Att knyta ihop kvalitetsregister och Esther coaching

Transkript

1 Att knyta ihop kvalitetsregister och Esther coaching Värdekompassen, vilket värde skapar den? Peter Kammerlind, RCSO/Qulturum

2 Det här ska vi kika närmare på. Vem är jag och vad är ett registercentrum? Att mäta Värdekompassen, vilket värde skapar den? Vad är kvalitetsregister? Att använda kvalitetsregister i ett förbättringsarbete

3 Kort om Registercentrum sydost RCSO: RCSO är det senast tillkomna registercentrat därmed har alla sjukvårdsregioner sk RC (Registercentrum) RCSO bildades 2012 då riktlinjerna för verksamheten drogs upp Under hösten 2012 och 2013 har medarbetare rekryterats RCSO består idag av ca 15 medarbetare (på deltid) i Östergötland, Jönköping och Kalmar Leds av styrgrupp två från resp. landsting med roterande ordförandeskap

4 RCSO erbjuder totalkompetens gällande registerutveckling och har dessutom särskild profilering kring Patientmedverkan och patientrapporterade mått (Östergötland) Förbättringsmetodik och förbättringsstatistik (Jönköping) Datakvalitet och datapresentation (Kalmar)

5 Att mäta

6 Att mäta - vad tänker du på?

7 Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! Agera Planera PGSA-cirkeln Test! Studera Gör

8 SMARTA mål Specifika Mätbara Det ska vara tydligt vad som ska uppnås Det som går att mäta blir gjort Accepterade Involvera de som ska uppfylla målen Realistiska Finns det förutsättningar att nå målen? Tidsatta Tidsramar är en viktig del Användbara Hjälp i det löpande arbetet

9 Optimism Förändring Mål! Här ska jobbas! Det ska nog gå? Ljuset i tunneln Det funkar Värre än väntat Nä!!! Pessimism Entusiasm Tveksamhet Det tar tid Blir vi någonsin klara? Tid

10 Tre aspekter av mätningar? Redovisning/ Bedömning?

11 Utmaningar med mätningar Mätningar kan inte fånga den komplexa och tysta kunskapen i en verksamhet fullt ut (eller alls) Mätningar skapar skevheter vissa aspekter lyfts fram och andra tonas ned Mätningar är ett slöseri med resurser Mätningar är dessutom felaktiga Elg (2014) in press

12 Fyra viktiga frågor enligt Maureen Bisognano, IHI Hur har vi det? Siffror och statistik Patienterfarenheter Vilka är bäst? Hur ser vår variation ut? Hur ser vår utveckling över tid ut?

13 Utfall klinikbunden kariesprofylax (andel åtg 321 vid kariesdiagnos): ,4% % ,4%

14 Hur svårt kan det vara? Processmått

15 Hur bra kan det bli? Resultatmått

16 v 20 v 35 antal dagar Att mäta och analysera förbättringar vecka antal dagar v v Väntetider sjukgymnastik TEST fr o m v 26 Havregrynsgrötsfrukost vecka HYPOTES Ökad effektivitet på dagtid ger kortare väntetid

17 v 20 v 22 v 24 v 26 v 28 v 30 v 32 v 34 antal dagar Att mäta och analysera förbättringar vecka v 20 v 21 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 v 27 v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 antal dagar Väntetider sjukgymnastik vecka TEST fr o m v 26 Havregrynsgrötsfrukost HYPOTES Ökad effektivitet på dagtid ger kortare väntetid

18

19 Balanserade mått START Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet Aktivitet SLUT Processmått Resultatmått

20 Värdekompassen Clinical Value Compass Paul Batalden och Gene Nelson Dartmouth Medical School, New Hampshire, USA

21 Värdekompass Funktionellt status Vad behöver vi veta om individens/patientens/närståendes funktionella status? (fysisk, psykiskt och socialt) Vilka funktioner är viktiga att vara välfungerande i en icke klinisk process? Kliniskt/professionellt status Vad behöver vi veta för att säkra ett professionellt genomförande? Resurser Bästa möjliga värde Vad behöver vi veta om resursbehovet (kompetens, tid, kapacitetsbehov, utrustning..) Patient/kunderfarenheter Vad behöver vi veta om individers/patienters/närståendes erfarenheter? Vad behöver vi veta om kunders erfarenheter?

22 Dagar Dagar antal >30 dagar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tid från remissutfärdande till besök hos kirurg vid misstänkt kolorektalcancer kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov remisser inkomna Operation till PAD-svar PAD-svar till åb Operation till åb med PAD-svar Datum för remissutfärdande Tid från operation till återbesök och PAD-svar vid misstänkt kolorektalcancer Kirurgkliniken, Länssjuhuset Ryhov Patientid Distriktsläkare utfärdar remiss/remiss in kirurgklinik Remiss in/remissbedömning Remissbedömning/besök kirurg Antal dagar jan-sep 2010 Jönköping n=57 Linköping n=112 Kalmar n=79 Norrköping n=75 Eksjö/Nässjö n=54 Västervik n=31 Värnamo n=23 Total TAT (tid från operation - PAD-svar) Medicinsk diagnostik Landstinget i Jönköpings län saknas datumuppgift Dgr fr op till PADsvar Analysfas (patologen) Patient medel=9,6 dagar Värdekompass koloncancer Funktionellt status/hälsostatus Livskvalitet Oro/ångest Aptit Huvudsakliga aktiviteter Kliniskt status Andel patienter med väntan >30 dagar från diagnosdatum till operation ur Kvalitetregister för kolorektalcancer Sydöstra sjukvårdsregionen Patient/kundupplevda behov T-stadium 4 vid diagnos Sydöstra sjukvårdsregionen ur Kvalitetsregister för kolorektalcancer jan-sep % 90% God vård koloncancer Bemötande 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Linköping n=112 Norrköping n=75 Västervik n=31 Värnamo n=23 Jönköping n=57 Eksjö/Nässjö n=54 Kalmar n=79 Delaktighet Resurser/Kostnader Ledtider Vårdtid i samband med koloncanceroperation Landstinget i Jönköpings län 2010 Vårdtider Information Täckningsgrad

23 Vad är ett kvalitetsregister?

24 Kvalitetsregister - vad tänker du på?

25 Kvalitetsregistrens historia 1917: "Jag anses excentrisk, emedan jag säger offentligt att om sjukhusen vill vara säkra på att bli bättre, så måste de ta reda på vilka resultat de har. De måste analysera sina resultat för att hitta starka och svaga punkter. De måste jämföra sina resultat med andra. Sådana åsikter kommer inte att vara excentriska om några år. Amory Codman, kirurg, Harvard University, Boston, USA

26 Patientdatalagen SFS 2008:355: Inledande bestämmelse 1 Med kvalitetsregister avses en automatiserad och strukturerad samling av personuppgifter som inrättats särskilt för ändamålet att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet. Kvalitetsregistren ska möjliggöra jämförelse inom hälso- och sjukvården på nationell eller regional nivå. Bestämmelserna i detta kapitel gäller för nationella och regionala kvalitetsregister i vilka personuppgifter samlas in från flera vårdgivare. Lärmodeller/ Annika Nordin

27 Vad är kvalitetsregister? Definition av Nationellt Kvalitetsregister: Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälsooch sjukvård och omsorg. Ett Nationellt Kvalitetsregister kvalitetsgranskas och är certifierat av den Nationella Styrgruppen för kvalitetsregister.

28 Kvalitetsregistersatsningen Vision: Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälsooch sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning och kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa bästa möjliga vård.

29 Kvalitetsregistersatsningen Inriktningsmål De Nationella Kvalitetsregistren: följer upp kvaliteten i hälso- och sjukvård och omsorg i flera dimensioner är utformade så att organisatoriska och professionella gränser överbryggas och patientens samlade hälso- och sjukvård och omsorg kan följas upp är utformade så att patienterna kan vara delaktiga i uppföljningen av vården redovisar sina resultat öppet, tillgängligt och anpassat för professioner, allmänhet, hälso- och sjukvårdens samt omsorgens och tandvårdens ledningsorgan används aktivt i mätbaserat, patientfokuserat ständigt förbättringsarbete används aktivt i forskning och för innovation deltar aktivt i nationella aktiviteter IT-stöd är integrerade med vårddokumentationen

30 Alternativt En grupp entusiastiska människor med en registerhållare och en styrgrupp i spetsen.... som har engagerat entusiastiska människor i de olika verksamheterna i landet som berörs av befintligt register...i vissa fall har dessa entusiastiska människor i vårdens vardag även entusiasmerat sin chef.

31 Kvalitetsregistrens historia 1975 Knäplastikregistret, Lund 1979 Höftplastikregistret, Göteborg - tidigt upptäcka dåligt fungerande protestyper och operationsmetoder - gjorde Sverige världsledande inom knä- och höftproteskirurgi - öppen redovisning av resultat för att vägleda patienter först 30 år senare 1990-talet - ökat intresset för evidensbaserad medicin och kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården 1993 Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister inrättas - diskuterade hur fler register skulle kunna skapas och finansieras, och principerna för dagens decentraliserade registersystem utformades

32 Kvalitetsregistrens historia 2010 Utredningen Guldgruvan i hälso- och sjukvården förslag till gemensam satsning Måns Rosén, direktör Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) - Svensk sjukvård har potential att vara världsledande. För att det ska ske behöver de nationella kvalitetsregistren byggas ut och användas mer till forskning fastställdes en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting om en femårig satsning ( ) med syfte att utveckla registren för ökad användning i vårdens förbättringsarbete och underlätta registerbaserad forskning satsades 260 miljoner kronor, för satsas 320 miljoner kronor/år. Ca 100 år efter Amory Codmans The End Result Idea..

33 Utveckling av Nationella kvalitetsregister 105 (81+24)

34 REGISTERKATEGORIER - Andningsorganen - Anestesi och intensivvård - Barn och ungdom - Cancer - Cirkulationsorganen - Endokrina organen - Infektion - Mage och tarm - Nervsystemet - Obestetrik och gynekologi - Psykiatri - Rörelseorganen - Tandvård - Ögon - Övriga områden

35

36 INSATSOMRÅDEN Starka registerorganisationer 2. Bra stöd till kvalitetsregisterorganisationerna 3. Användbara utdata och stöd för vårdens förbättringsarbete 4. Bättre registerinnehåll och datakvalitet 5. Ökad patientmedverkan 6. Bättre it-stöd och underlättad datainsamling

37 PÅ 10 ÅR har antalet register med nationellt stöd fördubblats har öppenhet blivit en självklarhet har antalet register med en täckningsgrad över 80 procent tredubblats har antalet register med patientrapporterade mått nästan fyrdubblats.

38 PÅ 10 ÅR har öppenhet blivit en självklarhet

39 RESULTAT I KORTHET EFFEKTMÅLEN FÖR 2013 MÅL RESULTAT TÄCKNINGSGRAD ÖPPENHET 60 % av registren >80 % 67 % Alla med över 80 % täckning 100 % ONLINEDATA 95 % 100 % FORSKNING 100 % 183 % RESULTATDATA FÖR PATIENTER 60 % 70 % VERKSAMHETSCHEFER 50 %?

40 Att använda kvalitetsregister i ett förbättringsarbete

41 Att använda kvalitetsregister i ett förbättringsarbete Använder din verksamhet kvalitetsregister i förbättringsarbete? Du själv?

42 Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Forskning och Utveckling Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad + Förbättring av processer och system i hälso- och sjukvården Ökar värdet för dem vården finns till för Batalden & Stoltz (1993)

43 Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Att använda ett kvalitetsregister i förbättringsarbete

44 Projektbeskrivning Samverkansprojekt RiksSvikt Uppsala Clinical Research Center (UCR) Registercentrum Sydost (RCSO) Qulturum Programledning Peter Kammerlind (Qulturum/RCSO), Catrin Henriksson (UCR) och Catarina Koerfer/ Åsa Jonsson (RiksSvikt) Annmargreth Kvarnefors (patientmedverkan) och Annika O Connor (koordination) båda Qulturum

45 Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Mål: Åstadkomma bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och minska återinläggningar inom 30 dagar Coachträff 1 Coachträff 1b LS november Coachträff 2 LS januari 2014 Coachträff 3 Coachträff 4 Coachträff 5 LS maj oktober oktober Telefonmöte Introduktion Förberedelse LS1 12 november Förberedelse LS1 Patientmedverkan RiksSvikt - faktorer som påverkar utfall Patientens väg genom vården Planera förbättringsarbete liten skala 12 december Telefonmöte Patientmedverkan Planera förbättringsarbete stor skala RiksSviktsprocessen 6 feb Telefonmöte mars Stockholm 8 april Telefonmöte Presentation av genomfört arbete Spridning av resultat C o a c h s t ö d A k t i v a a r b e t s p e r i o d e r Qreflex lärplattform

46 Coachens roll Koordinera arbetet på hemmaplan Avsätta tider för gemensamma möten Ansvar för att handlingsplanen följs att arbetet styr mot målen Kontinuerlig dialog med närmaste chef/chefer vad förväntas uppnås Delta i avsatta coachträffar med programgrupp Teamets metodstödjare under projektets gång

47 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec Kartläggning av påverkansfaktorer Primär påverkan (2-4) Vad? Sekundär påverkan Hur? Korrekt ställd diagnos Andel patienter som har gjort Vänsterkammarfunktionsmätning (mål 90%) Mål/ målområde Bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och att minska återinläggningar inom 30 dagar. Livskvalitet Rekommenderad basbehandling Andel patienter som får ACE el ARB (mål 90%) Andel patienter som får betablockare (mål 90%) Andel patienter som deltagit i hjärtgymnastik (mål 90%) Strukturerad uppföljning - Hjärtsviktsmottagning Andel med strukturerad uppföljning på hjärtsviktsmottagning (mål 90%) Återinläggningar inom 30 dagar Samarbete primärvård - slutenvård Checklista (epikris med uppföljning mm) och granskning av 10 journaler per månad Kvalitetsuppföljning mha RiksSvikt Täckningsgrad Tar ut rapporter regelbundet Forum där rapporter diskuteras ihi

48

49 Värdekompass, Hjärtsvikt/RiksSvikt Funktionellt status EQ-5D (men hur?) Andfåddhet, trötthet? NYHA - förändring Kliniskt/professionellt status Andel med vänsterkammarsvikt som har korrekt ställd diagnos (eko, BNP) Andel pat som får ACE el ARB (mål 90%) Andel pat som får betablockare (mål 90%) Andel patienter som deltagit i hjärtgymnastik (mål?%) Samtliga mått ur RiksSvikt Bästa möjliga värde Resurser Återinläggningar inom 30 dagar (RiksSvikt) Patient/kunderfarenheter Trygghet Välinformerade patienter Patientberättelser Enkät

50 Di får för möe höl Skoghall FTV

51 Förbättringsområde: Kariesprevalens gruppen 60+ Verksamhet: Folktandvården Skoghall / Värmland Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Vi vill erbjuda mer klinikbunden kariesprofylax för våra kariesriskpatienter i syfte att minska kariesprevalensen i gruppen 60+. Mätning av frekvens åtg 321. Målet är en ökad frekvens under perioden jämfört med motsvarande period 2011,2012 Vilka förändringar har testats? Förankring på APT Uppföljning mot behandlarna (PGSA 1) Anslag i reception och väntrum (PGSA 2) Kontroll av åb till profylaxbesök. Pinnstatistik (PGSA 3) Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut? Vi förlitar oss i hög grad på egenprofylax med olika F-produkter. Grafer från SKaPa åskådliggör att gruppen 60+ uppvisar högre kariesprevalens jmf andra län. Problembeskrivning- Vilka är våra problem och varför? En upplevelse av att vi i för hög grad förlitat oss på egenprofylax för att minska kariesprevalensen i gruppen vuxna. Vid klinikbunden profylax skapas även tillfällen till beteendepåverkan. Orsak? Receptfria sköljvätskor med hög fluorhalt har lanserats hårt. Har kanske inneburit att klinikprofylaxen kommit i skymundan. Analysera vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem? Under projektperioden har vi uppnått vårt delmål gällande åtg ,4% % ,4%. Åb-pinnstatistiken visar låg (?) benägenhet till åb. Anslagen gav ej resultat. Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Fortsätta hålla projektet levande (APT) Utvärdera åtg 321 på nytt Utvärdering Förslag på tilllägg: Vi kan öka målet för nästa år utifrån årets siffror,. Anslag i receptionen verkar inte meningsfullt, ta ner det? Fortsätter att föra pinnstatistik över ombokade återbesök.

52 Problem: Gruppen äldre vuxna (60+) i Skoghall uppvisar hög kariesprevalens jämfört med klinikens andra åldersgrupper. Patientfaktorer Klinikrutiner Munhygien Socioekonomi Förändrade kostvanor/intagsfrekv. Bedömning av kariesrisk Recept innebär kostnad för LiV färre recept=sämre compliance Bristande fysisk förmåga Muntorrhet/mediciner Bristande info/instr. Från tdl-håll Styra mot individuell rådgivning istället för allmän info/instr. Patientkommunikation Attityd till tandhyg.beh Förmedla lämpliga hjälpmedel till pat. Förmå de friska att förbli friska Vi har inte erbjudit klinikprof. i tillräcklig omfattning Kunskaper/förmåga? Material/metoder vid tandlagning Diagnostik/Behandling Preparatval vid prof. Di får för möe höl

53 Förbättringsområde: Kariesprevalens gruppen 60+ Verksamhet: Folktandvården Skoghall / Värmland Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Vi vill erbjuda mer klinikbunden kariesprofylax för våra kariesriskpatienter i syfte att minska kariesprevalensen i gruppen 60+. Mätning av frekvens åtg 321. Målet är en ökad frekvens under perioden jämfört med motsvarande period 2011,2012 Vilka förändringar har testats? Förankring på APT Uppföljning mot behandlarna (PGSA 1) Anslag i reception och väntrum (PGSA 2) Kontroll av åb till profylaxbesök. Pinnstatistik (PGSA 3) Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut? Vi förlitar oss i hög grad på egenprofylax med olika F-produkter. Grafer från SKaPa åskådliggör att gruppen 60+ uppvisar högre kariesprevalens jmf andra län. Problembeskrivning- Vilka är våra problem och varför? En upplevelse av att vi i för hög grad förlitat oss på egenprofylax för att minska kariesprevalensen i gruppen vuxna. Vid klinikbunden profylax skapas även tillfällen till beteendepåverkan. Orsak? Receptfria sköljvätskor med hög fluorhalt har lanserats hårt. Har kanske inneburit att klinikprofylaxen kommit i skymundan. Analysera vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem? Under projektperioden har vi uppnått vårt delmål gällande åtg ,4% % ,4%. Åb-pinnstatistiken visar låg (?) benägenhet till åb. Anslagen gav ej resultat. Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Fortsätta hålla projektet levande (APT) Utvärdera åtg 321 på nytt Utvärdering Förslag på tilllägg: Vi kan öka målet för nästa år utifrån årets siffror,. Anslag i receptionen verkar inte meningsfullt, ta ner det? Fortsätter att föra pinnstatistik över ombokade återbesök.

54 Mål: Gruppen äldre vuxna (60+) i Skoghall ska mer klinikbunden kariesprofylax Mätning: Antal åtg 321/3021 under en fyramånadersperiod Förändring att pröva: Öka efterfrågan av profylax via anslag i rec PGSA-cykel nr: 2 Anslaget i receptionen gav inte önskat resultat. Vi behöver hitta fler sätt att öka efterfrågan hos patientgruppen. Ta fram underlag till anslag Ta fram protokoll för pinnstatistik Agera Planera Problem med pinnstatistiken, glöms lätt bort, men ingen har bokat tid utifrån anslaget i receptionen. Studera Göra Sätt upp anslag i rec. maj-juni/augsep Pinnstatistik för spontant bokade prof.besök (anslag)

55 Förbättringsområde: Kariesprevalens gruppen 60+ Verksamhet: Folktandvården Skoghall / Värmland Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Vi vill erbjuda mer klinikbunden kariesprofylax för våra kariesriskpatienter i syfte att minska kariesprevalensen i gruppen 60+. Mätning av frekvens åtg 321. Målet är en ökad frekvens under perioden jämfört med motsvarande period 2011,2012 Vilka förändringar har testats? Förankring på APT Uppföljning mot behandlarna (PGSA 1) Anslag i reception och väntrum (PGSA 2) Kontroll av åb till profylaxbesök. Pinnstatistik (PGSA 3) Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut? Vi förlitar oss i hög grad på egenprofylax med olika F-produkter. Grafer från SKaPa åskådliggör att gruppen 60+ uppvisar högre kariesprevalens jmf andra län. Problembeskrivning- Vilka är våra problem och varför? En upplevelse av att vi i för hög grad förlitat oss på egenprofylax för att minska kariesprevalensen i gruppen vuxna. Vid klinikbunden profylax skapas även tillfällen till beteendepåverkan. Orsak? Receptfria sköljvätskor med hög fluorhalt har lanserats hårt. Har kanske inneburit att klinikprofylaxen kommit i skymundan. Analysera vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem? Under projektperioden har vi uppnått vårt delmål gällande åtg ,4% % ,4%. Åb-pinnstatistiken visar låg (?) benägenhet till åb. Anslagen gav ej resultat. Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Fortsätta hålla projektet levande (APT) Utvärdera åtg 321 på nytt Utvärdering Förslag på tilllägg: Vi kan öka målet för nästa år utifrån årets siffror,. Anslag i receptionen verkar inte meningsfullt, ta ner det? Fortsätter att föra pinnstatistik över ombokade återbesök.

56 Utfall klinikbunden kariesprofylax (andel åtg 321 vid kariesdiagnos): ,4% % ,4%

57 Antal patienter med kariesdiagnos som fått åtg , ,

58 Förbättringsområde: Kariesprevalens gruppen 60+ Verksamhet: Folktandvården Skoghall / Värmland Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Vi vill erbjuda mer klinikbunden kariesprofylax för våra kariesriskpatienter i syfte att minska kariesprevalensen i gruppen 60+. Mätning av frekvens åtg 321. Målet är en ökad frekvens under perioden jämfört med motsvarande period 2011,2012 Vilka förändringar har testats? Förankring på APT Uppföljning mot behandlarna (PGSA 1) Anslag i reception och väntrum (PGSA 2) Kontroll av åb till profylaxbesök. Pinnstatistik (PGSA 3) Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut? Vi förlitar oss i hög grad på egenprofylax med olika F-produkter. Grafer från SKaPa åskådliggör att gruppen 60+ uppvisar högre kariesprevalens jmf andra län. Problembeskrivning- Vilka är våra problem och varför? En upplevelse av att vi i för hög grad förlitat oss på egenprofylax för att minska kariesprevalensen i gruppen vuxna. Vid klinikbunden profylax skapas även tillfällen till beteendepåverkan. Orsak? Receptfria sköljvätskor med hög fluorhalt har lanserats hårt. Har kanske inneburit att klinikprofylaxen kommit i skymundan. Analysera vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem? Under projektperioden har vi uppnått vårt delmål gällande åtg ,4% % ,4%. Åb-pinnstatistiken visar låg (?) benägenhet till åb. Anslagen gav ej resultat. Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Fortsätta hålla projektet levande (APT) Utvärdera åtg 321 på nytt Utvärdering Förslag på tilllägg: Vi kan öka målet för nästa år utifrån årets siffror,. Anslag i receptionen verkar inte meningsfullt, ta ner det? Fortsätter att föra pinnstatistik över ombokade återbesök.