Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom

Transkript

1 Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam

2 Inledning Priorierat område nationellt och internationellt Lokala satsningar finns men få goda exempel på samverkan Gemensam satsning i länet där både kommun, sjukhus och vårdcentraler har uppdraget. Projekt Tillsammans för bästa hälsa och jämlik vård har flera delprojekt där hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom ingår.

3 Vad visar grafen?

4 Medellivslängd för population - blå linje Medellivsslängd för personer med schizofreni röd linje

5 Varför ser det ut så? Upptäcks i mindre utsträckning Söker i senare skede eller ej alls Sämre följsamhet till behandling Sämre Levnadsvanor Psykologiska faktorer Kognitiva funktionsnedsättningar Stigmatisering Ekonomiska förutsättningar Sociala faktorer Biverkningar av neuroleptika

6 Vad var målet? Förbättrad somatisk hälsa för personer med psykisk sjukdom Vårt första steget var att se över hur man förbättrar arbetet med levnadsvanor (sjukdomsförebyggande metoder)

7 Hur gjorde vi? Samverkan Coproduction/samskapande 5 P Påverkansdiagram Processkartläggning nuläge till nyläge Nolans förbättringsmodell med PGSA hjulet Värdekompassen

8 Vad säger patienter? Idag blir man inte alltid tagen på allvar Bollas mellan olika instanser Får inte hjälp med både kropp och själ. Ingen ställer frågor. Det vi vet gör vi ändå inte (inget fel på motivationen) Vill få mer stöd och uppföljning för at t klara att förändra en vana, ett beteende.

9 Samsjuklighet psykosmottagningen Värnamo

10

11 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec Påverkansanalys - kartläggning av påverkansfaktorer Primär påverkan (2-4) Vad? Sekundär påverkan Hur? Lämpliga, beprövade verktyg. Hänsyn till befintliga. Mål/ målområde Förbättrad somatisk hälsa hos personer med allvarlig psykisk sjukdom Screening för somatisk hälsa och goda levnadsvanor. Förbättrade insatser för prevention och sekundärprevention Meningsfulla, användbara, enkla för patient och personal Rutin för vem gör vad, när och hur. Personcentrerad/individanpassad hälsoplan med personliga mål. Samverkan i vårdkedjan. Närståendes roll. Kompetens hos personal Stöd, göra det möjligt (person, teknik) Varaktighet i goda levnadsvanor. Vad finns att utföra? Aktiviteter utifrån respektive levnadsvana. Motivationsarbete. Plattformar till dialog och lära av de goda exemplen, framgångarna Rutin för vem gör vad, när och hur. Uppföljning av patient Meningsfullt för patient. Kännedom om patientens hälsa och samma budskap i hela vårdkedjan. ihi

12 Värdekompassen Funktionellt: -Skattad grad av hälsa hos patient -Skattad motiveringsgrad hos patient -Goda levnadsvanor (individuell uppföljning av plan och förändring av levnadsvana) Kliniskt: -Somatisk samsjuklighet. -BMI (PsykosR) Nöjdhet: -Patientnöjdhet -Empowerment Resurser: - Tjänster - Kompetensutveckling - Antal upprättade planer samt utvärdering av värdet - Antal beviljade beslut med hälsofrämjandeinriktning - Antal hälsofrämjande SIP (Samordnad Individuell Plan) - Årligt hälsosamtal erbjuds och genomförs - Hälsofrämjande aktiviteter

13 Resultat och erfarenheter hittills? 4 hörnstenar Resultat av de 6 individernas arbete med levnadsvanor Psykosmottagningens årliga hälsobesök Antal hälsofrämjande insatser har ökat Tobak och alkohol Patienten/brukarsynpunkter

14 UPPTÄCKA GE STÖD UPPFÖLJNING VARKTIGHET Hörnstenar i arbetet

15 kommun UPPTÄCKA: Genom ESL (Ett självständigt liv) Vad är du nöjd med? samt levnadsvanefrågor (Socialstyrelsen) GE STÖD: Genom att erbjuda individanpassat stöd till förändring. ESL Nå mål och klara hinder UPPFÖLJNING: Kontinuerlig uppföljning av satta mål och enligt plan VARAKTIGHET: SIP. Bygga på befintliga arbetssätt och dokument vårdcentral UPPTÄCKA: Genom hälsokurva. GE STÖD: Genom att säkra att patienter kommer på kallade besök. Individanpassat stöd utifrån förutsättningar. Hälsocenter, FaR. UPPFÖLJNING: Säkerställa uppföljning genom stödinsatser VARAKTIGHET: SIP. Bygga på befintliga arbetssätt och dokument sjukhus UPPTÄCKA: Prevention vid nyinsjuknande! Somatisk screening (checklista) och levnadsvaneformulär (FAKTA) GE STÖD: Genom individuell hälsoplan (1177). Ge stöd till genomförande via ev andra aktörer (kommun, friskvård, vårdcentral) UPPFÖLJNING: Kontinuerlig uppföljning av satta mål och enligt plan. Efter nyinsättning/byte av neuroleptika (checklista). VARAKTIGHET SIP. Bygga på befintliga arbetssätt och dokument

16 Vad har vi lärt oss? Andas samma budskap Personcentrering Vikten av samverkan Gemensamt syfte och mål Börja i liten skala Dokumentera tester Mät för att lära

17 Hur går vi vidare? Nätverk nyckelpersoner Utbildning Förbättringsarbeten utifrån lokala förutsättningar Varaktighet Samverkan som MEDEL på mikro-, meso- och makronivå

18 Tack TACK!