Energiläget i Mellerud

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiläget i Mellerud"

Transkript

1 Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS KOMMUN... 7 KORRIGERING FÖR KLIMAT... 7 NYCKELTAL... 8 Energianvändning/invånare... 8 KOLDIOXID... 8 Fossit kodioxid/invånare... 9 ENERGISLAGENS FÖRDELNING EL FOSSILA BRÄNSLEN BIOBRÄNSLE LOKAL ENERGIPRODUKTION VATTENKRAFT VINDKRAFT SOLVÄRME BIOENERGI Spannmå FJÄRRVÄRME SPILLVÄRME AVFALL ENERGIANVÄNDARE INDUSTRI TRANSPORTER BOSTÄDER & SERVICE Ferbostadshus Småhus Övriga Tjänster Offentig verksamhet Jordbruk, skogsbruk, fiske KOMMUNALA VERKSAMHETENS ENERGIANVÄNDNING TRANSPORTER MELLERUDS BOSTÄDER AB KOMMUNALA FASTIGHETER & SERVICE MELLERUDS INDUSTRILOKALER AB ENERGIPLAN, ENERGISTRATEGI SLUTORD BILAGOR LÄNKAR & KÄLLOR

3 Sammanfattning Under 2001 var den totaa tiförsen av energi i Meeruds kommun 594 GWh. Översta deen av diagrammet nedan visar fördening av de energisag som tifördes detta år. En de av dessa bränsen gick direkt ti de sutiga användarna medan en de omvandades ti fjärrvärme. Den meersta deen av diagrammet visar användningen av energi fördeat på oika energisag efter omvanding. I samband med omvanding uppstår föruster t.ex. i fjärrvärmeverkets pannor och vid överföring av e inom kommunen. Den nedersta deen av diagrammet visar energianvändningen för oika användarkategorier. De föruster som uppstår hos användarna finns inte med i diagrammet. Fossibränse 240 GWh Biobränse 37 GWh E 317 GWh Tota tiförse 2001: 594 GWh Biobränse Fjärrvärme Föruster 29 GWh 7 GWh 19 GWh Fossibränse 239 GWh E 300 GWh Sutig användning 2001 fördeat på energisag: 575 GWh Bostäder & Service 144 GWh Transporter 84 GWh Industri 347 GWh Sutig användning 2001 fördeat på användarkategorier: 575 GWh Diagram 1: Tiförd energi, omvanding samt sutig användning uppdead på användarkategorier för Meeruds kommun Tiförsen av biobränse är förhåandevis åg (6%) i Meerud medan andeen fossibränse och e är reativt hög. Industrins energianvändning svarar för 60% av den totaa energianvändningen i kommunen medan motsvarande siffra för andet som hehet är 40%. Industrin i Meerud använder nästan utesutande e och oja. Den största energianvändaren i kommunen är Arctic paper Håfreström AB som ensam står för ca 55% av den totaa energianvändningen i kommunen. Energisagen som används är främst e och oja. Genom att man, inom vissa gränser, har möjighet att stäa om energisag efter rådande energipris påverkas hea kommunens energibaans momentant. Ett år med hög ojeanvändning och åg eanvändning kan föjas av ett år där förhåandena är vice versa. 3

4 Den okaa energiproduktionen i Meerud utmärker sig främst på tre punkter, i jämförese med de fyra andra Dasandskommunerna. Förutsättningarna för vindkraft är bra i Meerud, det finns i dagsäget 6 noterade vindkraftverk och fer paneras. Förnyesebart bränse i form av spannmå. Det finns ett anta anäggningar inom kommunens gränser från mindre gårdspannor ti större panncentraer. Genom stöd från det okaa investeringsprogrammet (LIP) ti utbyggnad och renovering av småskaiga vattenkraftverk har energiproduktionen ökat och everanssäkerheten förstärkts. Vattenkraftstationerna producerade 2001 motsvarande 3300 kwh/kommuninvånare. Förnyesebara energikäor (so, vind, vatten samt biobränse) som produceras okat motsvarar 13 % av den totaa energikonsumtionen i kommunen. Fjärrvärme och biobränse som använts i kommunen under 2001 användes utesutande inom sektorn Bostäder & service och stod här för 25% av energianvändningen, motsvarande siffra för andet som hehet är ca 32%. Biobränset visar en ökning mean 2000 och Med den utbyggnaden av fjärrvärme, biobränseedade panncentraer samt genom aktivt stöd (okaa investeringsprogrammet, LIP) ti småskaig, mijöriktig biobränseanvändning som skett de senaste åren tros denna uppåtgående trend håit i sig även efter En- och tvåfamijshusen i Meerud förbrukade under 2001, enigt Statiska Centrabyrån, kwh energi. Detta skue innebära att genomsnittsvian i Meerud förbrukar ca kwh energi/år (viket också anses normat för en svensk genomsnittsvia ). Däremot är eanvändningen reativt stor, ungefär häften av den tiförda energin hos denna kategori utgörs av e. 4

5 Inedning Den ara mesta av den statistik som igger ti grund för detta arbete är hämtad hos Statistiska centrabyrån (SCB) och deras kommunaa energibaanser. Dessa är framtagna på uppdrag av RUS (Länsstyresernas gemensamma projekt för Regionat Uppföjnings System) och Boverket. Avsikten med de kommunaa energibaanserna är att öka kunskapen om energianvändning i kommunerna och ge underag för kommuna kimatstrategi, mijömåsuppföjning och energipanering. Under våren 2003 presenterades för första gången kommunaa energibaanser för åren 1990, 1995 och 2000, under hösten kom uppgifterna för Fortsättningsvis ska uppgifter tas fram för varje år med en eftersäpning på ca 1,5 år. Den mest aktuea statistik från SCB, när det gäer de kommunaa energibaanserna är idag atså från I samråd med SCB 1 har Jonny Leandersson på Energirådgivningen i Dasand kvaitetssäkrat, kompetterat och sammanstät den kommunaa energibaansen för Meerud. En referensgrupp från Meeruds kommun bestående av Jan-Oov Johansson (LIP-samordnare), Kje Andersson (Mebo), Björn Hermansson (Bygg & Mijö) och Kar-Erik Lundqvist (Tekniska) har verkat som faktabank och bopank i arbetet. Bakgrund & Syfte Den bakomiggande orsaken ti detta arbete är vijan hos poitiker och tjänstemän i Meeruds kommun att få ti stånd ett energipaneringsarbete i kommunen. Syftet med Energiäget i Meerud är att i första hand ange utgångsäget och vara en pattform när kommunens energipoitiska må ska formueras och genomföras. Men även att vara ett verktyg i det fortsatta energipaneringsarbetet. Må & frågestäning Mået med Energiäget i Meerud är att ge ett sammanhang och en bid av energianvändningen med hjäp av diagram och jämföreser reativt region och andra kommuner. Det är dock viktigt att komma ihåg att statistiken bakom diagrammen inte atid är eer har möjighet att vara korrekt. Statistiken är dock värdefu för att visa i viken riktning utveckingen går och för att antyda orsakssamband, men den kan adrig ge hea sanningen. Några av frågestäningarna i detta arbete har bivit: Vad används för oika energisag och hur ser fördeningen ut mean dessa? Vika är energiförbrukarna? Förbrukas mer eer mindre än i andra kommuner och vika fossia kodioxidutsäpp ger förbrukningen upphov ti? Förutsättningar & Metod SCB har ambitionen att presentera hea kommunens energiomsättning men man är också medveten om att det finns käor som inte täcks in. Mer information om käor och fekäor i finns i SCB:s metodrapport 2 för de kommunaa energibaanserna. 1 Edmund Kurt, SCB 2 5

6 Vissa nedsag med noggrannare undersökningar har gjorts i kommunen för att kompettera och förfina statistiken inom i vissa dear. Energianvändningen för kommunens verksamhet och deras boag, Meeruds bostäder AB samt Meeruds Industriokaer AB har granskats ite närmare än vad SCB har möjighet ti. Detsamma gäer den okaa energiproduktionen samt energiförbrukningen hos den största industrin i kommunen, Arctic Paper Håfreström AB som bidragit med en mer detajerad statistik. Fjärrvärmens biobränseande samt det biobränse som utnyttjas i större panncentraer har kompetterats ti SCB:s energibaans för 2001 eftersom SCB:s statistik inte är kompett på det området (Se biagan: Meeruds energibaans 2001 (kompetterad)). Det ska påpekas att det bara är energibaansen för 2001 som kompetterats med dessa uppgifter. I de fa det görs jämföreser mean Meerud och annan kommun eer region så används inte den korrigerade versionen av statistiken för 2001 eftersom jämföresen i sådana fa inte skue bi rättvis. Genomgående i detta arbete är det den tiförda energin som avses, atså den bränsemängd som tiförs oika kategorier. Undantaget är een, här är det eanvändningen, den på mätaren avästa som avses. I biagorna SCB:s kommunaa energibaans finns även den tiförda eenergin registrerad (eanvändning + föruster i nätet). I rapporten och biagorna används energienheterna kwh, MWh, GWh, TWh (kio-, Mega-, Giga-, Terrawattimmar). 1 kwh = Ungefär den energimängd som utveckas i en eektrisk kokpatta under en timma. 1 MWh = kwh, är ungefär den energimängd som går åt för att driva en personbi 100 mi. 1 GWh = kwh, är ungefär Lunds eenergiförbrukning under ett dygn. 1 TWh = kwh, är ungefär den eenergi som ett stort kärnkraftsbock producerar under 2 månader 6

7 Energianvändning i Meeruds kommun År 2001 uppgick den sutiga energianvändningen i Meeruds kommun ti 575 GWh. Energianvändningen i kommunen redovisas för föjande tre användarkategorier: Industri och byggverksamhet Transporter Bostäder och service m.m. Användarkategorin Bostäder och service m.m. innefattar energianvändningen inom hushå, offentig verksamhet, övriga tjänster (hande, hote, restaurang m.m.) samt jord-, skogsbruk och fiske GWh Industri Transporter Bostäder & service Diagram 2: Användning av energi i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 uppdeat på användarkategorier Den totaa sammanagda energianvändningen i Meeruds kommun har egat mean GWh/år under de undersökta åren (1990, 1995, 2000 och 2001). Industrins energianvändning har håit sig reativt konstant den undersökta perioden, toppnotering 1995 på 380 GWh (347 GWh 2001). Transporterna har ökat (66 GWh 1990, 84 GWh 2001) under perioden viket också är trenden om man ser ti hea riket. Sektorn Bostäder och service använde under 1990, 203 GWh för att minska ti 129 GWh Under 2001 har energianvändningen dock ökat något (144 GWh) viket devis kan bero på att i 2001 års energibaans är kompetterad med det biobränse som omvandats i större panncentraer , 1995-, 2000 års stapar är inte kompetterade på detta sätt. Korrigering för kimat Inga justeringar har gjorts av uppgifter för energianvändning med avseende på variationer i utomhustemperatur mean de oika åren. En anedning är att det endast är den energi som används för uppvärmning som påverkas, och den deen kan vara svår att urskija från övrig energianvändning. Ti exempe är processerna en stor de av energianvändningen inom industrin viket gör att den kan bi mer beroende av konjunkturen än av kimatet. I sektorn Bostäder och service med en stor de bebyggese styrs energianvändningen däremot mer av kimatet. Även variationer i so- och vindförhåanden mean oika år påverkar energianvändningen men uppgifter saknas för dessa faktorer. 7

8 Nycketa SCB har tagit fram två nycketa för samtiga kommuner i Sverige. Med begreppet nycketa menas; Mätbara storheter som ämpar sig för jämföreser. Nycketaen är; Energianvändning per invånare och kodioxidutsäpp per invånare. Energianvändning/invånare Nycketaet energianvändning per invånare beskriver energianvändningen i kommun/region utsaget på antaet invånare. Meerud jämförs nedan mot de enskida Dasandskommunerna å ena sidan samt Dasand som hehet, Västra Götaand och riket på andra sidan kwh/invånare Åmå Das-Ed Färgeanda Bengtsfors Meerud Dasand Västra Götaand Industri Transporter Bostäder & Service Riket Diagram 3: Energianvändning per invånare 2001 fördeat på kategorierna Bostäder & service, Industri och Transporter. Meerud igger ganska nära genomsnittsanvändaren i Dasand. Värt att notera är att kategorierna Bostäder & service samt Transporter igger under genomsnittet, det är enbart industrisektorn som igger över genomsnittet jämfört med Dasand, Västra Götaand och riket. Kodioxid At utnyttjande av energi d.v.s. energiomvanding, medför utsäpp eer annan form av mijöpåverkan. Främst är det vid den många gånger nödvändiga förbränningen i energiutvinningen det bidas komponenter som påverkar mijön, framförat stoft, organiska ämnen, svaveoxider, kväveoxider och kodioxid. Både i internatione- och svensk energipoitik igger stort fokus på utsäppen av fossit kodioxid (fossit kodioxid avser kodioxid som bidas vid förbränningen av fossia bränsen som bensin, diese, edningsoja, ko, gas m.m.). Kodioxid (CO 2 ) är en gas som bidas vid a förbränning denna kan betraktas som ofarig för häsa och närmijö. Däremot är kodioxid skadig i ett gobat perspektiv, då en ökning av kodioxidhaten bidrar ti växthuseffekten. Den kodioxid som bidas vid användning av biobränsen och den som binds av den återuppväxande skogen kan ses som ett nosummespe. Det är 8

9 när vi pockar upp och förbränner fossia bränsen som det sker ett nettotiskott av kodioxid ti atmosfären. I Sverige har man besutat att minska kodioxidutsäppen med 4 % fram ti 2010 jämfört med 1990 års nivå. Enigt det okaa mijöhandingsprogrammet, Agenda 21 som antogs av kommunfumäktige 1997 så har föjande må satts upp för kommunen: Kodioxidutsäppet bör år 2005 vara 10% ägre än 1997, för att därefter minska ytteriggare. Den totaa energianvändningen bör minska 10% från 1997 ti De exempe på åtgärder för näringsiv, organisationer och privatpersoner som nämns i samma handingsprogram är: Öka användningen av biobränsen, sovärme, vindkraft etc., samt prioritera energibesparande åtgärder. Upprätta energipaner inom industri, med inriktning på effektivare energianvändning och esparande. Spivärme bör tas tivara. Etankningsstäen samt etano- och/eer metanoförsäjning för fordon anordnas. Fossit kodioxid/invånare Nycketaet Fossit kodioxid per invånare beskriver den orsakade utsäppsmängden ti föjd av energianvändning i kommun/region samt i vika sektorer som utsäppen sker. Eftersom diagrammet nedan avser fossit kodioxid är resutatet starkt sammankoppat med användningen av bensin, diese och edningsoja kg CO 2 /inv Åmå Das-Ed Färgeanda Bengtsfors Meerud Dasand Västra Götaand Riket * Industri Transporter Bostäder & Service *) Utsäppsuppgifter från riket (samtiga 289 kommuner) är hämtat från -00. Diagram 4: kg kodioxid per invånare 2001 fördeat på kategorierna Bostäder & service, Industri och Transporter Även här kan man konstatera Meerud igger, totat ganska nära genomsnittet i Dasand, med kategorierna Bostäder & service och Transporter kart under genomsnittet och industrisektorn kart över detsamma jämfört med Dasand, Västra Götaand och riket. Under 2000, när Arctic Paper Håfreström AB använde en stor de e istäet för oja åg den totaa fossia kodioxidemissionen i 9

10 Meerud på kg/inv. Under 2001 användes ca 575 GWh i Meerud varav ca 239 GWh kom från fossia bränsen, utsaget per invånare ger detta upphov ti 6311 kg CO 2 /invånare viket pacerar Meerud på 66:e pats av rikets 289 kommuner när det gäer emission av fossit CO 2 /invånare. Att ha i åtanke när det gäer nycketaen Dasand avser de fem Dasandskommunerna, inte den de av Dasand som igger i Vänersborgs kommun. Riket avser Sveriges 289 kommuner och dess energianvändning, energianvändning för fygtransporter, utrikes sjötransporter etc. hamnar dock utanför kommunernas energianvändning I nycketaen motsvaras energianvändningen av diese och bensin för transporter, av den evererade (tankade) mängden inom kommunen inte den förbrukade. För att få en rättvis jämförese mean kommunerna har ingen hänsyn tagits ti den kompettering och kvaitetssäkring av SCB:s materia, som gjorts när det gäer biobränseanvändning i större panncentraer. Energianvändningen är redovisad som den insatta mängden av energibäraren, inte den utvunna energin. Inga utsäpp av industriprocesser ingår. Inga utsäpp från eproduktion ingår. 10

11 Energisagens fördening Det finns många oika energibärare t.ex bensin, ved m.m. dessa kan deas in i tre huvudgrupper (energisag), e, biobränse och fossia bränsen. E 52 % Fossit 42 % Den totaa energianvändningen i Meerud under förbrukningsåret 2001 var 575 GWh (239 GWh fossia bränsen, 300 GWh e och 36 GWh biobränse). Fjärrvärmen är fördead på de energisag med viken den är producerad. Bio 6 % Diagram 5: Energianvändningen i Meerud 2001 fördead på energisag. Förhåandet mean de oika energisagen, framförat fossia bränsen och e har varierat under de senaste åren viket beror på industrins energianvändning. Meeruds största energiförbrukare Håfreström AB har möjighet att stäa om energisag (e eer oja) efter rådande pris, detta är anedningen ti att e- och fossibränseanvändningen gått upp och ner under perioden (se diagram 6 och 7 på nästa sida). Jämför eförbrukningen med ojeförbrukningen, när eförbrukningen varit åg har ojeanvändning varit hög och vice versa. Lägger man samman e- och ojeförbrukning för respektive år så upptäcker man att denna igger på en reativt konstant nivå. E E utgör en mycket betydesefu de av det svenska energisystemet. Sedan avregeringen 1996 har priset på ebörsen varierat kraftigt, både mean oika år och inom enskida år. Eftersom vattenkraft utgör så stor ande av den Nordiska eproduktionen påverkas priset på ebörsen kraftigt av förutsättningarna för vattenkraftproduktion som t.ex. tirinning och magasinsfyningsgrad. Tiförsen av e uppgick under 2001 ti ca 317 GWh inom Meeruds kommun. Då inkuderas överföringsförusterna (ca 17 GWh). Detta innebär att 300 GWh gick ti de sutiga användarna i kommunen, viket motsvarar 52 % av den totaa energianvändningen i kommunen. 11

12 GWh Industri Transporter Bostäder & service Diagram 6: Användning av eenergi i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på användarkategorier. Eanvändningen i kategorierna Bostäder & service tisammans med Transporter (järnväg) har egat reativt konstant under de senaste åren medan industri (Håfreström AB) haft en varierande eanvändning. Fossia bränsen Sedan ojekrisen i början av 1970-taet har det varit ett viktigt energipoitiskt må att minska ojans ande i den svenska energitiförsen. Under 1973 svarade ojan för 73 % av energitiförsen i Sverige denna siffra har minskat ti omkring 40 % Den svenska energipoitiken uttrycker fortfarande en strävan att användningen av fossia bränsen ska håas på en åg nivå. Transportsektorn utnyttjar fortfarande i det närmaste utesutande fossia bränsen medan eproduktionen är i stort sett het fri från användning av fossia bränsen. A förbränning av fossia bränsen ger ett nettotiskott av kodioxid ti atmosfären. I Meeruds energibaans för 2001 är det bensin, diese, edningsoja och gaso som räknas ti fossia bränsen GWh Industri Transporter Bostäder & service Diagram 7: Användning av fossibränse i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på användarkategorier. 12

13 Den sammanagda användningen av fossibränse uppgick under 2001 ti 239 GWh, viket motsvarar 42 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Denna ande varierar dock från år ti år (Håfreström AB), under 2000 var den t.ex. bara 23 %, men ersattes då av e. Huvuddeen av det fossia bränset används inom industri och transporter. Kategorin Bostäder & service har under 1990-taet minskat sitt ojeberoende från 77 GWh 1990 ti ca 30 GWh 2000 och Biobränse Den svenska energipoitiken betonar vikten av att öka användningen av energi från förnybara käor. Detta ses som ett viktigt steg i riktningen mot ett ekoogiskt uthåigt samhäe. Den stora fördeen med biobränse är, förutom kodioxidneutraiteten, att den är förnybar och kan vara okat producera med de fördear som det innebär. I samingsnamnet för biobränse ingår trädbränsen (ved, bark, spån, fis, briketter och peets), spannmå, avutar (restprodukter från massativerkning) samt vissa dear av avfa och övriga bränsen. Trädbränsen och spannmå är de i energibaansen registrerade biobränsen som använts i kommunen under GWh Industri Bostäder & service Diagram 8: Användning av biobränse i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på Användarkategorier Användningen av biobränse uppgick under 2001 ti 36 GWh, viket motsvarar drygt 6 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Under 2000 och 2001 är det enbart användarkategorin Bostäder & service som använder sig av biobränse. Biobränset visar en uppåtgående trend. Med den utbyggnaden av; fjärrvärme, biobränseedade panncentraer och aktivt stöd ti småskaig mijöriktig fastbränseedning som sker i kommunen tros denna trend håa i sig. Observera att SCB:s siffror för 2001 är kompetterade när det gäer biobränset. Fera större biobräneedade panncentraer omfattas inte av SCB:s undersökning b.a. Kacken, Rådaskoan m.f. Därför har de tisatta energimängderna (ca 13 GWh) vid dessa panncentraer agts ti SCB:s uppgifter för Några av dessa panncentraer har förstås även varit i drift under 2000 och även kanske 1990 och 1995 men på grund av osäkerheten i förbrukningsuppgifter, vika panncentraer som varit i drift m.m. så har staparna för inte kompetterats på samma sätt. 13

14 Loka energiproduktion Förnyesebara energikäor (vatten, vind, so och biobränse) kommer att bi at viktigare i framtidens energiförsörjning. Inom Meeruds kommun omvandades under 2001 förnyesebar energi i storeksordningen MWh. Detta motsvarar ungefär den totaa energiförbrukningen i 3000 vior. Ett intressant nycketa är hur stor de av energikonsumtionen i kommunen som täcks av okat producerade, förnyesebara energikäor ( MWh/ MWh), atså ca 13%. Vattenkraft De två största vattenkraftstationerna i Meeruds kommun är i Vattenfas regi, men det finns även nio noterade, mindre privatägda vattenkraftverk (Se biagan Energiproduktion i Meerud ). Den sammanagda effekten hos aa vattenkraftstationerna i kommunen är på ca kw, de mindre står för ca 700 kw av dessa. Under 2001 produceras nästan MWh vid vattenkraftstationerna i Meeruds kommun. Detta motsvarar 10 % av den totaa eförbrukningen i kommunen eer ca 3300 kwh/kommuninvånare. Några av de mindre vattenkraftstationerna har byggts ut och renoverats med stöd av det okaa investeringsprogrammet (LIP- bidrag) under 2001/2002. Detta har ökat energiproduktionen något samtidigt som everanssäkerheten förstärkts. Enigt Vattenfa 3 finns en potentia att i Håverud tivarata ytteriggare ca MWh/år. En eventue investering för att utöka vattenkraften i Håverud skue kunna bi aktue i framtiden, men är starkt beroende av framtidens epris. Vindkraft Vindkraften är det energisag som expanderar mest i värden för tifäet. I Sverige har vindkraften ökat med 10 gånger mean 1993 och I stora dear av Meeruds kommun finns bra förutsättningar för vindkraftsutvinning. Inom dear av kommunen beräknas vindenergin uppgå ti mer än 4000 kwh/m 2 och år på 100 m höjd (av NUTEK uppstät krav för vindenergi av riksintresse). I områden med goda vindenergitigångar kan finnas motstående riksintressen, men även inom sådana områden kan det finnas patser där det är möjigt att etabera vindkraft utan att påtagigt skada riksintressena. Detta bör i första hand utredas genom kommuna översiktspanering, (enigt änsstyresens rapport 2000:43). I dag finns sex noterade vindkraftverk inom kommunens gränser. Den sammanagda effekten hos dessa är ca 840 kw. Under ett normaår kan man räkna med att ca 1500 MWh produceras i vindkraftverken. Som en jämförese är detta ungefär den mängd energi som förbrukas i 65 normastora euppvärmda vior. Det finns även paner på att bygga ut vindkraften ytterigare (Se biagan Energiproduktion i Meerud ), band annat två större, uppemot 1 MW styck. Dessa beräknas kunna producera drygt 3000 MWh e ytteriggare per år. 3 Jonas Larsson, Vattenfa Trohättan 14

15 Sovärme Den energimängd som aktivt tas om hand med hjäp av sofångare bedöms vara försvinnande iten i detta sammanhang. Uppskattningsvis, med antagande att Meeruds invånare instaerat sofångare som riksgenomsnittet så innebär det att ca MWh/år produceras med hjäp av sofångare. Största anäggningen i kommunen (130 m 2 sofångare) finns på Vita Sandars camping och värmer där pooen sommartid. Sedan den 1 juni 2000 ger staten ett engångsbidrag för att instaera sovärmeanäggning ti bostäder. Vad man med säkerhet vet om sovärme i Meerud är att tov anäggningar instaerats med hjäp av bidrag under denna treårsperiod ( ) 4. Detta innebär att energi som omvandas i sofångare ökat med ca 35 MWh de tre sista åren. Instaationstakten på sofångare ökar hea tiden. Tekniken förbättras och priserna pressas, potentiaen är mycket stor om man ser ti hur mycket som är instaerat idag. Den största potentiaen igger i första hand hos dem som har en stor förbrukning sommartid exempevis campinganäggningar, idrottsanäggningar, pooer etc. Bioenergi Bioenergi kommer att spea en viktig ro i det framtida energisystemet. En stor de av kommunens småhus värms med trädbränse. Enigt SCB: s statistik MWh (2001), därti kommer den mängd bioenergi som tisatts fjärrvärmesystemet i Meerud och andra panncentraer i kommunen såsom skoor etc. Den sammanagda energimängden hos dessa uppgår ti ca MWh (2002). Spannmå Ett reativt nytt och omdiskuterat bränse är spannmå (främst havre). De stora fördearna med spannmå som bränse är att det kan produceras av okaa antbrukare som utnyttjar den maskinpark de redan har, samtidigt ges antbrukaren en aternativ avkastning för spannmå av sämre kvaitet. Spannmå för uppvärmning är något som ökat de sista åren och enigt skorstensfejarmästaren 5 finns i dag ca anäggningar i Meeruds kommun. Uppskattad energimängd är beräknad ti 400 MWh. Eftersom Meeruds kommun har en stor de jordbruksbyggd så bör potentiaen för uppvärmning med spannmå vara reativt stor. Vintern 2003/2004 startas spannmåspannorna i Åsensbruk viket kommer att göra att ca 1400 MWh/år spannmåsenergi kommer att ersätta framförat oja. Fjärrvärme Utbyggnaden av fjärrvärme i Meeruds tätort har minskat förbränningen av oja i de ansutna fastigheterna med ca 675 kbm/år. Anäggningen uppfördes med stöd från EU och okaa investeringsprogrammet (LIP) och startades i december Femming Åkesson, Länsstyresen i Västra Götaand 5 Kent Normark, Skorstensfejarmästare 15

16 Fis 3268 MWh Oja 476 MWh Briketter 4793 MWh De bränsen som används är framförat fis och briketter. De dagar det är som kaast kan det även behöva stöttas med oja. Under 2002 används ca 8100 MWh (94 %) förnyesebara bränsen (briketter och fis) vid Kackens panncentra. Diagram 9: Fjärrvärmens bränsemix i Meerud 2002 Under 2002 sådes 6654 MWh fjärrvärme, tiförd energi i form av bränse var 8537 MWh. Detta ger en systemverkningsgrad på ca 78 %, 22 % föruster innefattar både kuvertföruster och föruster vid förbränningen. I Åsensbruk har under vintern 2003/2004 befintigt kuvertnät utvidgats samt spannmåspannor instaerats. Fjärrvärmen förväntas i och med denna utbyggnad att ersätta ca 200 kbm med edningsoja per år. Anäggningen kommer främst att edas med spannmå och peets. Uppskattad årsförbrukningen; 350 ton spannmå samt 120 ton peets viket motsvarar ca 2000 MWh. Ytteriggare ca 500 MWh förväntas komma från ojepannan som används som reserv- och spetsastanäggning. Spivärme Den större industrin tar hand om viss spivärme från sina egna processer för att minska den egna värmeförsörjningen. Det finns dock inga utbyggda system att everera den överbivna spivärme ti externa förbrukare. Det är främst Arctic paper Håfreström AB som kan ses som en potentie everantör av spivärme. Des det reativt ågvärdiga kyvattnet (i storeksordningen 2000 m 3 /dygn och ca 35 C), samt den mer högtempererade vattenångan från torkningsprocessen 6 (okart dock hur stora energimängder som tar denna väg). Avfa I Meeruds kommun samas årigen in ca 1600 ton hushåsavfa, (röda, gröna, andra påsar) de röda, brännbara påsarna står för ca 575 ton av dessa. Påsarna tas om hand av TRAAB, Trestadsregionens Avfas AB och skickas för närvarande ti framförat Norrköpings Energi och deras avfaspanna för att bidra ti uppvärmningen av Norrköpings fjärrvärmenät. Energiinnehået för sorterat hushåsavfa igger enigt TRAAB kring 3200 kwh/ton, viket innebär att de brännbara soporna från Meerud skue innehåa ca 1800 MWh energi. Detta är ungefär ika mycket som energianvändningen i 75 normaa vior. 6 Johanna Svanberg, Teknisk chef, Arctic paper Håfreström AB 16

17 En annan form av avfa som tas tivara för att ge värme, är den metangas som bidas i avoppsreningsverkets process där den används ti det egna värmebehovet. Under togs årigen hand om ca m 3 metangas, viket i energimängd motsvarar ca MWh (ca 41-43m 3 edningsoja). Reningsverket har också en ojepanna som stöttar när produktionen av gas är åg och värmebehovet är högt. Denna har under samma period förbrukat m 3 edningsoja årigen. Det finns även tifäen då gasproduktionen är högre än det egna behovet, under dessa tifäen fackas överskottet, okart dock hur mycket energi som tar denna väg. Energianvändare Industri Ca 347 GWh (60 %) av den använda energin i Meeruds kommun 2001 förbrukades inom industrisektorn (200 GWh e och 147 GWh fossibränse). Bostäder & service 144 GWh Transporter 84 GWh Industri 347 GWh Fossibränse 147 GWh E 200 GWh Diagram 10: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom industrisektorn i Meeruds kommun Den största industrin och energiförbrukaren i Meerud är Arctic Paper Håfreströms AB som 2001 förbrukade 321 GWh, 93 % av industrisektorn (se biagan: Energiförbrukning hos Arctic paper Håfreström AB). Håfreström AB står atså för mer än häften av energiförbrukning i Meeruds kommun. Huvuddeen av energiförbrukningen åtgår ti drift av maskiner och för produktion av ånga ti pappersprocessen. För ångproduktion används två ojeedade pannor (50 MW + 8,5 MW) och en epanna (35 MW). För torkning av papper används gaso. Omfattningen för användning av ojeedade ångpannor respektive epanna påverkas av rådande energipris. Håfreström AB har möjighet att producera ånga med två oika energisag, oja och e, och kan snabbt stäa om mean dessa efter rådande energipris. Eftersom Håfreström AB är en så pass stor energiförbrukare innebär detta att rådande energipris för e och oja har stor påverkan på energibaansen för hea kommunen. Ti en föjd av den reativt energiintensiva industrin i Meeruds kommun åg energianvändningen per invånare under 2001 på kwh, viket är över genomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (4604 kg/invånare) som orsakas av industrins energianvändning igger också över genomsnittet och spegar ojeanvändningen inom industrisektorn (se diagram 11 & 12 på nästa sida). 17

18 kwh/invånare kg kodioxid/invånare Västra Götaand Dasand Meerud 0 Västra Götaand Dasand Meerud Diagram 11: (vänster) Industrins energianvändning per invånare Diagram 12: (höger) Fossit kodioxid per invånare industrin Transporter Ti grund för transporternas energiförbrukning igger användningen av drivmede. Leveranser ti transportsektorn är särskit probematiska då förbrukningen av ojorna kan ske i annan kommun än där inköpet sker. Leveransen hänförs ti hemortskommunen eer ti den kommun där everanserna mottagits. Undersökningen omfattar transporter på räs, amänna vägar och inrikes sjötransporter. Inga faktiska mätningar har gjorts när det gäer utsäppen från trafiken i Meerud. Kart är att transporter ger upphov ti mijö- och häsoskadiga utsäpp. Genom ny teknik och införandet av kataysatorer på fordon har utsäppen minskat, men kodioxiden går inte att rena bort. Därför är den nationea tendensen att utsäppen av kodioxid att ökar i takt med att det bir fer fordon på vägarna. När det gäer aternativa drivmede så som etano m.m. finns ingen tigängig statistik att tigå. Ca 84 GWh (15 %) av den använda energin i Meeruds kommun 2001 förbrukades inom transportsektorn. (22 GWh e och 62 GWh diese och bensin) Bostäder & service 144 GWh Fossibränse 62 GWh Transporter 84 GWh Industri 347 GWh E 22 GWh Diagram 13: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom transportsektorn i Meeruds kommun I transportsektorn åg energianvändningen per invånare under 2001 på kwh, viket är under genomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (1 296 kg/invånare) som orsakas av transporternas energianvändning igger också mer markant under genomsnittet viket beror på den reativt höga andeen användningen av e i transportsektorn (tågtrafiken) som inte ger upphov ti några kodioxidemissioner i kommunen. 18

19 kwh/invånare kg kodioxid/invånare Västra Götaand Dasand Meerud 0 Västra Götaand Dasand Meerud Diagram 14: (vänster) Transporternas energianvändning per invånare Diagram 15: (höger) Fossit kodioxid per invånare från transporter Bostäder & service Fjärrvärmen evererade under 2001 och 2002 värme enbart ti kategorin Bostäder & service och står för ca 6 % av energitiförsen inom denna kategori. För att producera nedanstående (7 GWh) fjärrvärme används ca 94% trädbränse och 6% oja. Ca 144 GWh (25 %) av den använda energin i Meeruds kommun 2001 förbrukades inom kategorin Bostäder & service. (78 GWh e, 29 GWh biobränse, 7 GWh fjärrvärme och 31 GWh fossia bränsen) Transporter 84 GWh Fossibränse 30 GWh Industri 347 GWh Bostäder & E 78 GWh service 144 GWh Trädbränse 29 GWh Fjärvärme 7 GWh Diagram 16: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom kategorin Bostäder & service i Meeruds kommun

20 kwh/invånare kg kodioxid/invånare Västra Götaand Dasand Meerud Västra Götaand Dasand Meerud Diagram 17: (vänster) Bostäder & service energianvändning per invånare Diagram 18: (höger) Fossit kodioxid per invånare från sektorn Bostäder & service I sektorn Bostäder & service åg energianvändningen per invånare under 2001 på kwh, viket är under genomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (411 kg/invånare) som orsakas av sektorns energianvändning igger mycket under genomsnittet viket beror på den reativt höga andeen användningen av e och biobränse i sektorn som inte ger upphov ti något nettotiskott av kodioxid. Bostäder & service har deats upp i ytteriggare energianvändargrupper, (se diagram 19, nedan) Ferbostadshus Småhus Övriga tjänster* Offentig verksamhet Fjärrvärme E Bio Fossit Jord,Skog,Fiske GWh *) I övriga tjänster ingår b.a. Parti- och detajhande, hote och restaurang, privat tjänsteverksamhet m.m. Diagram 19: Energianvändningen 2001 hos användargrupperna (ferbostadshus, småhus, övriga tjänster, offentig verksamhet samt jord- skogsbruk och fiske) inom sektorn Bostäder & service mm fördeat på energisag. Ferbostadshus Under 2001 förbrukades i ferbostadshusen totat ca 8,2 GWh energi, 1,5 % av totaa energianvändningen i Meerud. Nedbrutet på respektive energisag: 0,2 GWh oja, 3,8 GWh fjärrvärme och 4,2 GWh e. Fjärrvärmen är i digrammet utsaget på respektive bränsesag med viken fjärrvärme produceras. Fjärrvärmen står för ungefär häften av uppvärmningen i ferbostadshusen. 20

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

SBAB. Klimatredovisning

SBAB. Klimatredovisning Kimatredovisning 200 Föjande rapport är en oberoende genomgång av företagets kimatredovisning baserad på den totaa energiförbrukningen som uppstår i verksamhetens dagiga drift. Kimatredovisningen ger en

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman. Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.0 15 december 2011 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energiläget i Dals-Ed

Energiläget i Dals-Ed Energiläget i Dals-Ed foto Forest Maps Delrapport Energiplan Dals-Ed augusti 2008 Innovative Thinking Sammanfattning: Hållbar utveckling är en ledstjärna i Sverige och i EU. Vad kan den enskilda medborgaren

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.8 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.1 17 mars 2009 30 juni 2012 Nordisk Mijömärkning Innehå Varför väja Svanmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt 5

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.3 17 mars 2009 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt städtjänst? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man?

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.4 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Svanenmärkning av Slutna eldstäder

Svanenmärkning av Slutna eldstäder Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-06-16 VÄLKOMMEN Kommunstyresen i Höganäs kommun kaas ti sammanträde. Datum och tid: 2014-06-16, k 16:00 Pats: Stadshuset, gruvsaen Ledamot som är förhindrad att närvara

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757

Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757 KOMMUNFULLMÄKTIGE Kaese/underrättese Tid Tisdag 24 november 2015 kockan 18:00. Pats Stjerneskoans matsat Torsby. Gruppmöte Kockan 16:00 i saarna 258, 260, 262 och 263. Tid för justering Onsdagen den 2

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Detaljplan för Evelund

Detaljplan för Evelund ~ SJ\LJ\ Biaga KS 20131741 ~KOMMUN SALA KOMMUN 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Detajpan för Eveund Saa kommun, Västmanands än.. ANSOKAN OM DETALJPLANEUPPDRAG Programområdets äge - -L 1 13 2 -- 5.7 2..

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län Energibalans 2008 Kronobergs län 1 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Kronobergs län Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN Innehå 3 2014 i sammandrag 4 Grums kommun 4 Koncernen 6 Förvatningsberättese 11 Förvatningsorganisation 12 Medborgarkontor 15 Gemensam service 18 Verksamhet 26 Personaanays

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Energiläget i Halland 2010

Energiläget i Halland 2010 Energiläget i Halland 2010 Meddelande 2012:21 Energiläget i Halland 1 Energiläget i Halland är framtagen i december 2012 av Ronny Alkanius Källdalen & Agneta Stålheden Bilderna på omslaget kommer från

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

(gg ~~-~-e en tšafr cto 2016-04-29

(gg ~~-~-e en tšafr cto 2016-04-29 Parterna träffar detta koektivavta, Bestämmeser för arbetstagare i utbidningsoch introduktionsanstäning - BUI 16. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor a) Bestämmeser för arbetstagare i utbidnings-

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Svanenmärkning av Fordonsdäck

Svanenmärkning av Fordonsdäck Svanenmärkning av Fordonsdäck Version 4.0 15 december 2011 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är ett Svanenmärkt fordonsdäck? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur söker

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

ALVESTA NÄSTA!

ALVESTA NÄSTA! ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer