Dnr AS Årsredovisning Akademiska sjukhuset

Transkript

1 Dnr AS Årsredovisning 2015 Akademiska sjukhuset

2 VIKTIGA HÄNDELSER Under året har arbetet med att införa värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset fortsatt. Värdebaserad vård innefattar tvärprofessionellt teamarbete med patientdelaktighet, kartläggning av patientflödet och förbättringar, framtagande av utfallsmått och återkoppling av resultat. Arbetet med värdebaserad vård har pågått i 12 patientgrupper under året. Införandet sker i ett TEMA-upplägg där TEMA Cancer har införts för att samordna, förbättra och följa upp utfallen för alla 14 cancerdiagnoser som ingår i värdebaserad vård och standardiserade vårdförlopp. Akademiska sjukhuset behåller sin roll som leverantör av högspecialiserad sjukvård genom Socialstyrelsens beslut i december att förnya tillståndet att bedriva rikssjukvård för svåra brännskador i Uppsala och Linköping. Det nya avtalet gäller för perioden 1 juli december Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av immundämpande läkemedel. För att minska risken för celldöd prövas nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syre genom en inbyggd syrgastank. Akademiska är först i världen med att kliniskt pröva denna inkapslingsmetod. Sjukhuset har börjat införa nya patientnära arbetssätt inom slutenvården. Viktiga grundprinciper är ökad patientdelaktighet, förstärkt teamsamarbete där även patienten ses som en del i teamet och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Patientnära arbetssätt införs på alla slutenvårdsavdelningar med enpatientrum. I flerbäddsrum införs de av arbetssätten som är tillämpbara. I mars öppnades en ny korttidsavdelning kallad akutsjukvårdens diagnostikavdelning, ADA, som är knuten till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Syftet med satsningen är framförallt att avlasta akuten bland annat genom att tid ges för bedömning/utredning av vissa patienter för att underlätta eventuellt beslut om inläggning. I april öppnade Akademiska sjukhuset en enhet för kortvårdskirurgi på Samariterhemmet. Främsta syftet är att kunna operera fler patienter genom ett bättre utnyttjande av de totala operationsresurserna. Inledningsvis ligger tyngdpunkten på bröstcancerkirurgi, men även titthålskirurgi och andra mindre kirurgiska ingrepp. Mer komplicerade operationer, som kräver omedelbar närhet till intensiv- och akutvårdsresurser, ska även i fortsättningen utföras på Akademiska sjukhusets kärnområde. I januari togs beslut om en ny organisation av sjukhuset som trädde i kraft i maj. Sammanfattningsvis har detta inneburit att sjukhusets verksamhetsområden nu utgör kärnan för både vård, forskning och utbildning. Divisionsnivån har försvunnit och större ansvar och befogenheter knyts till sjukhusets verksamhetsområden och till de modeller för samverkan som ska utvecklas. Samverkan med Uppsala universitet ska stärkas. Sjukhusets administration ska specialiseras och utvecklas. SAMMANFATTNING Akademiska sjukhusets årliga produktion fortsätter att öka. Antalet behandlade patienter har ökat med 2,5 procent jämfört med föregående år. Produktionen är ändå något under budgeterad nivå för slutenvården medan öppenvården är enligt plan. Sjukhuset har fortsatt höga beläggningssiffror (95 % somatisk vård) och en historiskt hög vårdtyngd (snittvikt DRG-poäng) jämfört med tidigare år. Vi har trots den höga produktionen under året inte nått ända fram vad gäller målen för tillgängligheten vilket beror på ett fortsatt högt inflöde av patienter till sjukhuset. För att öka produktionen ytterligare krävs fortsatt arbete med förbättring av processerna, vilket sker inom ramen för införande av värdebaserad vård/tema. Kapacitetsproblemen avseende operation och vårdplatser kvarstår vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Året har präglats av ett fortsatt ansträngt personalförsörjningsläge för framförallt vidareutbildade sjuksköterskor. Trots att vakanta tjänster har återbesatts så finns det fortsatta kapacitetsutmaningar främst på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter. Detta kommer även att påverka produktionen under (9)

3 Sjukhuset uppfyller de flesta av målen och uppdragen som utgår från sjukhusets balanserade styrkort och vårdöverenskommelsen. Problem med måluppfyllelse gäller främst målområdet tillgänglig vård. Det avser tillgänglighet till ett första besök, operation och väntetider på akuten. Sjukhusets ekonomiska resultat för 2015 är minus 233 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras främst av lägre riks- och regionintäkter, ökade kostnader för medicinskt material och övriga kostnader. Fördjupad analys presenteras under ekonomiavsnittet. Sjukhuset har fortsatt ett ansträngt ekonomiskt läge och behöver göra resultatförbättringar. I budgetprocessen 2016 har kostnadsanpassningar varit i fokus. Arbetet med framtagande av åtgärder präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande för att ge permanenta effekter. EKONOMI Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. Utfall/budg Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat I förhållande till budget så förklaras den samlade budgetavvikelsen med 30 miljoner kronor på intäktssidan och 203 miljoner kronor på kostnadssidan. När det gäller intäkterna så är det företrädesvis riks- och regionintäkterna som avviker från budget. Delvis uppvägs denna avvikelse av att övriga intäkter har en positiv budgetavvikelse. Sammantaget har dock brister i produktionskapacitet påverkat verksamhetens intäkter negativt. Det handlar då främst om stängda vårdplatser, inte fullt utnyttjade operationssalar samt brist på väsentliga nyckelkompetenser som operations- och anestesisköterskor. Samtidigt har den allt mer avancerade vården som bedrivs drivit på kostnaderna. Det gäller bland annat kostnaderna för medicinskt material som avviker mot budget. R I K S - O C H R E G I O N I N T Ä K T E R M N K R ( - 3, 4 % ) Budgeten 2015 för riks-och regionintäkter, exklusive uppräkning, räknades upp med 6,7 procent jämfört med bokslut Detta ställde stora krav på produktionsapparaten som blev svåra att infria, trots en generellt god produktion under hösten. Verksamhetsområdena akademiska barnsjukhuset, kvinnosjukvård, öron- näs- och halssjukdomar, urologi samt psykiatri har under året haft en positiv produktionsutveckling med intäkter utöver budgeterade nivåer. Viktiga produktionsenheter såsom verksamhetsområde klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar, verksamhetsområde plastik- och käkkirurgi samt verksamhetsområde kirurgi, alla med stor andel riks- och regionvård, har under året haft kapacitetsproblem vilket avspeglar sig på intäkterna. I synnerhet har detta gällt sektion neurokirurgi som även påverkats av produktionsstörningar på grund av evakueringen och flytt i samband med ombyggnationen av 85- huset. Ö V R I G A I N T Ä K T E R 4 2 M N K R ( 0, 7 % ) Den positiva avvikelsen för övriga intäkter beror främst på ökade ALF-intäkter. Dessa matchas dock av kostnader varvid nettoeffekten på sjukhusets resultat endast är drygt 5 miljoner kronor. Obudgeterade statsbidrag påverkar det positiva utfallet för övriga intäkter. Vårdvalsersättningen från hälso- och sjukvårdsstyrelsen når inte upp till budgeterade nivåer minus 7 miljoner kronor, främst inom vårdval ögon (katarakter). Det fria vårdvalet har inneburit konkurrens om läkarresurser som påverkat verksamhetsområde ögonsjukdomar. Inom vårdval gynekologi har mer vård än budgeterat producerats. De låga ersättningsnivåerna ger trots detta ett underskott mot budget. P E R S O N A L K O S T N A D E R I N K L I N H Y R D P E R S O N A L M N K R ( 0, 4 % ) Verksamhetens lönekostnader visar ett överskott mot budget på drygt 40 miljoner kronor. 26 miljoner kronor utgör budgeterade medel för läkarlöner och 14 miljoner kronor medel för lönekostna- 2 (9)

4 der övrig personal. Under året har strategiska lönesatsningar på sjuksköterskor genomförts. Kostnaden för inhyrd personal avviker negativt mot budget med närmare 49 miljoner kronor. 57 procent av avvikelsen är kostnader för inhyrd personal, läkare, främst inom psykiatrin. Kostnaden för inhyrd övrig personal har tenderat öka under året. Inom verksamhetsområde öron-, näs- och halssjukdomar, verksamhetsområde geriatrik och psykiatri beror kostnaden för inhyrd personal främst på att det saknas sjuksköterskor. Behovet av inhyrd personal speglar bemanningssituationen på sjukhuset. Övriga personalkostnader avviker med drygt minus 16 miljoner kronor mot budget. Jämfört med föregående år ökar kostnaderna för utbildning, personalens hälsa och sjukvård samt övriga personalkostnader. Ö V R I G A K O S T N A D E R M N K R ( 5, 3 %) De resultat rader som summerar till övriga kostnader visar generellt negativa budgetavvikelser med undantag för avskrivningar/nedskrivningar (25 mnkr), läkemedel (9 mnkr) och finansiell nettokostnad (1 mnkr). Underskott återfinns främst på resultatraderna övriga kostnader, kostnader för medicinskt material och kostnader för köpt vård. Ovan nämnda resultatrader har även varit i fokus under året. Övriga kostnader avviker med minus 96 miljoner kronor mot budget. Främst har kostnaderna för övriga tjänster ökat vilket kan kopplas till ett antal projekt, flertalet av dessa avslutas i och med årsskiftet. Under 2015 har kostnaderna för externa konsulter varit betydande. Dessutom finns en kostnad utöver budget för ALF-faktureringar på drygt 24 miljoner kronor, som dock balanseras av en motsvarande intäktsökning för ALF. Underskottet för medicinskt material uppgår i bokslutet till minus 61 miljoner kronor mot budget. Ökat antal ingrepp och analyser som kräver dyrt medicinskt material har varit kostnadsdrivande under flera år. Jämfört med föregående år har främst kostnaderna för medicinskt material och reagenser/laboratoriematerial ökat. Kostnaderna för köpt vård avviker med minus 19 miljoner kronor. Kostnadsökningar utöver budget återfinns främst inom verksamhetsområdena akademiska barnsjukhuset, specialmedicin, kirurgi samt blod- och tumörsjukdomar. Inom neonatologin är detta ett resultat av kapacitetsbrist. Jämfört med föregående år har kostnaderna kopplat till den nya patientlagen ökat, främst från Stockholms läns landsting och landstinget i Gävleborg. Även akut köpt vård och köpt vård på specialistvårdsremiss har ökat medan kostnaden för valfrihet och vårdgaranti minskat. Av dessa kan sjukhuset främst påverka valfrihet och vårdgaranti. R E S U L T A T I F Ö R H Å L L A N D E T I L L F Ö R E G Å E N D E Å R Mnkr Bokslut 2015 Bokslut 2014* Avv (mnkr) Avv (%) Riks- och regionintäkter ,7 % Övriga intäkter ,0 % Personalkostnader inkl inhyrd personal ,4 % Övriga kostnader ,6 % Resultat *Bokslut 2014 korrigerat för jämförelsestörande poster: -Uppräkning av intäkter och kostnader enligt LPIK Differensen mellan åren för återbetalning av målrelaterad ersättning -Differensen mellan åren av bokförda avräkningar för rabatter på riks- och regionintäkter -Sjukresor/LRC -Beslutade resursförändringar VÖK När resultatet 2014 korrigerats för väsentliga jämförelsestörande poster, se tabellen ovan, motsvarar ökningarna på kostnadssidan 2,5 procent medan intäkterna ökat med 4,6 procent mellan åren 2014 och (9)

5 Ändrade ersättningsmodeller för den vård som produceras till C-län medför att jämförbarheten mellan åren, främst på intäktssidan, blir svårtolkad. I Fast ersättning HSS 2015 ingår kompensation för tidigare års underskott vilket påverkar jämförelsen av intäkterna mellan åren. Exkluderas effekten av denna förändring så utgörs ökningen på intäktssidan främst av ökade riks- och regionintäkter, 3,7 procent, samt av ökade övriga intäkter på 3,4 procent. På kostnadssidan ökar personalkostnaderna inklusive inhyrd personal med 2,4 procent. Personalkostnadsökningarna mellan åren utgörs främst av kostnader för strategiska lönesatsningar på vissa yrkesgrupper samt volymökningar kopplade till sjukhusledningsbeslut och vakanser. Övriga kostnader har ökat med 2,6 procent, ökningen återfinns främst för övriga kostnader, medicinskt material, medicinsk och köpt vård. Å T G Ä R D E R Å R I budgetprocessen 2015 tog sjukhuset fram ett åtgärdsprogram på 197 miljoner kronor som inarbetades i respektive verksamhetsområdes budget Dessa åtgärder har inte räckt till för en ekonomi i balans varför sjukhuset under året intensifierade arbetet med att ta fram ytterligare kostnadsåtgärder. Resultatet av åtgärderna år 2015 bedöms totalt till 151,7 miljoner kronor vilket är bättre än prognosen men inte tillräckligt för att uppnå en ekonomi i balans. Arbetet med framtagande av åtgärder har präglats av långsiktighet och strategiskt tänkande för att ge hållbara ekonomiska effekter kommande år. Åtgärder sammanställning ÅR 2015 I N V E S T E R I N G A R I M A S K I N E R O C H I N V E N T A R I E R S A M T I M M A T E R I E L L A A N L Ä G G N I N G A R För 2015 beviljades en investeringsram för utrustning på 476 miljoner kronor, varav 141 miljoner kronor avsåg medel för Framtidens Akademiska sjukhus (FAS). Merparten av resterade beviljade medel hänförde sig till ersättningsutrustning och investeringar kopplade till IT (25 mnkr). FAS relaterade investeringar avsåg framförallt J-huset (ingång 100) och förseningen där har inneburit att upphandlingen av utrustningen tidigast kommer igång under år Investeringar i immateriella tillgångar har minskat och uppgår till 14 miljoner kronor år 2015 (20 mnkr år 2014). Årets investeringar uppgår totalt till 234 miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor mer än 2014 men 242 miljoner kronor lägre än budget. Orsaken till det låga utfallet jämfört med budget är utöver förseningen av FAS långa ledtider i upphandlingsprocessen samt att en del objekt har skjutits fram till kommande år. PRODUKTION D E C E M B E R M Å N A D S U T F A L L Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt 2015 Öka riks- och regionintäkter 112,5 103,7 66,4 67,6 Öka övriga intäkter 24,5 26,5 8,5 21,4 Minska personalkostnader 263,0 63,0 45,1 55,0 Minska övriga kostnader 78,8 28,0 12,2 7,7 varav nya åtgärder framtagna i sept-okt 261,0 32,0 20,0 22,5 Summa 478,8 221,2 132,2 151,7 Sjukhuset avslutade 2015 positivt vårdproduktionen ligger i december över plan både för slutenvården 3 procent och öppenvården 3 procent. Slutenvården fortsätter den återhämtning jämfört mot plan som vi sett under hösten och detta återspeglas även i ökade riks- och regionintäkter. Sjukhuset utförde även fler operationer både i antal och i operationsminuter jämfört med december (9)

6 A C K U M U L E R A T U T F A L L Sjukhusets årliga vårdproduktion ligger något under budget för slutenvården medan öppenvården är enligt plan. Akademiska sjukhuset : Produktionstabell januari - december Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % Slutenvård, antal % % 73 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal % % Under året har det funnits kapacitetsproblem, främst avseende sjuksköterskor inom operations-, anestesi och intensivvårdsverksamheter, men även vissa slutenvårdsavdelningar har haft problem med personalomsättning och svårigheter att återbesätta tjänster. Under 2015 hade sjukhuset i genomsnitt 16 färre vårdplatser disponibla per dag jämfört med De åtgärder som vidtagits på sjukhuset har inneburit en stabilare vårdproduktion trots färre vårdplatser och en högre vårdtyngd än föregående år. Exempel på åtgärder är: Öppnande av operationsavdelning på Samariterhemmet och utökat samarbete med Lasarettet i Enköping. Införande av ADA (akutsjukvårdens diagnostikavdelning). Mötesforum och strukturer för prioritering och styrning av sjukhusets resurs, till exempel slutenvårdsråd, operationsråd och daglig styrning av slutenvårdsplatser. Sjukhuset har under 2015 behandlat (2,5 %) fler patienter än föregående år. Cirka 40 procent av alla C-länsinnevånare har behandlats på sjukhuset någon gång under Antal kontakter i genomsnitt per C-länspatient är 4,8. S L U T E N V Å R D 2015 års slutenvårdsproduktion avviker mot budget med kontakter (- 4 %). Detta beror delvis på en budgetnivå som ligger fel inom internmedicin där utfallet nästan enbart styrs av det akuta inflödet, men också på en ökad poliklinisering inom flera verksamheter. Antalet överbeläggningar på de somatiska vårdavdelningarna har minskat med 24 procent jämfört med 2014 och den somatiska vårdens beläggningsgrad är fortfarande hög men i nivå med föregående år, 95 procent. Den höga beläggningsgraden innebär i de flesta fall också ett behov av en ökad bemanning. Medelvårdtiden minskar med 6 procent trots en ökad genomsnitts-drg per patient och en ökad poliklinisering. 5 (9)

7 Ö P P E N V Å R D Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård understiger budget med minus besök. Övriga besök överstiger budget med besök. Antalet patienter som behandlats på sjukhuset är totalt vilket är fler (2,6 %) än samma period föregående år. C - L Ä N S V Å R D Sjukhusets ackumulerade öppenvårdproduktion är i princip enligt budget för Dock understiger läkarbesök och dagsjukvård budget med (-1,3 %) och övriga besök ökar med (1,2 %). Antal vårdtillfällen blev (-4,5 %) färre än budgeterat, vilket främst är en effekt av att verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, geriatrik och infektionssjukdomar inte uppnått planerad produktion. V Å R D V A L Sjukhuset är i nivå med budget för kvinnosjukvården, men ögonsjukvården avviker negativt från budget på grund av ett ökat inflöde av remisser i kombination med vakanta läkartjänster. R I K S - O C H R E G I O N V Å R D Antalet slutenvårdstillfällen avviker från budget med 240 vårdtillfällen (-2 %), trots en upphämtning mot budget under hösten. Verksamhetsområde klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi har haft en stor avvikelse mot budget till följd av resursbrist men vi ser även där en återhämtning. Antal läkarbesök och dagsjukvårdsbesök överstiger budget med besök (6 %) och övriga besök är enligt budget. Totalt sett har utomlänspatienter fått vård på sjukhuset 2015, en ökning på patienter (6 %) jämfört med Medelkontakt per patient var 2,7. Medarbetare Sjukhusets närvarotid mätt i årsarbetare under 2015 är vilket är en ökning med 116 årsarbetare, exklusive externa projekt, jämfört med Drygt hälften av ökningen är effekter av beslutade verksamhetsförändringar från hälso- och sjukvårdsstyrelsen eller sjukhusledningen vilket motsvarar 75 årsarbetare. Den återstående ökningen på 41 årsarbetare beror främst på återbesättning av vakanta tjänster. I tabellerna nedan visar närvarotidsförändringen inom olika yrkesgrupper, anställningstyp, extern personalomsättning, uppskattad närvarotid för inhyrd personal samt beslutad verksamhetsutveckling. 6 (9)

8 Yrkesgrupp Förändring närvarotid i årsarbetare Förändring i % Läkare 24 2,6% Sjuksköterska 30 1,7% Usk/skötare mfl 22 1,5% Ledning 8 3,8% Adm/handläggare 26 4,8% Psykolog -2-2,2% Övrigt 7 1,0% Anställningstyp Antal dec 2015 Närvarotid* 2015 Totalt Tillsvidareanställd Visstidsanställd Timanställd AVA timanställd 68 - Vikararie timanställd 186 *delvis skattad närvarotid utifrån anställningens omfattning Summa AS 116 2,0% Personalförändringar månadsanställda 2015 Förändring antal Personalomsättning i % AS antal ,0% varav Läkare 33 11,5% Sjuksköterska 72 12,1% Undersköterska 46 8,1% Inhyrd personal Medel 2014 Medel 2015 Avvikelse Totalt 28,5 32,1 3,6 Läkare 13,7 11,9-1,8 Övrig personal 14,8 20,2 5,4 År 2015 präglades av ett fortsatt ansträngt läge vad gäller personalförsörjning för sjuksköterskor, framförallt för vidareutbildade sjuksköterskor, och inom vissa läkarspecialiteter. Trots att vakanta tjänster har återbesatts så finns det fortsatta kapacitetsutmaningar främst på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter. Detta kommer att påverka produktionen även under De främsta förklaringarna till problemen med personalförsörjning är pensionsavgångar samt en ökad efterfrågan på vidareutbildade sjuksköterskor till följd av verksamhetsförändringar. Marknadsläget för de olika sjuksköterskegrupperna är också påverkande. Den rådande resursbristen innebär, utöver minskad produktion, höjda ingångslöner, höga inskolningskostnader och ett ökat kompetensgap. I det kortsiktiga perspektivet ökar även kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor inom flera verksamhetsområden. Ett viktigt och fokuserat område under 2015 har därför varit att säkerställa personalförsörjningen och därmed produktionen. Planeringen och styrningen av produktion och bemanning behöver utvecklas och stärkas. Vissa insatser har påbörjats under senare delen av Nedan nämns några av de viktigaste långsiktiga personalförsörjningsprojekten; Inom området attraktiv arbetsgivare: Arbete med arbetsgivarvarumärket, inom landstinget och externt som innefattar såväl satsningar för att öka attraktiviteten som för att behålla befintliga medarbetare och där lönen är en av de viktigaste styrmedel för att utveckla verksamheterna och behålla medarbetare (effekt 2015, 24 miljoner kronor till vissa yrkesgrupper). Inom arbetsmiljöområdet: Görs en översyn av arbetstidsmodeller som pågår utifrån arbetsmiljö-, hälsosamma arbetstiders perspektiv och produktionsbehov. Tyngdpunkten i arbetet ligger under Därutöver finns projekt runt stöd och kompetensutveckling i bemanningsplanering och schemaläggning som startat i slutet av Kompetensförsörjning: En långsiktig satsning för förbättrad kompetens försörjning är den studielön har införts för att vidareutbilda sjuksköterskor inom vissa specialistområden en satsning på 3,5 miljoner kronor utöver Landstingsgemensamma tillskjutna medel. Hösten 2015 infördes kliniskt utvecklingsår för sjuksköterskor även det en landstingsgemensam satsning. Ett arbete pågår med att identifiera specialiteter och utöka antalet ST-läkare för att säkra den framtida personalförsörjningen. Under 2016 tillskjuts 4 miljoner kronor för detta ändamål. Arbetsuppgiftsfördelning: 7 (9)

9 Två projekt har startat, nya arbetssätt och en ökad flexibel användning av personalresurser mellan verksamheter. L Ö N E Ö V E R S Y N Löneöversyn 2015, samt överskjutande del löneöversyn 2014, gav 2,86 procent i löneökning för Tar man hänsyn till de särskilda strukturella lönesatsningarna utöver löneöversyn under 2015 så är sjukhuset inom ram. Dock är sjukhuset medveten om att löneglidning har skett främst på grund av att ingångslönerna har höjts för sjuksköterskor. S J U K F R Å N V A R O N Sjukfrånvaron 2015 är 5,4 procent vilket är 0,2 procentenheter högre än Främst är det långtidssjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökar. Det projekt som startade med fokus på att minska långtidssjukskrivna har inte gett den snabba effekt som man förväntade sig utan först under 2016 kan uppnå en reell effekt. Sjukhuset kommer att ha fortsatt fokus på långtidssjukfrånvaron. MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT I årsrapporten ska sjukhuset uppfylla 36 mål och uppdrag som härrör till sjukhusets balanserade styrkort. 23 mål har uppnåtts, 6 mål har delvis uppnåtts och 6 mål har inte uppnåtts i styrkortet 2015, se bilaga 3. UPPFÖLJNING VÅRDÖVERENSKOMMELS E Flertalet mål i vårdöverenskommelsen uppnås för De mål som sjukhuset inte uppnår, rör tillgängligheten i vården. Mål för första besök och operation, liksom väntetider på akuten uppnås inte. Beräknad återbetalning av målrelaterad ersättning uppgår till 9,9 miljoner kronor. INTERNA KONTROLLPLANE R Sjukhusets internkontroll 2015 har samordnats inom sjukhusadministrationen. I och med sjukhusets omfattande omorganisation under året, har uppföljning av tidigare undersökningar liksom fortsatt utveckling fått stå tillbaka något. Resultatet visar att rutinerna överlag är funktionella, men att det finns behov av att informera, tydliggöra, och i vissa fall försöka förenkla hanteringen. Flera pågående eller kommande projekt, utan direkt koppling till just internkontrollarbetet, syftar helt eller delvis till att komma tillrätta med sådana identifierade brister. När den nya organisationen nu är på plats, behöver struktur och arbetsformer för internkontrollarbetet ses över. RIKTADE FRÅGOR V I L K A P R O A K T I V A Å T G Ä R D E R H A R V I D T A G I T S F Ö R A T T Ö K A P A T I E N T S Ä K E R H E T E N? En handlingsplan för vårdrelaterade infektioner (VRI) har tagits fram. Arbetet med Akademiska sjukhusets plan har sedan varit en bas för arbetet med landstingets handlingsplan för VRI. Patientsäkerhetsronder har genomförts där sjukhusdirektör tillsammans med chefssjuksköterska och chefläkare besökt slutenvårdsavdelningar. Ett råd för patientsäkerhet och kvalitet har bildats. Rådet bereder frågor inom området för beslut i sjukhusledningen. En utbildning i patientsäkerhet har utformats och startar i början av Det är dels en tre dagars utbildning för chefer, dels en webbaserad utbildning för alla medarbetare. Start av patientnära arbetssätt, framför allt timsrundor som går ut på att personalen varje timme går runt till patienterna för förebyggande av smärta, elimination, undernäring, trycksår och fall. Tydliggörande av rollfördelning mellan sjuksköterskor och undersköterskor så alla vet vem som gör vad. Daglig styrning för samma information till alla samtidigt. 8 (9)

10 V I L K A Å T G Ä R D E R H A R V I D T A G I T S F Ö R A T T S T Ä R K A P A T I E N T S Ä K E R H E T S K U L T U R E N Som beskrivits ovan så engageras förvaltningens ledning i patientsäkerhetsronder. Utskottet för patientsäkerhet och kvalitet har bildats, rådgivande till sjukhusledningen. En omfattande inventering av arbetet med avvikelsehantering har gjorts under året, som gett underlag till förbättringsarbete. Medarbetarnas skyldighet att rapportera avvikelser har belysts på flera olika sätt, till exempel vid arbetsplatsträffar och i personaltidningen. Vidare så har en ökad uppmärksamhet kring rapporterade avvikelser en positiv effekt och uppföljningar har gjorts av enheternas arbete med avvikelser. Arbetet med att förbättra återkopplingen av avvikelser har dels skett genom uppföljningsmöten, där allvarliga avvikelser har samlats och delats mellan olika verksamheter. Vidare har uppföljningen av enheternas arbete med avvikelser också belyst vikten av återföring. Per Elowsson Sjukhusdirektör B ILA G O R 1. Resultaträkning 2. Produktionstabeller 3. Måluppfyllelse styrkort 4. Uppföljning rapporteringsplan 5. Riks- och regionintäkter 6. Måluppfyllelse miljömål 7. Internkontroll 9 (9)

11 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING Resultaträkning 2015 tkr Bokslut 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Budgetavvikelse 2015 Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf ) Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader ) Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård ) Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader ) Trafikkostnader Övriga kostnader ) Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter budgetavvikelser: 1) Avvikelsen motsvarar nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 (+1,4 mnkr) samt återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 för icke uppnådda mål (-9,5 mnkr). 2) Kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar har under året genererar ett underskott mot budget. Effekten av avräkningar för rabatten motsvarar -62 mnkr. Uppbokningen av intäkter för utskrivna men ej fakturerade kontakter motsvarar +22 mnkr. 3) Nettoeffekten av outnyttjade ALF-medel på resultatet är 5,2 mnkr, vilket innebär att den positiva budgetavvikelsen på intäktssidan matchas av motsvarande kostnader på kostnadssidan. 4) Den positiva budgetavvikelsen utgör främst intäkter för erhållna bidrag och övriga tjänster. Redovisning per kontogrupp, se nedan. 5) Jämfört med fgå har kostnaderna ökat med drygt 10 mnkr, främst ökar kostnaderna för utbildning, personalens hälsa och sjukvård samt övriga personalkostnader. 6) Jämfört med fgå har kostnader för den nya patientlagen, akuta och specialistvårdsremiss ökat. Kostnaden för valfrihet och vårdgaranti har minskat. Kostnadsökningar utöver budget återfinns främst inom verksamhetsområdena akademiska barnsjukhuset (neonatologi), specialmedicin (gastroenterologi), kirurgi samt blod- och tumörsjukdomar (hematologi). 7) Avvikelsen beror främst på ökade kostnader för "köpt medicinsk service, labanalyser". 8) Ökat antal ingrepp och analyser som kräver dyrt medicinskt material har varit kostnadsdrivande. Främst har kostnaderna för medicinskt material och antisera/laboratoriematerial ökat jämfört med fgå och budget. 9) Avvikelsen utgörs av ökade fastighetskostnader. Kostnaderna har ökat med 5,5 % jämfört med ) Kostnadsökning på 11,3 % jämfört med fgå. Främst har kostnaderna ökat inom kontogrupp " Övriga tjänster" vilket beror på kostnader för ett antal projekt. Även kontogrupp "Övriga kostnader" har ökat jämfört med fgå vilket beror på ökad ALF-fakturering Redovisning per kontogrupp, se nedan. 11) Investeringar har inte genomförts i den takt som planerats vilket medfört att budgeten för avskrivningar inte nyttjats. Not

12 4) Övriga intäkter Bokslut 2015 (tkr) Bokslut 2014 (tkr) Förändring Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Bokslut 2015 (tkr) Bokslut 2014 (tkr) Förändring Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi mm Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele-, IT-kommunikation samt postbefordran Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring av anläggtillgångar

13 Bilaga 2 PRODUKTIONSTABELLER B ilaga 2 Akademiska sjukhuset: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -104 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 194 Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng* % varav C-län % varav RR % varav vårdval Slutenvård (vårdtillfällen), antal* % % 73 - varav C-län % % varav RR % % varav vårdval Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 194 Dagsjukvård, DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -76 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % 93 78% -541 Läkarbesök, DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -28 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % -794 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Vårddagar % Totalkostnad/antal DRG-poäng % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal ) 17,5 17,5 100% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % 468 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % 305 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % -2 Kostnader och närvarotid redovisas exklusive MSI, Alf och driftprojekt (ansvar 19*) samt externa projekt.

14 Bilaga 3 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT = Målet har uppnåtts 2015 = Målet har delvis uppnåtts 2015 = Målet har inte uppnåtts 2015 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål-uppfyllelse Landstingets övergripande mål Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Den nationella patientenkäten gjordes 2014 och nästa kommer våren I arbetssättet med Personcentrad rond samt Personcentrerad överlämning får patient och närstående mer delaktighet och bättre bemötande. Varje verksamhetsområde har också sin egen handlingsplan som man arbetar utifrån. Nå målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin Måluppfyllelse av vårdgaranti har i medel varit 71 % för besök och 76 % för operation (mål 100 %). Högsta noteringen för besök blev 77 % i februari och mars, och för operation 83 % i april. Sommarmånaderna med eftersläpning in i september gör att medelvärdet försämras. Sjukhuset har fortfarande cirka 30 vårdplatser stängda på grund av sjuksköterskebrist. Under våren och ännu mer under hösten har sjukhuset haft stora utmaningar kring bemanning av anestesi- och/eller operationssköterskor på flertalet av sjukhusets operationsavdelningar. Detta är en starkt bidragande orsak till att vi inte sett en planerad produktionsökning inom operationsverksamheten utan endast klarat samma nivå som föregående år. Gällande väntande till besök ser vi inom flera verksamheter ett ökat remissinflöde. Trots en produktion i nivå med föregående år, har vi i genomsnitt 2000 fler patienter som väntar på ett första besök och 500 fler patienter som väntar på en operation 2015, jämfört med Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med Den 19 mars 2015genomfördes punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (VRI) på inneliggande patienter. Totalt var prevalensen av VRI 11,2 % jämfört med 11,5% Akademiska sjukhusets mål Fortsatt implementering av värdebaserad vård med ökat patientdeltagande Målet har uppfyllts under året. Arbetet med värdebaserad vård har pågått i 12 patientgrupper. Därutöver har man jobbat med fem cancerdiagnoser som del av standardiserade vårdförlopp. Värdebaserad vård innefattar tvärprofessionellt teamarbete med patientdelaktighet, kartläggning av patientflödet och förbättringar, framtagande av utfallsmått och återkoppling av resultat. Beslut har fattats via RCC om ytterligare cancerdiagnoser som ska ingå i standardiserade vårdförlopp. Arbetet med dessa diagnosgrupper planerades under slutet av året som en del av arbetet med värdebaserad vård. Ett första TEMA har införts under året, TEMA Cancer, för att samordna, förbättra och följa upp utfallen för alla 14 cancerdiagnoser som ingår i värdebaserad vård och standardiserade vårdförlopp. Primärvården och Palliativa vården har bjudits in. Kommuner har varit involverade i två

15 patientprocesser. Inom värdebaserad vård Trauma har arbetet med att förbättra patientflödet skett i samverkan med representanter för sjukhusen i Uppsala Örebro regionen. Under året har det varit ett samarbete om värdebaserad vård med utbyte av erfarenheter mellan Karolinska-, Sahlgrenska-, och Akademiska universitetssjukhuset. I sjutton patientprocesser har 1-3 patienter och/eller anhöriga deltagit i förbättringsarbetet i respektive arbetsgrupp. Flera av arbetsgrupperna har haft med patientföreningsrepresentanter (alkohol och drogmissbruk, barnmissbildningar, prostatacancer). I flera grupper har man även delaktighet av patient- och anhörig representanter vid återkommande uppföljningsmöten för att diskutera patientrelaterade utfall och nya förbättringsförslag som patienter eller anhöriga tycker är viktiga. Infört mål- och visionsarbete Arbetet med implementeringen pågår, 65 % av alla chefer har genomgått metodutbildning för att kunna arbete med mål/vision på sina enheter. En förvaltningsorganisation byggs upp i form av nätverk så att kontinuitet och långsiktighet uppnås. Skapa patientsäkerhetsutbildning En utbildning i patientsäkerhet har utformats och startar i början av Det är dels en tre dagars utbildning för chefer, dels en webbaserad utbildning för alla medarbetare. Nya långsiktiga regionavtal har tecknats med samtliga landsting i vår region samt med andra samarbetspartners. Målet uppfylls helt. Ett nytt samverkansavtal på fyra år, med vårdavtal inkluderat, har överenskommits med sjukvårdsregionens alla landsting/regioner. Ett nytt tre-årigt avtal med Norrlandstingens regionförbund har tecknats, samt att ett nytt avtal med Ålands hälso- och sjukvård har tagits fram. Ekonomi Landstingets övergripande mål Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll Målet har inte uppnåtts för Resultatet blev minus 233 miljoner kronor. Mål-uppfyllelse Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Målet har uppnåtts. Kostnadsutvecklingen med hänsyn taget till jämförelsestörande poster är 2,5 % medan produktionen (antalet patienter) har ökat med 2,5 % vilket innebär att nyckeltalet är oförändrat jämfört med föregående år. Akademiska sjukhusets mål Ny produkt- och prislista inför omförhandling av regionavtal och för bättre ekonomisk styrning Målet har uppnåtts. Ny produkt- och prislista är framtagen. SAS-verktyget infört för övergripande analys och presentation av verksamheten på olika organisationsnivåer Målet har uppnåtts. Övergripande chefsrapport är införd och utbildningar genomförs kontinuerligt. Ekonomi i balans

16 Målet har inte uppnåtts för Resultatet blev minus 233 miljoner kronor. En väl fungerande inköpsmodell och organisation etablerad för att möjliggöra löpande effektiv upphandling av förbrukningsmaterial Den funktion som helt eller delvis ska hantera detta är under uppbyggnad efter Akademiska sjukhusets omorganisation som sjösattes 1 maj Produktion Mål-uppfyllelse Landstingets övergripande mål Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Målet uppfylls helt. Alla verksamheter har lagt en veckoperiodiserad produktionsplan på medicinsk sektionsnivå i en Excelbaserad planeringsmall. Produktionsplanerna är inlästa i datalagret och verksamheten kan få uppföljning i SAS. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i Akademiska sjukhusets utvecklingsarbete. Sjukhuset har deltagit i framtagandet av den landstingsövergripande analysen. Resultatet har använts i utvecklingsarbetet på sjukhuset. Det bör dock betonas att det bedrivs ett väsentligt större utvecklingsarbete utifrån de övriga resultaten från kvalitetsregister än det som utgår från den landstingsövergripande analysen. Det är naturligt att det är så, då Öppna jämförelser ju utgör en mycket begränsad del av de resultat som kommer från kvalitetsregistren. Akademiska sjukhusets mål Förbättrad produktionsstyrning på sjukhus-, verksamhets- och utförarnivå Målet uppfylls helt. Under året har en produktionsavdelning etablerats som fortsätter det sjukhusövergripande arbetet med en förbättrad produktionsoch resursstyrning. Sjukhuset har startat ett mottagningsråd och fortsätter arbetet med operations- och slutenvårdsråden. Struktur för att bättre styra resurser för effektivare flöden och tillgänglighet har skapats t ex genom daglig styrning och kapacitetsmöten. SAS-verktyget infört inom produktion Målet uppfylls helt. I SAS-verktyget finns flera rapporter tillgängliga med produktionsuppföljning inom exempelvis operationsverksamheten, slutenvården, tillgänglighet och vårdkontakter. Införa ledningssystem för Akademiska sjukhuset inom ramen för landstingets övergripande projekt Nytt ledningssystem Det landstingsövergripande projektet är stoppat och landstingsdirektören har i uppdrag att se över fortsatt arbete och återkomma med instruktioner. Ej bedömd Förnyelse Mål-uppfyllelse Landstingsövergripande mål Akademiska sjukhuset har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Enligt aktuell statistik från vetenskapsrådet står Akademiska sjukhuset/uppsala universitet för cirka 16 % av den kliniska forskningen i landet

17 jämfört med cirka 11 % för några år sedan. Ökningen beror dels på en allmänt ökad forskningsproduktion men även på ökning betingad av strategiska satsningar. Akademiska sjukhuset arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Beslut har tagits om att arbeta med hjälp av så kallat mini-hta för att med detta instrument-checklista som hjälp kunna underlätta ordnat införande och borttagande av metoder. Inom vissa verksamheter nyttjas denna modell men fortfarande inte en helt genomarbetad och spridd modell inom alla verksamheter. Akademiska sjukhusets mål En egen definierad FoU-budget FoU-budget finns definierad inom alla verksamheter. Men få verksamheter arbetar aktivt med innehållet i denna budget vilket innebär att den för närvarande mer kan ses som en fiktiv budget utan tydlig koppling till aktiviteter inom FoU-området. Implementering av Landstingets forskningsstrategi Arbete pågår med implementering enligt beslut i landstingsstyrelsen. Påbörja förändringar av ST inom utredning Framtidens ST inom Akademiska sjukhuset Arbete pågår med att genomföra förändringar som ska stärka ST i enlighet med förslagen inom ovanstående utredning. Dessutom pågår arbete för att anpassa ST inom sjukhuset till den nya nationella ST författning som kom under året (SOSFS 2015:8). Akademiska sjukhuset har ett strukturerat samarbete med regionen, universiteten samt företag inom life science-industrin Under året har fokus legat på förbättringar av samarbetet med life scienceindustrin genom deltagande i stort antal seminarier, work-shops men även genom samarbetsprojekt för att vidareutveckla sättet att arbeta tillsammans såväl som i konkreta utvecklingsprojekt. Utveckling av nya arbetssätt och arbets-/organisationsmodeller för förbättrad arbetsmiljö och patientsäkerhet I dagsläget har fler avdelningar än planerat startat med nya arbetssätt. Man kan klart märka att patientsäkerheten och arbetsmiljön är förbättrad. Patienterna känner sig tryggare och behöver inte ringa lika ofta. Personalen är nöjdare. Fortsatt implementering av arbetssätten fortgår. Medarbetare Mål-uppfyllelse Landstingets övergripande mål Akademiska sjukhuset ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Inför antagningen till specialistutbildning för sjuksköterskor hösten 2016 har en plan tagits fram samt tidigt informerats att placeringen på de olika arbetsplatserna kommer meddelas de berörda studenterna samt avdelningarna i slutet på januari Mottagande avdelningschefer är informerade och kommer att planera för introduktion.

18 Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. EMI mäts i samband med den årliga medarbetarundersökningen. Med anledning av omorganisationen har Akademiska sjukhuset inte haft förutsättningarna att genomföra mätningen. Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Tidigare år kunde Akademiska inte uppfylla målet då antalet platser i landstingets chefsutvecklingsprogram var begränsade. Med det ändrade upplägget som nu finns är målet uppfyllt och det finns inga nyanställda chefer på väntelistan. Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Numera är det en rutin som HR-partner säkrar upp när ett chefsuppdrag avtalas mellan partnerna. Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall Ett omfattande städjobb har genomförts under hösten och så gott som alla HR-partner har granskat underlag för att säkerställa att rätt anställningsform tillämpas. Akademiska sjukhusets mål Förhållningssätt avseende medarbetarskap och ledarskap är införda Det är en ständig pågående process och som behöver genomsyra såväl HR-processerna som arbetskulturen. När målet sattes upp så var den konkreta aktiviteten att den första implementeringen skulle samköras med implementeringen av lönebildningsprocessen. Lönebildningsprocess är nu införd för chefer genom en utbildningssatsning. Återstår under 2016 ett antal drop-in utbildningstillfällen för medarbetare. Stärka sjukhusets arbetsgivarvarumärke inklusive utvecklingsområden Den aktivitetsplan som har tagits fram har i princip följts: Med utgångspunkt i arbetsgivarvarumärket har vi genom fokusgrupper och analyser arbetat med perspektiven vad sjukhuset har på plats som vi vill visa upp och marknadsföra respektive vad behöver vi utveckla för att kunna fylla vårt erbjudande för att säkra kompetensförsörjningen. Kompetensförsörjningsprocess införd Att målet delvis uppfylls beror främst på att vi väntar på en landstingsgemensam process där Akademiska kommer att vara först ut i implementeringen. Under tiden vi tillsammans med Ledningskontoret har tagit fram en gemensam plan har vi på AS bland annat säkerställt att resurser har kommit på plats, funderar vidare på omfattningen av innehållet på AS kompetensförsörjningsplan samt skissat på en idé om hur vi kan möjliggöra implementeringen. Arbete kommer att pågå under 2016 och är en del av VO- HR målkort. Lönebildningsstrategi etablerad Lönebildningsprocessen är införd genom omfattande utbildningssatsningar. Utfallet av implementeringen lär visa sig under 2016 års löneöversynsprocess. Dock är denna process också ständigt pågående, som hela tiden behöver utbildas i och underhållas i samband med att nya medarbetare och chefer rekryteras. 60 % av medarbetarna har individuella styrkort Lönebildningsprocess innefattar olika delar, såväl löneöversynsprocessen som innehållet i medarbetarsamtalet som individuella målkort. Parallellt

19 med lönebildningsprocessens implementering har sjukhuset arbetat fram processen kring verksamhetens mål mm. De två olika processerna har nu samkörts och individuella målkort kommer att ha naturliga kopplingar till individuella mål som tydligt kopplas till verksamhets mål och behov. Arbetet med verksamhetens mål har också kommit långt vilket innebär att det finns goda förutsättningar att målet uppnås. Det krävs dock att medarbetarsamtal hålls för att också individuella målkort upprättas. Sjukfrånvaron är högst 4,5 % Sjukhusets sjukfrånvaro följer den trenden som finns på samhällsnivå. Sedan sensommaren har HR-organisation kartlagt samtliga pågående sjukfall och i det arbetet har det konstaterats att många sjukfall saknade aktuella rehabplaner och där så möjligt aktuella rehab-aktiviteter. Under hösten har HR-partnerna stöttat cheferna i att börja jobba igenom sina sjukfall för att upprätta planer och aktiviteter. Vi har kommit en bit men målet har inte uppfyllts ändå. Under 2016 initieras ett projekt, som även inkluderar samarbetet med Friskhuset och företagshälsovården, för att ännu mer fokuserat jobba för att sänka sjukfrånvaron.

20 Bilaga 4 UPPFÖLJNING RAPPORTERINGSPLAN Målnr Mål Kommentar/lägesbeskrivning Utfall 3 Hälso- och sjukvård 3.1 Kvalitet genom god vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Q1 Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten 2. Redovisning av antal registrerade i kvalitetsregistret Senior Alert 3. Redovisning av antal registrerade i Svenska Palliativregistret 4. Redovisning på hur förvaltningen i dialog med Ledningskontoret arbetet med att förbättra resultaten inom utvalda diagnosområden i Öppna jämförelser 5. Redovisning av arbetet med att införa landstingets kvalitetsledningssystem 6. Redovisning av arbetet med riskbedömningar för att förebygga malnutrition, trycksår, fall, problem med munhälsa och blåsdysfunktion 7. Redovisning av arbetet med att utveckla vården/omhändertagandet av patienter i sent palliativt stadium utifrån "resultatspindel i svenska palliativregistret" 1. Akademiska sjukhuset deltar i ca 70 kvalitetsregister, de flesta är nationella och några är lokala eller regionala. Flera register skickar data till Öppna jämförelser. Exempel på kvalitetsregister är Rikssvikt och Palliativa registret. Rikssvikt används för att förbättra hjärtsviktvården genom att arbeta med förbättrade rutiner, flöden och tillgänglighet. 2. Geriatriken registrerar inte i Senior Alert utan i Cosmic enl. kvalitetsnormen. 3. Antal avlida patienter på sjukhuset under 2015 var 1032 st. Antal registrerade i palliativregistret för Akademiska sjukhuset inklusive Geriatriken Tierp och Geriatriken SAH är 777 st. 4. Sjukhuset har deltagit i framtagandet av den landstingsövergripande analysen för att förbättra resultaten inom utvalda diagnosområden i Öppna jämförelser. Resultatet har använts i utvecklingsarbetet på sjukhuset. Det bör dock betonas att det bedrivs ett väsentligt större utvecklingsarbete utifrån de övriga resultaten från kvalitetsregister än det som utgår från den landstingsövergripande analysen. Det är naturligt att det är så, då Öppna jämförelser ju utgör en mycket begränsad del av de resultat som kommer från kvalitetsregistren. 5. Sjukhuset deltar med flera medarbetare i olika roller i landstingets övergripande arbete med ledningssystem. 6. Riskbedömningar för trycksår har under året legat ca 32 %, varav det varit riskpatienter från 3 % till 5 %. Av dessa har ca 25 % haft planerade åtgärder. Antal registreringar har ökat markant. Nutrition: ca 23 % riskbedöms, ca 26 % är riskpatienter varav 84 % har planerade åtgärder. Förebyggande åtgärder är bl.a "Nya patientnära arbetssätt". Barngastrocentrum utvecklas successivt till ett regionalt centrum för gastroenterologi, -kirurgi och nutrition. Tvärprofessionellt ambulerande nutritionsteam arbetar på konsultbasis för verksamheterna på barnsjukhuset, och barnklinikerna i regionen enligt s.k. shared care modell. Barngastro-/nutritionskonsult som s.k. core facilityfunktion infördes telefonlinje bemannad dagtid som service för barnsjukhuset och regionen. Veckovis återkommande nutritionsrond för neonatala intensivvårdsavd 95F samt för barnsjukhusets övriga vårdavdelningar. Nutritionsscreening enligt validerat program (StrongKids) planeras att införas på barnsjukhuset Fall: Riskbedömningar ca 640 varav ungefär hälften har planerade åtgärder. Handlingsplaner finns för trycksår och nutrition. Varje verksamhetsledning har fått resultat från "Dagen Nutrition" presenterat på ledningsgrupp med åtföljande handlingsplan. Uppföljning i mars. 7. Nätverk har bildats, det finns kontaktperson på vårdkvalitetsavdelningen och hemsidan kommer att förtydligas. Nära samarbete med Palliativt centrum, handlingsplan håller på att tas fram som ska presenteras på verksamhetsområdena.