Hälsofrämjande Skolutveckling. Uppstartsdokument

Transkript

1 Hälsofrämjande Skolutveckling Uppstartsdokument Grundläggande vuxenutbildning & Ungdomslotsen 2011

2 En hälsofrämjande förskola/skola Är en förskola och skola där barn och vuxna: Upplever tillvaron och verksamheten som meningsfull Förstår vad som händer och varför Ser sammanhang Känner att de har möjlighet att påverka sin tillvaro och utveckling Tar hänsyn till varandras olikheter Känner sig trygga och uppskattade Medverkar till att stärka barnens självkänsla och ansvarstagande Tillsammans skapar en positiv inlärningsmiljö Utvecklar goda relationer Upplever trygghet och gemenskap Gemensamt skapar en inbjudande och trivsam atmosfär 5-stegs modellen i Hälsofrämjande förskola/skola 1. Vision (skapa en gemensam vision om en hälsofrämjande förskola/skola) 2. Prioritering (välj något eller ett par uppslag att börja arbeta med) 3. Handlingsplan (upprätta en realistisk och konkret handlingsplan) 4. Genomförande (verkställ planen) 5. Utvärdering/firande (reflektera, utvärdera och celebrera insatserna) Den röda tråden Kan användas som diskussionsunderlag vid t ex arbetslagsträffar: Hur: kan vi jobba vidare med en gemensam värdegrund på förskolan/skolan? utvecklar vi KASAM med våra insatser? delger vi varandra vad vi gör? skall vi utvärdera och dokumentera? skapar vi barn/elevmedverkan? skapar vi föräldramedverkan? när och hur skall vi fira det vi gjort? Detta kan er handledare hjälpa till med: Erbjuda fortsatt stöd genom att: handleda och fungera som bollplank i det hälsofrämjande arbetet ge tips och idéer om material och metoder Välkommen att kontakta mig! Camilla Persson Folkhälsoutvecklare, Folkhälsa Laholm Tel camilla.persson@laholm.se

3 Inledning Under två dagar samlades pedagogerna från GRUV tillsammans med Ungdomslotsen och handledare från Folkhälsa Laholm för att arbeta med grunderna i hälsofrämjande skolutveckling, både genom teori och genom praktik. Syftet med uppstartsdagarna var att vidareutveckla verksamheternas hälsofrämjande arbete men även att inspirera och ge deltagarna metoder att ta med sig tillbaka till vardagen. Handledare var Camilla Persson och Janet Harrysson, folkhälsoutvecklare från Folkhälsa Laholm. Redan innan uppstarten träffades GRUV och ungdomslotsen tillsammans med Camilla vid två tillfällen för att förankra arbetssättet hos personalen. Bland annat så arbetade personalen med ett visionsträd för att ta fram en gemensam vision för det hälsofrämjande arbetet, de fick även diskutera vad hälsa innebär i deras verksamhet genom att illustrera begreppet hälsa genom en staty. Dag 1. Tidsdag 16/8 kl Deltagarna samlades kring lägerelden där Wiveka Ekeblad inledde dagarna med att nämna några ord kring varför de har valt att arbeta med hälsofrämjande skolutveckling. Efter lite praktisk information berättade Janet om syftet med dagarnas arbete och metoden Metaplan. En metod som leder deltagarna från vision till konkret handlingsplan. Lägerelden Konkret handlingsplan med mål, aktiviteter, ansvarig och tidsplan Resultat Hälsofrämjande Målgrupp Personal & Ledning Skola/ verksamhet Frågeställningar -Vilka är vi? -Vad är hälsofrämjande skolutveckling? -Vad vill vi jobba vidare med?

4 Deltagarna fick sedan lyfta fram sina förväntningar på uppstarten och arbetet med hälsofrämjande skolutveckling. Några tankar som kom fram var: Att få in det hälsofrämjande i vardagen, att få redskap Hitta nya vägar Utveckla aktiviteter, Vad, Vem Hur? Att få mer kunskap vad och varför, vad får vi ut av detta? Startskott, nystart hur göra? Positivt att få inspiration, nystart, de studerande behöver ngt nytt, tänka nya banor. Vi är bra på det psykosociala men vi behöver ta in andra delar med i verksamheten Att förstå mer hur de här dagarna konkret ger avtryck i mitt arbete Presentationsövning Varje deltagare hade fått i uppgift att ta med sig två personliga saker som skulle beskriva dem som person. Var och en fick berätta om dessa för övriga i gruppen: Anette: Mobiltelefonen inte får att jag alltid vill vara tillgänglig utan för kameran, jag brukar fotografera när jag promenerar. Har tusentals bilder. Pippitröjan, jag älskar pippi som person. Hon är fri och har ett annorlunda tänk. Hon är modig och vågar vara annorlunda. Janet: Jag har med mig en inredningstidning. Jag är beroende av inredningstidningar, jag river ur bilder och använder som inspiration. En cd-skiva med Sarah Brightman, den lyssnar jag och min man på när vi badar på fredagar. Lisbeth: En golfboll för mig symboliserar det en mötesplats och social verksamhet som jag gillar. Jag tycker om att vara fysisk och har alltid rört mig på något sätt. Nu känns golfen lagom. Har även med mig nyckeln till min badhytt där jag renoverar och fixar. Den får symbolisera att jag är händig och trivs med praktiskt arbete. Christian: Jag har med min termos, måste alltid ha med mig kaffe till jobbet för att klara arbetsdagen. En laholmskarta den hjälper mig att hitta överallt och lära känna Laholm. Camilla med sin citron

5 Helena: Ett glas, jag tycker mycket om glas, gärna gamla. Jag handlar en del glas på marknader. En trädgårdsbok, vi har en 2000kvm stor tomt som vi planerar och ritar, jag tycker trädgårdsarbete är avkopplande. Wiveka: Farmors dagbok. Jag har flyttat runt en hel del men med dagboken bär jag med mig mina rötter. Min förlovningsring som får symbolisera en positiv förändring i mitt liv. Christel: Jag har med mig en blomma eftersom att jag är trädgårdsintresserad. Det har varit en fantastisk sommar för blommor. Jag tycker det är skönt att rensa ogräs. Mina solglasögon som en symbol för överflödet. Jag tycker om att gå på loppis och jag tänker mycket på vad jag konsumerar. Sen tycker jag som är väldigt vackra. Camilla: Jag har med mig en snäcka från stranden. Den symboliserar havet, jag måste dit varje dag, jag behöver andas där. En citron som symboliserar trädgård. Jag har en förkärlek till medelhavsväxter. Camilla P: En snäcka som symboliserar havet som för mig är exotiskt, är uppvuxen bland höga fjäll och djupa skogar. Jag har även med min kamera för att jag älskar att ta bilder. Det är en hobby jag gärna vill utveckla. Teoriavsnitt Christel med en blomma Camilla fortsatte dagen med att beskriva folkhälsoarbetet i sitt sammanhang, Folkhälsopolicyns fem mål och arenor samt Folkhälsa Laholms funktion och uppdrag. Janet beskrev sedan hälsoläget i Laholm utifrån Kommunbild Laholm och rapporten Hur mår Hallänningen?. Deltagarna fick sedan en kort repetition av hörnstenarna i arbetet med hälsofrämjande skolutveckling, det salutogena perspektivet, KASAM och friskfaktorer. Salutogent perspektiv Att ha det friska i fokus är att utgå från ett salutogent och hälsofrämjande synsätt. Begreppet myntades av Aaron Antonowsky och innebär i korthet att söka förklaringen till varför vissa människor trots att de ställs inför svåra påfrestningar mår

6 förhållandevis bra. Att ha en salutogent förhållningssätt innebär att sätta det friska i fokus och arbeta för att stärka och bevara hälsa. Antonowsky kom fram till att en människas känsla av sammanhang KASAM har stor betydelse för hälsan. KASAM består av tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Nedan följer nyckelord som kan kopplas till KASAM. Exempel på nyckelord som kan kopplas till KASAM Begriplighet Förutsägbarhet Förståelse Tydlighet Information Struktur & Regler Hanterbarhet Möjligheter Resurser Kontroll Bemästra Kunskap Tillit Påverka Meningsfullhet Framtidstro Engagemang Sammanhang Motivation Delaktighet Tillhörighet Camilla ställde följande fråga: Hur arbetar ni med KASAM i vardagen? Såhär svarade gruppen Vår vägledningsmetod grundar sig på begriplighet och klara spelregler. I undervisningen handlar det om att tydliggöra ex betygskriterier och vart man är på väg osv. I våra mentorssamtal handlar det om att bli sedd och bekräftad. Begripligheten ökar när våra besökare inser att vi finns här, står kvar och backar inte. Trygghet och närhet är viktigt för att kunna ta sig vidare till arbetsmarknaden. Arbetet med KASAM fortsatte när deltagarna fick se filmen När självkänslan växer. Filmen tar upp hälsa, det hälsofrämjande perspektivet och KASAM. Filmen visar på goda exempel på hur man kan arbeta i en hälsofrämjande skola. Lisbeth, Christian och Helena diskuterar

7 Efter filmen reflekterade deltagarna två och två utifrån följande: Spontana reflektioner från filmen och vad i vår verksamhet bidrar till optimism och framtidstro? Såhär svarade gruppen Någon som lyssnar på mig och någon som bryr sig - det är viktigast för många. Det är viktigt att det får ta tid. Hos ungdomslotsen är de tills de är klara. Väldigt aktuell film Det individuella mötet. Att vi ger tid till varje elev, att de känner sig sedda. Hela ungdomslotsens verksamhet. Att hitta sin grej det är något vi arbetar med hela tiden. Att vi är en fast punkt som står kvar. Att göra bra ifrån sig i sitt skolarbete ger optimism och framtidstro. Deltagarna fick även möjlighet att prova på KASAM dialogen, ett verktyg som kan användas för att reflektera över KASAM-dialogen för salutogena samtal Med denna övnings cirka 40 frågekort kan en grupp komma igång med förtroliga samtal om vad som gör tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull. En enkel förklaring är att samtalet startar vid en fråga eller ett påstående som står skrivet på ett kort. Frågorna överför begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet till ett mer konkret, vardagligt och i vissa delar också personligt plan. En struktur i dialogen som hjälper till att hålla en trygg nivå där man kan vara personlig - utan att bli alltför privat. Övningen uppskattades mycket av gruppen som tyckte att det var både kul och något som upplevdes viktigt för dem. Kortleken finns att låna av Folkhälsa Laholm. Eller beställs från

8 KASAM dialogen finns även som ett webbfrågebatteri i två varianter. En för vuxna en för ungdomar. Ytterligare information finns på: Promenadfråga Deltagarna promenerade i de vackra omgivningarna med uppgift att diskutera det hälsofrämjande arbete som pågår i deras verksamhet redan nu. Syftet med diskussionen är att lyfte det arbete som redan görs och att skapa ett gemensamt utgångsläge. Det är viktigt att starta där man är och utgå från de förutsättningar som finns i respektive verksamhet. Något av det som kom fram var: Ingen myndighet Gemenskap Samordnare Bollplank Handledning Ser Vatten Prova på Vägledande Prestigelöst Individanpassat Bekräftar Lyssnar Generator Aktiviteter Samtalar Metaplan Efter lunch introducerade Janet arbetet med metaplan, en metod där man arbetar från idé till konkret handlingsplan. Visionering/idégenerering För att få fram så många idéer som möjligt började vi att arbeta utifrån följande frågeställning: Vad kännetecknar en hälsofrämjande skola/verksamhet? Instruktionen löd: Arbeta i par Skriv så många förslag ni kan komma på Skriv endast ett förslag per kort Skriv en kort mening Texta stort och läsbart

9 När grupperna var klara samlades alla kort in. Janet läste sedan ett kort i taget och Camilla fäste dem på de tre skärmar som ställts upp. Kort med samma innehåll sattes tillsammans i grupper. Kort som inte passade ihop med någon grupp fick stå för sig själva. När gruppen accepterat kortgrupperingarna ringades områdena in och fick en rubrik. Följande områden kom fram under visioneringen. För en utförligare beskrivning se bilaga 1& 2: Kreativitet Respekt Omvärld Nyfikenhet Trygghet och omtanke Stöd och nätverk Miljö Prioriteringsfas Utifrån frågeställningen: Följande områden är viktigast för oss att arbeta vidare med! Arbetslagen bestämde tillsammans vilket område de ville utveckla i sina verksamheter. GRUV valde området kreativitet och Ungdomslotsen valde området verka för en bra livsstil. Övning Att ta tillvara kunskaper från andra Den här övningen lät deltagarna reflektera över sina egna kunskaper/resurser för att sedan dela med sig av dessa till sina kollegor. Under fem minuter fick deltagarna skriva ned följande frågeställningar på ett A4 ark: Är bra på Har arbetat med När jag inte jobbar är jag road av att Något jag tycker är tråkigt Under 15 minuter skulle de sedan hinna träffa så många som möjligt av sina kollegor för att lära känna varandras kunskaper. Lisbeth, Helena och Anette delar kompetenser

10 Att arbeta med mål & målkriterier Ett mål beskriver vad vi vill uppnå tillskillnad från en handling/aktivitet som beskriver hur vi ska uppnå målet. Ett mål ska vara tydligt och mätbart och ett sätt att tydliggöra målen på är att arbeta med målkriterier: Syftet med målkriterier är att göra målen så tydliga att de kan användas för avsett ändamål att styra, utvärdera, utveckla och informera. Kriterierna ska vara mätbara, målrelevanta och tydliga. Om målkriterierna är riktigt formulerade ska de beskriva ett resultat och inte en aktivitet. Exempel: Mål: Senast den 20 januari är personalrummet rent och snyggt. Målet är uppnått när: Alla saker ligger på ursprunglig plats. Golvet är fritt från damm. Allt porslin är rent och står i köksskåpen. Papperskorgarna är tomma och rena. Att koppla det hälsofrämjande arbetet till läroplan & nämndsplan Nästa moment var att koppla de prioriterade områdena till lpf94 och kultur och utvecklingsnämndens nämndsplan. Syftet med momentet är att förtydliga arbetet med hälsofrämjande skolutveckling som en del av vardagen och ett verktyg att uppnå de mål som redan är satta i verksamheten styrdokument. För en utförlig beskrivning se bilaga 7. Lisbeth och Christel är kreativa i solskenet

11 Skolans uppdrag Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes-och samhällslivet.genomstudierna ska eleverna skaffa sig grund för livslångt lärande. Skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt Uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Vision Vad kännetecknar en hälsofrämjande skola? Hälsa Prioriterat område: 2.1 Kunskaper 2.2 Normer och värden 2.3 Elevernas Ansvar & inflytande 2.4 Utbildningsval Handlingsplan Konkret insats Ansvarig Tillsammans med När/hur ofta? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi barnen? Hur involverar vi nyanställda? Uppföljning/utvärdering/utveckling 2.6 Rektors ansvar Uppstart Hälsofrämjande skola augusti 2011 Övning Sverigekartan Janet samlade gruppen på gräsmattan utanför Strandhotellet. Janet symboliserade Laholm på Sverigekartan och sedan skulle varje deltagare ställa sig där de var födda. Övningen är sätt att lära känna varandra och diskutera varandras bakgrund. Nästa frågeställning var Ställ dig där du befinner dig om tio år. De flesta såg sig själva i Laholm med omnejd även om det vara flera som hade drömmar om en flytt till utlandet. Avslutning dag 1 Vid dagens slut samlades vi åter runt lägerelden för en reflektionsrunda. Ett hjärta av bergskristall skickades runt i gruppen. Deltagarna fick lyfta vad de tar med sig från dagen. Följande kom fram: Helena: Att det inte behöver vara så svårt och jobbigt. Känslan vi fick när vi arbetade med planen. Bra redskap. Camilla: Jag hamnar lätt i huret. Ser fram emot en spännande höst. Ser fram emot imorgon.

12 Lisbeth: Tråkigt att inte Bernt är med. Ett bra tillfälle att lära känna varandra och vårt arbete. Wiveka: Roligt att arbeta såhär. Det blir en kreativ miljö. Ser fram emot imorgon, att arbeta med huret. Vi behöver en brandfackla i baken. Christian: Trevlig dag, lekarna. Att lära känna er. Intressanta idéer som kan bli verklighet. Christel: Instämmer med de flesta. Tryggt och strukturerat. Att fylla på förrådet med olika övningar. Spännande imorgon. Janet: Att lära känna er! Att höra hur ni uppfattar dagen, nu kan jag andas ut. Camilla: Mötet med er och den kreativitet som blir. Anette: Jag tar med mig de små sakerna, kortet, KASAM-dialogen, Guldkornslådan. Jag tar med mig de små sakerna. HÄFTIGT! En avslutande frågeställning löd: Hur begriplig, hanterbar och meningsfull var den här dagen? Begripligheten växer under dagen Jag fastnar vid begripligheten, det märks att det är en process. Sätter ord på mycket vi gör, begripligt! Dag 2 Onsdagen den 17/8 kl 08:30.14:30 Handlingsplansarbete - Fördjupning Deltagarna samlades i sina arbetsgrupper för att arbeta med nästa steg i metaplanarbetet. I fördjupningsarbetet får deltagarna diskutera varför det område de har valt att prioritera är viktigt att arbeta med. Följande kom fram: Verka för en bra livsstil - Ungdomslotsen De grundläggande behoven är viktiga. Går inte att göra en insats om det inte finns en social, trygg tillvaro Kreativitet - GRUV Vi behöver gå utanför banan. En spark i baken för att komplettera det vardagliga. Koppla ihop med det entreprenöriella. Att bejaka tanken att vi lär på olika sätt.

13 Handlingsplansarbete - Konkreta insatser Båda arbetslagen valde att prioritera området kreativitet och arbetade med det som utgångsläge när de skapade sin handlingsplan. Camilla gick igenom instruktionerna för hur arbetslagen skulle arbeta fram en konkret handlingsplan. Arbetet utgick från följande rubriker: Formulera mål för valt område Formulera tre till fyra målkriterier för hur man ska kunna se att målet är uppnått Enas om konkreta insatser/aktiviteter att genomföra under året Utse ansvarig Tillsammans med vem ska eventuellt aktiviteten göras När/den skall aktiviteten genomföras Hur skall vi utvärdera vårt arbete? Hur involverar vi eleverna/ungdomarna? Hur involverar vi nyanställda Förmiddagen fortsatte sedan med flitiga diskussioner och redovisning av handlingsplanerna (Bilaga 3-6). Övning Handmassage Deltagarna fick sitta två och två för en handmassage, ett mycket uppskattat moment. Kommentarer om massagen: Fantastiskt En aktivitet till personalvården. Alla behöver beröring Övning -Klara hjärnan aktiviteter Wiveka ger Helena Janet körde tre övningar med gruppen handmassage 1) Massera öronen om du behöver klara hjärnan när du suttit och lyssnat länge 2) Skriv ditt namn med olika kroppsdelar, Höger fot, vänster knä, magen, rumpan, näsan och hela dig 3) Sätt på lite musik och rör dig till den.

14 Övning Fyra frågor om mitt jobb Deltagarna reflekterade först själva utifrån varje fråga och diskuterade därefter sedan tillsammans med en kollega. Jag har valt det yrke jag har därför att Detta vill jag åstadkomma med den tid av mitt liv jag lägger på arbetsplatsen Saker som engagerar och motiverar mig Mitt engagemang och motivation kan stärkas genom att Roller och ansvar Nu gäller det att arbeta vidare på hemmaplan. Camilla redogjorde för våra olika roller och ansvarsområden. I verksamheten är det rektor som leder arbetet. Folkhälsoutvecklarens roll är att vara ett stöd i processen och hjälpa till med material och metoder. Om det finns frågor, tankar och funderingar går det bra att besöka eller kontakta Camilla (info om uppgifter finns i början av dokumentet). Besök gärna vår hemsida också för mer information om Hälsofrämjande skolutveckling, gå in på Avslutning Redovisning av guldkorn i guldkornslådan Deltagarna hade uppmanats att vara uppmärksamma på och skriva ner de guldkorn som de upptäckt under uppstartsdagarna. Följande framkom: Jag vaknade utsövd, Vinden som blåste i håret under fikan, Fantastiskt god mat och fika, tid för reflektion, många skratt, mycket kreativt tänkande, handmassagen (3 lappar), spännande att åka hit idag, goda skratt och galan idéer,

15 Reflektion Hjärtat av bergskristall skickades återigen runt och alla deltagare reflekterade över detta tar jag med mig från dessa två dagarna: Jag hade inte så stora förväntningar men det har varit två intressanta dagar. Roligt att träffa GRUVARNA. Att känna sig delaktig Jag hade Stora förväntningar på idag och alla förväntningar är uppfyllda. Ser fram emot en väldigt spännande höst. Mina förväntningar är uppfyllda med råge. Det har varit roligt att lära känna GRUV och även jag ser fram emot en spännande höst. Hade höga/positiva förväntningar, vi har verkligen gjort jättemycket. Det har kommit fram många roliga idéer. Jag hade inga förväntningar, har känt mig lite skpetisk mot idén men det har gett konkreta och bra förslag. Jag hade väldigt höga förväntningar och visste redan innan att det skulle bli så bra som det blev. Jag känner mig tom just nu, har gett gärnet de här två dagarna. Jag tar med mig mötet med proffessionella människor. Jag tar även med mig lite ny input i brainstormingfasen. Camilla och Janet tackade för trevliga dagar och dagen avslutades med ett bildspel om självkänsla och en skriftlig utvärdering (se bilaga 8).

16 Bilaga 1

17 Bilaga 2

18 Bilaga 3 Fördjupningsfas Arbetslag Ungdomslotsen Valt område: Verka för en bra livsstil Därför är detta område viktigt för oss att arbeta vidare med! Trygghet, närhet, de grundläggande behoven är viktiga för att människor ska komma vidare mot arbetsmarknaden och självförsörjning. Detta vill vi se på lång sikt! Att de går framåt för att tillgodose sina grundläggande behov för att nå självförsörjning. God hälsa och må bra Detta vill vi se på kort sikt Att de känner att våra aktiviteter är stimulerande och att de känner att det ger dem något betydelsefullt. Att de kommer till oss.

19 Bilaga 4 Handlingsplan för arbetslag: Ungdomslotsen Område: Verka för en bra livsstil Mål: Att de går framåt för att tillgodose sina grundläggande behov för att nå självförsörjning. God hälsa och må bra. Målkriterier: Hur kan vi se att målet är uppnått? 1. Att deras känsla av välmående har ökat Konkreta insatser under året: Frukost med ungdomar, film Fika hemma med Bernt GRUV och IM personal Aktivitetsdagar Ansvarig: Christian & Camilla Film Wiveka kollar med Camilla Camilla kollar med IM Wiveka kollar med fritidsgård Anette GRUV Camilla- IM personal Tills. med: När/den: 16/9+21/10+18/11+9/ drop in fika från 8,30 En fredag i månaden på fritids centrum 31/8+28/9+26/10+ 30/1 Onsdag Christian 9/ varje fredag Så utvärderar vi? Aktiviteterna utvärderas enkelt genom plus/minus + att tänka på till nästa gång. Enkät om känsla av välmående före och efter Så involverar vi ungdomarna? Så involverar vi nyanställda och vikarier? Erbjuda att komma tidigt och hjälpa till. Komma med förslag på föreläsning och film. Obligatorisk närvaro, meddela frånvaro. Vi gör så gott vi kan. Främjar öppenhet Lär av varandra.

20 Bilaga 5 Fördjupningsfas Valt område:kreativitet Därför är detta område viktigt för oss att arbeta vidare med! Arbetslag GRUV Behöver en spark i baken för att gå utanför sina vanliga cirklar. Entreprenöriellt lärande gynnas av kreativt tänkande. Bejaka tanken om att vi lär på olika sätt. Detta vill vi se på lång sikt! Konkreta avtryck på känsla av sammanhang. Detta vill vi se på kort sikt Schemalagda träffar i arbetslaget. Guldkornslåda, idéplank.

21 Bilaga 6 Handlingsplan för arbetslag: GRUV Område:Kreativitet Mål: Skapa en arena för kreativt lärande. Målkriterier: Hur kan vi se att målet är uppnått? 1. Deltagarna har en kompetens att anpassa studietakt, arbetssätt och tidsomfång. 2. Deltagarna har en kompetens att utvärdera och reflektera över sitt individuella lärande. 3. Att idéer leder till handling. 4. Vi har kanaler för utbyte med personer med olika kompetenser. Konkreta insatser under året: Ansvarig: Tills. med: När/den: Guldkornslåda Helena Till första GRUV arbete Här på lärcentrum skulle jag vilja plank Christel Till första GRUV arbete Studiemapp med mål, kriterier, delresultat och studiereflektion Alla HT 11 Inbjudan till IM lärare Gruvarbete Helena Alla Christel Lisbeth V 44 1 fm i månaden Med start sista veckan i september

22 Handledning för pedagogerna Rektor/Pia HT 11 Schemalagda träffar för pedagoger Alla Varje vecka Brevkorgar till eleverna Lisbeth Snarast Planerade rymningar 2 gånger/termin Rullande schema Oktober 2011 Så utvärderar vi? Mentor samtalen Sammanställer statistik Enkäter Så involverar vi eleverna? Så involverar vi nyanställda? Kick off Frukostmöte

23 Bilaga 7 Skolans uppdrag Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkesoch samhällslivet. Genom studierna ska eleverna skaffa sig grund för livslångt lärande. Skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt Uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Vision Vad kännetecknar en hälsofrämjande skola? Hälsa Prioriterat område: Kreativitet 2.1 Kunskaper 2.2 Normer och värden 2.3 Elevernas Ansvar & inflytande Kan använda sina kunskaper som redskap för att: Formulera och pröva antaganden och lösa problem. Reflektera över erfarenheter Kritiskt granska och värdera Lösa praktiska problem och arbetsuppgifter Utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära I undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar lärande Stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ ta ansvar och påverka sina villkor. Låta eleverna pröva olika arbetsformer. Handlingsplan Konkret insats Ansvarig Tillsammans med När/hur ofta? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi barnen? Hur involverar vi nyanställda? Uppföljning/utvärdering/utveckling 2.4 Utbildningsval I utbildningen utnyttjar kontakter med den omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering. 2.6 Rektors ansvar Undervisningen anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. Lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs. Utbildning Uppstart erbjuds påett Hälsofrämjande sånt sätt att vuxna skola kan studera på fritid, deltid eller heltid beroende på augusti 2011 behov och önskemål.

24 Bilaga 8 Utvärdering av uppstart Antal enkäter :7 st 1. Jag upplevde att mål, syfte och upplägget för uppstartsdagarna var: Oklart/otydligt klart/tydligt st 1 st 2 st 3 st Kommentarer: Innan jag kom visste jag inte mycket av vad som skulle hända. Det blev dock mycket tydligt under dagarnas förlopp. Hade mycket positiva förväntningar men visste inte riktigt vad vi skulle göra innan. Det blev dock klart och tydligt. Struktur och tydlighet ger utrymme för kreativitet. 2. Jag upplevde att jag kände mig delaktig under uppstartsdagarna i: mkt liten grad mkt stor grad st Kommentarer: Alla bjöds in Jag tycker alla har varit delaktiga 3. Uppstartsdagarna har gett mig nya infallsvinklar i: mkt liten grad mkt stor grad st 1 st 3 st 2 st Kommentarer: Tänka mycket mer kreativt Många nya idéer och nya tankar Tips på aktiviteter samt hur viktigt det är med reflektion

25 4. Jag upplever att jag har fått med mig konkreta verktyg om hur vi kan arbeta vidare på hemmaplan i: mkt liten grad mkt stor grad st 1 st 4 st Kommentarer: En plan har man fått Kan använda många av övningarna Mycket av arbetet har vi redan påbörjat, tyck och tänkt om. Men nu blev det mycket konkret och strukturerat 5. I sin helhet upplevde jag uppstartsdagarna som givande och stimulerande i: mkt liten grad mkt stor grad st 6 st Kommentarer: Mycket nöjd med allt Två mycket bra dagar Glad att vi valde att arbeta med modellen 6. För att komma vidare med handlingsplanen ser jag det som viktigt: Tiden för planering kommer att finnas Att vi verkligen avsätter tid för planering och fördelar vem som gör vad Vi har avsatt tid för arbetet, alla är superengagerade så det kommer bli en spännande resa. Mycket bra! Proffsigt upplägg med mycket varierande övningar, vilket jag gillar. Uppföljande träffar blir kontinuerliga. Arbetslaget arbetar vidare med det regelbundet.