Delårsrapport Jan-juli 2011

Transkript

1 Delårsrapport Jan-juli 2011

2 1

3 EKONOMISK ÖVERSIKT Periodens resultat uppgick till +12,4 Mkr (motsvarande period föregående år +17 Mkr). Efter sju månader uppgick nettokostnaderna för verksamheterna till 352,4 Mkr, en ökning med 2,7 % jämfört med föregående år. Skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämningsbidrag är i stort sett oförändrade och uppgick till 357,5 Mkr. I beloppet för 2010 ingick dock tillfälligt konjunkturstöd med 6,0 Mkr som tillfördes kommunerna. Finansnettot var positivt och uppgick till 7,3 Mkr. Kommunens nettoinvesteringar har under de första sju månaderna uppgått till 29,2 Mkr (motsvarande period föregående år 15 Mkr). Soliditeten per den 31 juli var 76 % (motsvarande period föregående år 73 %). Resultatprognos för helåret 2011, kommunen Resultat och balanskrav mm Årsresultatet för år 2011 beräknas uppgå till ca 15 Mkr att jämföras med ett budgeterat överskott på 6,7 Mkr. Kommunen uppfyller därmed det lagstadgade balanskravet. För samhällsbyggnadsnämnden beräknas ett budgetunderskott på 2,1 Mkr. Socialnämnden beräknas redovisa ett underskott på 1,4 Mkr. Kommunstyrelsen räknar med underskott på 1 Mkr medan nämnden för bildning, fritid och kultur räknar med en negativ budgetavvikelse på 0,5 Mkr. Överförmyndarnämnden räknar med ett resultat nära noll. Finansförvaltningen förväntas redovisa ett överskott mot budget på 13,3 Mkr, främst beroende på förbättrad slutavräkning för åren samt förbättrat finansnetto. 2

4 Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål - Under treårsperioden skall årsresultatet i genomsnitt uppgå till minst 8 Mkr. - Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Kommunens bedömning är att det finansiella målet rörande helårsresultatet för 2011 kommer att uppnås. Den ekonomiska återhämtningen har dock börjat minska i styrka vilket fått till följd att den senaste prognosen för år 2012 försämrats med 4 mkr. De verksamhetsanpassningar som tidigare arbetats fram i budgeten för år 2012 på 8,6 mkr beräknas fortfarande räcka för att uppnå ett acceptabelt överskott. För åren måste dock ytterligare åtgärder vidtas på ca 6 mkr per år. Den allmänna osäkerhet som fortfarande råder rörande konjunkturutvecklingen innebär att kommunen måste vara beredd att vidta ytterligare åtgärder om så är nödvändigt. Resultatprognos för kommunkoncernen år 2011 För hela kommunkoncernen prognostiseras ett helårsresultat på + 31,4 Mkr (föregående år +26,8 Mkr). HTAB räknar med ett överskott på 0,1 Mkr medan YPRO, Härjegårdar Fastighets AB och Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar beräknas redovisa ett resultat nära noll. Kommunens andel (50%) av Norkoms resultat beräknas bli + 0,3 Mkr.. Kommunens andel (36,2 %) av resultatet för Härjeåns Kraft AB bedöms bli +16 Mkr. Under året erhållen aktieutdelning från Härjeåns Kraft AB uppgår till 3,5 Mkr samt återbetalning av villkorat aktieägartillskott från Norkom uppgår till 0,5 Mkr. 3

5 RESULTATRÄKNING för kommunen januari - juli (Tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (not 1) Generella statsbidrag och utjämning (not 2) Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRA- ORDINÄRA POSTER Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT Prognos för helåret 2011 Resultatet för helåret 2011 beräknas uppgå till 15 Mkr 4

6 BALANSRÄKNING för kommunen per 31 juli (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar (not 3) Omsättningstillgångar (not 4) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar (not 5) Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser Soliditet med samtliga pensionsåtaganden redovisade som avsättning/skuld 31% 29% Soliditet med pensionsåtaganden redovisade enl den blandade modellen 76% 73% 5

7 FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN (Tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 6) Medel från verksamheten före förändring av Minskning kortfristiga fordringar Ökning förråd och varulager Minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förutbetald anläggningsavgift VA Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel den 31 juli

8 NOTANTECKNINGAR KOMMUNEN (Tkr) Not 1 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter inkomståret Slutavräkning föregående år Beräknad slutavräkning för inkomståret Not 2 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Tillfälligt konjunkturstöd Not 3 Anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar

9 Not 4 Omsättningstillgångar Förråd mm Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Not 5 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Not 6 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Pensionsavsättning Avsättning omstruktureringskostnader

10 REDOVISNINGSPRINCIPER Vid upprättandet av denna delårsrapport har samma redovisningsprinciper använts som i den senaste årsredovisningen. 9

11 KOMMUNSTYRELSE Översiktlig prognos över budgetutfallet Periodens utfall ligger totalt sett i paritet med budget. Kopierings/utskriftskostnaderna överstiger budget samt betydligt lägre intäkter jämfört med periodens budget. Ej budgeterade lönekostnader i samband med pensionering samt något högre timförbrukning i växel/reception innebär ett negativt avvik mot budget på ca 300 tkr. Telefonikostnaderna visar ett negativt avvik mot budget på grund av förutbetalda kostnader på ca 220 tkr. Viktiga händelser och beslut Under första kvartalet verkställdes flytten av näringslivskontoret till Medborgarhuset. Avdelningens uppdrag, kompetens- och resursbehov arbetades igenom samtidigt som anställningsprocessen av ny näringslivschef pågick. Den 1 mars tillträdde Ville Welin som ny näringslivschef och under våren fastställdes den nya organisationen. Näringslivsavdelningen presenterade ett förslag för politikerna på en näringslivspolitisk strategi. Förslaget arbetades igenom i en mindre grupp bestående av politiker och tjänstemän. Strategin är åtgärdsinriktad och utgår ifrån företagens behov och ska underlätta och utveckla samspelet mellan politiker, tjänstemän och företagen/näringslivet i kommunen. Strategidokumentet fastställdes i Kommunstyrelsen En genomlysning av Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomförts av en extern konsult under perioden januari mars. Huvudsyftet med arbetet har varit att se över möjligheten till effektivare ledning och samordningsvinster inom förvaltningen. En utredningsrapport har presenterats för berörda avdelningar, kommunledningsutskottet, kommunstyrelsen och de fackliga företrädarna. Rapporten ger också förslag på effektiviseringsåtgärder inom andra förvaltningar då särskilt kommunledningsförvaltningen. Utredningen belyser också effektiviseringsmöjligheter genom sammanslagning av kommunens och Härjegårdars fastighetsförvaltning, alternativa driftsformer för räddningstjänsten och flygplatsen. En arbetsgrupp har bildats för att arbeta med nästa steg i processen som är analys av materialet, beslut och genomförande. Gruppen leds av personalchefen. 10

12 Steg 2 och 3 i utbildningen Förenkla helt enkelt har genomförts under vintern och våren. Utbildningen har fokuserat på arbetsmetoder och verktyg som leder till ett utvecklande och positivt förhållningssätt inom förvaltningarna till företagandet. Resultatet av utbildningen är en konkret handlingsplan som deltagarna har tagit fram och som kommer att följas upp framöver av Näringslivs- och utvecklingsavdelningen. Därutöver har utbildningen resulterat i en mycket bättre dialog och samarbete mellan olika avdelningar. Ett exempel är att vi har infört en företagslots. Flygbolaget NextJet som trafikerar Sveg- Arlanda på uppdrag av Rikstrafiken fick inget nytt förtroende när verksamheten upphandlades våren Den nya entreprenören Avies Sverige AB tar över flygtrafiken Bolaget samarbetar med Jet Sweden som kommer att flyga sträckan Arlanda-Mora-Sveg med en Jetstream 32 med plats för passagerare. Beslutet har överklagats. EU-ansökan för finansiering av uppförande av en ny och större hangar, ombyggnad av bagagehanteringen samt marknadsföring av flygplatsen har godkänts av Tillväxtverket. Projektorganisationen är under utformning och projektet startar under hösten Projektägare är Härjedalens kommun. Turismens positiva utveckling och investeringsvilja fortsätter trots en vinter som framförallt i västra Härjedalen präglats av en ovanligt snöfattig jul- och nyårshelg. Investeringarna i de stora turistområden fortsätter vilket kräver fortsatta investeringar i infrastruktur som vatten, avlopp, vägar och miljö. Kommunen medverkar i ett flertal projekt med finansiering ur bland annat EU:s strukturfonder. Samtliga projekt ligger i linje med kommunens vision och är av stor betydelse för kommunen och dess näringar. Bland projekten kan nämnas Infrastruktur Härjedalen (Norra Periferi Programmet), Lysande Lofsdalen, Tillgänglighet och hållbarhet Funäsdalen, Innovationsalliansen, Destinationsbolag Vemdalen och Tillgänglighet till Härjedalsfjällen. 11

13 Kommunen arbetar ständigt för en bättre infrastruktur d v s en förbättring av befintliga vägar, tåg och flyglinjer. Väg 83 och 84 är viktig för turist- och skogsnäringen och kommunen har inlett ett samarbete med Bollnäs och Ljusdals kommuner för att föra en gemensam dialog med Trafikverket beträffande underhåll och hastighetsfrågor. Trafikverket, tjänstemän från Region Gävleborg och Regionförbundet Jämtland deltar också i gruppen samt representanter från destinationsbolagen i Härjedalen. Arbetet med att ta fram en ny länsgemensam folkhälsopolicy har pågått under 2010/2011. Framtagandet har skett i en gemensam process med länets kommuner och landstinget. Gemensamma arbetsgrupper (fokusgrupper) har diskuterat fram förslag till områden som policyn fokuserar på. Folkhälsopolicyn ska ses som ett underdokument till Regionala utvecklingsstrategin. Kommunfullmäktige antog i juni den nya länsgemensamma folkhälsopolicyn. Härjedalens kommuns avtal med Taxi Härjedalen löpte ut den 30 juni Upphandlingen av samhällsbetalda resor, färdtjänst och skolskjutsar avgjordes i juni efter överklagande av befintlig leverantör. Uppdraget tilldelades Centrala Buss i Jämtland/Härjedalen AB som också kommer att tillhandahålla taxiservice i Vemdalen, Sveg, Hede och Funäsdalen. Ingela Kälvedal tillträdde tjänsten som informatör i januari. Tjänsten är en förstärkning av kommunledningsorganisationen för att arbeta för en mer offensiv marknadsföring av Härjedalen som en attraktiv kommun att verka och bo i. En arbetsgrupp har startat arbetet med revidering av Vision Arbetet beräknas vara klart under hösten Framtiden Kommunens befolkningsutveckling visar en negativ trend. Under första halvåret har befolkningen minskat med 46 personer. Födelseöverskottet och inrikes flyttningsöverskottet visar negativa siffror medan invandringsöverskottet är positivt. Den negativa trenden innebär ett tapp i kommunens skatteintäkter. Stora satsningar inom turistnäringen fortsätter till trots för svag vintersäsong 2010/2011. Kommunen kommer också framöver att ha höga krav på sig att till- 12

14 handahålla infrastruktur i rätt tid och med rätt funktion för nyetableringar i turistområden. Detta i kombination med att flera nyckelpersoner i organisationen går i pension framöver är en extra utmaning den närmsta tiden. En analys gjord av Arbetsförmedlingen belyser problemet med en åldrande befolkning, minskande invånarantal samt en relativ låg utbildningsnivå vilket kommer innebära en brist på kvalificerad lokal arbetskraft. Den privata sektorn går för tillfället bra men det finns en försiktighet i näringslivet som innebär en återhållsamhet till expansion och nyrekrytering i befintlig verksamhet. Härjedalens kommun står som många andra kommuner i Sverige inför utmaningen att klara av rekrytering av teknisk kvalificerad personal, underlätta för utlandsfödda invånare att etablera sig på arbetsmarknaden och att finna entreprenörer som kan ta över vid generationsskiften. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Kommunens flyttnetto skall vara positivt under Resultat: Flyttnettot var vid halvårsskiftet minus 23 personer. Kommunstyrelsens bedömning är att målet inte uppnås. Samordning av funktioner skall ge effektiv och god service. Tjänster skall inte med automatik tillsättas vid vakans och effektiviseringsmöjligheter skall alltid tillvaratas. Resultat: Vid bildande av kommunledningskontoret har personalredovisning, ekonomi- och statistikarbete samlats på respektive avdelningar. Detta har inneburit att när kommunledningskontorets förvaltningsassistent gick i pension så ersattes inte tjänsten. Flytten av näringslivsavdelningen till Medborgarhuset har inneburit ett bättre samarbete och effektivare utnyttjande av befintliga resurser. Ekonomiavdelningen har tagit över det övergripande ansvaret för Härjegårdars ekonomifunktion och bolagets ekonomicheftjänst har inte ersätts vid pensionsavgång. Kommunstyrelsens bedömning är att målet uppnås. Tydligt ledarskap, delaktighet och trivsel på arbetsplatsen samt möjligheter till kompetensutveckling skall finnas. Under 2011 skall alla medarbetare ha genomfört ett medarbetarsamtal och samtliga avdelningar skall genomföra regelbundna arbetsplatsträffar. Resultat: En omfattande medarbetarundersökning har genomförts under juni/juli och resultatet kommer att redovisas i augusti. Uppföljning av medarbetarsamtal kommer att genomföras innan årsskiftet. Kommunstyrelsens bedömning är att målet uppnås. 13

15 Sjukfrånvaron skall vara högst 4,5 % Resultat: Sjukfrånvaron var per 30 juni 4,6%. Kommunstyrelsens bedömning är att målet inte uppnås. 14

16 15

17 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Översiktlig prognos över budgetutfall Av årets budget har 149 % förbrukats. Den absolut största utgiftsposten utgörs av arvoden till gode män för ensamkommande barn. Även kostnader för övriga gode män och förvaltare ingår i detta. Undertecknad handläggare har för avsikt att efter semestrarna återsöka medel hos Migrationsverket. Återsökning har skett vid 2 tillfällen hittills (i december 2010 och maj 2011). Uppskattningsvis handlar det om 235 tkr. Under året har dessutom hållits 2 utbildningar. En politiker och 2 handläggare har varit på kurs i Stockholm under våren. I höst ska Överförmyndarnämnden också satsa på annonsering. Det råder stor brist på ställföreträdare. Inköp av litteratur har gjorts i år. 16

18 17

19 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Översiktlig prognos över budgetutfallet Hela anslaget för nämndens verksamhet är redan förbrukat, vilket beror på att budgeten upprättades efter de förutsättningar som gällde för tekniska nämnden år För samhällsbyggnadsförvaltningen förväntas ingen större avvikelse från budgeten. Resultatet för miljö- och byggavdelningen kommer troligen att bli något bättre än budgeterat. Kostnaden för konsulter ligger högre än planerat men uppvägs av ökade intäkter. Underskottet för fastighetsförvaltningens drift och underhåll beräknas till ca 800 tkr och beror huvudsakligen på uteblivna intäkter på grund av försäljningen av Nord- Steelex i Hede och rivningar av Sörgården och biträdesbostaden vid Svegsmon, båda i Sveg. En årshyra har också uteblivit med anledning av ombyggnaden av polishuset i Funäsdalen. Vinterväghållningen blir ca 1-1,5 Mkr dyrare än budgeterat. Överdraget uppvägs i stort genom att kostnaden för sommarunderhållet samt parkskötseln blir lägre än budget. Va och renhållning följer budgeten. Prognosen för räddningstjänsten tyder på ett underskott om ca 700 tkr. Antalet larm har ökat med ca 30 % jämfört med tidigare år. En förutsättning för minskning av underskottet är att antalet larm inte fortsätter att öka. Viktiga händelser och beslut Rekrytering av samhällsbyggnadschef samt mark- och exploateringsingenjör har pågått under första halvåret. Förhoppningsvis kommer båda tjänsterna att tillsättas under hösten. 18

20 Under hösten kommer diariesystemet för byggsidan att bytas ut mot en nyare upplaga, ByggR. I samband med detta kommer alla buggar mot MittBygge att rätas ut. MittBygge är det system som gör det möjligt att söka bygglov direkt på nätet. Tidplanen ligger fast så båda dessa system ska vara igång i slutet av november. Ytterliggare en byggnadsinspektör söks för att möta upp kraven i nya Plan- och bygglagen som började gälla för bygglov som söks efter den 2 maj, Städentreprenaden för Hede/Funäsdalenområdet med ISS Facility Services AB, Östersund som utförare, förlängdes att gälla t o m Återuppbyggnaden av den nedbrunna ishallen i Sveg påbörjades i april och beräknas bli klar till årsskiftet. Arbetet med ombyggnaden av polisstationen i Funäsdalen startade i mars och beräknas också bli klar till årsskiftet. Samarbetet med Arbete/Aktivitet fortsätter genom att nya tillgänglighetsbesiktningar av kommunens fastigheter påbörjats. Besiktningarna ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med att åtgärda hinder för tillgängligheten till och i våra fastigheter. Programarbeten påbörjades för ombyggnad av avdelning Häggen vid Svegsmon till demensboende, liksom för ombyggnad av Funäsdalens centralskola. Lokalutredningar genomfördes för förskolelokaler i Hede och Funäsdalen. Ny elupphandling gjordes under våren. Kommunens nya elleverantör fr o m 2012 blir Mälarenergi AB, Västerås. En EU-ansökan omfattande bl a byggande av ny hangar vid flygplatsen beviljades. Grundvattenundersökningar för nya vattentäkter pågick i Funäsdalen, Vemdalsskalet och Skorvdalen. Tillståndsprövningen för utbyggnad av avloppsreningsanläggningen i Björnrike påbörjades. Registerhållning, fakturering och kundtjänst för renhållningen sköts från och med i år i egen regi. Byte till underjordbehållare i stället för containrar för insamling av avfall påbörjas i Björnrike. 19

21 Under första halvåret har ca personer utbildats i olika kurser av räddningstjänsten. Måluppfyllelse och planer för framtiden Under hösten kommer arbetet med upprättande av en vattenplan att starta. I vattenplanen kommer de vatten- och avloppsplaner som föreskrivs i EU:s vattendirektiv att vävas in tillsammans med en revidering av fiskeplanen och LIS en (Landsbyggdsutveckling i strandnära områden). Arbetet kommer att drivas med personer från närinsglivskontoret, miljö- och byggavdelningen, va-avdelningen i samråd med fiskevårdsområden, destinationerna m fl. Vattenplanen kommer att bli ett bra underlag för framtida revidering av översiktsplanen för hela kommunen. Arbetet med att konvertera värmeproduktionsanläggningar fortsätter. Den oljeeldade värmecentralen på Wemerskolan i Hede har konverterats till bergvärmebaserade värmepumpar. Ytterligare fjärrvärmeanslutningar av vårt fastighetsbestånd samt tilläggsisoleringar planeras. Belysningsarmaturer i skolor samt motorvärmaruttagen byggs om till energisnålare varianter. De investeringsprojekt inom fastighetssidan som i övrigt ska utföras i framtiden, styrs av de beslut kommunfullmäktige tar i anslutning till arbetet med flerårsplan och budget. De stora investeringarna i vatten- och avloppsanläggningar i turistområdena fortsätter. Räddningstjänstens mål för året att alla planerade tillsyner skall utföras bedöms bli uppfyllt. 20

22 21

23 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Översiktlig prognos över budgetutfallet Nytt för i år är att kommunens delårsrapporter följer ett annat tidsschema än tidigare år. Den andra delårsrapporten sträcker sig nu mellan januari-juli. Nämnden har lyckats hantera de senaste årens minskade ram på ett bra sätt. Årets resultat prognostiseras till minus 0,5 Mkr. Överskotten inom kultur och administration beror till största delen på vakanser inom respektive block. De interkommunala ersättningarna på gymnasienivå beräknas även i år gå med underskott. Kostnaden minskar dock som förväntat eftersom antalet elever i gymnasieåldern sjunker. Nettokostnaden för januari-juli 2011 är 1 Mkr lägre vid jämförelse med samma period Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Tilldelade resurser ska leda till god kvalitet i verksamheterna. Med kvalitet menas att verksamheterna arbetar så att man når goda resultat i verksamheterna, att målen i styrdokumenten nås. Samtliga verksamheter ska arbeta med uppföljning, utvärdering och åtgärder kontinuerligt och processinriktat. Kvalitetsarbetet i förskolan/skolan ska omfatta alla ämnen, alla årskurser och bedrivas gemensamt av rektorn och lärarna. Förskolan ska arbeta så att språklig medvetenhet och matematiska begrepp utvecklas och stärks. Samtliga elever i årskurs 2 ska kunna läsa, åtgärder ska vidtas om alla inte nått målet. 22

24 Samliga elever i årskurs 3 ska klara av kravnivån i nationella prov i svenska och matematik, åtgärder ska sättas in om alla inte nått kravnivån. Samtliga elever i årskurs 5 ska klara av kravnivån i nationella prov i svenska, matematik och engelska. Åtgärder ska sättas in om alla inte nått kravnivån. Meritvärdet i kommunen ska vara lika eller högre än riket. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska vara lika eller högre än jämförbara kommuner. Genomsnittlig betygspoäng i Gymnasieskolan ska vara lika eller högre än riket. Andelen elever med grundläggande behörighet till högskola och universitet ska vara lika eller högre än riket. Fritidsplanen ska utvärderas och revideras under året. En kulturplan ska utformas under året. Resultat Samtliga verksamheter arbetar med uppföljning och utvärdering. Utvärderingsarbetet behöver däremot följas av mer utvecklad analys och åtgärder. Varje verksamhet behöver reflektera över de resultat man når samt uttrycka vad som behöver göras för att förbättra verksamheten. Läsande elever i årskurs 2 Antal elever Antal läsande elever Andel läsande elever i % Pojkar % 5 Flickor % 1 Totalt % 6 Antal elever Som ej läser 23

25 Nationella prov i år 3 Matematik, delprov A-G Andel elever som nått kravnivån i olika delprov anges i % nedan Nått kravnivån på delprovet Ej nått kravnivån på delprovet Ej deltagit i delprovet Totalt antal elever (88 st) A Geometriska mönster B Jämföra, mäta massa och tid C Taluppfattning D Räkna i huvudet, pröva och välja räknesätt E Matematiska problem F Skriftliga Räknemetoder 88 st 92 % 76 % 91 % 89 % 91 % 77 % 85 % 88 st 6 % 21 % 6 % 8 % 6 % 18 % 7 % 88 st 2 % 3 % 3 % 3 % 3 % 5 % 8 % G Kommunika -tion och begrepp Svenska, delprov A-H Nått kravnivån på delprovet Ej nått kravnivån på delprovet Ej deltagit i delprovet Totalt antal elever A Muntlig uppgift B Läsning skönlitterär text C Läsning faktatext D Högläsning E Skrivuppgift berättande text F Stavning, interpunktion G Skriva läsligt för hand H Skrivuppgift beskrivande text 88 st 88 % 88 % 88 % 90 % 82 % 79 % 83 % 81 % 88 st 10 % 9 % 8 % 3 % 16 % 19 % 15 % 16 % 88 st 2 % 3 % 4 % 7 % 2 % 2 % 2 % 3 % Ej deltagit i något delprov alls i matematik Ej deltagit i något delprov alls i svenska 2 elever 2 elever Följde kursplanen i svenska Följde kursplanen i svenska som andraspråk 83 elever 5 elever Nationella prov åk. 5 Nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk har varit frivilliga att använda detta läsår. Ny skollag 2011 styr avstämningstillfällen till klass 3 och 6, och inte klass 5 som tidigare. Eftersom samma elever ska genomföra ämnesproven i årskurs 6 våren 2012 har endast ett fåtal skolor genomfört proven, därför redovisas inte dessa prov. 24

26 Genomsnittligt meritvärde och andel behöriga till gymnasieskolan åk 9, 2011, redovisat per skola Funäsdalens skola Sonfjällsskolan Hede Södra skolan Sveg Ytterhogdals skola Totalt Totalt Totalt Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Genomsnittligt meritvärde , Andel (%) behöriga till gymnasieskolan 89 Antal: 23 av Antal: 30 av Antal: 43 av Antal: 11 av Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 89 Antal: 23 av Antal: 27 av Antal: 36 av Antal: 9 av Resultat för elever i årskurs 9 Härjedalens kommun Kommungrupp Riket Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program ,1 205,4 205,6 194,3 204,7 208, ,5 76, Uppgifter för kommungrupp och riket för år 2011 ännu ej publicerade i Skolverkets statistik. Resultat Gymnasieskolan Härjedalens gymnasium Riket Riket Genomsnittlig betygspoäng 13,9 13,0 13,4 13,1 14,0 Andel (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 80,5 70, Måluppfyllelse grundskolan Av kommunens 101 elever i årskurs 2 läser 94 %. De 6 %, dvs. 6 elever som inte läser ska skolornas personal utarbeta åtgärder för och kontinuerligt följa upp så att målet att alla elever ska läsa nås. 25

27 Av nationella prov i matematik årskurs 3 framkommer att ungefär 25 %, 17 elever inte når kravnivån på 2 av delproven, övriga delprov når ungefär 90 % av eleverna. Vad gäller nationella prov i svenska i årskurs 3 når ca 87 % fyra av delproven. Ungefär 15 av de 88 eleverna, dvs. 20 %, når inte kravnivån på övriga fyra delprov i svenska. Dessa prov värderar elevernas skrivande. Statistiken på riksnivå är inte färdigställd, därav kan dessa mål inte värderas/jämföras mot riket. Vi kan däremot konstatera att meritvärdet för 2011 sjunkit från 205,6 (2010) till 194,3 (2011). Det är främst Funäsdalens skola som har lägre meritvärde än tidigare år. Några elever har endast betyg från 2-3 ämnen. Detta drar ner det totala meritvärdet. Södra skolan har ungefär samma meritvärde som Sonfjällsskolan i Hede har det högsta meritvärdet. Ytterhogdal har 13 elever vilket gör det svårt att följa mönster och variationer över tid. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen är 74 %. Det innebär att 26 %, vilket motsvarar 34 elever av 132, inte har nått målen i samtliga ämnen. Södra skolan visar ett lågt resultat, 36 %, 18 elever når inte målen i samtliga ämnen och det är främst pojkarna som inte når målen. Pojkarna i Ytterhogdal visar också ett påfallande lågt resultat, 44 % når inte målen i samtliga ämnen, statistiken blir svårtydd när elevunderlaget är litet. Andelen behöriga till gymnasieskolan har ökat något mot 2010, från 80 % till 83 %. Pojkarna på Södra skolan är den grupp som visar klart lägre andel som är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan, även pojkarna på Ytterhogdals skola har en låg andel som är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan. Måluppfyllelse gymnasieskolan Betygspoängen är ungefär densamma som tidigare år, 13,1 mot rikets 14,0 (2010). Andel med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år ligger på ungefär samma nivå som tidigare år och är högre än riket Andel med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är i det närmaste densamma som 2010, men är tydligt under rikets 87 %. För slutbetyg krävs det att man har betyg på kurser motsvarande p. Icke godkänt, IG räknas som ett betyg. För grundläggande behörighet till universitet och högskolor är kraven högre. Det krävs att man har ett slutbetyg med lägst betyg Godkänt 26

28 i minst gymnasiepoäng och lägst betyg Godkänt i kärnämneskurserna Svenska/Svenska som andraspråk kurs A och B, Engelska kurs A och Matematik kurs A. När statistiken bryts ner på programnivå ser vi att samtliga elever på högskoleförberedande program som påbörjade gymnasiestudier höstterminen 2008 uppnår grundläggande högskolebehörighet och att elevernas genomsnittliga betygspoäng är höga, högre än riksgenomsnittet (2010). På yrkesförberedande program är andelen elever som uppnår kraven för grundläggande högskolebehörighet efter tre gymnasieår lägre. Dels p g a att eleverna saknar godkända betyg, främst på kurserna Svenska B och Matematik A och dels p g a att flera elever läser som privelever och behöver fyra år på sig för att slutföra samtliga gymnasiekurser. För att fler elever ska kunna uppnå grundläggande högskolebehörighet har gymnasieskolan inför kommande läsår avsatt resurser till förmån för stödundervisning och specialpedagogisk kompetens. Syftet är att sätta in tidiga och relevanta åtgärder när elever riskerar att inte uppnå de kunskapskrav som gäller. Kultur och fritid Under vintern/våren 2011 har en kultur- och fritidsplan skrivits. Planen har varit ute på remiss. I oktober tas beslut om kultur- och fritidsplanen i kommunfullmäktige. Analys och Slutsats Varje verksamhetschef, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella/lokala mål och riktlinjer. De ska vara underlag för analys och åtgärder så att verksamheter kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Det ligger i målstyrningens logik att följa upp och utvärdera verksamheternas resultat, detta gäller för både kultur- och fritidsavdelningen som skola/förskola. I skolan finns dessutom nationella krav på att utbildningen håller en viss kvalitet, alla elever har rätt att minst nå betyget godkänt. Därför är det viktigt att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen och att utveckla åtgärder som stödjer elevernas kunskapsutveckling. I förskolornas och skolornas kvalitetsredovisningar ska det finnas analyser och förslag till åtgärder när resultaten inte är de förväntade, dvs. när verksamheter och elever inte når målen. Kvalitetsarbetet/kvalitetsredovisningen ska vara ett verktyg för utveckling. 27

29 Matematikutveckling för kommunens samtliga lärare pågår. Mittuniversitetet genomför en utbildningsinsats under 3 år. Matematikutvecklare om 50 % finns i kommunen. Nationella proven i åk 3 och 5 ligger bland annat som grund för vilka skolor som har större behov av resursen. Specialpedagoger kommer att rekryteras till Södra och Norra skolan i Sveg. En IT-strateg kommer att rekryteras för att leda skolornas arbete med IT i undervisningen. Framtiden Ny skollag 2011 och nya förordningar innebär bland annat skärpta behörighetsregler för lärare och större krav på kommunens hantering av rätten till särskilt stöd och åtgärdsprogram. Nytt är att åtgärdsprogram kan överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Utbildningen för elever i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska efter den 1 juli 2011 genomföras enligt den nya skollagen, skolförordningarna och de nya läroplanerna för respektive verksamhet. I grundskolan är den nya betygsskalan sexgradig, A-F, med fem godkända och ett icke godkänt betygssteg. De elever som läsåret 2011/12 går i årskurs 9 ska fortsatt få betyg enligt den nuvarande betygsskalan, det vill säga G-MVG. Från och med höstterminen 2012 kommer betyg även att sättas i årskurs 6 och 7 i grundskolan. Kultur- och fritidschef håller på att rekryteras, intentionen är att befattningen finns på plats i november Minskande elevunderlag i kommunen ger anledning till dialog om lokalers användande och skolorganisering. Dialog pågår angående årskurserna 7-9 i Ytterhogdals skola. Till hösten har förvaltningen för avsikt att rekrytera en IT-strateg då vi ser behov att utveckla IT i undervisningen och datoranvändandet som ett verktyg för eleverna i skolan. 28

30 29

31 SOCIALNÄMND Översiktlig prognos över budgetutfall Prognosen per juli månad påvisar något sämre resultat än tidigare prognos, som till viss del beror på ökade personalkostnader inom äldreomsorgen p g a ökade beviljade insatstimmar och köp av extra resurser (bemanna efter behov). Individ- och familjeomsorg Prognosen har förbättrats med 500 tkr, och det beror på vakanshållning på familjeteamet och behovet av extern placering och kostnader för tillnyktring har minskat. Den totala prognosen beräknas till ett underskott på 2 Mkr. Ett ökat inflöde av anmälningar och komplicerade ärenden med komplexa behov har inneburit en ökad arbetsbelastning, där både handläggning och utredning kräver stora arbetsinsatser inom barn och unga. Längre familjehemsplaceringar utgör största delen av underskottet på familjehem och kontaktpersoner. Försörjningsstödet beräknas till ett underskott med 1,3 Mkr. Budget för ensamkommande barn och ungdomar inryms under individ- och familjeomsorgen och prognosen är +/- 0. Äldreomsorgen Kostnaderna för äldreomsorgen är i nivå med förra årets utfall. Resultatet för äldreomsorgen beräknas bli sämre än föregående prognos. Omställningsarbetet på Svegsmon pågår och personalreduceringar är gjorda som resulterar i ett litet överskott. Inom några områden har beviljade insatstimmar ökat och således ett förändrat bemanningsbehov till följd av ökade kostnader för extra resurser. Under året har internutbildningar genomförts av bl a Silviasystrar på varje enhet och internutbildningar kommer att fortsätta under hösten med innehåll av flyttningsteknik och bemötande - Äldres mänskliga rättigheter. 30

32 Handikappomsorgen Prognosen för handikappomsorgen beräknas till ett överskott på 2,4 Mkr dock en försämring med 300 tkr som beror på ett nytt LSS-ärende som ej tidigare var känt. Kostnaderna inom elevhemsplaceringar kommer att öka under hösten eftersom 3 st placeringar har tillkommit. Restriktioner av vikarieanskaffning samt vakanshållning ger minskade personal- och vikariekostnader. Beviljade insatstimmar nyttjas ej fullt ut inom bl a rådgivning och annat personligt stöd, kontaktperson och ledsagning. Arbete och aktivitet Underskottet för arbete och aktivitet beräknas bli som den tidigare prognosen. Orsaken till det beräknade underskottet på 500 tkr beror på ofinansierad resursperson samt ersättning för FoU rapporten. I nuläget är det ekonomiska resultatet för bilpoolen ej medräknat i prognosen eftersom den är på prov fram till årets slut. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Målet att kommunens resurser till barn och ungdomar ska samverka för att tidigt hjälpa barn och ungdomar i behov av stöd, samverkansmodell har arbetats fram tillsammans med barn, bildning och kultur och kommer att implementeras under hösten. Målet att kommunen ska arbeta för att motverka missbruk av alkohol och andra droger sker via kommunens beroendeenhet och drogsamordnare samt via utvecklingsarbetet Kunskap till Praktik. Målet att kostnadsmässigt bedriva äldreomsorgen i nivå med länssnittet, kommer inte att kunna uppfyllas fullt ut, med utgångspunkt från enbart pågående omställningsarbete. 31