Kvalitetsarbeten inom husläkarverksamheten i Stockholm 2018

Transkript

1 Kvalitetsarbeten inom husläkarverksamheten i Stockholm 2018 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer: HSN

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Du får gärna citera HSFs texter om du uppger källan men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Rita Fernholm rita.fernholm@sll.se

3 Förord För att stödja och stimulera ett kontinuerligt förbättringsarbete inom husläkarverksamheten i Region Stockholms infördes 2016 en målrelaterad ersättning till vårdcentraler som genomförde ett medicinskt kvalitetsarbete. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar här en sammanställning av husläkarmottagningarnas redovisningar av de kvalitetsarbeten som genomfördes under Vi ser närmare på exempelvis inom vilka områden som kvalitetsarbeten har gjorts, och hur kvaliteten har utvecklats sen Rapporten vänder sig till såväl de som arbetar inom vården som politiska beslutsfattare som de som arbetar med styrning av och stöd till vården. Då de genomförda kvalitetsarbetena är en stor kunskaps- och inspirationskälla publiceras redovisningarna på Vår förhoppning är att kunskaper och erfarenheter härigenom ska spridas mellan vårdcentralerna. Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 1

4 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Ramar och stöd för vårdcentralernas kvalitetsarbeten... 5 Sammanställning av redovisade kvalitetsarbeten...5 Antal kvalitetsarbeten samt fördelning mellan privat och landstingsdriven primärvård... 6 Valda områden... 6 Källor... 7 Indikatorer... 7 Interprofessionellt upplägg... 8 Patientdelaktighet eller inslag av patientcentrering... 8 Vårdens kvalitet... 9 Kvalitet av genomförandet av kvalitetsarbeten... 9 Genomförda förändringar till och utveckling på längre sikt Slutsatser Bilageförteckning Referenser Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 2

5 Sammanfattning För att stödja och stimulera ett kontinuerligt förbättringsarbete på vårdcentralerna i Region Stockholm införde till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) 2016 en målrelaterad ersättning för att genomföra och redovisa ett medicinskt kvalitetsarbete. Att stimulera lokala kvalitetsarbeten går i linje med den nationella utvecklingen av PrimärvårdsKvalitet (ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården, framarbetat av Sveriges Kommuner och Landsting). Ersättningen för 2016 och 2017 var 4 kr per listad patient och för 2018 var det 6 kr per listad. Förutom ersättning gavs stöd i utförandet via QRC Stockholm (Kvalitetsregistercentrum Stockholm) och enheten för medicinsk fortbildning, båda HSF. Genomförande och redovisning var frivilligt. Av 208 vårdcentraler redovisade 171 stycken, dvs 82 procent, ett kvalitetsarbete till HSF. Det var en liten ökning jämfört med året innan (79 procent). De vanligaste områdena för kvalitetsarbeten var diabetes, astma/kol (kronisk obstruktiv lungsjukdom), läkemedel, alkohol, hypertoni och psykisk ohälsa. Arbetena bedömdes av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen på en skala från 1 till 5 där 1 var otillfredsställande och 5 var exemplariskt. Bedömningen blev 1 i 1,8 procent av de redovisade arbetena, oftast för att det inte förekommit någon förbättringsåtgärd. Bedömningen blev 2 i 7 procent av arbetena, oftast för att det saknades mätvärden för indikatorerna innan och/eller efter förbättringsåtgärden. Det var 9 procent som fick bedömning 3, de uppfyllde endast de grundläggande kraven. Resten, 82 (22+60) procent klassades som 4 5 då de var av högre kvalitet. En slutsats är att många fina initiativ har tagits ute i vården och att HSF kan stötta vårdcentralerna ännu mer för att arbetena ska nå högre kvalitet och på så sätt gagna patienterna genom ännu bättre vård. Redovisningarna av kvalitetsarbetena publiceras på Gemensam uppföljningsportal (GUPS) för att kunskap och inspiration ska kunna spridas. En fortsatt utveckling av s.k. kvalitetsdagar i de olika delarna av Stockholm kan vara ett effektivt sätt för att låta vårdcentralerna själva sprida goda exempel och lära sig av varandra. Det är av stor vikt att fortsätta att stödja husläkarmottagningarna i att genomföra kontinuerliga förbättringsarbeten för att höja kvaliteten i vården och sträva efter en jämlik vård till hela befolkningen. Utan särskilt stöd från QRC Stockholm och enheten för medicinsk fortbildning samt utan att ge målrelaterad ersättning för förbättringsarbeten finns det stor risk att detta viktiga område prioriteras bort i en hektisk primärvårdsmiljö. Ett långsiktigt tänk behövs för att stärka kontinuerligt kvalitetsarbete. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 3

6 Inledning För att hålla en hög kvalitet i vården krävs att verksamheterna hela tiden utvärderar sin verksamhet och arbetar med förbättringar (1). Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är en viktig del av verksamheten, men det finns många utmaningar. För vårdcentralerna, som har ett brett uppdrag och ibland en liten verksamhet, kan utmaningarna vara extra stora när det gäller att jobba med kvalitetsfrågor. På många vårdcentraler har det saknats en tradition av att fortlöpande genomföra kvalitets- och förbättringsarbeten. ST-läkarna har inom ramen för den nya målbeskrivningen börjat genomföra kvalitetsarbeten och vetenskapliga arbeten, vilket har varit värdefullt för många vårdcentraler. Dessa arbeten och andra förbättringsarbeten har genomförts ute i verksamheterna, men spridning mellan vårdcentralerna har varit begränsad. En annan typ av utmaning är att det kan vara svårt att mäta och följa upp effekter av ett kvalitetsarbete men möjligheterna att följa upp kvalitet i sjukvården utvecklas snabbt. Kvalitetsindikatorer kan indikera viktiga förbättringsområden för en husläkarmottagning och indikatorerna ger också möjlighet att följa förbättringar över tid. Inom ramen för vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård infördes 2016 målrelaterad ersättning för att genomföra och redovisa ett medicinskt kvalitetsarbete. Syftet var att stödja ett systematiskt kvalitetsarbete baserat på mätbara indikatorer. Husläkarmottagningarna väljer själva vilket område som de ville prioritera. Syftet med denna rapport är att beskriva hur modellen med kvalitetsarbeten föll ut under 2018, att göra vissa jämförelser med utfallet för 2016 och 2017, samt att identifiera hur arbetssättet från HSFs sida kan utvecklas för framtiden. Rapporten bygger på husläkarmottagningarnas redovisningar av sina kvalitetsarbeten. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 4

7 Ramar och stöd för vårdcentralernas kvalitetsarbeten Instruktionerna som förvaltningen gav för kvalitetsarbetena var att arbetet skulle baseras på mätbara indikatorer samt att dessa skulle mätas före och efter genomfört förbättringsarbete (bilaga 1). Ersättningen för ett genomfört och redovisat kvalitetsarbete var 6 kronor per listad patient. Det var frivilligt att redovisa ett kvalitetsarbete till HSF, och ersättningen finansierades som för den övriga målrelaterade ersättningen genom en omfördelning inom befintligt anslag. Eftersom medel omfördelades var det inte alla vårdcentraler som upplevde kvalitetsarbetena som frivilliga. Arbetet skulle genomföras under 2018 och redovisas till HSF senast 31 mars Vårdcentralerna ombads att använda en speciell mall (bilaga 2) för att redovisa sitt arbete. Som stöd erbjöd HSF vårdcentralerna föreläsningar om förbättringsarbeten invävt i vissa av årets kvalitetsdagar. En planering för det kommande kvalitetsarbetet skulle inkomma senast den 30 april Mottagningarna fick därefter återkoppling från HSF (från FILAgruppen som består av informationsläkarna och informationsapotekarna på enheten för medicinsk fortbildning), som stöd i det fortsatta arbetet. Sammanställning av redovisade kvalitetsarbeten Nedan återfinns en beskrivning av de redovisade kvalitetsarbetena. Beskrivningen omfattar valda områden för arbetet, vilka källor som använts, exempel på val av indikatorer, om det funnits ett interprofessionellt upplägg, om det framgår om patienter varit delaktiga/inslag av personcentrering, om vården uppges ha förbättrats och kvaliteten i själva genomförandet. De genomförda arbetena är en stor kunskaps- och inspirationskälla varför de publiceras på Där kan man söka på ämne eller på vårdcentral och läsa de olika redovisningarna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 5

8 Antal kvalitetsarbeten samt fördelning mellan privat och landstingsdriven primärvård I Stockholms läns landsting år 2018 fanns det 208 vårdcentraler, 68 stycken (33 procent) av dessa var landstingsdrivna och resterande 139 (67 procent) privata. 171 stycken vårdcentraler valde att genomföra och redovisa ett kvalitetsarbete medan 37 vårdcentraler valde att inte göra det. Det betyder att 82 procent av samtliga vårdcentraler genomförde ett kvalitetsarbete och redovisade det till HSF. Av de landstingsdrivna redovisade 94 procent (64 stycken) ett arbete medan 78 procent (108 stycken) av de privata redovisade ett arbete. Valda områden De allra vanligaste områdena för kvalitetsarbeten var inom diabetes och KOL/astma. Valda områden är till stor del primärvårdens stora sjukdomar där det också finns väl etablerade indikatorer, såsom HbA1c. Nedan ses en sammanställning av valda områden. Ämne Antal Diabetes 31 KOL Astma 31 Läkemedel 21 Alkohol 19 Hypertoni 14 Psykisk ohälsa 12 Strokeprevention 11 Osteoporos 8 Hemsjukvård 3 Bensår 3 Övrigt 18 Totalsumma 171 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 6

9 Källor Nämnda källor är Medrave m4, GUPS (gemensam uppföljningsportal för regionen), NDR (nationella diabetesregistret), PrimärvårdKvalitet, TakeCare och STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens). Indikatorer Indikatorer är ett sätt att mäta kvaliteten på verksamheten. Det finns olika typer av indikatorer. Processindikatorer mäter om man gör det som man tänkt göra (t.ex. kallar alla diabetiker på årskontroller). Resultatindikatorer mäter utfallet (t.ex. andel diabetiker med HbA1c >70 mmol/mol). Det är att föredra att mäta minst en processindikator och minst en resultatindikator. Det är inte alltid möjligt och ibland kan man komplettera med enkäter till personal och/eller patienter för att mäta sådant som inte finns i de elektroniska systemen. Exempel på indikatorer i vårdcentralernas kvalitetsarbeten: Andel diabetiker med HbA1c >70 mmol/mol Andel diabetiker som når målblodtryck Andel diabetiker som är rökare Andel hypertoniker med blodtryck <140/90 Antal antibiotikarecept per 1000 listade patienter och år Andel patienter med hjärtsviktsdiagnos som varit på läkarbesök senaste 18 månaderna Andel patienter med hjärtsviktsdiagnos där NYHA-klass (funktionsklass) dokumenterats Andel av KOL-patienter som genomfört skattning med CAT-formuläret (symtomskattning) senaste året Andel av förmaksflimmerpatienter som står på antikoagulantia Andel av hemsjukvårdspatienter där fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts senaste året Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 7

10 Interprofessionellt upplägg Med ett interprofessionellt upplägg menas här att mer än en yrkeskategori var delaktiga av arbetet, helst både i planering och genomförande. När fler yrkeskategorier är representerade i arbetsgruppen kan de fungera som ambassadörer i sina egna grupper när det gäller att driva igenom och vidmakthålla förbättringsarbetet. Detta har tidigare visat sig vara en framgångsfaktor (2). Det är även större chans att få genomslag i ett förbättringsarbete om fler yrkeskategorier är engagerade (2, 3). 85 procent av arbeten hade ett interprofessionellt upplägg under 2018 jämfört med 75 procent för 2017 och 71 procent för Det vanligaste var att det var läkare och sjuksköterskor som var engagerade men vissa arbetet hade engagerat hela vårdcentralen. Ingen vårdcentral hade med någon patient i planeringen/arbetsgruppen. Patientdelaktighet eller inslag av patientcentrering I 35 procent av redovisningarna framkom inslag av patientcentrering. Det är en viss förbättring jämfört med 26 procent för Inslag av patientcentrering kunde handla om olika saker som satte patienten i centrum eller som ökade patientens eget ansvar eller egna möjligheter, t.ex. KOL-skola, möjlighet att själv boka tid direkt till psykolog, motiverande samtal eller utlåning av blodtrycksmätare till hemmet. Både landstingsdrivna och privata vårdcentraler kan förbättra sig i denna fråga. Att jobba patientcentrerat ger dels ett bra bemötande där patienten känner sig sedd och dels ett bättre genomslag i förbättringsarbeten (4). Ökad patientcentrering ger dessutom bättre följsamhet hos patienterna till utredning och behandling. Grad av patientcentrering skulle kunna öka om patienter var representerade i planering och utformning av vårdcentralernas förbättringsarbeten, vilket tyvärr inte verkar ha förekommit i de inlämnade arbetena. Ytterligare stöd kring hur man kan jobba med patientmedverkan ser ut att behövas. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 8

11 Vårdens kvalitet 72 procent av vårdcentralerna rapporterade att de har uppnått en högre kvalitet i vården genom kvalitetsarbetet. Detta kan jämföras med 66 procent för Rapporterade kvalitetsmått 28% 72% Högre kvalitet uppmätt Högre kvalitet ej uppmätt Anger att de uppnått högre kvalitet Det kan t.ex. handla om att färre patienter med diabetes har HbA1c >70 mmol/mol eller att fler patienter med KOL eller hjärtsvikt får ett strukturerat omhändertagande. Det kan även handla om att det är lättare för patienterna att boka tid till psykolog eller kurator. Kvalitet av genomförandet av kvalitetsarbeten Det kan ta tid innan förbättringar ses av valda indikatorer. Att genomföra förbättringsarbete är också en läroprocess och det är av stor vikt att bedöma kvaliteten av själva genomförandet. Om ett förbättringsarbete genomförs på ett bra sätt finns det stora möjligheter att verksamheten förbättras successivt och att det sen kan resultera i ökad patientnytta. I HSFs instruktioner för kvalitetsarbetena angavs att arbetet skulle baseras på mätbara indikatorer och dessa skulle mätas minst före och efter genomfört kvalitetsarbete/förbättringsarbete (bilaga 1). Vilket område som skulle prioriteras fick vårdcentralen själv välja. Bedömningen har gjorts av Rita Fernholm, distriktsläkare, medicinsk rådgivare på HSF och doktorand vid Karolinska Institutet inom ämnet Kvalitet och patientsäkerhet i primärvården. De redovisade kvalitetsarbetena bedömdes från 1 5. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 9

12 Bedömningen 1 användes för arbeten där man inte hade någon förbättringsåtgärd alls. Det kunde handla om en journalstudie, att man genomfört intervjuer eller tagit reda på hur väl vårdcentralen efterlevde en riktlinje eller ett vårdprogram. Att man inventerar sin verksamhet är ett bra utgångsläge men det är inte ett förbättringsarbete. Förhoppningsvis leder dessa inventeringar till kommande förbättringsarbeten. Bedömning 2 användes när vårdcentralen gjort en förbättringsåtgärd, men inte mätt indikatorer före och efter förbättringsåtgärden. Bedömning 3 användes vid arbeten som uppfyllde grundläggande krav på ett förbättringsarbete, d.v.s. det fanns indikatorer innan för det som skulle påverkas, förbättringsåtgärd genomfördes, och indikatorer bedömdes efteråt samt någon typ av reflektion över resultat gjordes. Bedömning 4 och 5 användes vid högre kvalitet. Det som ingick i bedömningen var rapporterad högre kvalitet vid mätning av indikatorerna, plan för bibehållande, interprofessionellt upplägg och inslag av patientcentrering. Om en eller två av dessa förelåg gavs bedömningen 4, om tre eller fyra av dessa förelåg gavs bedömningen 5. Bedömning 4 och 5 förutsatte att man uppfyllde kriterierna för bedömning 3 samt redovisade arbetet på ett tydligt sätt. Så många som 82 procent fick värderingen 4 5. Bedömning 1-5 2% 7% 9% 60% 22% procent av vårdcentralerna hade bedömning 3 eller högre. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 10

13 Antal arbeten med bedömning 1-5, år En tydlig förbättring i kvalitet av arbetena kan ses från 2016 till Vid bedömning av redovisningarna verkade 91 procent (värdering 3 5) ha grundläggande kompetens för att genomföra ett kvalitetsarbete. Det är en ökning från åren innan (motsvarande siffra för 2017 låg på 86 procent och under 2016 på 77 procent) men kan med ytterligare stöd förbättras än mer. Ett tydligt område där kompetens och kvalitet ytterligare behöver stärkas är val av relevanta och mätbara indikatorer samt ökning av patientinvolvering och patientcentrering. Genomförda förändringar till 2019 Stöd från HSF till vårdcentralerna fortsätter genom en mer utvecklad support när enheterna inkommit med del 1 (bilaga 4), dvs planen inför arbetet. Planen bedöms på HSF av FILA-gruppen (informationsläkarna och informationsapotekarna på enheten för medicinsk fortbildning) med stöd av Rita Fernholm, medicinsk rådgivare. Vårdcentralen får återkoppling samt hjälp med att välja lämpliga indikatorer för att mäta resultatet av kvalitetsarbetet. Mallen för kvalitetsarbete har också utvecklats (bilaga 4) för att vara mer självinstruerande. Dessutom har informationen i Information om målrelaterad ersättning utökats till 2019 (bilaga 3). Det gavs i december 2018 en fyra timmars lång utbildning om förbättringsarbete. I denna ingick grunderna i förbättringskunskap och teorin om Dartmouths förbättringstrappa samt några praktiska övningar. Antal deltagare ca 25 stycken. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 11

14 Under 2019 sjösattes det som vi kallar för primärvårdssatsningen. Denna består av en skräddarsydd utbildning på 5 heldagar spridda från januari till slutet av augusti. Under utbildningen har man ett förbättringsteam på sin vårdcentral och jobbar med årets förbättringsarbete enligt Dartmouth förbättringstrappa ( ). Utbildningen är gratis samt ger kompensation med 500 kr/timme per deltagare till deltagande mottagning (max en per mottagning). Det finns 25 platser totalt varav 20 är med kompensation. Utbildningen hålls av QRC (Stockholm Kvalitetsregistercentrum) som har stor erfarenhet av utbildningar i förbättringskunskap. Ökad återkoppling av relevanta kvalitetsindikatorer och övrig förbättringskunskap kommer då kunna förmedlas från HSF till vårdcentralerna. Se även bilaga 5. Som del i primärvårdssatsningen finns även en telefoncoachinglinje en gång i månaden där man kan ställa frågor och få stöd i sitt förbättringsarbete. Vidare finns det material på QRCs hemsida där även informationen om telefonlinjen finns och utveckling på längre sikt Inför 2018 höjdes ersättningen från 4 till 6 kronor per listad patient för att genomföra och redovisa ett kvalitetsarbete och samma ersättning planeras för Kvalitetsarbete döps om i förfrågningsunderlaget (FFU) till förbättringsarbete för att tydliggöra intentionerna med arbetet. Ökad patientcentrering/delaktighet i arbetena bör uppmuntras och kompetenshöjning om verktygen bör erbjudas. En fortsatt utveckling av s.k. kvalitetsdagar i de olika delarna av Stockholm ses som ett effektivt sätt för att låta vårdcentralerna själva sprida goda exempel och lära sig av varandra. Fortsatt utbildning i att bedriva kvalitetsarbeten ges även via dessa kvalitetsdagar. Det är av stor vikt att fortsätta att stödja husläkarmottagningarna i att genomföra kontinuerliga förbättringsarbeten för att höja kvaliteten i vården och sträva efter en jämlik vård till hela befolkningen. Utan särskilt stöd och utan att ge målrelaterad ersättning för förbättringsarbeten finns det stor risk att detta viktiga område prioriteras bort i en hektisk primärvårdsmiljö. Det behöver byggas in en varaktig struktur för fortlöpande kvalitetsarbete hos mottagningarna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 12

15 Slutsatser Med en stimulans för att genomföra kvalitetsarbeten på husläkarmottagningarna i SLL har 171 arbeten genomförts och redovisats i Stockholms läns landsting under 2018 vilket motsvarar ca 82 procent av vårdcentralerna. Många fina initiativ har tagits och kvaliteten på genomförda arbeten var oftast tillfredsställande. Att planera, genomföra och redovisa kvalitetsarbeten är en central del i att utveckla sjukvården men innebär också en lärandeprocess i sig. Tydliga framsteg har gjorts sedan 2016 (5). Huvuddelen av de deltagande vårdcentralerna i Region Stockholm verkar i dag ha grundläggande kompetens för att bedriva kvalitetsarbeten men fortsatt stöd från HSF behövs för att kvalitetsarbetena ska genomföras och förbättras i kvalitet. I synnerhet finns det en förbättringspotential i att öka patientinvolveringen och patientcentreringen i arbetena. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 13

16 Bilageförteckning Bilaga 1 Information om målrelaterad ersättning 2018 Bilaga 2 Kvalitetsarbete mall 2018 Bilaga 3 Information om målrelaterad ersättning 2019 Bilaga 4 Kvalitetsarbete mall 2019 Bilaga 5 Primärvårdssatsningen Referenser 1. Socialstyrelsen. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete BMJ. Knowledge for Improvement BMJ Quality&Safety Batalden PB, Davidoff F. What is "quality improvement" and how can it transform healthcare? Qual Saf Health Care. 2007;16(1): E R. Person-Centred Care Centred_Healthcare.pdf Fernholm R, Arvidsson E, Wettermark B. Financial incentives linked to quality improvement projects in Swedish primary care: a model for improving quality of care. BMJ Open Quality Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholm Sida 14

17 Information om målrelaterad ersättning 2018 Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Senast uppdaterad:

18 Innehållsförteckning 1 Information Redovisning av kvalitetsarbete Fortbildning på mottagningen av informationsapotekare/-läkare eller STRAMA Stockholm Listades besök i annan vård Godkänd astma/kol-mottagning Godkänd äldremottagning Utökad e-hälsa Följsamhet till Kloka Listan Telefontillgänglighet Registrering av diagnos och KVÅ, psykosociala insatser Målrelaterad ersättning för att öka antalet besök Målrelaterad ersättning för automatisk rapportering av väntetider

19 1 Information Detta dokument innehåller beskrivning av den del av uppföljningen av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård som är kopplad till målrelaterad ersättning. Andra indikatorer och delar av uppföljningen hittar du mer information om på Vårdgivarguiden Husläkare med basal hemsjukvård Uppföljning Samtlig rapportering ska ske via e-post om inget annat anges. Vite Följande kvalitetsområden ger vite vid ej uppnådda mål: Kvalitetsområde Listades besök i annan vård Följsamhet till Kloka Listan Telefontillgänglighet Inlämning senast Information hämtas från GVR Information hämtas från VAL Information hämtas från Telefonmätningen För ersättningsnivåer, se FFU Målrelaterad ersättning. Kvalitetsområden som kan ge målrelaterad ersättning På nästföljande sida finns en tabell över de kvalitetsområden som kan ge målrelaterad ersättning, vilka datum som gäller och även en kort sammanfattning över vilka förändringar som gjorts jämfört med

20 Tabell över kvalitetsområden som kan ge Målrelaterad ersättning Kvalitetsområde Förändring Rutin för de som godkändes 2017 (Återgodkännande) Redovisning av kvalitetsarbete enligt mall Fortbildning på mottagning av informationsapotekare/- läkare eller Strama Stockholm Listades besök i annan vård (2,2 besök och lägre) Godkänd astma/kolmottagning Godkänd äldremottagning Utökad e-hälsa på mottagningen Inlämning senast Ingen förändring Nya mallar skickas in Del 1 30 april 2018 och 2 31 mars 2019 Ingen förändring Ej aktuellt Information tillhandahålls av informationsapotekare/- läkare eller Strama Stockholm Ingen förändring Ej aktuellt Information hämtas från GVR För vårdgivare som blivit godkända under 2017 kommer avtalshandläggare ta kontakt med verksamhetschefen. För vårdgivare som blivit godkända under 2017 kommer avtalshandläggare ta kontakt med verksamhetschefen. Nytt utskick av brev ska skickas till nya 75-åringar. Webbtidbok är numera ett krav enligt avtalet. Nya e-tjänster för att ta del av målrelaterad ersättning; -Ska hantera önskemål om intyg -Ska kunna hantera inkomna frågor och kontaktönskemål Ansökan senast 31 december 2018 I drift senast 31 december 2018 Ansökan 31 maj 2018 I drift 1 september 2018 Ingen ansökan. Ansvarig avtalshandläggare kontrollerar om mottagningen fortfarande uppfyller kraven Ingen ansökan. Ansvarig avtalshandläggare kontaktar verksamhetschef under året Ingen ansökan. Nytt utskick av brev till nya 75-åringar. Ansvarig avtalshandläggare kontaktar verksamhetschef under året. 31 december 2018 OBS! Ingen ansökan 4

21 2 Redovisning av kvalitetsarbete Möjligheterna att följa upp kvalitet i sjukvården utvecklas snabbt. Kvalitetsindikatorer kan indikera viktiga förbättringsområden för en husläkarmottagning. Indikatorerna ger också möjlighet att följa förbättringar över tid. Inom ramen för vårdvalet Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård utgår målrelaterad ersättning för att genomföra och redovisa ett medicinskt kvalitetsarbete som genomförts under Syftet är att stödja ett systematiskt kvalitetsarbete baserat på mätbara indikatorer. Husläkarmottagningarna väljer själva vilket område som ska prioriteras. Exempel på underlag för kvalitetsarbete: PrimärvårdsKvalitet LUD (Leverantörsuppföljningsdatabasen) NDR Medrave (m4) Förslagsvis baseras kvalitetsarbetet på 2018 års uppgifter. Kriterier för målrelaterad ersättning Redovisning av ett medicinskt kvalitetsarbete enligt mall framtagen av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som genomförts under 2018 och som av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bedöms som godkänt Rapportering Beskrivning och redovisning av kvalitetsarbetet görs via två mallar som skickas in per e-post till ansvarig avtalshandläggare. Del 1 (planering av arbetet) ska vara inskickat senast 30 april 2018, och del 2 senast 31 mars Mer information: Mallarna för del 1 och del 2 finns på Vårdgivarguiden Kvalitetsrapporter i GUPS (här finns tidigare års arbeten) För att sprida kunskap och goda erfarenheter publiceras samtliga medicinska kvalitetsarbeten på GUPS. Bedömning av kvalitetsarbeten Arbetena får godkänt eller icke godkänt. För att kvalitetsarbetet ska bli godkänt måste förbättringsarbetet innehålla minst: En intervention förekommer (det ska inte endast vara en kartläggning av t.ex. sjukskrivningstal eller hur väl en riktlinje följs, någon förändring som ska komma patienterna till nytta ska vara genomförd) 5

22 Mätvärden av någon indikator ska finnas innan och efter interventionen (se förslag ovan, men det kan även vara t.ex. en egen enkät) En reflektion över resultatet Om man väljer samma område som föregående år krävs att någon ytterligare åtgärd/förbättring genomförs. Att endast låta förra årets arbete löpa på med nya mätningar av indikatorerna leder inte till godkänt arbete Arbetena kommer även att bedömas avseende kvalitet, vilket dock inte påverkar bedömningen om arbetet är godkänt eller inte. Exempel på innehåll för att bedömas som hög kvalitet är förbättringsarbetet har inslag av interprofessionellt samarbete i planering och/eller genomförande, gärna med patientinvolvering förbättringsarbetet strävar efter en personcentrerad vård förbättringsarbetet visar resultat på förbättringar det finns en plan för hur mottagningen ska arbeta vidare inom området Instruktioner för mallar för kvalitetsarbete / förbättringsarbete Del 1 Kort bakgrund Skriv här namnet på erat arbete i formatet Boo Vårdcentral hypertoni 2017 del 1. Formulera här även ert mål, vad vill ni uppnå? Ange vad ni vill förändra och varför det är viktigt. Indikatorer Välj indikatorer som möjliggör att ni kan följa förbättringsarbetet. Det bör vara data som är lätta att ta ut, gärna varje månad eller oftare för att följa hur arbetet går så att ni kan dra lärdomar och göra förändringar vid behov. Sträva efter att ha minst ett, men gärna fler, processmått (som följer att man ändrat sitt arbetssätt, t.ex. hjärt-kärlmallen används vid årskontroll av hjärtsvikt, webenkäter skickas ut inför nybesök till psykolog/kurator, andel diabetiker som varit på årskontroll senaste året). Ha gärna även någon indikator som är ett resultatmått (som beskriver utfall, t.ex. andel av hypertoniker som har blodtryck <140/90, andel av hjärtsviktpatienter som behövt läggas in på sjukhus/krävt hembesök). Formulera indikatorerna så de blir mätbara, t.ex. i form av Andel av, eller Antal antibiotikarecept/1 000 listade. Lästips: Att mäta för att veta: 6

23 Nuvarande lägesbeskrivning Här anger ni siffervärden för era valda indikatorer innan förbättringsarbetet startar. Källor Avser valda datakällor, t.ex. Medrave, PrimärvårdsKvalitet, patientenkäter, NDR. Välj data som ni kan ta ut ofta. Om återkoppling bara kan ske en gång per år är det svårt att utvärdera sina förändrade arbetssätt. Metod Vilken förbättringsmetod planerar ni att använda? T.ex. PDSA-hjulet. På vilket sätt planerar ni att förändra ert arbetssätt för att förbättra vården för era patienter? En engångsåtgärd; som att ta fram vilka patienter som har HbA1c över en viss nivå och kalla in dessa på ett extra besök, är bra men bedöms inte som förbättringsarbete, utan som en punktinsats. En annan typ av engångsåtgärd är att endast inventera hur en viss patientgrupp sköts, som exempelvis hur stor andel av mottagningens förmaksflimmerpatienter som står på antikoagulantia. Sträva efter en förbättringsåtgärd som är hållbar. Ett förbättringsarbete är t.ex. att mottagningen förändrar omhändertagandet av patientgruppen med förmaksflimmer för att säkra att en hög andel av dessa patienter behandlas med antikoagulantia. Då kan ett mått vara att varje månad följa hur stor andel som behandlas med antikoagulantia. Eller att mottagningen förändrar sina rutiner för att säkerställa att patientgruppen följs med kreatininprov och blodstatus minst årligen, och då följa varje månad hur stor andel av patienterna som tagit kreatinin och blodstatus under senaste 12-månadersperioden. Förväntat resultat Vilka resultat förväntar ni er? Vilka målnivåer har ni för era valda indikatorer? Del 2 Namn på arbetet Namnge enligt instruktionerna i blanketten. Mål Formulera här ert mål, vad vill ni uppnå? Indikatorer Ange vilka indikatorer ni valt. Lägesbeskrivning vid start Ange siffervärden för era indikatorer. 7

24 Källor Vilka källor ni valt för era indikatorer? Beskrivning Hur har era arbetssätt förändrats? Har ni gjort justeringar under vägen? Beskriv gärna detta. Resultat Hur har förbättringsarbetet gått? Har ni nått en förändring och var den förändringen en förbättring? Ange siffror för era indikatorer innan, under och efter arbetet. Tolkning av resultat Vad har ni lärt er under förbättringsresan? Vilka svårigheter har ni stött på? Vilka framgångsfaktorer har ni upptäckt? Hur är planen framåt för att bevara era förbättringar? Ofta tar det tid innan man ser mätbara resultat och det kan vara värdefullt att fortsätta sina mätningar under det kommande året. Till kommande års arbete ser förvaltningen gärna att mottagningarna fortsätter att utveckla förbättringsarbetet på mottagningen och väljer ytterligare ett område där mottagningen arbetar med förbättringar, alternativt att mottagningen bygger vidare med nya åtgärder inom samma område. 8

25 3 Fortbildning på mottagningen av informationsapotekare/-läkare eller STRAMA Stockholm Innehållet i fortbildningen planeras utifrån önskemål från respektive enhet och analyser av diagnoskopplade data. Fortbildningen utgår dels från de riktlinjer som finns för behandling av vanliga infektioner, dels från analyser av den enskilda mottagningens förskrivningsmönster. Syftet med fortbildningen är att öka medvetenheten om aktuella behandlingsrekommendationer och bidra till en klok och hållbar antibiotikaanvändning. Kriterier för målrelaterad ersättning Mottagningen ska ta emot minst 2 besök per år av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens informationsapotekare/-läkare eller från Strama Stockholm. Minst en timme per tillfälle ska avsättas och majoriteten av relevant personalgrupp ska närvara vid fortbildningstillfällena. Rapportering Mottagningen behöver inte skicka in någon redovisning över fortbildningstillfällen och deltagare, detta görs av fortbildaren. Mer information: STRAMA Stockholm 9

26 4 Listades besök i annan vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer Listades besök i annan vård med syftet att följa vårdgivarens ansvarstagande för de listade patienternas totala behov av hälso- och sjukvård. Indikatorn mäter antalet besök per listad patient hos läkare i annan öppenvård än den egna mottagningen. Med fysiska besök avses ny-, åter-, hem-, grupp-, team-, gruppteam-, och videobesök. Med öppenvård avses öppenvård inom akutsjukhus, akutmottagning, psykiatri, geriatrik, somatiska vårdval samt övrig primärvård såsom BVC och MVC. Kriterier för målrelaterad ersättning Vid resultat 2,2 eller lägre utgår kvalitetsrelaterad ersättning Vid resultat 2,6 eller högre utgår ett vite Rapportering Informationen hämtas från GVR. Mer information: - 10

27 5 Godkänd astma/kol-mottagning Syftet med verksamheten är att utveckla kvaliteten i vården av personer med astma eller KOL. Målgruppen är barn från sex månader och vuxna med astma eller KOL. Kriterier för målrelaterad ersättning Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha avsatt tid enligt nationella kriterier för godkänd astma/kol mottagning. Minst 2 timmar/vecka/1000 listade patienter skall vara avsatt för målgruppen. Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha utbildning om minst 15 högskolepoäng inom området astma, allergi och KOL* Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha tidsbeställd mottagning med organiserad telefonrådgivning Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha kontinuerlig fortbildning inom astma och KOL Mottagningen ska utföra strukturerad patientutbildning Mottagningen ska erbjuda tobaksavvänjning Mottagningen ska registrera i Luftvägsregistret Specialist i allmänmedicin ska ha uppdraget som medicinskt ansvarig för astma/kol-mottagningen. Den medicinskt ansvarige läkaren ska ha kontinuerlig fortbildning inom astma och KOL Mottagningen ska ha etablerad samverkan med fysioterapeut Mottagningens läkare ska ha goda kunskaper i spirometritolkning. Minst en läkare och en sjuksköterska ska ha gått utbildningen spirometrikörkort eller motsvarande högskoleutbildning Mottagningen ska erbjuda behandling och utredning av Astma (inkl. lungfunktionsmätning och bedömning av samsjuklighet) KOL (inkl. lungfunktionsmätning och bedömning av samsjuklighet) Allergisk rinit Luftvägsallergier Utrustning på mottagningen Spirometer Pulsoxymeter Oxygen Nebuliseringsapparat Spray med andningsbehållare för akutbehandling Rapportering Astma/KOL-mottagningen ska vara i drift under Ansökan ska vara inskickad per e-post till ansvarig avtalshandläggare så snart astma/kolmottagningen är i drift, dock senast 31 december När en vårdgivare blivit godkänd presenteras detta på 1177.se med en symbol på mottagningens kontaktkort. 11

28 Mer information: Ansökan astma/kol-mottagning Utbildning för godkänd astma/kol-mottagning samt fortbildning: Karolinska Institutet: bland annat 15 och 30 hp inom astma, allergi och KOL och 3 hp utbildningar i spirometri Spirometri i teori och praktik Akademiskt Primärvårdscentrum: bland annat två dagars utbildning för spirometrikörkort. Läkemedelskommittén: Fortbildningar med fokus på läkemedel Allergicentrum Stockholm ger utbildning om astma, allergi och KOL på vårdcentraler falldiskussioner och föreläsningar. Centrum för epidemiologi och Samhällsmedicin (CES), Ger 3,5 dagars utbildning i kvalificerad tobaksavvänjning. Återgodkännande För de mottagningar som meddelats om godkännande av astma-kolmottagning under 2017, kommer ansvarig avtalshandläggare att kontakta er för bekräftelse om ni avser fortsätta er mottagning och fortfarande uppnår kraven för målrelaterad ersättning. *Under 2018 godkänns även pågående utbildning om minst 15hp 12

29 6 Godkänd äldremottagning Syftet med verksamheten är att skapa trygghet för äldre och närstående. Målet är att öka tillgängligheten och kontinuiteten för listade patienter som är 75 år och äldre. Kriterier för målrelaterad ersättning Direkttelefon (utan knappval eller återuppringning) minst 1 timme varje dag med telefonrådgivning och tidsbokning Utskick till målgruppen med beskrivning av äldremottagningens arbetssätt. OBS! Utskick kan ske först efter godkännande. Erbjuda målgruppen en fast vårdkontakt vid behov Erbjuda målgruppen besök eller annan kontakt med mottagningen samma dag eller dagen efter. Beskrivning av mottagningens arbetssätt gällande fast vårdkontakt, snabb tid till besök, längre tider vid besök, arbete med läkemedelsgenomgångar och vårdplaneringar m.m Rapportering Äldremottagningen ska vara i drift under 2018, dock senast 1 september Ansökan ska vara inskickad per e-post till ansvarig avtalshandläggare senast 31 maj Godkännande Avtalshandläggaren kontaktar verksamhetschefen om eventuella kompletteringar samt meddelar godkännande. Därefter skall vårdgivaren ange godkännandet enligt beställarens anvisningar på kontaktkortet som presenteras på 1177.se Mer information: Ansökan äldremottagning Återgodkännande För de mottagningar som meddelats om godkännande av äldremottagning under 2017, kommer ansvarig avtalshandläggare kontakta er för avstämning om ni fortfarande uppnår kraven för målrelaterad ersättning. Senast 1 september 2018 ska nytt brev skickas till de listade patienter som fyller 75 år under Brevet behöver ej godkännas av beställaren, men ska ha samma innehåll som det brev som skickades under

30 7 Utökad e-hälsa I Framtidens hälso- och sjukvård kommer mer vård utföras utanför akutsjukhusen och husläkarverksamheten får ett utökat ansvar för omhändertagandet av vårdtunga och resurskrävande patientgrupper. Det medför att verksamheterna behöver göra anpassningar till exempel med hjälp av e-hälsa som kan bidra till ett genomförande av framtidsplanen. Digitaliseringen som sker i samhället i övrigt medför också krav på en annan tillgänglighet än den vi ser idag. Syftet är att öka användandet av E-tjänster för att möta befolkningens och hälso- och sjukvårdens behov av effektiva verktyg. Kriterier för målrelaterad ersättning Ska hantera önskemål om intyg Ska kunna hantera inkomna frågor och kontaktönskemål Erbjuda minst tre tjänster* utöver de tjänster som regleras i avtalet (Webbtidbok, av- och omboka tid, förnya recept och beställa tid) Rapportering E-tjänsterna ska vara aktiverade senast 31 december 2018 och synas på mottagningens kontaktkort på 1177.se. Ansvarig avtalshandläggare kontrollerar om mottagningen uppfyller kraven. Mer information: Frågor om Webbtidbok/Fristående tidbok: mvk.stockholm@sll.se Supportsidor för vårdpersonal Telefonsupport för vårdpersonal: Återgodkännande För de mottagningar som meddelats om godkännande av utökad e-hälsa under 2017, kommer ansvarig avtalshandläggare kontrollera om mottagningarna fortfarande uppnår kraven för målrelaterad ersättning. *Med tjänster avses tjänster riktade till patienter och som är tillgängliga via husläkarmottagningens ingång i 1177 Vårdguidens E-tjänster. Exempel på tjänster som finns färdiga i 1177 Vårdguidens E-tjänster, så kallade standardärendetyper: Begära intyg Beställa journalkopia Förlänga sjukskrivning Förnya hjälpmedel Kontakta mig Rådgivning Ärendetyper efter mall (tjänster som tillkommit sedan dess att e-tjänsten startades): Beställ kopia av din journal 14

31 Vill du ha stöd att ändra dina levnadsvanor? Avboka tid Har min remiss kommit fram? Egen vårdbegäran Frågeformulär inför sjukskrivning Hjälp oss att bli bättre! Förnya recept på preventivmedel Beställ svar på röntgen och provtagning Beställ svar på provtagning Beställ svar på röntgen Beställ tid för resevaccin Utöver dessa finns även möjlighet för mottagningarna att skapa egna tjänster (Skapa egen ärendetyp), till exempel ett formulär inför besök. Fler tjänster kan komma att bli aktuella i takt med att nya tjänster utvecklas. Detta dokument kommer då uppdateras. 15

32 8 Följsamhet till Kloka Listan Kloka Listan innehåller läkemedel som rekommenderas för behandling av vanliga sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté beslutar, efter förslag från läkemedelskommitténs expertråd, vilka läkemedel som ska rekommenderas i Kloka Listan. Rekommendationerna är grundade på vetenskaplig dokumentation avseende effekt och säkerhet, farmaceutisk ändamålsenlighet, kostnadseffektivitet och miljöaspekter. Läkemedelshanteringen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv. Kriterier för målrelaterad ersättning Vid resultat 79 % eller lägre utgår ett vite Rapportering: Informationen hämtas från VAL Mer information: Kloka listan 16

33 9 Telefontillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen mäter kontinuerligt telefontillgängligheten hos husläkarmottagningar i Stockholms län. Under januari-december rings 130 samtal till respektive husläkarmottagning. God telefontillgänglighet ingår i Vårdgarantin och är en viktig trygghetsfaktor som påverkar befolkningens och patienternas förtroende för vården. Kriterier för målrelaterad ersättning Vid resultat 84 % eller lägre utgår ett vite Rapportering: Informationen hämtas från GVR Mer information: Lathund för telefontillgänglighetsmätningen 17

34 10. Registrering av diagnos och KVÅ, psykosociala insatser Psykosociala insatser är en viktig del av omhändertagandet i primärvården. Ökad registrering av diagnos och KVÅ inom uppdraget psykosociala insatser gör att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bättre kan följa vilka problem/sjukdomar som hanteras och vilken typ av åtgärder som görs. Indikatorn mäter andel besök inom det psykosociala uppdraget som har en diagnos registrerad tillsammans med en KVÅ-kod av totala antalet besök inom det psykosociala uppdraget. Med fysiska besök avses ny-, åter-, hem-, grupp-, team-, gruppteam-, och videobesök. Kriterier för målrelaterad ersättning Vid resultat 30 % eller högre utgår målrelaterad ersättning Rapportering Informationen hämtas från GVR. Mer information: - De KVÅ-koder som ska användas är de koder som visar vad patienten har fått för behandling under besöket. Ibland kan det vara DU011 men det finns många andra koder. Här är några exempel: DU007 Stödjande samtal (i) DU008 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk (PDT) (i) DU009 Systematisk psykologisk behandling, annan (i) DU010 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv (i) DU011 Systematisk psykologisk behandling, kognitivbeteendeterapeutisk (KBT) (i) DU013 Systematisk psykologisk behandling, mentaliseringsbaserad (MBT) (i) DU014 EMDR (i) DU020 Systematisk psykologisk behandling, systemisk (i) DU021 Systematisk psykologisk behandling, dialektiskbeteendeterapeutisk (DBT) (i) DU022 Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) (i) DU023 Psykopedagogisk behandling (i) DU032 Mindfulness (i) Fullständig förteckning över KVÅ-koder finns på Socialstyrelses hemsida. 18

35 11. Målrelaterad ersättning för att öka antalet besök Ersättningen gäller Den målrelaterade ersättningen syftar till att stimulera till ökad tillgänglighet till läkar- och sjuksköterskebesök på husläkarmottagning. Indikatorn mäter kvoten för fysiska besök hos läkare och sjuksköterska inom husläkaruppdraget i förhållande till totalt antal listade. Kvoten för respektive mottagning jämförs per månad 2018 mot samma månad Med fysiska besök avses ny-, åter-, hem-, grupp-, team-, gruppteam-, och videobesök. Indikatorn beräknas endast på husläkaruppdraget (uppdrag 300) Täljare: läkar- och sjuksköterskebesök, Ny-, åter-, hem- och gruppbesök. Distansbesök inkl. KVÅ UX007, teambesök inkl. KVÅ XS007, teambesök i hemmet. Nämnare 1: Antalet listade (beräknar kvoten) Nämnare 2: Antal arbetsdagar i månaden (olika antal dagar per år) Mottagningen ska ha varit i drift sedan före för att få ta del av den målrelaterade ersättningen. Kriterier för målrelaterad ersättning De mottagningar som har ökat sin kvot aktuell månad jämfört med samma månad föregående år får ta del av den målrelaterade ersättningen Rapportering Informationen hämtas från GVR/ListOn. Mer information: - 19

36 12. Målrelaterad ersättning för automatisk rapportering av väntetider Ersättningen gäller fr.o.m Vårdgarantin för Stockholms läns landsting anger att om vårdpersonalen bedömer att patienten har behov att träffa en läkare ska en tid erbjudas inom fem dagar på mottagningen. Från och med ska samtliga husläkarmottagningar automatiskt månadsvis rapportera sina väntetider till SKL. Den automatiska rapporteringen ersätter den tidigare manuella rapportering som genomfördes två gånger per år. Patientvald väntan ingår inte i beräkningen. Kriterier för målrelaterad ersättning För att få ta del av den målrelaterade ersättningen ska andelen patienter som fick ett besök hos läkare på mottagningen inom fem dagar uppgå till 90 % Rapportering Informationen hämtas från SKL. Mer information: -. 20

37 Information om husläkarmottagning Mottagningens namn Verksamhetschef Aktnummer (ifylles av HSF) Redovisning av kvalitetsarbete 2018 Instruktioner till mottagningen Del 2 avser redovisning av genomfört kvalitetsarbete och skickas per e-post till ansvarig avtalshandläggare senast 31 mars 2019 men får gärna skickas in redan i januari 2019 vilket leder till tidigare återkoppling vilket kan vara bra inför nästa års arbete. DEL 2 Redovisning av kvalitetsarbete Ansvarig(-a) för kvalitetsarbetet Namn på förbättringsarbetet i formatet: Enhet ämne år del: Boo VC Hypertoni 2018 del 2 Mål med förbättringsarbetet samt kort bakgrund om varför det är viktigt Indikator(-er) Med indikator avses ett mått som ska vara mätbart, till exempel: - Andel diabetiker som varit på årskontroll senaste året - Andel hypertoniker som har blodtryck mindre än 140/90 - Andel av patienterna som söker p.g.a. depressiva besvär som får fylla i en viss typ av skattningsformulär - Detektionsgrad av.. Välj en eller flera indikatorer som mäter de åtgärder ni vill jobba med och det resultat ni strävar efter. Välj gärna något som går att mäta varje månad för att följa effekten av era åtgärder så de går att justera under resans gång. Formulera det som Andel. Antal. Detektionsgrad

38 Information om husläkarmottagning Mottagningens namn Verksamhetschef Aktnummer (ifylles av HSF) Nuvarande lägesbeskrivning inklusive basnivå av indikatorerna Källa (-or) Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppföljning (GUPS) Medrave m4/clickview eller liknande PrimärvårdsKvalitet NDR Strama Övrigt: Beskrivning av genomfört kvalitetsarbete Var olika yrkeskategorier involverade? Var patienter involverade? Vilka arbetssätt har förbättrats och hur gick ni tillväga? Har det förkommit inslag av personcentrerad vård eller åtgärder som stärker patienten delaktighet i vården? Beskriv.

39 Information om husläkarmottagning Mottagningens namn Verksamhetschef Aktnummer (ifylles av HSF) Resultat Skriv här utfallet av era indikatorer, jämför hur de låg innan, under tiden, och efter att åtgärderna (de förändrade arbetssätten) genomförts Tolkning av resultat Diskussion Vilka svårigheter har ni stött på? Vilka framgångsfaktorer har ni upptäckt? Hur ska enheten jobba vidare inom området?

40 Information om målrelaterad ersättning 2019 Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Senast uppdaterad:

41 Innehållsförteckning 1 Information Redovisning av kvalitetsarbete /förbättringsarbete Fortbildning på mottagningen av informationsapotekare/-läkare eller STRAMA Stockholm Listades besök i annan vård Godkänd astma/kol-mottagning Godkänd äldremottagning Utökad e-hälsa Följsamhet till Kloka Listan Telefontillgänglighet Registrering av diagnos och KVÅ, psykosociala insatser Målrelaterad ersättning för att öka antalet besök Målrelaterad ersättning för automatisk rapportering av väntetider

42 1 Information Detta dokument innehåller beskrivning av den del av uppföljningen av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård som är kopplad till målrelaterad ersättning. Andra indikatorer och delar av uppföljningen hittar du mer information om på Vårdgivarguiden Husläkare med basal hemsjukvård Uppföljning Samtlig rapportering ska ske via e-post om inget annat anges. Vite Följande kvalitetsområden ger vite vid ej uppnådda mål: Kvalitetsområde Listades besök i annan vård Följsamhet till Kloka Listan Telefontillgänglighet Inlämning senast Information hämtas från GVR Information hämtas från VAL Information hämtas från Telefonmätningen För ersättningsnivåer, se FFU Målrelaterad ersättning. Kvalitetsområden som kan ge målrelaterad ersättning På nästföljande sida finns en tabell över de kvalitetsområden som kan ge målrelaterad ersättning, vilka datum som gäller och även en kort sammanfattning över vilka förändringar som gjorts jämfört med

43 Tabell över kvalitetsområden som kan ge Målrelaterad ersättning Kvalitetsområde Förändring Rutin för de som godkändes 2017 (Återgodkännande) Redovisning av kvalitetsarbete enligt mall Fortbildning på mottagning av informationsapotekare/- läkare eller Strama Stockholm Listades besök i annan vård (2,2 besök och lägre) Godkänd astma/kolmottagning Godkänd äldremottagning Utökad e-hälsa på mottagningen Inlämning senast Ingen förändring Nya mallar skickas in Del 1 30 april 2018 och 2 31 mars 2019 Ingen förändring Ej aktuellt Information tillhandahålls av informationsapotekare/- läkare eller Strama Stockholm Ingen förändring Ej aktuellt Information hämtas från GVR För vårdgivare som blivit godkända under 2017 kommer avtalshandläggare ta kontakt med verksamhetschefen. För vårdgivare som blivit godkända under 2017 kommer avtalshandläggare ta kontakt med verksamhetschefen. Nytt utskick av brev ska skickas till nya 75-åringar. Webbtidbok är numera ett krav enligt avtalet. Nya e-tjänster för att ta del av målrelaterad ersättning; -Ska hantera önskemål om intyg -Ska kunna hantera inkomna frågor och kontaktönskemål Ansökan senast 31 december 2018 I drift senast 31 december 2018 Ansökan 31 maj 2018 I drift 1 september 2018 Ingen ansökan. Ansvarig avtalshandläggare kontrollerar om mottagningen fortfarande uppfyller kraven Ingen ansökan. Ansvarig avtalshandläggare kontaktar verksamhetschef under året Ingen ansökan. Nytt utskick av brev till nya 75-åringar. Ansvarig avtalshandläggare kontaktar verksamhetschef under året. 31 december 2018 OBS! Ingen ansökan 4

44 2 Redovisning av kvalitetsarbete / förbättringsarbete Alla som arbetar i hälso- och sjukvård har två uppdrag, dels att göra sitt ordinarie arbete och dels att utveckla det arbete och det system man verkar i. Inom ramen för vårdvalet Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård utgår målrelaterad ersättning för att genomföra och redovisa ett medicinskt kvalitetsarbete (=förbättringsarbete). Arbetet ska genomföras under Syftet med ersättningen är att stödja systematiskt förbättringsarbete. Husläkarmottagningarna väljer själva vilket område som ska prioriteras. Tips, råd och stöd i utförandet kan fås via QRC Stockholm, HSF, läs mer om stödet som erbjuds här: Kriterier för målrelaterad ersättning Redovisning av ett medicinskt kvalitetsarbete enligt mall framtagen av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, genomförts under 2019 och som av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bedöms som godkänt Rapportering Beskrivning och redovisning av kvalitetsarbetet görs via en gemensam mall för både del 1 och del 2 som skickas in per e-post till funktionsbrevlåda forbattringsarbete.hsf@sll.se Mallen med del 1 ifylld ska vara inskickat senast 30 april 2019, och med del 2 ifylld senast 31 mars Mer information: Den gemensamma mallen för både del 1 och del 2 finns på Vårdgivarguiden Kvalitetsrapporter i GUPS (här finns tidigare års arbeten) För att sprida kunskap och goda erfarenheter publiceras samtliga medicinska kvalitetsarbeten/förbättringsarbeten på GUPS. Bedömning av kvalitetsarbeten godkänt icke godkänt Arbetena får godkänt eller icke godkänt där godkänt krävs för den målrelaterade ersättningen. För att kvalitetsarbetet ska bli godkänt måste arbetet uppfylla detta: Förbättringsarbetet redovisas enligt mallen. En förbättringsåtgärd som bidrar till ett förbättrat arbetssätt (inte en engångsåtgärd i form av t.ex. ett enstaka utbildningstillfälle) ska vara genomförd och mätetal ska finnas minst innan och efter, samt en reflektion över resultatet. Om man väljer samma område som föregående år krävs att någon ytterligare åtgärd/förbättring genomförs. Att endast låta förra årets arbete löpa på med nya mätningar leder inte till godkänt arbete. Man kan dock bara ha samma tema maximalt 2 år i rad. Bedömning av kvalitetsarbeten nivå 1-5 (frikopplat från ersättningen) Arbetena kommer även att bedömas avseende kvalitet i 5 nivåer. Nivå 1: Ingen förbättringsåtgärd genomförd Nivå 2: Förbättringsåtgärd genomförd men man har inte mätt innan eller efter sin åtgärd Nivå 3: Förbättringsåtgärd genomförd, man har mätt minst före och efter. Grundläggande krav på ett förbättringsarbete är uppfyllt. 5

45 Nivå 4: Som nivå 3 samt 1-2 stycken av nedanstående tilläggskriterier (förutsatt att redovisningen är tydlig av nivå 3) Nivå 5: Som nivå 3 samt 3-4 stycken av nedanstående tilläggskriterier (förutsatt att redovisningen är tydlig av nivå 3) Tilläggskriterier: 1. Arbetat interprofessionellt 2. Redovisar inslag av patientcentrering/patientsamverkan 3. Nått förbättringar i sina mätningar 4. Har en plan framåt för hur bra delar kan behållas och utvecklas Instruktioner för mallen för kvalitetsarbete / förbättringsarbete Del 1 Steg 1: Beskrivning av nuläget a. Vilka är era stora patientgrupper och vilka behov har de? b. Vad är ni bra på? Var har ni förbättringspotential? Gå in och titta på era resultat när det gäller kvaliteten på vården och era processer från t.ex. GUPS, medrave, PrimärvårdsKvalitet, NDR osv. En vanlig fallgrop är att förbättringsteam fokuserar förbättringsinsatserna på något man redan jobbar mycket med och är bra på. Våga ta er an ett projekt där det finns tydlig förbättringspotential! Steg 2: Val av tema för förbättringsarbetet Utifrån era lärdomar från steg 2, vilket område vill ni jobba med? T.ex. diabetes, patientsäkerhet, läkemedel, psykisk ohälsa, annat? Om ni skulle beskriva området som ni vill jobba med i max ett par ord, hur skulle ni beskriva det? Steg 3: Målformulering a. Mål Vad vill ni uppnå? Var specifik med vad ni vill uppnå. b. Mått Hur kan ni mäta att ni är på väg mot målet? Ange dagens värde (mått i siffror) av detta samt vad ni har som mål (i siffror) att uppnå. c. Till när hoppas ni ha uppnått ert mål? Ange datum. Ett sätt för att formulera ett effektivt mål är att formulera det som ett SMART mål: S - Specifikt, tydligt och konkret M - Mätbart, hur vet man när man nått målet? Antal / andel / öka eller minska ett visst värde osv. A - Accepterat av de som berörs, det måste vara ett mål som ni vill uppnå R Realistiskt, både ett för högt och ett för lågt uppsatt mål kan dra ner engagemanget, det ska vara möjligt att uppnå målet på den tidsram ni satt upp T Tidsatt, det är viktigt med ett tidsatt mål så att ni vet till när det är tänkt att målet ska uppnås, detta kan också bidra till ökat engagemang! Steg 4 Förbättringsidéer vad kan ni göra för att nå målet? Vilka åtgärder kan ta er mot ert mål? a. Vilka förbättringsidéer har ni? Ni kan ta fram idéer genom att titta i vårdprogram, nationella riktlinjer eller genom att brainstorma fram idéer. Där kan t.ex. verktyget Fiskbensdiagram vara till hjälp, här finns en instruktion för fiskbensdiagram: Om ni 6

46 vill använda fiskbensdiagrammet som verktyg, lägg målet för ert förbättringsarbete huvudet på fisken och brainstorma kring frågan vad kan leda oss till vårt mål. b. Vad är viktigt för era patienter? Hur kan ni stärka personcentrerad vård eller patienters delaktighet i vården? Här finns en verktygslåda som kan användas för att ta reda på vad som är viktigt för patienterna: Patientsamverkan ger många positiva effekter, t.ex. har man sett att det kan minska medicinska misstag och biverkningar, förbättra följsamhet, förbättra egenvård och minska personalomsättning 1. Därför är patientsamverkan i förbättringsarbetet en viktig del. Genom att använda verktyg för patientsamverkan får ni en ökad insikt om patienternas behov och kan använda er av dessa insikter när ni förbättrar verksamheten. Steg 5 Vilka mått behöver ni följa för att se effekten av förbättringsidéerna? Välj 1-3 mått, utöver måttet som ni angett i steg 3, som speglar om er förändring blir en förbättring. Mät det ni gör (=processmått). Mät gärna ofta, minst 1 gång per månad, så ni kan byta eller justera er förbättringsidé om den inte leder mot ert mål. I förbättringsarbete är det rekommenderat att kombinera både mått som speglar det resultat man vill uppnå (utfallsmått) och mått som speglar hur den nya processen/rutinen fungerar (processmått). Ett exempel kan vara att målet är att öka andelen patienter som har HbA1c under 70 mmol/mol (=utfallsmått) och processmåttet kan i det fallet vara andelen patienter med diabetes som fått en årskontroll. Förbättringsidén är att försäkra att alla patienter får regelbundna årskontroller. I förbättringsarbete är det också viktigt att mäta ofta för att se att förbättringsidén faktiskt ger effekt på det mål man vill uppnå. Det finns ett uttryck som säger att förbättringstakten är begränsad av takten man mäter, dvs. ju oftare du mäter desto oftare kan du se om dina förbättringsidéer fungerar. Det rekommenderas också att man mäter balanserande mått för eventuella risker eller andra bieffekter med förbättringsarbetet, t.ex. undanträngningseffekter, men det är inget vi kräver att ni redovisar. Lästips - Om mätningar i förbättringsarbete: Steg 6 Dags att testa dina förbättringsidéer Använd gärna förbättringshjulet PDSA (Plan Do Study Act) som stöd. Testa i liten skala först och justera era idéer enligt vad ni lär er och testa igen. När ni är nöjda kan ni testa på hela husläkarmottagningen och standardisera det nya arbetssättet. Redovisning sker i del 2 nedan. PDSA används som nästa steg när ni har tagit fram förbättringsidéer och valt vilken eller vilka idéer ni vill testa. PDSA hjälper er att bättre förstå processen som krävs för införande av förbättringsidéerna och löser eventuella problem med dem. På så sätt hittar ni de arbetssätt som ni sedan kan använda till hela verksamheten. Det är viktigt att börja i liten skala med små tester. Det är mer lättarbetat än att börja stort med många involverade. Verktyget och hur ni kan gå tillväga steg för steg finns här:

47 Nu kan du döpa mallen (Enhet tema år del 1) och skicka in den senast 30 april 2019 men gärna redan i januari 2019 till: forbattringsarbeten.hsf@sll.se Del 2 A. Hur har ni testat och infört era förbättringsidéer? Vad har ni gjort? Hur har ni jobbat? Har ni varit flera olika yrkesgrupper som jobbat med förbättringsarbetet? Har ni använt förbättringshjulet PDSA? Har ni justerat era idéer under tiden? Hur har ni gjort för att standardisera/införa det nya arbetssättet? Här beskrivs själva förbättringsarbetet kärna. Speciellt denna del kan komma andra mottagningar till nytta när arbetet publiceras på GUPS. B. Resultat. Vad har ni uppnått? Ange dagens mått avseende steg 3 och 5 och jämför med utgångmåtten. Om ni mätt under tiden får ni gärna inkludera det (t.ex. i form av ett linjediagram visar mätvärdena över tid). C. Slutreflektion. Vilka var era lärdomar? Vad har ni lärt er? Hur har ni använt kunskap från patienter under olika delar av förbättringsarbetet? Hur har arbetet strävat efter att öka patienters delaktighet i vården? Hur kan ni göra för att bibehålla de positiva effekterna av ert förbättringsarbete? Vilka datakällor har varit användbara för er? D. Döp mallen (Enhet tema år del 2) och skicka in till funktionsbrevlådan forbattringsarbeten.hsf@sll.se 8

48 3 Fortbildning på mottagningen av informationsapotekare/-läkare eller STRAMA Stockholm Innehållet i fortbildningen planeras utifrån önskemål från respektive enhet och analyser av diagnoskopplade data. Fortbildningen utgår dels från de riktlinjer som finns för behandling av vanliga infektioner, dels från analyser av den enskilda mottagningens förskrivningsmönster. Syftet med fortbildningen är att öka medvetenheten om aktuella behandlingsrekommendationer och bidra till en klok och hållbar antibiotikaanvändning. Kriterier för målrelaterad ersättning Mottagningen ska ta emot minst 2 besök per år av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens informationsapotekare/-läkare eller från Strama Stockholm. Minst en timme per tillfälle ska avsättas och majoriteten av relevant personalgrupp ska närvara vid fortbildningstillfällena. Rapportering Mottagningen behöver inte skicka in någon redovisning över fortbildningstillfällen och deltagare, detta görs av fortbildaren. Mer information: STRAMA Stockholm 9

49 4 Listades besök i annan vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer Listades besök i annan vård med syftet att följa vårdgivarens ansvarstagande för de listade patienternas totala behov av hälso- och sjukvård. Indikatorn mäter antalet besök per listad patient hos läkare i annan öppenvård än den egna mottagningen. Med fysiska besök avses ny-, åter-, hem-, grupp-, team-, gruppteam-, och videobesök. Med öppenvård avses öppenvård inom akutsjukhus, akutmottagning, psykiatri, geriatrik, somatiska vårdval samt övrig primärvård såsom BVC och MVC. Kriterier för målrelaterad ersättning Vid resultat 2,2 eller lägre utgår kvalitetsrelaterad ersättning Vid resultat 2,6 eller högre utgår ett vite Rapportering Informationen hämtas från GVR. Mer information: - 10

50 5 Godkänd astma/kol-mottagning Syftet med verksamheten är att utveckla kvaliteten i vården av personer med astma eller KOL. Målgruppen är barn från sex månader och vuxna med astma eller KOL. Kriterier för målrelaterad ersättning Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha avsatt tid enligt nationella kriterier för godkänd astma/kol mottagning med minst 2 timmar/vecka/1000 listade patienter för målgruppen. Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha utbildning om minst 15 högskolepoäng inom området astma, allergi och KOL* Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha tidsbeställd mottagning med organiserad telefonrådgivning Astma/KOL-sjuksköterskan ska ha kontinuerlig fortbildning inom astma och KOL Mottagningen ska utföra strukturerad patientutbildning Mottagningen ska erbjuda tobaksavvänjning Mottagningen ska registrera i Luftvägsregistret Specialist i allmänmedicin ska ha uppdraget som medicinskt ansvarig för astma/kol-mottagningen. Den medicinskt ansvarige läkaren ska ha kontinuerlig fortbildning inom astma och KOL Mottagningen ska ha etablerad samverkan med fysioterapeut Mottagningens läkare ska ha goda kunskaper i spirometritolkning. Minst en läkare och en sjuksköterska ska ha gått utbildningen spirometrikörkort eller motsvarande högskoleutbildning Mottagningen ska erbjuda behandling och utredning av Astma (inkl. lungfunktionsmätning och bedömning av samsjuklighet) KOL (inkl. lungfunktionsmätning och bedömning av samsjuklighet) Allergisk rinit Luftvägsallergier Utrustning på mottagningen Spirometer Pulsoxymeter Oxygen Nebuliseringsapparat Spray med andningsbehållare för akutbehandling Rapportering Astma/KOL-mottagningen ska vara i drift under Ansökan ska vara inskickad per e-post till ansvarig avtalshandläggare så snart astma/kolmottagningen är i drift, dock senast 31 december När en vårdgivare blivit godkänd presenteras detta på 1177.se med en symbol på mottagningens kontaktkort. Mer information: Ansökan astma/kol-mottagning Utbildning för godkänd astma/kol-mottagning samt fortbildning: 11

51 Karolinska Institutet: bland annat 15 och 30 hp inom astma, allergi och KOL och 3 hp utbildningar i spirometri Spirometri i teori och praktik Akademiskt Primärvårdscentrum: bland annat två dagars utbildning för spirometrikörkort. Läkemedelskommittén: Fortbildningar med fokus på läkemedel Allergicentrum Stockholm ger utbildning om astma, allergi och KOL på vårdcentraler falldiskussioner och föreläsningar. Centrum för epidemiologi och Samhällsmedicin (CES), Ger 3,5 dagars utbildning i kvalificerad tobaksavvänjning. Återgodkännande För de mottagningar som meddelats om godkännande av astma-kolmottagning under 2017, kommer ansvarig avtalshandläggare att kontakta er för bekräftelse om ni avser fortsätta er mottagning och fortfarande uppnår kraven för målrelaterad ersättning. *Under 2018 godkänns även pågående utbildning om minst 15hp 12

52 6 Godkänd äldremottagning Syftet med verksamheten är att skapa trygghet för äldre och närstående. Målet är att öka tillgängligheten och kontinuiteten för listade patienter som är 75 år och äldre. Kriterier för målrelaterad ersättning Direkttelefon (utan knappval eller återuppringning) minst 1 timme varje dag med telefonrådgivning och tidsbokning Utskick till målgruppen med beskrivning av äldremottagningens arbetssätt. OBS! Utskick kan ske först efter godkännande. Erbjuda målgruppen en fast vårdkontakt vid behov Erbjuda målgruppen besök eller annan kontakt med mottagningen samma dag eller dagen efter. Beskrivning av mottagningens arbetssätt gällande fast vårdkontakt, snabb tid till besök, längre tider vid besök, arbete med läkemedelsgenomgångar och vårdplaneringar m.m Rapportering Äldremottagningen ska vara i drift under 2018, dock senast 1 september Ansökan ska vara inskickad per e-post till ansvarig avtalshandläggare senast 31 maj Godkännande Avtalshandläggaren kontaktar verksamhetschefen om eventuella kompletteringar samt meddelar godkännande. Därefter skall vårdgivaren ange godkännandet enligt beställarens anvisningar på kontaktkortet som presenteras på 1177.se Mer information: Ansökan äldremottagning Återgodkännande För de mottagningar som meddelats om godkännande av äldremottagning under 2017, kommer ansvarig avtalshandläggare kontakta er för avstämning om ni fortfarande uppnår kraven för målrelaterad ersättning. Senast 1 september 2018 ska nytt brev skickas till de listade patienter som fyller 75 år under Brevet behöver ej godkännas av beställaren, men ska ha samma innehåll som det brev som skickades under

53 7 Utökad e-hälsa I Framtidens hälso- och sjukvård kommer mer vård utföras utanför akutsjukhusen och husläkarverksamheten får ett utökat ansvar för omhändertagandet av vårdtunga och resurskrävande patientgrupper. Det medför att verksamheterna behöver göra anpassningar till exempel med hjälp av e-hälsa som kan bidra till ett genomförande av framtidsplanen. Digitaliseringen som sker i samhället i övrigt medför också krav på en annan tillgänglighet än den vi ser idag. Syftet är att öka användandet av E-tjänster för att möta befolkningens och hälso- och sjukvårdens behov av effektiva verktyg. Kriterier för målrelaterad ersättning Ska hantera önskemål om intyg Ska kunna hantera inkomna frågor och kontaktönskemål Erbjuda minst tre tjänster* utöver de tjänster som regleras i avtalet (Webbtidbok, av- och omboka tid, förnya recept och beställa tid) Rapportering E-tjänsterna ska vara aktiverade senast 31 december 2018 och synas på mottagningens kontaktkort på 1177.se. Ansvarig avtalshandläggare kontrollerar om mottagningen uppfyller kraven. Mer information: Frågor om Webbtidbok/Fristående tidbok: mvk.stockholm@sll.se Supportsidor för vårdpersonal Telefonsupport för vårdpersonal: Återgodkännande För de mottagningar som meddelats om godkännande av utökad e-hälsa under 2017, kommer ansvarig avtalshandläggare kontrollera om mottagningarna fortfarande uppnår kraven för målrelaterad ersättning. *Med tjänster avses tjänster riktade till patienter och som är tillgängliga via husläkarmottagningens ingång i 1177 Vårdguidens E-tjänster. Exempel på tjänster som finns färdiga i 1177 Vårdguidens E-tjänster, så kallade standardärendetyper: Begära intyg Beställa journalkopia Förlänga sjukskrivning Förnya hjälpmedel Kontakta mig Rådgivning Ärendetyper efter mall (tjänster som tillkommit sedan dess att e-tjänsten startades): Beställ kopia av din journal Vill du ha stöd att ändra dina levnadsvanor? Avboka tid Har min remiss kommit fram? Egen vårdbegäran Frågeformulär inför sjukskrivning 14

54 Hjälp oss att bli bättre! Förnya recept på preventivmedel Beställ svar på röntgen och provtagning Beställ svar på provtagning Beställ svar på röntgen Beställ tid för resevaccin Utöver dessa finns även möjlighet för mottagningarna att skapa egna tjänster (Skapa egen ärendetyp), till exempel ett formulär inför besök. Fler tjänster kan komma att bli aktuella i takt med att nya tjänster utvecklas. Detta dokument kommer då uppdateras. 15

55 8 Följsamhet till Kloka Listan Kloka Listan innehåller läkemedel som rekommenderas för behandling av vanliga sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté beslutar, efter förslag från läkemedelskommitténs expertråd, vilka läkemedel som ska rekommenderas i Kloka Listan. Rekommendationerna är grundade på vetenskaplig dokumentation avseende effekt och säkerhet, farmaceutisk ändamålsenlighet, kostnadseffektivitet och miljöaspekter. Läkemedelshanteringen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv. Kriterier för målrelaterad ersättning Vid resultat 79 % eller lägre utgår ett vite Rapportering: Informationen hämtas från VAL Mer information: Kloka listan 16

56 9 Telefontillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen mäter kontinuerligt telefontillgängligheten hos husläkarmottagningar i Stockholms län. Under januari-december rings 130 samtal till respektive husläkarmottagning. God telefontillgänglighet ingår i Vårdgarantin och är en viktig trygghetsfaktor som påverkar befolkningens och patienternas förtroende för vården. Kriterier för målrelaterad ersättning Vid resultat 84 % eller lägre utgår ett vite Rapportering: Informationen hämtas från GVR Mer information: Lathund för telefontillgänglighetsmätningen 17

57 10. Registrering av diagnos och KVÅ, psykosociala insatser Psykosociala insatser är en viktig del av omhändertagandet i primärvården. Ökad registrering av diagnos och KVÅ inom uppdraget psykosociala insatser gör att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bättre kan följa vilka problem/sjukdomar som hanteras och vilken typ av åtgärder som görs. Indikatorn mäter andel besök inom det psykosociala uppdraget som har en diagnos registrerad tillsammans med en KVÅ-kod av totala antalet besök inom det psykosociala uppdraget. Med fysiska besök avses ny-, åter-, hem-, grupp-, team-, gruppteam-, och videobesök. Kriterier för målrelaterad ersättning Vid resultat 30 % eller högre utgår målrelaterad ersättning Rapportering Informationen hämtas från GVR. Mer information: - De KVÅ-koder som ska användas är de koder som visar vad patienten har fått för behandling under besöket. Ibland kan det vara DU011 men det finns många andra koder. Här är några exempel: DU007 DU008 DU009 DU010 DU011 DU013 DU014 DU020 DU021 DU022 DU023 DU032 Stödjande samtal (i) Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk (PDT) (i) Systematisk psykologisk behandling, annan (i) Systematisk psykologisk behandling, kognitiv (i) Systematisk psykologisk behandling, kognitiv-beteendeterapeutisk (KBT) (i) Systematisk psykologisk behandling, mentaliseringsbaserad (MBT) (i) EMDR (i) Systematisk psykologisk behandling, systemisk (i) Systematisk psykologisk behandling, dialektisk-beteendeterapeutisk (DBT) (i) Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) (i) Psykopedagogisk behandling (i) Mindfulness (i) Fullständig förteckning över KVÅ-koder finns på Socialstyrelses hemsida. 18

58 11. Målrelaterad ersättning för att öka antalet besök Ersättningen gäller Den målrelaterade ersättningen syftar till att stimulera till ökad tillgänglighet till läkar- och sjuksköterskebesök på husläkarmottagning. Indikatorn mäter kvoten för fysiska besök hos läkare och sjuksköterska inom husläkaruppdraget i förhållande till totalt antal listade. Kvoten för respektive mottagning jämförs per månad 2018 mot samma månad Med fysiska besök avses ny-, åter-, hem-, grupp-, team-, gruppteam-, och videobesök. Indikatorn beräknas endast på husläkaruppdraget (uppdrag 300) Täljare: läkar- och sjuksköterskebesök, Ny-, åter-, hem- och gruppbesök. Distansbesök inkl. KVÅ UX007, teambesök inkl. KVÅ XS007, teambesök i hemmet. Nämnare 1: Antalet listade (beräknar kvoten) Nämnare 2: Antal arbetsdagar i månaden (olika antal dagar per år) Mottagningen ska ha varit i drift sedan före för att få ta del av den målrelaterade ersättningen. Kriterier för målrelaterad ersättning De mottagningar som har ökat sin kvot aktuell månad jämfört med samma månad föregående år får ta del av den målrelaterade ersättningen Rapportering Informationen hämtas från GVR/ListOn. Mer information: - 19

59 12. Målrelaterad ersättning för automatisk rapportering av väntetider Ersättningen gäller fr.o.m Vårdgarantin för Stockholms läns landsting anger att om vårdpersonalen bedömer att patienten har behov att träffa en läkare ska en tid erbjudas inom fem dagar på mottagningen. Från och med ska samtliga husläkarmottagningar automatiskt månadsvis rapportera sina väntetider till SKL. Den automatiska rapporteringen ersätter den tidigare manuella rapportering som genomfördes två gånger per år. Patientvald väntan ingår inte i beräkningen.. Kriterier för målrelaterad ersättning För att få ta del av den målrelaterade ersättningen ska andelen patienter som fick ett besök hos läkare på mottagningen inom fem dagar uppgå till 90 % Rapportering Informationen hämtas från SKL. Mer information: - 20

60 Information om husläkarmottagning Mottagningens namn Verksamhetschef Aktnummer (ifylles av HSF) Kvalitetsarbete/Förbättringsarbete 2019 del 1 och del 2 Instruktioner till mottagningen Denna mall avser dels planen (del 1) och dels slutredovisningen (del 2). Mallen med del 1 ifylld och döpt till Enhet tema år del 1 t.ex. Boo VC diabetes 2019 del 1 skickas per e-post till funktionsbrevlåda forbattringsarbeten.hsf@sll.se senast den 30 april 2019, men gärna redan i januari 2019 för att ni ska hinna få återkoppling i god tid gällande eventuella justeringar som kan behövas. Denna mall med även del 2 ifylld och döpt till Enhet tema år del 2 t.ex. Boo VC diabetes 2019 del 2 skickas till samma funktionsbrevlåda senast den 31 mars 2020, men kan skickas in redan från januari Mer information finns i Information om målrelaterad ersättning 2019 på Vårdgivarguiden och på QRC:s webbplats. Frågor kan även skickas till rita.fernholm@sll.se. DEL 1 Planen Ansvarig(-a) för kvalitetsarbetet, ange även teammedlemmar och deras professioner Ett förbättringsarbete har större chanser att få goda resultat om flera olika yrkesgrupper deltar. Ange e-postadress för kontaktpersonen för arbetet. Steg 1 Beskrivning av nuläget Vad är ni bra på? Inom vilket område ser ni en tydlig förbättringspotential och varför? Detta är viktigt för att kunna välja ett område där ni har möjlighet att göra tydlig skillnad så ni inte lägger tid på ett område som ni redan är bra på. Gå in och titta på era resultat när det gäller kvaliteten på vården och era processer från t.ex. Regionens uppföljningsportal (GUPS), medrave m4, PrimärvårdsKvalitet, Nationella Diabetesregistret (NDR) osv. Ange det ni kommer fram till i stora drag. T.ex. Vi ser i medrave m4 att vi har många patienter med hypertoni som inte når målblodtryck Eller Vi ser i GUPS att vi ligger långt från Socialstyrelsens riktlinjer gällande andel patienter som får statinbehandling efter stroke

61 Information om husläkarmottagning Mottagningens namn Verksamhetschef Aktnummer (ifylles av HSF) Steg 2 Val av tema för förbättringsarbete Utifrån era lärdomar från steg 1, vilket område vill ni jobba med? T.ex. diabetes, hypertoni, patientsäkerhet, läkemedel, psykisk ohälsa, annat Steg 3 Övergripande mål vad vill vi förbättra och varför det är viktigt T.ex. Vi vill förbättra omhändertagandet av våra patienter med högt blodtryck, det är viktigt för att minska risken för stroke och andra komplikationer Steg 4 Förbättringsidéer vad kan ni göra för att nå målet? (Interventionerna) a. Vilka förbättringsidéer har ni? Ni kan ta fram idéer genom att titta i vårdprogram, nationella riktlinjer eller genom att brainstorma fram idéer. Om ni vill kan ni använda verktyget fiskbensdiagram för att ta fram idéer. b. Vad är viktigt för era patienter? Hur kan ni involvera dem? Om ni vill kan ni använda något av verktygen för patientsamverkan i QRC:s verktygslåda. a. b.

62 Information om husläkarmottagning Mottagningens namn Verksamhetschef Aktnummer (ifylles av HSF) Steg 5 Vilket/vilka mått behöver ni följa för att se effekten av förbättringsidéerna? (=Indikatorer) Välj ett till fem mått, som speglar om er förändring blir en förbättring. Mät utfall (det som gör skillnad för patienterna) men gärna även det ni gör (=processmått). T.ex. Antal årskontroller varje månad av diabetikerna. Antal snabbspirometrier per vecka. Antal läkemedelsgenomgångar som görs varje vecka eller månad. Mät gärna ofta, minst 1 gång per månad, så ni kan byta eller justera er förbättringsidé om den inte leder mot ert mål. Självklart kan ni fortsätta att mäta efter även om det är 2019 ni redovisar här. En indikator ska börja med Antal eller Andel Indikatornamn T.ex. Andel diabetiker med HbA1c över 70 mmol/mol. Antal snabbspirometrier per vecka Nuläge = Startläge (% eller antal) Datum/ period för startläge Mål (% eller antal) Datum för att uppnå målvärdet Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Kommentar (valfritt): Vilka källor tar ni era data från: Steg 6 Dags att testa era förbättringsidéer. Använd gärna förbättringshjulet PDSA (=Plan Do Study Act) som stöd. Testa i liten skala först och justera era idéer enligt vad ni lär er och testa igen. När ni är nöjda kan ni testa på hela husläkarmottagningen och standardisera arbetssättet. Redovisningen av steg 6 sker i slutredovisningen i del 2 nedan. Döp denna fil till: Enhet tema år del 1 t.ex. Boo VC diabetes 2019 del 1 och skicka in senast 30 april 2019 men gärna redan från januari 2019 till: forbattringsarbeten.hsf@sll.se

63 Information om husläkarmottagning Mottagningens namn Verksamhetschef Aktnummer (ifylles av HSF) DEL 2 Slutredovisningen OBS: Denna del skickas in senast 31 mars 2020, se steg D. A. Hur har ni testat och standardiserat era förbättringsidéer? När ni testat att förbättringsidéerna fungerar i liten skala kan ni standardisera det nya arbetssättet. Beskriv hur ni jobbat. B. Resultat Vilka resultat har ni uppnått? Ange startläge, datum och mål (klistra in från steg 5) samt resultatet och datum/period för när resultatet togs ut. Om ni mätt under tiden får ni gärna inkludera det i en bilaga (t.ex. över tid i form av ett linjediagram som visar mätvärdena över tid) Indikator 1 Indikatornamn T.ex. Andel diabetiker med HbA1c över 70 mmol/mol Startläge (% eller antal) Datum/ period för startläge Mål (% eller antal) Resultat (% eller antal) Datum/ period för resultatvärdet Indikator 2 Indikator 3 Indikator 4 Indikator 5 Övriga kommentarer:

64 Information om husläkarmottagning Mottagningens namn Verksamhetschef Aktnummer (ifylles av HSF) C. Slutreflektion. Vilka var era lärdomar? 1. Vad har ni lärt er? 2. Hur har ni använt kunskap från patienter under olika delar av förbättringsarbetet? Hur har arbetet strävat efter att öka patienters delaktighet eller involvering i vården? 3. Vad har ni för plan framåt gällande detta område? 4. Vilka datakällor har varit användbara för er? D. Döp denna fil till: Enhet tema år del 2 t.ex. Boo VC diabetes 2019 del 2 och skicka in senast 31 mars 2020 (men kan skickas in redan från januari 2020) till funktionsbrevlådan forbattringsarbeten.hsf@sll.se

65 Erbjudande: Stöd i förbättringsarbete 2019 Välkommen att ta del av den nya primärvårdssatsningen! QRC Stockholm Coachingakademi Västgötagatan 2, Box 17533, Stockholm

66 Inbjudan Varför detta erbjudande? I syfte att stimulera ökad kvalitet i primärvården infördes en ersättning när enheten genomför och redovisar ett förbättringsarbete/kvalitetsarbete. Ersättningen är 6 kronor per listad (2018) och kommer ligga kvar oförändrat för Erbjudandet är baserad på önskemål som framkom i en enkät som HSF skickade ut. I enkäten efterfrågades vilket av de föreslagna typerna av stöd som önskades mest. Svaren visade en ganska jämn fördelning bland de föreslagna typerna av stöd. En del efterfrågade en kurs i förbättringskunskap som var kostnadsfri och där det dessutom utgick ersättning för den person man skickade på kursen. Det fanns även önskemål om andra typer av stöd. Summeringen nedan visar resultatet av 105 enkäter. Vi har nu skapat ett upplägg för att stödja genomförandet av 2019 års förbättringsarbete. Stödet består antingen av en kurs med 5 dagar spridda över 8 månader eller så kan man välja att ta del av de andra delarna i erbjudandet. Allt detta syftar till att stödja er på husläkarmottagningarna på ett sätt som förhoppningsvis passar er verksamhet.

67 Inbjudan Erbjudandet Vi vill erbjuda er ett smörgåsbord med olika typer av stöd. Syftet är att ni ska kunna välja det typ av stöd som ni är i behov av och passar er verksamhet där ni är just nu. Stöden är olika i kunskapsintensitet och kräver mer eller mindre insats från er. 5-dagars kursen är det mest omfattande erbjudandet och vänder sig till er som vill lära er eller fördjupa era kunskaper i förbättringsarbete/kvalitetsarbete och ta tillfället i akt att bygga kunskaper som även kommer att ge nytta i framtida kvalitetsarbeten. Erbjudandet innefattar även ett introduktionstillfälle, en telefoncoach dit man kan ringa 1 2 gånger i månaden samt en inspirationseftermiddag i slutet av augusti, där man får ta del av många goda exempel. Se nedan en översikt vilka olika spår som erbjuds och mer ingående förklaringar för varje del längre ner i dokumentet. Översikt av erbjudandet Alla moment är kostnadsfria, 5-dagarskursen ersätts. Introduktionstillfälle 19 december 2018 En fristående utbildning i grunderna i förbättringsarbete samt en introduktion till kursdeltagarna och deras chefer. (Gratis men ingen ersättning utgår). Anmälan senast 12 december via denna >>länk. 5-dagars kurs i förbättringsarbete En 5 dagars kurs i förbättringsarbete och förändringsledning inkl. möjlighet till personlig coaching vid 3 tillfällen under kursens gång. Introduktionstillfället (ovan) är obligatoriskt om man går 5 dagarskursen. Gratis och ersättning utgår för de dagar som utgör kurstid (500 kr per deltagare/timme, 8 timmar per dag dvs. exklusive restid). Anmälan: Senast 14 januari 2019 via denna >>länk. Inspirationseftermiddag 28 augusti 2019 Det här är en del av examinationen för kursdeltagarna. Du som inte går kursen är välkommen att komma och lyssna på förbättringsarbetena och även presentera ditt eget om du vill. Anmälan: Senast 20 augusti Anmälningslänk skickas ut våren Coaching och handledning i grupp via telefon Du som önskar coachning och handledning i ditt förbättringsarbete har möjlighet att ringa upp och delta via telefon. Anmälan: Ingen anmälan behövs.

68 Inbjudan 5-dagars kurs i förbättringsarbete Utbildningen sträcker sig över åtta månader och innefattar fem utbildningstillfällen. Utbildningen bygger på teori och praktiskt förbättringsarbete på hemmaplan. Under utbildningen kommer du som kursdeltagare leda ett tvärprofessionellt team i den egna verksamheten och tillsammans med teamet förbättra vården. Som kursdeltagare träffar du teamet ca 1 timme varje eller ca 1,5 timme varannan vecka. Du erbjuds även 3 tillfällen personlig coaching under utbildningens gång. Utbildningen erbjuds 1 person från mottagningen. Antal kursplatser: max 25. Anmälan: Först till kvarn via denna länk och allra senast den 14 januari Plats: Västgötagatan 2, plan 4, förutom det sista tillfället som kombineras med inspirationseftermiddagen och är på Hantverkargatan 11b. På utbildningstillfällena bjuder vi på en enklare lunch och fika på eftermiddagen. Ersättning utgår för de dagar som utgör kurstid (500 kr per deltagare/timme, 8 timmar per dag dvs. exklusive restid). Datum Aktivitet Vilka deltar? 23 /1 8:30-16:00 Kursdag 1: Introduktion till huvudblocken. Genomgång av grunderna i förbättringskunskap, teori, centrala verktyg samt effektiv mötesteknik. Särskilt fokus på patientsamverkan. Kursdeltagare 6/3 8:30-16:00 Kursdag 2: Från mål till handling. Målformulering och verktyg för att bena ut problem, prioritera förbättringsidéer. Kursdeltagare 10/4 8:30-16:00 Kursdag 3: Mått och mätningar. Mätningar som stöd i förbättringsarbete. Förbättringshjulet. Kursdeltagare 22/5 8:30-16:00 Kursdag 4: Coaching och patientsamverkan. Motivation och gruppdynamik samt fördjupning inom patientsamverkan. Kursdeltagare 28/8 8:30-16:30 Kursdag 5: Hållbara förbättringar samt Inspirationseftermiddag Hur standardiserar man sina förbättringsidéer? Inspirationseftermiddag på eftermiddagen med presentation av förbättringsarbeten och inbjudna deltagare från alla vårdcentraler. Kursdeltagare och på eftermiddagen chefer och alla intresserade

69 Inbjudan Mål och innehåll i 5-dagars utbildningen Utbildningstillfällena kommer att innehållsmässigt vila på fyra fokusområden: Förbättringskunskap Mål: Få verktyg och lära sig en metod för att driva förbättringsarbete. Innehåll: Praktiska övningar och teori om verktyg inom förbättringskunskap. När olika verktyg används i förbättringsarbetets olika faser. Coaching och förändringspsykologi Mål: Förstå hur coaching kan stödja förbättringsarbetet och användas praktiskt. Innehåll: Metoder och förhållningssätt för coachning av individer och grupper. Praktiska övningar, reflektion och teori. Mätningar och kvalitetsregister Mål: Förstå och kunna använda mätningar och kvalitetsregister som ett verktyg i förbättringsarbetet. Få särskilt fördjupad kunskap och insikt om, t.ex. medrave m4, PrimärvårdsKvalitet, GUPS (landstingets gemensamma uppföljningsportal) och NDR. Innehåll: Teori, övningar och praktiska exempel inom området mätningar i förbättringsarbete. Patientsamverkan i förbättringsarbete Mål: Förstå hur patientsamverkan kan bidra till sjukvårdens utveckling. Känna sig väl förtrogen med att tillämpa metoder för att samverka med patienter och närstående. Innehåll: Testa verktyg för att få patientens perspektiv i förbättringsarbete. Få kunskap om verktyg och metoder för patientsamverkan i förbättringsarbete som kan användas efter kursens slut. Vad förväntas av deltagarna i 5-dagars kursen? För att delta i 5-dagars kursen krävs att medarbetaren som ska gå kursen samt chefen deltar på det första introduktionstillfället den 19/12. Vidare förväntas: Att kursdeltagaren deltar på alla kurstillfällen Att teamet som kursdeltagaren leder på sin arbetsplats är tvärprofessionellt Att kursdeltagaren träffar sitt team varje eller varannan vecka Att teammöten kan hållas från dag 1 i kursen (d.v.s. planera in träffar från sista veckan i januari).

70 Inbjudan Introduktionstillfälle Den 19 december 2018 är alla välkomna att delta för att höra mer om hur stödet under året kommer att se ut och innehållet i utbildningarna. Vi kommer även gå igenom grunderna för vad förbättringsarbete är och hur du skapar förutsättningar för att lyckas med förbättringsarbetet. Vi rekommenderar att chefer och nyckelpersoner deltar på den här dagen. Dagen är obligatorisk för chefer och deltagare i 5 dagars-kursen. Tid: 19 december 2018 kl :00 Plats: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Magnus Ladulåsgatan 63A, bottenplan, lokal Fataburen. Anmälan: Anmäl dig senast 12/ via denna >>länk. Inspirationseftermiddag Den 28 augusti är det avslutning för 5-dagars kursen och på eftermiddagen kommer deltagarna att presentera sina förbättringsarbeten. Även ni som inte deltagit då är välkommen att delta för att lyssna och gärna presentera ert förbättringsarbete. Tid: 28 augusti 2019 kl :30. Plats: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Hantverkargatan 11b, lokal Hantverkaren. Coaching och handledning i grupp via telefon - för alla Handledningstillfällen, 1 timme via telefon. Diskussionerna kan utgå ifrån utmaningar och framgångar som känns aktuella just då för er (t.ex. val av förbättringstema, val av mål, val av indikatorer, hur ofta man ska mäta). Ta med din fråga eller bara delta i diskussionen. Du ringer upp på och ange kod Tider för telefoncoaching är: 8 januari kl januari kl februari kl mars kl april kl april kl maj kl maj kl o augusti kl

71 Inbjudan Kontaktuppgifter Rita Fernholm Projektledare, medicinsk rådgivare, specialist i allmänmedicin Tel: Tel: rita.fernholm@sll.se Jenny Björk Projektledare, certifierad teamcoach, leg. sjuksköterska Tel: Tel: jenny.n.bjork@sll.se Teresa Tael Projektledare Tel: teresa.tael@sll.se