Bruk av data i kvalitetsforbedring: Kvalitetsregistre i kvalitetsforbedringsarbeid

Transkript

1 Syftet är att belyse fordelene og utfordringene med å benytte data fra medisinske kvalitetsregistre i klinisk kvalitetsforbedringsarbeid. Bruk av data i kvalitetsforbedring: Kvalitetsregistre i kvalitetsforbedringsarbeid Helse- og kvalitetsregisterkonferensen Oslo, mars, 2014 Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.dr., Vinnvård Fellow in Improvement Science johan.thor@hj.se

2 Svenska kvalitetsregister Totalt 73 NKR + 27 registerkandidater, t.ex: Nationellt Register för Cancer i Pankreas och Periampullärt Svenskt NjurRegister Svenska Korsbandsregistret Riks-Stroke Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom Läs mer på:

3 Register och förbättring av vården 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och hälsoutfall som kan vägleda framtida praxisförändringar. 2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare kan jämföra sig med varandra och få vägledning för att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån jämförelsen. 3. Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters vård. Svenska höftprotesregistret:

4 Register och förbättring av vården 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och hälsoutfall som kan vägleda framtida praxisförändringar. 2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare The kan postoperative jämföra endophthalmitis sig med varandra och få vägledning för registrations att öka sin have följsamhet led to several och utvärdera sitt eget positive förbättringsarbete. developments; diagnostic Patienter och andra intressenter routines kan också have jämföra improved olika and vårdgivare och agera utifrån intracameral jämförelsen. cefuroxime has been 3. in Vårdgivare a decreased och incidence patienter of använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av adopted all over the country, resulting postoperative endophthalmitis [from 0,11 enskilda % in 1998 patienters to 0,02 % in vård. 2009] Minskad risk för infektion (endoftalmit) vid katarakt-operation.

5 Register och förbättring av vården 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och hälsoutfall som kan vägleda framtida praxisförändringar. 2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare kan jämföra sig med varandra och få vägledning för att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån jämförelsen. 3. Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters Öppen vård. redovisning påskyndade förbättring. Koppling mellan följsamhet till evidensbaserade riktlinjer och patientutfall. Ettårsmortalitet 1996: 21,0 %; 2007: 13,3 %. Läs mer på:

6 Register och förbättring av vården Med PER kan patienten ange sitt eget tillstånd och själv följa sin sjukdom för att kunna se hur sjukdomen utvecklas och vilka effekter olika behandlingar har haft. Denna sjukdomsöversikt används tillsammans med den ansvariga läkaren för att hitta bästa möjliga behandling. Tillsammans skapar vi bättre hälsa för varje patient. Svensk Reumatologis Kvalitetsregister: 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och hälsoutfall som kan vägleda framtida praxisförändringar. 2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare kan jämföra sig med varandra och få vägledning för att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån jämförelsen Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters vård.

7 Register och förbättring av vården 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och hälsoutfall som kan vägleda framtida praxisförändringar. 2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare kan jämföra sig med varandra och få vägledning för att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån jämförelsen. 3. Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters vård.

8 Modell för förbättringsarbete 1. Vad vill vi åstadkomma vilket är vårt mål? 2. Hur vet vi om en förändring medför en förbättring hur mäter vi? 3. Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättring? Plan-Do-Study-Act A S P D Langley GJ. The Improvement Guide: a Practical Approach to Enhancing Organizational Performance. 2nd ed. San Francisco: Jossey-Bass; 2009.

9 Moving knowledge into practice Generalizable scientific knowledge + Particular context Measurable performance improvement Batalden PB, Davidoff F. What is quality improvement and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care. 2007; 16:2-3. Professor Paul Batalden

10 Registerbaserat förbättringsarbete Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Registercentrum sydost och 7 kliniska team Utvecklingsprogram Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister QRC Stockholm och 17 kliniska team som använder något av 8 olika register, bland andra: RiksStroke, RiksÄt, Svensk reumatologis register, MS-registret, Nationella diabetesregistret.

11 Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Mål: Åstadkomma bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och minska återinläggningar inom 30 dagar. Läs mer på: Coachträff 1 Coachträff 1b LS november Coachträff 2 LS januari 2014 Coachträff 3 Coachträff 4 Coachträff 5 LS maj oktober oktober Telefonmöte Introduktion Förberedelse LS1 12 november Förberedelse LS1 Patientmedverkan RiksSvikt - faktorer som påverkar utfall Patientens väg genom vården Planera förbättringsarbete liten skala 12 december Telefonmöte Patientmedverkan Planera förbättringsarbete stor skala RiksSviktsprocessen 6 feb Telefonmöte mars Stockholm 8 april Telefonmöte Presentation av genomfört arbete Spridning av resultat C o a c h s t ö d A k t i v a a r b e t s p e r i o d e r

12 Kartläggning av påverkansfaktorer Primär påverkan Vad? Sekundär påverkan Hur? Korrekt ställd diagnos Idé mätning? Mål/ målområde Bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och att minska återinläggningar inom 30 dagar. Livskvalitet Rekommenderad basbehandling Idé mätning? Strukturerad uppföljning - Hjärtsviktsmottagning Idé mätning? Återinläggningar inom 30 dagar Samarbete primärvård - slutenvård Idé mätning? Kvalitetsuppföljning mha RiksSvikt Idé mätning? ihi

13 Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Vilka förändringar har testats? Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut? Analysera vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem? Problembeskrivning- Vilka är våra problem och varför? Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten?

14 De här rapporterna kan ni ta fram i RiksSvikt. Catarina Koerfer, koordinator för RiksSvikt, distriktssköterska

15 Fem faktorer med RiksSvikt 1. Korrekt ställd diagnos 2. Rekommenderad basbehandling 3. Strukturerad uppföljning - Hjärtsviktsmottagning 4. Samarbete primärvård slutenvård 5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av RiksSvikt

16 Faktor 3 Strukturerad uppföljning - Hjärtsviktsmottagning Hjärtsviktsmottagning är rekommenderat hos patienter som nyligen legat på sjukhus eller andra högrisk patienter Strukturerad uppföljning på hjärtsviktsmottagning är att se att diagnos är satt på rätt grund, att nå optimal rekommenderad läkemedelsbehandling Informera/delaktiggöra patienten i sin vård och behandling

17 Faktor 3 Strukturerad uppföljning Hjärtsviktsmottagning

18 Kartläggning av påverkansfaktorer Team Värnamo, Primär påverkan (2-4) Vad? Sekundär påverkan Hur? Mätning av hjärtats vänsterkammarfunktion med UKG Korrekt ställd diagnos BNP Mätning: Riks-Svikt Anamnes Behandling med ACE hämmare-alternativt ARB Mål/ målområde Bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och att minska återinläggningar inom 30 dagar. Livskvalitet Rekommenderad basbehandling Mätning: Riks-Svikt, Journalgranskning Strukturerad uppföljning - Hjärtsviktsmottagning Mätning: Besöksmätning Behandling med Betablockerare Aldosteronantagonist vid NYHA III-IV Diuretika för symtomkontroll Antikoagulantia till patienter med förmaksflimmer Medicinering inklusive självmedicinering, titreringar Patientutbildning angående livsstil, kost, motion, viktmonitorering Kontroller Vitala parametrar, EQ-5D, vikt, kreatinin, elektrolyter EKG Återinläggningar inom 30 dagar Samarbete primärvård/hemsjukvårdslutenvård Fokusutskrivning Samarbete med det Mobila Geriatriska Teamet Mätning:Återinläggning inom 30 dagar Utredning Kvalitetsuppföljning mha RiksSvikt Idé mätning? behandling Livskvalité EQ-5D ihi

19 Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Trygg och välinformerad patient med så hög livskvalitet som möjligt. God kunskap i egenvård Minska behovet av återinläggning Lika vård oavsett vem du möter eller var du vårdas Tydliga rutiner för uppföljning Mätning: Besöksmätning Hjärtmottagning Journalgranskning: Hur är uppföljning dokumenterad i journalen, vilken information får patienten? Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut? Vi identifierar inte alla inneliggande patienter med hjärtsvikt Olika vård beroende på vem du som patient möter Inneliggande patienter får inte tillräcklig information/kunskap om egenvård inför utskrivning Vi utnyttjar inte våra sjukgymnaster och arbetsterapeuters kompetenser tillräckligt Patienten vet inte alltid vem som har ansvar för uppföljning Problembeskrivning- Vilka är våra problem och varför? Hög andel patienter återinläggs inom 30 dagar. Når inte upp till behandlingsmål gällande doser för ACE/ARB, otydliga riktlinjer för vilka värden som gäller angående njurfunktion (GRF) och behandling med ACE. Dålig kontinuitet, få kardiologer, många hyrläkare. Många projekt pågår samtidigt, personal dränks i nya uppgifter. Stressig miljö, ombyggnad pågår. Vilka förändringar har testats? Ny blankett Fokuspatient för att identifiera patienter med risk för återinläggning (sjukhusövergripande) Reviderad checklista för hjärtsviktspatienter att användas under vårdtiden Informationsbroschyr ska delas ut till alla patienter under vårdtiden.. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska kopplas in tidigt i samband med inskrivning för bedömning av patientens status, funktionsklass och kognitivta tillstånd. NYHA klassificering Analysera vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem? Journalgranskning visar att vi sannolikt har för låga doser/avstår från behandling med ACE-hämmare på grund av avvikande kreatinin värden då riktlinjer saknas. Vid behovs medicinering saknas Bristande kunskap om egenvård, vätskeintag och viktkontroll Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Njurfunktion: Skapa riktlinjer för insättande av ACE-hämmare Identifiera patienter med hjälp av Fokusblankett redan på akuten Tidigt starta teamsamarbete kring patienten under vårdtiden för en säker utskrivning Strukturerad uppföljning, tydlighet angående vem som har ansvar för uppföljning

20 Tidiga reflektioner Kvalitetsregister kan användas för att vägleda och utvärdera lokalt kliniskt förbättringsarbete Enbart tillgång till data leder inte automatiskt till förbättring av vården Registerdata är begränsade exempelvis samlas data ibland bara 1 gång/år och behöver ofta kompletteras med temporära, lokala mätningar Förbättringsarbete kräver tillgång till aktuella data; det tar ibland lång tid innan registerdata blir tillgängliga lokalt