Vitamin D och trötthet - en litteraturstudie
|
|
- Christian Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vitamin D och trötthet - en litteraturstudie Kari Koita-Piot, ST-läkare, Rissne Vårdcentral VESTA HT 2015 karikoita@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Rune Lindquist, specialist i allmänmedicin, med. dr. Klinisk handledare: Ann-Mari Sjöblom, specialist i allmänmedicin, Rissne Vårdcentral
2 SAMMANFATTNING Bakgrund Idag söker många patienter vårdcentral på grund av trötthet. Trötthet är ett diffust symtom som kan ha många orsaker. Ofta efterfrågar patienterna provtagning av vitamin D. Enligt VISS ska man dock undvika provtagning av vitamin D vid diffusa trötthetssymtom. Samtidigt är det viktigt att kunna ge ett väl underbyggt svar på om vitamin D har någon betydelse för trötthet eller ej. Då kan man eventuellt undvika onödig provtagning. Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns evidens för ett samband mellan låga nivåer av vitamin D och trötthet. Material och Metod Denna studie är en litteraturstudie. Litteratursökning gjordes i databasen PubMed. Sökningen gjordes med hjälp av både MeSH-termer och fritext. De inkluderade artiklarna bedömdes utifrån SBU:s mall för relevans. Därefter användes SBU:s mallar för kvalitetsgranskning av observationsstudier (GRADE). Resultat Fyra artiklar inkluderades. De var alla av låg kvalitet. De undersökte alla fyra om det fanns ett samband mellan trötthet och låga nivåer 25(OH)D. Tre artiklar visade inget samband, en artikel påvisade samband samt minskad trötthet vid normalisering av 25(OH)D nivåer. Slutsats 3 av 4 studier visar inget samband mellan trötthet och 25(OH)D. En studie visar samband och minskning av trötthet vid normalisering av 25(OH)D. Samtliga studier har lågt bevisvärde. Fler väl underbyggda studier behövs. MeSH-termer: Trötthet, vitamin D, ergocalciferol 2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Bakgrund 4 Syfte 5 Frågeställningar 5 Material och metod 5 Etiska överväganden 7 Resultat 7 Diskussion 9 Svagheter 10 Styrkor 11 Slutsats 11 Referenser 11 Bilagor 12 3
4 BAKGRUND Vitamin D Vitamin D är ett fettlösligt vitamin med betydelse för kalk- och fosfatbalansen i kroppen. Vitamin D3 (kolekalciferol) bildas i huden hos människan med hjälp av ultraviolett ljus. I kost finner man både vitamin D3 och D2 (ergokalciferol), i bland annat fet fisk, ägg och vitamin D berikad mjölk. Vitamin D2 och D3 omsätts på samma sätt och har samma biologiska aktivitet. De aktiveras i levern till 25-hydroxi-D-vitamin (25(OH)D). Därefter omvandlas det till 1,25-dihydroxi-D-vitamin (kalcitriol), som är den aktiva formen, i njurarna (1). 25(OH)D är den metabolit som mäts eftersom den bäst anses avspegla kroppens vitamin D- status(1) kom delvis nya rekommendationer om hur 25(OH)D-nivåer bör bedömas (2) (tabell 1). Då sänktes den övre gränsen för insufficiens från 75 till 50nmol/l, och värden under 25nmol/l bedömdes som brist (2). Det är känt att vitamin D-brist orsakar sjukdomar som rakit och osteomalaci (1). Nivåerna av vitamin D är beroende av flera faktorer. Den beror på solexposition som i sin tur beror på årstidsväxlingar, pigmentering av hud, täckande klädsel. Den påverkas också av malabsorptionssjukdomar, samt njur- eller leversvikt. Behandling med vissa läkemedel som antiepileptika, kortison eller HIV-läkemedel kan dessutom påverka nivåerna av vitamin D (3). Trötthet Idag söker många patienter vårdcentral på grund av trötthet (4). Trötthet är ett diffust symtom som kan ha många orsaker (5). Ofta efterfrågar patienterna provtagning av vitamin D. Det pågår en debatt om vitamin D brist har någon betydelse för andra hälsoproblem än skelettsjukdomar (6). Enligt VISS ska man dock undvika provtagning av vitamin D vid diffusa trötthetssymptom, eftersom kunskaperna kring vitamin D är bristfälliga (3). Samtidigt är det viktigt att kunna ge ett väl underbyggt svar på om vitamin D har någon betydelse för trötthet eller ej. Då kan man eventuellt undvika onödig provtagning. Tabell 1- Bedömning av nivåer D-vitamin (2) D-vitaminstatus S-25(OH)D nmol/l Brist <25 Insufficiens Sufficiens >50 Optimal >75 4
5 SYFTE Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns evidens för ett samband mellan låga nivåer av vitamin D och trötthet. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Finns ett påvisat samband mellan låga nivåer vitamin D och trötthet hos i övrigt friska personer? 2. Ger tillskott av vitamin D hos patienter med låga nivåer en minskning av trötthet? MATERIAL OCH METOD Denna studie är en litteraturstudie. Litteratursökning gjordes i databasen PubMed. Inklusionskriterier: Randomiserade kontrollerade studier (RCT). Observationsstudier (kohort-studier, fallkontrollstudier). Tvärsnittsstudier. Studier med abstract. Studier skriva på engelska, svenska, danska, franska, norska Studier där undersökning av 25(OH)D-koncentration och/eller effekt av vitamin D intag/vitamin D tillskott ingår. Studier på friska (förutom trötthet) män och kvinnor mellan 18 och 65 års ålder. Studier publicerade tom Exklusionskriterier: Litteraturstudier, översiktsartiklar, meta-analyser Fallstudier Studier som omfattar patienter med kända sjukdomar som kan ge trötthetssymptom. Sökningen gjordes med hjälp av både MeSH-termer och fritext. De MeSH-termer och sökord som användes var fatigue, lassitude, vitamin D, vitamin d, ergocalciferol och kombinationer. Vid sökning på trötthet blev utfallet väldigt lågt. Vid sökning på fatigue, som är den engelska motsvarigheten till trötthet, blev utfallet betydligt större. Jag lade sedan till termen lassitude, som var en term som ofta kom upp i artiklarna. Vid tillägg av sökning som inkluderade kolekalciferol blev resultatet färre artiklar (47 istället för 169), därför uteslöt jag den termen från sökningen. 5
6 196 artiklar hittades vid sökning i PubMed enligt ovan. 24 artiklar exkluderades då de uppfyllde exklusionskriterierna, 168 artiklar hade en annan frågeställning. Ibland framgick det av artikelns rubrik ifall artikeln kunde exkluderas, men i 16 fall behövde man läsa abstract och i 9 fall artiklarna för att avgöra huruvida artiklarna skulle ingå i granskningen eller ej. Efter detta kvarstod 4 artiklar (Tabell 2) (Fig 1). Ursprungligen planerades att tvärsnittsstudier ej skulle ingå, eftersom de har så lågt bevisvärde. Eftersom antalet publicerade randomiserade studier som passade in på studiens inklusion- och exklusionskriterier var lågt beslöts att även tvärsnittstudier skulle inkluderas. Fig 1 Flödesschema för litteratursökning avseende vitamin D och trötthet 196 artiklar funna i PubMed 192 artiklar exkluderade: 24 stycken uppfyllde exklusionskriterierna 168 artiklar hade andra frågeställningar 4 artiklar inkluderades vid en första granskning Tabell 2. Kombinationer av MeSh-termer och sökord, samt utfall av sökningar Litteraturstudie av D-vitamin och trötthet. Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Artiklar för relevansbedömn ing. ("Fatigue"[MeSH] OR ("fatigue"[mesh Terms] OR "fatigue"[all Fields]) OR "lassitude"[all Fields]) AND ("vitamin d"[mesh Terms] OR "vitamin d"[all Fields] OR "ergocalciferols"[mesh Terms] OR "ergocalciferols"[all Fields]) 6
7 Studiernas kvalité bedömdes med hjälp av SBUs mall för granskning av observationsstudier (se bilaga), med bedömning enligt GRADE. ETISKA ÖVERVÄGANDEN För att minska risken för jäv hos artikelförfattare undersöktes om studierna var oberoende eller om det uppgavs finnas ekonomiska bindningar mellan artikelförfattare och företag. Alla relevanta artiklar inkluderades oavsett slutsats, detta för att undvika selektionsbias. Det finns alltid en risk för att fel artiklar inkluderas, eller för att man inte hittar rätt artiklar, och därför har noggranna hänsyn till inklusion/exklusionskriterier tagits. RESULTAT Efter litteratursökning och genomgång inkluderades fyra artiklar. Av dessa var två tvärsnittstudier, två var observationsstudie varav en var multicenter med 1682 deltagare, och en var en prospektiv kohortstudie med endast 171 deltagare. Två studier var från Europa (Norge respektive Schweiz, och där var patienturvalet olika: i Norge blandad etnicitet, i Schweiz huvudsakligen kaukasisk). Två studier var från USA, varav den ena var riktad och endast hade deltagare med somaliskt ursprung, och den andra mer blandad. I alla studier togs blodprover för att fastställa nivåer 25(OH)D, och i alla studier undersökte man förekomsten av trötthet hos deltagarna, genom certifierade frågeformulär. I två av studierna gavs tillskott av 25(OH)D. 3 av fyra studier använde sig av samma referenser vad gäller bedömning av D-vitaminnivåer (se tabell 1). Tre av studierna visade inget samband mellan låga nivåer 25(OH)D och trötthet. Roy et al visade ett samband och en signifikant minskning av trötthet efter normalisering av nivåer 25(OH)D (10). Metoder och resultat i de fyra inkluderade studierna Se också Bilaga 1, Artikelsammanfattning avseende studier om D-vitamin och trötthet. Knutsen et al (7) gjorde en tvärsnittsstudie med mål att undersöka nivåer av 25(OH)d hos patienter som sökte med muskuloskelettal smärta, trötthet eller huvudvärk på en vårdcentral i norra Oslo, samt undersöka om det fanns en korrelation mellan nivåer 25(OH)D och symtom och etnicitet. Studien var egentligen inte utformad för att utvärdera sambandet, utan var en deskriptiv studie som utgår från existerande data, och ska därför tolkas med försiktighet. Det var en journalstudie, där man plockade fram patienter som sökt med ovanstående sökorsak under åren , och då 7
8 också kunde få fram data angående provtagning för 25(OH)D. 572 patienter selekterades fram. 58% hade låga nivåer 25(OH)D (<50nmol/L), med lägre nivåer hos utlandsfödda än hos etniska norrmän, samt korrelation mellan låga nivåer 25(OH)D och huvudvärk (p=0,008 OR 2,6), men inget samband med trötthet. Om man tittar på patienternas ursprung, visade det sig att 83% av patienterna från Mellanöstern, Afrika och södra Asien hade låga nivåer 25(OH)D, motsvarande siffror gällde 58% av patienterna från Europa, Amerika och Sydost Asien, och 35% av patienterna från Norge. Slutsats: Inget samband mellan låga nivåer 25(OH)D och trötthet. Bra överförbarhet och relevans. Merlo et al (8) är en observationsstudie. 16 vårdcentraler (så kallade general practices ) i Schweiz deltog i studien. Alla patienter som sökte sin distriktsläkare (GP) under en viss tidsperiod (september 2011 respektive mars 2012) och som planerades lämna blodprover tillfrågades om de ville delta i studien. Det man ville mäta utfallet av var 25(OH)D nivåer och säsongsvariation patienter lämnade blodprov. 156 uteslöts ur studien på grund av ofullständiga data (ex hemolys i blodprov, ofullständig ifyllda frågeformulär), och 6 patienter ville ej delta patienter deltog. Alla patienter tillfrågades om de hade upplevt trötthet, muskuloskelettal smärta eller svaghet de senaste 4 veckorna. Symtomen graderades med hjälp av VAS-skala. Majoriteten av deltagarna var av kaukasiskt ursprung (96,3%). 995 patienter (59,2%) hade nivåer 25(OH)D < 50 nmol/l och 207 (12,3%) <25nmol/L. Man såg en viss säsongsvariation med medelvärde i slutet på vintern (mars) 41,6 +-19,3nmol/L, och i slutet på sommaren (september) 53,4+-19,9 nmol/l. Patienter som inte redan hade tillskott med 25(OH)D gavs tillskott motsvarande 1000 IE/dag. Varför man gör detta är oklart. Slutsats: Inget påvisat samband mellan 25(OH)D insufficiens och trötthet, men dock med muskelsvaghet. Reed et al (9) är en tvärsnittsstudie som genomfördes hos somaliska kvinnor i Washington State, USA. Syftet var analys av 25(OH)D nivåer och att undersöka eventuellt samband med trötthet, muskuloskelettala besvär eller depression. Deltagarna rekryterades via Refugee Women's Alliance (ReWA), en lokal samverkansgrupp som servar ca 67% av den somaliska kvinnliga invandrarpopulationen i Seattle-området. 300 kvinnor kontaktade ReWA per år för hälsofrågor. Ca 130 kontaktades (övriga gick inte att spåra), 100 gick med på att ingår i studien. 75 kom för provtagning och frågeformulär, men endast 71 lämnade blodprover (oklarheter över bortfall där). 38 deltagare(53,8%) hade nivåer på < eller = 15 ng/ml (severe to moderate deficiency, motsvarande D-vitamin brist i Sverige) och 33% hade mellan ng/ml (brist-insufficiens). I denna studie graderades brist och insufficiens olika än den standard man använder i Sverige (tabell 1). 8
9 Deltagargruppen är mycket selekterad och det är ett stort bortfall, vilket bidrar till att göra studien svårvärderad. Slutsats: Inget påvisat samband mellan 25(OH)D insufficiens och trötthet. Roy et al (10) var prospektiv icke-randomiserad studie. Målet var att undersöka prevalensen av låga nivåer 25(OH)D hos patienter som sökte för trötthet på Cooper University Hospital öppenvårdsmottagning, och eventuell effekt på tröttheten om låga värden höjdes till normalnivåer. Låga 25(OH)D nivåer definierades som värden under 30 ng/ml. Patienter inkluderades om de var mellan års ålder och sökte med sökorsak trötthet under maj månad 2012, och följdes sedan upp november patienter rekryterades för studien, 3 (1,7%) föll bort då de inte lämnade blodprov, 39 (22,8%) exkluderades på grund av normala nivåer 25(OH)D, 16 (9,1%) lämnade inget kontrollprov. 116 deltagare kvar i studien. Patienter med 25(OH)D < 30ng/ml fick ergocalciferol (50000 USP IU) 3gg/v i fem veckor. Kontroll av symtom och 25(OH)D efter avslutad behandling. De redovisade siffrorna är otydliga: man redovisar prevalens av trötthet hos 171 patienter, men ger ingen prevalenssiffra för de 116 som faktiskt ingår i studien. Det går inte heller att utläsa i artikelns tabeller. Det kan bidra till ett skevt resultat. Slutsats: Prevalensen av låga 25(OH)D nivåer var hög, 77,2 % hos de 171 patienter som sökte med trötthet. Högre prevalens av låga nivåer sågs hos afroamerikaner (88,6%) än hos kaukasier (70,6%). Signifikant minskning av trötthet noterades efter normaliserat 25(OH)D (P<0,01). DISKUSSION Tre av fyra inkludera studier visar samstämmigt att det inte finns någon koppling mellan låga nivåer 25(OH)D och trötthet. Samtliga artiklar har lågt bevisvärde enligt GRADE, vilket gör det svårt att dra några slutsatser. Samtliga studier utom en hade relativt små studiepopulationer. Endast en studie (10) undersökte sambandet mellan 25(OH)D-nivåer och trötthet. 2 studier undersökte även andra parametrar som depression och muskuloskelettal smärta. En fjärde studie (8) hade som syfte att undersöka nivåer av 25(OH)D hos en population samt dess säsongsvariation, men eftersom de också frågade studiedeltagarna om de hade upplevt trötthet de senaste 4 veckorna kunde även det resultatet användas. En studie fann ett samband mellan låga värden 25(OH)D och trötthet, och samma studie fann också att normalisering av 25(OH)D gav minskad trötthet. Det var en prospektiv observationsstudie, som anses ha högre bevisvärde. Den hade haft ännu högre bevisvärde om man utformat studien som en dubbelblindstudie istället. Behandling med 25(OH)D gavs under kort tid, men det kontrollerades att patienterna nådde upp till normala nivåer 25(OH)D. Dessvärre redovisar man sitt resultat dåligt, och 9
10 ger prevalenssiffror för en större patientgrupp än den som kom att ingå i studien. I ytterligare en studie, Merlo et al (8) gavs patienter som inte redan hade tillskott med 25(OH)D tillskott motsvarande 1000 IE /dag, men det är oklart i vilket syfte. Studien utger sig för att vara en observationsstudie, med det menas en tvärsnittsstudie, ändå väljer man att ge deltagarna 25(OH)D tillskott. En studie var en retrospektiv journalstudie av en blandad population (infödda/invandrare) i en förort till Oslo (7). En annan var en observationsstudie, i Schweiz, där studiepopulationen till 96% var kaukasisk. Urvalet gjordes genom att man tillfrågade alla patienter som sökte under en viss tidsperiod, och som skulle lämna blodprov, om de ville delta i studien (8). Reed (9) studiepopulation var en väldigt selekterad grupp med stort bortfall (71 av 130 tillfrågade kom att ingå i studien), och riktade sig enbart på kvinnor med somaliskt ursprung i ett område i Washington. Den bekräftar känt faktum att mörk hy predisponerar för lågt 25(OH)D. Övriga studier fann också lägre nivåer 25(OH)D hos mörkhyade. Roy et al gjorde en prospektiv icke-randomiserad studie, där man selekterade fram en studiepopulation som sökte under en viss tidsperiod med trötthet och som hade 25(OH)D nivåer under 30, och sedan fick tillskott ergokalciferol i fem veckor. Efter att ha kontrollerat att nivåerna 25(OH)D var normaliserade kontrollerades återigen trötthet. Det är oklart varför man valde tidsperioden 5 veckor som optimal för behandling. Dessutom är sifforna dåligt redovisade vilket gör resultatet otillförlitligt. Tre av studierna hade en studiepopulation som är överförbar till svenska förhållanden, den fjärde som hade en mycket selekterad population i form av somaliska invandrade kvinnor kan ändå vara relevant för invandrargrupper. Trötthet är ett väldigt diffust symtom som kan ha många orsaker, både somatiska och psykosociala. Det förekommer hos en stor del av befolkningen (11). Det kan därför vara svårt att värdera resultaten av tvärsnittsstudierna. Om 25(OH)D brist exempelvis ger trötthet hos endast en mindre del av patienter med brist på 25(OH)D, kan det vara svårt att få signifikans om materialet är för litet. Knutsen et al (7) exkluderade osteoporos, reumatisk sjukdom, diskbråck, skador och migrän, men nämner inget om andra kroniska sjukdomar som kan ge trötthet. Reed et al (10) studerar endast invandrade somaliska kvinnor, och där kan andra faktorer som migration, osäker social situation och låga inkomster påverka symtom som trötthet. SVAGHETER Två studier var tvärsnittstudier med låg tillförlitlighet. En studie var en observationsstudie med högt antal deltagare (1682), vilket ger bättre tillförlitlighet. Flera studier hade dålig redovisning av data, 10
11 exempelvis Roy et al (10). Sammanfattningsvis hade alla studier som ingick i litteraturstudien låg tillförlitlighet enligt GRADE. En studie är en prospektiv kohortstudie. Den var inte randomiserad, och har låg tillförlitlighet på grund av urval. En svaghet är att jag inte kunde hitta någon RCT-studie som kunde inkluderas i min litteraturstudie. STYRKOR I stort sett samstämmighet bland resultaten. Antalet deltagare i studierna är stort. Alla studier kan överföras till svensk miljö och till primärvård. Relevant frågeställning. Implikationer Det går inte att utesluta att det finns en koppling mellan trötthet och låga nivåer 25(OH)D, men det finns inte heller några klara bevis. I väntan på bättre studier är det inte motiverat att ta prover på 25(OH)D hos patienter som söker för enbart trötthet. Framtida studier Antalet studier och kvalitén på utförda studier är lågt. Det finns helt klart ett behov av randomiserade kontrollerade studier (RCT) som kan ge ett tydligare svar på om det finns ett samband mellan trötthet och låga nivåer 25(OH)D. SLUTSATS Tre av fyra studier visar inget samband mellan trötthet och 25(OH)D. En studie visar samband och minskning av trötthet vid normalisering av 25(OH)D. Samtliga studier har lågt bevisvärde. Fler väl underbyggda studier behövs. REFERENSER 1. Ganrot P O, Grubb A, Stenflo J. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund: Studentlitteratur; Melhus H. Svenska rekommendationer om D-vitamin ger stöd vid behandling. Läkartidningen. 2014;111; CX94 3. Kroenke K, Wood DR, Mangelsdorff AD, Meier NJ, Powell JB. Chronic fatigue in primary care. Prevalence, patient characteristics, and outcome. JAMA. 19 augusti 1988;260(7):
12 4. Cornuz J, Guessous I, Favrat B. Fatigue: a practical approach to diagnosis in primary care. CMAJ Can Med Assoc J. 14 mars 2006;174(6): Melhus H, Michaelsson K. Evidensbrist är det stora problemet. Läkartidningen. 2012; 109 (12); Knutsen KV, Brekke M, Gjelstad S, Lagerløv P. Vitamin D status in patients with musculoskeletal pain, fatigue and headache: a cross-sectional descriptive study in a multi-ethnic general practice in Norway. Scand J Prim Health Care. september 2010;28(3): Merlo C, Trummler M, Essig S, Zeller A. Vitamin D Deficiency in Unselected Patients from Swiss Primary Care: A Cross-Sectional Study in Two Seasons. PloS One. 2015;10(9):e Reed SDL, Laya MB, Melville J, Ismail SY, Mitchell CM, Ackerman DR. Prevalence of vitamin D insufficiency and clinical associations among veiled East African women in Washington State. J Womens Health mars 2007;16(2): Roy S, Sherman A, Monari-Sparks MJ, Schweiker O, Hunter K. Correction of Low Vitamin D Improves Fatigue: Effect of Correction of Low Vitamin D in Fatigue Study (EViDiF Study). North Am J Med Sci. Augusti 2014;6(8): Kroenke K, Arrington ME, Mangelsdorff AD. The prevalence of symptoms in medical outpatients and the adequacy of therapy. Arch Intern Med Aug;150(8): BILAGOR Bilaga 1, Artikelsammanfattning avseende studier om D-vitamin och trötthet Författare, År, Referens, Land Knutsen et al, 2010, Norge Merlo et al 2015, Schweiz Studiedesign Syfte Population N vid studiestart. Bortfall? Tvärsnittsstudie 6. Viss - medicinskt och administrativt stöd för primärvården [Internet]. [citerad 02 november 2015]. Hämtad från: Observationsstudie, multicenter-studie Att undersöka nivåer av 25(OH)D hos patienter med trötthet, huvudvärk och muskuloskelettal smärta Att uppskatta förekomsten av vitamin D brist i N: 572 * Vårdcentral i norra Oslo * * Pat som sökte för trötthet, huvudvärk och muskuloskelettal smärta (senaste 8 veckorna) * Pat med känd osteoporos, diskbråck, reumatisk sjukdom och migrän exkluderades N: 1844 Bortfall: Studieupplägg Effektmått Resultat Bevisvärde, kommentarer * Pat som sökte september 2011 eller mars *25(OH)D-nivåer *Korrelation mellan etnicitet och nivåer av 25(OH)D. *Korrelation mellan nivåer av 25(OH)D och symtom. Huvudutfall: nivåer 25(OH)D och 58% hade låga nivåer 25(OH)D (<50nmol/l) Lägre nivåer 25(OH)D hos utlandsfödda än hos etniska norrmän. Låg Invers korrelation mellan 25(OH)D nivåer och huvudvärk, men ingen korrelation med trötthet I studiepopulationen var Låg serumkoncen-
13 Reed et al 2007, USA Roy et al 2014, USA Tvärsnittsstudie Observationsstudie, Prospektiv ickerandomiserad kohortstudie en population, att utvärdera eventuellt samband med bland annat trötthet. Kontrollera samband mellan låga nivåer av 25(OH)D och kliniska symtom som muskuloskeletala symtom, trötthet, smärta och depression hos beslöjade kvinnor från Östafrika boende i Washington USA Prevalens av trötthet hos patienter med låga nivåer vitamin D och effekten av normalisering av vitamin D nivåer på trötthet. E: 156, pga inkomplett datainsamling, 6 pga inget skriftligt tillstånd. Summa: 1682 N: 75? el 71? Bortfall: 130 av 300 kontaktades 100 gick med på att delta i studien 25 som inte kom för provtagning och/eller för frågeformulär N: 171 Exkluderade: 3 lämnade inga blodprov 39 hade normala 25(OH)D-nivåer 16 lämnade inga blodprover efter avslutad behandling Kvar: 116 N: Studiepopulation. E: exkluderade. S. Slutlig studiepopulation hos distriktsläkare i Schweiz. * Pat som lämnade blodprov. * Pat tillfrågades om de ville delta i studien och lämna ett extra blodprov för 25(OH)D * Symtom (senaste 4 veckorna) efterfrågades via formulär och graderades enligt VAS-skala *Kvinnor av somaliskt ursprung, beslöjade, boende i Washington USA. *mars-april 2005 * Blodprov * 4-sidigt frågeformulär * Vuxna friska patienter år som sökte med trötthet som huvudsymtom i > 4 veckor * Exkluderade om normala nivåer 25(OH)D * Patienter fyllde i frågeformulär * Om 25(OH)D < 30 mg/nmol tillskott av 50000IE ergocalciferol 3 gånger/vecka i 5 veckor *efter behandling fylla i samma frågeformulär och nytt blodprov för att kontrollera av 25(OH)D nivåer normaliserats säsongsvariation Korrelation mellan trötthet och 25(OH)D insufficiens (< 50 nmol/l)eller sufficiens (>50 nmol/l) *Nivåer av 25(OH)D trationen av 25(OH)D <50nmol/l hos 59,2% och <25nmol/l hos 12,3%. Ingen funnen korrelation mellan trötthet och nivåer 25(OH)D nivåer. Ingen korrelation mellan låga nivåer 25(OH)D och trötthet Minskad trötthet Trötthet efter minskade normalisering av signifikant efter 25(OH)D-nivåer? normaliserat 25(OH)D Låg Låg Bilaga 2, Evidensgradering enligt GRADE Studier/ Design Patienter 1/572 Tvärsnittstudie ++ 2/1682 Observationsstudie, multicenterstudie 0 el +1 (stor multicenter studie) Ja 0 Studiekvalitet Överensstämmelse 0 Ja 0 Överförbarhet Oprecisa data Publikationsbias Effekt-storlek Dos-respons Kan ej användas 0 ja. annars relevant för svenska förhållanden Kan ej användas 0 Ja. relevant för svenska 13
14 3/75 Tvärsnittsstudie ++ 4/171 Prospektiv ickerandomiserad studie förhållanden 0 0 Ja 0 0 Ja, 0 (liten population, hur lång tid tar det att höja D-vitamin nivåer?) relevant Nej 0 nej, relevant 0-1 oklarheter kring urval av deltagare? Oklarheter kring prevalenssiffror kan ej användas (för liten studie?) 4 studier sammanvägt/ för liten studie? Studie 1 Valebjorg et al Studie 2 Merlo et al Studie 3 Reed et al Studie 4 Roy et al Bilaga 3, Mallar för evidensbedömning och kvalitetsgranskning enligt SBU, se nästföljande sidor. 14
15 15
16 16
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merCalcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs merVitamin D-receptorn (VDR)
D-vitamin Anne Björk Distriktsläkare Svartbäckens vårdcentral, Uppsala Norrländska läkemedelsdagar Umeå 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Hur får man i sig D-vitamin? Solen Maten Vitamintillskott
Läs mer2. Metoder för litteratursökning och granskning
2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,
Läs mer2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar
2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merEffekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling
Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merKlinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS
Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merPatienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.
Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merD-vitamin. Näringsrekommendationer
THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merEpidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)
Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merAtt läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Läs merEvidensbaserad praktik (EBP)
Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merHur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?
VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se
Läs merEvidens-Baserad Medicin
Evidens-Baserad Medicin What s in it for me? Veronica Milos Nymberg Specialist i allmänmedicin, PhD Susanna Calling Specialist i allmänmedicin, docent Veronica Milos Nymberg 2017 Dagens ämnen Vad är bra
Läs merMalmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Läs mer2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska
Läs merProscar. 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Proscar 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Prostatan är en körtel som endast finns
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merTillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension
Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger sstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merVetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)
EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merNationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Läs merJakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken. D-vitamin
Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken D-vitamin Källor D-vitamin Endocrine Society Institute of Medicine Sundhedsstyrelsen (Danmark) (Socialstyrelsen) UpToDate Hyperkalcemi Internationella guidelines
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merMejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt
1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merD vitamin 2014 08 26. Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna
D vitamin 2014 08 26 Mats Palmér, docent, överläkare, Kliniken för endokrinologi, metabolism, diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset Expressen 13 januari 2013 Rakit hos barn, osteomalaci hos vuxna
Läs merImplementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården
Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården En systematisk litteraturöversikt Juni 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005
SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 29 mars och 12 april intervjuades drygt 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Svaren redovisas
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merProgram för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten
Läs merKOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)
ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs mer10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin
10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merBröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?
Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna
Läs merProvtagning av D-vitamin på Vallentuna Husläkargrupp
VESTA Rapport Provtagning av D-vitamin på Vallentuna Husläkargrupp Jesper Andersson ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp Maj 2014 Klinisk handledare: Catharina Lindgren, spec. i allmänmedicin Vallentuna
Läs merEn fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs merKAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning
6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merVårdval i primärvården
Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården
Läs merBilaga 5 till SBU-rapport
1 (9) Bilaga 5 till SBU-rapport Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär, rapport 253 (2016) 1 (9) Bilaga 5 Gallrings- och granskningsmallar 2 (9) Mall för gallring av artikelsammanfattningar (abstrakt)
Läs mer