Förbättringsarbete. Vinnande koncept för ett lyckat förbättringsarbete

Transkript

1 Förbättringsarbete Vinnande koncept för ett lyckat förbättringsarbete Rita Fernholm, QRC Stockholm en del av landstinget, HSF, i samarbete med Karolinska Institutet Forskningsstöd Registerutveckling Delad kunskap ger bättre hälsa Patientsamverkan Förbättringsarbete QRC Stockholms vision 1

2 Förbättringskunskap Förbättringsarbete Utvecklingsarbete Verksamhetsutveckling Olika typer av kunskap Utvecklat av P. Batalden 2

3 Kartlägg hur det ser ut idag Kartlägg verksamheten - Vad gör vi bra? - Vad behöver förbättras? Mönster Resultat på vården? Lärdomar om verksamheten Syfte Varför finns vår verksamhet? 5P Patienter Vilken är vår patientgrupp? Purpose, Patients, Professionals, Processes, Patterns Processer Vilken är vår huvudprocess? Personal Vilka arbetar här? Ref: Nelson E.C., Batalden P.B., Godfrey M.M. Quality by Design,

4 Formulera ett mål Kartlägg hur det ser ut idag SMARTa mål Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsatta På vår vårdcentral vill vi förbättra hjärtsviktsvården, tillsammans med våra patienter med hjärtsvikt. Det är viktigt att jobba med detta för patienternas livskvalitet, vår yrkesstolthet och för att spara på samhällets resurser. Mått: Öka andelen listade patienter med hjärtsvikt som får behandling med betablockerare med 20 % från 1 januari 2019 till 1 september Betablockerare är en viktig behandling som påverkar mortalitet, morbiditet och symtom hos patienter med hjärtsvikt 4

5 Generera förbättringsidéer och välj idé att gå vidare med Formulera ett mål Kartlägg hur det ser ut idag Vad orsakar vårt problem? Vad leder till vårt mål? 5

6 Fiskbensdiagram Används för att bena ut ett problem, identifiera orsaker till ett visst resultat. (även Ishikawadiagram eller orsak-verkan-diagram) Fiskbensdiagrammet svarar på frågor som: -Vilka är de möjliga orsakerna till att? -Varför har vi problem med att.? Exempel på orsakskategorier: utrustning, material, processer, patienter, personal, fysisk omgivning, osv EXEMPEL Tid Väder Sällskap Jobb Regn Städa, tvätta Vindtät jacka Skor Halka Trött Stressad Hämta på dagis Springa själv, mörkrädd Läxläsning Utrustning Humör Familj Ann följer inte med Vill äta middag tillsammans Kalas, fester etc Utebliven fysisk aktivitet 6

7 Exempel gällande hjärtsvikt Processer Patienter Att vi hittar hjärtsviktpatienterna Koll på allmäntillstånd NYHAklassificering Att vi hittar hjärtsviktpatienterna Screening Kunskap kring symtom Väger sig regelbundet Regelbunden fortbildning Kunskap om hjärtsvikt Personal Pedagogisk kunskap att förmedla behandlingens betydelse Samarbete sskläk Gemensam rond Ha en tydlig samarbetspartner Bärbar våg, hemsjukvård Material Använder VISS.nu Färre sjukhusinläggningar pga hjärtsvikt Vad har andra vårdcentraler gjort? Mål Ökad detektionsgrad, förbättrat medicinskt omhändertagande, hjälp med levnadsvanor. Idéer Förbättrad dokumentation, genomgång och diskussion på läkarmöten hur ställer och sätter man diagnosen?, screena andra hjärtsjuka patienter, patienter kallas regelbundet på besök och använder hjärta-kärl journalmall där även NYHA dokumenteras, undervisning i tvärprofessionella grupper, ökad samverkan mellan primärvården och hjärtsviktsmottagningarna. Mått Andelen med hjärtsviktsdiagnos som varit på läkarbesök senaste 18 månaderna, andelen patienter med hjärtsvikt där NYHA-klass dokumenterats, andelen patienter <85 år som fått behandling med ACE-hämmare eller ARB. 7

8 Generera förbättringsidéer Formulera ett mål Kartlägg hur det ser ut idag Tips för att hitta och välja idéer Benchmarking Evidens PICK chart Primärvårdskvalitet! GUPS 8

9 Glöm inte att spara idéerna som blir kvar i en idébank som ni kan återbesöka! Generera förbättringsidéer Hur vet du att förändringen är en förbättring? Formulera ett mål Kartlägg hur det ser ut idag 9

10 Referens: Solberg L, Mosser G, McDonald S. The three faces of performance improvement: Improvement, accountability and research. Joint Commission Journal on Quality Improvement. Mar 1997;23(3): Varför mäta i ett förbättringsarbete? För att förstå/se helheten och lära sig mer om sin verksamhet. Beskriva nuläge, visa på fakta och skapa gemensam bild. För att kunna sätta realistiska mål och veta när vi lyckats. Få input till förbättringsidéer och underlag för prioritering av insatser. För att ni ska kunna se om era förändringar leder till förbättring. 10

11 Pinnstatistik Mäta och observera processer och variation i processer Identifiera potentiella problem Följa upp förbättringsarbetets påverkan på processen Fördelar Enkelt sätt att fånga data Snabbt Involverar fler i förbättringsarbetet Ökar kunskapen hos alla i personalen Görs över kortare tidsperiod Kan inkludera variation i tid/insamlingstillfälle tex. FM/EM, veckodag. Skapa en familj av mått bestående av Utfallsmått, processmått och balanserande mått Processmått Aktivitets eller service perspektivet, tex. Antal undersökningar, blodtryckskontroller, cykeltider osv. - Är processen pålitlig och effektiv? Utfallsmått Resultatet av en levererad tjänst tex. Patientnöjdhet, mortalitet, återinläggningar, sjukskrivning osv. -Värdet för patienten? Balanserande mått Sådant som kan påverkas sekundärt vid förbättring av ett målvärde, dvs oväntade konsekvenser tex. Ökade återinläggningar vid förkortad vårdtid. Uppstår oväntade konsekvenser? Health care data guide, sid 61-65, Using a family of measures 11

12 Mät över tid Tips! Använd process-mått i era linjediagram Referens: Att mäta för att veta: Health care data guide, sid Measurement without action is useless! Robert Lloyd 12

13 Generera förbättringsidéer Hur vet du att förändringen är en förbättring? Formulera ett mål Testa idéerna Kartlägg hur det ser ut idag Testa idéerna i PDSA-cykeln Hur kan du testa din idé nästa vecka? Act Dra lärdomar av arbetet. Överge idén? Behövs justeringar? Testa i större skala? Planera och inled ny cykel Agera Planera Plan Hur ska ni testa förbättringsidén? Vem gör vad, var, när, hur? Förberedande aktiviteter. Vad ska mätas för att följa effekt? Studera Göra Study Hur gick det? Analysera och utvärdera data/resultat. Jämför med förutsägelser. Tid för reflektion vad har vi lärt oss? Do Genomför planen. Dokumentera problem och oförutsedda observationer. Håll koll på data. 13

14 Generera förbättringsidéer Hur vet du att förändringen är en förbättring? Standardisera Implementera Formulera ett mål Testa idéerna Kartlägg hur det ser ut idag 14

15 Viktigt med en röd tråd! 1. Vad vill vi åstadkomma? 2. Hur vet vi om en förändring är en förbättring? 3. Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Mål Mått Idéer Röd tråd Agera Planera Studera Göra Källa: The Improvement Guide - A Practical Approach to Enhancing Organizational Performance (Langly, Nolan et al); Vad vinner man på att utveckla verksamheten med inte bara för patienter? 1. För att bygga rätt från början 2. För att förväntningar på delaktighet ökar i all vård 3. För att vården och patienter inte alltid har samma mål 4. För att man kanske inte har råd att inte göra det Patientsamverkan i vården är en viktig del i högkvalitativ vård. Det associeras med förbättrade behandlingsresultat, kortare sjukhusvistelser, minskad återinskrivning, förbättrad funktionell status och minskad dödlighet. Patientsamverkan bidrar till att patienter har ökad inflytande i beslutsprocesser gällande deras vård och behandling. Patientsamverkan bidrar till att minska medicinska misstag och biverkningar, förbättra följsamhet, förbättra egenvård och minskar personalomsättning. A systematic review of reliable and valid tools for the measurement of patient participation in healthcare. BMJ Qual Saf 2016;25: doi: /bmjqs

16 Verktygslådan Verktyg och metoder för att involvera patienter i utvecklings-, och förbättringsarbete Det finns många olika verktyg och metoder Verktygen kräver olika resurser och ger olika resultat Every system is perfectly designed to get exactly the results that it gets. Paul Batalden 16

17 Lärdomar från 2017 förbättringsarbeten primärvård Namn Efternamn Vad är ett förbättringsarbete /kvalitetsarbete? Förändra vården / hur vården ges (Vilken patientgrupp verkar inte optimalt behandlad på vår vårdcentral?) Mäta någon indikator minst före och efter (helst under tiden) 17

18 2017 års arbeten Som del i vårdcentralernas ersättning för 2017 ingick 4 kr/listad patient för att man genomförde och redovisade ett förbättringsarbete (från kr/listad) 79% genomförde ett kvalitetsarbete / förbättringsarbete (164 av 208) Områden och källor De vanligaste områdena för kvalitetsarbeten var Astma/KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), diabetes, läkemedel, hypertoni, strokeprevention och psykisk ohälsa. Källor som användes var framför allt Medrave m4, GUPS (Gemensam uppföljningsportal) och NDR (Nationella diabetesregistret) Få verkar ha hittat till PrimärvårdsKvalitet 18

19 Exempel på indikatorer Andel diabetiker med HbA1c >70 mmol/mol Andel hypertoniker med blodtryck <140/90 Antal antibiotikarecept per 1000 listade och år Andel patienter med hjärtsviktsdiagnos där NYHA-klass (funktionsklass) dokumenterats Andel av förmaksflimmerpatienter som står på antikoagulantia Andel av hemsjukvårdspatienter där fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts senaste året Värdering % 8% 15% 2 5% 9% 9% 3 47% 39% 24% 4 30%

20 Så hur gör man då? - Börja med att skapa rätt förutsättningar! Boka ett möte med din chef och prata om: - Har chefen förslag på ämne utifrån helhetssyn och kunskap (Tips: Öppna PrimärvårdsKvalitets sida om hur vårdcentralens resultat ser ut jämfört med andra, titta i medrave m4, fråga hur ni ligger till i GUPS inom olika områden) - Prata om vilka förväntningar ni har på varandra, prata om mandat - Boka regelbundna tider för samtal kring förbättringsarbetet Sätt ihop ett förbättringsteam (3-7 personer) från olika yrkesgrupper. - Boka tid för möten fysiskt (lokal) och i kalendern, hellre oftare men korta än långa möten mer sällan. Säkerställ att regelbunden mätning är möjlig, har du tillgång till de system som finns? Var, när och hur kan du återkoppla regelbundet resultat av indikatorer och hur förbättringsarbetet framskrider till chefen och till övrig personal på enheten? Det sker i samråd med chefen Ni hittar ett område att förbättra som ni inte redan är bra på Ni hittar något att mäta som speglar det ni vill förbättra (resultatmått) och det sätt ni vill förbättra det på (processmått) Ni engagerar fler i projektet, olika yrkesgrupper och gärna även patienter Ni mäter regelbundet (t.ex. 1 ggn/mån) för att se att ni är på rätt väg Bra delar i ett förbättringsarbete 20

21 30 43 november 2018 Man sätter inte upp ett tydligt mål Man mäter inte det man vill förbättra Man mäter bara innan och efter (kan inte justera åtgärder under tiden) Man väljer inte en åtgärd som leder mot målet man satt upp Man engagerar så få att förbättringen självdör när arbetet är klart Man engagerar inte ledningen tillräckligt för att förbättringen ska kunna leva vidare Vanliga fallgropar Namn Efternamn Länksamling:

22 Tack för mig! Rita Fernholm Distriktsläkare, medicinsk rådgivare 22