VARFÖR UTOMHUSPEDAGOGIK I FÖRSKOLAN?

Transkript

1 ISB Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap VARFÖR UTOMHUSPEDAGOGIK I FÖRSKOLAN? Why outdoor education in preschool? Författare: Karlsson Pia Olsson Kristina Examensarbete i lärarutbildningen Höstterminen 2006 Handledare: Ilona Antal-Lundström Examinator: Marja - Terttu Tryggvason

2 ISB Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap Examensarbete 10 poäng SAMMANFATTNING Karlsson, Pia Antal sidor: 32 Olsson, Kristina Varför utomhuspedagogik i förskolan? 2006 Genom denna undersökning ville vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleåldern ska få ett naturligt förhållningssätt gentemot naturen. Vårt arbete kring utomhuspedagogik och hur man kan använda den som metod i förskolan grundar sig på tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fått kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lärande genom att använda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt är att barnen befäster sina kunskaper genom konkret inlärning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlärning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen. De arbetar också med att ge barnen en medvetenhet om vår natur. Barnen blir piggare och dessutom friskare av att vistas utomhus och deras fantasi och kreativitet ökar. Det blir också färre konflikter i barngruppen. Vi hoppas att vi genom detta arbete kan inspirera andra att arbeta med denna metod. Nyckelord: utomhuspedagogik, inlärning, samspel, sinnen, hälsa

3 1. Inledning Syfte Forskningsfrågor Definition av utomhuspedagogik Förkortad målsättning för I Ur och Skur Förklaringar till ofta förekommande begrepp i texten Litteratur Historik Varför är det viktigt att ha en pedagogisk utemiljö på förskolan? Hur skapar man en pedagogisk utemiljö på förskolan? Metod Urval Genomförande Etik Tillförlitlighet Resultat Beskrivning av förskolegårdarna Förskola A Förskola B Förskola C Förskola D Förskola E Förskola F Intervjuer Intervjuer, förskola A Intervju, förskola B Intervjuer, förskola C Intervjuer, förskola D Intervjuer, förskola E Intervju, förskola F Observationer Sinnen Inlärning Samspel Motorik Fantasi och kreativitet Återkommande aktiviteter Analys Analys av intervjuerna Analys av observationerna Sinnen Inlärning Samspel Motorik Fantasi och kreativitet Återkommande aktiviteter Sammanfattande analys av observationerna Diskussion Varför är det viktigt att ha en pedagogisk utomhusmiljö på förskolan?... 28

4 2 6.2 Hur skapar man som pedagog en pedagogisk utomhusmiljö som stimulerar barnens sinnen? Hur ser verksamheten ut på förskolor som har utomhuspedagogik som inriktning? Krävs det någon utbildning för att arbeta med utomhuspedagogik i förskolan? Slutsatser Slutord... 31

5 3 1. Inledning Arbetet med vår examensuppsats om utomhuspedagogik började egentligen med en vision om att skapa en pedagogisk utomhusmiljö på en av våra partnerförskolor. På grund av bristande resurser hade vi ingen möjlighet att genomföra det praktiska arbetet men vårt intresse för utomhuspedagogik och dess didaktik fanns kvar. Vi upplever och tror att det bör finnas möjlighet och kunskaper till att skapa en förskolegård som inbjuder och stimulerar barns fantasi och kreativitet på ett pedagogiskt sätt och att man kan använda sig av den närliggande miljön som komplement. Vi kände att vi ville veta mer om detta pedagogiska arbetssätt och dess möjligheter för att kunna ta med oss dessa kunskaper i vår blivande yrkesroll. Vi tror att detta pedagogiska arbetssätt stimulerar barns lärande på ett naturligt sätt eftersom barnen hela tiden använder sig av alla sina sinnen och hela sin kropp när de tar in nya erfarenheter och kunskaper. Som pedagoger tror vi att det är bra att ha kunskap om hur man kan utnyttja utomhusmiljön på ett sätt som stimulerar barnens utveckling och inlärning. Genom denna kunskap öppnas nya möjligheter, där vi som pedagoger ser utomhusmiljön som ett komplement till inomhusmiljön och därför kan flytta ut mycket av verksamheten. Vi vill veta hur man kan ta tillvara de resurser som naturen har att erbjuda. Det finns mycket positivt med att vara ute med barnen. De blir lugnare och mindre stressade, det uppstår färre konflikter, de får använda sig av alla sina sinnen och de lär sig genom konkreta upplevelser. Barnen blir också friskare av att vara utomhus. Vi tror även att detta arbetssätt leder till att barnen blir mer miljömedvetna och rädda om sin natur. I Lpfö98 står följande under rubriken förskolans uppdrag: Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. (s.10) Detta pedagogiska arbetssätt tilltalar oss som blivande pedagoger och vi tror att barnen har stor möjlighet att utvecklas och lära sig genom denna pedagogik. Eftersom barnen lär sig genom att använda hela sin kropp och alla sinnen får de kunskaper och erfarenheter som förankras i dem och följer dem resten av livet.

6 4 1.1 Syfte Vi vill ta reda på hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan. 1.2 Forskningsfrågor Varför är det viktigt att ha en pedagogisk utomhusmiljö på förskolan? Hur ser utomhusmiljön ut på förskolor med utomhuspedagogik som inriktning? Hur ser verksamheten ut på förskolor som har utomhuspedagogik som inriktning? Krävs det någon specifik utbildning för att arbeta med utomhuspedagogik i förskolan? 1.3 Definition av utomhuspedagogik Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. (Linköpings universitet, Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik) 1.4 Förkortad målsättning för I Ur och Skur Grundidén i I Ur och Skurpedagogiken är att barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom vistelse i naturen. Vår pedagogik bygger på att barnen skall få hjälp i sin egen utveckling av sådant som finns i naturen. De lär sig att balansera, krypa, hoppa, klättra på trädstammar och stenar. Det finns ingen bättre lekplats än naturen! De får känna gemenskap vid sagostunden under granen och när matsäcken delas med andra. De övar sina sinnen genom att smaka, lukta, känna, titta, lyssna och jämföra sådant som finns runt omkring på ängen, i skogen och vid sjön. Allt detta bidrar till att barnen på I Ur och Skur får en inbyggd känsla för naturen med sig ut i livet. (Friluftsfrämjandets hemsida) 1.5 Förklaringar till ofta förekommande begrepp i texten Skogsmulle Barnen som går på skogsmulleverksamhet är mellan fem och sju år. De går ut i skogen med sin pedagog och ibland träffar de figuren Mulle där. Barnen får genom att sjunga och leka tillsammans med Skogsmulle lära sig och förstå hur allt hänger ihop i naturen Skogsknytte Tre till fyra år är barnen som går på Skogsknytteverksamhet. De håller sig i närheten av förskolan, upplever naturen och lär känna det som lever där. De leker och sjunger i skogen. Skogsknopp De yngsta barnen på förskolan (1-2 år) går på skogsknoppverksamhet. De upptäcker naturen med hjälp av alla sina sinnen. (Hämtat ifrån Friluftsfrämjandets broschyr om I Ur och Skur)

7 5 2. Litteratur 2.1 Historik Att det är hälsosamt för barn och ungdomar att vistas i naturen har vi trott länge. Brügge, Glantz och Sandell (1999) skriver om Jean Jacques Rousseau som redan på 1700-talet menade att barn har ett naturligt rörelsebehov och att de lär sig bäst genom upplevelser av verkligheten. Han ansåg att den bästa platsen för att uppfostra unga människor var i naturen, där de kunde utvecklas till fria, tänkande, och självständiga individer. Rousseau kritiserade starkt stadslivet, han ansåg att naturen och det enkla på landet var det som stod för det sunda, det goda i livet, mot det ohälsosamma och onormala livet i staden. Sundberg och Öhman (i Sandell och Sörlin, 2000) skriver att i den svenska skolan fick friluftslivet en allt viktigare roll under början av 1900-talet. Idrottsämnet var det första ämnet som förvaltade friluftslivet i skolan. Friluftsfrämjandet startade1956 en friluftsskola för barn mellan 5-7 år skogsmulleskolan. Syftet var att stimulera barns intressen för att vara i skogen genom att berätta sagor och leka i skogsmiljö. Man tänkte att detta i ett längre perspektiv kunde leda till ett livslångt engagemang för friluftsliv. Detta skriver Rantatalo om i Sandell och Sörlin (2000). Dessa tankar om utomhusvistelsens och den friska luftens goda inverkan på barnen finner man i motiven till friluftsverksamheten för barn och ungdom redan i början av vårt sekel. I skolans styrdokument från år 1865 kunde man läsa att barnen alltid, jemväl under regnigt och hårt väder bör tillbringa lofstunderna i fria luften och att lekar så mycket som möjligt bör tillbringa ute i det fria (s.181). År 1942 blev friluftsdagarna obligatoriska i folkskolan och detta beslut motiverade man genom att citat (s.181), härdande och stärkande friluftsliv skall bereda en hälsosam motvikt mot det övriga skolarbetet Än idag är hälsa ett av de viktigaste argumenten för friluftsliv skriver Brügge, Glantz och Sandell (1999). 2.2 Varför är det viktigt att ha en pedagogisk utemiljö på förskolan? Ingen kunskap är så tydlig, så lätt att uppfatta och har så lätt att sätta sig kvar i minnet som den vi får genom våra fem sinnen. (Johansson, 1990, s. 57). I Lpfö 98 står det att förskolan ska ge barnen en god pedagogisk verksamhet som ska anpassas till alla barn i förskolan. Det står också att verksamheten ska ge utrymme för barnens egen kreativitet och lek både inomhus och utomhus. Under rubriken förskolans uppdrag i Lpfö 98står följande: utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (s.11) Brügge et al (1999) anser att utomhuspedagogikens syfte är att genom tematiska ämnesövergripande studier och olika aktiviteter i utomhusmiljö få barnen att förstå och bilda ett begrepp om olika abstrakta ämnen. I en direkt upplevd undervisning och inlärningssituation, på sin rätta plats, i sitt rätta sammanhang ges sinnesupplevelser av färg, form, ljud, doft och stämningar som en förstärkning av inlärningsprocessen. Utgångspunkten för själva lärandet blir i utomhuspedagogiken den direkta upplevelsen, där man förstår med hela kroppen (s.29) och där det är viktigt att reflektera över vad man lärt och känt. Det ökar motivationen och förståelsen för vår omvärld. I Nordlund, Rolander, Larsson (2001) står det om Learning by doing som myntades av Dewey. Han ansåg att människan är en aktiv, sökande individ som under sin aktivitet är sig själv där man också reflekterar över vad man gör och i friluftssammanhang ger både praktiska

8 6 färdigheter, social kompetens, fysisk träning, sinnlig erfarenhet och inte minst mentala världen. En forskning som Brügge et al (1999) har gjort visar även att barns hälsa, motoriska utveckling och koncentrationsförmågan ökar i en variationsrik och naturpräglad utomhusmiljö. Ytterligare motiv för att bedriva utomhuspedagogik är att helt andra krav ställs i utomhusmiljön, vilka kräver samarbete och på så vis utvecklar barn sin sociala kompetens. Man lär på många olika sätt när fler olika perspektiv och infallsvinklar lyfts fram. Uterummen skapar möjligheter för möten med det oförutsedda och ostrukturerade. Det är då det skapas möjligheter för situationsanpassad och flexibel inlärning, för det är genom våra sinnen som vi lär oss om vår omvärld utifrån delar och helheter. Även den skapande leken stimuleras på två sätt anser de. Dels är naturen kreativ och inspirerande i sig och dels erbjuder den spännande arbetsmaterial i form av grenar, kottar, pinnar, stenar, jord, grus och annat som kan användas för fantasifulla skapelser. Även barns lekbeteende påverkas positivt när de får vistas mycket utomhus, barnen stör varandra mindre det uppstår färre konflikter, den som vill vara för sig själv kan det. I Granberg (2000) står det om en svensk undersökning, gjord av två barnläkare; Margareta Söderström och Margareta Blennow, som visade att de barn som går på vanliga förskolor hade en högre sjukfrånvaro än de barn som går på I ur och skurförskolor och barnen på I Ur och Skurförskolorna blev fortare friska och höll sig mer friska. Söderström och Blennow menar att förklaringen till utebarnens bättre hälsa är dels den friska luften, det blir mindre trängsel och att smittspridningen minskar, barnen blir helt enkelt mindre stressade när de vistas mycket utomhus. Även Szczepanski (2004) säger att det finns gott om forskning som visar att naturen har en läkande effekt på bland annat koncentrationssvårigheter och stress. Att vistas i naturen gör att man blir piggare, lugnare gladare och mindre konfliktbenägen. En annan forskare som nämns i Granberg (2000) är Patrik Grahn som har skrivit en doktorsavhandling om barn som vistas mycket utomhus. Han märkte att dessa barn är betydligt friskare, får en bättre fysik och motorik och är betydligt vigare än andra barn. Han upptäckte även att koncentrationsförmågan är större hos dessa barn som har en tillgång till en omväxlande utemiljö. Konflikterna mellan barnen minskar och de leker mera fantasifulla och varierande lekar. Han förklarar sitt resultat med att människan är gjord för att vistas i naturen och att naturupplevelser både stärker och aktiverar immunförsvaret. Mårtensson (2005) skriver att barns fantasi blir livligare om leken omges av natur. Hon menar att naturen påverkar stämningen och det blir ett bättre samspel mellan barnen. I utomhusleken kommunicerar barn mindre med ord och använder sin kropp och omgivning mer. Därför är det fysiska som är den röda tråden i utomhuslek. Granberg (2000) anser även att utomhus har småbarn större möjligheter till fysiska övningar och att lekredskapen är anpassade för varierande aktiviteter och grundläggande grovmotoriska rörelser som rulla, åla, krypa, gå, springa, hoppa, snurra, klättra, klänga, balansera, gunga, dra och skjuta. Även markens naturliga ojämnheter ger det lilla barnet goda förutsättningar att träna och styra sina kroppsrörelser. De får även möjlighet att träna kroppen på ett mera naturligt sätt genom att leka ute, genom att de rör sig mycket och använder både stora och små rörelser, på så vis anstränger och tröttar de ut kroppens alla muskler på ett naturligt sätt. På så vis skapas förutsättningar för att utveckla koncentrationsförmågan och även förmågan att kunna sitta still.

9 7 Även sinnena tränas när småbarnen utforskar sin utemiljö. Genom att vrida, vända och smaka på saker och att lukta, lyssna, känna och ta på allt får de en fysisk minnesbild av sakerna vilket ger dem en helhetsbild från intrycken. Utomhus finns det även bättre fysiska förutsättningar för hänsyn och lyhördhet mellan barnen, utomhusmiljöns utformning och dess naturmaterial berikar leken och stimulerar fantasin. Även Norén Björn et al (1993) menar att grunden i de yngre barnens inlärning ligger i sinnesupplevelser, motorik, rytm och olika helhetsupplevelser. Barnet lär sig genom att känna, lukta, smaka, se och på olika sätt utforska med hela kroppen. Hurtig (2003) menar att barnen under utomhusvistelsen kan få många intryck genom sinnena. Att vara ute förbättrar barnens motorik och stärker deras självförtroende, anser hon. Även Granberg (2000) anser att utemiljön bidrar till att stärka barnens självkänsla. Hon menar att när barn på egen hand får utforska och upptäcka omvärlden får det personliga erfarenheter som ger den varaktiga kunskaper. Hon anser även att småbarn tillägnar sig kunskaper och erfarenheter om omvärlden genom att använda sig utav sina sinnen se på, känna, smaka, lyssna och lukta på allt. Småbarns mycket fysiska sätt att lära sig på lämpar sig utmärkt i utomhusmiljö. Utomhusmiljön ger dem möjlighet att på egen hand och i sin egen takt utforska, undersöka och experimentera med olika naturmaterial som småkryp, insekter och växter bl.a. Barnen får på ett naturligt sätt bekanta sig med de fyra elementen luft, jord, vatten och även eld i en viss mån. Under leken får barnen en naturlig kontakt med de olika naturfenomenen som vattenkraft, vattnets förvandling till snö och is, vindstyrka och solvärme mm. Granberg (2000) menar att utemiljön är som en levande lärobok som täcker upp alla ämnen, under utevistelsen främjas småbarns utveckling inom alla områden. De får både praktiska och teoretiska kunskaper plus att de utvecklar olika färdigheter. Enligt Dahlgren och Szczepanski (1997) finns det kvalitéer i utomhusmiljöer som inte kan skapas inomhus. Metoden förenar begreppskunskap, teoretisk kunskap och erfarenhets- eller förtrogenhetskunskap. Det är därför viktigt att utomhuspedagogik som metod är ett återkommande inslag i förskoleverksamheten. Även de menar att utomhuspedagogik som metod är tematisk och ämnesöverskridande. Metoden ger därför en upplevelsemässig aspekt åt inlärningsprocessen (s.23) och är ett viktigt redskap som kan förverkliga läroplanens mål och syften. Granberg (2000) menar att när barnen vistas utomhus får de upplevelser som engagerar och lockar dem till att vilja utforska och upptäcka nya saker. De får även både fysiska och estetiska erfarenheter. I utemiljön finns det även goda förutsättningar för varierad lek, så att småbarn får kroppsliga erfarenheter av nivåskillnader, olika material och väder och vind bland annat. Utomhusmiljön erbjuder en oändlig rikedom av varierande intryck och upplevelser som engagerar flera sinnen samtidigt. Dessa sinnesintryck och upplevelser samverkar och ger helhetsupplevelser av den närliggande miljön. Norén Björn et al (1993) skriver att barn verkar få starkare upplevelser av att vistas utomhus än inomhus. Naturmiljö ger en variation av intryck där barnet kan använda sin förmåga att ta in nya sinnesintryck. Eftersom naturen växer och förändras inspirerar den barnen till att själva skapa. Naturmiljö ger barn möjlighet att uttrycka sig själv på sina egna villkor och tydligare uppleva en åtskillnad mellan sig själv och omgivningen (Norén - Björn et al, 1993, s. 23). Norén Björn et al (1993) menar även att barn får de vuxnas inställning till naturen. Om barnen inte får följa med de vuxna ut i naturen från det att de är små blir naturen främmande för dem. Det är också viktigt att det finns vuxna med som ger barnen trygghet.

10 8 Nordlund et al (2001) menar att det är i den direktupplevda situationen, där saker finns i sitt rätta sammanhang som kunskaperna blir bäst befästa. Det ska finnas gott om utrymme för barnen att röra sig fritt, uppleva och upptäcka sin omvärld när de vistas utomhus på ett spännande och nyfiket sätt. I Lpfö 98 står det följande, Barnen skall växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (s. 11) Brügge et al.(1999) anser även de att utomhuspedagogiken är en viktig bas för kroppens behov av rörelse och sinnlig erfarenhet liksom hjärnans stimulans (intellektuellt tänkande), att man på förskolan/skolan ser uterummet som ett komplement eller alternativ till inomhusmiljön. Redan här lägger man grunden för ett bra friluftsliv i förskolan/skolan anser de. Det är den fysiska natur och kulturmiljön som inspirerar till kunskapsupplevelser och genom att komplettera inomhusmiljön med uterummet har man möjlighet att öka nyfikenheten och motivationen hos barnen. Brügge et al. (1999) anser även att i utomhuspedagogiken finns utgångspunkter för praktisk miljölära och kretsloppstänkande, en slags bas för undervisning om vår kropp och hälsa, en plats för estetiska upplevelser, en lärobok i alla ämnen. Låt barnen få lyssna, känna och uppleva naturens olika dofter. Det handlar bland annat om att vi, vuxna allt större utsträckning ser förskolornas gårdar och den när liggande utemiljö som läromedel anser de. Utemiljön är en gedigen lärobok med tusen möjligheter. I Granberg (2000) står det om hjärnforskaren David Ingvar, han anser det är nödvändigt att vistas utomhus för att våra hjärnor skall stimuleras av de flöden av ljus, ljud, former och färger som naturen har att ge. Våra hjärncellers tillväxt är beroende av denna särskilda stimulans som naturen bjuder på. En annan hjärnforskare Matti Bergström som Granberg (2000) nämner, har skrivit bland annat, boken Barnet den sista slaven menar att motorisk aktivitet leder till mental aktivitet och anser att dessa kunskaper blir mer beständig om hjärnans nervnät stimuleras från flera olika håll samtidigt genom att vi tar hjälp av våra sinnen. Barnet lär sig först när det får använda hela kroppen, då blir också kunskaperna bestämda. Dahlgren och Szczepanski (1997) skriver att senare tids forskning visar att utemiljön och utevistelsen har stor betydelse för barns utveckling och hälsa. När vi möter omgivningen lär vi oss hur den fungerar, smakar, luktar, ser ut och känns. En undervisningsmetod som ger oss olika sinnesintryck får oss att minnas saker bättre. Dahlgren och Szczepanski (1997) menar att naturmiljön har stora variationer i synintryck, dofter, rörelser, ljud och form. Därför stimuleras alla sinnen på ett sätt som ingen annan miljö kan. Dahlgren och Szczepanski (1997) hänvisar till R. Sebba som menar att såväl kropp som psyke engageras under utevistelsen och att upplevelserna därför förankras i minnet. Johansson (1990) menar att barn utvecklar sin identitet genom att ta hand om och ta ansvar för andra levande varelser. Genom att titta på hur barn beter sig gentemot djur kan vi utläsa mycket av vad barnen tycker och tänker. Man kan som pedagog, med djuren som jämförelse, skapa förståelse för att människor är olika och lever på olika sätt. Genom att vi hjälper barnen att utveckla ett vårdande förhållningssätt till allt levande i naturen förstår de ganska snart att alla livsformer är lika viktiga och är av samma värde. Johansson (1990) menar att det är viktigt att vi vuxna visar praktiska exempel på miljövård i vår närmiljö och att vi även låter barnen planera in detta i sin dagliga verksamhet i förskolan. Positiva upplevelser i naturen kan väcka barns nyfikenhet, menar Johansson (1990). Lindholm (i Norén Björn et al, 1993) skriver att platser i naturen kan förmedla en upplevelse om tidens gång (s. 28). Platsen

11 9 förändras hela tiden och inspirerar till nya lekar. Man kan också hitta spår från tider som varit och därför uppleva hur människan har förändrats. Brügge et al (1999) menar att naturen som miljö bidrar på ett värdefullt sätt till att ge barn en harmonisk utveckling med livsglädje som inte är kopplad till materialism. De anser att det är viktigt att låta barnen komma i kontakt med naturen så tidigt som möjligt och att det sedan sker kontinuerligt, för att barnen ska kunna i lugn och ro ta till sig med alla sina sinnen naturens olika fenomen. För naturen är verkligen en plats där man kan väcka sina sinnen och återskapa upplevelser genom att låta barnen rita eller måla sina upplevelser och intryck efteråt. För vem vet hur granskogsdoft ska se ut (s.183). Almström (1984) menar att barnen verkligen kan ta ut sina rörelser och använda sin kropp när de är utomhus, de kan springa klättra och krypa. Det är leken som påverkar barnets utveckling mest, och genom leken formar barnet sin personlighet och sin bild av omvärlden. Därför är det viktigt för barnet att få känna att det kan själv och få uppleva sin omgivning med alla sina sinnen; att få röra på saker, känna och lukta. Detta för att själva skapa ett begrepp och förstå sin närmaste omvärld. När barn leker och skapar lär de hela tiden, menar Almström (1984). Nordahl och Skappel Misund (1998) menar att man stimulerar barnets helhetsutveckling under utevistelsen. Den ger en känsla av personlig kompetens och ökat självförtroende och lär barnet att ta egna initiativ och utvecklar en inre trygghet i förhållande till vad barnet har för förmågor och möjligheter. 2.3 Hur skapar man en pedagogisk utemiljö på förskolan? Johansson (1990) menar att för att skapa en pedagogisk utemiljö kan man börja med att utse en plats i skogen som ligger nära tillhands. Det ska helst vara en plats som har träd av olika storlekar, stenar, stubbar, myrstack, ris och mossa. Platsen ska gärna ha några gömställen. Barnen ska känna sig trygga och den vuxne ska kunna ha syn- och hörselkontakt med hela barngruppen. Utgångspunkten måste alltid vara den egna verksamheten och dess förutsättningar i form av fysiska omgivningar och vuxnas och barns personligheter. Granberg (2000) menar att man ska använda sig av de resurser och tillgångar som redan finns i sin närmaste omgivning t e x en kulle, ena hörnet av gården, skogsdungen alldeles utanför gården eller avdelningens egna naturrum/naturruta. Norén Björn et al (1993) menar att barn behöver platser i närmiljön som de kan lära känna, och återkomma till, för att lägga grunden för känslomässiga band till naturen. Hjort (i Norén Björn et al, 1993) menar att platser där man känner sig hemma och känner tillhörighet skapar minnen som blir en del av identiteten. Detta bildar grunden för den fortsatta relationen till liknande platser senare i livet. Norén Björn et al (1993) skriver att man i förskolan bör tänka på den fysiska planeringen av utemiljön om man vill satsa på uteleken. Växtligheter på gården ska ge barn och vuxna upplevelser och kunskap. Miljön på förskolan ska vara ett stöd för den pedagogiska verksamheten. För att barnen inte ska störa varandras lek behövs olika rum utomhus, lekforskningen visar att det är viktigt att barn får leka ostört och länge i små grupper. Utformningen av utomhusmiljön måste därför vara så att det finns många ostörda platser för barn att vistas på.

12 10 Norén Björn (1993) menar att vi inte ska betrakta utevistelsen som något avbrott i det pedagogiska arbetet, eftersom utevistelsen i hög grad bidrar till barns positiva utveckling. Den pedagogiska planeringen i förskolan bör därför även innefatta utomhusvistelsen, menar hon. Det man också måste ha med i planeringen anser Granberg (2000) är att utemiljön ska inbjuda till olika aktiviteter och gruppsammansättningar. Det ska finnas möjlighet till olika springlekar, racerlopp med trehjulingarna etc. Barnen ska även ha den möjligheten att kunna gå undan och leka ostört i ett hörn utav gården. Marken på gården bör vara varierande med sluttande plan, ojämnheter, trappor, undanskymda vrår och även öppna platser och plana ytor som inbjuder till olika lekar. Ibland kanske utemiljön behöver kompletteras, möbleras med till exempel buskar eller utlagda stockar som på ett naturligt sätt delar upp gården. Det är viktigt att barnen får vara med och bli inblandade i möbleringen av den gemensamma utemiljön. De kan tillsammans med den vuxne till exempel plantera eller så blommor även plantera vinbärsbuskar eller olika fruktträd, det är bara den egna fantasin som sätter gränser. Dahlgren och Szczepanski (1997) menar att utomhuspedagogik kan äga rum både på förskoleoch skolgårdar, i parker och i stadsmiljöer. Det kan också vara under en stadsvandring, i en djurpark eller i ett naturreservat. Man kan som pedagog arbeta ämnes- och åldersintegrerat med uterummet som inlärningsmiljö. Syftet är att skapa inlärningssituationer genom närkontakt i utemiljön. För småbarns lärande och det betydelsefulla igenkännandets trygghet är det viktigt med upprepning. Barn behöver återkomma till samma plats gång på gång (naturrum/naturruta) för att känna igen sig och för att begripa och förstå sin omgivning. Därför är närmiljön det absolut viktigaste för de minsta barnen. Den egna gårdens gräsmatta med maskrosor och klöverblad är fullt tillräckligt för det minsta barnet att utforska och upptäcka på egen hand. När den egna gården eller naturrummet/naturrutan är väl genomsökt och utforskad och den känns trygg för barnen kan de i lugn och ro börja utforska nya områden. Utemiljön ger totalupplevelser för alla sinnen anser Granberg (2000). I skogen är terrängen oftast mer varierande än gården på förskolan, vilket ger god rörelseträning. Dofter och ljud blir mer påtagliga som ljudet från en fågel, fjärilsfladder eller ljudet ifrån regnet som faller ner. Även dofterna blir mer tydliga från olika växter och blommor även en sten kan lukta. Barnen kan smaka på bär och växter, upptäcka smådjur, kryp och växter som bor i vår natur. Naturupplevelserna blir ett spännande äventyr som upplevs via alla sinnen. De upplever även mångfalden i naturen och dess olika skiftningar och genom leken tillägnar de sig kunskaper om årstidernas växlingar. Almström (1984) anser att det ska vara omväxling och variation på utemiljön; buskar, klätterträd, kullar, gropar, asfalt, grus, naturmark och olika redskap som hjälper till att stimulera leken. Barnen ska känna sig trygga i sin miljö men det ska också finnas lite spänning. En bra basutrustning på gården är en gungställning, sandlåda, rutschkana, lekstuga och en låda med spadar, hinkar och annat löst material som barnen kan plocka fram själva. Almström skriver också att det är bra om det finns ett trädgårdsland på gården där barnen tillsammans med pedagogerna kan odla blommor och grönsaker. De kan då se hur det växer och sedan smaka och lukta. Det är också viktigt att vi som vuxna inte glömmer bort den mångfald som naturen har att erbjuda. Som pedagog ska man vara medupptäckare tillsammans med barnen och stimulera barnens sinnen och nyfikenhet. Almström (1984) ger som exempel att man kan återvända till en och samma plats under olika årstider och upptäcka naturens alla skiftningar.

13 11 Klang, Skoglund, Söderdahl och Virdahl (1995) menar att ju fler sinnen som är aktiva desto djupare blir inlärningen. De menar att under en helt vanlig promenad i en variationsrik natur tränar barnen naturligt sin grovmotorik. När vi vistas i naturen aktiveras alla sinnen; vi hör fågelsången eller prasslet från höstlöven, luktar på blommorna, smakar på bären, ser ekorren och känner på trädens bark. Klang et al (1995) skriver att de erfarenheter och upplevelser som barnen får under sin vistelse i naturen ger rika möjligheter till en språkutvecklande dialog. Naturens mångfald ger många tillfällen för barnen att träna sin begreppsbildning. Det blir lättare för barnen att förstå vad mindre än och större än innebär om de själva kan jämföra saker i naturen. Det blir också lättare för dem att hitta rätt ord när de ska beskriva något för en kompis eller en vuxen. När vi använder oss av naturen som inspirationskälla vid barns språkutveckling aktiveras alla sinnen, och barnens olika språk stimuleras. Genom upplevelser i skog och mark får barnen djupa och äkta upplevelser som kan bli en del av deras personligheter. En viktig del av naturupplevelsen är att själv vara så tyst att naturen kan få göra sig hörd. Att vara tysta är något som barnen måste träna på. För att barnen ska kunna uppfatta det som finns i naturen måste de träna sina sinnen så att de kan uppleva; se, höra, smaka och lukta. 3. Metod Vi har använt oss av den etnografiska metoden (Bell, 2000) som är en form av fältforskning där man kan studera en grupp människor i deras vardagliga situation. Genom denna metod fick vi dela det vardagliga arbetet på förskolorna och ta del av pedagogernas erfarenheter. Bell (2000) menar att man på detta sätt får en bättre förståelse av varför människor beter sig som de gör. För att få reda på hur pedagogerna arbetade med utomhuspedagogik observerade vi barngrupperna och hur pedagogerna samspelade med dessa. Den intervjumetod som vi har använt oss av är den som Denscombe (2000) kallar semistrukturerade intervjuer. Vi valde denna metod för att vi ville att intervjupersonerna skulle få prata relativt fritt men ändå hålla sig inom ämnet. Denscombe (2000) menar att denna intervjumetod utgår ifrån att intervjuaren använder sig av färdiga frågor kring ett ämne som den vill ha svar på men att den som blir intervjuad ändå får chans att utveckla sina synpunkter. Vi har även använt oss av en deltagande observation (Denscombe, 2000). Med det menas att observatören deltar i de studerade människornas vardag och observerar det som händer, lyssnar till det som sägs och ställer frågor under en viss tidsperiod (Becker och Geer 1957, s 28, i Denscombe, 2000) Att bibehålla den naturliga miljön är det viktigaste vid deltagande observationer. Denna typ av observation kan i högre grad av andra få fram material som belyser detaljerna i undersökningen. Vi använde oss av ett slags observationsschema som stöd för att vi skulle fokusera på samma saker under observationerna. Det hjälpte oss också att utarbeta en strategi när vi gjorde våra fältanteckningar. Denscombe (2000) menar att detta är viktigt för att få in rutiner i undersökningen så att fältanteckningarna förs omgående och regelbundet. 3.1 Urval Vi besökte sex förskolor som arbetar med utomhuspedagogik som metod. Fyra av dessa förskolor är så kallade I Ur och Skurförskolor. De andra två har utomhuspedagogik som profil. Anledningen till att vi besökte de förskolor som vi gjorde var att vi visste att alla hade ett utomhuspedagogiskt arbetssätt och vi var också nyfikna på hur I Ur och Skurförskolor arbetar.

14 Genomförande Vårt arbete började med att vi bestämde oss för vilka frågor vi ville ha svar på i vårt arbete som kunde ge oss svar på utomhuspedagogikens metod och grundidé. När vi hade kommit fram till vilka forskningsfrågor som vi ville få besvarade började vi leta efter litteratur som handlade om utomhuspedagogik. Vi lånade böcker på biblioteket och tittade på gamla examensarbeten inom ämnet för att få tips på litteratur som vi kunde använda. Vi använde oss även av olika Internetsidor för att hitta fakta. Vi började skriva ner litteratur efterhand när vi hade läst böckerna. Då gjorde vi även intervjufrågorna (se bilaga 1). När vi var klara med dessa började vi att ringa runt till de I Ur och Skurförskolor som fanns i telefonkatalogen. Vi berättade att vi skulle skriva vårt examensarbete om utomhuspedagogik och att vi ville komma till förskolan och göra intervjuer och observationer. Vi letade även på stadens hemsida på Internet efter förskolor med utomhuspedagogik som profil och ringde även till dem och bokade tid för besök. Av de sju förskolor vi ringde till tackade sex förskolor ja till att vi kunde komma dit. På en förskola intervjuade vi endast en pedagog eftersom en tackade nej. På alla förskolor vi besökte var vi där på förmiddagen under cirka två timmar. Sammanlagt var vi ute på fältet under sex förmiddagar från vecka 40 till vecka 43. Vi hade talat om för pedagogerna när vi kontaktade dem att de skulle genomföra en helt vanlig pedagogisk verksamhet och inte ändra på något för att vi kom dit. Vi ville få en rättvis bild av hur verksamheten bedrivs på en förskola som har denna metod som profil. Vi började med att göra observationer på barngrupperna, det var mellan nio till femton barn i åldrarna två till fem år, beroende på vilken barngrupp vi följde med till skogen. (På fem av förskolorna var vi med barngruppen till skogen eftersom det var deras skogsdag och på en förskola stannade vi med barngruppen på gården, förskola B). Vi lade fokus på hur pedagogerna stimulerade barnens sinnen för att ta in ny kunskap och hur barnen samspelade med varandra och pedagogerna i utomhusmiljön. Det var alltid två stycken pedagoger som följde med barngruppen till skogen. Vi observerade barngruppen samtidigt men stod på olika platser. Som stöd hade vi vårt observationsschema med de sex punkterna som fokus (se bilaga 2) och ett block där vi antecknade ner det vi observerade. Vi gjorde våra observationer både under de styrda aktiviteterna som pedagogerna höll i och under den fria leken. Efter att vi hade observerat barngruppen gjorde vi intervjuerna på plats med de pedagoger som var på där. Det hade vi kommit överrens om redan när vi kontaktade de olika förskolorna och bokade tid med dem, vilka som skulle svara på intervjufrågorna. Vi intervjuade en pedagog i taget under den tiden det var fri lek. Då observerade den som inte gjorde intervjun barngruppen. På två av besöken intervjuade vi pedagogerna när vi kom tillbaka till förskolan på grund av tidsbrist. Vi använde oss av bandspelare när vi utförde intervjuerna. Pedagogerna fick ta del av intervjufrågorna i samband med intervjun. När vi kom hem, efter att vi hade intervjuat pedagogerna, transkriberade vi intervjuerna och sedan sammanfattade vi dem. Observationsanteckningarna skrev vi rent och kategoriserade sedan dem under olika teman. Både intervjuerna och observationerna analyserade vi utifrån ett kvalitativt förhållningssätt. Denscombe (2000) menar att fördelen med denna metod är att det finns en förankring i verkligheten och att den återspeglar den. Nackdelen med denna metod kan vara att man generaliserar eftersom man inte vet i vilken utsträckning som forskningen stämmer. Kvalitativ forskning kan också innebära att resultaten speglas av forskarens egna tankar och åsikter.

15 Etik Innan vi har gjort undersökningen har vi läst de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002) och sett till att följa dess fyra huvudkrav som har med individskyddskravet att göra. Vi frågade pedagogerna innan intervjuerna om vi fick tillåtelse att spela in intervjun och talade om att det bara var vi som skulle lyssna av bandet. Vi talade också om vad intervjuerna skulle handla om. Genom detta har vi genomfört informationskravet. Eftersom vi inte skulle göra några observationer på enskilda barn behövde vi inte föräldrarnas tillåtelse. Detta tog vi reda på när vi ringde upp de olika förskolorna och talade om att vi skulle göra observationer på barngruppen. Eftersom det inte var ett känsligt ämne (utomhuspedagogik) så fick vi personalens godkännande att göra dessa observationer. De skulle även informera berörda föräldrar. Pedagogerna hade möjlighet att tacka nej till att bli intervjuade eller observerade, vilket en gjorde. Därmed uppfyllde vi samtyckeskravet. Intervjufrågorna vi ställde är inte känsliga utan rör endast ämnet utomhuspedagogik och vi har använt oss av bokstavskoder när vi beskriver förskolorna och siffror när vi nämner pedagogerna. På detta sätt har vi skyddat deras identitet och på så sätt uppfyllt konfidentialitetskravet. Alla uppgifter som vi har samlat in under undersökningen har endast använts i forskningssyfte enligt nyttjandekravet. 3.4 Tillförlitlighet All litteratur vi har använt oss av är vetenskaplig. Materialet vi har hämtat ifrån Internet är taget ifrån Socialstyrelsens hemsida och Linköpings universitets hemsida. Alla personer som har blivit intervjuade har en pedagogisk utbildning. De personerna vi intervjuade på I Ur och Skur förskolorna har alla gått en fortbildning i Friluftsfrämjandets regi. Deras svar på intervjufrågorna är personliga och kan bara svara för hur de själva och möjligtvis en del av arbetslaget uppfattar arbetet med utomhuspedagogik. Vi intervjuade pedagogerna var och en för sig förutom på en förskola. Vi upplever att svaren vi har fått är tillförlitiga. Alla har gått samma utbildning i Friluftsfrämjandets regi och har därför samma pedagogiska grundsyn. Observationerna talar endast för hur de berörda förskolorna i vår studie arbetar med utomhuspedagogik. Fördelen med att vi hade ett observationsschema, där vi hade vissa teman som vi tittade efter, var att vi observerade samma saker. En nackdel med att vara två observatörer kan vara att man har olika förförståelse och därför uppfattar saker olika. Denscombe (2000) menar att observationen är beroende av forskarens egna erfarenheter och därför kan resultaten skilja sig åt. Man kan därför inte kontrollera tillförlitligheten. Eftersom varje respondent har egna tankar och svar på frågorna menar Denscombe (2000) att det inte går att generalisera svaren. De får stå för den enskilde individen. Vi upplevde dock att de flesta pedagogerna svarade väldigt lika och detta beror troligtvis på att de har samma pedagogiska grundsyn.

16 14 4. Resultat Här presenterar vi det resultat vi har kommit fram till genom vår undersökning. 4.1 Beskrivning av förskolegårdarna Förskola A Denna förskola ligger på landsbygden och är en I Ur och Skur förskola. Förskolan gränsar mot en hage med får och åkrar. Förskolan är omgiven av en stor skog. Förskolegården är stor och har kuperad mark. Där finns bärbuskar, träd, stenar och trädgårdsland. På gården finns även ett vindskydd med en eldstad utanför. De lekredskap som finns på gården är en gungställning, gungor av bildäck, rutschkana, båtar, sandlådor, grävskopa, lekstuga och stockar som barnen kan hoppa på. Eftersom gården är uppvuxen finns det möjlighet för barnen att kunna gå undan och leka. På gården finns också utomhussängar där småbarnen sover middag. På denna förskola använder man sig mycket av skogen runtomkring och vi tillbringade hela förmiddagen där. I skogen har barn och pedagoger byggt en koja där de har sina samlingar Förskola B Denna förskola, som har utomhuspedagogik som profil, ligger i ett område där det finns mest hyreshus och endast några villor. På denna förskolas gård finns mycket träd och buskar, där barnen kan gå undan och leka. Gården är uppvuxen och nersliten. Förskolan ska inom kort flytta till nya lokaler och eftersom detta har varit bestämt sedan länge har ingenting gjorts åt gården. Gården har skogsdungar, bärbuskar och stora stenar att kunna klättra på. Det finns gott om asfalt runt hela gården där barnen har möjlighet att cykla och springa. Även några blomrabatter finns. De lekredskap som finns på gården är två klätterställningar, sandlåda, små bänkar och bord. När vi besökte denna förskola var vi kvar på gården Förskola C Denna förskola ligger utanför staden och har profilerat sig som en förskola som har utomhuspedagogik som inriktning. Förskolan ligger på sidan om en mindre bilväg med åkrar runt omkring sig och bakom förskolan ligger ett villaområde med både gamla och nybyggda hus. Förskolan har byggts ut och är fortfarande under uppbyggnad. När vi var där var det byggnadsstaket runt hela förskolan och gården ska stå helt klar om två år. Det som finns på gården nu är en sandlåda med stubbar i, en sten, en liten klätterställning med rutschkana för de lite mindre barnen och även en lekstuga. Gården är asfalterad och platt och längs husknuten är det rabatter med buskar och smultronplantor planterade, även nyplanterade träd finns på gården. Det finns även bänkar med bord att sitta vid. Går du genom en grind kommer du till ytterligare en gård med en stor gungställning, med fyra gungor och två av dem var för lite mindre barn. Det finns även tre stycken gungdjur, en större klätterställning med rutschkana och en bod där de förvarar cyklarna. Även här är gården asfalterad och platt och under uppväxt. Bakom själva huset finns en stor gräsplan och en skogsdunge som de använder flitigt. När vi var där följde vi med barngruppen till en närliggande skog.

17 Förskola D Denna förskola ligger i ett område med bostadsrätter. Förskolan har dock ett stort upptagningsområde eftersom den är ett föräldrakooperativ med en I Ur och Skurinriktning. På gården finns en stor båt där barnen kan klättra och krypa, två gungdjur, en bil och en lekstuga. Det finns även en sandlåda och bänkar och bord. Gården är uppväxt och har kuperad mark med en gräsmatta på den växer stora tallar och björkar. Det finns en eldstad och små stockar på gården. Vi följde med barnen på utflykt till en gräsplan denna dag Förskola E Denna I Ur och Skurförskola ligger i ett villaområde med närhet till skogen. På gården finns en stor sandlåda med en klätterställning, en rutschkana, en hängställning och två små grävskopor. En bil och ett flygplan i trä finns också, likaså fyra bänkar, ett vindskydd, en eldstad och tre pilträdskojor. Gården är kuperad och uppvuxen och består av både gräs och asfalt. Det finns stora träd och buskar. Man har tagit dit stockar för att barnen ska kunna bygga med. Vi gick med barngruppen till en närliggande skog Förskola F Denna förskola ligger i ett villaområde med en närliggande skog. Förskolan, som är en I Ur och Skurförskola, har en naturtomt med kuperad mark, stenar, buskar och träd. På gården finns en lekstuga, ett vindskydd, stockar, förråd, eldstad, en pilkoja och en kompost. På gården finns även en trappa upp till skogsdelen. När vi var på besök följde vi med Knyttarna till skogen. 4.2 Intervjuer Intervjuer, förskola A Intervju 1 Pedagogen säger att förskolan är en I Ur och Skurförskola och att grunden ligger i att de gör allt ute. Pedagogen betonar dock att man förstås inte gör allt ute men att man får kunskap, rörelse, gemenskap i och i hjälp av naturen. Pedagogen berättar att förskolan blev intresserad av den här pedagogiken och ansökte om att bli en I Ur och Skurförskola och så blev de det. För att få jobba på en I Ur och Skur förskola måste man gå en grundutbildning i ur och skur, den är på fyra dagar. Idag finns det även en fem poängs kurs på högskolan. Pedagogen har själv läst fem poäng i utomhuspedagogik. Arbetslaget får hela tiden gå kurser som handlar om utomhuspedagogik. Pedagogen skulle själv inte kunna arbeta på något annat sätt än detta, för att den tycker att det är så viktigt att man får in alla dessa bitar så som döden och olika arter på ett naturligt sätt. Barnen får även bättre motorik, anser pedagogen. Pedagogen hänvisar till Patrik Grahns forskning om skillnaden mellan en vanlig förskola och en I Ur och Skurförskola. För att få in

18 16 alla sinnen får barnen till exempel känna, lukta och smaka på svampar. Pedagogen menar att man omöjligt kan lära sig bara genom att titta i en bok, du kan aldrig få ett bra begrepp utan att uppleva det med alla sinnen. Pedagogen berättar att eftersom förskolan är ett föräldrakooperativ har föräldrarna varit med och utformat gården. Den är byggd för att man ska vara ute mycket och den utvecklas hela tiden. Pedagogen säger att det finns undersökningar som visar på mindre sjukfrånvaro både bland personal och bland barn I Ur och Skurförskolor än i traditionella förskolor. Intervju 2 Pedagogen har valt att arbeta med utomhuspedagogik för att den tycker om att vara ute, för att man är friskare och barnen får bra motorik. Det främjar även läs- och skrivinlärningen, menar pedagogen. Pedagogen har gått I Ur och Skurutbildningen och även Knytte -, Mulle - och Knopputbildningen. Barnen blir rörligare och får bra motorik men pedagogen hävdar även att de kan bli mer högljudda eftersom de är ute så ofta. Pedagogen säger att barnen verkligen behöver träna på att vara inne och det kan vara en nackdel. När det gäller sinnen säger pedagogen att man smakar, luktar och känner. Pedagogen säger att gården såg ut så här som den gör i dagsläget när pedagogen började jobba här. På frågan om deras barn är friskare än barn i andra förskolor svarar pedagogen att det beror på hur mycket man är ute oavsett om det är en I Ur och Skurförskola eller inte Intervju, förskola B Intervju 1 (två pedagoger, X och Y, intervjuades tillsammans) Pedagog X berättar att de började ha utomhuspedagogik som profil när de började samarbeta med friluftsfrämjandet och med mulle- och knytteverksamhet. Pedagog Y anser att det är viktigt att vara ute mycket och att de är ute väldigt mycket på förskolan. Pedagog X instämmer och menar att ljudnivån inne blir så hög och att de har det så trångt, därför blir det många konflikter. Båda pedagogerna säger att det blir färre konflikter ute och att det hela tiden finns saker att leka med när man är i skogen. Pedagogerna på förskolan har mulle- och knytteutbildning som anordnas av friluftsfrämjandet. Båda pedagogerna tycker att barnen är lugnare ute, att de är vana att vara ute och har kul när de är ute. Pedagog X berättar att de har samling i skogen på måndagar och att barnen då är mycket lugnare och sitter stilla och är mer koncentrerade. Pedagogen säger att det är väldigt stor skillnad mot hur det är när man har samling inomhus. Pedagog X svarar på frågan om hur de arbetar för att kunna stimulera barnens alla sinnen, så här: Som när jag var med mullebarnen och vi höll på med svampar till exempel, då är det ju med alla sinnen, man luktar, man känner vi smakade inte på dem för vi visste inte vad det var för svampar Pedagog Y berättar att de arbetade på samma sätt när de höll på med stenar, att de luktade på dem och kände på dem. Pedagog X säger att barnen också letar småkryp och tittar på pinnar och stenar även på gården, inte bara i skogen. På frågan om de har tänkt på något speciellt när de skapade sin gård svarar pedagog X att gården har fått förfalla, men att den har varit jättefin. Hon menar på att det finns allt möjligt där, som skogsterräng som är bra för grovmotoriken. Pedagog Y säger att den nya gården (som de ska flytta till inom kort) är fin men liten och att deras räddning är att skogen ligger bara tvärs över vägen. På frågan om de har friskare barn på deras förskola svarar båda pedagogerna att barnen inte är sjuka mycket, men att de inte vet om det beror på att de är ute mycket.

19 Intervjuer, förskola C Intervju 1 Pedagogen tycker att det finns många olika skäl till att motivera utomhuspedagogiken i förskolan. Utomhuspedagogiken utmanar och stimulerar barnets alla olika sinnen, barnet tränar även sin finmotorik och grovmotorik och på köpet så får barnet frisk luft och får uppleva ett spännande äventyr där ute i skogen anser pedagogen. Pedagogen säger även att vissa material inte går att arbeta med inomhus som till exempel sand och då måste man vara ute. Pedagogen har inte direkt någon utbildning inom utomhuspedagogik, det den har läst är en kurs i lärarutbildningen i ämnet naturvetenskap och sedan en hitta Vilse kurs i förskolans regi. Pedagogen tycker att barnen blir piggare och orkar mer när de vistas ute, deras allmänna hälsotillstånd blir bättre med detta arbetssätt anser pedagogen. Detta arbetssätt medför också att barnen får uppleva saker och ting på riktigt ute i skogen. När det gäller förskolans gård så är den inte riktigt klar än, arbete pågår fortfarande och gården står helt klar om två år. Det pedagogen är missnöjd över är att de inte har haft möjlighet att påverka hur den nya gården ska utformas. De har sagt till om att de vill ha en naturgård, men för sent, de hann lägga asfalt över hela gården. Det som finns på gården nu är en större sten i sandlådan och stubbar som barnen kan öva sin motorik på. Det är därför de utnyttjar den närliggande skogen så mycket som möjligt säger pedagogen. Deras grovplanering är att de ska utnyttja skogen så mycket som möjligt och att det räcker bara att vara där. Barnen ska i lugn och ro få utforska skogen på egen hand med stöd utav pedagogerna, en halvuppstyrd frilek. Det väsentliga är själva naturupplevelsen och den motoriska träningen som barnen får på köpet och de tränar både grov och finmotoriken när de klättrar, kryper och hukar sig, eller när de tar upp och undersöker pinnar, barr eller löv som de har hittat på marken. Pedagogen vet inte riktigt om deras barn är friskare på deras förskola, än på någon annan. Intervju 2 Pedagogen vet inte riktigt varför just deras förskola har valt utomhuspedagogik som inriktning. Det kanske beror lite på läget, förskolan ligger utanför staden, lite på landet med åkrar och skog omkring sig. Pedagogen har själv ingen utbildning i utomhuspedagogik, men några av pedagogens kollegor har utbildning I Ur och Skur. Pedagogen tycker själv om att vistas mycket ute i naturen och anser att naturen har allt att erbjuda för barnen i deras utveckling, både när det gäller fin- och grovmotoriken. Barnen blir gladare och friskare tror jag, när vi använder oss av detta arbetssätt, säger pedagogen. De har märkt att barnen blir mycket lugnare när de får vistas ute mycket, det uppstår färre konflikter i barngruppen också tycker pedagogen. För att stimulera barnens sinnen så försöker de göra samma saker utomhus som de gör inomhus för att barnen ska få uppleva och se saker från olika perspektiv, till exempel har de ritat ute. De mindre barnen sover också utomhus i sina vagnar. Om deras gård svarar pedagogen att den är under ombyggnad och de hoppas på att de får vara med och bestämma hur gården ska se ut när den blir klar. På frågan om deras barn är friskare svarar pedagogen att den upplever att de har väldigt lite sjukfrånvaro i gruppen och det kan nog bero på att de vistas utomhus så mycket som de gör anser pedagogen.

20 Intervjuer, förskola D Intervju 1 Pedagogen säger att de blev nyfikna på Mulle- och Knytteverksamheten från början. De ville vara ute mer och veta hur man kunde få mer innehåll i uteverksamheten. Pedagogen berättar att personalen på förskolan har gått knytte, mulle- och skogsknopputbildning i friluftsfrämjandets regi. De har också gått en grundutbildning I Ur och Skur. Pedagogen menar att alla förskolor är ute för att få frisk luft och bara vara utomhus men att de på deras förskola är ute för att erbjuda barnen ett brett pedagogiskt innehåll. De vill flytta ut all verksamhet, och menar att det är en pedagogisk utmaning. Pedagogen menar också att de vill grundlägga en vilja att vara ute. Det är också lugnare när man är ute, menar pedagogen. Ljudnivån minskar och barnen behöver inte konkurrera med varandra på samma sätt, barnen blir friskare också, tror pedagogen. Också genustankarna finns med; att naturen erbjuder samma saker för både flickor och pojkar. För att få med alla sinnen i uteverksamheten berättar pedagogen att hon till exempel i sin knytteverksamhet kanske har tema lingon och då plockar de lingon, tittar på olika färger på dem, man kan räkna dem, lyssna om det låter något när man tar i dem, smaka på dem och så vidare. Pedagogen menar att man kan använda ett tema och få in alla sinnen i princip. Gården fanns redan där när de blev en i ur och skurförskola och just nu pratar de om hur de kan göra gården mer I Ur och Skurisk. De vill ta vara på sina resurser bland föräldrarna för att göra gården bättre och vill då ha stockar, lianer och träd som barnen kan börja klättra på. De ska också bygga ett vindskydd som de kan äta och ha samlingar i. Intervju 2 Pedagogen säger att de märker att barnen mår bättre av att vara ute, de blir heller inte lika mycket sjuka. Naturen har mycket att erbjuda, och man kan göra allting ute. Man kan ta med sig material ut eller använda sig av till exempel pinnar och stenar menar pedagogen. Grovmotoriken tränas också genom att hoppa i skogen. Eftersom man oftast sitter mycket framför teven och datorn så kan det bli ett komplement att vara ute, säger pedagogen. Utbildningen som pedagogerna har gått är i ur och skurutbildning och Knytte, Mulle- och Knopputbildning. Pedagogen har också gått skidutbildning. Barnen på förskolan är piggare och gladare. De får bra fantasi av att vara ute också och det blir mindre konflikter, menar pedagogen. När det gäller leksaker då kanske det bara finns en boll då ska alla ha den. Men här ute i naturen finns det tjugo pinnar, stenar det är bra. På förskolan arbetar man mycket tematiskt och då får man in alla sinnen genom att när man jobbar till exempel med tema svamp sjunga om svampen, känna på svampen, vilka djur kan bo i svampen, vilken färg har den, kan vi äta den, hur luktar en svamp och så vidare. När det gäller förskolegården svarar pedagogen att det ska vara roligt och utmanande att vara där och att det ska finnas något för alla barnen i de olika åldrarna.