Tips: Utbildning. Förbättringsarbete med stöd av. kvalitetsregister. Mätning och förbättring. Utbildningsprogrammets mål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tips: Utbildning. Förbättringsarbete med stöd av. kvalitetsregister. Mätning och förbättring. Utbildningsprogrammets mål"

Transkript

1 Förbättringsarbete med stöd av Att gå från ax till limpa från forskning till nytta för patienten Svenskt forum för vårdkvalitet, Ersta, Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.Dr. Vinnvård Fellow of Improvement Science Jönköping Academy Forskare, Medical Management Centrum Karolinska Institutet Ordförande, Expertgruppen för Nationella Tips: Utbildning Magister- och masterprogram i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg Ansökan till hösten senast 15 april via Läs mer på: Utbildningsprogrammets mål Avsikten med utbildningsprogrammet är att bidra till förbättring av hälsa, vård och omsorg. Masterprogrammet ska öka deltagarnas förmåga att leda och åstadkomma förbättringar av vård och omsorg som leder till vinster i hälsa och välfärd samt en god resurshushållning. Mätning och förbättring Kvalitetsmätning behövs för att vägleda och utvärdera förbättringsarbete Det finns olika syften med kvalitetsmätning Alla syften med kvalitetsmätning är inte kompatibla samma mätningar kan inte användas för alla syften Solberg et al: improvement, accountability, and research (förbättring, bedömning, forskning) Syftet med mätningar spelar roll Tre domäner för kvalitetsmätning Vi inser alltmer inte bara hur väsentligt mätning är för de förbättringar vi eftersträvar utan också hur kontraproduktivt det kan vara att blanda mätning för värdering/bedömning eller forskning med mätning för förbättring. Alla syften med kvalitetsmätning är inte kompatibla. Håll isär mätning för förbättring och mätning för att avgöra ersättning. Solberg LI, Mosser G, McDonald S. The three faces of performance measurement: improvement, accountability, and research. Jt Comm J Qual Improv Mar;23(3): (Min översättning) Struktur Aktiviter; det vi gör i vården Lokaler, utrustning, personal Process Resultat Utfall av sjukvårdsinsatser Donabedian A. Evaluating the quality of medical care Milbank Q. 2005;83(4):

2 Struktur Exempel: diabetesvård Tillgång till ögonbottenfotografi Process Synförmåga; retinopati Kopplingar mätning förbättring Kopplingsväg 1 Selektion Selektion av aktörer med god kvalitet Kännedom om kvalitet/ resultat Systemets syfte Mål Resultat Mätning för förbättring Kopplingsväg 2 Förändring Aktivt förbättringsarbete Kännedom om kvalitet/ resultat Regelbunden ögonbottenfotografering m.m. Resultat Patienter/brukare, remittenter, uppdragsgivare, tillsynsmyndigheter gör informerade val Motivation Organisationer Vård och omsorgsgivare, praktiker Bearbetad utifrån: Berwick DM, James B, Coye MJ. Connections between quality measurement and improvement. Med Care Jan;41(1 Suppl):I30 8. Några utgångspunkter Förbättringar sker sällan av sig själva - de kräver målmedvetet och aktivt arbete. Vill man åstadkomma bättre resultat i en verksamhet måste man förändra sina arbetssätt eftersom resultaten är inneboende egenskaper i ett system: Varje system är perfekt utformat för att åstadkomma de resultat som det gör. Batalden P, Splaine M. What will it take to lead the continual improvement and innovation of health care in the twenty first century? Quality management in health care. 2002;11(1): Några utgångspunkter All förbättring kräver förändring men inte all förändring innebär förbättring. Berwick DM. A primer on leading the improvement of systems. BMJ. 1996; 312(7031): Några utgångspunkter Enbart kunskap om att det finns ett bättre sätt att arbeta medför inte automatiskt att alla börjar arbeta på det sättet. (Minns Semmelweis!) Man behöver också arbeta aktivt med själva förändringsprocessen. Då är det bra att ha en metodik till hjälp. Det är här förbättringskunskapen kommer in! Professor Paul Batalden God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen,

3 Quality improvement is the combined and unceasing efforts of everyone healthcare professionals, patients and their families, researchers, payers, planners and educators to make the changes that will lead to better patient outcomes (health), better system performance (care) and better professional development. Batalden PB, Davidoff F. What is quality improvement and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care. 2007; 16:2 3. Moving knowledge into practice Generalizable scientific knowledge + Particular context Measurable performance improvement Bättre hälsa Bättre vård Bättre professionell utveckling: lärande; arbetsglädje; yrkesstolthet Batalden PB, Davidoff F. What is quality improvement and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care. 2007; 16:2 3. Data till stöd i förbättringsarbete Mönster som kan vägleda förbättring framgår bäst om man plottar data över tid Amount of ideal-patients for treatment ACE / A-II blockerare vid utskrivning Riks-HIA Hur identifierar vi denna nivå? Focus on the improvement potential Focus on the differences between hospitals Focus on the low performing hospital Weakest hospitals Average Best hospital Levett JM, Carey RG. Measuring for improvement: from Toyota to thoracic surgery. Ann Thorac Surg Aug;68(2): Modell för förbättringsarbete 1. Vad vill vi åstadkomma vilket är vårt mål? 2. Hur vet vi om en förändring medför en förbättring hur mäter vi? 3. Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättring? Plan Do Study Act A S P D Langley GJ. The Improvement Guide: a Practical Approach to Enhancing Organizational Performance. 2nd ed. San Francisco: Jossey Bass; Fellowship-forskning Syftet är att öka kunskapen om hur nationella används, och kan utvecklas för användning, i hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete. Detta förväntas bidra med kunskap av mer generellt intresse inom fältet förbättringsvetenskap improvement science särskilt vad gäller mätning av kvalitet och kopplingen mellan sådan mätning och kvalitetsförbättring. 3

4 Frågeställningar 1. Hur används Nationella för kliniskt förbättringsarbete? 2. Vilken sorts kvalitetsdata används och hur? 3. Vilka utvecklingsmöjligheter finns beträffande registerdata, dess utformning och användning för kvalitetsförbättring? Nationella Kvalitetsregister Definition Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Ett Nationellt Kvalitetsregister kvalitetsgranskas och är certifierat av den Nationella Styrgruppen för. Antaget av Styrgruppen för NKR Vision Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning och kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa bästa möjliga hälsa, vård och omsorg. Antaget av Styrgruppen för NKR Klinisk epidemiologi: Nationella enskilda patienters vård. Svenska höftprotesregistret: 1. Klinisk epidemiologi: Nationella The postoperative endophthalmitis registrations have led to several positive developments; diagnostic routines have improved and intracameral cefuroxime has been adopted all over the country, resulting 3. in Vårdgivare a decreased och incidence patienter of använder registerrelaterade endophthalmitis data för att [from vägleda utformningen av postoperative 0,11 enskilda % in 1998 patienters to 0,02 % in vård. 2009] Minskad risk för infektion (endoftalmit) vid katarakt operation. 1. Klinisk epidemiologi: Nationella enskilda patienters Öppen vård. redovisning påskyndade förbättring. Läs mer på: Koppling mellan följsamhet till evidensbaserade riktlinjer och patientutfall. Ettårsmortalitet 1996: 21,0 %; 2007: 13,3 %. 4

5 Med PER kan patienten ange sitt 1. Klinisk epidemiologi: Nationella eget tillstånd och själv följa sin bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder sjukdom och för att kunna se hur sjukdomen utvecklas och vilka effekter olika behandlingar har haft. 2. Öppen redovisning av vårdgivares Denna följsamhet sjukdomsöversikt till används riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. tillsammans Vårdgivare med den ansvariga kan jämföra sig med varandra och läkaren få vägledning för att hitta för bästa möjliga att öka sin följsamhet och utvärdera behandling. sitt eget Tillsammans skapar vi förbättringsarbete. Patienter och bättre andra hälsa intressenter för varje patient. Svensk kan också jämföra olika vårdgivare Reumatologis och agera Kvalitetsregister: utifrån enskilda patienters vård. 1. Klinisk epidemiologi: Nationella enskilda patienters vård. Registerbaserat förbättringsarbete Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Registercentrum sydost, UCR och 7 kliniska team Utvecklingsprogram Förbättringsarbete med stöd av QRC Stockholm och 17 kliniska team som använder något av 8 olika register, bland andra: RiksStroke, RiksÄt, Svensk reumatologis register, MS-registret, Nationella diabetesregistret. Ledarskap för Värdebaserad vård Utvecklingsprogram för verksamhetschefer; 4 träffar september 2014 mars 2015 Värdebaserad vård är ett ramverk för olika insatser, åtgärder och metoder som leder till ett bättre värde för patienterna. Deltagarna lär sig och tillämpar arbetssätt för att åstadkomma mätbar förbättring av vårdens kvalitet och värde med stöd av Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Mål: Åstadkomma bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och minska återinläggningar inom 30 dagar. Läs mer på: De här rapporterna kan ni ta fram i RiksSvikt. Catarina Koerfer, koordinator för RiksSvikt, distriktssköterska 1 1b LS november 2 LS januari LS maj 2014 Patientmedverkan Planera förbättringsarbete stor skala RiksSviktsprocessen 23 oktober oktober Introduktion Förberedelse LS1 12 november Förberedelse LS1 Patientmedverkan RiksSvikt faktorer som påverkar utfall Patientens väg genom vården Planera förbättringsarbete liten skala 12 december 6 feb 5 mars Stockholm 8 april Presentation av genomfört arbete Spridning av resultat C o a c h s t ö d A k t i v a a r b e t s p e r i o d e r 5

6 Vård dygn i samb an d med primär/elektiv höft - och knäplastikkirurg i T 1 T2 T 3 T1 T 2 T3 T 1 T2 T 3 ja n f eb ma r ap r m aj j un s ep o kt n ov de c jan feb mar apr maj jun aug sep okt novdec V årddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirur gi andelvårddygn <6, operationdag=dag1 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan febm ar apr m aj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt novdec Vård dygn i samb an d med primär/elektiv höft - och knäplastikkirurg i T 1 T2 T 3 T1 T 2 T3 T 1 T2 T 3 ja n f eb ma r ap r m aj j un s ep o kt n ov de c jan feb mar apr maj jun aug sep okt novdec Vård dyg n i samb an d med primär/elektiv höft - och knäplastikkirurg i an d el vå rd dy gn < 6, o pe rat i o nd a g= d ag 1 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 ja n f eb ma r ap r m aj j un s ep o kt n ov de c jan feb mar apr maj jun aug sep okt novdec Förbättringsarbete med stöd av Fem faktorer med RiksSvikt 1. Korrekt ställd diagnos 2. Rekommenderad basbehandling 3. Strukturerad uppföljning Hjärtsviktsmottagning 4. Samarbete primärvård slutenvård 5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av RiksSvikt Faktor 3 Strukturerad uppföljning Hjärtsviktsmottagning Hjärtsviktsmottagning är rekommenderat hos patienter som nyligen legat på sjukhus eller andra högrisk patienter Strukturerad uppföljning på hjärtsviktsmottagning är att se att diagnos är satt på rätt grund, att nå optimal rekommenderad läkemedelsbehandling Informera/delaktiggöra patienten i sin vård och behandling Faktor 3 Strukturerad uppföljning Hjärtsviktsmottagning Team Värnamo, Kartläggning av påverkansfaktorer Primär påverkan (2-4) Vad? Sekundär påverkan Hur? Mätning av hjärtats vänsterkammarfunktion med UKG Korrekt ställd diagnos BNP Mätning: Riks-Svikt Anamnes Behandling med ACE hämmare-alternativt ARB Mål/ målområde Bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och att minska återinläggningar inom 30 dagar. Livskvalitet Rekommenderad basbehandling Mätning: Riks-Svikt, Journalgranskning Strukturerad uppföljning - Hjärtsviktsmottagning Mätning: Besöksmätning Behandling med Betablockerare Aldosteronantagonist vid NYHA III-IV Diuretika för symtomkontroll Antikoagulantia till patienter med förmaksflimmer Medicinering inklusive självmedicinering, titreringar Patientutbildning angående livsstil, kost, motion, viktmonitorering Kontroller Vitala parametrar, EQ-5D, vikt, kreatinin, elektrolyter EKG Återinläggningar inom 30 dagar Samarbete primärvård/hemsjukvårdslutenvård Fokusutskrivning Samarbete med det Mobila Geriatriska Teamet Mätning:Återinläggning inom 30 dagar Utredning Kvalitetsuppföljning mha RiksSvikt Idé mätning? behandling Livskvalité EQ-5D ihi Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Trygg och välinformerad patient med så hög livskvalitet som möjligt. God kunskap i egenvård Minska behovet av återinläggning Lika vård oavsett vem du möter eller var du vårdas Tydliga rutiner för uppföljning Mätning: Besöksmätning Hjärtmottagning Journalgranskning: Hur är uppföljning dokumenterad i journalen, vilken information får patienten? Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut? Vi identifierar inte alla inneliggande patienter med hjärtsvikt Olika vård beroende på vem du som patient möter Inneliggande patienter får inte tillräcklig information/kunskap om egenvård inför utskrivning Vi utnyttjar inte våra sjukgymnaster och arbetsterapeuters kompetenser tillräckligt Patienten vet inte alltid vem som har ansvar för uppföljning Problembeskrivning- Vilka är våra problem och varför? Hög andel patienter återinläggs inom 30 dagar. Når inte upp till behandlingsmål gällande doser för ACE/ARB, otydliga riktlinjer för vilka värden som gäller angående njurfunktion (GRF) och behandling med ACE. Dålig kontinuitet, få kardiologer, många hyrläkare. Många projekt pågår samtidigt, personal dränks i nya uppgifter. Stressig miljö, ombyggnad pågår. Vilka förändringar har testats? Ny blankett Fokuspatient för att identifiera patienter med risk för återinläggning (sjukhusövergripande) Reviderad checklista för hjärtsviktspatienter att användas under vårdtiden Informationsbroschyr ska delas ut till alla patienter under vårdtiden.. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska kopplas in tidigt i samband med inskrivning för bedömning av patientens status, funktionsklass och kognitivta tillstånd. NYHA klassificering Analysera vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem? Journalgranskning visar att vi sannolikt har för låga doser/avstår från behandling med ACE-hämmare på grund av avvikande kreatinin värden då riktlinjer saknas. Vid behovs medicinering saknas Bristande kunskap om egenvård, vätskeintag och viktkontroll Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Njurfunktion: Skapa riktlinjer för insättande av ACE-hämmare Identifiera patienter med hjälp av Fokusblankett redan på akuten Tidigt starta teamsamarbete kring patienten under vårdtiden för en säker utskrivning Strukturerad uppföljning, tydlighet angående vem som har ansvar för uppföljning Tidiga reflektioner Kvalitetsregister kan användas för att vägleda och utvärdera lokalt kliniskt förbättringsarbete Enbart tillgång till data leder inte automatiskt till förbättring av vården Registerdata är begränsade exempelvis samlas data ibland bara 1 gång/år och behöver ofta kompletteras med temporära, lokala mätningar Förbättringsarbete kräver tillgång till aktuella data; det tar ibland lång tid innan registerdata blir tillgängliga lokalt 6

7 Kvalitetsregister guldägg att vårda Kvalitetsregister kan användas för att vägleda och utvärdera kliniskt förbättringsarbete och stödja professionell utveckling Det finns samtidigt risker med att blanda olika syften för att använda Nyttan måste vara större än bördan av att använda Upplevd nytta Upplevd > börda Litteratur Berwick DM. A primer on leading the improvement of systems. BMJ Mar 9;312(7031): Batalden PB, Davidoff F. What is quality improvement and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care. 2007; 16:2-3. Langley GJ, et al. The Improvement Guide: a practical approach to enhancing organizational performance. 2nd edition. San Francisco: Jossey-Bass; Ovretveit J, Keller C, Hvitfeldt Forsberg H, Essen A, Lindblad S, Brommels M. Continuous innovation: developing and using a clinical database with new technology for patient-centred care--the case of the Swedish quality register for arthritis. Int J Qual Health Care. 2013;25(2): Litteratur Larsson S, Lawyer P, Garellick G, Lindahl B, Lundstrom M. Use of 13 disease registries in 5 countries demonstrates the potential to use outcome data to improve health care's value. Health Aff (Millwood). 2012;31(1): Behndig A, Montan P, Stenevi U, Kugelberg M, Lundstrom M. One million cataract surgeries: Swedish National Cataract Register Journal of cataract and refractive surgery. 2011;37(8): Lundstrom M, Wejde G, Stenevi U, Thorburn W, Montan P. Endophthalmitis after cataract surgery: a nationwide prospective study evaluating incidence in relation to incision type and location. Ophthalmology. 2007;114(5): Jernberg T, Johanson P, Held C, Svennblad B, Lindback J, Wallentin L, et al. Association between adoption of evidence-based treatment and survival for patients with ST-elevation myocardial infarction. Jama. 2011;305(16): Stenestrand U, Lindback J, Wallentin L. Hospital therapy traditions influence long-term survival in patients with acute myocardial infarction. Am Heart J. 2005;149(1): Litteratur Thor J. Förbättringskunskap bör tillämpas i förändringsarbetet inom vården. Läkartidningen. 2002; 99(34): Nordström G, Wilde Larsson B, red. Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård. Lund: Studentlitteratur; Thor J. Getting going on getting better: How is systematic quality improvement established in a healthcare organization? Implications for change management theory and practice. [Avhandling, 2007] Stockholm: Karolinska Institutet. Tillgänglig elektroniskt via: Hvitfeldt H, Carli C, Nelson EC, Mortenson DM, Ruppert BA, Lindblad S. Feed forward systems for patient participation and provider support: adoption results from the original US context to Sweden and beyond. Qual Manag Health Care. 2009;18(4):

Bruk av data i kvalitetsforbedring: Kvalitetsregistre i kvalitetsforbedringsarbeid

Bruk av data i kvalitetsforbedring: Kvalitetsregistre i kvalitetsforbedringsarbeid Syftet är att belyse fordelene og utfordringene med å benytte data fra medisinske kvalitetsregistre i klinisk kvalitetsforbedringsarbeid. Bruk av data i kvalitetsforbedring: Kvalitetsregistre i kvalitetsforbedringsarbeid

Läs mer

Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten?

Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Bättre kvalitetsregisterforskning 2014-05-21: Workshop III & IV Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.dr. Vinnvård Fellow of

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Att knyta ihop kvalitetsregister och Esther coaching

Att knyta ihop kvalitetsregister och Esther coaching Att knyta ihop kvalitetsregister och Esther coaching Värdekompassen, vilket värde skapar den? Peter Kammerlind, RCSO/Qulturum Det här ska vi kika närmare på. Vem är jag och vad är ett registercentrum?

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Mats Lundström Nationella Kataraktregistret Karlskrona, Sverige Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår:

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Nationella Kataraktregistret

Nationella Kataraktregistret Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

C6 Measures for microsystem management

C6 Measures for microsystem management C6 Measures for microsystem management Mari Bergeling-Thorell Peter Kammerlind Qulturum Measures, microsystem and management Collaborative Access Balanced Scorecard Value Compass Statistical Process Control

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch Körschema 2013-04-26 08:50 09:20 Vad påverkar patientperspektivet?, Joakim intro Bataldenbilden, grupparbete utifrån lappar 09.20 10:00 Kaffe 10:00 10:40 Presentera hemuppgift och börja jobba med den,

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Att redovisa» Vilket område har ni jobbat med?» Varför just det området?» Vad har ni gjort?» Hur har ni gjort för att inkludera övriga?» Resultat?» Erfarenheter;» Vad

Läs mer

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Novare Leadership Academy

Novare Leadership Academy Novare Leadership Academy katalog 2015-2016 Sveriges främsta utvecklingsprogram och nätverk Young Professionals Young Executives Senior Executives Novare Leadership Academy En plattform för utveckling

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt? NIKOLA Aktiviteter under senaste året vad har hänt? KlaraKrav Stöd vid upphandling Förståelse Samsyn Klassificering Egenskaper Innehåll Kvalitetsprogram Filmer Nyheter Instruktioner Blanketter Läs mer

Läs mer

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1 Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och

Läs mer

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Det är ju något som varit väldigt bra med både de fysiska kursträffarna och webbinarierna, att alla deltagare delat med sig av sitt material

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015 ESCel Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott ESCel ESC e-learning ESCel Webbaserad plattform i syfte att underlätta harmonisering av specialistutbildning i cardiologi - över subspecialiteter

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du. Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK)

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättrad vård för patienter med lunginflammation Leg sg Celina Lupinska Leg sg Hanna Ljungman Freij Samrehab, Värnamo Sjukhus Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättra insatser på vårdavdelning när

Läs mer

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap U t v e c k l i n g s c e n t r u m Förbättringskunskap Göra saker rätt Göra rätt saker Efficiency Effectiveness Varför förändring? Problembild Hälso-och sjukvården består av splittrade vårdprocesser där

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Arbetsgång i förbättringsarbete

Arbetsgång i förbättringsarbete Poster innehåll Vem ni är Bakgrund/problem Syfte och Mål med ert förbättringsarbete Mätningar /resultat Tester/nya arbetsätt Patient/brukarmedverkan Stöd från linjen Delaktighet på hemmaplan Arbetsgång

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Program. Könsdysfori hos barn och vuxna fertilitet, hormonella effekter och kirurgi 25/11

Program. Könsdysfori hos barn och vuxna fertilitet, hormonella effekter och kirurgi 25/11 Program Könsdysfori hos barn och vuxna fertilitet, hormonella effekter och kirurgi 25/11 11 00 13 00 Registrering 13 00 14 00 Lunch 14 00 17 00 Yrkesspecifika möten med diskussioner om gemensamma problemområden

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Varför har vården aldrig tänkt på planering? 2014-09-18 Myrna Palmgren PhD Operations Research

Varför har vården aldrig tänkt på planering? 2014-09-18 Myrna Palmgren PhD Operations Research Varför har vården aldrig tänkt på planering? 2014-09-18 Myrna Palgren PhD Operations Research 1 Bild av beanningsbehov Personalschea Aktivitetsschea Scheajustering Uppföljning 2014-09-18 Myrna Palgren

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över

Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över Förbättringskunskap Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över SOSFS 2011:9 (2005:12) - God vård Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Professionell

Läs mer

Team och personcentrerad vård vid prioriteringar

Team och personcentrerad vård vid prioriteringar Team och personcentrerad vård vid prioriteringar Kerstin Dudas, leg. sjuksköterska, med dr, universitetslektor och forskare vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet Kerstin.dudas@gu.se

Läs mer

Novare Leadership Academy

Novare Leadership Academy Novare Leadership Academy katalog 2015-2016 Sveriges främsta utvecklingsprogram och nätverk Young Professionals Young Executives Senior Executives Novare Leadership Academy En plattform för utveckling

Läs mer

Kvalitetsindikatorer för svensk intensivvård

Kvalitetsindikatorer för svensk intensivvård Kvalitetsindikatorer för svensk intensivvård SIR/SIS IVA-chefsmöte Borås 20120918 Pär Lindgren (SIR/IVA Växjö) Thomas Nolin (SIR) Johan Petersson (SIR/CIVA Karolinska Solna) Svenska Intensivvårdsregistret

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete?

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Lena Berg 1, 2 Leg.ssk, doktorand Annsofie Källberg 1, 3 Leg. ssk, doktorand 1 Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Vad vården gör för individen och inte vad den är! Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information

Läs mer

omsorg är här Healthcare Futurist

omsorg är här Healthcare Futurist Framtidens vård och omsorg är här Carolina Wallenius Carolina Wallenius Healthcare Futurist Patienten tar emot nu! Medicinsk demokratisering genom mindre informations-asymetri 100.000 medicinska appar,

Läs mer

Kommunikation. SBAR personal - personal SBAR patient - personal. Karlskoga och Örebro 29-30 oktober 2012 Inger Hansen

Kommunikation. SBAR personal - personal SBAR patient - personal. Karlskoga och Örebro 29-30 oktober 2012 Inger Hansen Kommunikation SBAR personal - personal SBAR patient - personal Kommunikation God och säker vård förutsätter en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen

Läs mer

Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten

Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten Värdeväxlaren guidar ledning och strategiskt förändringsarbete Mission Rikta Beskriva Prioritera Förändra Mäta. management M. M.

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Delkurs 4. Upphandling, uppföljning, förbättringskunskap samt evidensbaserad praktik

Delkurs 4. Upphandling, uppföljning, förbättringskunskap samt evidensbaserad praktik Preliminär kursplan Institutionen för vårdvetenskap Nationell ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer 4 30 högskolepoäng (Uppdragsutbildning) National leadership development for geriatric care managers

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Resultatkonferens 2015. Välkommen!

Resultatkonferens 2015. Välkommen! Resultatkonferens 2015 Välkommen! Lite kort information Säkerhet Quality Hotel Reception Lunch Stadshotellet Tallkotten Middag kl 18 Stadshotellet Tallkotten Utvärdering till Katarina 2000 Vintage Resultatkonferens

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

HOPP-projektet. Anna Forssell

HOPP-projektet. Anna Forssell HOPP-projektet Hjärtsvikt Och Palliativa Programmet Anna Forssell HOPP- projektet Nationellt uppdrag - efter anslag från SKL Försöksverksamhet under 3 år Samarbete med AHS-Viool, Medicin Geriatrisk klinik,

Läs mer

Uppföljning av vårdprocesser med sällsynta händelser

Uppföljning av vårdprocesser med sällsynta händelser Att vårda en process mäta, räkna, rita Ett seminarium av Föreningen industriell statistik och SFK-StaM Den 7 November, 212 Uppföljning av vårdprocesser med sällsynta händelser Alexander Chakhunashvili,

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Implementeringsklimat

Implementeringsklimat What goes wrong? Non existent, invisible, or just plain bad leadership People have no idea where the organization is going or why Dishonesty at worst, poor communication at best Passive-aggressive staff

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Förbättringskunskap vad och hur?

Förbättringskunskap vad och hur? Förbättringskunskap vad och hur? FoU Välfärdskomnferens Kalmar 130829 Boel Andersson Gäre Professor, Futurum Landstinget i Jönköpings län och Jönköping Academy, Högskolan, Jönköping Futurum the Academy

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Svenskt register för BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Bakgrund I Sverige finns idag ca 148 000 personer med demenssjukdom och ca 50 % av dessa

Läs mer