Vår första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer och våra ögon

Transkript

1 SKOLTRÄDGÅRDSVERKSAMHET MED UTOMHUSPEDAGOGIK 2003 AV TORSTEN KELLANDER,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION,SLU Vår första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer och våra ögon Tankarna att ytnyttja alla våra sinnen för inlärning hade redan den franske filosofen Jean, Jacques Rousseau, som skrev: Eftersom allt som tränger in i människans intellektuella medvetande, kommer dit genom förmedling av hennes sinnen, är hennes första förstånd av sinnlig art. Vår första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer, våra ögon.att ersätta dessa med böcker är inte att lära oss att tänka förnuftigt; det är att lära oss lita på andras förnuft, att lära oss mycket och ingenting veta. Skolträdgårdspedagogik började tillämpas vid Torslunda försöksstation i mitten av nittiotalet i samarbete med Torslunda skola. Trädgårdslandet användes för undervisning i matte, svenska och biologi. Snart märkte vi att det behövdes ett komplement till trädgårdsskötseln, nämligen ren utomhuspedagogik. Inspirerade av Elias Fries skola i Hyltebruk, som specialiserat sig på utomhuspedagogik, utvecklades enkla redskap, matteplankor, rutnät och en upplevelsebana för matte och svenska. För de mindre barnen är en enkel planka med ental en god början för att lära sig känna igen siffrorna genom att leta rätt på dem och ställa sig på dem. MÅLSÄTTNING Projektet Lär genom lek och lust finansieras av Länsstyrelsen i Kalmar län och har som syfte att utveckla skolträdgårdsverksamhet och utomhuspedagogik från förskolan till och med klass 6, till skolor i hela länet genom den kunskap som har byggts upp på Torslunda försöksstation och som utvecklats i samarbete med besökande studenter, lärare och fritidspedagoger. 60 ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU

2 Vid undervisning i utomhuspedagogik får lärarna prova på matteplankor (till vänster) och en upplevelsebana som utmynnar i svenska med ordklasser på schemat (till höger). Utomhuspedagogik är ett komplement till undervisning inomhus. Många elever har svårt att sitta still och att vara koncentrerade hela skoldagen. Genom att då och då flytta ut klassrummet kan man hjälpa dessa elever. De får röra på sig och göra av med lite "spring i benen", men framförallt får de en helt annan möjlighet att med hela kroppen lära sig saker. Detta kompletterar den traditionella undervisningen och inte minst lär de sig konsten att samarbeta. Ny forskning visar att en varierad och naturpräglad skolgård ger bättre motorik, koncentrationsförmåga och hälsa. Redskapen för utomhuspedagogik behöver inte vara dyra. Matteplankor kan tillverkas i träslöjden tillsammans med barnen. Barnen ser något växa fram som de sedan använder. Detta kan även bidra till att stärka gemenskapen på skolan. PROJEKT LÄR GENOM LEK OCH LUST från planering till genomförande En inbjudan gick ut till några skolor i länet, där 5 lärare från varje rektorsområde inbjöds att gratis delta i ett halvdagsseminarium under våren och sommaren Intresset var stort och snart var alla tider bokade. Målsättningen var att ge tips och ideer för tillämpning av utomhuspedagogik på den egna skolan. Kursen var upplagd så att deltagande lärare fick stor frihet att själva utnyttja redskapen efter eget huvud och fantasi. Det kan bara konstateras att kursens utformning från första grupp till sista hade förändrats och fördjupats avsevärt. Alla kursdeltagare har sedan delgivits kursens sammanlagda ideér. REDSKAP Tio stycken 17 cm breda och 3,6 m långa plankor användes för att lära matte. Plankorna delades in i 36 cm långa avsnitt för varje siffra. Trettiosex centimeter är lagom för att få plats med en fot. Siffrorna textades med bred svart spritpenna, en del siffror målade barnen med vattenlöslig svart färg, sedan lackades plankorna med utomhuslack. Nästa år skall 10 talet målas rött så att de syns direkt. Plankornas storlek kräver att de små barnen samarbetar när de lägger ut dem. När alla tio ligger på rad är det 36 meter att arbeta längs. ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU 61

3 Rutnätet kan sprajas direkt på gräset eller asfalten. Här räknar ungdomsminister Lena Hallengren och elever från Torslundaskolan ut, hur långt de har till skolan, respektive arbetet med hjälp av rutnät och plattor för ental, femtal och tiotal. Matteplankorna kan användas till övning av: plus och minus 10-talsövergångar jämna och udda tal multiplikation Ett rutnät med 10 x 10 rutor anlades på gräsmattan där varje ruta var 50 x 50 cm, lagom stort att man kan röra vid varann om man vill. I vissa övningar kan man stå två och två i varje ruta. Som komplement till rutnätet tillverkades plywoodskivor 44 x 44 cm, lagom stora för barn att lyfta. Plattorna används för att i ena sidan på rutnätet markera rutantalet, skalan om vi arbetade med var 1 till 10 eller 10 till 100. Ytterligare plywoodskivor målades gröna, röda och gula. Gröna representerade tiotal, röda skivor delades i två delar, 22 x 44 cm och representerade fem ental och gula slutligen delades i tio delar 4.4 x 44 cm stod för ental. Dessa användes i rutnätet för att kunna åskådliggöra stapeldiagram. Barnen kan exempelvis få till uppgift att stå längs diagrammet och lägga på skivor för hur långt de har till skolan. Varje barn gör sin stapel. Sedan kan de genom att lägga ihop alla sina staplar se totala längden de har till skolan. Eleverna kan också få till uppgift att växla 1-tal till 5-tal och två 5-tal till ett 10- tal. Färgerna gör att man lätt ser de olika enheterna. Rutnätet kan användas för att utveckla matematikundervisningen studera övergångar från ental till 10-tal växla multiplikation stapeldiagram med skördar från grönsakslandet 62 ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU

4 UPPLEVELSEBANA FÖR SVENSKUNDERVISNINGEN Barnen går runt i grupper för att vid olika stationer se, lyssna, känna eller smaka och får till uppgift att hitta ord för sina upplevelser. Efter rundvandringen får de välja ut en plats som de tyckte särskilt mycket om och får till uppgift att: beskriva platsen för de andra grupperna, som skall gissa var de varit på sex papperslappar skriver de sedan två sakord (substantiv), två vad gjorde vi (verb) och två hur såg det ut/kändes/smakade (adjektiv). Med dessa ord som utgångspunkt berättar de inom sin grupp sedan för varandra en liten historia. På så sätt ser de att samma ord kan få olika betydelser, beroende på hur man använder det. Barnen lär sig använda språket, att sammarbeta och samtidigt rör de på sig. Upplevelsebana med uppgift att: se lyssna känna på mjuka och hårda saker smaka på sött och surt Vid sista stationen på upplevelsebanan står en hink med godis. Där får barnen till uppgift att hitta ord för sin smakupplevelse. SKOLTRÄDGÅRDSKONFERENS Movium vid Sveriges Lantbruksuniversitet håller i början av september varje år en skolträdgårdskonferans, Skapande Uterum, som i år förlades till Torslunda. Gäst föreläsare var i år utomhuspedagogen och rektorn Susan Humphries från Coombes School, England. Skolan arbetar sedan 30 år med utomhuspedagogik och har skolgården som sitt största klassrum. Skolträdgårdskonferensen pågick i två dagar och gav möjlighet till fördjupning i utomhuspedagogik, hantverk; papperstillverkning, anläggning av skolträdgård samt studiebesök på Vitsippans förskola i Färjestaden, som tillämpar Coombes School-principen. ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU 63

5 MINISTERBESÖK Ungdomsminister Lena Hallengren besökte Torslunda försöksstation en lördag i slutet av augusti och introducerades i utomhuspedagogik. Elever från Torslunda skola visade både Upplevelsebanan i svenska och hur man gör stapeldiagram i rutnätet. Elever från Torslundaskolan stod i första hand för värdskapet, när ungdomsminister Lena Hallengren besökte Torslunda försöksstation för att få en lektion i utomhuspedagogik. FRAMTIDSPLANER Projektet fortsätter år 2004 och finansieras av Länsstyrelsen i Kalmar län och Sparbanksstiftelsen Öland. Utvärdering från 140 deltagare och erfarenheter från första utbildningsåret har utmynnat i vidareutveckling av utbildningen i utomhuspedagogik på Torslunda försöksstation. övningarna utökas till att omfatta även förskoleklasser och yngre barn. praktiska övningar som kräver samarbete mellan eleverna där de uppmanas att själva använda sin fantasi och kreativitet för nya övningar övningar där skolträdgården används som pedagogiskt verktyg nya redskap, billiga och enkla att såväl tillverka som att använda fördjupning av den pedagogiska kopplingen mellan teoretisk kunskap och praktisk tillämpning, förslagsvis via föreläsare kopplande till Linköpings universitets utomhuspedagogiska utbildning. Inom projektet kommer även i år lärare vid skolorna inom Borgholms, Mörbylånga och Kalmar kommun att bjudas in för halvdagarsseminarie. Därutöver kommer utbildningar att kunna skräddarsys och erbjudas till lärarkandidater vid landets högskolor samt lärare och fritidspedagoger vid övriga skolor och förskolor i hela landet. 64 ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU

6 SLU planerar att starta en ny 3 poängs skolträdgårdskurs med utgångspunkt från- Torslunda försöksstations skolträdgård, odling och utomhuspedagogik. Denna kurs beräknas starta våren 2004 och genomföras på Torslunda försöksstation. REFERENSER Dahlgren, L-O. & Szczepanski, A. 1997, Utomhuspedagogik. Boklig bildning och sinnlig erfarenhet, Linköpings universitet, Skapande vetande. Grahn, P, Mårtensson, F. Lindblad, B., Nilsson, P. & Ekman, A Ute på dagis. Hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Stad & Land nr 145. Movium, SLU, Alnarp. Ingelman, R Upplevelsepedagogik och Äventyrsmetodik, Högskolan i Karlstad. Kellander, T Praktisk pedagogik i Torslundas nya Kretsloppshus. Biologik nr 6 år Movium, SLU. Kellander, T Lär genom lek och lust, Årsrapport Torslunda försöksstation, SLU s Krusell, K. & Dzananovic, E Utomhuspedagogik som en integrerad del av skolverksamheten. Olsson, T. m fl Skolgården som klassrum. Året runt på Coombes School. RunaFörlag, Stockholm. Boken ingår även i Moviums serie Stad & Land, nr 168. TACK Projektet utomhuspedagogik Lär genom lek och lust finansierades av Länsstyrelsen i Kalmar län. Tack även till deltagande lärare, fritidspedagoger och studenter för att Era kreativa idèer som bidragit till att utveckla utomhuspedagogiken. ÅRSrapport 2003/Torslunda försöksstation, SLU 65