Förbättringsresan Slutrapport

Transkript

1 Datum Förbättringsresan Slutrapport Ulrika Ribbholm

2 Datum Sammanfattning Under perioden januari till december 2014 genomfördes projektet Förbättringsresan av kommunerna i Jönköpings län. Projektet genomfördes i samverkan med landstinget. Projektets målgrupp var lednings- och vårdpersonal inom vården och omsorgen av äldre i kommunerna och landstinget i Jönköpings län. Syftet med projektet var att ge stöd till kommuner och landsting i förbättringskunskap, utveckling och kvalitetsarbete i den direkta vardagen för de äldre inom området sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre utifrån länets handlingsplan. Upplägget på projektet var genombrottsliknande och utgick från Nolans förbättringsmodell. I Nolans modell är det framför allt frågan, Hur vet vi ett en förändring är en förbättring? som motiverar de mätningar som görs. Modellen är ett hjälpmedel för att få struktur på förbättringsarbetet. Projektet har finansierats med medel från den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre samt medel från SKL:s utlysning Ökad användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete.

3 Innehåll 1. Introduktion Bakgrund till projektet Projektidé och relevans Projektets förankring Samverkan i projektet Projektets syfte Mål Organisation och metod Organisation Aktivitetsplan Metod Ekonomi Premiering av goda förbättringsarbeten Brukarmedverkan Resultat deltagande team Träff med kontaktpersoner Lärandeseminarium Webbseminarium Lärandeseminarium Webbseminarium Lärandeseminarium Utvärdering Diskussion Organisation och metod Resultat Slutsatser Referenser och källor

4 1. Introduktion 1.1 Bakgrund till projektet Bättre liv för sjuka äldre Regeringen har gjort en flerårig satsning sedan 2010 för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Satsningen har utmynnat i årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL (Sveriges kommuner och landsting) och benämnts Bättre liv för sjuka äldre. Med de mest sjuka äldres behov i centrum syftar satsningen till att uppmuntra och stärka samverkan mellan kommuner och landsting. Målet är även att stimulera till förbättringsarbeten för att effektivisera och utveckla verksamheterna i landet på ett systematiskt och evidensbaserat sätt. Parterna är överens om att de statliga stimulansmedlen inom äldreområdet framför allt ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län Arbetet med äldre har i många år varit ett fokusområde i Jönköpings län. Äldreområdet är komplext och behoven av strukturerat gemensamt angreppssätt finns i många områden. En övergripande strategi- och handlingsplan finns framtagen för arbetet med de mest sjuka äldre i Jönköpings län. För att uppnå de övergripande målen i området finns sju prioriterade förbättrings- utvecklingsområden angivna i planen: Sammanhållen vård och omsorg God läkemedelsbehandling för äldre God vård och omsorg vid livets slut God vård och omsorg vid demenssjukdom Förebyggande arbetssätt Ökat inflytande God rehabilitering, stroke Genom tre team, med personal i ledande befattning från landsting och kommun i de tre länsdelarna, ska de mest sjuka äldre erbjudas ett sammanhållet omhändertagande där verksamhetsgränser eller huvudmannaskap inte utgör hinder för samverkan. Teamen med samtliga kommuner representerade, deltar i det nationella arbetet med Ledningskraft så mycket bättre för sjuka äldre. En analysgrupp finns även som stöd i förbättrings- och utvecklingsarbetet för de mest sjuka äldre i länet. Gruppens uppgift är att visualisera resultat i siffror genom en mättavla, samt att vara stöd i att analysera och dra slutsatser av resultat från olika register och mätningar för att identifiera olika förbättringsområden. 1.2 Projektidé och relevans Idén till projektet Förbättringsresan kom bland annat från de tidigare projekten, Vård i livets slutskede och Äldre och läkemedel, som bedrivits i länet inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Behovet av stöd till kommunerna har förändrats i takt med att utvecklingsarbetet framskridit inom området. I början av satsningen hade verksamheterna behov av stöd för att komma igång med registrering i olika kvalitetsregister. De olika registren och datakällorna har bidragit till att utbildningsinsatser och dylikt riktats mot specifika ämnesområden. Under 2014 blev därför en viktig del i arbetet att visa på att de olika områdena inom satsningen hör samman och har en tydlig påverkan på varandra. 2

5 En viktig uppgift enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL för 2014 var att skapa hållbarhet i arbetet kring de äldre. Fokus skulle läggas på att de nya arbetssätten blir vardag och det normala sättet att utföra vård och omsorg. De förbättringsarbeten som utvecklingsledarna enligt överenskommelsen skulle understödja, skulle inriktas mot de områden som lagts fast i den för huvudmännen i varje län beslutade handlingsplanen, och därigenom bidra till bättre måluppfyllelse. I länets handlingsplan framgår att de stödresurser som finns inom området ska medverka till att verksamheter inom kommun, primärvård och sjukhusvård lär av varandras goda exempel och att det gemensamma förbättringsarbetet sker långsiktigt och systematiskt med fokus på de mest sjuka äldre. Fokus i projektet lades därför på förbättringskunskap och riktades mot alla områden i länets handlingsplan. 1.3 Projektets förankring Projektet förankrades i chefsnätverket för äldreomsorg, den gemensamma ledningsgruppen för samverkan mellan kommuner och landsting (KOLA) och ledningskraftsteamen i respektive länsdel. 1.4 Samverkan i projektet Projektet genomfördes i samverkan med landstinget via Qulturum, Landstingets utvecklingsenhet i Jönköpings län och FoUrum, Regionförbundet kommunal utveckling. 2. Projektets syfte Syftet med projektet var att ge stöd till kommuner och landsting i förbättringskunskap, utveckling och kvalitetsarbete i den direkta vardagen för de äldre inom området sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre utifrån länets handlingsplan. 3. Mål Målet för projektet var förbättring av resultatet för valt område för respektive deltagande team/verksamhet samt att kunskaperna i förbättrings- och kvalitetsarbete skulle öka. Detta för att ha ett bra redskap att använda i pågående och kommande utvecklingsarbete inom olika områden i vården och omsorgen om äldre. De uppföljningsparametrar som beslutades för projektet var följande: - Varje team ska påvisa förbättring inom valt område och indikator/mått - Utvärdering av varje lärandeseminarium och hela utbildningen vad gäller; nytta för verksamheten, rekommendera utbildningen för kollega och helhetssyn - Teamens utvärdering av sitt eget genomförda förbättringsarbete inom ramen för utbildningen - Teamens skattade förmåga att kunna starta och bedriva förbättringsarbete i verksamheten inom valt och även andra områden på längre sikt 4. Organisation och metod Projektet påbörjades och avslutades Projektet genomfördes i samverkan med Landstinget, då främst genom samarbete med Utvecklingsledare på Qulturum, landstingets utvecklingsenhet. 3

6 4.1 Organisation Styrgrupp: Projektledare: Projektgrupp: Referensgrupp: Chefsnätverket för äldreomsorg Ulrika Ribbholm Projektledare Fourum och Qulturum Ledningskraftsteamen 4.2 Aktivitetsplan Tids- och aktivitetsplan för projektet presenterades och förankrades i styrgruppen i början av Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Projektplanering Avsiktsförklaring Förankring Möte styrg, projektg, arbetsg Inbjudan ut 20-feb Sista anmälan 28-mar Skriftlig redogörelse från teamen 14-apr "Förträff" 24-apr Seminarier 06-maj 10-jun 26,27,28 23-sep 14-okt Uppföljning kontaktpersoner Uppföljning projekt Slutrapport Bild 2. Tids och aktivitetsplan för Förbättringsresan 4.3 Metod Upplägget på projektet Förbättringsresan har varit genombrottsliknande och har utgått från Nolans förbättringsmodell. I Nolans modell är det framför allt frågan, Hur vet vi ett en förändring är en förbättring? som motiverar de mätningar som görs. Modellen är ett hjälpmedel för att få struktur på förbättringsarbetet genom att: sätta mål mäta över tid pröva nya arbetssätt baserade på kunskap, eller egna och andras idéer testa dessa idéer i liten skala enligt systematiken i PGSA-hjulet The Institute for Healthcare Improvement- IHI, Boston, USA utvecklade Breakthrough series, som i Sverige introducerades 1996 under benämningen Genombrott. Metodiken har ett antal hörnstenar: Förbättringarna bygger på vetenskaplig kunskap och praktiska erfarenheter 4

7 Förändringar prövas/testas så att man vet att de passar den egna verksamheten innan man beslutar att införa dem Det görs många småskaliga tester som tillåter förändringarna att växa in i verksamheten. Resultat av förändringsarbete mäts och redovisas Team samarbetar från liknande verksamheter för att lära av varandra Utgångspunkten för Förbättringsresan var 3 halvdags lärandeseminarier som innehöll en blandning av teori, goda exempel och tid för eget arbete, samt två webbseminarier. Mellan seminarierna hade teamen i uppdrag att arbeta på sin ordinarie arbetsplats med sitt förbättringsarbete. Regelbundet stöd från projektledare från FoUrum och Qulturum gavs till teamen mellan seminarierna. Kontaktpersonsträff 24/ Introduktion/ förberedelse LS 1 LS 1 6/ Seniormedverkan Förbättringskunskap Planera egna förbättringsarbeten Webinarie 10/ team team LS 2 28/ Anhörig och seniormedverkan Erfarenhetsutbyte Webinarie 25/ team team LS 3 14/ Planera fortsatt förbättringsarbete Seniormedverkan Medverkan av nyckelpersoner Presentation genomförda arbeten Premiering Aktiva arbetsperioder Stöd från projektledarna Bild 1. Upplägg av utbildningen Förbättringsresan 4.4 Ekonomi Projektets beräknades finansieras helt med medel från den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Projektledarna sökte även medel från SKL:s utlysning Ökad användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete och erhöll kr därifrån. De kr fördelades enligt nedan: kr till Qulturum respektive FoUrum för personalkostnader kr för omkostnader vid seminarium kr för premiering av goda förbättringsarbeten till deltagande team i Förbättringsresan Resterande del för personalkostnad för projektledare på FoUrum, utöver de kr som erhölls vid ovanstående utlysning, finansierades med medel från Bättre liv för sjuka äldre. 4.5 Premiering av goda förbättringsarbeten Då projektet erhöll medel från SKL:s utlysning Ökad användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete beslutade projektledningen att använda en del av medlen, kr, till att premiera bra genomförda förbättringsarbeten i Förbättringsresan kr vardera till de 5

8 tre team som presenterade de bäst genomförda förbättringsarbetena, kr var till resterande team, som en form av uppmuntran. Hur premieringen skulle fördelas, samt belopp som skulle fördelas, beslutades att inte delges till deltagarna förrän vid det avslutande seminariet. Detta för att inte pengarna skulle bli incitament för att jobba med förbättringar ute i verksamheterna. Projektledningen beslutade att en jury bestående av medlemmar från Seniordialogen samt närstående skulle vara de som utsåg vilka team som skulle premieras. De kriterier som sattes upp till juryn för bedömning av förbättringsarbetena var följande: Bra beskrivet förbättringsarbete som går att använda för spridning Brukarmedverkan på hemmaplan Samverkan i förbättringsarbetet Nyttan för den äldre från den äldres perspektiv 4.6 Brukarmedverkan Projektledningen diskuterade inledningsvis på vilket sätt brukarmedverkan skulle ingå i Förbättringsresan. Beslut togs om att på varje seminarium ha någon brukarrepresentant/senior/närstående med för att delge erfarenheter och inspiration. Utöver det beslutades att teamen skulle involvera brukare på lokal nivå i sitt förbättringsarbete. 5. Resultat 5.1 deltagande team Inbjudan till Förbättringsresan gick ut till verksamheter i landsting och kommuner i länet i början av Då sista anmälningsdatum gått ut var endast 5 team anmälda och en tveksamhet rådde om projektet skulle genomföras med så få antal deltagare. Anmälningstiden förlängdes med några veckor och då anmälde sig ytterligare 3 team och projektgruppen beslutade att Förbättringsresan skulle genomföras. Deltagande team samt valda förbättringsområden utifrån länets handlingsplan var följande: Eksjö kommun sammanhållen vård och omsorg. Utveckla arbetet med hemtagningsteam i kommunen. Värnamo kommun förebyggande arbetssätt. Förbättra rutiner och arbetssätt i komunnen gällande kvalitetsregistret Senior alert. Habo kommun god vård och omsorg vid demenssjukdom. Implementera BPSDregistret (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) på demensenheterna i kommunen. Aneby kommun förebyggande arbetssätt. Förbättra rutiner och arbetssätt i arbetet med hjälp av kvalitetsregistret Senior alert på särskilda boende i kommunen. Sävsjö kommun god vård och omsorg vid demenssjukdom. Implementera BPSDregistret på demensenheterna i kommunen. Vetlanda kommun ökat inflytande. Förbättrad mötesform då de olika professionerna träffas för att arbeta med kvalitén för kunder på särskilt boende. Vetlanda kommun tillsamman med vårdcentralen Vetlanda Bra liv sammanhållen vård och omsorg. Utveckla arbetet kring fokuspatienter för att förhindra att de återinskrivs på sjukhus. Vetlanda kommun, Vardaga god vård och omsorg vid livets slut. Förbättra den palliativa vården på boendet utifrån resultat från Svenska palliativregistret. 6

9 5.2 Träff med kontaktpersoner I varje team utsågs en kontaktperson som skulle ha övergripande ansvar för teamet och underlätta kontakten mellan teamet och projektledarna. Den 24 april bjöds samtliga kontaktpersoner in till en träff på Qulturum. Där fick varje kontaktperson presentera vilket team de tillhörde och vilket förbättringsområde de valt att arbeta med i Förbättringsresan. På träffen gavs en kortare introduktion i förbättringskunskap samt att de fick i uppdrag att tillsammans med sina team förbereda en presentation av sitt tänkta förbättringsarbete till det första lärandeseminariet. I presentationen skulle följande ingå; valt utvecklingsområde utifrån länets handlingsplan, nuläge, problembild, berörda verksamheter samt vad teamet vill uppnå med sitt förbättringsarbete. 5.3 Lärandeseminarium 1 Den 6 maj genomfördes det första lärandeseminariet. Träffen inleddes med en gemensam lunch. Efter det fick alla team presentera sina planerade förbättringsområden utifrån den mall som kontakt-personerna fått till sig på träffen i april. Seniormedverkan på detta seminarium bestod i att representanter från Passion för livet berättade om sin arbetsmodell. Deltagarna fick utbildning i förbättringskunskap samt en introduktion i Qreflex. Qreflex användes som Förbättringsresans gemensamma projektplats, där teamen under projekttiden publicerade och tog del av varandras dokument samt presentationer från seminarierna. Teamen fick också tid till eget arbete under eftermiddagen. Detta bestod främst i att teamen fick fundera över mål och mätning för det förbättringsarbete de skulle genomföra. 5.4 Webbseminarium 1 Den 10 juni genomfördes ett telefon/web möte med alla team. Teamen delades upp i två grupper med fyra team i varje. Varje grupp deltog i mötet under en timma. Varje team fick under mötet förmedla till övriga deltagare och projektledarna deras nuläge i förbättringsarbetet. Efter det gavs utrymme för övriga deltagare till reflektioner på presentationen samt för projektledarna att ge råd och stöd i det fortsatta förbättringsarbetet. 5.5 Lärandeseminarium 2 Detta seminarium genomfördes i Vrigstad och likt det första inleddes det med lunch, efter det fick varje team kort redogöra för sitt nuläge. Louise Nordlund Isaksson hade en föreläsning utifrån ett anhörigperspektiv och delgav sin upplevelse av att vara anhörig i den palliativa vården. Seniormedverkan bestod i att Elisabeth Lindberg, representant från seniordialogen, deltog under seminariet. En presentation gjordes av hur projektet tänkt premiera de bästa förbättringsarbetena i Förbättringsresan. I juryn för premiering ingick representanter från FoUrum, Qulturum, seniorer och anhöriga. Dessa deltog under hela seminariet för att skapa sig en bild av de olika förbättringsarben som pågick i teamen. Deltagarna och juryn fick under eftermiddagen möjlighet att fördjupa sig i varandras arbete genom att cirkulera i rummet och lyssna till kontaktpersonernas berättelse av nuläget i förbättringsarbetet för deras team, vad som varit framgångsfaktorer och vad som eventuellt varit hinder. Efter det gavs tid till eget arbete i respektive team med stöd av projektledarna. 7

10 5.6 Webbseminarium 2 Detta möte genomfördes 25 september och på samma sätt som webbseminarium 1. Fokus under detta möte var främst förberedelser inför avslutningsseminariet den 14 oktober. 5.7 Lärandeseminarium 3 Detta var det avslutande seminariet i Förbättringsresan och hölls på Kungsporten i Husqvarna. På detta seminarium var det drygt 70 personer som deltog. Förutom deltagarna från respektive team i Förbättringsresan var det chefer och nyckelpersoner från verksamheter inom kommuner och landsting, samt de personer som ingick i juryn för premiering av goda förbättringsarbeten som närvarade. Seminariet inleddes med lunch och tid gavs till teamen att sätta upp postrar som presenterade deras arbete. Under eftermiddagen fick sedan varje team 15 minuter på sig att presentera sitt genomförda förbättringsarbete samt svara på frågor från publiken. Från projektledningen hade teamen fått följande som stöd för innehållet i sin presentation; Guldkorn och gruskorn, mål och mätning, brukarmedverkan, vad har vi uppnått och hur går vi vidare. Under kaffepausen gavs tid för deltagarna att ta del av teamens postrar. Juryn presenterade vilka tre team som skulle premieras för bäst genomförda förbättringsarbete, de premierades med vardera kr. De team som juryn utsett var: Eksjö kommun hemtagningsteam Värnamo preventivt arbetssätt Vetlanda kommun tillsammans med vårdcentralen Bra liv Vetlanda minska återinskrivningar Övriga fem team premierades med kr vardera som en uppmuntran för sitt engagemang. 5.8 Utvärdering En enklare utvärdering gjordes av det första lärandeseminariet och det första webbinariet. Dessa visade att de flesta deltagarna var nöjda eller mycket nöjda med innehållet i seminarierna. Efter sista seminariet utvärderades Förbättringsresan som helhet. Svaren redovisas nedan: Vad är ditt helhetsintryck av Förbättringsresan? Diagram 1. A är lika med mindre bra och J lika med mycket bra. 8

11 Nyttan för ditt fortsatta arbete Diagram 2. A är lika med mindre bra och J lika med mycket bra. Skulle du rekommendera utbildningen till en kollega? Diagram 3. A är lika med ja och B är lika med nej. 9

12 Har du genom Förbättringsresan fått kunskap och metoder/verktyg för att kunna starta och bedriva nya förbättringsarbeten i verksamheten (inom valt och även andra områden på sikt)? Diagram 4. A är lika med instämmer inte alls och J är lika med instämmer helt. Jag upplever att följande stämmer in på vårt genomförda förbättringsarbete inom ramen för Förbättringsresan: Diagram 5. A = inga aktiviteter har påbörjats, B = Aktivitet pågår men inga förändringar är testade, C = Några förändringar har börjat prövas och enstaka förbättringar kan noteras, D = Påtagliga förbättringar och ändrade arbetssätt kan redovisas, E = Påtagliga förbättringar och ändrade arbetssätt samt tydliga mätbara resultat redovisas Det som kommenterades positivt i utvärderingarna var bland annat att teamen upplevt att de fått bra redskap för att jobba med förbättringsarbete, att det varit fokus på brukarmedverkan, att få träffa andra för att utbyta erfarenheter och att webbinarie är ett bra alternativ som mötesform. Det som upplevdes mindre positivt var främst att Förbättringsresan pågick under sommarhalvåret och att semestrar gjorde att förbättringsarbetena tappade fart. 10

13 6. Diskussion 6.1 Organisation och metod Under åren som satsningen Bättre liv för sjuka äldre pågått i Jönköpings län har stöd givits till verksamheterna från stödpersoner från bl.a. FoUrum och Qulturum på olika sätt, främst via olika projekt som varit riktade till något område inom satsningen. Inför sista året, som var 2014, fanns tankar och önskemål om att föra samman de olika områdena och fokusera mer på hur verksamheterna kan stödjas i förbättringsarbeten. Under hösten 2013 föddes tanken på att genomföra någon form av genombrottsprojekt med fokus på förbättringsarbete under Utvecklingsledare på Qulturum och FoUrum började skissa på en plan som mynnade ut i Förbättringsresan. Förbättringsresan förankrades i nätverket för socialchefer, kommunernas chefsnätverk inom äldreområdet samt i ledningskraftsteamen i länet. De var positiva till förslaget och detta mynnade ut i ett beslut att projektet Förbättringsresan skulle genomföras. Den genombrottliknande metod som användes i genomförandet av Förbättringsresan fungerade bra. Att lägga upp projektet på ett antal lärandeseminarier med arbetsperioder där i mellan är en metod som används i många utvecklingsarbeten. Att använda denna beprövade metod underlättade mycket i planeringen för genomförandet av projektet. Det som skiljde Förbättringsresan mot andra liknande utvecklingsarbeten var att deltagande team arbetade med olika förbättringsområden. Hur detta skulle fungera var något som vi i projektledningen funderade på vid planeringen. Skulle detta upplevas rörigt eller skulle det öka förståelsen av att de olika förbättringsområdena inom Bättre liv för sjuka äldre hör ihop? Vi upplevde att det på det stora hela fungerade bra. Det hjälpte också till att hålla fokus på det vi bestämt, nämligen förbättringskunskap, och att inte komma in på specifika kunskaper för de olika områdena. Denna kunskap fick vi förlita oss på att deltagarna i teamen hade själva eller kunde inhämta på annat sätt och det fungerade bra. Då projektet fick medel från SKL:s utlysning Ökad användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete ökade möjligheterna att utveckla Förbättringsresan ytterligare. Tiden för lärandeseminarierna kunde utökas och vi fick möjlighet att bjuda deltagarna på lunch. Det beslutades också att stöd skulle ges i form av en premiering till de team som presterade de bästa förbättringsarbetena. Projektgruppen var också överens om att under projektets gång inte beskriva denna premiering i form av pengar, för att inte det skulle bli drivkraften till att vilja göra bra utvecklingsarbeten. Med facit i hand så kändes denna bedömning bra. Premieringen blev en glad överraskning och förhoppningsvis uppmuntran och stimulans till teamen att fortsätta arbeta med de förbättringsarbeten som startats upp i de olika verksamheterna. Projektledningen diskuterade inledningsvis mycket kring på vilket sätt brukarmedverkan skulle ingå i Förbättringsresan. Att ha någon brukarrepresentant/senior/närstående med på varje seminarium blev lyckat. Det hjälpte både oss som projektledare och deltagarna att inte tappa bort det perspektivet i vårt arbete. Att teamen skulle involvera brukare i sin egen verksamhet, för att få brukarens perspektiv från den verksamhet där förbättringsarbetet pågick, antogs med olika framgång från teamen. Att få till brukarmedverkan på riktigt är många gånger en utmaning och det blir inte lättare när målgruppen är De mest sjuka äldre. Vi hade dock flera team som genomförde detta på ett imponerande sätt, medans andra inte riktigt hittade rätt. 11

14 6.2 Resultat Trots att Förbättringsresan förankrades i flera olika sammanhang visades ett mindre intresse från verksamheterna att delta då inbjudan gick ut under tidig vår I projektgruppen diskuterade vi hur vi skulle hantera detta. Till slut var det åtta team anmälda och vi beslutade att Förbättringsresan skulle genomföras. Tyvärr hade vi inget deltagande team från slutenvården och endast ett som var i samverkan mellan kommun och landsting, tre team var dessutom från samma kommun. Vad frånvaron av intresse för att delta berodde på vet vi inte med säkerhet, men en orsak kan vara att det pågår mycket förändrings- och utvecklingsarbete ute i kommunerna och man mäktar inte riktigt med att delta i allt. Det var också sista året på satsningen Bättre liv för sjuka äldre, och en viss mättnad kanske uppstått i de olika verksamheterna. Genomförandet av de olika seminarierna fungerade väldigt bra. Projektledarna upplevde att det blev en bra blandning av teori och praktik. Att vi som var projektledare hade olika kunskaper och bakgrund blev en styrka och vi kompletterade varandra på ett bra sätt. Att ha med brukar-/senior-/närståendeperspektivet under alla seminarier var ett bra beslut. Det hjälpte både oss och deltagarna att hålla fokus på vem vi gör de olika förbättringarna för. Hur teamen antog uppgiften att involvera brukare på hemmaplan i sina förbättringsarbeten varierade mycket. Vad innebär brukarmedverkan? var något som vi diskuterade på alla seminarier. Att inte bara möta brukaren i de sedvanliga arbetsuppgifterna, utan verkligen involvera dem och ta vara på deras synpunkter i ett förbättringsarbete, tyckte inte alla team var enkelt. Trots svårigheterna hade vi några riktigt goda exempel. Bland annat ett team som hade med en brukare på webinarie. Ett annat team använde en närstående på ett mycket bra sätt för att få hjälp med hur man i verksamheten kan introducera kvalitetsregister för den äldre och dess närstående. Vi upplevde överlag en väldigt positiv respons från deltagarna under hela tiden som Förbättringsresan pågick. Det blev tydligt att det finns ett behov ute i kommunerna att få stöd i hur man kan arbeta med förbättringar på ett strukturerat sätt. Att också få tid till att träffas och prata olika professioner i mellan från samma verksamhet upplevdes väldigt positivt. Det fanns ett stort intresse från teamen att ta del av varandras arbete och en stor igenkänningsfaktor i de olika problem som de brottades med. Att lägga Förbättringsresan så att det kom en sommarsemester i mellan seminarium ett och två var vi medvetna om inte var optimalt. Då projektet beslutades några månader in på året såg vi inget annat alternativ. Tror också det är viktigt att förmedla, att trots sommar och semester så har vi alltid verksamheter och brukare som behöver våra insatser. Det viktigt att vi alltid kan leverera en god kvalitet på vård och omsorg oavsett om det är semester eller inte. Vid tre tillfällen gjordes olika utvärderingar på Förbättringsresan. Det första seminariet, det första webinariet samt Förbättringsresan som helhet. Utvärderingarna gjordes genom att enkäter skickades ut till deltagarna via esmaker. Vi valde några enkla frågor för att inte belasta deltagarna för mycket. Svarsfrekvensen var relativt låg på alla utvärderingar, den där hela Förbättringsresan utvärderades svarade ca 50 procent av deltagarna på. I efterhand kan man fundera på om vi skulle påmint mer för att få fler svar. Sammantaget var det väldigt positiv respons från de deltagare som svarade på enkäterna. Att alla utan en skulle 12

15 rekommendera Förbättringsresan till en kollega känns som ett gott betyg. De flesta ansåg sig fått kunskap och metoder/verktyg för att kunna starta och bedriva nya förbättringsarbeten samt att påtagliga förbättringar, ändrade arbetssätt och tydliga mätbara resultat uppnåtts i verksamheterna vilket var målet med Förbättringsresan. 7. Slutsatser Förbättringsresan blev en bra avslutning på det stöd som Utvecklingsledare från landsting och FoUrum givit under den period Bättre liv för sjuka äldre pågått. Det blev en möjlighet att sammanföra de olika områdena som det varit fokus på under de åren som satsningen pågått samt att inrikta stödet på förbättringskunskap. Att det finns intresse för ytterligare utbildningssatsning likt Förbättringsresan har framkommit efter att projektet avslutats. Detta är något som måsta tas ställning till vid den prioritering av stöd från FoUrum som kommunerna kommer att göra inför Förbättringsresan har en väl framarbetad modell, vilket gör att den ganska enkelt skulle gå att genomföra vid ytterligare tillfällen. Inför 2015 vet vi också att det finns mindre tillgång till statliga medel för FoUrum och att kommunerna kommer att få prioritera hårt i vilka uppgifter de vill ha FoUrum:s stöd i. 8. Referenser och källor