Uppstartsdokument. Dalkulla förskola 2008

Transkript

1 Uppstartsdokument Dalkulla förskola 2008

2 En hälsofrämjande förskola/skola Är en förskola/skola där barn och vuxna: Upplever tillvaron och verksamheten som meningsfull. Förstår vad som händer och varför. Ser sammanhang. Känner att de har möjlighet att påverka sin tillvaro och utveckling. Tar hänsyn till varandras olikheter. Känner sig trygga och uppskattade. Medverkar till att stärka elevernas självkänsla och ansvarstagande. Tillsammans skapar en positiv inlärningsmiljö. Utvecklar goda relationer. Upplever trygghet och gemenskap. Gemensamt skapar en inbjudande och trivsam atmosfär. 5-stegs modellen i Hälsofrämjande förskola/skola 1. Vision (skapa en gemensam vision om en hälsoskola). 2. Prioritering (välj något eller ett par uppslag att börja arbeta med). 3. Handlingsplan (upprätta en realistisk och konkret handlingsplan). 4. Genomförande (verkställ planen). 5. Utvärdering/firande (reflektera, utvärdera och celebrera insatserna). Den röda tråden Kan användas som diskussionsunderlag vid t ex arbetslagsträffar: Hur kan vi jobba vidare med en gemensam värdegrund på skolan? utvecklar vi KASAM med våra insatser? delger vi varandra vad vi gör? skall vi utvärdera och dokumentera? skapar vi barn/elevmedverkan? skapar vi föräldramedverkan? när och hur skall vi fira det vi gjort? Detta kan hälsopedagogen hjälpa till med: Erbjuda fortsatt stöd genom att: handleda och fungera som bollplank i det hälsofrämjande arbetet ge tips och idéer om material och metoder Vi lånar även ut vårt Upplevelserum på Folkhälsoenheten för hälsoaktiviteter med klassen (max 15 personer). Välkomna att kontakta mig! Linda Jacobsson Hälsopedagog, Folkhälsoenheten Tel linda.jacobson@laholm.se 2

3 Dokumentation - uppstart Dalkulla Förskola 28/ Bakgrund Minnesanteckningar från uppstarten av Hälsofrämjande skolutveckling för Dalkullas förskola den 28/ Arbetet pågick under en dag och var förlagd till Upplevelserummet på Folkhälsoenheten. Deltagarna bestod av förskolans personal, rektor och Folkhälsoenhetens hälsopedagog samt folkhälsoutvecklare och en praktikant. Aktiviteterna under dagen dokumenterades skriftligen och med hjälp av digitalkamera. Syftet med dagen var att Dalkullas förskola i samarbete med Folkhälsoenheten skulle utveckla sitt hälsofrämjande arbete genom att börja arbeta enligt modellen Hälsofrämjande skolutveckling. Dagen 28/ Inledning/presentation Stolarna i upplevelserummet var placerad i en cirkel och i mitten stod ett fat med stenar och tända ljus som en symbol för lägerelden. På varje stol fanns en mapp som innehöll bl. a fakta om Hälsofrämjande skolutveckling, Laholms folkhälsopolicy och Folkhälsocentrums broschyr. Deltagarna placerade sig fritt på platserna kring lägerelden. Linda Jacobsson, hälsopedagog och Janet Harrysson, folkhälsoutvecklare från Folkhälsoenheten hälsade välkommen. Upplägg och innehåll av dagen beskrevs samt information gavs om det material och rekvisita som finns till utlåning på Folkhälsoenheten. Personalen fick också möjlighet att titta på material och böcker samt den sockerutställning som finns till utlåning. 3

4 Presentationsövning Varje deltagare hade fått i uppgift att ta med sig två personliga saker som skulle beskriva dem som person. Var och en fick berätta om dessa för övriga i gruppen. Eivor: Cykel, gillar idrott och håret som fladdrar på sommaren. En tavla med ordspråket Fråga inte mig om svårigheter, fråga om möjligheter, att se till det positiva. Lena: Handarbete, gillar att sy och brodera. En minigroda, har en grodsamling. Tycker också om att läsa böcker, vara ute i naturen och att vara med sin familj. Siv: Golfboll, älskar golf och att vara ute. Foto på familjen och hunden som är viktiga för henne. Marlene: Ett bokmärke (en nalle). Tycker om nallar och att läsa böcker. Läser ofta böckerna i ett sträck. Nycklar, de berättar vem man är. En nyckel hem, en nyckel till föräldrarna, ett hjärta som symboliserar familjens betydelse, en flasköppnare, ett KK-märke som symboliserar Knäred. Lena tycker om grodor, naturen, handarbete och böcker Eva: Mynt, gillar at resa och speciellt med motorcykeln då man reser spontant. Bok, tycker om att gå ut i naturen. En tröja, gillar att dansa och det sociala det för med sig. Lena: Boklöv, älskar att vara i skogen, speciellt bokskogen i Skåne. Skosnöre, gillar att springa. Maria: Poesibok, minnen och barnbarn som gör att hon tänker tillbaka i tiden. Kort i ett halsband, på barnen, tänker på dem. Siv tycker om golf, familjen och hunden Jennie: Almanacka, planerar för att känna mindre stress i vardagen. Löparskor, gillar att springa och gå. Linda: En teckning på huset hon nyss har skaffat, älskar att vara hemma i sitt hus, skönt att vara hemma, representerar också att familjen är viktig i hennes liv. Kalender, är en strukturerad och ordningsam tjej. Janet: Tog med en teckning på huset, gillar inredning och håller på att renovera sitt nya hus. En liten staty/figur som kommer ifrån Kina, gillar att resa. Eivor är ofta ute och då får cykeln gärna följa med, boken symbolisera en tavla med ordspråk Efter presentationen beskrev Janet Folkhälsocentrum, Folkhälsoenhetens funktion, bemanning och uppdrag. 4

5 Teoriavsnitt 1. Bakgrunden till Hälsofrämjande skolutveckling globalt, nationellt och lokalt i Laholm 2. Femstegsmodellen som Hälsofrämjande skolutveckling bygger på: - skapa en gemensam vision - välj och prioritera bland goda idéer - upprätta handlingsplan - verkställ planen - utvärdera och celebrera 3. Framgångsfaktorer/konkret om Hälsofrämjande skolutveckling: - starta där vi är - delaktighet - elever, personal, föräldrar - helhetstänkande - enkelt, konkret, roligt - satsa på det friska och positiva 4. Salutogena perspektivet - satsa på det friska och positiva - Aaron Antonovsky - 5. Känsla av sammanhang (KASAM): - begriplighet - hanterbarhet - meningsfullhet 4. Friskfaktorer t.ex. goda nätverk, stabil miljö, bli sedd, familj och vänner. 5. Hälsa i läroplanerna - Lpfö 98. Det är viktigt att koppla ihop hälsa och skolutveckling och att utgå från skolans vision och värdegrund. Att se hälsa i de olika styrdokument som finns i förskolan/skolan. Dalkulla har sin målbild som en vision att utgå ifrån, se bilaga Folkhälsoenhetens stöd i form av handledning, hjälp vid uppstart, material m.m. Linda berättade också om arbetet med att ta fram kriterier för Hälsofrämjande skolutveckling och gick igenom de olika faser som processarbetet innerhåller. Erbjudandefas Utvärderings- och fortsättningsfas Förankringsfas Uppföljningsfas Uppstartsfas 5

6 KASAM Känslan av sammanhang (KASAM) kan vara en bidragande orsak till att människor håller sig friska och mår bra. Deltagarna fick en genomgång av KASAM och de tre komponenter begreppet innerhåller. Därefter fick gruppen diskutera i bikupor kring en av komponenterna, nämligen meningsfullhet. Som stöd för diskussionen användes följande nyckelord: Känsla av sammanhang (KASAM) Begriplighet Förutsägbarhet Förståelse Insikt Förklaring Information Upplysning Tydlighet Struktur o regler Tydlighet Benämningar Regelbundenhet Hanterbarhet Resurser Möjligheter Kontroll Bemästra Behärska Tillgångar Kunskap Påverka Optimism Tillit Trygghet Meningsfullhet Framtidstro Delaktighet Positiva illusioner Engagemang Gemenskap Tillhörighet Sammanhang Lust & Glädje Intresse Motivation Hur skapar vi meningsfullhet i vår verksamhet? Följande framkom: Uppmuntran och beröring Att vi är nära, ser barnen i ögonen, möta varje barn på deras nivå Medvetenhet och lyfta det som är friskt Jobba med tankevändor, det är lönt att förbättra Se barnen Stärka barnen positivt Arbeta mer med delaktighet, gemenskap Barnens intresse- att utgå ifrån det Se barnen- fina fisken Konflikthantering Metoder för att bryta konflikter Benämna barnen även om de är borta Delaktig i leken Visa att det är roligt att vara vuxen Det är roligt att vara där- barnen är våra kompisar Motivation stärker barnen positivt 6

7 Lyfta barnen själva som förebilder Använda barnen som hjälp Barnen blir sedda Ta emot i hallen- se varje barn Respekt för barnen Måste ibland tänka på att prata med föräldrarna Siv och Marlene diskuterar hur Dalkulla arbetar med meningsfullhet i verksamheten Mer diskussion kring KASAM 7

8 Sedan fick deltagarna titta på en film, När självkänslan växer som handlar om hälsofrämjande arbete på olika individuella program. Efter filmen var det dags för en välbehövlig fikapaus och under tiden kom det fram reflektioner från filmen. Skolan är för traditionell idag och passar inte olika inlärningsstilar Vi måste tidigt fånga barn och ungdomar som har svårt i skolan Hemförhållanden är viktiga Vuxna är viktiga, att det finns många som kan se barnen Barnen behöver se meningen med varför de lär sig Viktigt att tänka på värderingar i skolan Ta hänsyn till alla, vi har olika tankar Anpassa resurser till alla Idégenerering Efter fikapausen berättade Janet om dagens fortsatta arbete och metoden Metaplan som leder deltagarna från vision till konkret handlingsplan. Janet visade följande skiss: Konkret Resultat Målgrupp Förskolepersonal handlingsplan Rektor Hälso- Förutsättningar främjande Personal förskola Barn Föräldrar Dalkulla 5-stegs modellen Friskfaktorer Delaktighet Praktisk övning/uppvärmning Frågeställningar Vilka är vi? Vad är hälsa? Vad är hälsofrämjande skolutveckling? Vad vill vi jobba vidare med? Som uppvärmning genomfördes övningen med Colaflaskan. Instruktionen löd: Du befinner dig på en öde ö och enda tecknet på liv är en coca-cola flaska. Skriv ner så många idéer som möjligt om vad man kan använda flaskan till. 8

9 Eivor och Lena: Flaskan är tom innan. De hittar flaskan på ön. Man kan tända en eld med flaskan. Man kan ha den som en vattenflaska och som vattenpost (flaskpost). Siv och Marlene: Dricka ur den. Göra eld av glasflaskan. Samla vatten med den. Lena, Maria och Eva: Använda flaskan som redskap. Man kan äta ur den. Använda som fälla till levande skalbaggar. Skicka sol signaler till flygplan. Flaskpost. Öppna kokosnötter med den. Stycka orm, fisk och andra djur med den. Brainstormning och prioritering Denna fas inleddes med frågeställningen: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola? Gruppen fick följande instruktioner: - arbeta parvis - skriv endast ett förslag per kort - skriv en kort mening - skriv så många förslag som möjligt - texta stort och läsbart Eivor och Maria diskuterar vad som kännetecknar en Hälsofrämjande förskola 9

10 Mer tankar om vad som kännetecknar en Hälsofrämjande förskola När grupperna var klara samlades alla kort in, lästes upp och fästes på tre skärmar som ställts upp. Deltagarnas uppgift var att göra grupperingar av korten efterhand som de kom upp på skärmarna. De kort som hade en gemensam innebörd hamnade i en grupp och kort som inte hörde ihop med något annat fick stå för sig själv tillsvidare. När alla kort satts upp fick personalen frågan om de ville byta plats på något kort och det skedde en viss omorganisering bland korten. Därefter formulerade Janet tillsammans med deltagarna en rubrik över varje grupp med kort. Följande rubriker framkom: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola? Mat/matsituation Empati Vuxna förebilder Föräldrakontakt Inspirerande miljö Samverkan med omvärlden Bryta/vända negativa trender Rörelse Självkänsla Ha roligt Varva ner Utevistelse Tydliga regler 10

11 Prioriteringsfas Så var det dags för prioriteringsfasen i metaplanmetoden. Utifrån frågeställningen: Vilka av dessa områden är viktigast att arbeta vidare med? Varje deltagare fick 4 klistermärken var att fördela på de olika områdena och varje person fick placera max två av dessa klistermärken på samma område, se bilaga 2-4. Följande områden prioriterades som viktigast att arbeta vidare med: Empati och bemötande Inspirerande miljö Vuxna förebilder Efter diskussioner valde gruppen att arbeta vidare med området Inspirerande miljö. Det bestämdes också att avdelningarna Kotten och Stubben tillsammans skulle göra en handlingsplan. Lunch + promenad Efter prioriteringen var det dag för lunch på Gröna Hästen och innan vi gick fick gruppen en promenad fråga kring föräldrar och Guldsisten. Hur skulle en föräldraträff se ut hos er om ni utgår från tankarna med Guldsisten? Redovisning av promenadfråga När lunch och promenad var över fick gruppen kort redovisa promenadfrågan: Det är viktigt att tänka på hur vi bemöter föräldrar. Målbilden är viktig och att man kan sitta med föräldrar i smågrupper och fika när man pratar och diskuterar. Fråga föräldrarna vad dem vill ta upp som berör deras barn. Vi ska ha föräldraträff nästa vecka och då ska vi prata om att vad vi har gjort idag på denna kick-off. Att man kan använda giraff-språket, att det negativa inte behöver tänkas negativt. Att använda en bra samtalsteknik. Att skriva en personlig inbjudan ut till föräldrarna. Föräldrar ska känna sig duktiga, få dem att själva förstå hur de ska kunna bli bättre. Lösningen finns redan hos föräldrarna, gäller att få dem att själva upptäcka den. 11

12 Tillitsfulla relationer till barnens föräldrar Guldsitsen Guldsitsen är ett förhållningssätt i hur man kan skapa tillitsfulla relationer mellan förskolan/skolan barnens föräldrar. Guldsitsen Många är överens om att barnens möjligheter att lyckas och må bra i skolan/förskolan hänger ihop med hur personal och föräldrar förhåller sig till varandra. Med ett förtroendefullt och tydligt mandat från föräldrarna kan vi förverkliga det vi alla vill, att barnen trivs och mår bra och når kunskapsmålen. Ett nära samarbete och dialog mellan skolan/förskolan och föräldrar är nyckeln till framgång och det är då man kan hamna i en guldsits som lärare och pedagog. Källa: Magnus Waller, Precens, Stockholm. Handlingsplan Sedan var det dags att påbörja det konkreta arbetet med att ta fram en handlingsplan inom det valda området Inspirerande miljö. Janet gick igenom instruktionerna för att göra en konkret handlingsplan och arbetet utgick från följande rubriker: Välj område Formulera 1-2 Mål för området Enas om konkreta insatser/aktiviteter under läsåret Formulera syfte med insatsen Utse ansvarig Tillsammans med När skall aktiviteten genomföras. Hur skall vi utvärdera vårt arbete? Hur involverar vi barnen? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda? 12

13 Fika Dagens eftermiddagsfika var exotiska fruktspett tillsammans med nötter, kokos och en dip bestående av gräddfil, citron och honung. Mums! Redovisning av handlingsplanen Maria redovisade handlingsplanen som en presentation på kommande föräldramöte, se bilaga 5 13

14 Hälsopedagogens roll Linda informerade om att hälsopedagogens roll i det hälsofrämjande arbetet är att vara ett stöd i processen och hjälpa till med material och metoder. Arbetslaget skall boka en tid för uppföljning genom att höra av sig till Folkhälsoenheten. Avslut Reflektionsrunda Ett hjärta av bergskristall skickades runt och alla deltagare fick reflektera utifrån följande: Detta tar jag med mig från dagen: Följande framkom: Eivor: Trevlig dag. Ha känts positivt. Jobbat bra i hop i arbetslagen och kommit med bra lösningar. Lena: Trevlig och rolig dag. Tänker lika allihop och fått ihop det. Siv: Håller med Lena. Kul att komma hem och se hur detta kommer fungera. Roligt att träffas. Marléne: Trevlig dag och avkopplande. Jobbat på bra och gjort mycket bra saker. God mat. Vill veta mer om KASAM. Eva: Roligt att träffas alla. Vi har lika tänk. Synd att vi inte träffas så mycket. Tack till Janet och Linda att de lyfter fram oss. Att de lyfter upp föräldrarna. Lena: Behöver instrument. Svårt att tydliggöra annars, men blev enkelt och tydligt här. Vi tycker olika men det hänger ihop. En trevlig dag. Maria: Skönt att känna att vi behöver varandra. Skönt att vi har varandra. Janet: Det finns något i Knäred. Jobbat med omgivning och miljön med många i Knäred. Intressant att det är liknande tänk i Knäred. En röd tråd och sammanhang. Lär mig mycket av alla möten. Linda: Härlig grupp. Känt det hela vägen. Mycket ni vill som ni har fått stöttning och hjälp av att klara detta själva. Jennie: Intressant. Det man läser om i teorin stämmer. Halland är duktiga på detta. Kul att se att alla är entusiastiska. Kul dag, det har gått fort. God mat. Därefter fick deltagarna fylla i en skriftlig utvärdering om dagen, se bilaga 6. Linda och Janet tackade för en trevlig dag och som avslutning fick alla en stunds avkoppling med ett bildspel som berörde självkänsla tillsammans med toner från Helene Sjöholm och låten Gabriellas sång. Se texter till bildspelet i bilaga 7. 14

15 Bilaga 1 15

16 Bilaga 2 16

17 Bilaga 3 17

18 Bilaga 4 18

19 Mars 2008 Bilaga 5 Handlingsplan för arbetslag: Kotten/Stubben Namn: Eivor, Maria, Lena, Eva, Siv, Marlene Område: Inspirerande och utmanande miljöer Mål: Väcka barnens nyfikenhet och lust, Konkreta insatser under läsåret: Syfte: utmana och främja meningsfulla sysselsättningar Ansvarig: Tills. med: När/den: Möblera om inom avdelningarna Det ska vara spännande, roligt och utmana det gamla invanda Marlene Eivor Övriga 1 april Fortbildning, studiebesök, erfarenhetsutbyte av andra förskolor Få inspiration Lena A, Lena och Eva Övriga 1 gång/termin Vi dukar upp lekmaterial och byter ut mot material från förråd Att inspirera till nya lekar och aktiviteter Maria Lena Övriga 1 gång/månad På våra planeringar diskuterar vi kring material och förändringar Alla ska vara delaktiga Eva Siv Övriga Varje vecka på planeringen Vi involverar föräldrarna på föräldramöten Föräldrarna ska känna sig delaktiga Maria Övriga 1 gång/termin 19

20 Hur utvärderar vi? Veckovis avstämning med minnesanteckningar Dokumentering av barnens lek direkt efter förändringen Intervju med barnen En större sammanställning av utvärderingarna vid terminens slut Hur involverar vi eleverna? Barnen får vara med att önska/ välja material Vi känner av och lyssnar av vad barnen tänker och vill Hur involverar vi föräldrarna? På föräldramötet arbeta med föräldrarna kring frågeställningar som Vad är inspirerande miljö för dig? Hur kan ni hjälpa till med att skapa en inspirerande miljö? Hur involverar vi nyanställda? Vi informerar och involverar vikarier om vårt arbete och prioriterade områden genom samtal och att låta dem läsa vår introduktionspärm 20

21 Utvärdering Dalkulla 28/ Antal enkäter: 7 st 1. Jag upplevde att mål, syfte och upplägget för uppstartsdagen var Oklart/otydligt klart/tydligt st 6 st Kommentarer: Är själv mer nyfiken på teoretisk grund för KASAM Visste inte riktigt vad dagen gick ut på Ni var väldigt positiva och gav mig väldigt stor lust att jobba med detta Väl förberett 2. Jag upplevde att jag kände mig delaktig under uppstartsdagen i mkt liten grad mkt stor grad st 6 st Kommentarer: Alla fick säga vad de tyckte Ni var tydliga vad som var vad Vi fick diskutera i smågrupper och i stor grupp Självklart mest på eftermiddagen 3. Uppstartsdagen har gett mig nya infallsvinklar i mkt liten grad mkt stor grad st 2 st 3 st Kommentarer: Särskilt när det gäller sambandet mellan läroplanen och hälsofrämjande skolutveckling och vårt arbetssätt samt verksamhet som vi redan har Mitt sätt att tänka kring hur förskolan kan arbeta med olika hälsofrämjande faktorer Hälsofrämjande innebar många olika infallsvinklar och olika från person till person Att vi jobbar så bra tillsammans när det gäller Synliggjort att vi gör så mycket hälsa redan Vad hälsofrämjande skola är Bilaga 6 4. Jag upplever att jag har fått med mig konkreta verktyg om hur vi kan arbeta vidare på hemmaplan i mkt liten grad mkt stor grad st 6 st Kommentarer: Vi har skrivit ner våra tankar kring hur vi ska jobba och vem som har ansvaret och det känns som vi kan kunna hålla fast vid det Vår miljö 5. I sin helhet upplevde jag uppstartsdagen som givande och stimulerande i mkt liten grad mkt stor grad st Kommentarer: Bra samarbete mellan oss alla Bra promenad God mat Glad, lugn och lärande Mycket bra upplägg, bra handledare krävs för att komma fram i diskussionerna, samt slippa anteckna själv 6. För att komma vidare med handlingsplanen ser jag det som viktigt att: Få tid och ev. kritiska blickar på det vi gjort Vi får tid till diskussioner och reflektioner regelbundet (alla tillsammans) Alla skall vara positiva i arbetet Alla arbetar för att vi följer handlingsplanen Vi eldar medan glöden är varm Att vi följer upp vårt arbete och utvecklar det Att föräldrarna och barnen känner sig delaktiga Jobba efter det vi bestämt Känner oss positiva till varandra och att alla gör sitt bästa för att få en inspirerande miljö Fortsätter att diskutera var och en och alla får berätta vad en inspirerande och utmanande miljö är Vi hjälps åt på stället att genomföra det vi skrivit ner samt vidareutvecklar arbetet ( sparka till varandra) Vi håller oss till sak Vi gör alla ett bra arbete och samarbetar avdelningarna tillsammans, för barnens skull 21

22 Bilaga 7 Texterna från Lindas bildspel Självkänsla är något vi föds med Var rädd om den känslan! Självförtroende och självkänsla är olika begrepp. Livet mäts inte i sekunder utan i ögonblick som tar andan ur en! Njut av livet! Var bara här och nu Våga bara vara Självkänsla handlar om vem jag är. Självförtroende handlar om mina prestationer. Självkänsla handlar om att: vara medveten om sina behov kunna be om hjälp ha tillit till sina känslor kunna ge och ta bekräftelse Våga visa känslor! Alla känslor är likvärdiga och bra Gör saker med känsla! När intellekt och känsla möts kommer vi ihåg Sätt ord på dina behov: Våga be om något Ge något tillbaka Vänner kan hjälpa dig att se det positiva när det inte går så bra... Det är bra att lära sig att förlora, först då kan vi bli bra på att vinna För att stärka barns självkänsla är det viktigt att vi vuxna hjälper barnet att hitta sitt JAG Människan är egoistisk, vi måste ta hand om oss själva för att kunna hjälpa andra Det är helt ok att vara en sund egoist och glöm inte att du är unik! Var inte rädd för att känna sorg, vi behöver den känslan för att kunna känna glädje 22