Bruk av data i kvalitetsforbedring: Kvalitetsregistre i kvalitetsforbedringsarbeid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bruk av data i kvalitetsforbedring: Kvalitetsregistre i kvalitetsforbedringsarbeid"

Transkript

1 Syftet är att belyse fordelene og utfordringene med å benytte data fra medisinske kvalitetsregistre i klinisk kvalitetsforbedringsarbeid. Bruk av data i kvalitetsforbedring: Kvalitetsregistre i kvalitetsforbedringsarbeid Helse- og kvalitetsregisterkonferensen Oslo, mars, 2014 Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.dr., Vinnvård Fellow in Improvement Science

2 Svenska kvalitetsregister Totalt 73 NKR + 27 registerkandidater, t.ex: Nationellt Register för Cancer i Pankreas och Periampullärt Svenskt NjurRegister Svenska Korsbandsregistret Riks-Stroke Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom Läs mer på:

3 Register och förbättring av vården 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och hälsoutfall som kan vägleda framtida praxisförändringar. 2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare kan jämföra sig med varandra och få vägledning för att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån jämförelsen. 3. Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters vård. Svenska höftprotesregistret:

4 Register och förbättring av vården 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och hälsoutfall som kan vägleda framtida praxisförändringar. 2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare The kan postoperative jämföra endophthalmitis sig med varandra och få vägledning för registrations att öka sin have följsamhet led to several och utvärdera sitt eget positive förbättringsarbete. developments; diagnostic Patienter och andra intressenter routines kan också have jämföra improved olika and vårdgivare och agera utifrån intracameral jämförelsen. cefuroxime has been 3. in Vårdgivare a decreased och incidence patienter of använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av adopted all over the country, resulting postoperative endophthalmitis [from 0,11 enskilda % in 1998 patienters to 0,02 % in vård. 2009] Minskad risk för infektion (endoftalmit) vid katarakt-operation.

5 Register och förbättring av vården 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och hälsoutfall som kan vägleda framtida praxisförändringar. 2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare kan jämföra sig med varandra och få vägledning för att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån jämförelsen. 3. Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters Öppen vård. redovisning påskyndade förbättring. Koppling mellan följsamhet till evidensbaserade riktlinjer och patientutfall. Ettårsmortalitet 1996: 21,0 %; 2007: 13,3 %. Läs mer på:

6 Register och förbättring av vården Med PER kan patienten ange sitt eget tillstånd och själv följa sin sjukdom för att kunna se hur sjukdomen utvecklas och vilka effekter olika behandlingar har haft. Denna sjukdomsöversikt används tillsammans med den ansvariga läkaren för att hitta bästa möjliga behandling. Tillsammans skapar vi bättre hälsa för varje patient. Svensk Reumatologis Kvalitetsregister: 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och hälsoutfall som kan vägleda framtida praxisförändringar. 2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare kan jämföra sig med varandra och få vägledning för att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån jämförelsen. 3. Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters vård.

7 Register och förbättring av vården 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och hälsoutfall som kan vägleda framtida praxisförändringar. 2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare kan jämföra sig med varandra och få vägledning för att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån jämförelsen. 3. Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters vård.

8 Modell för förbättringsarbete 1. Vad vill vi åstadkomma vilket är vårt mål? 2. Hur vet vi om en förändring medför en förbättring hur mäter vi? 3. Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättring? Plan-Do-Study-Act A S P D Langley GJ. The Improvement Guide: a Practical Approach to Enhancing Organizational Performance. 2nd ed. San Francisco: Jossey-Bass; 2009.

9 Moving knowledge into practice Generalizable scientific knowledge + Particular context Measurable performance improvement Batalden PB, Davidoff F. What is quality improvement and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care. 2007; 16:2-3. Professor Paul Batalden

10 Registerbaserat förbättringsarbete Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Registercentrum sydost och 7 kliniska team Utvecklingsprogram Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister QRC Stockholm och 17 kliniska team som använder något av 8 olika register, bland andra: RiksStroke, RiksÄt, Svensk reumatologis register, MS-registret, Nationella diabetesregistret.

11 Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Mål: Åstadkomma bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och minska återinläggningar inom 30 dagar. Läs mer på: Coachträff 1 Coachträff 1b LS november Coachträff 2 LS januari 2014 Coachträff 3 Coachträff 4 Coachträff 5 LS maj oktober oktober Telefonmöte Introduktion Förberedelse LS1 12 november Förberedelse LS1 Patientmedverkan RiksSvikt - faktorer som påverkar utfall Patientens väg genom vården Planera förbättringsarbete liten skala 12 december Telefonmöte Patientmedverkan Planera förbättringsarbete stor skala RiksSviktsprocessen 6 feb Telefonmöte mars Stockholm 8 april Telefonmöte Presentation av genomfört arbete Spridning av resultat C o a c h s t ö d A k t i v a a r b e t s p e r i o d e r

12 Kartläggning av påverkansfaktorer Primär påverkan Vad? Sekundär påverkan Hur? Korrekt ställd diagnos Idé mätning? Mål/ målområde Bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och att minska återinläggningar inom 30 dagar. Livskvalitet Rekommenderad basbehandling Idé mätning? Strukturerad uppföljning - Hjärtsviktsmottagning Idé mätning? Återinläggningar inom 30 dagar Samarbete primärvård - slutenvård Idé mätning? Kvalitetsuppföljning mha RiksSvikt Idé mätning? ihi

13 Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Vilka förändringar har testats? Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut? Analysera vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem? Problembeskrivning- Vilka är våra problem och varför? Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten?

14 De här rapporterna kan ni ta fram i RiksSvikt. Catarina Koerfer, koordinator för RiksSvikt, distriktssköterska

15 Fem faktorer med RiksSvikt 1. Korrekt ställd diagnos 2. Rekommenderad basbehandling 3. Strukturerad uppföljning - Hjärtsviktsmottagning 4. Samarbete primärvård slutenvård 5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av RiksSvikt

16 Faktor 3 Strukturerad uppföljning - Hjärtsviktsmottagning Hjärtsviktsmottagning är rekommenderat hos patienter som nyligen legat på sjukhus eller andra högrisk patienter Strukturerad uppföljning på hjärtsviktsmottagning är att se att diagnos är satt på rätt grund, att nå optimal rekommenderad läkemedelsbehandling Informera/delaktiggöra patienten i sin vård och behandling

17 Faktor 3 Strukturerad uppföljning Hjärtsviktsmottagning

18 Kartläggning av påverkansfaktorer Team Värnamo, Primär påverkan (2-4) Vad? Sekundär påverkan Hur? Mätning av hjärtats vänsterkammarfunktion med UKG Korrekt ställd diagnos BNP Mätning: Riks-Svikt Anamnes Behandling med ACE hämmare-alternativt ARB Mål/ målområde Bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och att minska återinläggningar inom 30 dagar. Livskvalitet Rekommenderad basbehandling Mätning: Riks-Svikt, Journalgranskning Strukturerad uppföljning - Hjärtsviktsmottagning Mätning: Besöksmätning Behandling med Betablockerare Aldosteronantagonist vid NYHA III-IV Diuretika för symtomkontroll Antikoagulantia till patienter med förmaksflimmer Medicinering inklusive självmedicinering, titreringar Patientutbildning angående livsstil, kost, motion, viktmonitorering Kontroller Vitala parametrar, EQ-5D, vikt, kreatinin, elektrolyter EKG Återinläggningar inom 30 dagar Samarbete primärvård/hemsjukvårdslutenvård Fokusutskrivning Samarbete med det Mobila Geriatriska Teamet Mätning:Återinläggning inom 30 dagar Utredning Kvalitetsuppföljning mha RiksSvikt Idé mätning? behandling Livskvalité EQ-5D ihi

19 Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Trygg och välinformerad patient med så hög livskvalitet som möjligt. God kunskap i egenvård Minska behovet av återinläggning Lika vård oavsett vem du möter eller var du vårdas Tydliga rutiner för uppföljning Mätning: Besöksmätning Hjärtmottagning Journalgranskning: Hur är uppföljning dokumenterad i journalen, vilken information får patienten? Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut? Vi identifierar inte alla inneliggande patienter med hjärtsvikt Olika vård beroende på vem du som patient möter Inneliggande patienter får inte tillräcklig information/kunskap om egenvård inför utskrivning Vi utnyttjar inte våra sjukgymnaster och arbetsterapeuters kompetenser tillräckligt Patienten vet inte alltid vem som har ansvar för uppföljning Problembeskrivning- Vilka är våra problem och varför? Hög andel patienter återinläggs inom 30 dagar. Når inte upp till behandlingsmål gällande doser för ACE/ARB, otydliga riktlinjer för vilka värden som gäller angående njurfunktion (GRF) och behandling med ACE. Dålig kontinuitet, få kardiologer, många hyrläkare. Många projekt pågår samtidigt, personal dränks i nya uppgifter. Stressig miljö, ombyggnad pågår. Vilka förändringar har testats? Ny blankett Fokuspatient för att identifiera patienter med risk för återinläggning (sjukhusövergripande) Reviderad checklista för hjärtsviktspatienter att användas under vårdtiden Informationsbroschyr ska delas ut till alla patienter under vårdtiden.. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska kopplas in tidigt i samband med inskrivning för bedömning av patientens status, funktionsklass och kognitivta tillstånd. NYHA klassificering Analysera vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem? Journalgranskning visar att vi sannolikt har för låga doser/avstår från behandling med ACE-hämmare på grund av avvikande kreatinin värden då riktlinjer saknas. Vid behovs medicinering saknas Bristande kunskap om egenvård, vätskeintag och viktkontroll Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Njurfunktion: Skapa riktlinjer för insättande av ACE-hämmare Identifiera patienter med hjälp av Fokusblankett redan på akuten Tidigt starta teamsamarbete kring patienten under vårdtiden för en säker utskrivning Strukturerad uppföljning, tydlighet angående vem som har ansvar för uppföljning

20 Tidiga reflektioner Kvalitetsregister kan användas för att vägleda och utvärdera lokalt kliniskt förbättringsarbete Enbart tillgång till data leder inte automatiskt till förbättring av vården Registerdata är begränsade exempelvis samlas data ibland bara 1 gång/år och behöver ofta kompletteras med temporära, lokala mätningar Förbättringsarbete kräver tillgång till aktuella data; det tar ibland lång tid innan registerdata blir tillgängliga lokalt

Tips: Utbildning. Förbättringsarbete med stöd av. kvalitetsregister. Mätning och förbättring. Utbildningsprogrammets mål

Tips: Utbildning. Förbättringsarbete med stöd av. kvalitetsregister. Mätning och förbättring. Utbildningsprogrammets mål Förbättringsarbete med stöd av Att gå från ax till limpa från forskning till nytta för patienten Svenskt forum för vårdkvalitet, Ersta, 2014-10-23 Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.Dr. Vinnvård

Läs mer

Improvement science förbättring av hälsa och vård som ett forskningsområde

Improvement science förbättring av hälsa och vård som ett forskningsområde Improvement science förbättring av hälsa och vård som ett forskningsområde Bättre kvalitetsregisterforskning, Arlandia Hotel, 2015-05-26 Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, med.dr. E-post: johan.thor@hj.se

Läs mer

Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården

Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården REGISTERCENTRUM SYDOST, LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN/QULTURUM, UPPSALA CLINICAL RESEARCH CENTER OCH RIKSSVIKT Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Maj 2013 november 2014 2014-12-03

Läs mer

Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten?

Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Bättre kvalitetsregisterforskning 2014-05-21: Workshop III & IV Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.dr. Vinnvård Fellow of

Läs mer

Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna

Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven

Läs mer

Säker hjärtsviktsvård

Säker hjärtsviktsvård REGISTERCENTRUM SYDOST, REGION JÖNKÖPINGS LÄN/QULTURUM, UPPSALA CLINICAL RESEARCH CENTER OCH RIKSSVIKT Säker hjärtsviktsvård Februari 2015 oktober 2015 2015-12-01 Författare: Sandrah Sollenby, Maria Johansson

Läs mer

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch Körschema 2013-04-26 08:50 09:20 Vad påverkar patientperspektivet?, Joakim intro Bataldenbilden, grupparbete utifrån lappar 09.20 10:00 Kaffe 10:00 10:40 Presentera hemuppgift och börja jobba med den,

Läs mer

Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala

Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala PRIO & Det ska inte handla om tur Kvalitetsregister och brukarmedverkan på olika nivåer

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Vision Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso-

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Hjärtsviktsprocessen Landstinget Sörmland. Maria Liljeroos Processledare Christer Magnusson Medicinskt ansvarig

Hjärtsviktsprocessen Landstinget Sörmland. Maria Liljeroos Processledare Christer Magnusson Medicinskt ansvarig Hjärtsviktsprocessen Landstinget Sörmland Maria Liljeroos Processledare Christer Magnusson Medicinskt ansvarig Vårdkontakter Man räknar med att åtminstone 50 60 % av patienterna med hjärtsvikt kontrolleras

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Regionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel

Regionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel Regionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel 2 Symtom hos individ 3 Diagnos Frisk Avlida i cancer Frisk Leva med cancer Försämring Recidiv/generalisering 1 Prevention i befolkning Mål

Läs mer

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

Varje dag lite bättre

Varje dag lite bättre Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att

Läs mer

Att knyta ihop kvalitetsregister och Esther coaching

Att knyta ihop kvalitetsregister och Esther coaching Att knyta ihop kvalitetsregister och Esther coaching Värdekompassen, vilket värde skapar den? Peter Kammerlind, RCSO/Qulturum Det här ska vi kika närmare på. Vem är jag och vad är ett registercentrum?

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

Innehåll. Förbättringskunskap. Socialstyrelsens författningssamling. Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande

Innehåll. Förbättringskunskap. Socialstyrelsens författningssamling. Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande Innehåll Förbättringskunskap Staffan Pelling Katarina Karlsson 30 nuari 2008 Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:12 (M) Socialstyrelsens

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

HJÄRTSVIKT. Lena Tengvall Sjuksköterska Hjärtmottagningen Ryhov. Lena Tengvall, Sjuksköterska, Hjärtmottagningen, Ryhov

HJÄRTSVIKT. Lena Tengvall Sjuksköterska Hjärtmottagningen Ryhov. Lena Tengvall, Sjuksköterska, Hjärtmottagningen, Ryhov HJÄRTSVIKT Lena Tengvall Sjuksköterska Hjärtmottagningen Ryhov 20161118 Mål med föreläsningen Känna igen de vanligaste symtomen vid hjärtsvikt Kunna ge egenvårdsstöd till patient och anhörig Planera adekvat

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping

Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping Rehabiliteringsmedicin Specialistklinik Patientgrupper Hjärnskador Ryggmärgsskador Långvarig smärta Multitrauma Amputationer Neurologiska

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Modell för systematiskt förbättringsarbete utifrån registerdata. Peter Kammerlind Agneta Vinge

Modell för systematiskt förbättringsarbete utifrån registerdata. Peter Kammerlind Agneta Vinge Modell för systematiskt förbättringsarbete utifrån registerdata Peter Kammerlind Agneta Vinge 1 Nationellt kvalitetsregister i tandvården för epidemiologi och uppföljning kvalitetssäkring och vårdutveckling

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund Kvalitetsbokslut 2011 VC Oxelösund Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Barn som anhöriga 5,6,7 november

Barn som anhöriga 5,6,7 november Barn som anhöriga 5,6,7 november Vårt fokus Kommunikationsyta på 1177 Mål: vägledning.. Info material till föräldrar Mål: kunskap och trygghet för föräldrar Sida på intranätet att hänvisa till/onkologen

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete Foto: Från Google HabQ Koordinatorsträff 2016-09-22 Maria Johansson, Utvecklingsledare, Qulturum, Region Jönköpings län Qulturum - Qvalitet Utveckling Ledarskap

Läs mer

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK)

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättrad vård för patienter med lunginflammation Leg sg Celina Lupinska Leg sg Hanna Ljungman Freij Samrehab, Värnamo Sjukhus Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättra insatser på vårdavdelning när

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Kvalitetsregisterkonferensen 2016 Register bidrar med unika mervärden i förbättringsarbeten

Kvalitetsregisterkonferensen 2016 Register bidrar med unika mervärden i förbättringsarbeten Kvalitetsregisterkonferensen 2016 Register bidrar med unika mervärden i förbättringsarbeten Välkomna! Louise Hagander, Överläkare, Kvalitet och VU, Danderyds sjukhus Per Hjalmarsson, Klinikchef, Folktandvården,

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Anna Trinks, registerhållare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting 9 000 enheter

Läs mer

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling AT-tinget 2014 Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling 09.30 välkomna Program 09.40 förbättringskunskap 10.30 paus 11.00 återkoppling

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

VÄRDEFORUM. skapar värden

VÄRDEFORUM. skapar värden VÄRDEFORUM skapar värden 2 Fokus där värde skapas Varför går vi till jobbet? Vilka värden vill vi skapa? För vem? Dessa är viktiga frågeställningar och utgångspunkten i Värdeforum. Hur skapas värde? Vems

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök

Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök SAMMANFATTNING PER är en internetbaserad e-hälsotjänst där patienten själv registrerar uppgifter om sin hälsa och sjukdomsutveckling

Läs mer

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län Agenda Vad är problemet? Drivkrafter och möjligheter Förbättringskunskap

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Välkomna! Bild från Trollhättan???

Välkomna! Bild från Trollhättan??? Bild från Trollhättan??? Välkomna! Maria Johansson, Senior alert, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Elisabeth Bergdahl, Utvecklingsledare, Fyrbodals kommunalförbund Agneta Hjelm Persäng, Högskolan

Läs mer

HOPP-projektet. Anna Forssell

HOPP-projektet. Anna Forssell HOPP-projektet Hjärtsvikt Och Palliativa Programmet Anna Forssell HOPP- projektet Nationellt uppdrag - efter anslag från SKL Försöksverksamhet under 3 år Samarbete med AHS-Viool, Medicin Geriatrisk klinik,

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Alice i underlandet och katten

Alice i underlandet och katten SYFTE OCH MÅL Alice i underlandet och katten Alice: - Kan du säga mig vilken väg jag skall ta? Katten: - Det beror på vart du ska gå. Alice: - Det vet jag inte Katten: - Då spelar det ingen roll vilken

Läs mer

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Arbetsgång i förbättringsarbete

Arbetsgång i förbättringsarbete Poster innehåll Vem ni är Bakgrund/problem Syfte och Mål med ert förbättringsarbete Mätningar /resultat Tester/nya arbetsätt Patient/brukarmedverkan Stöd från linjen Delaktighet på hemmaplan Arbetsgång

Läs mer

Sammansättning av teamet

Sammansättning av teamet Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

ST-läkares möjligheter till kliniskt förbättringsarbete inom SLL

ST-läkares möjligheter till kliniskt förbättringsarbete inom SLL Rapport 2017-01-26 ST-läkares möjligheter till kliniskt förbättringsarbete inom SLL Redovisning av projekt stött av Nationella Registerkansliet Författare: Gunilla Jacobsson Ekman och Susanna Lagersten

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte AGENDA

RiksSvikt Årsmöte AGENDA RiksSvikt Årsmöte 2015-05-12- AGENDA Tid: 2015-05-12 kl. 09.30-16.30 Plats: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm 9.30 Samling med kaffe och fralla 10.00 Välkomna 10:05 Riksförbundet

Läs mer

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1 Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och

Läs mer

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Värdeskapande flöden för vårdtagaren

Värdeskapande flöden för vårdtagaren Värdeskapande flöden för vårdtagaren Funktions orienterad Process orienterad Patientprocess orienterad Separata, fokuserade silos Verksamheten som en process Verksamheten efter kundens process Program

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

BESLUT MEDEL FÖR 2014 OCH 2015

BESLUT MEDEL FÖR 2014 OCH 2015 Sida 1 (7) 2013-12-13 Dnr:13/3914 BESLUT MEDEL FÖR 2014 OCH 2015 Detta är förteckningen över de Nationella Kvalitetsregister och registerkandidater som får nationellt stöd under 2014 och 2015. Registerkandidater

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Framtidens IBD-Vård. Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska

Framtidens IBD-Vård. Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska Framtidens IBD-Vård Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska Resan vården måste göra Jag är lärare inte patient Den mobila generationen nya förväntningar Ny teknik kommer att

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

RiksSvikt. catarina.koerfer@rikssvikt.se. Officiell hemsida; Rikssvikt.se vi finns även på Facebook

RiksSvikt. catarina.koerfer@rikssvikt.se. Officiell hemsida; Rikssvikt.se vi finns även på Facebook RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre hälsa hemma catarina.koerfer@rikssvikt.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Bättre liv för sjuka äldre Ett nytt arbetssätt - Förebyggande - Evidensbaserat - Strukturerat - Kunskap om resultat

Läs mer

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Torshälla 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 QRC Stockholm inbjuder till medverkan i Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 15-20 team från klinisk verksamhet inbjuds att under perioden juni 2014

Läs mer