Hjärtsvikt. Jana Bjarby kardiolog SkaS Skövde Susanne Orsborn hjärtsviktssköterska SkaS Skövde

Transkript

1 Hjärtsvikt Jana Bjarby kardiolog SkaS Skövde Susanne Orsborn hjärtsviktssköterska SkaS Skövde

2 Vad är hjärtsvikt? Hjärtats oförmåga att upprätthålla en adekvat cirkulation för att tillfredsställa kroppens behov av syre och näring Hjärtat sviktar pga någonting, det finns alltid en orsak Vanligaste symptom andfåddhet, trötthet och svullnad

3 Vad händer vid hjärtsvikt?

4

5

6 Epidemiologi % av befolkningen % av äldre Hälften har diastolisk svikt En av de vanligaste orsaker till sjukhusinläggning 25% 1-årsmortalitet (värre än hjärtinfarkt och de flesta cancer-typer) Kostnader kommer att öka trefaldigt ( 300%! ) till 2030 (då kommer ¾ av patienter ha diastolisk svikt)

7 Överlevnad i hjärtsvikt i Sverige

8 Rätt behandling i rätt dos minskar sjukhusvård, mortalitet och lidande

9 Utredning vid misstänkt hjärtsvikt 1. Anamnes Trötthet Andfåddhet Bensvullnad 2. Statusfynd Basala lungrassel Halsvensstas Bensvullnad 3. EKG Någon form av avvikelse Minst 1/3 närvarande 5. Utred andra orsaker till symtomen lågt 4. NT-proBNP högt 5. Remiss för hjärtultraljud

10 Differentialdiagnoser Kardiell ischemi (angina pectoris, hjärtinfarkt) utan hjärtsvikt Lungsjukdomar, KOL, astma Lunginflammation Lungemboli Njur- eller leversvikt med ödem Perifera orsaker till ödem Anemi eller blödning 10

11 Etiologi Ischemisk hjärtsjukdom Hypertoni Klaffsjukdom Kardiomyopati Toxisk påverkan - alkohol, narkotika, läkemedel Arytmi oftast snabbt förmaksflimmer Medfödda hjärtfel Endokardit, myokardit, inlagringssjukdomar Annan belastning på hjärtat t ex till följd av sköldkörtelsjukdom, anemi, lungsjukdom

12

13 Likertskala Vid vilka situationer blir du andfådd/trött? 1. Är aldrig andfådd eller trött. 2. När jag går uppför en trappa. 3. När jag går på plan mark. 4. Vid långsam gång på plan mark eller när jag duschar och klär på mig. 5. I vila.

14 Hjärtsviktsförlopp Välmående Död Tid

15 Behandling av diastolisk hjärtsvikt Endast symptomatisk Diuretika! Blodtryckskontroll ACE-hämmare? Välreglerat förmaksflimmer Särskilt viktigt med egenvård och sviktinformation

16 Farmakologisk behandling (systolisk svikt) Angiotensinreceptor- /neprilysinhämmare (Entresto) Ivabradin (Procoralan) MRA (Spironolakton, Eplerenon) Betablockerare ACE-hämmare / ARB NYHA I NYHA II NYHA III NYHA IV Symptomatisk behandling Diuretika Järnsubstitution (Ferinject iv)

17 Device-behandling (systolisk svikt) Ställningstagande till device 3 månader efter uppnådd optimal läkemedelsbehandling CRT - Cardiac Resynchronization Therapy ICD Implantable Cardioverter Defibrillator CRT-D

18 Fysioterapi Konditions- och styrketräning Utformad och utvärderad av fysioterapeut Ökar livskvalitet, minskar återinläggningar (prio 3 enl Socialstyrelsen) Gäller både systolisk och diastolisk hjärtsvikt

19 Läkemedel, device, nästa steg? Vänsterkammarassist Transplantation Palliativ behandling, närsjukvårdsteam Stänga av ICD!

20 Hjärtsviktsmottagningen Sjuksköterskebaserad mottagning. Syfte: Öka patientens livskvalitet och kunskap genom utbildning i hjärtsvikt samt egenvård vilket leder till ökad trygghet för patienten och anhöriga samt att det ger patienten ökad kontroll över sin sjukdom. Optimering av medicinering vilket leder till ökad livskvalitet, ökad överlevnad samt minskat behov av inneliggande sjukhusvård.

21 Sviktinformation Målsättning: Att patienten förstår innebörden av sin sjukdom och behandling för att känna trygghet och kunna hantera sin vardag Bekräfta hjärtsviktsdiagnosen och om möjligt dess orsak. Patofysiologi Information om insatta samt planerade läkemedel och dess verkan på hjärtat. Egenvård Upptäcka sviktförsämring och vidta åtgärder. Fortsatt uppföljning

22 Egenvård vid hjärtsvikt Måttlighet med alkohol och rökstopp Trötthet, fatigue. Energibesparande åtgärder. Prioritera sina sysslor. Remiss till arbetsterapeut. Parkeringstillstånd? Daglig vikt. Tecken på sviktförsämring (ökad vikt, dyspné, ödem). Justera Furixdos vb. Kontakta sviktssk vb.

23 Egenvård vid hjärtsvikt forts Stödstrumpor, högläge med benen. Vätskande ödem? Höjd huvudända vid vila (minskar återflöde) Impotens. Läkemedelsbehandling? Vanligt med obstipation. Undvik bulkmedel.

24 Egenvård vid hjärtsvikt - Nutrition Begränsa vätskeintaget efter graden av hjärtsvikt samt kroppsmassa. Undvika överdrivet saltintag. Vid svår törst och muntorrhet tips om salivstimulerande sugtabletter, isbitar samt att skölja munnen istället för att dricka. Citrusfrukter ökar salivproduktionen. Det är viktigt med god munvård vid muntorrhet då risken för karies ökar, observans på eventuell svampinfektion.

25 Egenvård vid hjärtsvikt Nutrition forts Vid dålig matlust äta små portioner oftare. Näringsdryck (Calogen). Kontakt med dietist vid behov. Vid illamående antiemetika.

26 Forts Egenvård vid hjärtsvikt Viktigt med läkemedelsföljsamhet men vid diarré/annan uttorkning uppehåll med RAAS blockad, MRA, diuretika, Entresto. Undvika NSAID. Vaccinering. Ortostatism. Försiktighet vid uppresning och lägesändring.

27 Forts Egenvård vid hjärtsvikt Behandla torr hud. Sämre livskvalitet. Fokusera på möjligheterna. Kurator? Antidepressiva? Konditions- och styrketräning utformad och utvärderad av fysioterapeut

28 Att tänka på vid kontakt med hjärtsviktspatienten Viktökning? Svullna anklar/ben? Svårigheter att andas? Ligga plant? Ökat bukomfång? Ökat sin Furixdos? Nytillkommen hosta? Ökad trötthet? Compliance läkemedel Upprepa sviktinformation

29 Vardagsproblem Stigande kreatinin och kalium Obs! tätare elstatuskontroller, info om medicinuppehåll vid dehydrering Lågt kalium Lågt blodtryck Optimal hjärtfrekvens Motivera till läkemedel

30 Vardagsproblem - diuretika Furixordination tabl/iv - - viktuppgång, ökad andfåddhet, ödem - blodtryck - kreatinin - grunddos Spironolakton/eplerenon har en mild vätskedrivande effekt Metolazon, Furixinfusion, Simdax Vätskekarens vs viktkontroll

31 Nära vård Hjärtsvikt Norra Skaraborg

32 Hjärtsviktsmottagning Vårdcentral Hjärtavdelning Hemsjukvård Universitetssjukhus Närsjukvårdsteam Medicinavdelning

33 Nyinsjuknande Kontakt med VåC pga hjärtsviktssymptom Bedömning hos fast VåCläk inom 3 dagar för status, EKG, NT-pro-BNP mm Ultraljud hjärta på fyslab inom 1 månad Remiss till VåC där sviktansvarig ssk tar kontakt med patienten inom 2 veckor Information, utredning, behandling på sviktmott SkaS, Riks-Svikt,fysio- /arbetsterapeut, kurator Fyslabsläk - remiss till sviktmott (ssk inom 2 v, läk inom 4 v), besked till pat och svar till PV Alt följs pat av HSV eller närsjukvårdsteam Besök hos sviktansvarig ssk på VåC om 6 månader, hos läk om 1 år, vb rehab, kurator

34 Vid försämring Kommunssk (även jourtid) Bered skaps jour Hemsjuk vårdsläk Jourtid 112, 1177 Närsjuk vård Disktriktsläk Sviktssk på VåC Kardiolog Ambulans Akutmott Dagsjuk vård Sviktmott SkaS

35

36 Förbättringsåtgärder Fast track Enklare kontaktvägar, nätverk Förbättrad papperskommunikation (remisser, journalkopior o dyl) Sviktansvarig ssk på varje vårdcentral Rutin för halvårs-/årskontroller i primärvården Utbildning till all personal RiksSvikt Närhälsan Rehab

37 Sviktansvarig sjuksköterska på vårdcentralen Förbättrad uppföljning inom Primärvården leder till: Ökad tillgänglighet till nära vård då man inte mår bra. Ökad trygghet. Ökad följsamhet till behandlingen. Ökad livskvalitet. Bättre kontinuitet i vården. Minskat behov av akutbesök och inneliggande vård.

38 Att komma ihåg! Ultraljud hjärta är ett måste för diagnosen Håll utkik efter tecken på försämring Rätt behandling vid systolisk svikt räddar liv! Välinformerad och välmotiverad patient har bästa chansen att må bra och leva länge Hjärtsviktssköterska minskar morbiditet och mortalitet Stäng av ICD