Kvalitetsarbeten Stockholm 2016
|
|
- Charlotta Ek
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsarbeten Stockholm 2016 Rita Fernholm Distriktsläkare, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholm, doktorand Karolinska Institutet
2 : del av ersättningssystemet Kvalitetsarbete - förbättringsarbete Del av målrelaterade ersättningen 4 kronor per listad Frivilligt (?) Halvdagskurs erbjöds (sent) Feed-back gavs på de som skickade in planeringar
3 Primärvården i Stockholm, 207 enheter Landsting Privat
4 Totalt 207, antal som lämnat in arbete i blått Landsting Privat
5 Totalt 207, i % vilka som lämnat in arbete 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Landsting Privat
6 Antal arbeten som var av interprofessionell natur ja nej
7 % Arbete av interprofessionell natur 90% 80% 70% 60% 50% 40% nej ja 30% 20% 10% 0% Landsting Privat
8 Framkommer det inslag av patientcentrering? framgår ej ja nej
9 % Arbetet har patientcentrerade inslag 90% 80% 70% 60% 50% 40% framgår ej ja nej 30% 20% 10% 0% Landsting Privat
10 Antal Ämnesområden
11 Andel som anger att de uppnått högre kvalitet i vården framgår ej 24% 8% ja 68% nej
12 Antal som redogör för en plan för bibehållande framgår ej ja nej
13 Oftast att det inte förekommit någon intervention 2 Saknade mätvärden innan och/eller efter 3 Uppfyllde grundläggande krav 4 och 5 Högre kvalitet, t.ex. tydlig intervention, mätningar innan och efter, att man uppnått en förändring, jobbat tvärprofessionellt, haft patientcentrerade inslag och haft en plan för att bibehålla det som varit bra. Värdering av arbetenas kvalitet % 14% 8% 15% 24%
14 Slutsatser kvalitetsarbeten Ett stort antal arbeten har genomförts Än mer stöd kan ges till vårdenheterna Kunskaps och inspirationsspridning på bredden alla publiceras under landstingets kvalitetsrapporter
15 Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete
16 Vad är problemet? Vilken patientgrupp verkar inte optimalt behandlad på vår vårdcentral?
17 Högt blodtryck som exempel Viktigaste riskfaktorn för stroke i befolkningen 2015 var det bara 41 % som nådde <140/90
18 Hur är läget hos oss? Hur ser patientgruppen ut? Vad görs nu? Hur fungerar det nu? Hur sätter vi ihop en tvärprofessionell grupp för arbetet, inklusive minst en patient?
19 Lägesinventering På vårdcentralen fanns det 2850 st patienter med HT var det bara 41 % som nådde <140/90 25% hade 150 eller högre systoliskt 84% hade besökt läkare och 43% besökt ssk (2 år)
20 Vart vill vi nå? Vad gör skillnad för strokerisken?
21 Mål: Fler med blodtryck <140/90, inventerade och adresserade riskfaktorer
22 Hur kan vi nå dit? Vilka interventioner kan göra skillnad? Vilka interventioner är möjliga? Vilka interventioner är evidensbaserade?
23 Sätt målet tillsammans med patienten Pt-engagemang Personcentrering Personcentrerat infoblad, dokumentera mål Hemlån av mätare 1 vecka 24 timmars mätning Blodtryckshörna i väntrummet för egenmätning Livsstil, alkohol, stress, mat, motion Psykosociala enheten, föreläsningar sömn, stress + individuellt (ev. grupp med dsk) Dsk samtal enl. viss och lathund (hjärt-kärlmall), FAR. (minst vartannat år) Sjukgymnast dietist Bra läkemedelsbehandling och riskinventering Läkarbesök enligt lathunden, använd hjärt-kärlmallen (minst vartannat år) Patienten sätter tillsammans med läkaren upp sitt individuella mål
24
25
26
27 Hur kan vi följa upp och bibehålla effekt?
28 Regelbunden fortbildning Internt gällande våra rutiner Internt gällande hypertoni som riskfaktor Tolkning av 24 timmars mätning Ibland extern utbildning Uppföljning att målet nås Hemmamätning Mätning på VC hos dsk, hos dr, i väntrummet I framtiden kunna mata in sina värden via sin Journal via nätet Regelbundet fånga upp de som inte når målet Var 3dje månad erbjuds alla där senaste tryck var >150/100 ett extra besök hos sin dsk eller doktor (förutsatt att patientens mål är <140/90). En lista med dessa patienter läggs till ord dsk/dr för ställningstagande till besök.
29 Vad ska vi mäta? (svara tidigt!) Vilka mätverktyg har vi? Välj en eller flera indikatorer, helst validerade, mätbara! Processmått och effektmått! Är vår förändring en förbättring? Vid förbättringsarbeten mät varje månad, inte bara före och efter, så ser man tydligare om man får effekt. Anpassa efter vilka mätverktyg ni har (Medrave m4, QlikView, PrimärvårdsKvalitet, NDR, STRAMA, uppföljningsportaler från ert landsting eller annat).
30 Andel patienter med: Läkarbesök gällande hypertoni senaste 2 åren (mål >90%) Planerat sjuksköterskebesök gällande hypertoni senaste 2 åren. Livsstilssamtal! (mål >60%) Blodtryck <140/90 (mål >60 %) Tobaksvanor efterfrågade senaste 2 åren (mål >90%) EKG taget senaste 4 åren (mål >70%) term i anteckningen Njurfunktion (kreatinin) kontrollerat senaste 2 åren (mål >90%)
31 Arbetsverktyg PDSA förbättringshjulet (plan do study act)
32 Verktyg och utbildningar ng/primarvardskvalitetuppfoljning.5977.html PrimärvårdsKvalitet inkl. arbetsmaterial till t.ex. APT BMJ's portal för förbättringsarbeten. Mycket bra både som mall för egna arbeten (som snabbt blir publicerade) och som kunskapskälla. Med goda exempel från vården Primärvårdsutveckling - en sida där man kan lägga upp sina egna goda exempel och läsa och inspireras av andra. Denna sida är under utveckling (av Flippen SKL). Utbildning Hur ni involverar patienter, enkla verktyg
33
34 Tillsammans med patienten kan vi nå längre! Tack för uppmärksamheten.
Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete
Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete Rita Fernholm, med. lic. Distriktsläkare Boo VC, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting. rita.fernholm@gmail.com
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för utveckling i primärvården
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för utveckling i primärvården Stina Gäre Arvidsson ST-läkare i allmänmedicin Handläggare SKL PrimärvårdsKvalitet Masterstudent i Kvalitetsarbete och ledarskap, Jönköping Academy
Läs merErbjudande: Stöd i förbättringsarbete 2020
Erbjudande: Stöd i förbättringsarbete 2020 Välkommen att ta del av Primärvårdssatsningen! QRC Stockholm Coachingakademi Västgötagatan 2, Box 17533, 118 91 Stockholm www.qrcstockholm.se Varför detta erbjudande?
Läs merDen moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro
Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Eva Sjögren, verksamhetschef Åsa Tagesson, diabetessjuksköt Stefan Jansson med dr, distriktsläk Nationella programrådet
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för utveckling i primärvården. Ulrika Elmroth Specialist i Allmänmedicin Projektledare PrimärvårdsKvalitet, SKL
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för utveckling i primärvården Ulrika Elmroth Specialist i Allmänmedicin Projektledare PrimärvårdsKvalitet, SKL Introduktionsfilm PrimärvårdsKvalitet Film https://vimeo.com/album/4360213/video/194676623
Läs merVerksamhetsdialog våren 2018
1 (6) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten Verksamhetsdialog våren 2018 Vårdcentral: ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2017 TILLGÄNGLIGHET Läkarbesök inom
Läs merOpportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson
Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Bakgrund I Sverige insjuknar varje år drygt 30 000 personer i
Läs merStrukturerad flimmermottagning
Strukturerad flimmermottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Malin Cedermark Magnusson & Lisa Bengtsson Historik Remiss till elkonvertering Sjuksköterskebesök för information och EKG dagen före elkonvertering.
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare Vad behövs i svensk primärvård? Hur vet du att du gör ett
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merFörbättringsarbete. Vinnande koncept för ett lyckat förbättringsarbete
Förbättringsarbete Vinnande koncept för ett lyckat förbättringsarbete Rita Fernholm, rita.fernholm@sll.se QRC Stockholm en del av landstinget, HSF, i samarbete med Karolinska Institutet Forskningsstöd
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merDet här bör göras för att primärvården ska lyckas med arbetet för bättre matvanor förslag från seminariedeltagare
1 (9) Det här bör göras för att primärvården ska lyckas med arbetet för bättre matvanor förslag från seminariedeltagare Förslag från deltagare på Livsmedelsverkets seminarium Dåliga matvanor största riskfaktorn
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merFörbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund
Läs merregionvastmanland.se Utvidgad modell för uppföljning Förstärkt vårdgaranti
Utvidgad modell för uppföljning Förstärkt vårdgaranti Bakgrund Utredningen Effektiv vård 2016, förbättrad uppföljning av tillgänglighet Utredningen God och Nära vård, 2017, första delbetänkande Förstärkt
Läs mer1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET Lagstadgat krav: Läkarbesök inom 7 dagar, Enligt nationell
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Torshälla 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare, enhetschef Kunskapsstyrning 040-675 30 59 sven.oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-02 Dnr 1701054 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merInformation om målrelaterad ersättning 2018
Information om målrelaterad ersättning 2018 Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Senast uppdaterad: 2018-10-02 1 Innehållsförteckning 1 Information...3 2 Redovisning av kvalitetsarbete... 5 3 Fortbildning
Läs merAnalysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Antal listade patienter på enheten: Antal diabetespatienter
Läs merUndersköterska Besök kort
Undersköterska Besök kort Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp * Mottagningsbesök planerat * Mottagningsbesök
Läs merKan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?
2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Syftet med beslutet Proposition 2017/18:83 Första steget på en omstrukturering av svensk hälso- och sjukvård - Från sjukhus till första linjens
Läs merHVK , kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC. regiongavleborg.se
HVK 20171128, kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC Inspiration Opioider Eda vårdcentral var tidigare den vårdcentral i landet som hade högst förskrivning av opioidanalgetika per capita.
Läs merSjälvdeklaration avseende husläkarmottagningens arbete för en klok och återhållsam antibiotikaanvändning 2019
Självdeklaration avseende husläkarmottagningens arbete för en klok och återhållsam antibiotikaanvändning 2019 Självdeklarationen avser arbete som genomförts under 2019. Ifylld självdeklaration skickas
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merMånadstema Levnadsvanor Rehab
1 (5) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården 2011-11-01 Uppdaterad 2011-12-02 Månadstema Levnadsvanor Rehab Inför dagens seminarium: Fyll i namnet på dig som utvecklingsledare på powerpoint-presentationen
Läs merKliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator
Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator Regionens utmaning Medarbetares behov av kunskap från olika nivåer: Arbetsplatsens instruktioner Organisationens
Läs merFörslag på upplägg vid uppföljningsdialog
Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog VC Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Beställarorganisation Inför uppföljningsdialog
Läs merKvalitetsarbeten inom husläkarverksamheten i Stockholm 2018
Kvalitetsarbeten inom husläkarverksamheten i Stockholm 2018 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2019-08-01 Diarienummer: HSN 2019-1446 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Du får gärna
Läs merMäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna
Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merYttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (4) 2012-12-06 p 14 Handläggare: Anna Jakobsson Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete i primärvården
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete i primärvården PrimärvårdsKvalitet är ett nationellt system för lärande, reflektion och analys. Ett professionellt utvecklingsarbete har pågått under flera
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merKoll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter
Koll på KOL Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län Vaggeryds VC 7 000 listade patienter Bakgrund: Vaggeryds VC 2016 1. Ny chef och medicinskt ansvarig läkare önskan om ordning
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merProjektrapport Kroniskt Engagerad 2.0
Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...
Läs merDeltagare Borlänge: 76 personer. Deltagare Mora: 51 personer. Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer.
Deltagare Borlänge: 76 personer Deltagare Mora: 51 personer Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer. 2 sista föreläsningarna toppen, tänkvärt. OTA önskar diskussion ang. fotinlägg som
Läs merHur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Läs merFramgångar, hinder och innovation
Framgångar, hinder och innovation Program 4 D Diabetesprimärvårdsprocessen Program 4D diabetesprimärvårdsprocessen Marina Stenbäck Anna Ugarph Morawski Kaija Seijboldt Marina Taloyan Kunskapsteam Diabetes
Läs merFörbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
Läs merBilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merKunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat
Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merInga onödiga sjukhusvistelser
Inga onödiga sjukhusvistelser Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt En god demensvård Sammanhållen
Läs merRökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik
Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Primärvård i framkant
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Primärvård i framkant Om en stund har ni fått svar på Vad är PrimärvårdsKvalitet? Hur är en kvalitetsindikator uppbyggd? Vad kan PrimärvårdsKvalitet
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merNationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Läs merStöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Stöd på vägen En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Innehåll Uppdraget och vårt tillvägagångssätt Satsningens bakgrund Våra resultat och slutsatser Våra
Läs merPrimärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) FoU primärvård
Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) Universitetssjukvård FoU-centrum Gbg/SB FoU-centrum Fyrbodal Primärvårdens
Läs merSystematiskt förbättringsarbete Primärvårdsforum 6 november 2014
Systematiskt förbättringsarbete 2015-2016 Primärvårdsforum 6 november 2014 2014 Fler har kunnat hanterat verktyget PGSA Kompletteringar pågår november ut, en del av VC har redan i september bett om att
Läs merFrågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019
Frågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019 Hur förändras vårdgarantin från den 1/1 2019? Det är vårdgarantin inom primärvården som förändras. Den nationella vårdgarantin omfattar idag
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merLärande som förutsättning för förnyelse men vilket slag av lärande?
Lärande som förutsättning för förnyelse men vilket slag av lärande? Synen på implementering bygger traditionellt på en planering-styrningkontroll logik med fokus på likformig införande av förbättringar
Läs merLäkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!
1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Åsidan Nyköping Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation
Läs merProjekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården
Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Sofia Kialt, Samordnare för verksamhetsutveckling Bodil Klintberg, samordnare för strategin för kronisk sjukdom bodil.klintberg@skl.se, 070-610
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
Läs merKvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör
Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa
Läs merAtt handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12
Att handleda framtidens kollega AVC - Vad är det? Kamratlärande kontra Idag finns åtta Akademiska vårdcentraler i Stockholmsområdet, inom Stockholms läns landsting, de driver nätverk och knyter samman
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merUndrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?
Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård
Läs merVerksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna
Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18
Läs merRegistreringar i Cosmic Vårdadministration med anledning av Vårdval primärvård
Uppdaterad 18-12-20 Ulrika Danielsson, Niklas Karlsson, Mari Hagesjö Kundval och privata vårdgivare Registreringar i Cosmic Vårdadministration med anledning av Vårdval primärvård Innehåll Betalregistrera...2
Läs merVerksamhetsdialog våren 2019
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling 02-28 Vårdvalsenheten Verksamhetsdialog våren 2019 Vårdcentral: ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2018 Merparten av återkopplingen
Läs merLathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården
LATHUND Vårt dnr SKL Dnr 16/01539 2017-11-23 Utgåva 1.0 Avd. vård och omsorg Lisbeth Isaksson Lathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård
Patientsäkerhetsberättelse för Wetterhälsan och Wetterhälsan Företagshälsovård - 2013 Övergripande mål Ingen undvikbar vårdskada Övergripande strategier Målet skall uppnås genom hög kompetens, god struktur
Läs merFörstärkta arbetssätt i Primärvården för personer med psykisk ohälsa PRIO 2017
Förstärkta arbetssätt i Primärvården för personer med psykisk ohälsa PRIO 2017 Psykisk hälsa handlar om hela samhället! Kultur Fritid Hälso- och sjukvård Arbete Socialtjänst Förskola skola Familj Vänner-
Läs merSocialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren
Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan
Läs merSkattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC
Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig
Läs merSpecificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013
Specifikation 1 (7) Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013 En del i krav- och kvalitetsboken Hälsovalskansliet Beslutsunderlag 2 (7) 2012-05-31 0.9 Inledning
Läs merRehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne
Rehabkoordinering 2 december Ann-Britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Åsa Sturesson Johansson Region Skåne Asa.sturesson-johansson@skane.se 1 Bakgrund 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merProcessen kring hjärtsviktspatienter i primärvård Hjärtsviktsprocessen från start till mål
Processen kring hjärtsviktspatienter i primärvård Hjärtsviktsprocessen från start till mål Primärvården i Stockholms läns sjukvårdsområde Vårdcentraler Rehabenheter och Neuroteam Ungdomsmottagningar Mansmottagningar
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs mer