Energiläget i Mellerud

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiläget i Mellerud"

Transkript

1 Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS KOMMUN... 7 KORRIGERING FÖR KLIMAT... 7 NYCKELTAL... 8 Energianvändning/invånare... 8 KOLDIOXID... 8 Fossit kodioxid/invånare... 9 ENERGISLAGENS FÖRDELNING EL FOSSILA BRÄNSLEN BIOBRÄNSLE LOKAL ENERGIPRODUKTION VATTENKRAFT VINDKRAFT SOLVÄRME BIOENERGI Spannmå FJÄRRVÄRME SPILLVÄRME AVFALL ENERGIANVÄNDARE INDUSTRI TRANSPORTER BOSTÄDER & SERVICE Ferbostadshus Småhus Övriga Tjänster Offentig verksamhet Jordbruk, skogsbruk, fiske KOMMUNALA VERKSAMHETENS ENERGIANVÄNDNING TRANSPORTER MELLERUDS BOSTÄDER AB KOMMUNALA FASTIGHETER & SERVICE MELLERUDS INDUSTRILOKALER AB ENERGIPLAN, ENERGISTRATEGI SLUTORD BILAGOR LÄNKAR & KÄLLOR

3 Sammanfattning Under 2001 var den totaa tiförsen av energi i Meeruds kommun 594 GWh. Översta deen av diagrammet nedan visar fördening av de energisag som tifördes detta år. En de av dessa bränsen gick direkt ti de sutiga användarna medan en de omvandades ti fjärrvärme. Den meersta deen av diagrammet visar användningen av energi fördeat på oika energisag efter omvanding. I samband med omvanding uppstår föruster t.ex. i fjärrvärmeverkets pannor och vid överföring av e inom kommunen. Den nedersta deen av diagrammet visar energianvändningen för oika användarkategorier. De föruster som uppstår hos användarna finns inte med i diagrammet. Fossibränse 240 GWh Biobränse 37 GWh E 317 GWh Tota tiförse 2001: 594 GWh Biobränse Fjärrvärme Föruster 29 GWh 7 GWh 19 GWh Fossibränse 239 GWh E 300 GWh Sutig användning 2001 fördeat på energisag: 575 GWh Bostäder & Service 144 GWh Transporter 84 GWh Industri 347 GWh Sutig användning 2001 fördeat på användarkategorier: 575 GWh Diagram 1: Tiförd energi, omvanding samt sutig användning uppdead på användarkategorier för Meeruds kommun Tiförsen av biobränse är förhåandevis åg (6%) i Meerud medan andeen fossibränse och e är reativt hög. Industrins energianvändning svarar för 60% av den totaa energianvändningen i kommunen medan motsvarande siffra för andet som hehet är 40%. Industrin i Meerud använder nästan utesutande e och oja. Den största energianvändaren i kommunen är Arctic paper Håfreström AB som ensam står för ca 55% av den totaa energianvändningen i kommunen. Energisagen som används är främst e och oja. Genom att man, inom vissa gränser, har möjighet att stäa om energisag efter rådande energipris påverkas hea kommunens energibaans momentant. Ett år med hög ojeanvändning och åg eanvändning kan föjas av ett år där förhåandena är vice versa. 3

4 Den okaa energiproduktionen i Meerud utmärker sig främst på tre punkter, i jämförese med de fyra andra Dasandskommunerna. Förutsättningarna för vindkraft är bra i Meerud, det finns i dagsäget 6 noterade vindkraftverk och fer paneras. Förnyesebart bränse i form av spannmå. Det finns ett anta anäggningar inom kommunens gränser från mindre gårdspannor ti större panncentraer. Genom stöd från det okaa investeringsprogrammet (LIP) ti utbyggnad och renovering av småskaiga vattenkraftverk har energiproduktionen ökat och everanssäkerheten förstärkts. Vattenkraftstationerna producerade 2001 motsvarande 3300 kwh/kommuninvånare. Förnyesebara energikäor (so, vind, vatten samt biobränse) som produceras okat motsvarar 13 % av den totaa energikonsumtionen i kommunen. Fjärrvärme och biobränse som använts i kommunen under 2001 användes utesutande inom sektorn Bostäder & service och stod här för 25% av energianvändningen, motsvarande siffra för andet som hehet är ca 32%. Biobränset visar en ökning mean 2000 och Med den utbyggnaden av fjärrvärme, biobränseedade panncentraer samt genom aktivt stöd (okaa investeringsprogrammet, LIP) ti småskaig, mijöriktig biobränseanvändning som skett de senaste åren tros denna uppåtgående trend håit i sig även efter En- och tvåfamijshusen i Meerud förbrukade under 2001, enigt Statiska Centrabyrån, kwh energi. Detta skue innebära att genomsnittsvian i Meerud förbrukar ca kwh energi/år (viket också anses normat för en svensk genomsnittsvia ). Däremot är eanvändningen reativt stor, ungefär häften av den tiförda energin hos denna kategori utgörs av e. 4

5 Inedning Den ara mesta av den statistik som igger ti grund för detta arbete är hämtad hos Statistiska centrabyrån (SCB) och deras kommunaa energibaanser. Dessa är framtagna på uppdrag av RUS (Länsstyresernas gemensamma projekt för Regionat Uppföjnings System) och Boverket. Avsikten med de kommunaa energibaanserna är att öka kunskapen om energianvändning i kommunerna och ge underag för kommuna kimatstrategi, mijömåsuppföjning och energipanering. Under våren 2003 presenterades för första gången kommunaa energibaanser för åren 1990, 1995 och 2000, under hösten kom uppgifterna för Fortsättningsvis ska uppgifter tas fram för varje år med en eftersäpning på ca 1,5 år. Den mest aktuea statistik från SCB, när det gäer de kommunaa energibaanserna är idag atså från I samråd med SCB 1 har Jonny Leandersson på Energirådgivningen i Dasand kvaitetssäkrat, kompetterat och sammanstät den kommunaa energibaansen för Meerud. En referensgrupp från Meeruds kommun bestående av Jan-Oov Johansson (LIP-samordnare), Kje Andersson (Mebo), Björn Hermansson (Bygg & Mijö) och Kar-Erik Lundqvist (Tekniska) har verkat som faktabank och bopank i arbetet. Bakgrund & Syfte Den bakomiggande orsaken ti detta arbete är vijan hos poitiker och tjänstemän i Meeruds kommun att få ti stånd ett energipaneringsarbete i kommunen. Syftet med Energiäget i Meerud är att i första hand ange utgångsäget och vara en pattform när kommunens energipoitiska må ska formueras och genomföras. Men även att vara ett verktyg i det fortsatta energipaneringsarbetet. Må & frågestäning Mået med Energiäget i Meerud är att ge ett sammanhang och en bid av energianvändningen med hjäp av diagram och jämföreser reativt region och andra kommuner. Det är dock viktigt att komma ihåg att statistiken bakom diagrammen inte atid är eer har möjighet att vara korrekt. Statistiken är dock värdefu för att visa i viken riktning utveckingen går och för att antyda orsakssamband, men den kan adrig ge hea sanningen. Några av frågestäningarna i detta arbete har bivit: Vad används för oika energisag och hur ser fördeningen ut mean dessa? Vika är energiförbrukarna? Förbrukas mer eer mindre än i andra kommuner och vika fossia kodioxidutsäpp ger förbrukningen upphov ti? Förutsättningar & Metod SCB har ambitionen att presentera hea kommunens energiomsättning men man är också medveten om att det finns käor som inte täcks in. Mer information om käor och fekäor i finns i SCB:s metodrapport 2 för de kommunaa energibaanserna. 1 Edmund Kurt, SCB 2 5

6 Vissa nedsag med noggrannare undersökningar har gjorts i kommunen för att kompettera och förfina statistiken inom i vissa dear. Energianvändningen för kommunens verksamhet och deras boag, Meeruds bostäder AB samt Meeruds Industriokaer AB har granskats ite närmare än vad SCB har möjighet ti. Detsamma gäer den okaa energiproduktionen samt energiförbrukningen hos den största industrin i kommunen, Arctic Paper Håfreström AB som bidragit med en mer detajerad statistik. Fjärrvärmens biobränseande samt det biobränse som utnyttjas i större panncentraer har kompetterats ti SCB:s energibaans för 2001 eftersom SCB:s statistik inte är kompett på det området (Se biagan: Meeruds energibaans 2001 (kompetterad)). Det ska påpekas att det bara är energibaansen för 2001 som kompetterats med dessa uppgifter. I de fa det görs jämföreser mean Meerud och annan kommun eer region så används inte den korrigerade versionen av statistiken för 2001 eftersom jämföresen i sådana fa inte skue bi rättvis. Genomgående i detta arbete är det den tiförda energin som avses, atså den bränsemängd som tiförs oika kategorier. Undantaget är een, här är det eanvändningen, den på mätaren avästa som avses. I biagorna SCB:s kommunaa energibaans finns även den tiförda eenergin registrerad (eanvändning + föruster i nätet). I rapporten och biagorna används energienheterna kwh, MWh, GWh, TWh (kio-, Mega-, Giga-, Terrawattimmar). 1 kwh = Ungefär den energimängd som utveckas i en eektrisk kokpatta under en timma. 1 MWh = kwh, är ungefär den energimängd som går åt för att driva en personbi 100 mi. 1 GWh = kwh, är ungefär Lunds eenergiförbrukning under ett dygn. 1 TWh = kwh, är ungefär den eenergi som ett stort kärnkraftsbock producerar under 2 månader 6

7 Energianvändning i Meeruds kommun År 2001 uppgick den sutiga energianvändningen i Meeruds kommun ti 575 GWh. Energianvändningen i kommunen redovisas för föjande tre användarkategorier: Industri och byggverksamhet Transporter Bostäder och service m.m. Användarkategorin Bostäder och service m.m. innefattar energianvändningen inom hushå, offentig verksamhet, övriga tjänster (hande, hote, restaurang m.m.) samt jord-, skogsbruk och fiske GWh Industri Transporter Bostäder & service Diagram 2: Användning av energi i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 uppdeat på användarkategorier Den totaa sammanagda energianvändningen i Meeruds kommun har egat mean GWh/år under de undersökta åren (1990, 1995, 2000 och 2001). Industrins energianvändning har håit sig reativt konstant den undersökta perioden, toppnotering 1995 på 380 GWh (347 GWh 2001). Transporterna har ökat (66 GWh 1990, 84 GWh 2001) under perioden viket också är trenden om man ser ti hea riket. Sektorn Bostäder och service använde under 1990, 203 GWh för att minska ti 129 GWh Under 2001 har energianvändningen dock ökat något (144 GWh) viket devis kan bero på att i 2001 års energibaans är kompetterad med det biobränse som omvandats i större panncentraer , 1995-, 2000 års stapar är inte kompetterade på detta sätt. Korrigering för kimat Inga justeringar har gjorts av uppgifter för energianvändning med avseende på variationer i utomhustemperatur mean de oika åren. En anedning är att det endast är den energi som används för uppvärmning som påverkas, och den deen kan vara svår att urskija från övrig energianvändning. Ti exempe är processerna en stor de av energianvändningen inom industrin viket gör att den kan bi mer beroende av konjunkturen än av kimatet. I sektorn Bostäder och service med en stor de bebyggese styrs energianvändningen däremot mer av kimatet. Även variationer i so- och vindförhåanden mean oika år påverkar energianvändningen men uppgifter saknas för dessa faktorer. 7

8 Nycketa SCB har tagit fram två nycketa för samtiga kommuner i Sverige. Med begreppet nycketa menas; Mätbara storheter som ämpar sig för jämföreser. Nycketaen är; Energianvändning per invånare och kodioxidutsäpp per invånare. Energianvändning/invånare Nycketaet energianvändning per invånare beskriver energianvändningen i kommun/region utsaget på antaet invånare. Meerud jämförs nedan mot de enskida Dasandskommunerna å ena sidan samt Dasand som hehet, Västra Götaand och riket på andra sidan kwh/invånare Åmå Das-Ed Färgeanda Bengtsfors Meerud Dasand Västra Götaand Industri Transporter Bostäder & Service Riket Diagram 3: Energianvändning per invånare 2001 fördeat på kategorierna Bostäder & service, Industri och Transporter. Meerud igger ganska nära genomsnittsanvändaren i Dasand. Värt att notera är att kategorierna Bostäder & service samt Transporter igger under genomsnittet, det är enbart industrisektorn som igger över genomsnittet jämfört med Dasand, Västra Götaand och riket. Kodioxid At utnyttjande av energi d.v.s. energiomvanding, medför utsäpp eer annan form av mijöpåverkan. Främst är det vid den många gånger nödvändiga förbränningen i energiutvinningen det bidas komponenter som påverkar mijön, framförat stoft, organiska ämnen, svaveoxider, kväveoxider och kodioxid. Både i internatione- och svensk energipoitik igger stort fokus på utsäppen av fossit kodioxid (fossit kodioxid avser kodioxid som bidas vid förbränningen av fossia bränsen som bensin, diese, edningsoja, ko, gas m.m.). Kodioxid (CO 2 ) är en gas som bidas vid a förbränning denna kan betraktas som ofarig för häsa och närmijö. Däremot är kodioxid skadig i ett gobat perspektiv, då en ökning av kodioxidhaten bidrar ti växthuseffekten. Den kodioxid som bidas vid användning av biobränsen och den som binds av den återuppväxande skogen kan ses som ett nosummespe. Det är 8

9 när vi pockar upp och förbränner fossia bränsen som det sker ett nettotiskott av kodioxid ti atmosfären. I Sverige har man besutat att minska kodioxidutsäppen med 4 % fram ti 2010 jämfört med 1990 års nivå. Enigt det okaa mijöhandingsprogrammet, Agenda 21 som antogs av kommunfumäktige 1997 så har föjande må satts upp för kommunen: Kodioxidutsäppet bör år 2005 vara 10% ägre än 1997, för att därefter minska ytteriggare. Den totaa energianvändningen bör minska 10% från 1997 ti De exempe på åtgärder för näringsiv, organisationer och privatpersoner som nämns i samma handingsprogram är: Öka användningen av biobränsen, sovärme, vindkraft etc., samt prioritera energibesparande åtgärder. Upprätta energipaner inom industri, med inriktning på effektivare energianvändning och esparande. Spivärme bör tas tivara. Etankningsstäen samt etano- och/eer metanoförsäjning för fordon anordnas. Fossit kodioxid/invånare Nycketaet Fossit kodioxid per invånare beskriver den orsakade utsäppsmängden ti föjd av energianvändning i kommun/region samt i vika sektorer som utsäppen sker. Eftersom diagrammet nedan avser fossit kodioxid är resutatet starkt sammankoppat med användningen av bensin, diese och edningsoja kg CO 2 /inv Åmå Das-Ed Färgeanda Bengtsfors Meerud Dasand Västra Götaand Riket * Industri Transporter Bostäder & Service *) Utsäppsuppgifter från riket (samtiga 289 kommuner) är hämtat från -00. Diagram 4: kg kodioxid per invånare 2001 fördeat på kategorierna Bostäder & service, Industri och Transporter Även här kan man konstatera Meerud igger, totat ganska nära genomsnittet i Dasand, med kategorierna Bostäder & service och Transporter kart under genomsnittet och industrisektorn kart över detsamma jämfört med Dasand, Västra Götaand och riket. Under 2000, när Arctic Paper Håfreström AB använde en stor de e istäet för oja åg den totaa fossia kodioxidemissionen i 9

10 Meerud på kg/inv. Under 2001 användes ca 575 GWh i Meerud varav ca 239 GWh kom från fossia bränsen, utsaget per invånare ger detta upphov ti 6311 kg CO 2 /invånare viket pacerar Meerud på 66:e pats av rikets 289 kommuner när det gäer emission av fossit CO 2 /invånare. Att ha i åtanke när det gäer nycketaen Dasand avser de fem Dasandskommunerna, inte den de av Dasand som igger i Vänersborgs kommun. Riket avser Sveriges 289 kommuner och dess energianvändning, energianvändning för fygtransporter, utrikes sjötransporter etc. hamnar dock utanför kommunernas energianvändning I nycketaen motsvaras energianvändningen av diese och bensin för transporter, av den evererade (tankade) mängden inom kommunen inte den förbrukade. För att få en rättvis jämförese mean kommunerna har ingen hänsyn tagits ti den kompettering och kvaitetssäkring av SCB:s materia, som gjorts när det gäer biobränseanvändning i större panncentraer. Energianvändningen är redovisad som den insatta mängden av energibäraren, inte den utvunna energin. Inga utsäpp av industriprocesser ingår. Inga utsäpp från eproduktion ingår. 10

11 Energisagens fördening Det finns många oika energibärare t.ex bensin, ved m.m. dessa kan deas in i tre huvudgrupper (energisag), e, biobränse och fossia bränsen. E 52 % Fossit 42 % Den totaa energianvändningen i Meerud under förbrukningsåret 2001 var 575 GWh (239 GWh fossia bränsen, 300 GWh e och 36 GWh biobränse). Fjärrvärmen är fördead på de energisag med viken den är producerad. Bio 6 % Diagram 5: Energianvändningen i Meerud 2001 fördead på energisag. Förhåandet mean de oika energisagen, framförat fossia bränsen och e har varierat under de senaste åren viket beror på industrins energianvändning. Meeruds största energiförbrukare Håfreström AB har möjighet att stäa om energisag (e eer oja) efter rådande pris, detta är anedningen ti att e- och fossibränseanvändningen gått upp och ner under perioden (se diagram 6 och 7 på nästa sida). Jämför eförbrukningen med ojeförbrukningen, när eförbrukningen varit åg har ojeanvändning varit hög och vice versa. Lägger man samman e- och ojeförbrukning för respektive år så upptäcker man att denna igger på en reativt konstant nivå. E E utgör en mycket betydesefu de av det svenska energisystemet. Sedan avregeringen 1996 har priset på ebörsen varierat kraftigt, både mean oika år och inom enskida år. Eftersom vattenkraft utgör så stor ande av den Nordiska eproduktionen påverkas priset på ebörsen kraftigt av förutsättningarna för vattenkraftproduktion som t.ex. tirinning och magasinsfyningsgrad. Tiförsen av e uppgick under 2001 ti ca 317 GWh inom Meeruds kommun. Då inkuderas överföringsförusterna (ca 17 GWh). Detta innebär att 300 GWh gick ti de sutiga användarna i kommunen, viket motsvarar 52 % av den totaa energianvändningen i kommunen. 11

12 GWh Industri Transporter Bostäder & service Diagram 6: Användning av eenergi i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på användarkategorier. Eanvändningen i kategorierna Bostäder & service tisammans med Transporter (järnväg) har egat reativt konstant under de senaste åren medan industri (Håfreström AB) haft en varierande eanvändning. Fossia bränsen Sedan ojekrisen i början av 1970-taet har det varit ett viktigt energipoitiskt må att minska ojans ande i den svenska energitiförsen. Under 1973 svarade ojan för 73 % av energitiförsen i Sverige denna siffra har minskat ti omkring 40 % Den svenska energipoitiken uttrycker fortfarande en strävan att användningen av fossia bränsen ska håas på en åg nivå. Transportsektorn utnyttjar fortfarande i det närmaste utesutande fossia bränsen medan eproduktionen är i stort sett het fri från användning av fossia bränsen. A förbränning av fossia bränsen ger ett nettotiskott av kodioxid ti atmosfären. I Meeruds energibaans för 2001 är det bensin, diese, edningsoja och gaso som räknas ti fossia bränsen GWh Industri Transporter Bostäder & service Diagram 7: Användning av fossibränse i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på användarkategorier. 12

13 Den sammanagda användningen av fossibränse uppgick under 2001 ti 239 GWh, viket motsvarar 42 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Denna ande varierar dock från år ti år (Håfreström AB), under 2000 var den t.ex. bara 23 %, men ersattes då av e. Huvuddeen av det fossia bränset används inom industri och transporter. Kategorin Bostäder & service har under 1990-taet minskat sitt ojeberoende från 77 GWh 1990 ti ca 30 GWh 2000 och Biobränse Den svenska energipoitiken betonar vikten av att öka användningen av energi från förnybara käor. Detta ses som ett viktigt steg i riktningen mot ett ekoogiskt uthåigt samhäe. Den stora fördeen med biobränse är, förutom kodioxidneutraiteten, att den är förnybar och kan vara okat producera med de fördear som det innebär. I samingsnamnet för biobränse ingår trädbränsen (ved, bark, spån, fis, briketter och peets), spannmå, avutar (restprodukter från massativerkning) samt vissa dear av avfa och övriga bränsen. Trädbränsen och spannmå är de i energibaansen registrerade biobränsen som använts i kommunen under GWh Industri Bostäder & service Diagram 8: Användning av biobränse i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på Användarkategorier Användningen av biobränse uppgick under 2001 ti 36 GWh, viket motsvarar drygt 6 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Under 2000 och 2001 är det enbart användarkategorin Bostäder & service som använder sig av biobränse. Biobränset visar en uppåtgående trend. Med den utbyggnaden av; fjärrvärme, biobränseedade panncentraer och aktivt stöd ti småskaig mijöriktig fastbränseedning som sker i kommunen tros denna trend håa i sig. Observera att SCB:s siffror för 2001 är kompetterade när det gäer biobränset. Fera större biobräneedade panncentraer omfattas inte av SCB:s undersökning b.a. Kacken, Rådaskoan m.f. Därför har de tisatta energimängderna (ca 13 GWh) vid dessa panncentraer agts ti SCB:s uppgifter för Några av dessa panncentraer har förstås även varit i drift under 2000 och även kanske 1990 och 1995 men på grund av osäkerheten i förbrukningsuppgifter, vika panncentraer som varit i drift m.m. så har staparna för inte kompetterats på samma sätt. 13

14 Loka energiproduktion Förnyesebara energikäor (vatten, vind, so och biobränse) kommer att bi at viktigare i framtidens energiförsörjning. Inom Meeruds kommun omvandades under 2001 förnyesebar energi i storeksordningen MWh. Detta motsvarar ungefär den totaa energiförbrukningen i 3000 vior. Ett intressant nycketa är hur stor de av energikonsumtionen i kommunen som täcks av okat producerade, förnyesebara energikäor ( MWh/ MWh), atså ca 13%. Vattenkraft De två största vattenkraftstationerna i Meeruds kommun är i Vattenfas regi, men det finns även nio noterade, mindre privatägda vattenkraftverk (Se biagan Energiproduktion i Meerud ). Den sammanagda effekten hos aa vattenkraftstationerna i kommunen är på ca kw, de mindre står för ca 700 kw av dessa. Under 2001 produceras nästan MWh vid vattenkraftstationerna i Meeruds kommun. Detta motsvarar 10 % av den totaa eförbrukningen i kommunen eer ca 3300 kwh/kommuninvånare. Några av de mindre vattenkraftstationerna har byggts ut och renoverats med stöd av det okaa investeringsprogrammet (LIP- bidrag) under 2001/2002. Detta har ökat energiproduktionen något samtidigt som everanssäkerheten förstärkts. Enigt Vattenfa 3 finns en potentia att i Håverud tivarata ytteriggare ca MWh/år. En eventue investering för att utöka vattenkraften i Håverud skue kunna bi aktue i framtiden, men är starkt beroende av framtidens epris. Vindkraft Vindkraften är det energisag som expanderar mest i värden för tifäet. I Sverige har vindkraften ökat med 10 gånger mean 1993 och I stora dear av Meeruds kommun finns bra förutsättningar för vindkraftsutvinning. Inom dear av kommunen beräknas vindenergin uppgå ti mer än 4000 kwh/m 2 och år på 100 m höjd (av NUTEK uppstät krav för vindenergi av riksintresse). I områden med goda vindenergitigångar kan finnas motstående riksintressen, men även inom sådana områden kan det finnas patser där det är möjigt att etabera vindkraft utan att påtagigt skada riksintressena. Detta bör i första hand utredas genom kommuna översiktspanering, (enigt änsstyresens rapport 2000:43). I dag finns sex noterade vindkraftverk inom kommunens gränser. Den sammanagda effekten hos dessa är ca 840 kw. Under ett normaår kan man räkna med att ca 1500 MWh produceras i vindkraftverken. Som en jämförese är detta ungefär den mängd energi som förbrukas i 65 normastora euppvärmda vior. Det finns även paner på att bygga ut vindkraften ytterigare (Se biagan Energiproduktion i Meerud ), band annat två större, uppemot 1 MW styck. Dessa beräknas kunna producera drygt 3000 MWh e ytteriggare per år. 3 Jonas Larsson, Vattenfa Trohättan 14

15 Sovärme Den energimängd som aktivt tas om hand med hjäp av sofångare bedöms vara försvinnande iten i detta sammanhang. Uppskattningsvis, med antagande att Meeruds invånare instaerat sofångare som riksgenomsnittet så innebär det att ca MWh/år produceras med hjäp av sofångare. Största anäggningen i kommunen (130 m 2 sofångare) finns på Vita Sandars camping och värmer där pooen sommartid. Sedan den 1 juni 2000 ger staten ett engångsbidrag för att instaera sovärmeanäggning ti bostäder. Vad man med säkerhet vet om sovärme i Meerud är att tov anäggningar instaerats med hjäp av bidrag under denna treårsperiod ( ) 4. Detta innebär att energi som omvandas i sofångare ökat med ca 35 MWh de tre sista åren. Instaationstakten på sofångare ökar hea tiden. Tekniken förbättras och priserna pressas, potentiaen är mycket stor om man ser ti hur mycket som är instaerat idag. Den största potentiaen igger i första hand hos dem som har en stor förbrukning sommartid exempevis campinganäggningar, idrottsanäggningar, pooer etc. Bioenergi Bioenergi kommer att spea en viktig ro i det framtida energisystemet. En stor de av kommunens småhus värms med trädbränse. Enigt SCB: s statistik MWh (2001), därti kommer den mängd bioenergi som tisatts fjärrvärmesystemet i Meerud och andra panncentraer i kommunen såsom skoor etc. Den sammanagda energimängden hos dessa uppgår ti ca MWh (2002). Spannmå Ett reativt nytt och omdiskuterat bränse är spannmå (främst havre). De stora fördearna med spannmå som bränse är att det kan produceras av okaa antbrukare som utnyttjar den maskinpark de redan har, samtidigt ges antbrukaren en aternativ avkastning för spannmå av sämre kvaitet. Spannmå för uppvärmning är något som ökat de sista åren och enigt skorstensfejarmästaren 5 finns i dag ca anäggningar i Meeruds kommun. Uppskattad energimängd är beräknad ti 400 MWh. Eftersom Meeruds kommun har en stor de jordbruksbyggd så bör potentiaen för uppvärmning med spannmå vara reativt stor. Vintern 2003/2004 startas spannmåspannorna i Åsensbruk viket kommer att göra att ca 1400 MWh/år spannmåsenergi kommer att ersätta framförat oja. Fjärrvärme Utbyggnaden av fjärrvärme i Meeruds tätort har minskat förbränningen av oja i de ansutna fastigheterna med ca 675 kbm/år. Anäggningen uppfördes med stöd från EU och okaa investeringsprogrammet (LIP) och startades i december Femming Åkesson, Länsstyresen i Västra Götaand 5 Kent Normark, Skorstensfejarmästare 15

16 Fis 3268 MWh Oja 476 MWh Briketter 4793 MWh De bränsen som används är framförat fis och briketter. De dagar det är som kaast kan det även behöva stöttas med oja. Under 2002 används ca 8100 MWh (94 %) förnyesebara bränsen (briketter och fis) vid Kackens panncentra. Diagram 9: Fjärrvärmens bränsemix i Meerud 2002 Under 2002 sådes 6654 MWh fjärrvärme, tiförd energi i form av bränse var 8537 MWh. Detta ger en systemverkningsgrad på ca 78 %, 22 % föruster innefattar både kuvertföruster och föruster vid förbränningen. I Åsensbruk har under vintern 2003/2004 befintigt kuvertnät utvidgats samt spannmåspannor instaerats. Fjärrvärmen förväntas i och med denna utbyggnad att ersätta ca 200 kbm med edningsoja per år. Anäggningen kommer främst att edas med spannmå och peets. Uppskattad årsförbrukningen; 350 ton spannmå samt 120 ton peets viket motsvarar ca 2000 MWh. Ytteriggare ca 500 MWh förväntas komma från ojepannan som används som reserv- och spetsastanäggning. Spivärme Den större industrin tar hand om viss spivärme från sina egna processer för att minska den egna värmeförsörjningen. Det finns dock inga utbyggda system att everera den överbivna spivärme ti externa förbrukare. Det är främst Arctic paper Håfreström AB som kan ses som en potentie everantör av spivärme. Des det reativt ågvärdiga kyvattnet (i storeksordningen 2000 m 3 /dygn och ca 35 C), samt den mer högtempererade vattenångan från torkningsprocessen 6 (okart dock hur stora energimängder som tar denna väg). Avfa I Meeruds kommun samas årigen in ca 1600 ton hushåsavfa, (röda, gröna, andra påsar) de röda, brännbara påsarna står för ca 575 ton av dessa. Påsarna tas om hand av TRAAB, Trestadsregionens Avfas AB och skickas för närvarande ti framförat Norrköpings Energi och deras avfaspanna för att bidra ti uppvärmningen av Norrköpings fjärrvärmenät. Energiinnehået för sorterat hushåsavfa igger enigt TRAAB kring 3200 kwh/ton, viket innebär att de brännbara soporna från Meerud skue innehåa ca 1800 MWh energi. Detta är ungefär ika mycket som energianvändningen i 75 normaa vior. 6 Johanna Svanberg, Teknisk chef, Arctic paper Håfreström AB 16

17 En annan form av avfa som tas tivara för att ge värme, är den metangas som bidas i avoppsreningsverkets process där den används ti det egna värmebehovet. Under togs årigen hand om ca m 3 metangas, viket i energimängd motsvarar ca MWh (ca 41-43m 3 edningsoja). Reningsverket har också en ojepanna som stöttar när produktionen av gas är åg och värmebehovet är högt. Denna har under samma period förbrukat m 3 edningsoja årigen. Det finns även tifäen då gasproduktionen är högre än det egna behovet, under dessa tifäen fackas överskottet, okart dock hur mycket energi som tar denna väg. Energianvändare Industri Ca 347 GWh (60 %) av den använda energin i Meeruds kommun 2001 förbrukades inom industrisektorn (200 GWh e och 147 GWh fossibränse). Bostäder & service 144 GWh Transporter 84 GWh Industri 347 GWh Fossibränse 147 GWh E 200 GWh Diagram 10: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom industrisektorn i Meeruds kommun Den största industrin och energiförbrukaren i Meerud är Arctic Paper Håfreströms AB som 2001 förbrukade 321 GWh, 93 % av industrisektorn (se biagan: Energiförbrukning hos Arctic paper Håfreström AB). Håfreström AB står atså för mer än häften av energiförbrukning i Meeruds kommun. Huvuddeen av energiförbrukningen åtgår ti drift av maskiner och för produktion av ånga ti pappersprocessen. För ångproduktion används två ojeedade pannor (50 MW + 8,5 MW) och en epanna (35 MW). För torkning av papper används gaso. Omfattningen för användning av ojeedade ångpannor respektive epanna påverkas av rådande energipris. Håfreström AB har möjighet att producera ånga med två oika energisag, oja och e, och kan snabbt stäa om mean dessa efter rådande energipris. Eftersom Håfreström AB är en så pass stor energiförbrukare innebär detta att rådande energipris för e och oja har stor påverkan på energibaansen för hea kommunen. Ti en föjd av den reativt energiintensiva industrin i Meeruds kommun åg energianvändningen per invånare under 2001 på kwh, viket är över genomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (4604 kg/invånare) som orsakas av industrins energianvändning igger också över genomsnittet och spegar ojeanvändningen inom industrisektorn (se diagram 11 & 12 på nästa sida). 17

18 kwh/invånare kg kodioxid/invånare Västra Götaand Dasand Meerud 0 Västra Götaand Dasand Meerud Diagram 11: (vänster) Industrins energianvändning per invånare Diagram 12: (höger) Fossit kodioxid per invånare industrin Transporter Ti grund för transporternas energiförbrukning igger användningen av drivmede. Leveranser ti transportsektorn är särskit probematiska då förbrukningen av ojorna kan ske i annan kommun än där inköpet sker. Leveransen hänförs ti hemortskommunen eer ti den kommun där everanserna mottagits. Undersökningen omfattar transporter på räs, amänna vägar och inrikes sjötransporter. Inga faktiska mätningar har gjorts när det gäer utsäppen från trafiken i Meerud. Kart är att transporter ger upphov ti mijö- och häsoskadiga utsäpp. Genom ny teknik och införandet av kataysatorer på fordon har utsäppen minskat, men kodioxiden går inte att rena bort. Därför är den nationea tendensen att utsäppen av kodioxid att ökar i takt med att det bir fer fordon på vägarna. När det gäer aternativa drivmede så som etano m.m. finns ingen tigängig statistik att tigå. Ca 84 GWh (15 %) av den använda energin i Meeruds kommun 2001 förbrukades inom transportsektorn. (22 GWh e och 62 GWh diese och bensin) Bostäder & service 144 GWh Fossibränse 62 GWh Transporter 84 GWh Industri 347 GWh E 22 GWh Diagram 13: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom transportsektorn i Meeruds kommun I transportsektorn åg energianvändningen per invånare under 2001 på kwh, viket är under genomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (1 296 kg/invånare) som orsakas av transporternas energianvändning igger också mer markant under genomsnittet viket beror på den reativt höga andeen användningen av e i transportsektorn (tågtrafiken) som inte ger upphov ti några kodioxidemissioner i kommunen. 18

19 kwh/invånare kg kodioxid/invånare Västra Götaand Dasand Meerud 0 Västra Götaand Dasand Meerud Diagram 14: (vänster) Transporternas energianvändning per invånare Diagram 15: (höger) Fossit kodioxid per invånare från transporter Bostäder & service Fjärrvärmen evererade under 2001 och 2002 värme enbart ti kategorin Bostäder & service och står för ca 6 % av energitiförsen inom denna kategori. För att producera nedanstående (7 GWh) fjärrvärme används ca 94% trädbränse och 6% oja. Ca 144 GWh (25 %) av den använda energin i Meeruds kommun 2001 förbrukades inom kategorin Bostäder & service. (78 GWh e, 29 GWh biobränse, 7 GWh fjärrvärme och 31 GWh fossia bränsen) Transporter 84 GWh Fossibränse 30 GWh Industri 347 GWh Bostäder & E 78 GWh service 144 GWh Trädbränse 29 GWh Fjärvärme 7 GWh Diagram 16: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom kategorin Bostäder & service i Meeruds kommun

20 kwh/invånare kg kodioxid/invånare Västra Götaand Dasand Meerud Västra Götaand Dasand Meerud Diagram 17: (vänster) Bostäder & service energianvändning per invånare Diagram 18: (höger) Fossit kodioxid per invånare från sektorn Bostäder & service I sektorn Bostäder & service åg energianvändningen per invånare under 2001 på kwh, viket är under genomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (411 kg/invånare) som orsakas av sektorns energianvändning igger mycket under genomsnittet viket beror på den reativt höga andeen användningen av e och biobränse i sektorn som inte ger upphov ti något nettotiskott av kodioxid. Bostäder & service har deats upp i ytteriggare energianvändargrupper, (se diagram 19, nedan) Ferbostadshus Småhus Övriga tjänster* Offentig verksamhet Fjärrvärme E Bio Fossit Jord,Skog,Fiske GWh *) I övriga tjänster ingår b.a. Parti- och detajhande, hote och restaurang, privat tjänsteverksamhet m.m. Diagram 19: Energianvändningen 2001 hos användargrupperna (ferbostadshus, småhus, övriga tjänster, offentig verksamhet samt jord- skogsbruk och fiske) inom sektorn Bostäder & service mm fördeat på energisag. Ferbostadshus Under 2001 förbrukades i ferbostadshusen totat ca 8,2 GWh energi, 1,5 % av totaa energianvändningen i Meerud. Nedbrutet på respektive energisag: 0,2 GWh oja, 3,8 GWh fjärrvärme och 4,2 GWh e. Fjärrvärmen är i digrammet utsaget på respektive bränsesag med viken fjärrvärme produceras. Fjärrvärmen står för ungefär häften av uppvärmningen i ferbostadshusen. 20

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.8 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.0 15 december 2011 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.3 17 mars 2009 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt städtjänst? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man?

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Svanenmärkning av Slutna eldstäder

Svanenmärkning av Slutna eldstäder Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.4 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN Innehå 3 2014 i sammandrag 4 Grums kommun 4 Koncernen 6 Förvatningsberättese 11 Förvatningsorganisation 12 Medborgarkontor 15 Gemensam service 18 Verksamhet 26 Personaanays

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning Mijökunskap för räddningstjänsten Från förebyggande ti återstäning Boken har tagits fram av en arbetsgrupp inom Räddningsverket (RoMm). I arbetsgruppen medverkade Ceciia Afredsson, Maria Karsson, Michae

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

2011 års. specialfastigheter. redovisning

2011 års. specialfastigheter. redovisning 2011 års speciafastigheter redovisning 2011 års redovisning speciafastigheter MED INTEGRERAD HÅLLBARHETSREDOVISNING 1 verksamheten Vd har ordet...5 Uppdrag, vision och affärsidé... 6 Våra kärnvärden...

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2011-05-24 k. 14.00-18.00 Saar: Q, Q13, QS, Q17, Q21, Q22, Q31, stora projekthaen BV 23 Tider Studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18.

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18. Kaese ti sammanträde med kommunfumäktige 2013-10-28 Tid: Onsdagen den 6 november, k. 19.00 Pats: Fokets hus - Trosa Gruppmöte majoriteten: k. 18.30 Gruppmöte Sociademokraterna, Mijöpartiet och Trosa Radikaer:

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 r.j Uppvidinge ~ KOMMUN Kaese/underrättese 2012-04-16 Sammanträde med: Mijö- och byggnadsnämnden Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 Pats: Kommunhuset Åseda, sa Våraskruv Ärende 1. Upprop Biaga 2. V a av justerare

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö Handäggare Djana Micanovic Panchef 0470-436 22 Laga kraftbevis Datum 2014-03-11 Dnr 2012BN0510 Dp 214 Kommunfumäktige KF) i Växjö antog 2013-10-15 206 detajpan för de av VÄXÖ 10:15 m f. Södra Stationsområdet,

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid.

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid. [H.] BÅSTADS KOMMUN Kommunedningskontoret () Kaese ti sammanträde med ekonomiutskottet Datum: Onsdagen den 28 jui 2013 Tid: 08.30 Pats: Astrakanen, Kommunkontoret i Båstad Ärendemening Besuts- instans

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ) Inbjudan ti teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (pub) Lead manager and bookrunner Retai seing agent Viktig information Information ti investerare Erbjudandet enigt detta prospekt ( Erbjudandet ) riktar

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater Svanenmärkning av Ljud- och bidapparater Version 4.2 15 december 2009 31 oktober 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Sammanfattning 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur ansöker man? 4 1 Harmonisering med EU:s mijömärkning

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Konvertering till naturgasvärme i typområden

Konvertering till naturgasvärme i typområden Konvertering ti naturgasvärme i typområden Typområden: - Kästa i Huddinge - Giberga i Soentuna - Norra Angby i Stockhom - Sjukyrkoberget i Uppands Väsby ~01 51~1:~) ~ SwedeGasAB i J 1989 fo/.skning UTVECKiNG

Läs mer

Stadshuset, Sammanträdesrum 1, 2012-02-01, kl. 15.00-16.15

Stadshuset, Sammanträdesrum 1, 2012-02-01, kl. 15.00-16.15 SA'vv1ANTh\DESPROTOKOLL 1(47) Hässehoms Kommunstyresen Pats och tid Besutande Ledamöter Stadshuset, Sammanträdesrum 1,, k. 15.00-16.15 Urban Widmark (M) ordförande Lars-Göran Wiberg (C) 1 :e vice ordförande

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

detaljplan för Hjärup 8:16 m fl, Akerslundshusen Granskningsutlåtande Hjärup, Staffanstorps kommun

detaljplan för Hjärup 8:16 m fl, Akerslundshusen Granskningsutlåtande Hjärup, Staffanstorps kommun ~ STAFFANSTORPS KOMMUN Granskningsutåtande detajpan för Hjärup 8:16 m f, o Akersundshusen Hjärup, Staffanstorps kommun Detajpanen har varit utstäd för granskning under tiden 2014-03-10 --2014-04-07. Handingarna

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer