Säker hjärtsviktsvård

Transkript

1 REGISTERCENTRUM SYDOST, REGION JÖNKÖPINGS LÄN/QULTURUM, UPPSALA CLINICAL RESEARCH CENTER OCH RIKSSVIKT Säker hjärtsviktsvård Februari 2015 oktober Författare: Sandrah Sollenby, Maria Johansson RCSO/, Göran Henriks och Annika O Connor, Monica Sterner UCR samt Catarina Koerfer RiksSvikt

2 Sammanfattning Planeringsarbetet startade i november 2014 och vårt första lärandeseminarium genomfördes i mars 2015 där 6 tvärprofessionella team och två patientrepresentanter deltog. De team som deltog var följande: Hudiksvall Norrtälje Södertälje Varberg Uppsala (fullföljer ej p g a att flera av personalen i teamet slutar) Lund (Fullföljer ej p.g.a personalbrist) I förbättringsarbetet har vi utgått från fem faktorer som RiksSvikt har identifierat som viktiga för att nå målen färre återinskrivningar, kortare vårdtider samt förbättrad livskvalitet: Korrekt ställd diagnos Rekommenderad basbehandling Strukturerad uppföljning Hjärtsviktmottagning Samarbete primärvård slutenvård Kvalitetsuppföljning med hjälp av RiksSvikt Efter vårt första lärandeseminarium har vi haft ytterligare tre träffar där både team och fler patientrepresentanter deltagit. Vid våra träffar har teamen presenterat sina arbeten, vi har varvat med föreläsningar, eget arbete och tvärgruppsdiskussioner. Utöver våra lärandeseminarier har vi haft regelbundna coachsamtal via telefon och webb där vi har gått igenom teamens arbeten och delat med oss av våra erfarenheter. För att alla skulle kunna ta del av varandras arbeten och mallar/blanketter har vi använt oss av lärandeplattformen Qreflex. Coacherna har ansvarat för att upprätthålla samverkan med patientrepresentanterna. Det har varit viktigt och värdefullt för teamen att ha med sig en person med patienterfarenhet i detta arbete. Teamen har gått från att vara ovana och inte riktigt känna patientrepresentanterna som en del av teamet till att se patientmedverkan som en självklarhet och en viktig tillgång/resurs i deras arbete. I tre av de fyra team som genomgått hela förbättringsprogrammet fanns chefer med i teamet, vilket bidragit till god förankring i verksamheterna samt underlättat det praktiska arbetet och strävat efter en långsiktighet/uthållighet. De utvärderingar vi har gjort efter projektets gång och avslutning visar att deltagande team är nöjda med genomförandet, och att de har lärt sig förbättringsmetodik samt visat goda resultat när det gäller de fem faktorerna. Alla team har visat mätbara förbättringar när det gäller processmålen följsamhet till basbehandling (Andel patienter som får ACE el ARB hämmare ska vara minst 90%, samt de som får betablockerare ska vara minst 90%). När det gäller samarbete primärvård slutenvård har samtliga på olika sätt utvecklat sin samverkan med vårdgrannar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att nedanstående faktorer är centrala för att lyckas i det ständiga förbättringsarbetet: Patientmedverkan Coachingstöd Registerstöd Tvärprofessionella samverkansteam

3 Inledning Säker hjärtsviktsvård med hjälp av kvalitetsregistret Rikssvikt har varit ett samverkansprojekt mellan det nationella kvalitetsregistret RiksSvikt och de regionala registerkompetenscentrumen Registercentrum sydost (RCSO)/ och Uppsala Clinical Research Center (UCR). Projektet har varit en del av den nationella överenskommelsen kring nationella kvalitetsregister och en speciell utlysning av medel till Registercentrum för att bedriva förbättringsarbete. För att stärka genomförandekraften har RCSO och UCR utifrån sina olika profileringar valt att samverka i detta projekt. Utgångspunkten har varit att RiksSvikt kan bidra till färre återinskrivningar om användandet av registret ses som en naturlig del av vardagen. Det finns ett antal faktorer som påverkar utfallet för hjärtsviktspatienter. Inom ramen för projektet har RiksSvikt identifierat följande fem faktorer som viktiga för att nå målet färre återinskrivningar: Korrekt ställd diagnos Rekommenderad basbehandling Strukturerad uppföljning Hjärtsviktmottagning Samarbete primärvård slutenvård Kvalitetsuppföljning med hjälp av RiksSvikt Syfte och mål Syftet var att förbättra hjärtsviktsvården i Sverige samt att stödja verksamheters systematiska förbättringsarbete med hjälp av det nationella kvalitetsregistret RiksSvikt. Utifrån detta syfte har följande mål formulerats: Åstadkomma bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och minska återinskrivningar inom 30 dagar (Å30). För att uppnå detta behöver verksamheten förbättras utifrån de fem faktorerna. Teamen har arbetat med följande mål: - att andelen patienter som har gjort Vänsterkammarfunktionsmätning ska vara minst 90% - att andelen patienter som får RAS-blockerare ska vara minst 90% - att andelen patienter som får betablockerare ska vara minst 90% - att andelen patienter med strukturerad uppföljning på hjärtsviktsmottagning ska vara minst 90% Målet har också varit att deltagande team skulle vara nöjda med genomfört program, lärt ett arbetssätt för systematiskt förbättringsarbete samt utvecklat patientmedverkan. Projektupplägg Under genomförandet av projektet har vi haft en arbetsgrupp och en styrgrupp för projektet. Vi har haft en modifierad genombrottsstruktur för genomförandet vilket innebär att tvärprofessionella samverkansteam träffats på lärandeseminarier för att utveckla och dela erfarenheter kring hjärtsvikt. Coachingstöd, registerstöd och patientmedverkan har varit andra viktiga komponenter tillsammans med de fem faktorerna som beskriver innehållet i det kliniska förbättringsarbetet. Projektets arbetsgrupp har bestått av: Sandrah Sollenby, projektledare / Registercentrum sydost Maria Johansson, Projektledare /Registercentrum sydost Catrin Henriksson, projektledare UCR (t o m september 2015) Catarina Koerfer, RiksSvikt Annika O Connor, koordinator Region Jönköpings län Styrgrupp för projektet har varit: Peter Vasko (registerhållare RiksSvikt) Monica Sterner (bitr. sektionschef, Registersektionen UCR) Göran Henriks (utvecklingsdirektör, Region Jönköpings län) I projektet har sex tvärprofessionella samverkansteam deltagit. Dessa team har varit: Hudiksvall Norrtälje

4 Södertälje Varberg Uppsala (fullföljer ej p g a att flera av personalen i teamet slutar) Lund (Fullföljer ej p.g.a personalbrist) Vi har under projektets gång haft tre lärandeseminarier (LS), samt en heldag (LS0) för teamens coacher, vid dessa seminarier har vi blandat föredrag gällande hjärtsvikt, förbättringskunskap, haft erfarenhetsutbyte i olika former (muntliga presentationer, postervandring och tvärgruppsdiskussioner) och eget arbete. Lärandeseminarierna har varit vid följande datum LS0, 5 februari 2015 LS1, 12 mars 2015 LS2, 21 maj 2015 LS3, 13 oktober 2015 Varje team har utsett en person som har varit coachstöd utifrån följande beskrivning: Koordinera arbetet på hemmaplan Avsätta tider för gemensamma möten Ansvara för att handlingsplanen följs att arbetet styrs mot målen Kontinuerlig dialog med närmaste chef/chefer Delta i coachträffar Vara teamets metodstödjare under projektets gång Under projektets gång har vi mellan lärandeseminarier haft coachträffar via telefon/adobe då vi fokuserat på förbättringsmetodik och erfarenhetsutbyte av pågående förbättringsarbete. Sammanlagt har vi haft 5 coachträffar under projektets gång. Vid ett tillfälle träffades vi en heldag i Stockholm, 5 februari. Vi har även provat nya vägar i vårt arbete med coaching i detta projekt och erbjudit varje team individuell coaching i deras hemmiljö, vilket var mycket uppskattat. Under september 2015 gjordes coachingbesök vid samtliga deltagande kliniker. Patientmedverkan En central del i förbättringsprojektet har varit patientmedverkan. I inbjudan uppmanades deltagande verksamheter att ha med en patient och/eller en anhörig i teamet som skulle delta i förbättringsarbetet.

5 Det har varit en utmaning för deltagande team att få till detta och hitta en person med patienterfarenhet och som hade möjlighet att delta i teamet. Före projektstart som uppföljning på utvärdering från patientrepresentanter som deltagit i föregående års projekt togs ett material fram för att stödja teamen i rekrytering av patientrepresentanter samt förståelse för betydelsen av att ha patienten med i förbättringsarbetet (se bilaga 5). Vid vår inledande coachträff fick coacherna ta del av materialet och uppmanades att identifiera lämpliga patienter från sina respektive verksamheter att delta i projektet. Rekryteringen hade olika framgång, men vid vår första LS hade fyra av sex team en patientrepresentant i sitt team, patienterna har dock haft varierande möjlighet att delta vid våra lärandeseminarier på grund av hälsoskäl. Patientrepresentanterna har sammanfattningsvis bidragit på ett mycket fint sätt till teamens framgång i förbättringsarbetet och i två av teamen haft en tydlig roll redan från början med att via sin personliga berättelse ha hjälpt teamen att sätta mål och mening med förbättringsarbetet. Projektets övergripande resultat När det gäller återinskrivningar inom 30 dagar (Å30) och patienternas skattade livskvalitet har det varit en utmaning att under projektets korta tid få en mätbar förbättring. Alla team har visat mätbara förbättringar när det gäller följsamhet till basbehandling (Andel patienter som får ACE el ARB hämmare ska vara minst 90% samt som får betablockerare ska vara minst 90%). Teamen visade fortsatt god följsamhet till korrekt diagnostik. Alla deltagande team har utifrån sitt utgångsläge förbättrat användningen av kvalitetsregistret i vardagen, bl a genom ökad andel registrerade patienter. När det gäller samarbete primärvård slutenvård har samtliga på olika sätt utvecklat sin samverkan med vårdgrannar. Patientmedverkan har varit uppskattat. Vi har under projektet utvärderat vårt upplägg regelbundet. Efter varje lärandeseminarium har vi på efterföljande arbetsgruppsmöte och även coachträff gjort en kvalitativ utvärdering av innehåll och upplägg. Utifrån resultatet har vi ändrat innehåll och upplägg utifrån uttryckta behov. Vi har också gjort en utvärderingsenkät via webverktyget Esmaker. Resultatet från enkäterna visade att deltagarna överlag har varit nöjda med våra seminarier. Flera deltagare lyfte fram patientmedverkan som en mycket bra del i projektet. Den avslutande projektövergripande utvärderingen visade att alla deltagare kunde rekommendera programmet till en kollega och att de var nöjda med programmet. För att följa teamens lärande har vi även utformat fem olika lärmål kopplade till projektets övergripande mål. Varje person fick skatta sin utveckling från första till till sista lärandeseminarie och vi kan se nedan att det skett en stor utveckling för samtliga fem lärmål.

6 Bilaga 1-4 poster från fyra team

7

8

9

10 Bilaga 5 Patientmedverkan en viktig ingrediens i förbättringsarbete Personer med patienterfarenheter från just er verksamhet är viktiga i det förbättringsarbete ni nu ska påbörja. De har erfarenheter och upplevelser från en helt annan synvinkel av er verksamhet, av de tjänster ni levererar varje dag på bästa tänkbara sätt. En person med patienterfarenhet är också expert, på sig själv och på att vara sjuk i hjärtsvikt. Genom att lyssna på personens egen, subjektiva berättelse av hur det är att vara sjuk, och att komma in i er verksamhet från andra sidan, genom entrédörren, kan de ge er helt unika möjligheter att se med nya ögon på det invanda. Deras bild kan vara en hjälp i att prioritera ert förbättringsarbete på ett sätt som gör skillnad för de ni finns till för, för att ni verkligen vet hur de upplever verkligheten i den verksamhet ni bedriver. Vi vill att ni i detta projekt har med en patient alternativt närstående till patient med erfarenhet från er egen verksamhet i förbättringsteamet. Nedan följer några viktiga saker att tänka på, råd och tips. Teamarbete Ett väl fungerande teamarbete betyder att alla är delaktiga och synliga. Det är mycket viktigt att personen som har patienterfarenhet från er verksamhet känner sig som del i teamet. De bör få samma information som övriga teammedlemmar om projektet för att kunna bidra, både vad gäller förbättringsmetodik och verktyg, men även vad gäller det problemområde ni ska jobba med, varför ni gör detta, och framför allt - varför just de är så viktiga för ert arbete! Se till att personen finns med i maillistor, mötesförfrågningar etc. så att de får informationen på samma sätt som teammedlemmar.

11 Ett väl fungerande teamarbete innebär också till stor del att lyssna och lära av varandra, alla deltagare i teamet bör ges utrymme för att dela med sig av just sina erfarenheter och kompetenser, ta tillvara på varandras styrkor- som personer och i era professioner. Coachen kommer att vara den som är ansvarig för att teamarbetet med den person ni bjuder in i ert team fungerar på ett bra sätt. Coachen kommer att fungera som närmsta kontakt i teamet, om inte någon annan mer lämpad som redan känner patienten finns i ert team. Vi kommer även att ha avstämningar/samtal/träffar med coachen och er patientrepresentant under projektets gång, då vi är måna om att det ska fungera bra. Rekrytering Det finns fler olika sätt att rekrytera patienter till att delta i förbättringsarbete. Ett bra sätt kan vara att bjuda in en patient direkt från exempelvis hjärtmottagningen. Kanske kan sjuksköterskan som träffar patienten regelbundet vara den som försöker att rekrytera. Ni kommer till stöd att få ett färdigt brev, som är möjligt för er att använda i denna process. Ni kan också bjuda in till exempelvis eftermiddagsfika på avdelningen/mottagningen, där ni både kan få tillfälle att träffa era patienter och deras närstående, få input och åsikter, men även chans att rekrytera personer som vill delta i förbättringsarbetet. Vi välkomnar även personer som är närstående till person med hjärtsvikt att vara del i era förbättringsteam som alternativ till person med direkt patienterfarenhet. Har ni svårt att själva hitta lämpliga patienter eller närstående så finns det möjlighet att ta hjälp av patientföreningar. Förväntningar De erfarenheter vi har sedan tidigare är att det är viktigt att ni formar spelregler på hemmaplan. Det är viktigt att ni, såväl som den person ni bjuder med i teamet vet vad ni har för förväntningar på varandra och vilka olika roller ni kan tänkas ha. Mentorskap Utöver projektledningsgruppen finns det möjlighet att få stöd längs vägen av personer med erfarenhet av att vara patient i teamet från ett av våra tidigare projekt. Vi kommer att erbjuda möjligheter till video/telefonmöte/kontakt med dessa personer. Datum för detta meddelas senare. Ersättning Personer med patienterfarenhet som deltar vid våra lärandeseminarier har möjlighet att få arvode de dagar de är med. Aktuell ersättning: kr/dag. Projektet står även för resor och logi i samband med lärandeseminarier.

12 Fokusgrupper Vi vill även öppna tankarna hos er för att samla in erfarenheter från fler personer med patienterfarenheter från just er verksamhet. Ett enkelt, roligt och bra sätt för detta är att arbeta med fokusgrupper på hemmaplan. Det bygger på att ni bjuder in flera patienter att delta, och tillsammans i grupp reflektera över sina erfarenheter som ni sedan ka använda i ert fortsatta förbättringsarbete. Är ni intresserade av att veta mer om detta så hjälper vi er gärna. Tips från personer med patienterfarenheter som deltagit i förbättringsteam Ha en nära dialog med patientrepresentanterna Ha gärna fler än en patientrepresentant i teamet Ta tillvara på patientrepresentantens erfarenheter Kontinuerlig kontakt med patientrepresentanter och på så sätt hålla dem uppdaterade med vad som händer Att ha en träff med patientrepresentanter innan teamstart är en fördel Lycka till! Materialet är framtaget i samband med samverkansprojektet Säker hjärtsviktsvård! Kontaktpersoner: Sandrah Sollenby, sandrah.sollenby@rjl.se Annmargreth Kvarnefors: anna.kvarnefors@rjl.se