FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 23 februari 2015 kl , landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 23 februari 2015 kl. 13.00, landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala"

Transkript

1

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 23 februari 2015 kl , landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 5. Ärenden Val av justerare. I tur: Anna-Karin Klomp (KD) Tid för justering: 2015-xx-xx 6. Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 7. Förvaltningarnas årsredovisningar 2014 PS Produktionsdirektörens rapport KOMPLETTERAS PS Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträffar - informationsärende 10. Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden för januari KOMPLETTERAS PS PS Verksamhetsberättelse för produktionsstyrelsen 2014 PS Uppdrag till sjukhusdirektören att genomföra en risk- och konsekvensbedömning gällande möjligheten att inkludera delar av psykiatrin i journal på nätet 13. Revisionssvar avseende ändamålsenlighet och tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin PS PS Revisionssvar avseende omhändertagande av äldre multisjuka PS Revisionssvar avseende översiktlig granskning av delårsrapporten per PS Ramavtalsupphandlingar informationsärende PS Revidering av produktionsstyrelsens delegationsordning - UTGÅR PS Förlängning av kostavtal mellan Landstinget i Uppsala län och Landstinget i Västmanland 19. Redovisning av större fastighetsobjekt inom Framtidens Akademiska (FAS) informationsärende (KOMPLETTERAS) PS CK PS Uppföljning av produktionsstyrelsen givna uppdrag t.o.m. december 2014 PS

3 Pågående omorganisation vid Akademiska sjukhuset Informationsärende PS Ombyggnad och renovering av plan 2 4 i byggnad B14, ingång 85, på Akademiska sjukhuset PS Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

4

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) 5 Val av justerare Produktionsstyrelsens utser Anna-Karin Klomp (KD) att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Tid för justering: xx, kl. xx.xx Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A. 6 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Produktionsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) 7 Dnr PS Förvaltningarnas årsredovisningar 2014 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas årsredovisningar för 2014 till handlingarna. Ärendet I bilaga till ärendet presenteras en kortfattade sammanfattning av förvaltningarnas årsredovisningar per för förvaltningarna under produktionsstyrelsen. Granden av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort redovisas i bilagan. För en mer detaljerad redovisning per förvaltning hänvisas till respektive förvaltnings årsrapport enligt bilaga. Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören, Gustaf af Ugglas Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Folktandvårdsdirektören Förvaltningschefen för Landstingsservice Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum Bilaga 7 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 ÄRENDE Dnr PS Ledningskontoret Ann Hammarstrand Tfn E-post Produktionsstyrelsen Sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar 2014 (T3) Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas årsredovisningar för 2014 till handlingarna. Ärendet Nedan redovisas en kortfattad sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar per för de förvaltningar som lyder under produktionsstyrelsen. Graden av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort redovisas i bilagan. För mer detaljerad redovisning per förvaltning hänvisas till respektive förvaltnings årsrapport. Akademiska sjukhuset Årets redovisade resultat: miljoner kronor (budget miljoner kronor) Sjukhuset bedömer att den sammantagna produktionen av vård till c-länsinvånare är i nivå med den beställda volymen medan produktionen av riks- och regionvård inte når budgeterad volym. Bristande operationskapacitet samt brist på vårdplatser, som orsakas av en nationell brist på operations- och allmänsjuksköterskor har medfört att sjukhuset inte når upp till den planerade volymen av riks- och regionvård. Produktionen mätt i antal kontakter har ökat med 2,2 % jämfört med 2013 och uppgick till kontakter Vårdtyngden mätt i DRG uppgick till DRG-poäng vilket är något högre än Sjukhuset har haft en ansträngd personalförsörjningssituation som förbättrats under året. Antal årsarbetare, mätt utifrån närvarotid, har ökat med 154 årsarbetare, exklusive barnspecialistmottagningarna, psykiatrin i Enköping, ALF-tid och externa projekt. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal avviker negativt 68 miljoner kronor mot budget. Kostnaden för medicinskt material överskrider budget med 51 miljoner kronor vilket främst förklaras av laparaskopiska ingrepp, operationer med robot samt allt fler dyra implantat. Läkemedelskostnaderna överskrider budget med 14 miljoner kronor varav tvåtredjedelar utgör specialdestinerade livsmedel för vilka sjukhuset har Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

9 2 (4) landstingsansvar. Till kostnadsökningarna kommer negativa effekter på riks och regionintäkterna som har påverkat årets utfall negativt med 38 miljoner kronor. Sjukfrånvaron 2014 uppgår till 5,2 % att jämföra med 4,8 % Lasarettet i Enköping Årets redovisade resultat: - 4 miljoner kronor (budget -7 miljoner kronor) Lasarettets produktion av vård till c-länsinvånare, mätt i DRG-poäng, överstiger beställningen med 7,3 %. Den målmedvetna satsningen på utbyggnad av mobila team har minskat slutenvårdstillfällena och därmed även DRG-poängen. Inom ramen för operationssamarbetet med Akademiska sjukhuset har närmare 300 patienter opererats. Produktionen mätt i antal kontakter är 1,5 % högre än 2013 och uppgår 2014 till kontakter. Antal årsarbetare inklusive inhyrd personal, mätt utifrån närvarotid, har ökat med 8 årsarbetare. Trots det har lönekostnader och kostnader för inhyrd personal ett positivt utfall jämfört med budget om 3,1 miljoner kronor. Medicinskt material överskrider budget med 4,3 miljoner kronor samtidigt som lokal- och fastighetskostnaderna understiger budget med 1,7 miljoner kronor. Den ökade produktionen C-läns vård har positivt bidragit till resultatet med 1,8 miljoner kronor. Sjukfrånvaron 2014 uppgår till 5,1 vilket är en ökning jämfört med 2013 då den uppgick till 4,9 %. Primärvården Årets redovisade resultat: + 10,3 miljoner kronor (budget 0 miljoner kronor) Primärvården har under 2014 levererat verksamhet i enlighet med kraven i regelböcker och enligt beställningen i vårdavtalet. 92 % av verksamheten är konkurrensutsatt resterande, anslagsfinansierad, verksamhet består främst i verksamhetsansvar för primärvårdsjourer och beredskap för vårdnivå primärvård samt primärvårdens ITorganisation. Kombinationen förändrat arbetssätt och ökad fokusering på produktionsstyrning har medfört stärkt produktion och därmed ökad tillgänglighet. Trots det nås inte målet om nybesök till läkare inom sju dagar. Den främsta förklaringen är det 20-tal vakanser på distriktläkarsidan som funnits under året. Vakanserna befaras öka kommande år om inte antalet ST-block/tjänster utökas. Kostnaderna för hyrläkare ökade jämfört med budget och 2013 och det finns inte något som tyder på att beroendet och därmed kostnaderna för hyrläkare kommer att minska i framtiden. Förnyelse- och utvecklingsfrågor är central för verksamheten. Under 2014 har i stort sett alla planerade utvecklingsinsatser utgått från det fördjupade processarbetet som bedrivs inom hela landstinget. Tid har under året lagts på att säkerställa Bästa Effektiva Omhändertagande Nivån (BEON) i syfte att erbjuda patienterna en bra kvalitativ vård inom rimlig tid. Sjukfrånvaron har sjunkit från 4,62 % 2013 till 4,5 % Habilitering och hjälpmedel Årets redovisade resultat: - 0 miljon kronor (budget 1,4 miljoner kronor)

10 3 (4) Förvaltningens produktion visar en ökning jämfört med 2013 för samtliga delar utom Audionommottagningarna. Närvårdsavdelningen, som tar emot patienter som behöver inneliggande sjukhusvård men inte specialistvård, öppnade i augusti. Beläggningen på närvårdsavdelningen har varierat mellan 90 och 100 %. Arbetet med ökad tillgänglighet har givit ett gott resultat samtidigt som brukarna/patienterna är mycket nöjda med bemötandet de fått. Den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering har fortsatt implementerats. Arbetet med kvalitetsledningssystemet eller det processorienterade arbetssättet har fortlöpt enligt plan. Audionommottagningarna visar ett negativ resultat om 1,6 miljoner kronor. Någon förbättring av resultat kan inte påräknas vilket kommer att ha en negativ effekt på andra verksamheter inom förvaltningen om inte ersättningsmodellen förändras. Trots en omfattande omorganisation har sjukfrånvaron minskat från 4,19 % till 3,82 %. Folktandvården Årets redovisade resultat: + 13,5 miljoner kronor (budget + 8,4 miljoner kronor) Antalet besök inom allmäntandvården har minskat med 3,3 % jämfört med Allmäntandvården har haft en ökad efterfrågan på grund av ökad inflyttning samt flera nya asylboenden i länet. Även antalet besök inom specialisttandvården har minskat, minskningen jämfört med 2013 uppgår till 2 %. Köerna till både allmäntandvård och specialisttandvård har ökat under Lägre volymer och ökad kostnadsmassa har medfört att kostnaden per besök ökat med 4,4 % och uppgår till kronor/besök. Genom att införa nya arbetstidsmodeller kommer fler vårdtimmar att kunna skapas vilket ska bidra till förbättrad tillgänglighet. Färre besök har medfört lägre intäkter samtidigt som färre årsarbetare och många yngre medarbetare medfört en lägre lönekostnad jämfört med budget. Sammantaget ger det en positiv budgetavvikelse om 5,1 miljoner kronor. Sjukfrånvaro har minskat från 4,67 % 2013 till 4,39 %. Landstingsservice Årets redovisade resultat: + 56 miljoner kronor (budget 0 miljoner kronor) Den främsta förklaringen till det positiva resultatet är förändrad redovisningsprincip avseende avskrivning av fastigheter. Avyttringen av Ulleråkerområdet har reducerat den förvaltade ytan med drygt 13 %. Den förvaltade egna ytan uppgår till kvadratmeter. Vakansgraden har minskat till 5,8 % att jämföra med budgeterad vakansgrad 14,5 %, minskningen kan hänföras till avyttringen av Ulleråker. Produktionstakten har varit fortsatt hög. Den höga investeringsvolymen som landstinget nu planerar för inom ramen för bland annat Framtidens Akademiska innebär ett stort antal projekt som skall drivas framöver. Under 2014 uppgår fastighetsinvesteringarna till miljoner kronor. Sjukfrånvaro uppgår till 3,96 % 2014 att jämföra med 3,41 % 2013.

11 4 (4) Landstingets resurscentrum (LRC) Årets redovisade resultat: + 5 miljoner kronor (budget 0 miljoner kronor) LRC har under 2014 infört tidredovisning för samtliga enheter för att kunna ha ett faktaunderlag, för den nya prismodellen som införs från och med 2015, och en bättre transparens vid det fortsatta utvecklingsarbetet. Ett stort förberedelsearbete har gjorts inför uppgradering av Cosmic till version R8 och uppgraderingen av Agresso. Båda uppgraderingarna kommer att göras under våren Implementeringen av läkarnas schemaverktyg Medinet har fortsatt under Förbättringsarbetet avseende leverantörsfakturahanteringen har medfört att antalet fakturor per medarbetare ökat med 6 % jämfört med Även hanteringen av kundfakturor och lönespecifikationer per medarbetare har ökat jämfört med 2013.

12

13

14

15

16

17 Årsredovisning 2014 Akademiska sjukhuset

18 2 Viktiga händelser Planering och genomförande av Framtidens Akademiska sjukhus (FAS) framskrider och ger alltmer avtryck inom sjukhusområdet. Den nya vård- och behandlingsbyggnaden på sjukhusområdets södra del är en av de största enskilda satsningarna i sjukhusets historia och kommer att benämnas ingång 100. Första spadtaget togs den 24 april och byggnaden ska stå färdig i slutet av I oktober fattade styrgruppen för FAS beslut om flytt till byggnaden för ett antal verksamheter, bland annat onkologi, operationsverksamhet, kirurgisk vård och hematologi. Mycket återstår dock att avgöra. En viktig utgångspunkt i planeringen är att skapa så bra flöden som möjligt, och att hitta den lösning som är bäst för patienterna och är mest kostnadseffektiv. Den 14 maj återinvigdes strokeavdelningens lokaler på 85 B. Avdelningen evakuerades våren 2013 som ett led i det fleråriga om- och nybyggnadsprojektet Framtidens Akademiska. Avdelningen återvände till moderniserade lokaler som innebär fördelar för både patienter och medarbetare. Med enkelrum för alla patienter värnas integriteten samtidigt som risken för smittspridning och vårdrelaterade infektioner minskar. För personalen kommer de omgjorda vårdrummen innebära en bättre arbetsmiljö, med nya patientnära arbetssätt och närhet till modernt IT-stöd och annan utrustning. Under året kunde flera verksamheter i 85-huset (rehabiliteringsmedicin, neurologi och ögon) successivt flytta tillbaka på samma sätt. Hela huset beräknas vara ombyggt våren Under året förlängdes vårdavtalen mellan Akademiska sjukhuset och landstingen i sjukvårdsregionen med ett år, till årsskiftet 2015/2016. Det innebär att patienter från Sörmlands, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands och Örebro län kan erbjudas fortsatt specialistsjukvård på Akademiska. Sedan 2010 är vårdavtalen mellan Akademiska sjukhuset och regionlandstingen femåriga. Diskussioner pågår om nya avtal för perioden då planer finns att integrera vårdavtalen med regionens samverkansavtal och utveckla samarbetet ytterligare. Även avtalen med Norrlandstingen (Norrbotten, Jämtland, Västernorrland och Västerbotten) och med Åland förlängdes under året till årsskiftet 2015/2016. Det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna så ser Akademiska sjukhuset nya vision för framtiden ut. En viktig del i strategiarbetet är införandet av så kallad värdebaserad vård, där patientens egen upplevelse av vad som skapar värde står i centrum. Under 2014 har det värdebaserade arbetssättet börjat omsättas i praktiken inom diabetes, esofaguscancer, ortogeriatrik, barnkirurgi (esofagusatresi, analatresi och VATERL), brännskadevård, alkoholberoende hos unga vuxna, prostatacancer, lungcancer och Ehlers-Danlos syndrom. För att snabbare kunna inkludera fler vårdprocesser på Akademiska i det värdebaserade arbetet har en ny, mindre genomgripande modell tagits fram, där man under en dag arbetar intensivt med att kartlägga patientgruppen, identifiera utfallsmått och ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. I december presenterade sjukhusdirektör Lennart Persson ett förslag till förnyelse av Akademiska sjukhusets organisation. Sjukhusets verksamhetsområden ska utgöra kärnan för både vård, forskning och utbildning. Divisionsnivån försvinner och större ansvar och befogenheter ska knytas till verksamhetsområdena och till de modeller för samverkan som ska utvecklas. Samverkan med Uppsala universitet ska stärkas och sjukhusets administration ska specialiseras och utvecklas. Efter samverkan med de fackliga parterna den 15 januari 2015 togs beslut att genomföra den föreslagna förändringen. Sammanfattning Året har präglats av en allt starkare produktion vilket bland annat visat sig i rekordhögt antal operationer samt ökat antal besök. Antalet vårdkontakter har under året fortsatt att öka och har totalt sett ökat med drygt (2 %) vilket är den högsta noteringen i sjukhusets historia. Inför 2015 ser vi att denna positiva utveckling kommer att kunna fortsätta. Vi har trots den höga produktionen under året inte nått ända fram vad gäller målen för tillgängligheten vilket beror på ett fortsatt högt inflöde av patienter till sjukhuset. För att öka produktionen ytterligare krävs fortsatt arbete med förbättring av

19 3 processerna samt ökad kapacitet framförallt inom operationsområdet där det fortfarande saknas operationssjuksköterskor. Akademiska sjukhusets ekonomiska resultat för 2014 är minus 156 miljoner kronor jämfört med budget. De problem som sjukhuset har haft med att nå en ekonomi i balans under 2014 beror huvudsakligen på följande områden riks- och regionintäkter, personalkostnader, inhyrd personal och medicinskt material: Den elektiva vården och därmed intäkterna påverkades framförallt under våren negativt av stängda vårdplatser på grund av att det saknades sjuksköterskor. Vårdplatssituationen förbättrades under hösten vilket också gav en positiv effekt på intäkterna. Vi har dock fortsatta problem med för få specialistsjuksköterskor, framförallt inom operationsområdet, vilket tillsammans med stängda vårdplatser har bidragit till att Akademiska sjukhuset inte riktigt klarar budgeten för riks- och regionintäkterna. Stora volymökningar av såld vård till våra största kunder Gävleborg och Dalarna har ökat rabatten vilket också har bidragit till att målet för intäkterna inte nås. Personalkostnadsökningarna utöver budget beror huvudsakligen på effekterna av löneöversynen och de strategiska lönesatsningarna. Inom psykiatrin har öppenvårdsproduktionen fortsatt att öka vilket inneburit högre personalkostnader och ökade kostnader för inhyrd personal. Psykiatrin saknar specialistläkare vilket gör det svårt att hantera det allt större remissantalet och akutflödet utan hyrläkare. Ökade kostnader för medicinskt material är en trend som har fortsatt och förstärkts under året. Ökat antal laparaskopiska ingrepp, operationer med robot samt dyrare och mer specialanpassade implantat är några exempel på vad som är kostnadsdrivande. Akademiska sjukhuset har fortsatt ett tufft ekonomiskt läge och behöver göra resultatförbättringar i storleksordningen över 200 miljoner kronor för att klara en budget i balans Åtgärdsplaner har tagits fram i syfte att åstadkomma detta. Sjukhusets målsättning är att effektivisera verksamheten och göra vad man kan för att uppnå en ekonomi i balans snarast möjligt. Ekonomi Mnkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avv utfall/ budget 14 Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Akademiska sjukhuset redovisar ett årsresultat jämfört med budget på -156 miljoner kronor. Minus 38 miljoner kronor återfinns på intäktssidan och minus 118 miljoner kronor på kostnadssidan. Avvikelsen på intäktssidan återfinns främst på resultatraden riks- och regionintäkter, vilket varit ett fokusområde under året. Bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier, färre vårdplatser än planerat på främst kirurg- och onkologdivisionen och evakueringen av neurodivisionen har påverkat den planerade produktionen negativt under året och därmed även intäkterna. På kostnadssidan är det främst kostnader för personal (inkl inhyrd personal), medicinskt material och läkemedel som står för avvikelsen mot budget. Dessa resultatrader har även varit fokusområden under året. Sjukhusets bokslut visar ett nettoresultat på -346 miljoner kronor, varav -190 miljoner kronor är budgeterat. Intäkter -38 mnkr Utvecklingen av riks- och regionintäkterna avviker negativt i förhållande till budget med -39 miljoner kronor. Exkluderas nettoeffekten av avräkningen för rabatter på -27 miljoner kronor är avvikelsen i förhållande till budget minus 12 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,6 procent av det totala intäktskravet. Orsaken till att rabatten har ökat är en ökad volym såld vård till

20 4 främst sjukhusets regionlandsting. Kapacitetsbrist, främst specialistsjuksköterskor, med stängda vårdplatser utöver plan som följd har under året inneburit svårigheter att öka den elektiva vården i den omfattning som varit nödvändig för att klara intäktskravet för riks- och regionintäkter på årsbasis. Under hösten har utvecklingen av riks- och regionintäkterna följt en positiv trend och flera av de divisioner som under större delen av året redovisat negativa avvikelser mot budget för riksoch regionintäkterna, det vill säga kirurg- och onkologdivisionen, medicin- och thoraxdivisionen, kvinno- och barndivisionen samt neurodivisionen visar i bokslutet en positiv utveckling av riks- och regionintäkterna även om inte budgetkravet nås. Den genomsnittliga DRG-vikten per riks- och regionpatient har ökat medan medelvårdtid och antal vårdtillfällen minskat jämfört med föregående år. Detta tyder på en ökad vårdtyngd per patient vilket avspeglar sig på intäkterna. Det genomsnittliga antalet producerade operationsminutrar per operation har också ökat, vilket ytterligare stödjer resonemanget om en genomsnittligt ökad vårdtyngd per patient under året. Orsakerna till budgetunderskottet inom vissa verksamhetsområden på medicin- och thoraxdivisionen under året beror främst på en förändrad efterfrågan från externa kunder, vilket inneburit en förändring av patientmixen med negativ inverkan på intäkterna som följd. Omställning av verksamheten inom dessa verksamhetsområden har pågått under året och kommer att fortgå. Verksamhetsområde thoraxkirurgi och -anestesi visar en positiv utveckling av riks- och regionintäkterna jämfört med budget och föregående år. Inom kvinno- och barndivisionen har intäktsproblematiken delvis varit ett kapacitetsproblem inom verksamhetsområdena barnkirurgi och neonatologi. Under sommaren påverkade även barnmorskebristen på förlossningen produktionen och ekonomin. Inom kirurg- och onkologdivisionen ses en positiv utveckling av intäkterna jämfört med föregående år, vilket till stor del är tack vare samarbetet med Lasarettet i Enköping samt ökat antal öppna vårdplatser under hösten. Vårdplatsbrist utöver planerat råder dock fortfarande inom främst verksamhetsområde kirurgi, vilket påverkat intäkterna negativt. Neurodivisionen har under året haft kapacitetsproblem, främst på neurokirurgen, och har inte kunnat producera så att intäktskravet för riks- och region infriats. Jämfört med föregående år har försäljningen av vård utanför C-län ökat med 3,3 procent, utöver prisuppräkningen på 2,9 procent, trots att det budgeterade intäktskravet för riks- och regionintäkter inte uppnås. De verksamhetsområden som ökar mest jämfört med föregående år är kirurgi, thorax, neurokirurgi, handkirurgi, öron- näsa och halssjukdomar samt barnkirurgi. Se bilaga 5 för ytterligare analys av riks- och regionintäkternas utveckling i förhållande till föregående år. Övriga intäkter, inklusive balanserade ALF-medel, avviker negativt med 6 miljoner kronor mot budget. Effekten på resultatet av outnyttjade ALF-medel 2014 är 36 miljoner kronor. Däremot ökar försäljningen av tjänster, främst på diagnostik-, akut-, anestesi- teknikdivisionen. Den rörliga ersättningen från hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) avviker positivt med drygt 22 miljoner kronor mot budget, vilket motsvarar ersättningen för beställningen av produktion utöver vårdavtal Den fasta ersättningen från HSS avviker med drygt -14 miljoner kronor, vilket är en återbetalning av målrelaterad ersättning för 2013 (1,9 mnkr) och 2014 (12,6 mnkr). Kostnader -118 mnkr Verksamhetens kostnader avviker totalt med minus 118 miljoner kronor mot budget. Kostnadssidan avviker i årsbokslutet negativt för samtliga resultatrader i tabellen ovan med undantag för avskriv-

21 5 ningar/nedskrivningar som visar en positiv avvikelse på 27 miljoner kronor. Det negativa resultatet på kostnadssidan kan i princip förklaras av ökade personalkostnader, inklusive inhyrd personal, samt kostnader för medicinskt material och läkemedel. Personalkostnaden totalt avviker med minus 40 miljoner kronor mot budget. Lönekostnader läkare visar en positiv avvikelse på drygt 8 miljoner kronor mot budget medan lönekostnader för övrig personal avviker negativt med 44 miljoner kronor. Underskottet för övrig personal härrör sig främst till ofinansierade personalkostnadsökningar under året för löneöversyn och strategiska lönesatsningar. Dessa personalkostnadsökningar kommer att fortsätta generera ett allt större underskott till dess helårseffekt nås Övriga kostnader avviker negativt med minus 104 miljoner kronor mot budget. Inhyrd personal avviker med minus 28 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen återfinns främst inom psykiatridivisionen, medicin- och thoraxdivisionen samt neurodivisionen. Av den totala kostnaden för inhyrd personal utgör 70 procent kostnader för läkare. Inom psykiatridivisionen pågår ett aktivt arbete med att långsiktigt minska behovet av inhyrd personal. Kostnaderna för inhyrd personal på medicin- och thoraxdivisionen är främst kopplad till bemanning av den tillfälliga avdelningen på 70 D2, som numera är stängd, samt av att det under sommaren fanns behov av inhyrd personal för att klara platssituationen på sjukhuset. Detta behov kvarstår delvis, främst på specialmedicin. På neurodivisionen beror kostnaden för inhyrd personal främst på bemanningsproblem inom läkarsekreterarorganisationen. Kostnader för medicinskt material överskrider budgeten med 51 miljoner kronor. Framförallt har ett ökat antal laparaskopiska ingrepp, operationer med robot och allt fler dyra implantat drivit dessa kostnader under året. Samtliga somatiska divisioner uppvisar underskott men kirurg- och onkologdivisionen, medicin- och thoraxdivisionen samt neurodivisionen, det vill säga divisioner med omfattande operationsverksamhet, är de divisioner som främst uppvisar avvikelser mot budget. Jämfört 2013 har kostnaderna ökat med över 6 procent (35 mnkr) vilket är kostnadsökningar långt över uppräkningen av budget 2014 enligt LPIK. Främst ökar kostnaderna för implantat och medicinskt material jämfört med föregående år. Kartläggning av dessa kostnader ner på artikelnivå kommer att initieras på berörda divisioner under Kostnaderna för läkemedel överskrider budget med närmare 14 miljoner kronor. 64 procent av underskottet utgör kostnader utöver budget för specialdestinerade livsmedel, varav kostnader för moms utgör uppskattningsvis drygt 2 miljoner kronor. Kostnaderna för TNF-alfahämmare fortsätter att öka och ökningen motsvarar närmare 14 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har läkemedelskostnaderna ökat med drygt 5 procent, främst på medicin- och thoraxdivisionen (TNFalfahämmare) och på kirurg- och onkologdivisionen (verksamhetsområdena onkologi och kirurgi). Budgeten för året avseende investeringar uppgår till 378 miljoner kronor. Under 2014 har 42 procent (157 mnkr) av den totala investeringsbudgeten använts. Orsaken till det låga utfallet jämfört med budget är långa ledtider i upphandlingsprocessen samt att en del dyra objekt har skjutits fram till kommande år. I paritet med detta används inte hela avskrivningsutrymmet och avskrivningskostnaderna understiger därmed budget med 27 miljoner kronor.

22 6 Resultatet i förhållande till föregående år Avv bokslut Avv bokslut Bokslut Bokslut Mnkr * (mnkr) (%) Summa intäkter ,7% Summa personalkostnader ,4% Summa övriga kostnader ,7% Summa avskrivningar/nedskrivningar ,9% Resultat ,1% *Bokslut 2013 korrigerat för jämförelsestörande poster: -Uppräkning av intäkter och kostnader enligt LPIK Differensen mellan åren för återbetalning av målrelaterad ersättning -Differensen mellan åren av bokförda avräkningar för rabatter på riks- och regionintäkter -Differensen mellan åren av väsentliga uppbokningar av intäkter och kostnader i bokslutet -Differens mellan åren av ALF i bokslutet När resultatet 2013 korrigerats för väsentliga jämförelsestörande poster, se tabellen ovan, motsvarar ökningarna på kostnadssidan 3,1 procent medan intäkterna ökat med 1,7 procent mellan åren 2013 och Ökningen på intäktssidan består främst av ökade intäkter för riks- och regionvård (79 mnkr) och förändringar i ersättningen från HSS (73 mnkr). Förändringarna i ersättning från HSS är främst kopplade till resursförändringar och omfördelningar i vårdavtalet På kostnadssidan är det främst personalkostnaderna som ökat. Personalkostnadsökningarna mellan åren utgörs främst av kostnader för strategiska lönesatsningar på sjuksköterskor och kostnader för löneöversyn samt ökade kostnader kopplade till resursförändringar och omfördelningar i vårdavtal 2014, så som övertagandet av barnspecialistmottagningarna från Primärvården och närpsykiatrin i Enköping. Övriga kostnader har ökat med 1,7 procent, ökningen återfinns främst för läkemedel och medicinskt material medan kostnaden för köpt C-länsvård minskat mellan åren. Kostnaderna för avskrivningar har minskat med 3,9 procent. Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar För 2014 beviljades en investeringsram för utrustning på 378 miljoner kronor beviljats, varav 25 miljoner kronor avsåg beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel hänförde sig till ersättningsutrustning och en mindre andel avsåg investeringar kopplade till Framtidens Akademiska (FAS). Investeringar i immateriella tillgångar ökar alltmer och uppgår till över 20 miljoner kronor år 2014 (8 mnkr år 2013). Årets investeringar uppgår till 157 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor lägre än 2013 och 228 miljoner kronor lägre än budget. Orsaken till det låga utfallet jämfört med budget är långa ledtider i upphandlingsprocessen samt att en del dyra objekt har skjutits fram till kommande år. Produktion Årets resultat Sjukhuset klarar den budgeterade produktionen för 2014 när hänsyn tas till omstruktureringseffekter för psykiatridivisionen, effekter av poliklinisering samt effekter av att DRG-systemet för framförallt riks- och regionvården inte speglar den högspecialiserade vården. Sjukhuset har fortsatt att arbeta med att strukturera och öka styrningen av vårdproduktionen främst via operationsrådet men även ett slutenvårdsråd har inrättats 2014 med samma syfte. Öppenvården har sedan tidigare planlagts via ProVer och nästa steg är att 2015 inrätta ett öppenvårdsråd för att standardisera, få en heltäckande planering och förbättra styrningen.

23 7 Ett exempel på att sjukhuset är på rätt väg är att 2014 producerades flest antal operationer någonsin samtidigt som medeltiden per operation ökat trots resursbrist på personal se diagram nedan. Att medeltiden per operation har ökat 2014 jämfört med 2012 och 2013 beror främst på att Lasarettet i Enköping tagit över vissa operationer inom bassjukvården främst inom öppenvården så att sjukhuset kan utföra fler högspecialiserade operationer. Senaste månadens utfall (december) Produktionen under december månad översteg månadens budget och antalet öppna vårdplatser var också fler än föregående år, med fortsatt mycket hög beläggning i slutenvården. Antalet övriga besök är i nivå med budget. Antalet DRG-poäng överstiger budget med 3,1 procent (180 DRG-poäng) Fortsatt hög produktion för läkarbesök och dagsjukvård, 11,6 procent (230 DRG poäng) jämfört med budget för december månad Övriga besök för C-länsvården avviker från budget med 0,5 procent (-121 besök) och bedöms i nivå med budget. I december hade sjukhuset i medeltal 785 disponibla vårdplatser, 63 vårdplatser fler än samma period I den somatiska vården var medelbeläggningen 96 procent (94 % 2013). Antalet vårddagar vilket är fler vårdagar än 2013 (5,4 %). Den elektiva slutenvården ökar med 1,8 procent, elektiva läkarbesök ökar med 7,9 procent och elektiva övriga besök ökar med 4,8 procent i december jämfört med december Den elektiva vården ökar betydligt mer än den akuta vilket beror på en återhämtning på grund av förbättrad kapacitet. Sammanfattningsvis har sjukhuset producerat mer vård än samma period föregående år och klarat månadens produktionsbudget mätt i DRG och för övriga besök. Kömiljarden Under våren uppnåddes grundkraven för både nybesök, operation och behandling under fyra månader. På hösten kom produktionen igång bra och man lyckades hämta hem de eftersläpningar som naturligt blir efter sommaren, och i oktober samt november uppnåddes grundkravet återigen för operation och behandling. Avseende besök har sjukhuset haft svårare att uppnå målen. Det beror främst på att neurodivisionen av medicinska skäl valt att prioritera återbesök framför nybesök då deras kö till återbesök varit stor. Återbesök ingår dock inte i beräkningarna för kömiljarden och deras satsning försämrar därmed sjukhusets

24 8 resultat. Återbesökssatsningen och det ökade remissinflödet till verksamhetsområdena ögon och öron-, näsa- och hals från bland annat Gävleborg och Dalarna har bidragit till att måluppfyllelsen mot grundkravet i kömiljarden inte kunnat uppnås för nybesök under hösten. Prestationskravet har däremot sett något bättre ut under hösten än tidigare. Antalet nybesök har sin högsta notering 2014 jämfört med de tre senaste åren (ökning 5,6 % jämfört med 2012), detsamma gäller som tidigare nämnts för operation/behandling. Ackumulerat utfall 2014 Sjukhusets ackumulerade DRG-produktion är DRG-poäng (-1,9 %) lägre än budget för 2014 (253 DRG-poäng fler jämfört med 2013). Antalet övriga besök understiger budget med besök, -5,7 procent (7 836 fler besök jämfört med 2013). Redovisningen är exklusive barnspecialistmottagningarna och vårdval. Avvikelsen mot ackumulerad budget beror till drygt hälften av effekter av psykiatrins omstrukturering i slutenvården (1 030 DRG-poäng) vilket även påverkar C-läns intäkterna. Utöver omstruktureringseffekter så säger Socialstyrelsen att DRG-viktningen av psykiatrin inte speglar dess verksamhet. Sjukhusets riks-och regionvård speglas inte heller fullständigt av DRG. Det syns genom att bruttoökningen av riks- och regionvård är 58 miljoner kronor, 3,1 procent, samtidigt som antalet DRG-poäng bara ökat med 218 poäng, eller 0,8 procent jämfört med Detta beror till exempel på effekten av ytterfall. Det blir därmed svårt att budgetera vid större förändringar i produktionen utifrån DRG, samtidigt som DRG-registrering som beskrivningssystem är ett viktigt instrument. Planering utifrån DRG med ytterfall som komplement skulle betydligt förbättra beskrivningen och vårdproduktionen. Slutenvård/ Öppenvård Ack Budget kontakter 2014 Antal kontakter 2014 Diff ack utfall 2014-ack budget Antal kontakter 2013 Antal kontakter Ack Vägd DRG inkl Budget ej DRG-satta DRG Diff ack utfall ack budget Vägd DRG inkl ej DRGsatta 2013 Diff Sluten vård Dagsjukvård Läkar besök Övriga besök Sa: Slutenvård Slutenvården har ett underskott på DRG-poäng jämfört med budget ( DRG-poäng jämfört med 2013), vilket framförallt är en effekt av att; under 2014 har sjukhuset i genomsnitt drygt 7 vårdplatser (-0,9 %) färre öppna jämfört med Trenden är dock positiv med ett ökat antal öppna vårdplatser. Under hösten har detta gett en positiv effekt på produktionen både jämfört med våren 2014 och hösten den ackumulerade beläggningen i den somatiska vården är fortsatt hög (94 %) jämfört med föregående år (92 %). Antalet överbeläggningar under 2014 är 3 procent av de disponibla vårdplatserna vilket är 33 procent fler jämfört med föregående år. medelvårdtiden per patient är 5,3 dagar vilket är 3 procent lägre än Det är framförallt den psykiatriska vården som har minskat sin medelvårdtid (-28 %). Somatisk vård är i nivå med föregående år men det är en effekt av att till exempel verksamhetsområdena internmedicin och infektion har ökat sin medelvårdtid. genomsnitts-drg per patient har ökat med 3 procent i den somatiska slutenvården, vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter. Framförallt ökar snittvikten på kvinno- och barndivisionen (7 %) och medicin och thoraxdivisionen (4 %). Verksamhetsområdena neonatologi (20 %), njurmedicin (13 %) och plastikkirurgi (12 %), har ökat sitt genomsnitts DRG med 10 procent eller mer.

25 9 omstruktureringen av den psykiatriska slutna vården ger effekter på DRG-poängen. Vilket innebär nya behandlingssätt med kortare medelvårdtider men med ökade sammantagna resurser. Det har bland annat fått den effekten att DRG inte speglar psykiatrins verksamhet. Genomsnitts DRG per slutenvårdspatient har minskat med 18 procent jämfört med 2013 trots en förväntad DRG ökning per patient - särskilt med hänsyn tagen till att antalet vårdplatser minskat. Sjukhuset uppskattar denna effekt till drygt DRG-poäng Om hänsyn tas till minskade medelvårdtider och den uppskattade DRG effekten har produktionsökningen varit hela 9 procent för psykiatrin vårdproduktionen förskjuts kontinuerligt från slutenvård till öppenvård. I slutenvården har nästan 800 färre patienter behandlats samtidigt har drygt fler patienter behandlats av läkare i öppenvården, när hänsyn tagits till omorganisationer. En effektivisering i slutenvården sker fortlöpande genom minskade medelvårdtider och att genomsnittspatienten har en något högre DRG-poäng i jämförelse mot föregående år. Ytterligare åtgärder är att sjukhuset i ökande omfattning polikliniserar vården från sluten- till öppenvård. En effektivisering sker även genom att vård som tidigare utfördes av läkare överförs till andra personalkategorier såsom sjuksköterskor och sjukgymnaster. Öppenvård Läkarbesök inklusive dagsjukvård överstiger budget med poäng (4,5 %), exklusive barnspecialistmottagningarna och vårdval. Antalet läkarbesök har ökat med besök (2,7 %) jämfört med Övriga besök understiger budget med besök (-5,7 %) och utfallet är fler besök än Underskottet av övriga besök bedöms delvis vara en effekt av andra behandlingsstrukturer. Totalt sett har fler patienter behandlats i öppenvården jämfört med samma period Antalet elektiva besök har ökat med 2,5 procent jämfört med C-länsvård Sjukhuset bedömer att man sammantaget har klarat C-länsbeställningen för 2014 när hänsyn tas till effekterna av den pågående omstruktureringen av psykiatrin, effekterna av polikliniseringen av den somatiska vården och en förskjutning mot tyngre vård med ett ökat antal ytterfall. Sjukhusets ackumulerade vårdproduktion för DRG understiger budget med DRG-poäng 2014 vilket är 1,7 procent färre DRG-poäng än budgeterat (36 DRG-poäng jämfört med 2013). Avvikelsen mot ackumulerad budget hänförs merparten till effekter av psykiatrins omstrukturering i slutenvården (1 030 DRG-poäng). Verksamheten signalerar att det finns förändringar av vårdtyngden som inte är påvisbar via DRG och det är när andelen ytterfall förändras. Exempel på en sådan ökad vårdtyngd är DRG för njursvikt där 25 procent av C-läns patienterna beräknas som ytterfall. Effekten på endast

26 10 detta DRG är en ökad ytterfallskostnad på cirka 2,3 miljoner kronor jämfört med Med allt fler multisjuka patienter och trots korrekt diagnossättning så behövs konsekvenserna av ytterfallen tydliggöras bättre än idag. På flera områden ser sjukhuset denna tendens. Tillsammans producerades 4,4 procent fler läkarbesök och dagsjukvård än budgeterat mätt i DRGpoäng (991 DRG-poäng). Antalet patienter som behandlats inom slutenvården har minskat med 600 patienter medan den ökar inom öppenvården med fler patienter jämfört med föregående år när hänsyn tas till organisatoriska förändringar. Antalet övriga besök understiger budget med besök (-5,7 %). Produktionen ökar med besök jämfört med En anledning till att antalet besök inte ökat i den omfattning som budgeterats för är en effekt av andra behandlingsstrukturer. Slutenvård/ Öppenvård Budget kontakter 2014 Antal kontakter 2014 Diff ack utfall 2014-ack budget Antal kontakter 2013 Antal kontakter Vägd DRG inkl Budget ej DRG-satta DRG Diff ack utfall ack budget Vägd DRG inkl ej DRGsatta 2013 Diff Sluten vård Dagsjukvård Läkar besök Övriga besök Sa: Akademiska sjukhuset Utfall Beställnig Utfall jmf Utfall jmf Beställning C-län Utfall 2013 beställning % föreg år % Totalt antal producerade DRG poäng exkl övriga besök ,6% 0,1% DRG poäng sluten vård ,6% 3,2% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal ,7% 3,1% Vårdval Sjukhuset producerade något lägre än plan för vårdval Gynekologi visar en positiv trend men det är inte verksamhetsmässigt verifierbart eftersom 2014 var första året med vårdval för gynekologi. Utfall Akademiska sjukhuset Vårdval Utfall 2013 Utfall 2014 Diff i% helår 2013 Katarakter läkarbesök Antal ,4% Katarakter dagsjukvård Antal ,4% Katarakter DRG-poäng ,1% 354 Övriga besök katarakter Antal ,4% Övriga besök ögonbottenfotografering Antal ,2% Övriga besök ljusbeh Antal ,1% Gynekologi läkarbesök Antal ,3% - Gynekologi dagsjukvård Antal ,9% Gynekologi DRG-poäng ,6% - Strukturersättning I strukturersättning för 2014 har sjukhuset övertagit barnspecialistmottagningarna i länet från Primärvården. Produktionen ingår inte i produktionsbudgeten utan redovisats särskilt Under perioden

27 11 har mottagningarna i genomsnitt haft knappt 825 läkarbesök och 725 övriga besök per månad under Akademiska sjukhuset Barnspecialistmottagningar C-län Utfall 2014 Utfall 2013 Diff DRG-poäng Läkarbesök Antal Läkarbesök Antal övriga besök Riks- och regionvård Antal DRG-poäng inom riks- och regionvården är ackumulerat minus 2,3 procent jämfört mot budget, -693 DRG-poäng (218 DRG poäng fler än 2013). Antalet övriga besök är minus 2,4 procent jämfört mot budget, besök (-289 färre besök än 2013). Den genomsnittliga DRG-vikten inom slutenvården har ökat med 2,9 procent. Det är viktigt att påpeka att produktionens vårdtyngd inte är samstämmig med DRG eftersom bland annat andelen ytterfall för riks- och regionvård överstiger normalfördelningen för riket. Medelvårdtiden för riks- och regionvården är låg vilket får till effekt att resurserna intensifieras för denna grupp så att de kan eftervårdas i sitt hemlandsting. Sammantaget medför detta att DRG utfallet är en indikator på vilken typ av vård som bedrivs för riks- och regionpatienter och det ekonomiska utfallet ger en bättre bild av vårdtyngden. Slutenvård/ Öppenvård Ack Budget kontakter 2014 Antal kontakter 2014 Diff ack utfall 2014-ack budget Antal kontakter 2013 Antal kontakter Ack Budget DRG 2014 Vägd DRG inkl ej DRG-satta 2014 Diff ack utfall ack budget Vägd DRG inkl ej DRGsatta 2013 Diff Sluten vård Dagsjukvård Läkar besök Övriga besök Sa: Årets resultat nyckeltal Nyckeltalet Lika eller minskad total kostnad per producerad DRG har inte uppnåtts för Detta beror på att kostnaderna ökar mer än uppräkning till följd av ökade lönekostnader, löneöversyn, strukturella förändringar samt ökade övriga kostnader främst hyreskostnader, medicinskt material och läkemedel. Men även att DRG-systemet inte beskriver psykiatrins verksamhet på ett adekvat sätt, effekter av poliklinisering samt att DRG-mätningen för framförallt riks-och regionvården inte speglar den högspecialiserade vården vilket påverkar resultatet.

28 12 Akademiska sjukhuset Utfall Budget Utfall föreg Utfall jmf Utfall jmf år budget % Total produktion, C-län, Riks&Region inkl LOV och barnspecmottagningarna ackum. ackum. föreg år % Totalt antal producerade DRG poäng ,8% 1,0% DRG poäng sluten vård ,1% 2,1% DRG poäng läkarbesök inkl dag sjukvård, kirurgi, medicin ,3% 9,3% DGR poäng sjukvårdande behandling Vårddagar, antal ,2% Vårdtillfällen, antal ,5% Dag sjukvård, kirurgi, medicin, antal ,1% Läkarbesök, antal ,5% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,5% 2,4% Totalkostnad / producerad DRG ,7% 5,3% Antal producerade DRG poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal 17,2 17,7 2,5% Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG poäng ,5% 6,3% Medarbetare Sjukhuset inledde första halvåret 2014 med en mycket ansträngd personalsituation med många stängda vårdplatser till följd. Stora ansträngningar gjordes av personalen för att kunna ta emot patienter. Olika lösningar såsom ökad övertid, ökat antal timanställda, tillfälliga extraersättningar och inhyrda sjuksköterskor löste del av problemet. För många vårdavdelningar blev överbeläggningar en del av vardagen. Förlossningsvården gick miste om barnmorskor i samband med den verksamhets- och löneprotest som startade i maj när 33 barnmorskor sa upp sig och av dessa har 15 tagit tillbaka sin anställning. Sjukhuset arbetade under tiden med ett flertal olika verktyg långsiktigt och kortsiktigt för att lösa de uppkomna problemen som egentligen startade redan hösten Sjukhuset lämnade under våren ett programförslag till produktionsstyrelsen med ett åtgärdspaket för att åtgärda obalanser. Ett treårsprogram för att höja och bredda lönenivåerna inom utvalda yrkesgrupper införs. Arbetet startade redan i löneöversyn Trettio betalda vidareutbildningsplatser för sjuksköterskor inom operation och anestesi startades hösten Utveckling av ett introduktionspaket för nyanställda sjuksköterskor, kliniskt basår, påbörjas. En angelägen utökning av antal platser för ST-läkarutbildningar för att långsiktigt klara personalförsörjningen inför pensionsavgångar planeras. Vidare arbetar sjukhuset strategiskt med att utveckla och behålla medarbetare, minska personalrörligheten samt att öka attraktionskraften för sjukhuset som arbetsgivare. Exempel på aktiviteter för att stärka arbetsgivarmärket empolyer branding som genomförts under 2014 är; medarbetardagar, storytelling på NAVET, EVP-filmer (Electronic Voice Phenomena), utvecklat nytt material kopplat till mässor och arbetsmarknadsdagar. Fler semestervikarier än tidigare år anställdes under sommaren, tillfälliga extraersättningar under sommaren löste flera arbetspassluckor. Sammantaget gjorde det att sjukhuset hade fler vårdplatser öppna än 2013 trots sjuksköterskebrist. Under sommaren och hösten kunde man återbesätta ett flertal av de vakanta sjukskötersketjänsterna men inskolningstiden av de nya sjuksköterskorna tog längre tid än beräknat vilket har påverkat framförallt slutenvården.

29 13 Utfall 2014 Vid årets slut hade Akademiska sjukhuset på några slutenvårdsavdelningar med traditionellt hög personalrörlighet en fortsatt ansträngd personalförsörjningssituation för sjuksköterskor men på en lägre nivå än tidigare. På anestesi- och operationsenheter har man fortsatt kapacitetsbrist. Positivt är att personalförsörjningsläget har förbättrats. Därmed sjunker andelen stängda vårdplatser, men i en långsammare takt än planerats. I och med den positiva utvecklingen under hösten hade sjukhuset vid årets slut lika många vårdplatser öppna jämfört med 2013 i den somatiska vården. Detta bådar gott inför Under andra halvåret 2014 har sjukhuset successivt ökat antalet månadsanställda och vid årets slut var det 142 fler månadsanställda jämfört med januari 2014 med en personalrörlighet på 10 procent. Under året har sjukhuset ökat med 53 fler tillsvidareanställda sjuksköterskor med en personalrörlighet på sjukhusnivå på 14 procent. Beräkning har gjorts utifrån head count tracker -rapporten och kan inte jämföras mot tidigare års data. *Alf verksamhet och driftprojekt Sjukhuset har ökat med i genomsnitt 197 årsarbetare jämfört med 2013 varav ALF-tid och externa projekt är 15 årsarbetare fler än Återstår 182 årsarbetare varav barnspecialistmottagningarna som flyttats över från Primärvården ökar närvarotiden med 22 årsarbetare och effekt av övertagandet av närpsykiatrin i Enköping är 6 årsarbetare (se tabell nedan). Förändring av närvarotid mätt i antalet årsarbetare mellan 2013 och 2014 (exklusive ALF-verksamhet, driftprojekt och externa projekt) Yrkesgrupp AS totalt Förändring i % Varav barnspec mott. och psykiatrin i Enköping Läkare 27 3,1% 1 Sjuksköterska 67 4,0% 10 Usk/skötare mfl 41 3,0% 1 Ledning 8 3,8% 0 Adm/handläggare 11 2,0% 4 Psykolog 12 13,5% 10 Övrigt 15 2,2% 2 Summa AS 182 3,3% 28

30 14 Övertiden har ökat med 6 årsarbetare (7 %) jämfört med föregående år men har en minskande trend. Samtidigt har antalet timanställda ökat med 7 årsarbetare. Främsta anledning till ökningen av övertid är en kraftig ökning under sommarmånaderna. Från november är övertiden i nivå med samma period föregående år. Arbetad tid under jour och beredskap har ökat med 7 årsarbetare (6 %) jämfört med föregående år. Ökningen är spridd jämnt över divisionerna men verksamhetsområdena anestesi och intensivvård (1,4 årsarbetare) samt ortopedi (0,7 årsarbetare) har ökat mer markant än övriga verksamheter. Timlönekostnaden ökade med 3,4 procent för perioden. Årets löneöversyn blev i genomsnitt 3,5 procent där främst sjuksköterskegruppen fick särskilda satsningar vilket översteg den budgeterade nivån men bedömdes vara en nödvändig satsning för att kunna behålla och rekrytera personal. Även den allmänna lönenivån vid nyanställning av sjuksköterskor har också ökat betydligt. Sjukfrånvaron 2014 är 5,2 procent vilket är 0,4 procentenheter högre än Det är en generell ökning av frånvaron från korttidssjukfrånvaro till långtidssjukfrånvaro. Dock sticker sjukfrånvaro längre än 1 år ut lite mer än övriga eftersom här har man ökat med 0,16 procentenheter jämfört med Kostnaderna för inhyrd personal för 2014 är 49,7 miljoner kronor vilket är 28,3 miljoner kronor högre än budget. Tre divisioner står för den stora merparten av kostnaderna. Psykiatridivisionen har största andelen av underskottet för inhyrd personal till följd av läkarbrist som funnits sedan 2006 i verksamheten. I underskottet ingår även icke budgeterade kostnader för den medicinavdelning som tillfälligt öppnades under våren och som bemannades av hyrsjuksköterskor samt för medicin- och thoraxdivisionens sommarbemanning av vissa vårdplatser. Även neurodivisionen har fått en eskalerande kostnad för inhyrd övrig personal främst på grund av bemanningsproblem inom läkarsekreterarorganisationen. Sjukhuset kommer att även under 2015 att ha fokus på personalförsörjningen på kort och långsikt. Eftersom resursbristen på specialistsjuksköterskor och vissa läkarspecialiteter är av nationell karaktär och förväntas bestå under 2015, är det särskilt viktigt att utveckla nya arbetssätt och att kontinuerligt arbeta med långsiktiga aktiviteter för att förbättra arbetsmiljö och säkra vårdproduktionen. Samtidigt går sjukhuset in i 2015 bättre bemannade jämfört med årsskiftet 2013/2014. Men det återstår mycket arbete med att få en stabil personalförsörjningssituation. Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget 3,4 % 197 3,4 % 4,6 % 5,2 % 0,3 % 50 mnkr 21 mnkr Måluppfyllelse styrkort I årsrapporten ska sjukhuset uppfylla 32 mål och uppdrag som härrör till sjukhusets balanserade styrkort. 21 mål har uppnåtts, 9 mål har delvis uppnåtts och 2 mål har inte uppnåtts i styrkortet 2014, se bilaga 3. Måluppfyllelse vårdavtal I årsrapporten ska sjukhuset uppfylla 35 mål eller uppdrag som härrör sig till vårdavtalet mellan hälsooch sjukvårdsstyrelsen (HSS) och Akademiska sjukhuset. Samtliga mål har helt eller delvis uppnåtts (34 helt och 1 delvis), se bilaga 4.

31 15 Bedömningen är att sjukhuset uppskattningsvis kommer att återbetala 12,5 miljoner kronor i målrelaterad ersättning Interna kontrollplaner Sjukhusadministrationen sammanställer förslag på internkontrollplan till sjukhusledningen för vidarebefordran och fastställande i landstingsstyrelsen. Internkontrollen utförs divisionsvis, enligt plan, årsvis eller tertialvis. Biträdande sjukhusdirektör har det övergripande ansvaret för internkontrollarbetet. En årsrapport sammanställs för internkontrollen. Internkontrollarbetet för 2014 hade 14 kontrollområden. Kontrollområde kliniska läkemedelsprövningar kontrollerades för första gången, då ny organisation startades under 2014 vars mål var att införa och implementera nya rutiner För andra året i rad har fyra kontrollområden genomförts via enkät istället för stickprovskontroller. Ambitionen är att på detta sätt få en heltäckande och enhetlig kontroll och därmed en mer tydlig bild av hur rutiner fungerar. Svarsfrekvensen på enkäterna var relativt god, cirka 65 procent. En återkoppling till berörda som har besvarat enkäten planeras genomföras inom kort. Rutiner för kontrollområde jour och beredskap har inte genomförts då kopplingen mellan schemasystemet Medinet och personalsystemet dröjt och därmed har införandet på sjukhuset gått trögt. Ett breddinförande av Medinet planeras under Divisionernas engagemang för internkontrollen är god. Den interna kontrollplanen, för 14 kontrollområden, har 2014 utöver ovan nämnda kontrollområde fungerat väl. Vid avvikelser mot rutin arbetar generellt divisionerna metodiskt för att åtgärda dem. Åtgärder sker oftast i form av utbildningsinsatser och information. I och med en noggrannare och mer preciserad kontroll upptäcks och åtgärdas fler avvikelser. Avvikelsernas karaktär bedöms inte vara allvarligare eller mer systematiska än tidigare utan är ett led i en förbättrad kontroll. Enkäterna gjordes i början av 2015 och kommer att åtgärdas under Resultatet av enkäten återkopplas till berörda chefer för feedback. Sjukhuset bedömer att i och med sjukhusets omorganisation under 2015 kommer internkontrollrutiner och internkontrollplan att behöva ses över och eventuellt revideras. Bland annat påskyndas behovet att införa heltäckande enkäter för flera kontrollområden. Egenkontroll Informationssäkerhetsnivån i landstingets it-system är till största delen landstingsgemensam, till exempel för hur långt driftstopp som accepteras i det elektroniska patientjournalsystemet eller om stark autentisering ska krävas. Det senare håller på att införas i Cosmic. Behörighetstilldelning sker i många system genom att respektive chef beslutar vem som ska ha vilken behörighet och respektive divisions egen it-organisation tilldelar behörigheten. Borttagning av it-behörigheter när personal slutar sker genom att respektive divisions egen itorganisation markerar personens konto som inaktivt, vilket stoppar all tillgång till landstingets system. Att uppgifterna i HSA-katalogen är ständigt korrekta blir allt viktigare för att personalen ska kunna arbeta i it-systemen. Uppgifterna matas in divisionsvis. Ett system för egenkontroll finns där varje HSA-administratör rapporterar till sin divisions HSA-samordnare, vilken i sin tur rapporterar till sjukhusets HSA-samordnare. Genom detta system upptäcks och rättas eventuellt felaktiga uppgifter två gånger per år. Under året har ett reservtelefonisystem, utanför ordinarie växel och oberoende av datanätet, inrättats. Den ordinarie telefonin har blivit allt mer beroende av ett fungerande datanät. Tele-

32 16 fonin och datakommunikationen kan därmed inte längre fungera som backupsystem för varandra. Riktade frågor Utvecklingen av kvalitet och effektivitet utifrån resultat i Öppna Jämförelser Öppna jämförelser används i måttlig omfattning i kvalitets- och utvecklingsarbetet inom sjukhusets verksamhetsområden. Orsaken är att Öppna jämförelser utgör ett utsnitt av indikatorer från många olika datakällor, främst de nationella kvalitetsregistren. Under 2014 så rapporterade sjukhuset in data till 71 nationella kvalitetsregister. Resultaten från de register som är aktuella för den aktuella verksamheten används i mycket stor utsträckning, och man har därmed tillgång till ett väsentligt större antal indikatorer för att bedöma sina resultat än de som presenteras i Öppna jämförelser. Även om de nationella kvalitetsregistren är den mest använda datakällan så används även Öppna jämförelser i relativt stor utsträckning som komplement för de variabler som inte ingår i för specialiteten relevanta nationella register. För det övergripande analysarbetet på sjukhusnivå används Öppna jämförelser i stor utsträckning. Redovisning på nya och ändrade arbetssätt och hur de har påverkat verksamheten Direktinläggningar Akademiska sjukhuset har i rapporten Redovisningen över Akademiska sjukhusets möjlighet till direktinläggningar och framtida direktinläggningsspår redovisat sjukhusets möjlighet till direktinläggningar och framtida direktinläggningsspår. Akademiska sjukhuset har infört en rad möjligheter till direktinläggningar för en rad olika patient- och åldersgrupper. Samtliga divisioner förutom Diagnostik-, akut-, anestesi- och teknikdivisionen har direktinläggningsspår. För målgruppen multisjuka äldre patienter som inte är i primärt behov av organspecifikt omhändertagande och som enligt Socialstyrelsens utvärdering av akutmottagningar vistas längre än andra åldersgrupper på akutmottagningen kan ett direktinläggningsspår till sjukhusets geriatrikavdelningar vara tänkbart. Inläggning skulle kunna ske via primärvårdens- och mobila äldreakutens läkare samt direkt från ambulans via konsultation med geriatriker. För de äldre multisjuka patienter som söker via akutmottagningen skulle geriatriker kunna bistå medicinjour i arbetet på akutmottagningen för att välja ut lämpliga patienter för inläggning till geriatriska vårdplatser. Patientnära arbetssätt Akademiska sjukhuset har startat projektet Framtidens Akademiska sjukhus (FAS) för att ta ett helhetsgrepp om allt vad de nya lokalerna innebär inom bland annat arbetssätt. De nya patientnära arbetssätten ska sätta patienternas behov i fokus och möjliggöra patienternas delaktighet i vården. Nya byggnader kommer att innebära nya förutsättningar för, och behov av, utvecklade arbetssätt då det bland annat endast byggs enpatientrum i de nya lokalerna. Arbetet kommer att bedrivas mer på patientrummet, t.ex. att rapportera och ronda inne hos patienten. Ett arbete pågår nu med framtagande av nya arbetssätt och sjukhusgemensamma mål för nya arbetssätt inom sluten- och öppenvård. Redovisning av arbetet med implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer Ett omfattande arbete har bedrivits för att implementera riktlinjerna. Arbetet har till stor del inneburit att analysera i vilken omfattning nuvarande rutiner och behandlingsmetoder överensstämmer med de nationella riktlinjerna. I vissa fall har riktlinjerna sedan kunnat implementeras utan tillskott av resurser genom att lokala instruktioner och rutiner har modifierats. I andra fall har analyser visat att förändringar av terapitraditioner har inneburit en merkostnad eller ökad resursåtgång, och arbete pågår att lösa frågor kring de problemen. Redovisning av sjukhusets deltagande i arbetet inom Regionalt Cancercentrum (RCC) Under 2014 har lokala RCC rådet sammanträtt regelbundet. Rådet ledamöter (verksamhetschefer) representerar verksamheter där behandling mot cancersjukdomar ges. Landstinget beslutade att under 2014 anta den regionala cancerplanen Lokala RCC rådet har inventerat behovet av kontaktsjuksköterskor på Akademiska sjukhuset i enlighet med planen och sjukhuset kommer att under 2015 inrätta denna typ av tjänster inom de cancerbehandlande verksamheter som ännu saknar denna funktion. Programrådsarbetet inom olika diagnosområden har pågått lokalt och regionalt under året

33 17 med framförallt nivåstruktureringsarbete för kolorektal-, gynekologisk- och urologiskcancer. Arbetet kommer att fullföljas under Bilagor 1. Resultaträkning 2. Produktionstabell 3. Måluppfyllelse styrkort 4. Måluppfyllelse vårdavtal 5. Riks- och regionintäkter 6. Intern kontroll

34 18 Bilaga 1 Resultaträkning Resultaträkning 2014 tkr Bokslut 2014 Årsbudget 2014 Bokslut 2013 Avvikelse utfall/ budget 14 Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS ) Fast ersättning från HSS ) Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal ) Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal ) Vårdval specialistvård Köpt vård ) Läkemedel ) Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader ) Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader ) Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter budgetavvikelse: 1) Avvikelsen motsvarar ersättning för beställning av produktion utöver vårdavtal ) Återbetalning av målrelaterad ersättning från 2013 (1,9 mnkr) samt återbetalning av målrelaterad ersättning 2014 (12,6 mnkr) 3) Stängda vårdplatser utöver plan pga avsaknad av resurser har under året genererat ett intäktsunderskott mot budget. Nettoeffekten av avräkningar för rabatter motsvarar -27 mnkr. 4) Detaljerad redovisning per kontogrupp, återfinns nedan. Effekten av outnyttjade ALF-medel på resultat är -36 mnkr vilket till stora delar balanseras upp av en positiv avvikelse på övriga intäkter motsvarande 31 mnkr. 5) Personalkostnader utöver budget pga effekter av lönerevision och strategiska lönesatsningar. 6) Kostnadsökningar utöver budget återfinns på psykiatridivisionen, medicin- och thoraxdivisionen samt neurodivisionen. 7) Den positiva avvikelsen mot budget visar att divisionerna arbetat aktivt med att sänka kostnaderna för köpt vård. Kostnaden är -4,3 % lägre än budget och -3 % lägre än fgå. 8) Av den totala avvikelsen utgör -9 mnkr kostnader över budget för specialdestinerade livsmedel, där AS har ett landstingsansvar. -5 mnkr utgör avvikelser på främst kvinno- och barndivisionen och medicin- och thoraxdivisionen. 10) Avvikelsen utgör främst fastighetskostnader som budgeterats på en annan resultatrad. 11) Detaljerad redovisning per kontogrupp återfinns nedan. 12) Investeringar har inte genomfört i den takt som planerades vilket medfört att budgeten för avskrivningar inte nyttjats. Not

35 19 4) Övriga intäkter Utfall Utfall Diff Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Diff Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgångar

36 20 Bilaga 2 Produktionstabell Akademiska sjukhuset, total produktion Avtalad volym 2014 Avvikelse - 14 avtalad volym -14 (%) Förändring (%) Not Sluten och öppen vård DRG sammanlagt ,96% - varav C-länsvård ,65% 0,05% - varav utomlänsvård ,76% - varav vårdval ,77% - varav barnspecialistmottagningar Vårdtillfällen DRG ,08% - varav C-länsvård ,60% -3,17% - varav utomlänsvård ,12% - varav vårdval 0 0 Vårdtillfällen antal ,46% - varav C-länsvård ,97% - varav utomlänsvård ,97% - varav vårdval Dagsjukvård DRG ,92% - varav C-länsvård ,88% 7,06% - varav utomlänsvård ,25% - varav vårdval ,37% Dagsjukvård antal ,63% - varav C-länsvård ,44% - varav utomlänsvård ,75% - varav vårdval ,07% Läkarbesök DRG ,61% - varav C-länsvård ,22% 6,60% - varav utomlänsvård ,99% - varav vårdval ,08% 2 - varav barnspecialistmottagningar Läkarbesök antal ,67% - varav C-länsvård ,76% - varav utomlänsvård ,73% - varav vårdval ,43% 2 - varav barnspecialistmottagningar ,65% 1 Övriga besök ,30% - varav C-länsvård ,71% 3,11% - varav utomlänsvård ,40% - varav vårdval ,18% 2 - varav barnspecialistmottagningar ,80% 1 Totalkostnad/producerad DRG-poäng ,51% 6,35% 3 Not 1) Barnspecialistmottagningarna redovisas separat 2014 samt de besök som producerades av primarvården 2013 Not 2) För vårdval gynekologi har även lagts in resultatet för 2013 som jämförelse Not 3) Totalkostnaderna/producerad DRG ökar till följd av ökade lönekostnader, löneöversyn, strukturella förändringar samt ökade övriga kostnader främst hyreskostnader, medicinskt material och läkemedel. Men även att DRG-systemet inte beskriver psykiatrins verksamhet på ett adekvat sätt, effekter av poliklinisering samt att DRG-mätningen för framförallt riks-och regionvården inte speglar den högspecialiserade vården vilket påverkar resultatet

37 21 Bilaga 3 Måluppfyllelse styrkort = Målet har uppnåtts 2014 = Målet har delvis uppnåtts 2014 = Målet har inte uppnås 2014 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Mål Akademiskas mål Resultat avs. bemötande i Nationell Patientenkät (NPE) 2014 har förbättrats jmf. resultat 2012 Kommentar/lägesbeskrivning Mätningar i Nationell patientenkät (NPE) genomförda Dialys 2. Psykiatri sluten vård 3. Psykiatri öppenvård 4. Somatik sluten vård 5. Somatik öppen vård 6. Logopedi 7. Sjukgymnastik Resultat: PUK Patientupplevd kvalitet Bemötande 2010 Bemötande 2012 Bemötande 2014 Dialys Psykiatri sluten vård Psykiatri öppenvård Somatik sluten vård Somatik öppen vård Logopedi Sjukgymnastik Förtroende och bemötande värderas högt av patienterna. Resultaten är stabila över åren på sjukhusnivå, men varierar på avdelnings- och mottagningsnivå. Fler män än kvinnor känner sig bemötta med respekt, och yngre känner sig generellt sämre bemötta än äldre. Våra patienter upplever ett bättre bemötande i öppen vård jämfört med sluten vård, gäller både somatisk och psykiatrisk vård. Resultaten analyserade nu centralt och en handlingsplan är under utarbetande. Ökad faktisk tillgänglighet Akademiskas mål Ökad anslutning till Mina Vårdkontakter jämfört med 2013 Kommentar/lägesbeskrivning Anslutningen till mina Vårdkontakter har ökat under mottagningar som är i drift jämfört med 19 under 2013.

38 22 Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Akademiskas mål Ökad patientsäkerhet genom stärkt patientdelaktighet och information Kommentar/lägesbeskrivning Inom hela Akademiska har ett stort arbete genomförts för att öka patientsäkerheten genom att stärka patientdelaktigheten och informationen. I den värdebaserade vården är patientdelaktighet en förutsättning. Som exempel kan nämnas information om den nya patientlagen och hur den medvetandegör behovet av patienternas medverkan och behov av information. Inom psykiatrin har anhörigutbildning startat inom ramen för det s.k. PRIO-projektet. Inom geriatriken har graden av patientmedverkan ökat genom att etablera rutiner för personcentrerad vård. Telefontider har ökat och man har arbetat med att öka tillgängligheten vad gäller samtal med t.ex. läkare. Skriftliga informationer har ökat. Resultat från Nationell patientenkät (NPE) Akademiskas mål 100 % följsamhet till 2014 års handlingsplan för säkerhetsarbete Kommentar/lägesbeskrivning Det går åt rätt håll, hälften av säkerhetsmålen är uppfyllda och resterande mål är nära att uppfyllas. Det förekommer relativt stora variationer mellan divisionerna. Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen Akademiskas mål Målen för 2014 i sjukhusets handlingsplan för likabehandling har uppnåtts Kommentar/lägesbeskrivning Arbete med att genomföra aktiviteter utifrån handlingsplanen har genomförts. Könsuppdelad statistik är framtagen och en diskussion med sjukhuskyrkan och andra trosinriktningar är förd. En utbildningsinsats för chefer är nu planerad för att genomföras i början av nästa år.

39 23 Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Kommentar/lägesbeskrivning En rad åtgärder är genomförda utifrån landstingets handlingsplan för Barnets rättigheter. Barnombudsmannen har besökt divisionerna och initierat arbete inom verksamheterna angående information om barnets rättigheter, att utveckla former för dialog samt anpassa beslut utifrån barnperspektiv. Inom barnsjukhuset leds det sjukhusövergripande arbetet med barnambassadörer, arbete pågår med att förbättra den palliativa vården för barn och man har fokuserat arbetet på barnets och föräldrarnas delaktighet. Inom övriga sjukhuset har man arbetat med upprättande av kvalitetsdokument för att stärka barnens rättigheter och inom psykiatrin är barnkonsekvensanalys genomförd. Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Akademiskas mål Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har påbörjats (tobak, riskbruk alkohol, fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor) Kommentar/lägesbeskrivning Alla berörda divisioner (ej DAT) har pågående implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, tobak, riskbruk alkohol, fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. I Landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor finns arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Ett landstingsövergripande arbete har påbörjats för att säkerställa att utdata gällande effekter kan redovisas. Akademiskas mål Nya avtal har tecknats med samtliga landsting i vår region samt med övriga avtalskunder Kommentar/lägesbeskrivning Nytt vårdavtal har tecknats med landstingen i Sörmland och Västmanland, och avtalsförlängningar har tecknats med landstingen i Gävleborg, Dalarna, Värmland och Örebro läns landsting. Avtalsförlängningar har även tecknats med Ålands Hälso- och sjukvård samt Norrlandstingens regionförbund. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin. Beskriv arbetet som har gjorts inom ramen för utvecklingsstrategin. Akademiskas mål Akademiska medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Kommentar/lägesbeskrivning Innovation Akademiska har haft en stark utveckling under 2014 och utvecklats från pilotprojekt till en etablerad enhet inom FoU-avdelningen på Akademiska sjukhuset. Genom projektfinansiering för utvecklingen av testbädden och projektet för ersättningsmodell för distansvård har antalet anställda ökat och därmed också möjligheterna att ta hand om och accelerera arbetet med innovationer rik-

40 24 tade mot hälso- och sjukvården. Idéflödet från anställda på Akademiska och lasarettet i Enköping har ökat jämfört med tidigare år och antalet förfrågningar om externa samarbeten lika så. Sammanlagt har Innovation Akademiska under 2014 varit involverade i drygt 50 projekt med stor bredd. Under året har även samarbetet med Center of Excellence inom Diabetes typ-1 stärkts för att öka möjligheterna till utveckling och tester inom det området Ekonomi Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Mål Akademiskas mål Ny ekonomimodell har implementerats under 2014 inför budget 2015 Kommentar/lägesbeskrivning Målet är delvis uppnått för Verksamhetens intäkter för c-länsvården går på grund av brister i nuvarande ersättningsmodellen tyvärr inte att följa där de genereras. Däremot fungerar detta för riks- och regionvårdens intäkter samt för stora delar av kostnadssidan. Akademiskas mål Användandet av KPP är utvecklat och verktyg för kalkylering av KPP har implementerats Kommentar/lägesbeskrivning Målet har uppnåtts för Användandet av KPP har fått en viktig roll i sjukhusets arbete med värdebaserad sjukvård. Verktyget (Prodacapo) för kalkylering användes för inlämning av 2013-års KPP-data. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Akademiskas mål Totalkostnad i fasta priser i förhållande till total produktion 2013 Kommentar/lägesbeskrivning: Målet uppnås inte. Huvudsakligen beror detta på kostnadsökningar för löner, medicinskt material och läkemedel. Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Mål Akademiskas mål Fortsatt utveckling av verksamhets- och divisionsövergripande patientprocesser Kommentar/lägesbeskrivning Inom ramen för värdebaserad vård arbetar Akademiska sjukhuset med totalt 10 olika patientprocesser: Esofaguscancer, Ortogeriatrik, Diabetes typ 1, Brännskador, Alkohol och drogmissbruk hos unga vuxna, Esofagusatresi, analatresi och VACTERL, Prostatacancer, Ehlers Danlos syndrom, Lungcancer och Trauma. Arbetet består i att kartlägga patentprocessen, identifiera och genomföra förbättringsförslag och ta fram patientfokuserade utfallsmått att följa i det fortsatta förbättringsarbetet. I alla patientgrupper är patient och/eller anhörigrepresentanter med. Ytterligare 3-4 patientprocesser startar under våren En kartläggning

41 25 av Akademiska sjukhusets alla verksamhets- och divisionsövergripande patientprocesser pågår för att ha ett underlag för framtida prioriteringar av nya patientprocesser. Under året har man också tagit fram ett kompletterande och enklare arbetssätt för värdebaserad vård för patientgrupper där man redan i dag har kommit långt i ett värdebaserat arbetssätt. Akademiskas mål Genomfört upphandling av IT-verktyg för processtyrning Kommentar/lägesbeskrivning Hanteras via det övergripande projektet kring ledningssystem. Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas Akademiskas mål Operationsstyrning sker på sjukhuslednings-, verksamhets- och utförarnivå Kommentar/lägesbeskrivning För att underlätta operationsstyrning inom sjukhuset är Operationsrådet etablerat, bestående av samtliga verksamhetschefer inom opererande specialiteter samt anestesi och intensivvård. Det finns en ledningsgrupp för vårdproduktion etablerad bestående av medlemmar ur sjukhusledningen och sjukhusets produktionsstab. Detaljplanering på veckonivå utförs på ett antal enheter, med eller utan stöd från operationsrådets arbetsgrupp. Här planeras ytterligare enheter rullas in i den modell som under våren prövats på gyn-operation och kirurgen under hösten. Akademiskas mål Implementerat operationsplaneringssystem Kommentar/lägesbeskrivning Upphandling slutförd, tilldelningsbeslut kommer offentliggöras inom kort. Därefter kan implementeringsprojekt starta. Akademiskas mål Verktyg för produktionsstyrning används i samtliga aktuella verksamheter Kommentar/lägesbeskrivning ProVer används av flera enheter inom sjukhuset för framförallt mottagning och öppen vård. Det aktiva arbetet avseende planering på verksamhetsövergripande nivåer av operationer sker i dialogen genom operationsrådet, samt genom den veckovisa detaljplaneringen i de befintliga operationsplaneringsverktygen på sjukhuset, såsom ex Lotus Notes och OPS. Dessa är dock inte ihopkopplade och informationen går inte att konsolidera på mer övergripande nivåer. Ett nytt operationsplaneringssystem har upphandlats. Tilldelningsbeslutet kommer offentliggöras inom kort. Vårdplatsrådet har etablerats och i samarbete med detta analyseras, planeras och följs nyttjandet av samtliga vårdplatser på sjukhuset. Inför 2015 har budgetprocessen justerats och det ingår i verksamhetsplanerna att även göra produktionsplanering på en övergripande verksamhetsområdesnivå, resultatet av detta blev ett antal excelmodeller och arbetet med att förfina produktionsplaneringen kommer att fortgå och utvecklas till budgetprocessen för 2016.

42 26 Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete (beskriv även i svaret hur förvaltningen har arbetat/använt öppna jämförelser i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete)? Akademiskas mål Fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet Kommentar/lägesbeskrivning Öppna jämförelser används i måttlig omfattning i kvalitets- och utvecklingsarbetet inom sjukhusets verksamhetsområden. Orsaken är att Öppna jämförelser utgör ett utsnitt av indikatorer från många olika datakällor, främst de nationella kvalitetsregistren. Under 2014 så rapporterade sjukhuset in data till 71 nationella kvalitetsregister. Resultaten från de register som är aktuella för den aktuella verksamheten används i mycket stor utsträckning, och man har därmed tillgång till ett väsentligt större antal indikatorer för att bedöma sina resultat än de som presenteras i Öppna jämförelser. Även om de nationella kvalitetsregistren är den mest använda datakällan så används även Öppna jämförelser i relativt stor utsträckning som komplement för de variabler som inte ingår i för specialiteten relevanta nationella register. För det övergripande analysarbetet på sjukhusnivå används Öppna jämförelser i stor utsträckning. Någon landstingsövergripande analys av Öppna jämförelser har inte funnits tillgänglig under Akademiska sjukhuset deltar nu i framtagandet av en sådan analys. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 Akademiskas mål 100 % följsamhet till 2014 års handlingsplan för miljö Kommentar/lägesbeskrivning Två mål uppnås, då koldioxidutsläpp från arbetsresor och användning av diklofenak minskar. Två mål uppnås delvis, materialåtervinning av avfall har ökat och energiförbrukningen minskat men inte tillräckligt för att nå målet. Tre mål uppnås inte, då utsläpp från flygresor och användningen av sertralin och fluorokinoloner ökar. Förnyelse Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar Mål Akademiskas mål Implementering av forskningsstrategin har påbörjats Kommentar/lägesbeskrivning Under året har arbetet med att tydliggöra en FoU budget inletts med målet att en sådan budget ska finnas inom varje verksamhetsområde från och med Detta eftersom tydliggjorda resurser som även är styrbara utgör en grundförutsättning för att kunna genomföra den nyligen antagna forskningsstrategin inom LUL. Omfördelning samt allokering av medel till en FoU budget är dock inte en helt enkel uppgift eftersom det uppstår undandragningseffekter i verksamheten som måste beaktas. Tillvägagångssättet blir därför att successivt under några år arbeta med att öka andelen medel som läggs inom FoU budgeten till dess att AS når önskad nivå vad gäller allokering av medel för dessa båda ändamål.

43 27 Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Akademiskas mål Akademiska har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sjukhusets prioriterade strategiska områden utifrån forskningsstrategin Kommentar/lägesbeskrivning Inom både Center of Excellence diabetes samt Allergicentrum har resurser skjutits till för att på ett bättre sätt än tidigare kunna motsvara det behov av ny kunskap som finns inom dessa områden. Inom diabetesområdet har forskare under året i hård nationell konkurrens nyligen erhållit betydande anslag från den nyligen instiftade fonden för klinisk behandlingsforskning. Projektet som handlar om förbättrad vård av patienter med svårbehandlad diabetes kommer att engagera stora delar av vår sjukvårdsregion vilket ligger helt i linje med vårt sätt att arbeta med större forskningsprojekt. Anslaget på cirka 25 miljoner kronor kunde erhållas till stor del på grund av den infrastruktur till gagn för forskning som byggts upp inom AS. Inom allergicentrum pågår en uppstart genom tillförsel av resurser och rekrytering av spetskompetenser för att nå högt ställda mål vad gäller forskning inom detta viktiga område. Som ett led i att ytterligare stärka den för den kliniska forskningen viktiga infrastrukturen startades i september ett kansli för att ge administrativt stöd till kliniska forskare framförallt när det gäller avtal med tredje part samt ekonomisk uppföljning av bland annat studier som drivs tillsammans med läkemedelsföretag samt medicintekniska bolag. Denna typ av hantering utgör ofta anledning till att studier inte startar eller att studier inte kan genomföras på avsett sätt. Redan efter några månader har denna enhet visat på att det finns ett betydande behov. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Akademiskas mål Landstingsövergripande rutin för Mini-HTA 1 används minst 2 gånger/division, alt. ca 10 gånger på hela sjukhuset vid införande av nya metoder Kommentar/lägesbeskrivning Samtliga divisionsledningar och samtliga verksamhetschefer har informerats om mini-hta. Någon central registrering av användningen förs ej centralt inom AS utan detta ska rapporteras via respektive division. Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) Akademiskas mål Akademiska har ökat kunskapen bland chefer om hälsoekonomiska analyser och i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) Kommentar/lägesbeskrivning Under året har inga riktade aktiviteter genomförts för att nå ut med denna kunskap till chefer på verksamhetsnivå. Däremot innefattar arbete med värdebaserad vård flera olika aspekter som till sitt innehåll faller inom den vida ram som omsluter hälsoekonomi som generellt begrepp 1 HTA= Health Technology Assessment

44 28 Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Akademiskas mål Akademiska har ett strukturerat samarbete med bl.a. andra fakulteter inom universitet utöver medicinska, samt företag inom life science industrin Kommentar/lägesbeskrivning Under hösten har en utredning gjorts tillsammans med de båda vetenskapsområdena Tek-Nat och Med-Farm inom UU om möjligheterna att öka samarbetet mellan dessa båda områden inom UU och AS. Utredningen visade på ett mycket stort antal områden där ett fördjupat samarbete mellan AS och Tek-Nat skulle kunna vara till stort värde för båda parter. Fyra strategiska områden identifierades som de i nuläget allra viktigaste. Dessa valdes för att de svarade mot aktuella prioriterade behov inom vården och i samhället i stort. Dessutom för att de hade en tydlig koppling till styrkeområden inom universitetets forskning och för att de hade och har en karaktär som gör att de förutsätter tvärvetenskapligt samarbete och samverkan med vården. De föreslagna områdena var: Bildbaserad diagnostik och strålterapi Medicinsk sensorik Teknik för vård Datorstödd kirurgi och planering För närvarande är utredningen under värdering hos rektor för UU varefter motsvarande värdering kommer att ske inom AS för att avgöra hur ett framtida samarbete mellan Tek-Nat samt AS skulle kunna formuleras samt resurssättas. Medarbetare Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Mål Kommentar/lägesbeskrivning Kompetensförsörjningsprocessen innefattar successionsplanering för både chefer och specialister Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Kommentar/lägesbeskrivning Aktiviteter som genomförts för att stärka arbetsgivarmärket Annonsmallar för rekrytering framtagna Nytt material kopplat till mässor och arbetsmarknadsdagar Medarbetardagar Genomförandet av blodomloppet Storytellingfilmer EVP-film Medarbetardag Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat Kommentar/lägesbeskrivning EMI har minskat marginellt mellan 2012 till 2014 från 4,03 till 4,01

45 29 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort Kommentar/lägesbeskrivning Ca 20 procent av medarbetarna har individuella styrkort Upplevelsen av delaktighet har ökat Kommentar/lägesbeskrivning Upplevelsen av delaktighet har ökat från 3,4 vid medarbetarundersökningen 2012 till 3,5 vid medarbetarundersökningen Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Kommentar/lägesbeskrivning Uppfyllelsen av kraven i Verksam avseende arbetsmiljö har ökat från 87 % till 89 % för dem som svarat. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Akademiskas mål Kommentar/lägesbeskrivning Sjukfrånvaron är högst 4,5 % Sjukfrånvaron i % av total arbetstid har ökat från 4,91 % till 5,17 % Akademiskas mål Samverkansavtalet ska följas Kommentar/lägesbeskrivning Samverkan sker på sjukhus-/divisions- och verksamhetsområdesnivå i enlighet med samverkansavtalet.

46 30 Bilaga 4 Måluppfyllelse vårdavtal MÅLUPPFYLLELSE KVALITETSBILAGA Mål Kommentar/Lägesbeskrivning Utfall 3. Medborgare och kund 3.1 Kunskapsbaserad och ändamålsen- Q1 Q2 lig hälso- och sjukvård Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Mål: God cancersjukvård Utföraren ska säkerställa en god cancersjukvård för patienterna. Sjukhuset deltar i 71 kvalitetsregister. Det föreligger inom sjukhuset redovisning hur man arbetar med resultaten av dessa register. Exempelvis används inom brännskadevården ett register där resultaten jämförs med internationella resultat och därefter tas åtgärder fram för förbättringar. 1. Antal riskbedömningar i Senior alert 2014: st 2. Antal registreringar i Svenska Palliativregistret: 806 st Täckningsgrad: 60 % 3. Alla berörda verksamheter arbetar utifrån sina resultat i Öppna jämförelser. Som exempel kan nämnas att man inom kardiologin genomför ett nytt arbetssätt hos kranskärlssköterskorna för att uppnå de sekundärpreventiva målen. 4. Akademiska sjukhuset anställde i augusti kvalitetschef som tillika är projektledare för ledningssystemsprojektet. En projektplan antogs under hösten. Styrgrupp och projektgrupp har börjat arbeta. Beslutades i december att skapa ny roll hos samtliga verksamhetschefer, kvalitetssamordnare, så att ledningssystemet kan vidareutvecklas och implementeras på hela sjukhuset. Kvalitetscertifieringsarbete enligt EU standard , Kvalitetsledningssystem inom hälso- och sjukvård, inleddes inom verksamhetsområde Plastik- och käkkirurgi. Verksamheten ska ha genomfört certifieringsrevision till december Antalet kontaktsjuksköterskor för bröstcancer har ökat från två till fyra, för prostatacancer är sjuksköterska utsedd och kommer starta arbetet inom kort. Vad gäller Kolorektal pågår arbetet och för lungcancer utvecklas nu rollen och två sjuksköterskor kommer att gå utbildning inom RCC under våren. 2. Vidareutveckling av data från QlickView fortsätter för att få fram ledtider för det fortsatta arbetet. Rekrytering av patologer, ST-läkare och eventuellt undersköterska pågår för att förkorta svarstiderna. 3. Vårdprocesserna för bröst- och kolorektalcancerpatienterna är klara. För prostatacancer är maxledtiderna definierade. Arbetet med värdebaserad vård för lungcancer har påbörjats vilket innefattar arbetet att korta ledtiderna.

47 31 Q3 Mål: God strokesjukvård Utföraren ska säkerställa en god strokesjukvård för patienterna. Målet för Rädda Hjärnan är att patienten ska få trombolys inom 40 min efter ankomst till sjukhuset. Ledtiden har förbättrats från 54 min (2013) till 49,5 min (2014) genom att de flesta trombolyser (64 %) startar redan på röntgen. Ledtid: 49,5 min (median). Kvinnor (30 st.) 50 min, Män (24 st.) 47,5 min. Q 4 Mål: God hjärtsjukvård Utföraren ska säkerställa en god hjärtsjukvård för patienterna. Andelen reperfusionsbehandlade vid ST-höjningsinfarkt för patienter 79 år och yngre är 89 %. Statistik angående dödlighet tas fram könsuppdelat. Q5 Mål: God diabetesvård Utföraren ska säkerställa en god diabetesvård för patienterna. 1: 74 % varav män 74 %, kvinnor 75 %. 2: 93 % varav män 96 % och kvinnor 91 % 3: registreringar varav män 635 st. och kvinnor 534 st. Q6 Q7 Mål: God psykiatrivård Utföraren ska säkerställa en god psykiatrivård för patienterna. Mål: Kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Utföraren ska verka för att patienterna får en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess % är registrerade i kvalitetsregistret ECT % har fått minnesfrågan Sjukhuset huvudsakliga arbete med dessa frågor ligger inom psykiatrin och neurologi/rehabmedicin. Inom psykiatrin driver en rehabkoordinator arbetet inom de olika områdena. 1. ST-läkare inom psykiatrin har fått försäkringsmedicinsk utbildning. Där arbetar man fortlöpande med SIP för att möjliggöra tidig samverkan. 2. Psykosvården arbetar systematiskt med Illness management recovery som är en evidensbaserad metod. Affektiva sjukdomar erbjuder KBT individuellt och i grupp. Inom neuro/rehab registreras patienterna i nationella registret för smärtrehabilitering (NRS), där man också utvecklar utvärdering med att mäta individuell målsättning 3. Inom ramen för den s.k. PRIO-satsningen pågår under året inom psykiatrin särskilda satsningar för kompetensutveckling för berörda grupper. Inom neuro/rehab

48 32 Q8 Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Utföraren ska tillse att läkemedelsförskrivningen är kostnadseffektiv. används medel från den statliga rehab-garantin för kompetensförstärkning av personalen, ex OMT-kurs vid smärtcentrum, externa kurser och möten. Behandlingsmiljön har också moderniserats med nya möbler och IT-utveckling. 4. Inom befintlig budgetram arbetar verksamheten inom psykiatrin kontinuerligt för att tillgodose patientbehovet avseende evidensbaserad rehabilitering. Enligt tidigare beräkningar saknas idag ekonomiskt utrymme för att ge evidensbaserad rehabilitering till alla patienter som har behov av detta. Inom neuro/rehab pågår stärkt utbildning av patienter/anhöriga (pedagogiska programmet), utbildning av personal från primärvården samt internetbaserad rehabilitering. Detta kräver insatser från personalen och skulle stimulansmedlen tas bort kan det inte bibehållas utan resursförstärkning. I dagsläget finansieras ett helt rehab-team med dessa medel på sjukhuset samt 9 primärvårdsteam. Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Förskrivningsråden från Läkemedelskommittén har inlagts i budget för Uppföljning har sedan skett genom att kontrollera följsamhet till förskrivningsråden. Budgeten följs upp månadsvis och för 2014 betyder det ett överdrag på 1,2 miljoner kronor på en budget på 760 miljoner kronor Reumatiska sjukdomar Sammanfattning * Behandling av patienter med RA syftar till att dämpa sjukdomsaktivitet - om möjligt med uppnående av klinisk remission - samt förebygga leddestruktion och en allvarlig sjukdomsutveckling på längre sikt. Internationella klassifikationskriterier har tagits fram för att identifiera patienter med kort sjukdomsduration och hög risk för persisterande sjukdom. Prognostiska faktorer har stor betydelse för valet av behandling. Viktiga principer i behandlingsstrategier vid tidig RA är tidig insättning av DMARDs, behandling med metotrexat i adekvata doser hos patienter med ogynnsam prognos, täta kontroller och snabba förändringar av dos och läkemedel vid otillfredsställande effekt. Behandling med biologiska läkemedel har fått en mer framträdande roll, och strukturerad uppföljning av effekt och säkerhet i register är viktig. Strukturerade försök till utsättning eller dosminskning av TNF-hämmare och möjligen även andra biologiska läkemedel kan framförallt övervägas vid tidig behandling och god, persisterande effekt. *Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening

49 33 Cancerläkemedel Generellt för cytostatika är att insättningskriterierna följer indikationer som finns i FASS eller de behandlingsriktlinjer som finns för cytostatika nationellt. Exempel på cytostatika med hög behandlingskostnad Monoklonala antikroppar trastuzumab Herceptin pertuzumab Perjeta ipilimumab Yervoy bevacizumab Avastin Proteinkinashämmare vemurafenib Zelboraf dabrafenib Tafinlar ibrutinib Impruvica criziotinib Xalkori Övriga onkologiska läkemedel paklitaxel Abraxane cabazitaxel Jevtana abirateron Zytiga Utsättning av läkemedel sker vid sjukdomsprogress eller att behandlingen måste avbrytas pga. biverkningar. Diabeteshjälpmedel Finns inga traditionella Diabetesbehandlingar som kostar > kr/ månad. Angående Insulinpump så kostar det cirka kr/år och vi använder samma indikationer som i gällande nationella rekommendationer. Socialstyrelsen har slagit fast att användningen av pump vid typ 1 bör öka inom landet. Vi har 20 % pump hos våra patienter med typ 1 diabetes vilket är kring genomsnittet nationellt dvs. vi bör öka antalet successivt framöver. Indikationer (typ 1 diabetes); svårbehandlat blodsocker där man inte når målnivå (HbA1c), upprepade svåra hypoglykemier, unawareness, allmänt labilt blodsocker, gastropares, hög insulinkänslighet mm. Följes mer tätt än vanliga patienter med typ1 och utsättning om ej fungerar bra men det är sällsynt, kan också seponeras vid hög ålder, allmän sjuklighet etc.

50 34 CGM= kontinuerlig mätning av vävnadsglukos, kostar cirka kr/år vid kontinuerlig användning men vi har oftast kortare tid, veckor, månader. många Indikationer: Högt HbA1c, hypoglykemier, unawareness, labilt blodsocker mm (liknar indikationer för Pump, många med pump har förstås också CGM behov). Följes noggrant och ingen effekt= utsättning FGM,(flash glucos monitor) ny variant av CGM som är oerhört spännande. Mer patientcentrerad, patient behöver inte kalibrera med blodsocker längre alls och bestämmer själv när vill veta glukosvärdet. Patienten scannar av glukosvärdet och behöver ej sticka sig. Kostar mindre än traditionell CGM men ersätter inte utan lite olika patienter delvis. Pris cirka 15000/år per patient. Q9 3.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Q10 Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Hänvisar till patientsäkerhetsberättelse upprättad mars Årets arbete kommer sammanställas i ny patientsäkerhetsberättelse mars Mätning av trycksår (SKL:s punktprevalensmätningen) utfördes mars 2014 med oförändrad prevalens av trycksår kategori ,5 % 2014(16.9 % 2013) En handlingsplan är upprättad eftersom de uppsatta målen för trycksår inte kommer att uppnås Exempel på vidtagna åtgärder: Avsatta medel för inköp av trycksårsförebyggande madrasser till sjukhusets alla sängar finns. Under 2014 har avdelningar följts upp med riktade trycksårsronder utifrån punktprevalensmätningarnas resultat. Regelbundna nätverksträffar där utbildning och stöd till förbättringsarbetet har genomförts. Mätning " Dagens smärta" utfördes under mitten av december, resultatet för 2014 publiceras inom kort. Mätning Dagen Nutrition genomfördes i februari Totalt deltog 413 patienter (Könsfördelning: kvinna 219 (53 %), man 194 (47 %)) i mätningen och av dessa gjordes beräkning på energiintag/energibehov på 411 patienter, dvs. 99,5 %. Motsvarande siffror 2013 var 98,6 %. Nutritionsrådet ger utifrån resultaten ett kontinuerligt stöd till verksamheterna via nutritionsansvariga medarbete. MTh: 1. Klarar målet 80 % 11månader, klarar målet 70 % 1månad 2. Klarar målet 90 % alla månader KB: 1.Klarar målet 80 % 11 månader, klarar målet 70 % 1 månad 2. Klarar målet med 90 % alla månader Psyk: 1. Klarar målet med 80 % 10 månader, klarar målet med 70 % 2 månader 2. Klarar målet med 90 % 9 månader, klarar målet med 80 % 3 månader Neuro: 1. Klarar målet 80 % alla månader 2. Klarar målet 90 % alla månader

51 35 Q11 Mål: Säker läkemedelsförskrivning Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet kring förskrivning av läkemedel. Q12 Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens Utföraren ska aktivt arbeta med att motverka ökad antibiotikaresistens. KOD: 1. Klarar målet 80 % 10 månader, klarar målet 70 % 2 månader 2. Klarar målet 90 % alla månader DAT: 1. Klarar målet 80 % 9 månader, 70 % 3 månader 2. Klarar målet 90 % alla månader 3. Punktprevalensmätning: Resultatet för hela sjukhuset vid vårens mätning av följsamhet till basala hygienrutiner är oförändrat (84,3 %) sedan 2013 och för följsamhet till klädregler har en förbättring skett (98,6 %) sedan Genom samarbete med EPJ och chefläkarna har vi sedan juni 2014 kunnat följa; hur många utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse som har fyllts i och sparats hur många gånger som "Ja-rutan" för "Läkemedelslista/dosrecept utdelad" har kryssats i hur många gånger som "Ja-rutan" för "Läkemedelsförändringar" har kryssats i hur många gånger som någon fritext har fyllts i under "Läkemedelsförändringar under vårdtiden" 2. Det brukar vara 1-2 Pascal-relaterade frågor per dag. Sköterskorna frågar om och när det kommer en akutrulle och hur länge de ska dela mediciner för vid utskrivning. Läkarfrågorna handlar mer om stöd vid ordination, uppstart av dos och ibland leveransaspekter. Vanlig fråga är hur Inloggning i Pascal kan göras. Genomgång om vad de behöver titta på i Pascal - vilande/aktiv, historik, hur man kan få ordinationerna i olika ordning på skärmen mm. På aktuell patient: Instruerar också vid ordination hur man kan tänka kring preparatval, förpackningar, disp i rulle, dostider, akut leverans mm. I genomsnitt tar pascal-hanteringen ca 10 timmar/vecka totalt för samtliga kliniska apotekare. Stramaarbetet fortsätter med oförändrad kraft även inom slutenvården, utredning avseende optimering av Stramaresurserna inom Landstinget genomförs av f.d. VC verksamhetsområde Infektionssjukdomar Göran Günther, som ska lämna slutrapport i mars. Under året är två infektionsspecialister rekryterade för arbete med sjukhusinterna frågor. Infektionsverktyget är infört. Nästa steg med uttag och analys av inmatat material är påbörjat genom genomförd utbildning av superanvändare. Under 2015 kommer de första utdatarapporterna efter validering att användas för fortsatt målformulering i samarbete med vårdhygien.

52 36 Q13 Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet för patienter 75 år och äldre 1. Läkemedelsgenomgångar Antal läkemedelsgenomgångar (lmg) 2014 är (fördjupade 409). Att jämföra med 2013 då det utfördes (fördjupade 1 332). Under 2014 har det varit större tyngdpunkt på läkemedelsavstämningar och "enkla läkemedelsgenomgångar" jämfört med tidigare år. Siffrorna över antalet läkemedelsgenomgångar kommer i år från utdataenheten, d v s antalet dokumenterade läkemedelsgenomgångar i Cosmic och hur läkemedelsgenomgångarna har kategoriserats i journalanteckningarna. Många gånger är läkemedelsgenomgångarna som görs ett mellanting mellan det som beskrivs som enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång av Socialstyrelsen. Då kategoriseras genomgången som "enkel läkemedelsgenomgång. Statistiken blir därför något missvisande. Under året har också mycket tid ägnas åt att underlätta Pascal ordinationerna, ca 10 timmar/vecka totalt för apotekargruppen. Mer information se Årsrapporten 2014 för klinisk farmaci. 2. Utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse. Antal i % upprättade utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelser till patienter >75 år, av totalt utskrivna. KOD 4 % KB 60% MTH 25% Neuro 16% Psyk 10% läkemedelslistor har utdelats. Q14 Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre Utföraren ska minska förskrivningen av vissa olämpliga läkemedel för patienter 75 år och äldre 2014 DDD 2013 DDD antikolinerga läkemedel tramadol långverkande bensodiazepiner

53 37 propiomazin NSAID Patientfokuserad hälso- och sjukvård Q15 Mål: Hög patientupplevd kvalitet Utföraren ska säkerställa en hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården. Q16 Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vården för patienter med behov av vårdinsatser från flera aktörer. Q17 Mål: Behovsanpassad patient- och närståendeinformation Utföraren ska behovsanpassa patientoch närståendeinformationen. Beräkningsunderlag gäller för Uppsalapatienter förskrivet på arbetsplats Akademiska sjukhuset Patienternas erfarenheter och synpunkter är viktiga för vårdens utveckling och förbättring. Nationella patientenkäten utgör en grund i arbetet med att utforma patientnära arbetssätt där patienternas behov är i fokus. Dessa patientnära arbetssätt inom slutenvård (inom ramen för FAS) är framtagna i en tvärprofessionell arbetsgrupp där samtliga divisioner har en representant. De konkreta resultaten utifrån nationella patientenkäten är uppdelade på makro- (landstings), meso- (Akademiska sjukhuset) och mikro-(verksamhetsområdes) nivå. På mesonivå kommer fokus ligga på förbättrad kommunikation. Aktiviteter är arbetet med värdebaserad vård med fortsatt arbete med kontaktsjuksköterskor, fortsatt arbete med läkemedel med hjälp av apotekare och utskrivningshjälpen samt implementering av den nya patientlagen. På mikronivå kommer handlingsplaner att utarbetas också med fokus på kommunikation. Regelbunden samverkan med länets kommuner och övriga landstinget sker. Inom rehabmedicin pågår arbete med att genomföra SIP då många patienter där är aktuella för det. I vissa fall finns speciella kontaktpersoner för att understödja arbetet. Inom psykiatrin är en handlingsplan upprättad under året för att stärka arbetet med SIP och omfattande utbildningsinsatser är planerade. Man har medverkat i pilottest av SIP i Prator. 1. Arbete med enhetlig kontaktinformation på webbplatsen har genomförts. En patientinformationsprocess pågår där fokus under året har legat på riktlinjer för kallelser och beräknas vara klar under början av året Mina vårdkontakter införs successivt i organisationen och synliggörs på webbplatsen. Informationsinsatser har gjorts internt för att möta kraven kring ny patientlag. 2. Anhörighörnan i Blå rummet har inrättats. Arbetet är ett länsgemensamt åtagande mellan kommun och landsting och bemannas av anhörigkonsulenter och volontärer från Anhörigstöd i respektive kommun samt sjuksköterska. Inom psykiatrin har genomförts föreläsningskvällar för patienter och närstående. När-

54 38 Q18 Mål: Förbättrad användning av vissa läkemedel Utföraren ska använda evidensbaserade och kostnadseffektiva läkemedel för definierade patientgrupper. ståendeutbildning har genomförts inom beroende- och neuropsykiatrin. Inom akutsjukvården sker fortbildning av medarbetare i anhörigstöd och närståendes behov följs upp. 3. I maj 2014 lanserades en responsiv webbplats (anpassar sig till enheter) för en bättre och mer tillgänglig användarupplevelse. Skyltprogram för Akademiska sjukhuset togs fram under 2014 i samarbete med handikapporganisationerna. Syftet med skyltprogrammet är att med en enhetlig skyltning möta besökarnas krav utifrån deras olika språkliga och funktionella förutsättningar. Google translate är infört på den externa webbplatsen, vilket innebär att besökaren har möjlighet att översätta allt textinnehåll till 56 olika språk. Osteoporosverksamheten Socialstyrelsen har rekommenderat att utreda patienter med hög-risk för fraktur, t ex patienter med tidigare fraktur eller kortisonbehandling, med DXA. Patienter med osteoporos skall därefter erbjudas behandling med antingen tablett alendronsyra, infusion zoledronsyra, eller injektion denosumab. Användandet av osteoporosläkemedel i C-län Det lokala vårdprogram som tagits fram i Uppsala gemensamt för slutenvård och primärvård i samklang med LMKs rekommendationer anger samma läkemedel enligt följande rangordning. 1a handsval: tablett alendronsyra 70 mg/vecka. Denna behandling erbjuds till alla patienter i första hand. Är idag det billigaste och även mest beprövade läkemedlet mot osteoporos. 2a handsval: årlig infusion med Aclasta 5mg. Detta erbjuds de patienter som ej kan ta tablett alendronat pga. gastrointetinala besvär. Infusion-er kan administreras via primär-vården. Hjälp med infusion kan fås via specialutbildade sjuksköterskor i Uppsala, Tierp, Östhammar och Enköping. 3e handsval: Subcutan injektion med denosumab, Prolia, var 6e månad. Detta erbjuds till patienter som ej kan ta Aclastainfusion pga. ner-satt njurfunktion. Rekommendation att använda Aclasta eller Prolia sker via osteoporosenheten där all bentäthetsmätning av kliniska patienter sker i C-län. Frakturkedja Socialstyrelsen vill att vården fokuserar på sekundärprevention och den parameter som används i SKLs öppna jämförelser rör antal patienter som står på be-handling 6 månader efter fraktur. Här har Uppsala legat i topp med strax under 20 %, rikssnittet ligger på 14 % För att förbättra detta har vi sedan 2014 en frakturkedja där patienter med diagnos på

55 39 osteoporosrelaterad fraktur identifieras via Cosmics utdataenhet varvid vi kan kontakta de patienter som inte redan är remitterade och erbjuda mätning. Ungefär patienter har identifierats varje månad genom denna åt-gärd. Vi söker nu medel för att mera utförligt monotorera denna vårdkedja, och även följa den absoluta fraktur incidensen i C-län. Vad gäller remisser har vi ca 250 remisser i månaden, ca hälften av dessa ordineras behandling och av dessa får ca 80 % tablett Alendronat 3.4 Effektiv hälso- och sjukvård Q19 Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda aktörer. Läkemedelsbehandling av barn med kronisk astma. Vi har kartlagt läkemedelsanvändningen på samtliga vårdnivåer i hela länet (primärvård-barnspecialistmott i länet - barn-allergimott på sjukhuset). Resultat: primärvården förskriver mest läkemedel totalt. Förskrivningen sker till alla åldersgrupper också läkemedel till svårare sjuka. Fyndet är anmärkningsvärt och indikerar behov av tydligare nivåstrukturering och kunskapsspridning. Undersökningen har resulterat i ett examensarbete på läkarlinjen. Vidare har en enkätundersökning bland 100 distriktsläkare genomförts för att inventera hur diagnostik och behandling sker i praktiken. Undersökningen har varit problembaserad. Resultaten är under analysering. Vidare har våra barnallergologer deltagit i en undervisningsinsats under distriktsläkardagarna i länet. 1. Dagligen finns ett omfattande samarbete på sjukhuset med bland annat kommunerna och primärvården. En förutsättning för det pågående arbetet med värdebaserad vård är ett fungerande samarbete både internt och externt. I detta arbete går man igenom remisshantering, utskrivningsrutiner mm. Exempel på samarbeten är kommunkoordinator som arbetar på akutmottagningen för att underlätta samarbetet vad gäller akut omhändertagande. Inom barnsjukvården sker samverkan genom Barnrådet och nationellt finns där samverkan inom protonstrålningsbehandling. Inom psykiatrin finns till exempel dessutom samarbete med Uppsala kommuns socialpsykiatri och biståndshandläggarchef. 2. I processerna kring värdebaserad vård ingår patientrepresentanter som en förutsättning för att nå ett bra resultat. Inom många områden, till exempel inom kirurgdivisionen sker viktig samverkan med patientorganisationerna. Inom pediatriken pågår till exempel ett pilotprojekt med riksförbundet för cystisk fibros för att ta fram handlingsplan för verksamhetsutveckling. Inom delar av sjukhuset genomförs kontinuerligt patientenkäter för att följa patientnöjdhet och synpunkter. Inom psykiatrin finns specifika projekt med brukardelaktighet och inom alla verksamheter där med vuxna patienter finns brukarråd. Inom neuro finns regelbundna möten med brukarorganisationer och HSO-ombud.

56 40 Q20 Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Utföraren ska bidra till en sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess för vårdtunga patienter som riskerar återinläggning på sjukhus. Inom sjukhuset försenades starten av arbetet med den specifika utskrivningsprocessen som gjordes som pilot i Enköping då utvärderingen försenades. Dock startar nu arbetet inom medicin. Inom geriatriken arbetar man med Webb-koll där man kontaktar patienterna efter utskrivning. Utskrivningsprocessen har också förstärkts med apotekarinsatser vid varje utskrivning till korttidsboenden för att kontrollera alla läkemedel. Dessutom kommer ett projekt tillsammans med NÄVA just starta som kommer följa upp återinskrivningar och analysera orsakerna till dessa. Q21 Mål: Rökstopp inför planerade operationer Utföraren ska aktivt arbeta för rökstopp inför planerade operationer. 3.5 Jämlik hälso- och sjukvård Q22 Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Q23 Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik patienter hat fått information om rökstopp inför planerade operationer patienter har totalt fått rökavvänjning men svårigheter att avgränsa enbart för indikatorn rökstopp inför operation. 1. Under 2014 har utifrån landstingets handlingsplan utarbetats en plan för Akademiska. Arbete med att genomföra aktiviteter utifrån dessa handlingsplaner har genomförts. Könsuppdelad statistik är framtagen och en diskussion med sjukhuskyrkan och övriga trossamfund är förd och kommer fortsätta framgent. En utbildningsinsats för chefer är nu planerad för att genomföras i början av nästa år. 2. En rad åtgärder är genomförda utifrån landstingets handlingsplan för Barnets rättigheter. Barnombudsmannen har besökt divisionerna och initierat arbete inom verksamheterna angående information om barnets rättigheter, att utveckla former för dialog samt anpassa beslut utifrån barnperspektiv. Inom barnsjukhuset leds det sjukhusövergripande arbetet med barnambassadörer, arbete pågår med att förbättra den palliativa vården för barn och man har fokuserat arbetet på barnets och föräldrarnas delaktighet. Inom övriga sjukhuset har man arbetat med upprättande av kvalitetsdokument för att stärka barnens rättigheter och inom psykiatrin är barnkonsekvensanalys genomförd. Se ovan under respektive rubrik. Vad gäller hjärtsjukvård föreligger ej könsuppdelade uppgifter. Utföraren ska återrapportera statistik könsuppdelat för följande mål: Strokesjukvård Hjärtsjukvård Diabetesvård

57 41 Q24 Mål: Jämställd sjukskrivningsprocess Utföraren ska verka för en mer jämställd sjukskrivningsprocess. En av landstingets två operativa processledare har fortsatt arbetat med implementeringen av handlingsplanen under året. Det har skett genom information på arbetsplatsträffar och genom mer riktad information och riktat arbete. 3.5 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Q25 Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. Q26 Mål: Stöd för minskad tobaksrökning Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskad tobaksrökning. Arbetet pågår och alla divisioner har påbörjat implementeringen av riktlinjerna. Det är en variation i hur långt man kommit, från 20 % till 62 %. MTH, KB och psykiatridivisionen har ett aktivt arbete och hittills har ca 50 % av de aktuella enheterna infört rutiner enligt Landstingets Kunskapsunderlaget för levnadsvanor. Totalt till hela landstinget har det varit 15 MI-kurser, av dessa har några varit med deltagare från olika förvaltningar,(öppna kurser) samt en specifik kurs för ST-läkare i landstinget. Det pågår flera handledningsgrupper och det har varit öppna handledningstillfällen samt fördjupnings och inspirationsdag. Akademiska har haft 13 kursen varav flertalet har varit enbart för AS patienter har tillfrågats om tobaksvanor. 2. Patienter som fått tobaksavvänjning har huvudsakligen kanaliserats till lungmedicinska mottagningen, 110 patienter och 2 51 besök. Totalt på sjukhuset har 144 patienter fått tobaksavvänjning. Q27 Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat riskbruk av alkohol patienter har screenats med AUDIT3/ hela AUDIT eller utifrån Landstingets Kunskapsunderlag för levnadsvanor. Rutinerna inkluderar att patienter med riskbruk får information om mindre riskfull alkoholkonsumtion. Av de screenade hade 17 % ett riskbruk, 21 % av männen och 14 % av kvinnorna. Flest patienter med riskbruk finns i åldrarna år (1 373) år (1 207) och år (1 051). Flest patienter med riskbruk finns inom psykiatri (34 %) och kirurg/onkologi (22 %). På uppdrag av Socialstyrelsen testades de frågor som Socialstyrelsen rekommenderar för att mäta veckokonsumtion respektive intensivkonsumtion. Slutsatsen är att frågan om intensivkonsumtion har en bra screeningkapacitet för riskbruk och den ingår i Landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor

58 42 Q28 Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Målet att 20 % av sjukhusets berörda avdelningar/mottagningar har infört ett systematiskt arbetssätt för screening av undernäring och/eller hälsosamma matvanor har nåtts på samtliga divisioner. Q29 Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för fysisk aktivitet. 3.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Q30 Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården. Q31 Mål: Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Alla aktuella divisioner har avdelningar/mottagningar som gett rekommendationer om fysisk aktivitet och skrivit FaR, sammanlagt 23 verksamhetsområden och totalt har 409 FaR förskrivits, 149 patienter har fått FaR med Friskvårdslotsning. Information om förskrivning av FaR till äldre och Seniorkortet har spridits i hela Landstinget. Seniorkortet har även spridits nationellt via HFS-nätverket. För att nå fler patienter och besökare finns nu seniorkortet även som bildspel som visas i väntrummen. Planering pågar för friskvårdslotsning via Blå rummet för äldre patienter med t.ex. minnessvårigheter och andra kognitiva svårigheter som behöver stöd av annan person för att kunna tillgodogöra sig lotsningsstödet till fysisk aktivitet inom friskvården. 1. Inom hela sjukhuset arbetar man med att utöka telefontiderna. Till exempel inom psykiatrin ses en ökad telefontillgänglighet genomförd med möjlighet för patienter att nå samordnares tjänstemobilnummer samt öppna telefontider till behandlare inom verksamheten. Drop in-tider för urinprovsmottagning och somatiskt status. På akuten pågår utvecklingsprojekt för förbättrad telefonrådgivning. Inom BUP är telefonrådgivning öppen dygnet runt/året runt. Inom neurodivisionen har telefontillgängligheten har legat på fortsatt hög nivå som under 2012 och 2013, vilket innebär nivåer på 90-95%. Telefontiderna har utökats och arbetet fortskrider för att ytterligare utöka tillgängligheten. 2: Akademiska har under året ökat anslutningen till "Mina vårdkontakter". Man arbetar nu vidare med Webb-tidboken där patienter har möjligheter att se sina inbokade tider och på sikt också kommer kunna göra om- och avbokningar. 3. Neuro, DAT, KB och KOD-divisionerna har uppnått målet att remisserna är bedömda inom 5 dagar. Psykiatrin klarar 9 månader. MTh klarar målet 11 månader. Under våren uppnåddes grundkraven för både nybesök och operation och behandling under fyra månader. Under hösten uppnåddes grundkravet återigen för operation och behandling i oktober och november. Avseende besök har sjukhuset haft svårare att uppnå målen. Det beror främst på att neurodivisionen av medicinska skäl valt att prio-

59 43 Q32 Mål: Kortare väntetider till akutmottagningarna Utföraren ska förkorta väntetiderna till akutmottagningarna. 4. Förnyelse- strategiska områden 4.1 Förändringsarbete ritera återbesök framför nybesök då deras kö till återbesök varit stor. Återbesök ingår dock inte i beräkningarna för kömiljarden och deras satsning försämrar därmed sjukhusets resultat. Återbesökssatsningen och det ökade remissinflödet till verksamhetsområdena ögon och öron-, näsa- och hals från bland annat Gävleborg och Dalarna har bidragit till att måluppfyllelsen mot grundkravet i kömiljarden inte kunnat uppnås för nybesök under hösten. Prestationskravet har däremot sett något bättre ut under hösten än tidigare. Inom samtliga akutmottagningar pågår ett intensivt förbättringsarbete för att förkorta väntetiderna. Akutmottagningen ingång 60: Efter nationella projektet "Akut förbättring" som avslutades 2013 har styrgruppen med berörda verksamhetschefer fortsatt att träffas regelbundet för att initiera ytterligare aktiviteter/åtgärder för att förbättra situationen för akutflödet. T ex utökat samarbete med Primärvården, Närakuten och Mobila äldreakuten. Arbete med interna processer såsom förbättrade flöden till röntgen, medicinmottagning mm pågår. Dessutom arbetar man bland annat med utbildnings- och bemanningsfrågor, att identifiera den sköra äldre patienten samt traumaomhändertagande. Under året har sjukhusets slutenvårdsråd bildas för att förbättra patientflödet från akuten till avdelningar. Beslut är taget att inrätta ADA (Akutsjukvårdens diagnostikavdelning) som kommer starta med 6 vårdplatser våren Förstärkning har skett av de vårdplatskoordinerade funktionerna och bakjourers ansvar har tydliggjorts för förbättrad samordning av akutvårdplatser. Ortopeden har nu möjlighet att direkt skicka patienter till närvårdsavdelningen. Barnsjukhusets akutmottagning: Då processtiderna på barnakuten i jämförelse med mål och nationellt är såpass goda har inget processarbete med avseende på att ytterligare förbättra flödestriderna genomförts utan arbete pågår för att bibehålla de goda resultaten. I akutprocess II har barnakuten istället fokuserat på de värdeskapande processerna. Psykiatriska akutmottagningen: Inom den psykiatriska akutmottagningen pågår ett utvecklingsprojekt för förbättrad telefonrådgivning och triage. Vid dagliga prioriteringsmöten träffas ansvariga läkare och avdelningschefer och fördelar vårdplatser i huset för att tillgängliga platser ska finnas för akuta patienter. Vårdplatskoordinatorfunktion finns.

60 44 Q33 Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården. Exempel från verksamhetsområdena Akutsjukvård: I samarbete med kirurgen har ny traumajournal utarbetats. Anestesi/IVA: IVA deltar i multicenter QRC projekt som skall förkorta ventilatortider på intensivvården dessutom är ett annat QRC projekt, IVA delirium, under uppstart. ANIVA deltar aktivt i två sjukhusprioriterade VBV projekt. Akademiska laboratoriet: Införande av mini-hta som checklista vid införande av nya metoder. Inköp av ny instrumentering (Maldi TOF) på klinisk mikrobiologi som gör att beställaren (vården) får provsvar ett dygn tidigare. Inköp av ny instrumentering LC-MS/MS på klinisk kemi som innebär snabbare provsvar till vården avseende droger samt med lägre kostnader. Ambulanssjukvård: Ingår i arbetet med värdebaserad vård (VBV) ortogeriatrik samt i styr- och arbetsgruppen kring VBV trauma. Arbete pågår för att se om vi kan börja använda nasala läkemedel i större utsträckning eftersom det underlättar intag av läkemedel hos vissa patienter i den prehospitala situationen. Omfattande arbete nedlagt på att förbereda inför uppstarten av larmcentralen. Barnkirurgi: Uppstart av Adolescens mottagning i samarbete med VO kirurgi inlett. Kommer att leda till ökat antal specialistfall till AS. Sedan tidigare finns liknande samarbete med VO Urologi och VO Obstetrik/Gynekologi. Uppstart av arbetsgrupp för minimalinvasiv kirurgi inom VO Barnkirurgi för implementering av nya kirurgiska behandlingsmetoder. Klinisk genetik: Infört Next Generation Sequencing för flera ärftliga sjukdomar: bindvävssjukdomar, LQT, ARVC, Rasopatier. Pediatrik: Mottagning för att kunna genomföra vissa ingrepp i lustgas lanserad under Översyn av inhalationsbehandling av barn med andningsbesvär pågår. Arbete med uppdatering av antibiotikadoser för barn pågår i samarbete med infektionskliniken. Neonatologi: Projektet "neurofokuserad neonatalvård" implementerat. Kvinnosjukvård: Nya behandlingsmetoder införda inom endometrios, myom, fosterdiagnostik och vulva sjukdomar. Nya diagnostiska metoder inom Gynhälsa testas också. Flera projekt för diagnostik och omhändertagande av psykisk ohälsa bedrivs både inom gynekologi och obstetrik. Ortopedi: Tillsatt en enhetssamordnare med fokus på rutiner, centrala författningar och kvalitet. Kardiologi: Implementering av nya nationella hjärtriktlinjer planeras under Specialmedicin: Onkologisk endokrinologi har skrivit nytt vårdprogram, ute på remissrunda. Vårdprogram för thyreotoxikos är infört på AS Thoraxkirurgi: Planerar under 2015 att utarbeta vårdprogram för 4-6 prioriterade delar av verksamheten. Arbete pg med införande av TB-screening. Pg arbete med ögon ang. insättande av klorokinfosfat. Ökad användning av Mabthera vid vasculit.

61 Ökad användning av ultraljud vid ledinflammation. Hematologi: Vårdprogrammet för Cancerrehabilitering är något som planeras att arbeta aktivt med under En del av detta arbete inkluderar rekrytering av en kontaktsjuksköterska Hudsjukvård: Vårdprogrammet för malignt melanom är ändrat, kontrollerar tunna MM nu istället för att kontrolleras på onkologen. Infektion: Intensiva diskussioner har främst förts rörande de nya behandlingarna av hepatit C som kommit det senaste året, ingår i begreppet ordnat införande. Kostnaden för dessa dyra läkemedel ligger hos smittskyddet, men kommer under 2015 att planeras för en transferering till VO infektionssjukdomar inför Alla hepatit C- patienter behandlas enligt nationella rekommendationer. Neurofysiologi: Nya behandlingsmetoder: Ett exempel är införandet av ultraljudsdiagnostik vid sjukdom i det perifera nervsystemet som syftar till en förbättrad diagnostik av dito. Länslogopedi, Fysioterapi och Arbetsterapi: Infört Pneumatisk kompressionsbehandling som behandlingsalternativ för patienter med behov av lymfdränage. Den nya Behandlingen infördes efter vederbörlig prövning via rutinen för införande av nya behandlingsrutiner. Neurologi, Rehabiliteringsmedicin och Stroke: Vid arbetet med att införa nya behandlingsmetoder har introducerats Mini-HTA som ett sätt att systematiskt gå igenom behov, det vetenskapliga läget, kostnader förknippade med en ny behandlingsmetod samt vilka eventuella organisatoriska förändringar som behöver genomföras. Neurokirurgi: Sphenopalatinagangliostimulering vid Hortons huvudvärk. DBS operation vid epilepsi. Öron- Näs- Halssjukdomar: som ett led i att skaffa kompetens inom robotkirurgi inom ÖNH har två av klinikens kirurger fått utbildning. Målet är att starta upp robotkirurgi inom ÖNH där indikation och möjlighet finns. Plastik-och käkkirurgi: Vid nya behandlingsmetoder används minihta. Det har använts vid införandet av operation med käkledsproteser. En ny potentiell behandlingsmetod Nexobrid (ensymatisk behandling av vissa brsk) kommer att generera en minihta under Under 2014 har vi arbetat med att utveckla flödet och vårdprogrammet för ansiktstrauma vilket involverat både käkkirurgin och plastikkirurgin. 45

62 46 Q34 Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvård i samarbete med andra förvaltningar inom landstinget och kommunerna. Q35 Mål: Behandling för personer med läkemedelsberoende Utföraren ska skapa effektiva vårdkedjor och höja kvaliteten i behandlingen av personer med läkemedelsberoende. 1. Sjukhuset har haft ett nära samarbete med närvårdsavdelningen, både vid uppbyggnad och i drift. Kommunkoordinator på akuten är anställd där och det bidrar till ett förbättrat samarbete mellan kommun och landsting. Närvårdsavdelningen bidrar till ett avflöde av patienter från sjukhuset och har ett direktinläggningsspår från ortopeden. Föreligger ett stort önskemål från Akademiska att fler platser så snart som möjligt öppnar där som planerat, inte minst för att patienter i den åldersgruppen har de längsta väntetiderna på akuten. 2. Samtliga kommuner i länet samt landstinget klarade grundkraven och samtliga prestationer. Handlingsplaner för att utveckla samverkan under 2015 är framtagna gemensamt mellan kommun, landsting samt brukar- och anhörigorganisationerna. 3. Den nationella satsningen angående minskning av undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar klarades av landstinget. Fortsatt samarbete med primärvård och Mobila äldreakuten och närvårdsavdelningen. Inom sjukhuset arbetar man vidare med förstärkt utskrivning, förstärkning med farmaceuter och kommunsamordnare. I samarbete med närvårdsavdelningen och primärvården genomförs nu ett projekt där man under en viss period går igenom samtliga återinskrivningar till sjukhuset och utifrån resultatet kommer åtgärder att vidtas. 1. Behandlingsprogram på internet. Litet team med sjuksköterska, psykolog och läkare tar emot via remiss och egenremiss. Teamet konsulteras av patienter, anhöriga och vårdgrannar 2. Beroendepsykiatrin har samverkan över hela länet utifrån den vård hela verksamhetsområdet bedriver inom ramen för RIM/närvård

63 47 (48) Bilaga 5 Riks- och regionintäkter Riks- och regionvård Kund Utfall 2014 Utfall 2013 Förändr Not Dalarna ) Gävleborg ) Västmanland Sörmland ) Värmland ) Örebro Stockholm ) Norra regionen ) Åland Övrigt ) Summa Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT ) Kommentarer: 1) Totalt har riks- och regionintäkterna ökat med 6,2%. Prisuppräkningen mellan åren är 2,9%. Ökningen exklusive prisuppräkningen är därmed 3,3%. Landstingen i Dalarna, Gävleborg och Sörmland står för de största intäktsökningarna, uttryckt i mnkr, jmf med fgå. Avräkningen för rabatter 2014 är 42 mnkr vilket är 19 mnkr mer än ) Dalarna ökar jmf med fgå med 26 mnkr (7,3%). Främst ökar verksamhetsområde thoraxkirurgi och -anestesi samt verksamhetsområde kirurgi medan neonatologi minskar mest. 3) Gävleborg ökar med 24 mnkr (6,5%) jmf med fgå och ffa inom verksamhetsområdena hematologi, thoraxkirurgi och -anestesi samt kirurgi. 4) Landstinget i Sörmland ökar med 18 mnkr jmf med fgå (8,0%). Ökningarna återfinns främst inom verksamhetsområdena kirurgi och thoraxkirurgi och -anestesi. 5) Värmland har ffa köpt mer brännskadevård under 2014 än under ) Riks- och regionintäkterna från Stockholms läns landsting minskade med 14 mnkr (-7,2%) jmf med fgå. Minskningen återfinns främst på verksamhetsområden inom neurodivisionen (plastikkirurgi, öron-, näs- och halssjukdomar, neurokirurgi) och kvinno- och barndivisionen (barnkirurgi, gynekologi). 7) Norra regionen ökar med 10 mnkr (11,7%) jmf med fgå. Främst är det Västerbottens läns landsting som ökar inom verksamhetsområdena neonatologi, brännskada och kirurgi. 8) Effekten av uppbokningar i bokslutet motsvarar 12 mnkr och statliga myndigheter 16 mnkr.

64 48 (48) BILAGA 6 Intern kontroll Rutin/system som granskats Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan E-posthantering Ja Kontroll att mail läses i rimlig tid Kontroll av ofakturerade Ja vårdkontakter Fakturering från det patientadministrativa systemet Ja Kontroll att fakturering av vårdkontakter görs inom den tid som satts som mål Stickprovskontroll av att gällande rutiner för registrering i det patientadministrativa systemet av underlag för fakturering efterlevs Externa projekt Nej Kontroll av att externa projekt hanteras enligt gällande regler i ekonomihandboken Efterlevnaden av lagen om offentlig upphandling Nej Stickprovskontroller av att lagen om offentlig upphandling följs för konsulttjänster, Diktat Ja Kontroll att digitala diktat blir inskrivna i Cosmic i tid Patientnära städning Ja Kontrollera via enkät att den patientnära städningen utförs i enlighet kvalitetshandbokens regelverk Riskbedömning överbeläggningar Kliniska läkemedelsprövningar Uppföljning av sjukhusdirektörsbeslut Uppföljning kontroll av personalkostnader Uppföljning kontroll av tidsredovisning Ja Nej Nej Ja Ja Kontroll via enkät till alla avdelningschefer i den slutna vården att rutiner vid överbeläggningar följs och fungerar Kontroll att rutiner avseende läkemedelsprövningar följs Kontroll att direktörsbeslut följs Kontroll att rutinen fungerar för den månatliga uppföljningen av personalkostnader. Kontroll via enkät att rutiner finns för tidredovisningen och att de följs och fungerar Bisyssla Nej Kontroll att bisyssla registreras och hanteras enligt rutinerna för sjukhuset Läkares jour- och beredskapstid Ej genomförd Kontroll av rutiner för jour och beredskap i Medinet Informera Information samt utveckla uppföljningsrutin för att systematiskt åtgärda fel. Utveckla kontrollrutin för att kunna få en träffsäker kontroll av rutin Informera Informera/utveckla rutin Informera/utveckla rutin Informera Informera Utveckla kontrollrutin för att kunna få bättre träffsäker kontroll av rutin Följs fortlöpande Eventuellt tätare kontroller 2015 Under 2015 med tätare kontroller andra halvåret 2015 Följs fortlöpande Åtgärd fortlöpande. uppföljning ny enkät årsslut 2015 Åtgärd fortlöpande. Uppföljning ny enkät årsslut 2015 Fortlöpande Fortlöpande

65 Årsredovisning 2014 Lasarettet i Enköping

66 Viktiga händelser Utökad öppenvård Lasarettets målmedvetna satsning på utbyggnad av mobila team har minskat slutenvårdstillfällena vid medicinskt centrum. Gemensam självkostnadsbaserad prislista Under 2014 infördes landstingsgemensam prislista inom radiologi. Detta medförde förändrade priser för lasarettet. Operationssamarbete med Akademiska sjukhuset Patienter överförs till och opereras på Lasarettet i Enköping. Operatören kommer från Akademiska och finansieras av lasarettet. Samarbetet har utvecklats ytterligare under hösten med fler operationstyper och mottagningsverksamhet. Byggstart akutmottagningen För att förbättra patienternas säkerhet och integritet, korta väntetiderna genom förbättrade flöden och förbättra arbetsmiljön har en ombyggnation av akutmottagningen påbörjats. Ombyggnationen beräknas vara klar Akutläkarinförande har påbörjats I syfte att förbättra omhändertagandet av akut sjuka har lasarettet anställt akutläkare på specialist och ST-läkarnivå. Sammanfattning Lasarettet redovisar ett resultat på -3,8 miljoner kronor. Lasarettets produktion överstiger grundbeställning enligt vårdavtal och planerad övrig produktion. Lasarettet har trots detta haft svårt att klara kömiljards- och vårdgarantimålen fullt ut. Lasarettet är sedan 2014 en aktör även i vårdval gynekologi. Lasarettet har arbetat med att förtydliga och stärka arbetsgivarvarumärket och resultatet i medarbetarenkäten visar oförändrat högt nöjt medarbetarindex. Lasarettets sjuktal är fortsatt låga men når inte målet på 4,4 procent. Lasarettets patientsäkerhetsarbete fortsätter enligt handlingsplan och följs regelbundet på lasarettsledningsnivå. Lasarettet startade 2014 ett projekt med planerade MR-undersökningar nattetid och har infört webb-tidbok på delar av medicinmottagningen. Lasarettets HBT-certifiering fortsätter enligt plan. Lasarettet har ännu inte lyckats implementerat landstingets forskningsstrategi. Lasarettet deltar i regelbundna och utökade samarbetsforum med Akademiska sjukhuset, primärvården samt Enköpings och Håbos kommuner. Lasarettet klarar de flesta mål angivna i styrkort och vårdavtal. För att i framtiden klara vårdgarantimålen och ekonomin, trots demografiutvecklingen med en åldrande befolkning, fortsätter lasarettet utveckla och utöka den avancerade hemsjukvården. Genom lasarettets deltagande i ledningssystemarbetet och förvaltningsövergripande processarbeten kan kvaliteten i vården och patientsäkerheten förbättras. Lasarettet vill fortsätta utveckla samarbetet över förvaltningsgränserna så att landstingets gemensamma resurser, såväl personella, materiella och finansiella, nyttjas mer optimalt. Lasarettet förutspår att kompetensförsörjningssvårigheter kommer att bestå de närmaste åren. Lasarettet har goda förutsättningar att utvecklas som utbildningssjukhus genom att förstärka och systematisera samarbetet med Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Ekonomi Lasarettet redovisar ett resultat på -3,8 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse med 3,2 miljoner kronor mot budget och en resultatförbättring med 6,8 miljoner kronor jämfört med senaste prognos. Intäkterna blev 1,8 miljoner över budget främst med anledning av ökad c-länsproduktion. Lasarettet har budgeterat och planerat för 167 DRG över beställning vilket delvis förklarar att pro-

67 duktionsökningen har skett inom befintlig kostnadsram där utfallet landade på 1,4 miljoner kronor under budget. Mnkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avv utfall/ budget 14 Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Utfall jämfört mot budget Intäkter Återbetalning av målrelaterad ersättning uppgår för 2014 till 1,5 miljoner kronor vilket är 1,1 miljoner kronor mer än budgeterat vilket motsvarar en budgetavvikelse på -2 procent. Lasarettet har i budgeten tagit höjd för att tillgänglighetsmålen inte kommer att nås 6 av de 24 månaderna men utfallet visar att målen endast har uppnåtts 7 månader av 24 månader vilket är 11 månader färre än budgeterat. Målet gällande säkerställande av god hjärtsjukvård i form av kvalitetsindexpoäng kommer inte att nås vilket innebär en återbetalning med 0,3 miljoner kronor. Förskrivning av NSAID-preparat till patienter 75 år och äldre har inte minskat jämfört med 2013 och lasarettet har reserverat en återbetalning på 0,1 miljoner kronor. Dock är ökningen marginell varvid lasarettet kommer att lyfta frågan om återbetalning till HSS. Vårdproduktionen för c-länspatienter har varit hög under året vilket medfört att den rörliga ersättningen från HSS överstiger budget med 22,7 miljoner kronor, (6,7 procent). Lasarettet har ansökt och beviljats finansiering för produktion utöver beställning både vid det kirurgiska och det medicinska verksamhetsområdet motsvarande 630 DRG utöver grundbeställning och 463 DRG över planering. Lasarettet lyckades inte fullt ut med att uppnå den produktionsvolymen men producerade 569 DRG mer än beställning och 401 DRG mer än planering. Den ökade produktionen motsvarande 167 DRG inom det medicinska verksamhetsområdet var planerad inom mottagningsverksamheten med syfte att korta väntetiden för både ny- och återbesök. Budgettekniskt har den högre produktionsvolymen hanterats som riks- och regionintäkt vilket medfört att ökad c-länsproduktion balanseras mot riks och regionintäkter som avviker negativt mot budget med 5 miljoner kronor, (-21,9 procent). Orsaken till överproduktionen inom det kirurgiska verksamhetsområdet förklaras med operationssamarbetet med Akademiska sjukhuset samt ett antal protesoperationer som inte bedömts som vårdvalsoperationer och därigenom fallit inom ramen får vårdavtal. Den ökade produktionen och förskjutningen från vårdval till vårdavtal har inneburit att vårdvalsintäkterna understiger budget med 10,2 miljoner kronor (-27,5 procent). Inom vårdvalsområde proteskirurgi är avvikelsen mot budget negativ med 11,3 miljoner kronor medan vårdvalsområdet gynekologi avviker positivt med 1,6 miljoner kronor. Utfallet för vårdvalen ljusbehandling vid psoriasis och ögonbottenfotografering för diabetespatienter blev sammantaget 0,8 miljoner kronor vilket är 0,5 miljoner kronor lägre än budget. De lägre intäkterna förklaras färre antal besök än planerat beroende på lägre efterfrågan på ljusbehandling vid psoriasis, samt vakanser på ögonsköterske- och ögonläkartjänster. Patientavgifter är 0,5 miljoner under budget där avgifter för slutenvård ligger marginellt över budget medan öppenvård inte når upp till budgeterad nivå med en negativ avvikelse på 0,6 miljoner kronor. Den landstingsgemensamma prismodell för Bild och funktionsmedicin som införts under året har medfört lägre förvaltningsexterna intäkter för lasarettets Radiologiskt centrum. Utfallet ligger 7,8 miljoner kronor under budgeterad nivå. Vid beräkning av årseffekten bör volymförändringar beaktas och med en produktionsökning motsvarande 3,2 procent för dessa kunder har effekten begränsats till -6 miljoner kronor varav ca 5,5 miljoner kronor bedöms som landstingsintern transferering och 0,5 miljoner kronor som landstingsextern intäktsförlust.

68 Neurokirurgiska divisionen på Akademiska sjukhuset har under året hyrt operationssal av lasarettet för implantation av baksträngsstimulatorer. Denna verksamhet är högspecialiserad vård och har hanterats utanför samarbetet gällande c-länsvården. Den har genererat 0,9 miljoner kronor i intäkter för lasarettet. Intäkter för medicinskt färdigbehandlade patienter är 1,1 miljoner kronor vilket är 0,9 miljoner kronor mer än budget. 235 dagar har fakturerats kringliggande kommuner varav Enköpings kommun står för merparten, 69 procent, följt av Heby kommun, 25 procent. Försäljning av ekokardiografiundersökningar är en 0-budgeterad post med ett utfall på 0,5 miljoner kronor. Sammantaget är utfallet för övriga intäkter 38,1 mnkr vilket är 4,2 miljoner kronor (-10,0 procent) lägre än budget. Kostnader Personalkostnaden exklusive inhyrd personal understiger budget med 8,3 miljoner kronor, (-2,5 procent) varav 6 miljoner kronor är lönekostnad. Kostnad för inhyrd personal är 11,2 miljoner kronor vilket ger en budgetavvikelse med 5,2 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning av föregående års kostnad med 33 procent. Ökningen är helt att hänföra till vakansläget på sjuksköterskesidan medan kostnaden för inhyrda läkartjänster ligger närmast oförändrat. Lönekostnaderna inklusive inhyrd personal balanserar med en marginell positiv budgetavvikelse med 0,8 miljoner kronor vilket motsvarar 0,25 procent. Vakansläget i kombination med lasarettets ekonomiska situation har begränsat utbildning och utvecklingsmöjligheten vilket förklarar att övriga personalkostnader inte uppnår budgeterad nivå med ett utfall på 2,3 miljoner kronor under budget. Utfallet för personalkostnader inklusive inhyrd personal blev 342 miljoner kronor vilket är 3,2 miljoner kronor under budget, (-0,9 procent). Med anledning av regelboken för vårdval höft- och knäprotesoperationer har lasarettet budgeterat en kostnadstäckning för 3-4 reoperationer vilket inte har nyttjats varvid köpt vård understiger budget med 0,3 miljoner kronor. Kostnaderna för medicinsk service överstiger budget med 0,5 miljoner kronor vilket motsvarar 1,5 procent och ligger i paritet med produktion över planering. Utfallet för läkemedel understiger budget med 0,9 miljoner kronor (-3,9 procent). Merparten av avvikelsen förklaras av ändrad redovisning gällande förskrivning insulinpumpar som under året bokförts som medicinskt material. Medicinskt material överskrider budget med 5,3 miljoner kronor vilket motsvarar 18,4 procent. Den kostnadsutveckling som skedde under hösten 2013 blev inte inarbetad i 2014 års budget. Bland annat kostnaden för förskrivning insulinpumpar som uppgick till 1,0 miljoner kronor och 2,6 miljoner kronor kan förklaras som en underbudgetering med hänsyn till produktionsplanen. 1,5 miljoner kronor är att hänföra till samarbetet med Akademiska där vissa operationer medfört dyra implantatkostnader och en högre produktion än planerat förklarar 0,3 miljoner kronor. Lokal- och fastighetskostnader understiger budget med 1,7 miljoner kronor (-4,5 procent) varav merparten är att hänföra till lägre hyreskostnad än budgeterat. Förskjuten inflyttning av Närvårdens geriatriska avdelning, avvaktan av installation av operationspendlar, lägre kostnader för ombyggnation i samband med installation av ny CT-kamera samt extern leverantörs övertagande av matsalens hyreskostnad förklarar avvikelsen. Övriga kostnader är i paritet med budget. Avskrivningskostnader understiger budget med 0,5 miljoner kronor trots hög investeringstakt. Detta förklaras av att investeringarna blivit något förskjutna i tid där förseningen av ombyggnation och installation av den nya CT-kameran förklarar merparten.

69 Jämförelse mot föregående års bokslut Intäkter Lasarettets verksamhetsintäkter är 30,2 miljoner kronor högre än föregående år vilket motsvarar 6,3 procent. Fast ersättning från HSS är 26,6 miljoner kronor lägre än föregående år. Minskad strukturersättning till följd av höjt poängpris innebar för lasarettet 27,3 miljoner kronor lägre fast ersättning. Återbetalning gällande målrelaterad ersättning är 0,8 miljoner kronor lägre än 2013 års återbetalning som även innefattade en eftersläpning från Rörlig ersättning c-länsvård 32,9 miljoner kronor högre än föregående år vilket förklaras av höjt DRG-pris motsvarande 11,3 procent. DRG-produktionen inom vårdavtal är 3,3 procent lägre än föregående år vilket motsvarar 10,5 miljoner kronor lägre intäkter. Den lägre produktionen inom vårdavtal förklaras av att lasarettet varit en aktör i vårdvalsområdena gynekologi och höft- och knäprotesoperationer under hela året. Därav har vårdvalsintäkterna ökat med 25,4 miljoner kronor jämfört med föregående år. Utomlänsintäkterna ligger 0,5 miljoner kronor över föregående års utfall vilket förklaras av prisuppräkning med 2,6 procent. Patientavgiftsintäkter är 0,3 miljoner kronor högre än föregående år vilket motsvarar en ökning med ca 2,7 procent. Patientavgifter i öppenvård har minskat med 0,3 miljoner kronor medan patientavgifter i slutenvården ökat med 0,6 miljoner kronor varav merparten förklaras av höjd avgift från 80 kr till 100 kr. Intäkter från kommunerna för utskrivningsklara patienter varierar kraftigt mellan åren. Utfallet 2014 är 0,7 miljoner kronor högre än föregående år vilket motsvarar en ökning med 165 procent och är nu tillbaka på 2012 års nivå. Försäljning av röntgentjänster har genererat 3 miljoner kronor lägre intäkter än 2013 trots en ökad produktionsvolym motsvarande 2,5 procent för förvaltningsexterna kunder. Den ny landstingsgemensamma prismodell för Bild och funktionsmedicin har medfört lägre priser vilket förklarar intäktsförlusten. Intäkter från landstingsextern försäljning har minskat med 1,2 miljoner kronor varav 0,5 miljoner förklaras av lägre pris och resterande 0,7 miljoner kronor förklaras av 5,6 procent färre undersökningar. De landstingsinterna intäkterna har minskat med 1,8 miljoner kronor samtidigt som antal undersökningar ökat med 6,9 procent. Försäljning av övriga tjänster har ökat med 0,9 miljoner kronor jämfört med föregående år vilket förklaras av att Neurokirurgiska divisionen på Akademiska sjukhuset har under året hyrt operationssal av lasarettet för implantation av baksträngsstimulatorer. Kostnader Lasarettets driftskostnader är 28,3 miljoner högre än föregående år vilket motsvarar 5,8 procent. Lönekostnaden för egen personal har ökat med 17,1 miljoner kronor jämfört med föregående år vilket motsvarar 5,1 procent. Inklusive inhyrd personal är ökningen 19,9 miljoner kronor, motsvarande 6,2 procent. Ökningen är främst att hänföra till övrig personal som har ökat med 17,6 miljoner kronor, motsvarande 8,2 procent medan lönekostnadsökning för läkare inklusive inhyrd läkarbemanning är 2,3 miljoner kronor vilket motsvarar 2,2 procent. Den totala personalkostnaden exklusive inhyrd personal har ökat med 16 miljoner kronor vilket motsvarar 5,1 procent. Inklusive hyrpersonal ligger ökningen på 18,8 miljoner kronor motsvarande 5,8 procent. Medicinsk service har ökat med 1 miljon kronor vilket motsvara en kostnadsökning på 3,7 procent och ligger i linje med en ökad produktion.

70 Läkemedelskostnaden har ökat med 0,5 miljoner kronor exklusive förändrar redovisning av förskrivning insulinpumpar. Reglerat för den förändringen är kostnadsökningen i paritet med den ökade produktionen. Kostnaden för medicinskt material har ökat med 3,7 miljoner kronor i förhållande till föregående år vilket motsvarar en kostnadsökning med 12 procent. 1,6 miljoner kronor av kostnadsökningen är ökade implantatkostnader varav 0,7 miljoner kronor förklaras av dyra implantatkostnader vid Akademiskas operationer på lasarettet och resterande förklaras av en medicinsk utveckling mot mer ocementerade protesoperationer. Förskrivning av insulinpumpar som bokföringsmässigt låg under läkemedel föregående år förklarar 1 miljon kronor. Resterande 1,1 miljoner kronor ligger i paritet med en produktionsökning mätt i DRG på 5,7 procent. Lokalkostnaderna har stigit med 1,2 miljoner kronor motsvarar 3,6 procent varav landstingsinterna hyror ökat med 1,5 miljoner kronor vilket förklaras av ombyggnation för installation av ny CT-kamera samt ombyggnation av Närvård geriatrisk avdelning. Även helårseffekt för föregående års ombyggnationer påverkar kostnadsjämförelsen. Hyreskostnadsökningen balanseras delvis av minskad hyreskostnad för personalmatsal som övergått i privat regi från augusti. Tidigare års negativa resultat i kombination med hög investeringstakt har medfört att de finansiella nettokostnaderna ökat med 0,5 miljoner kronor i form av internränta. Övriga kostnader ligger sammantaget i nivå med föregående års utfall. Kostnaden för köpta sjukvårdstjänster från andra landsting har ökat med 0,5 miljoner kronor. Konsultkostnader och övriga främmande tjänster har ökat med 0,9 miljoner kronor varav 0,5 miljoner kronor förklaras av lasarettets Hbt-certifiering. Drift och underhåll av IT-tjänster har ökat med 0,4 miljoner kronor vilket motsvarar 4,2 procent varav kostnaden för Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it, MSI, ökat med 11 procent. Kostnadsökningarna balanseras av minskade kostnader för telekommunikation med 1,1 miljoner kronor samt att kostnader för reparationer och underhåll av medicinteknisk apparatur samt övriga inventarier har minskat med cirka 7,9 procent vilket motsvarar 0,5 miljoner kronor. Inköp av förbrukningsinventarier har minskat med 1,1 miljoner kronor jämfört med föregående år. En ökad investeringstakt och ökad följsamhet till investeringsplanen har inneburit att avskrivningskostnaderna ökat med 2,2 miljoner kronor jämfört med Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Lasarettet har under några år medvetet arbetat för att öka investeringstakten och värdet i anläggningstillgångarna för att skapa förutsättningar för en god ekonomi i framtiden. Följsamheten till investeringsplanen har ökat och en ekonomiskt hälsosam nivå börjar uppnås. Under 2014 investerade lasarettet för 13,5 miljon kronor vilket var 4,2 miljoner kronor under budget. En miljon är att hänföra till förskjutning från föregående år och 3 miljoner kronor är akuta investeringar som föranlett omprioriteringar inom ram. Ombyggnation och installation av den nya CTanläggningen försköts i tid då hela byggprojektet behövdes ändras i sent skede. Resterande 9,5 miljoner kronor är investeringar enligt plan. 14 investeringar till ett sammanlagt värde av 2,4 miljoner kronor har inte hunnits med under året och två investeringar till ett värde av 1,6 miljoner kronor har av byggnadstekniska skäl flyttats fram till En anläggning avyttrades under året. Den utbytta CT-anläggningen har sålts med en förlust på 50 tusen kronor.

71 Produktion Senaste månadens utfall Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % månad månad föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng ,0% 5,3% DRG-poäng sluten vård ,9% 14,7% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,4% -5,9% DGR-poäng sjukvårdande behandling % 0,0% Vårddagar, antal ,1% Vårdtillfällen, antal ,3% 8,4% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal ,4% 0,7% Läkarbesök, antal Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,2% -6,4% Totalkostnad / producerad DRG ,3% -2,7% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng 1,70 1,61 5,8% ,3% -4,5% Slutenvård C-län exkl. vårdval: Under december har 359 slutenvårdstillfällen och 370 DRG utförts vilket är 23 DRG över plan. Vårdval: I december utfördes 59 vårdtillfällen inom vårdval höft- och knäproteser vilket är 20 vårdtillfällen över plan. Öppenvård C-län exkl. vårdval: 3391 läkarbesök och 295 DRG har utförts i perioden vilket är 128 besök och 9 DRG under plan men 90 läkarbesök och 5 DRG över beställning. Vårdval: 131 läkarbesök inom vårdval höft- och knäproteser har utförts under november vilket är 40 fler än planerad produktion. Inom vårdval gynekologi har 193 läkarbesök utförts vilket är 68 läkarbesök över plan.

72 Årsutfall Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % ackum. ackum. föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng ,1% 5,7% DRG-poäng sluten vård ,0% 10,0% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,5% 0,4% DGR-poäng sjukvårdande behandling ,0% 0,0% Vårddagar, antal ,0% Vårdtillfällen, antal ,9% 1,9% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal Läkarbesök, antal ,5% 0,6% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,5% 3,7% Totalkostnad / producerad DRG ,3% -0,14% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal 1,79 1,73 3,0% Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng ,0% 0,1% Slutenvård C-län exkl. vårdval: Slutenvårdsproduktionen ligger 513 DRG och 7 vårdtillfällen över plan. Inom de akutmedicinska verksamheterna har antal vårdtillfällen minskat till följd av ökad poliklinisering och utfallet blev 311 vårdtillfällen under plan men den retroaktiva korrigeringen kring strokevården har medfört att antal DRG ligger 10 DRG över plan. Inom de kirurgiska specialiteterna har en överproduktion motsvarande 502 DRG och 318 vårdtillfällen utförts vilket delvis förklaras av förskjutning från vårdval, se nedan. Vårdval: Lasarettet är en aktör i vårdval höft- och knäproteser. Under året opererades 371 personer vilket är 207 operationer färre än plan. Det lägre antalet förklaras dels av att vårdåtaganden initierades innan vårdval infördes , bristfälligt remissunderlag samt att många patienter valt att vänta eller att det förelegat medicinska skäl att avvakta med operationen. En överenskommelse träffades med Hälso- och sjukvårdsavdelningen att inte avvisa remisser som saknade uppgift om vårdval. Remisser inom ASA 1-2 skulle av lasarettet klassas som att patienten valt att avstå sin möjlighet att välja vårdgivare. Ett flertal av dessa bristfälliga remisser felregistrerades. Remissregistreringen förbättrades under senhösten 2013 och informationen till remittenterna kompletterades i mars 2014 av Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ett arbete med att identifiera och rätta upp de felaktiga registreringarna slutfördes före sommaren. Principen för rättning var att alla remisser som anlänt efter och som klassas som ASA1-2 ändrades till vårdval. En oväntat stor andel besök och vårdtillfällen härrörde från perioden före Även antalet forskningspatienter opererade på lasarettet av operatörer från Akademiska har inverkat på fördelningen mellan vårdval och vårdavtal. Öppenvård C-län exkl. vårdval: Läkarbesök ligger 111 DRG och 1417 läkarbesök under plan men 56 DRG och 1154 läkarbesök över beställning. Antal övriga besök 478 över plan. Vårdval: 966 öppenvårdsbesök inom vårdval höft- och knäproteser har utförts under året vilket är 383 färre än planerad produktion. Förklaring se under vårdval slutenvård. Inom vårdval gynekologi har 2499 läkarbesök utförts vilket är 637 fler än plan.

73 Lasarettets totala DRG-produktion uppgår till 100 DRG över planering vilket motsvarar 1,06 procent. Lasarettet har budgeterat och planerat för 167 DRG över beställning inom det internmedicinska verksamhetsområdet. Den ökade produktionen var planerad inom mottagningsverksamheten med syfte att korta väntetiden för både ny- och återbesök vilket uppnåddes enligt plan. Lasarettet har genomfört ett antal förändringar i syfte att minska undvikbara inläggningar med förstärkt kompetens på akuten och vårdavdelningarna, förstärkt utskrivning och mobilt sviktteam och till följd av ökad poliklinisering har antal slutenvårdstillfällen minskat mer än planerat. Som tidigare rapporterats har det skett en förskjutning av vård från vårdval protes till vårdavtal protes och ryggkirurgi. Orsaken till DRG-överskottet inom vårdavtalet på drygt 500 DRGpoäng inom Kirurgiskt centrum förklaras huvudsakligen av att vårdåtaganden artros/protes initierades innan vårdval infördes , samt att många av dessa patienter valt att vänta eller att det förelegat medicinska skäl att avvakta med operation eller bilateral operation. Ytterligare förklaring till överskottet är att protesforskningspatienter opererats på lasarettet av operatörer från Akademiska samt att ryggoperationer har utförts istället för protesoperationer. Inom vårdval höft- och knäproteser utfördes nära 400 färre besök än plan men dessa besök kompenseras delvis av besök inom ramen för vårdavtal. Vårdval gynekologi resulterade i drygt 600 fler besök än plan. Inom ramen för operationssamarbetet med Akademiska har närmare 300 patienter opererats inom både öppen och sluten vård. Verksamheten omfattar mest patienter inom ortopedi (axel, knä, höft- och knäprotes, fot och rygg) varav rygg är ett nytt område men även patienter inom urologi och plastikkirurgi har förekommit. Under hösten har även neurokirurgi med implantation av baksträngsstimulatorer utförts. Även mottagningsverksamhet har testats under hösten inom ortopedi. I maj installerades en ny CT kamera på lasarettet. Efter installationen förelåg betydande driftstörningar, med många stillestånd, i nästan 3 månader p.g.a. fel på den levererade utrustningens hård- och mjukvara. Extrakörningar under helger och kvällar räddade dock produktionen och resultatet blev till och med 4,3 procent över föregående års nivå. Inför 2014 var den planerade MR-produktionen neddragen under årets tre första månader p.g.a. brist på MR-sköterskor. Trots det ökade produktionen med 6,3 procent jämfört med föregående år beroende på nattprojektet som startade i maj. Totalt har strax över 1000 extra MR undersökningar gjorts nattetid. Tack vare det har tillgängligheten ökat och det har uppskattats mycket av patienterna. Även andra röntgenundersökningar som ultraljudundersökningar och konventionell röntgen har ökat med 16,3 respektive 5,13 procent jämfört med föregående år. Lasarettet i Enköping Utfall Beställnig Beställning C-län ackum. ackum. Utfall föreg år ackum. Utfall jmf beställning % Utfall jmf föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng exkl övriga besök ,3% -3,3% DRG-poäng sluten vård ,2% -2,6% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal ,3% 4,5% Medarbetare Senaste månadens utfall Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat jämfört med föregående månad, från 226,9 till 228,9. Kostnaden för hyrpersonal har minskat, från 983 tusen kronor till 908 tusen kronor. Antalet årsarbetare har ökat, från 407,2 till 417,7. Sjukfrånvaron har ökat från 4,97 till 5,05 procent.

74 Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget 3,5 % 6 1,5 % 4,4 % 5,1 % 0,17 11,2 mnkr -5,2 mnkr Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat från 218,8 till 226,4 och är en konsekvens av kostnaden för löneöversynen samt att kostnaden för obekväm arbetstid och övertid ökat jämfört med föregående år. Antal årsarbetare, exklusive hyrpersonal, har ökat från 426 till 432 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning med 1,5 procent. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar 7 årsarbetare per månad vilket är en ökning i jämförelse med föregående år då antalet motsvarade 4,7 årsarbetare per månad. Ökningen beror på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden men framförallt på rörligheten i sjuksköterskegruppen. Sjukfrånvaron för 2014 hamnade på 5,1 procent vilket är en ökning jämfört med 2013 då den låg på 4,9 procent. Det är långtidssjukfrånvaron som ökat och det är åldersgruppen yngre än 29 år som står för den största ökningen. Sjukfrånvaron har ökat för kvinnor medan den minskat för män. Flera av de långa sjukskrivningarna har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedömts kunna påskynda tillfrisknandet. Som ett led i att försöka minska sjukfrånvaron fick samtliga enheter innan sommaren en genomgång av aktuell personalsituation. I genomgången redovisades bland annat resultatet av medarbetarenkäten, sjuktal, rehabiliteringsärenden, personalomsättning och resultat av avslutsintervjuer. Respektive enhet har utifrån detta sett över vilka åtgärder som bör vidtas för att minska sjukfrånvaron. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 5,1 procent högre än föregående år. Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversyn, men också på att antal årsarbetare har ökat. Den höga personalomsättningen i sjuksköterskegruppen bidrar också till de ökade personalkostnaderna med introduktion och dubbelgång. Kostnaderna för inhyrd personal är 11,2 miljoner kronor, vilket är 2,8 miljoner kronor högre än Sjukfrånvaro och svårigheter att rekrytera läkare och sjuksköterskor är anledningen till den ökade kostnaden för hyrpersonal. Interna kontrollplaner Den interna kontrollplanen har följts upp och rapportering har skett, enligt uppgjord plan, från respektive centrum samt ansvariga inom staben. Förvaltningens organisation för intern kontroll utgörs av lasarettets ledningsgrupp och arbetet samordnas av chefsekonomen. Inför 2014 har en systematisk översyn av kontrollmomenten genomförts. Varje identifierat riskområde har bedömts utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Resultatet från analysen ligger till grund för de bestämda kontrollmomenten som 2014 omfattar tio rutiner. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller sju av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Avvikelser och åtgärder som har rapporterats Läkemedelsmodulen Vissa nyanställda utbildas vid senare tillfälle, i förekommande fall behövs komplettering av utbildning. Löpande inventering av utbildningsbehov. Journaldiktering

75 Viss eftersläpning sker, vikten av snabba diktat har påtalats Avvikelsehantering medarbetare Ärenden registreras ibland under fel ärendeområde. Informera chefer om att registrera alla arbetsmiljöärenden i Tillbud/ Arbetsskada. Vid förbättringsförslag skrivs Kaizenlappar. Rapporteringsrutiner Fortsatt förbättringsutrymme finns för att nå total följsamhet till riktlinje. I 2015 års patientsäkerhetsarbete kommer ytterligare information om MEWS och antagna riktlinjer att ingå. Inkorgen i Cosmic Svårt att hantera svar som behöver bevakas, därför blir en del kvar i inkorgen. Tid har dagligen avsatts för att innan dagens slut kontrollera inkorgen. Inköp Upphandlade leverantörer används inte alltid vid inköp. Information om gällande rutiner vid inköp. Behörighet I de fall avdelningscheferna sköter rekrytering når inte alltid informationen om ev. kontrollerad behörighet HR-enheten. Fortsatta påminnelser om befintlig rutin. Egenkontroll informationssäkerhet Under 2014 gjorde Windowsplattor entré på Lasarettet i Enköping. Dessa har använts i Cosmic Novaprojektet. Patientdata presenteras på plattorna och därför krävs ett högt säkerhetsmedvetande. Befintlig lösning upplevs som krånglig och tidskrävande. Slutsatsen av detta är att en lösning för att kombinera hög informationssäkerhet med lättillgänglig patientrelaterad information behöver vidareutvecklas. Användning av stora skärmar för presentation av data ökar. Det arbetas aktivt med placering av dessa för att undvika att obehöriga ska kunna se patientrelaterad information. Follow me print funktionen har introducerats på några avdelningar, vilket innebär att utskrifterna inte hamnar i orätta händer. Riktade frågor Nya och ändrade arbetssätt Hjärtsviktsteamets mål är att optimera omhändertagandet av patienter med hjärtsvikt. Teamets arbete medverkar till att patienterna i mindre utsträckning behöver söka akut vård och leder till färre inläggningar. Uppföljningen efter sjukhusvård förbättras liksom samarbetet genom hela vårdkedjan genom ett ökat samarbete med primärvård och kommunal omsorg. Implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer i verksamheten Lasarettet har skapat en ny organisation för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet som tydliggör roller och ansvar vilket förenklar lasarettets implementering av Socialstyrelsens riktlinjer. Som ett led i implementeringen har flera enheter på lasarettet arbetat fram vårdrutiner för arbetet med levnadsvanor. Information och utbildning har erbjudits lasarettets medarbetare kring samtalsmetodiken motiverande samtal och en webbaserad utbildning kring de fyra levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor har börjat användas. Riktade informationsinsatser har också genomförts till stroke-, diabetes- och hjärtteamet kring förskrivning av FaR och arbetet med tobak. Thomas Ericson Sjukhuschef

76 Bilagor 1. Resultaträkning 2. Produktionstabeller 3. Måluppfyllelse styrkort 4. Måluppfyllelse vårdavtal 5. Riks- och regionintäkter 6. Intern kontroll

77 Bilaga 1 Resultaträkning Resultaträkning 2014 tkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avvikelse utfall/ Not budget 14 Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Not: 1) Överproduktion motsvarande 569 DRG. 2) Återbetalning målrelaterad ersättning 3) Minskade protesoperationer inom vårdval till förmån för ökad vårdavtalsproduktion. 4) Planerad överproduktion c-länsvård budgeterad som riks- och regionvård 5) Minskade förvaltningsexterna räntgenintäker. Balanseras till del av högre intäkter för KFA-patienter samt uthyrning av operationssal till Akademiska sjukhuset. 6) Begränsade utbildnings- och utvecklingsmöjligheter på grund av vakanser och hög personalomsättning 7) Ökade kostnader för inhyrda sjuksköterskor främst på IVA och Kirurgavdelningen 8) Underbudgetering, dyra implantatkostnader samt ökade kostnader för insulinpumpar. 9) Ökad internränta på grund av tidigare års resultat och hög investeringstakt. 10) Senarelagda investeringar

78 Bilaga 2 Produktion Lasarettet i Enköping, total produktion Avtalad volym 2014 Avvikels e -14 avtalad volym - Förändring (%) Not Sluten och öppen vård DRG sammanlagt ,75% - varav C-länsvård ,28% -3,27% - varav utomlänsvård ,31% - varav vårdval ,00% Vårdtillfällen DRG ,99% - varav C-länsvård ,25% -2,63% - varav utomlänsvård ,35% - varav vårdval ,67% Vårdtillfällen antal ,92% - varav C-länsvård ,15% -5,07% - varav utomlänsvård ,38% - varav vårdval ,00% Dagsjukvård DRG ,80% - varav C-länsvård ,84% - varav utomlänsvård ,83% - varav vårdval 0,00% Dagsjukvård antal ,90% - varav C-länsvård ,92% - varav utomlänsvård ,00% - varav vårdval 0,00% Läkarbesök DRG ,17% - varav C-länsvård ,03% -7,08% - varav utomlänsvård ,83% - varav vårdval ,00% Läkarbesök antal ,38% - varav C-länsvård ,45% -8,00% - varav utomlänsvård ,35% - varav vårdval ,48% Övriga besök ,75% - varav C-länsvård ,30% 4,51% - varav utomlänsvård ,93% - varav vårdval ,37% Totalkostnad/producerad DRG-poäng ,14%

79 Bilaga 3 Måluppfyllelse styrkort MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Lasarettsmål: Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. Mål prognos - De nationella patientenkätresultaten visar att patienternas upplevelse av bemötandet och ett antal andra parametrar har förbättrats främst inom slutenvården. Erhållna resultat visar förbättrat bemötande även inom öppenvårdsverksamheten, övriga öppenvårdsresultat är relativt oförändrade. (Jämförelser mellan 2012 och Källa: Indikator). - Upprättad handlingsplan har följts och reviderats. PatientKaizen har utvecklats i pappersformat och har införts på operationsavdelningen, gynmottagningen och kirurgmottagningen. Ökad faktisk tillgänglighet Lasarettsmål: Ökad faktisk tillgänglighet. - Webbtidbok har införts på medicinmottagningen inom verksamheter sömnmottagning samt dietistmottagning - Röntgenavdelningen har startat projekt planerad nattröntgen. - Förutsättningar har utretts för drop-in på Endoskopienheten, som ett resultat av utredningen har enheten infört boka själv - Telefontider för rådfrågning har väsentligt utökats på Kirurgmottagningen. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Lasarettsmål: Lasarettet har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/ brandsäkerheten. - Andelen fallriskbedömningar och fallpreventiva åtgärder för patienter över 65 år har ökat. - Arbetet med framtagande av uppföljningsrutiner i Infektionsverktyget är på-

80 16 (41) börjat på lasarettsövergripande nivå samt på centrumnivå. På lasarettsövergripande nivå hanteras uppföljningen av lasarettets styrgrupp för patientsäkerhet genom möten med Enheten för vårdhygien. - Utbyte av branddörrar har genomförts Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen Lasarettsmål: Lasarettet når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen. - Handlingsplan är upprättad för En styrgrupp har bildats. - Lasarettets HBT-certifiering fortlöper enligt plan. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Lasarettsmål: Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras. - Alla vårdavdelningar har påbörjat arbetet med att fram rutiner för information samt delaktighet för anhöriga under 18 år i anslutning till en utbildning, november Kontaktpersoner har utsetts på alla vårdavdelningar. - Akutmottagningen har tidigare genomgått utbildning i att anmäla när barn far illa, repetitionsutbildning har inte kunnat genomföras under hösten. Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Lasarettsmål: Lasarettet har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. - Lasarettet har fortsatt arbetet med att skapa rutiner för sjukdomsförebyggande åtgärder. Det inkluderar dokumentation av screening (i journaltabell) och åtgärder (KVÅ-kodning i kronologisk journal och skapande av generell vårdplan). I nuläget råder svårigheter att få ut data av effekter då dokumentationen av levnadsvanor fortfarande sker på olika sätt i journalen, dels i journaltabell och dels i kronologisk journal. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Lasarettsmål: Lasarettet medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin.

81 17 (41) - Lasarettet har fortsatt att utveckla effektiva och säkra vårdkedjor tillsammans med södra länsdelens kommuner. Exempel på samverkansforum: Närvårdsavdelningen Äldrenålen Friktionsmöten Workshop palliativ vård Ekonomi Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Lasarettsmål: 90 procent av verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras. Mål prognos - Fördelning av lasarettsinterna OH-kostnader samt internhandel har införts i 2014 års redovisning vilket innebär att måluppfyllelsen är nära 100% Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Lasarettsmål: Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. - Totalkostnaden per DRG har minskat med 0,14 procent 2013: kr 2014: kr Lasarettsmål: Vårdrelaterade infektions- trycksårs- och malnutritions-relaterade kostnader ska minska med minst 25%. - Måluppfyllelsen går inte att besvara men data från infektionsverktyget finns tillgängligt från april 2013 och under jämförelseperioden april - december har andelen vårdrelaterade infektioner mellan åren minskat med 2 procentenheter vilket motsvarar en minskning med 30 % (95% konfidensintervall 8% ; 51%). Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Lasarettsmål: Alla förvaltningens identifierade huvudprocesser är kartlagda och dokumenterade. Mål prognos - Lasarettets sedan tidigare framtagna huvudprocesskarta har under hösten omarbetats med utgångspunkt från svensk standard för kvalitetslednings-system inom hälso- och sjukvård. Nya huvudprocesser är identifierade men ännu ej kartlagda eller dokumenterade, arbete har under året bedrivits främst inom tidigare identifierade delprocesser.

82 18 (41) Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas Lasarettsmål: Alla verksamheter har produktions- och resursplanerat utifrån behov/beställning inkl uppföljning. - Samtliga verksamheter har en produktions- och resursplanering, som kontinuerligt följs upp. - Utöver de månatliga uppföljningarna av den veckovis periodiserade produktionsbudgeten har inom Kirurgiskt centrum logistikgrupper för mottagning och operation skapats med syfte att veckovis kunna hantera faktiska och förväntade avvikelser från planerad verksamhet. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete (beskriv även i svaret hur förvaltningen har arbetat/använt öppna jämförelser i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete)? Lasarettsmål: Utifrån arbetet med indikatorer har förbättringsinsatser inom alla huvudprocesser identifierats. - Lasarettet deltar i det landstingsövergripande arbetet. En nyinrättad sjukhusövergripande resurs har inventerat och i samarbete med kliniskt ansvariga föreslagit förbättringsområden vilka kommer att utgöra grund för olika förbättringar. Forum för återkoppling har etablerats. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås Lasarettsmål: Lasarettets miljömål för en giftfri miljö är uppnådda. - Målet är inte uppnått förskrivningen av diklofenak minskade med 3 % men förskrivningen av flourokinoloner och sertralin ökade med 6 respektive 47 %. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 Lasarettsmål: Lasarettets totala koldioxidutsläpp (från tjänsteresor, beräknat per årsarbetare) ska minska med 7 % jämfört Lasarettet minskade de totala koldioxidutsläppen från tjänsteresor/årsarbetare med 4,3 %. Förnyelse Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar Lasarettsmål: Forskningsstrategin implementeras. Mål prognos - Lasarettet har enligt uppdrag fortsatt fokuserat på tillgänglighet och hög produktion. Den i februari beslutade forskningsstrategin är känd. En dialog har initierats med landstingets FoU-direktör avseende hur forskningsstrategin på bästa sätt implementeras på Lasarettet som tex inte omfattas av ALF-medel. Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden

83 19 (41) Lasarettsmål: Lasarettet har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. - Vid lasarettet är patientsäkerhet och systematisk verksamhetsutveckling enligt Lean/Kaizen/TOC högt prioriterade. Utvecklingsinsatser har genomförts inom flera patientsäkerhetsområden med mycket goda resultat, exempelvis gällande basala hygienrutiner och följsamhet till klädregler, se vårdavtalsrapportering nedan. Lasarettet har intensifierat utbildningsinsatser avseende risk- och händelseanalys, implementerat strukturerade patientsäkerhetsdialoger samt gått över i förvaltningsfas av Infektionsverktyget. - Ett forskningssamarbete med Medical Management Center vid Karolinska Institutet rörande integrering av hälsofrämjande insatser och ständiga förbättringar enligt Kaizen har nyligen avslutats. - Lasarettet ingår i en studie av ny metod att behandla patienter med vårdrelaterad clostridieinfektion. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Lasarettsmål: Lasarettet arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. - Lasarettets verksamhetsledningar har kännedom om rutinen för Mini-HTA vid införande av nya metoder, rutinen har ännu ej tillämpats i avvaktan på att arbetet med att bla utforma Mini HTA-blanketten ska slutföras. Lasarettet har deltagit i detta arbete. Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) Lasarettsmål: Lasarettet har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning). - Lasarettets ledningsgrupp har genom fortsatt omvärldsspaning och deltagande i nationella möten ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser. Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Lasarettsmål: Lasarettet har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer. - Samarbetsforum finns för regelbundna möten med företrädare för Akademiska sjukhuset, Primärvården, Patientnämnden samt Enköpings och Håbo kommuner. - Lasarettet har påbörjat samarbete med regionsjukhuset i Linköping avseende avancerad hemsjukvård.

84 20 (41) Medarbetare Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Mål prognos - I lasarettets kompetensförsörjningsplan framgår hur många chefer som avgår med pension I kompetensförsörjningsplanen ingår också framtagande av utvecklingsplaner och förbättrad introduktion för lasarettets chefer. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket - Under året har lasarettet arbetat med arbetsgivarvarumärket. Vi har bland annat tagit fram en sägning, Stor omtanke i litet format som tydliggör vår profil för både befintliga och potentiella medarbetare. Under året har vi också etablerat ett samarbete med Linkedin som förhoppningsvis ska leda till att vi når personer med den kompetens vi behöver. Lasarettet har medverkat på ett flertal mässor med syfte att synliggöra oss som arbetsgivare. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat - EMI är marginellt lägre än vid mätningen 2012, 4,13 jämfört med 4,16, men ligger fortsatt på en hög nivå. 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort - Alla enheter har påbörjat eller slutfört arbetet med att ta fram individuella styrkort och lasarettets mål att 85 procent av lasarettets medarbetare har styrkort är uppfyllt. Upplevelsen av delaktighet har ökat - Upplevelsen av delaktighet har minskat från 3,6 till 3,5 när det gäller möjligheten att påverka sin arbetssituation och möjligheten att påverka beslut som tas på arbetsplatsen medan upplevelsen är oförändrad när det gäller stöd och uppmuntran vid förslag till förbättringar (3,8). Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda - 90 procent av kraven i Verksam avseende arbetsmiljö är uppfyllda. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent - Sjukfrånvaron för 2014 hamnade på 5,05 procent vilket innebär att vi inte nått målet 4,4 procent.

85 21 (41) Bilaga 4 Måluppfyllelse vårdavtal MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL 3. Medborgare och kund Mål 3.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Utfall Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten Lasarettet rapporterar och följer resultaten i följande register: Höft- och knäprotesregistren, Bråckregistret, Bukväggsbråckregistret, Gall-riks, Nationella Diabetesregistret, Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus, Swedeheart, Riks- Stroke, Senior Alert och Svenska Palliativregistret. Lasarettet analyserar olika protestypers och teknikers betydelse för reoperationsfrekvens och protesöverlevnad på kort och lång sikt. Resultaten diskuteras på sektionsmöten och ligger till grund för ett systematiskt förbättringsarbete. 2. Redovisning av antal registrerade i kvalitetsregistret Senior Alert 776 riskbedömningar registrerades i Senior Alert under 2014 (+41 % jmf 2013) 3. Redovisning av antal registrerade i Svenska Palliativregistret Under 2014 registrerades 196 patienter i Svenska palliativregistret (+17 % jmf 2013) 4. Redovisning av minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten från Öppna jämförelser som underlag i kvalitetsutvecklingen I utvärderingen av strokevården framkommer en utvecklingspotential vad gäller nöjdheten med rehabiliteringen efter stroke. Arbetet med att implementera Socialstyrelsens riktlinjer för tidig hemgång och hemrehabilitering har påbörjats. 5. Redovisning av arbetet med att införa landstingets kvalitetsledningssystem Arbetet med införandet av ledningssystem har trots beslut om central finansiering endast kunnat bedrivas med begränsade projektledarresurser. Företrädare för lasarettet har arbetat aktivt i delprojekten för dokumenthantering/kvalitets-handbok, i framtagandet av metodhandbok för processtyrning samt i delprojektet kommunikation. Lasarettets ledningsgrupp, tillika styrgrupp för det lokala projektet har uppdaterats löpande och i oktober hölls en workshop kring kärnprocesser och genomfördes en GAP-analys. Samtliga chefer är informerade, lokal projektplan är fastställd och projektledare är anställd inför Processägare samt lokala processledare är utsedda. Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 2), 300 tkr (punkt 3), 300 tkr (punkt 4) Mål: God strokesjukvård Utföraren ska säkerställa en god strokesjukvård. Uppföljning 1. Redovisning av ledtiden mellan patientens ankomst till sjukhus och trombolysbehandling 2014 hade vi 6 trombolysfall och uppskattningsvis det dubbla antalet larm. Fördelning är 2 kvinnor och 4 män. Ålder från 46 till 84 år med medel och median

86 22 (41) ålder ca 69 år. (Obs litet material) Tider(median): Enköping Sverige Debut till dörr: Dörr till rtg Door needle Debut needle Vad gäller door to needle varierar tiden mellan 21 och 58 min, medelvärde 43 min, median 46 min. Patienter: 1. Man 78 år 45 min 2. Kvinna 84 år 48 min 3. Kvinna 71 år 54 min 4. Man 46 år 30 min 5. Man 67 år 58 min 6. Man 65 år 21 min Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen Målrelaterad ersättning: 500 tkr 1 Mål: God hjärtsjukvård Utföraren ska säkerställa en god hjärtsjukvård. Uppföljning 1. Redovisning av antal kvalitetsindexpoäng (Swedeheart) 2012 = = 6,5 2. Redovisning av täckningsgraden för registrerade hjärtinfarkter <80 år (Swedeheart) 2012 = 48% 2013 = 57% Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen Målrelaterad ersättning: 300 tkr vid bibehållet eller förbättrat antal kvalitetsindexpoäng (punkt 1), 300 tkr vid bibehållen eller förbättrad täckningsgrad (punkt 2) 2 Mål: God diabetesvård Utföraren ska säkerställa en god diabetesvård. Uppföljning 1. Redovisning av blodtryckskontroll för patienter med diabetes typ 1 (systoliskt blodtryck <=130) 3 72 % av patienterna med diabetes typ 1 uppnår målet, dvs har uppmätt ett systoliskt blodtryck på <=130 1 Källa: Riksstroke och SITS (trombolysregistret), utgångsvärde: antal minuter Källa: SWEDEHEART, Swedehearts kvalitetsindex 3 Källa: Nationella diabetesregistret

87 23 (41) 2. Redovisning av antal registrerade patienter i nationella diabetesregistret (NDR) Antal registrerade patienter (typ 1) i NDR under perioden t.o.m = 250 stycken Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen Målrelaterad ersättning: 400 tkr om minst 70 procent av patienter med diabetes typ 1 har ett systoliskt blodtryck <=130 Mål: Kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Utföraren ska verka för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att implementera landstingets handlingsplan för försäkringsmedicinsk kompetensutveckling och handlingsplan för tidig samverkan Utföraren har genomfört webbaserade utbildningar i försäkringsmedicin såsom Sjukskrivning - en kvalitetssäker, effektiv och jämställd process genom utnyttjande av landstingets e-learningsverktyg Pingpong. På interna möten där försäkringsmedicin avhandlats har genushanden diskuterats. Genushanden är en minneskarta i form av en hand vars fem fingrar pekar på de fem frågeställningarna som är avgörande: Familjesituationen, upplevt våld, fysisk- eller psykisk ohälsa, riskbruk och rehabiliteringsplan. För den kirurgiska verksamheten är sjukskrivning och rehabilitering till största del standardiserad då det berör elektiv baskirurgi. Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Utföraren ska tillse att läkemedelsförskrivningen är kostnadseffektiv. Uppföljning 1. Redovisning av hur man implementerat de förskrivningsråd som fastställts av landstingets läkemedelskommitté Läkemedelskommitténs rekommendationslista distribueras och en levande diskussion pågår avseende behandlingstider och indikationer. 2. Redovisning av in- och utsättningskriterier för speciellt kostsamma läkemedelsbehandlingar, dvs. för långverkande insulinpreparat och läkemedlet Humira In och utsättningskriteria för Humira är relativt strikta medicinska spörsmål. Sammanfattningsvis avslutas behandlingen av patienter som har ett dåligt svar på behandlingen, vilket är ca 1/3 samt enstaka som blir allergiska. Det sker även ett skifte mellan olika preparat beroende på behandlingsvar. På vissa patienter som har god och långvarig remission prövas utsättning, vilken utvärderas med skiftande utfall. I Uppsala behandlas idag ca 60 patienter med TNF-blockad och detta på ett populationsunderlag om ca invånare. I Enköping har vi idag 11 patienter med samma behandling på ett befolkningsunderlag om Uppsala, och Enköping ligger relativt lågt i förskrivning av dessa preparat sett ur ett nationellt perspektiv. Insättningskriterier långverkande insulin: DM typ 1: Långverkande insulinanalog insätts alltid på nydebuterande, samt vid

88 24 (41) återkommande hypoglykemier hos patient med DM typ 1 och som behandlas med medellångverkande insulin. DM typ 2 : Återkommande hypoglykemier nattetid vid behandling med medellångverkande insulin till natten Utsättningskriterier: DM typ 1 : Övergång till insulinpump DM typ 2: Lågt Hba1C där insulinbehandling inte längre bedöms nödvändig Mål 3.2 Säker hälso- och sjukvård Utfall Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från årets patientsäkerhetsberättelse Lasarettets mätning av patientsäkerhetskulturen i maj 2014 visade en nedgång i resultaten jämfört föregående mätning 2011 då lasarettet låg över riksgenomsnittet. Med anledning av resultatet anordnades i september en heldag för samtliga chefer på temat Patientsäkerhetskulturen - resultat och åtgärder för LE. Cheferna fick ta fram förslag på åtgärder och enhetsvisa handlingsplaner upprättades under hösten. Patientsäkerhetsdialoger en metodik har etablerats där sjukhuschef, chefsläkare och patientsäkerhetssamordnare utifrån en mall diskuterar patientsäkerhetsfrågor med enheterna. Har genomförts för nästan alla enheter under Uppföljning sker efter 6 månader. Registreringen av fallincidenter har förbättrats avsevärt och arbetet med fallförebyggande åtgärderna har intensifierats. 2. Redovisning av resultatet från mätningen Dagens nutrition (genomförs en gång/år) samt handlingsplan Utdrag ur resultatrapport från Dagen nutrition 13 feb 2014: Energiintag i % av behov för respektive avd 105% 100% 95% 90% 85% Avd 1 Avd 2 Kirurgen Nva Fortsatt förbättrade nutritionsresultat jämfört tidigare år, ny handlingsplan är upprättad. 3. Redovisning av resultatet från mätning av trycksår (SKL:s punktprevalensmätning) SKL:s punktprevalensmätningar avseende trycksår: Grafen visar lasarettets samt-

89 25 (41) liga resultat vid PPM trycksårsmätningar från 2008 och framåt. 25 Prevalens trycksår LE 20 17,9 20,7 18, ,5 % ,8 11,7 4,3 12,9 11,8 10 8,5 7,1 7 5, n= n= n= n= n= n= n=71 Prevalens kategori 1-4 (%) Prevalens kategori 2-4 (%) 2014 granskades 71 patienter 35 kvinnor (49 %) och 36 män (51 %). Inklusionskriterier för mätningen var alla patienter över 18 år som var inneliggande inom slutenvården klockan mätdagen. Totalt bortfall 16 patienter som ej ville deltaga. Prevalens trycksår kategori 1-4: 7,0 % (5 patienter av 71) fördelat på kvinnor 5,7 % (2 patienter av 35) män 8,3 % (3 patienter av 36) Prevalens trycksår kategori 2-4: 5,6 % (4 av 71), fördelat på kvinnor 5,7 % (2 patienter av 35) män 5,5 % (2 patienter av 36) 4. Redovisning av resultatet från mätningen Dagens smärta (genomförs en gång/år) Punktprevalensmätning smärta, Dagen smärta, 11 december (Här redovisas för första gången 2013 års resultat, 2014 års mätning genomfördes även den i december, inga resultat finns ännu tillgängliga). På Lasarettet i Enköping (LE) inkluderades vid 2013 års mätning 90 patienter varav 74 valde att besvara enkäten. Av de patienter som svarade var 42 kvinnor och 48 män. 74 % av de patienter som besvarade enkäten hade tillfrågats om de hade haft smärta under senaste dygnet. Av de som uppgivit smärta i sina svar (44 patienter) hade 80 % tillfrågats om de hade haft smärta under senaste dygnet. Upplevd smärtlindring, se graf:

90 26 (41) Kommentar återrapportering: I samband med redovisning av patientsäkerhetsberättelsen (1 mars) från föregående år Målrelaterad ersättning: 400 tkr för inlämnad patientsäkerhetsberättelse Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Uppföljning 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken). Gula markeringar visar riksgenomsnitt vid SKL:s punktprevalensmätningar Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 3. Redovisning av mätning och rapportering av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på samtliga vårdenheter (SKL:s punktprevalensmätning)

91 27 (41) Lasarettet har förutom punktprevalensmätningen i april genomfört mätningar enligt SKL:s metodik under hela året. Grafen visar andel av personalen som uppvisat följsamhet till hygienrutiner och klädregler i samtliga av mätningens sju steg. Kommentar återrapportering: Rapportering månadsvis för samtliga enheter i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 1 och 2) Målrelaterad ersättning: 700 tkr, 60 tkr/månad (vid 85 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna, vid 75 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) 700 tkr, 60 tkr/månad (vid 90 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna, vid 80 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) 400 tkr (SKL:s punktprevalensmätning) för deltagande i mätningen Mål: Säker läkemedelsförskrivning Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet kring förskrivning av läkemedel. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att ha uppdaterade läkemedelslistor för samtliga enheter Läkemedelslistan uppdateras av operatör/mottagningsläkare vid inskrivningsbesöket och i samband med utskrivning av apotekare. Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens Utföraren ska aktivt arbeta med att motverka ökad antibiotikaresistens. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa Stramas rekommendationer och handlingsplan kring antibiotikabehandlingar Medicinskt centrum har under 2014 haft veckovisa infektionskonsulter från Akademiska sjukhuset som aktivt intervenerar i pågående behandlingar och bidrar till en rationell antibiotikaanvändning. Vid omstruktureringsplanering har möjlighet-

92 28 (41) en av utökad andel enkelrum beaktats och prioriterats högt. Infektionsverktyget har använts för att fastställa standardrapporter och resultaten har använts för styrning av förbättringsarbete av exempelvis smittsam diarrésjukdom. Kommentar återrapportering: Följs upp av Stramagruppen vid Akademiska sjukhuset genom journalgranskning eller infektionsverktyget Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet för patienter 75 år och äldre. Uppföljning 1. Redovisning av antal fördjupade läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre med komplex/riskfylld läkemedelsbehandling Avdelning/verksamhet Enkel LMG Fördjupad LMG Medicinavdelning Medicinavdelning Övriga enheter 20 5 Westerlunds rehab 21 8 Totalt Det har gjorts fler genomgångar än förra året, men det har varit större tyngdpunkt på läkemedelsavstämningar och "enkla läkemedelsgenomgångar" än tidigare. 2. Redovisning av antal upprättade läkemedelsberättelser Data ej tillgängligt 3. Redovisning av antal utdelade läkemedelslistor Data ej tillgängligt Kommentar återrapportering: Enligt regeringens patientsäkerhetssatsning och satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Endast de enheter som har tillgång till klinisk apotekare berörs (punkt 1), redovisas på sjukhusnivå via överenskommen mall (punkt 2 och 3) Målrelaterad ersättning: 100 tkr (punkt 1), 100 tkr (punkt 2), 100 tkr (punkt 3) Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre Utföraren ska minska förskrivningen av vissa läkemedel som är olämpliga för patienter 75 år och äldre Uppföljning 1. Redovisning på sjukhusnivå av antal förskrivna DDD (definierade dygnsdoser) av s.k. antikolinerga preparat, tramadol, långverkande bensodiazepiner, propiomazin och NSAID-preparat till patienter 75 år och äldre Läkemedel DDD 2014 DDD 2013 Diff DDD Diff DDD % Antikolinerga preparat % Tramadol % Långverkande bensodiazepiner % Propiomazin % NSAID-preparat %

93 29 (41) För NSAID kan det konstateras att förskrivningen ökat med 327 DDD vilket är mindre är årsförbrukningen hos en enskild patient. Målrelaterad ersättning: 100 tkr per preparatgrupp (se ovan) 4 (dvs. totalt 500 tkr) vid minskning från föregående år (december 2013) Mål 3.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Hög patientupplevd kvalitet Utfall Utföraren ska säkerställa en hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av åtgärder som vidtagits föranledda av resultaten från den nationella patientenkäten. Utifrån lasarettets resultat i patientenkäten 2014 fortsätter förbättringsarbetet att fokusera på områdena information, tillgänglighet och delaktighet. Beslut har fattats att införa särskilda tjänster för utskrivningssjuksköterskor och rondförbättringsgrupp är tillsatt för att förbättra patientdialogen och bättre tillgodose patientens behov av integritet. Radiologiskt centrum har infört planerade MR-undersökningar nattetid. En enkätundersökning riktad till nattundersökta patienter visade ett generellt mycket positivt utfall. Målrelaterad ersättning: 500 tkr Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vården för individer med behov av vårdinsatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera riktlinjer och rutiner för samordnad individuell plan (SIP) De landstingsövergripande riktlinjer som publicerats i kvalitetshandboken 2013 implementerades av lasarettet och flera SIP har genomförts vid behov, i enlighet med riktlinjerna. Målrelaterad ersättning: 500 tkr Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa standardiserade rutiner och mallar för information kring patientens vårdprocess, t.ex. kontaktinformation, remisshantering, utskrivningar, genomgångna eller kommande behandlingar, återbesök etc. Lasarettets hjärtsjuksköterskor har under året arbetat med och förbättrat den skriftliga patientinformationen vid uppföljning efter hjärtinfarkt. En checklista för utskrivning har tagits fram, i vilken väsentlig information som ska delges patienten ingår, dvs. diagnos, vårdförlopp, bilkörning, riskfaktorer, fysisk aktivitet, sex/samliv, rökstopp, läkemedel, sjukskrivning och uppföljning. 4 Hänsyn tas till förändringar i antal besökande personer i åldersgruppen

94 30 (41) En informationsbroschyr Välkommen till Hjärtteamet, Lasarettet i Enköping, även denna utarbetad under året, berättar om den planerade uppföljningen och ges till patienten vid utskrivning. Lasarettet har justerat kallelsebrev till kirurgmottagningen och operation samt reviderat och tagit fram ytterligare informationsbroschyrer inför operation. 2. Redovisning av hur utföraren har utvecklat de administrativa rutinerna för kommunikation med anhöriga och arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd 5 Finns ingen handlingsplan framtagen på LUL-nivå 3. Redovisning av hur utföraren har arbetat för att minimera informationshinder för personer med språksvårigheter eller funktionsnedsättning Informationsbroschyr om uppföljning vid hjärtinfarkt har översatts till finska och tolktjänster bokas in vid behov. Mål 3.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser Utfall Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av interna och externa samarbeten med berörda aktörer som syftar till att definiera gemensamma vårdprocesser, rutiner för remisshantering, rutiner kring utskrivningsklara patienter, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer Lasarettet har deltagit i samarbeten med Primärvården kring vårdkedjorna vid övergångar från slutenvård till öppenvård för att minska tidiga återinläggningar, samt samarbetat med Enköpings kommun om den palliativa vårdprocessen. Medicinskt centrum har deltagit i att ta fram länsgemensamma riktlinjer för palliativ vård samt deltagit i en arbetsgrupp som har tagit fram ett förslag på länsgemensam enhet för palliativ forskning, utbildning och utveckling inom Uppsala län. Inom Kirurgiskt centrum har arbete lagts ner på att kartlägga, samordna och optimera administrativa rutiner liksom tydliggöra gränsdragning och ansvar inom ramen för operations- och mottagningssamarbetet med Akademiska sjukhuset. 2. Redovisning av samverkan med patienter och anhöriga samt med patient-, anhörig- och handikapporganisationer för att aktivt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet Anhörigkonsulent har varit inbjuden och deltagit på enheternas Arbetsplatsträffar och på avdelningschefsmöte. Utvärdering av Närvårdsavdelningen i Enköping och Håbo har skett under hela hösten och i den har både anhöriga och patienter intervjuats för att tillvarata deras synpunkter i förbättringsarbetet. På en avdelning används Sjukhus ring upp (SKL-Webbkollen hemma) för att inhämta patientens upplevelse av vården samt att fånga upp om ytterligare behov finns och då hänvisa vidare till rätt vårdnivå. Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Utföraren ska bidra till en sammanhållen vård och förstärkt utskrivnings- 5 Redovisning av arbetet med att implementera handlingsplan gäller endast i det fall som en landstingsgemensam handlingsplan har tagits fram

95 31 (41) process för vårdtunga patienter som riskerar återinläggning på sjukhus. Uppföljning 1. Redovisning av utvecklingsarbetet med följsamheten till den förstärkta utskrivningsprocessen Lasarettet har kontinuerligt reviderat rutiner för att informera patienter och kommunicera i enlighet med rutinerna till nästkommande del i vårdkedjan. Revideringar av arbetssätt kommer fortsätta under Lasarettet har valt att avlasta läkargruppen från ytterligare administration och istället nyttjat sekreterargruppen i högre utsträckning samt beslutat att införa särskilda tjänster för utskrivningssjuksköterskor. Kommentar återrapportering: Endast Medicinskt centrum Målrelaterad ersättning: 400 tkr Mål: Rökstopp inför planerade operationer Utföraren ska aktivt arbeta för rökstopp inför planerade operationer. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter som har fått information om rökstopp inför planerade operationer Alla patienter på Kirurgiskt centrum får information om rökstopp inför operation i samband med besöket av operatör och vid inskrivningssamtalet i slutenvård med sjuksköterska 14 dagar innan planerad operation. Journalanteckning om rökstopp i utdata finns i 55 fall. 2. Redovisning av antal patienter som har fått remiss till tobaksslutarstöd 6 patienter har enligt utdatarapport fått remiss till tobaksslutarstöd. Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Mål 3.5 Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utfall Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet En handlingsplan har tagits fram och antagits för och en styrgrupp har bildats för att säkerställa det övergripande arbetet med dessa frågor. Hbt-certifiering av lasarettets samtliga verksamheter har fortsatt enligt fastställd plan. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter Alla vårdavdelningar har påbörjat arbetet med att fram rutiner för information samt delaktighet för anhöriga under 18 år i anslutning till en utbildning, november Kontaktpersoner har utsetts på alla vårdavdelningar.

96 32 (41) Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik Utföraren ska återrapportera statistik könsuppdelat för följande mål: Strokesjukvård (sidan 8) Hjärtsjukvård (sidan 9) Diabetesvård (sidan 9) Uppföljning 1. Redovisning av mål där återrapporteringen sker könsuppdelat Strokesjukvård: Patienter: Man 78 år 45 min Kvinna 84 år 48 min Kvinna 71 år 54 min Man 46 år 30 min Man 67 år 58 min Man 65 år 21 min Hjärtsjukvård: Data redovisas inte könsuppdelat i Swedehearts årsredovisning Diabetesvård: Enligt uppgifter ur NDR 77 % av de kvinnliga patienterna med diabetes typ 1 uppnår ett systoliskt blodtryck på <=130, motsvarande siffra för manliga patienter är 70 %. Antal registrerade patienter (typ 1) 60,4 % män och 39,6 % kvinnor. Kommentar återrapportering: Delårsrapport och årsredovisning Målrelaterad ersättning: 165 tkr för respektive mål (i det fall statistik inte är möjlig att redovisa på grund av tekniska skäl dras inte ersättningen tillbaka) Mål: Jämställd sjukskrivningsprocess Utföraren ska verka för en mer jämställd sjukskrivningsprocess. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att implementera landstingets handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess Lasarettet har genomfört webbaserade utbildningar i försäkringsmedicin såsom Sjukskrivning - en kvalitetssäker, effektiv och jämställd process. På interna möten där försäkringsmedicin avhandlats har genushanden diskuterats. Genushanden är en minneskarta i form av en hand vars fem fingrar pekar på de fem frågeställningarna som är avgörande: familjesituation, upplevt våld, fysiskeller psykisk ohälsa, riskbruk och rehabiliteringsplan. Målrelaterad ersättning: 500 tkr Mål 3.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Utfall Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive enhets verksamhet.

97 33 (41) Uppföljning 1. Redovisning av antal mottagningsenheter med planerad verksamhet som har initierat hälsoinriktade insatser för identifierade riskgrupper Samtliga mottagningar har initierat hälsoinriktade insatser och påbörjat arbetet med att skapa skriftliga rutiner för arbetet med levnadsvanor. Dessa rutiner kommer att läggas ut i kvalitetshandboken. 2. Redovisning av andelen av mottagningspersonal som har genomgått utbildningarna om respektive levnadsvana i PingPong 6 Totalt har 24 medarbetare på lasarettet genomfört utbildningen Medicinmottagningen: 15 av 26 (58%) Gynmottagningen: 4 av 12 (33%) Kirurgmottagningen: Ingen uppgift Rehabmottagningen: 3 av 4 (75%) 3. Redovisning av andelen av mottagningspersonal som har genomgått grundutbildning i motiverande samtal (MI). 75% av personalen vid lasarettets mottagningar har deltagit (avser sjuksköterskor och paramedicinare) 4. Redovisning av andelen av mottagningspersonal som har genomgått introduktionsutbildningen till MI i PingPong 7 Utbildningen finns ännu inte tillgänglig i PingPong. Mål: Stöd för minskad tobaksrökning Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskad tobaksrökning. Uppföljning 1. Redovisning av antalet registrerade patienter som har fått frågan om tobaksvanor samt andelen av dessa som är dagligbrukare av tobak På Medicinskt centrum har patienter tillfrågats om sina tobaksvanor. Av dessa använde 405 (22 %) tobak dagligen. På Kirurgiskt centrum har patienter blivit tillfrågade varav 245 (17 %) använde tobak dagligen. 2. Redovisning av andelen av de patienter som brukar tobak dagligen som har fått enkla råd om tobaksbruk 8 Utifrån dokumentation av åtgärdskoder (KVÅ) har 93 patienter fått enkla råd om tobak och 13 patienter rådgivande samtal på Medicinskt centrum. Det betyder att 26 % av de patienter som brukar tobak har fått enkla råd eller rådgivande samtal. På kirurgiskt centrum har 76 patienter fått enkla råd om tobak och 1 patient rådgivande samtal. Det betyder att 31 % av de som brukar tobak har fått enkla råd eller rådgivande samtal. Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1) Målrelaterad ersättning: 500 tkr (punkt 1) 400 tkr (punkt 2) 6 Gäller levnadsvanorna dagligbruk av tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Målet gäller under förutsättning att utbildningarna är framtagna och finns tillgängliga i utbildningsportalen PingPong 7 Målet gäller under förutsättning att utbildningen är framtagen och finns tillgänglig i utbildningsportalen PingPong 8 Avser patienter på mottagningar med planerad verksamhet där de tekniska förutsättningarna i Cosmic finns

98 34 (41) Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat riskbruk av alkohol. Uppföljning 1. Redovisning av antal registrerade patienter som fått frågan om alkohol samt andelen av dessa med riskbruk av alkohol På Medicinskt centrum har patienter tillfrågats om sina alkoholvanor. Av dessa hade 110 (9 %) ett riskbruk. På Kirurgiskt centrum har patienter blivit tillfrågade varav 162 (14 %) hade ett riskbruk. 2. Redovisning av andelen patienter med riskbruk av alkohol som har fått rekommendation/information om riskfri alkoholkonsumtion 9 Utifrån dokumentation av åtgärdskoder (KVÅ) har 37 patienter fått enkla råd om alkohol och 7 patienter rådgivande samtal om alkohol på Medicinskt centrum. Det betyder att 40 % av patienterna med riskbruk av alkohol har fått enkla råd eller rådgivande samtal om alkohol. På kirurgiskt centrum har ingen registrering påträffat utifrån åtgärdskod kring alkohol. Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1) Målrelaterad ersättning: 500 tkr (punkt 1) 400 tkr (punkt 2) Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antal registrerade patienter som fått frågan om matvanor samt andelen av dessa med ohälsosamma matvanor På Medicinskt centrum har 973 patienter tillfrågats om sina matvanor. Av dessa hade 99 (10 %) ohälsosamma matvanor. På Kirurgiskt centrum har patienter blivit tillfrågade varav 99 (9 %) hade ohälsosamma matvanor. 2. Redovisning av andelen patienter med ohälsosamma matvanor som har fått enkla råd om hälsosamma matvanor 10 Utifrån dokumentation av åtgärdskoder (KVÅ) har 150 patienter fått enkla råd om sina matvanor och 10 patienter rådgivande samtal om sina matvanor och 84 patienter kvalificerat rådgivande samtal om sina matvanor på Medicinskt centrum. Resultatet av åtgärder visar att fler åtgärder har gjorts än registrerade patienter med ohälsosamma matvanor. Detta visar att vårdpersonalen upplever det viktigt att ta upp matvanor även om ett riskbeteende utifrån screening inte föreligger. På kirurgiskt centrum har två registreringar påträffats av enkla råd om matvanor och en registrering av rådgivande samtal om matvanor. Det betyder att 3 % av de som har ohälsosamma matvanor har fått enkla råd eller rådgivande samtal. Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1) Målrelaterad ersättning: 200 tkr (punkt 1) 200 tkr (punkt 2) 9 Som ovan 10 Avser patienter på mottagningar med planerad verksamhet där de tekniska förutsättningarna i Cosmic finns

99 35 (41) Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antal registrerade patienter som fått frågan om fysisk aktivitet samt andelen av dessa med otillräcklig fysisk aktivitet På Medicinskt centrum har 761 patienter fått frågan om fysisk aktivitet. Av dessa hade 182 (24 %) otillräcklig fysisk aktivitet. På Kirurgiskt centrum har 923 patienter blivit tillfrågade varav 269 (29 %) var otillräckligt fysiskt aktiva. 2. Redovisning av andelen patienter med otillräcklig fysisk aktivitet som har fått enkla råd om ökad fysisk aktivitet 11 Andel kan med nuvarande utdata ej beräknas. Utifrån dokumentation av åtgärdskoder (KVÅ) har 181 patienter fått enkla råd om fysisk aktivitet och 19 patienter rådgivande samtal om fysisk aktivitet och 2 patienter kvalificerade rådgivande samtal om fysisk aktivitet på Medicinskt centrum. Resultatet av åtgärder visar att fler åtgärder har gjorts än registrerade patienter med otillräcklig fysisk aktivitet. Detta visar att vårdpersonalen upplever det viktigt att ta upp fysisk aktivitet även om ett riskbeteende utifrån screening inte föreligger. På kirurgiskt centrum har en registrering påträffats av enkla råd om fysisk aktivitet och en registrering om rådgivande samtal om fysisk aktivitet. Det betyder att få patienter som är otillräckligt fysiskt aktiva har fått enkla råd eller rådgivande samtal om fysisk aktivitet. 3. Redovisning av antalet förskrivna recept på fysisk aktivitet (FaR) Totalt har nio recept på fysisk aktivitet skrivits under Redovisning av utvecklingen av ett systematiskt arbetssätt för relevant förskrivning av FaR till hjärtpatienter och diabetespatienter Lasarettets processledare för HFS har lyft frågan i lasarettets arbetsgrupp för hälsofrämjande och förebyggande frågor. Representanter i hjärtteamet och diabetesteamet har fått i uppdrag och diskuterat relevant förskrivning av FaR med sina respektive team. På medicinmottagningen finns en framtagen arbetsrutin för arbetet med levnadsvanor som följer landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor och som i sin tur beskriver relevant förskrivning av fysisk aktivitet på recept. Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1 och 3) Målrelaterad ersättning: 400 tkr (punkt 1) 400 tkr (punkt 3) Mål 3.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utfall Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att förbättra patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning Ett arbete har initierats för att möjliggöra för patienter med framfotsbesvär att själva boka in nybesök efter att remissen har bedömts. Webbtidbok har införts på Medicinmottagningen inom verksamheterna sömnmottagning samt dietistmottag- 11 Som ovan

100 36 (41) ning. Patientflödet har förbättrats avseende läkarmottagningsbesök vid medicinmottagningen vilket lett till att köerna till nybesök eliminerats och återbesöken sker inom rimlig tid 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit Det finns för närvarande inget tillförlitligt sätt att systemmässigt följa den totala andelen remisser som bedöms inom 5 dagar. Stickprov visar följande: Jan Saknas Feb 88% Mars 90% April 95% Maj 94% Juni Saknas Juli 95% Aug 81% Sept 98% Okt 90% Nov 94% Dec 89% Kommentar återrapportering: Delårsrapport och årsredovisning (punkt 2) Målrelaterad ersättning: 800 tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) Mål: Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från det att beslut om förstabesök har fattats Målet har inte uppnåtts någon månad. Återbetalning 12 mån á 65 tkr = 780 tkr 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats

101 37 (41) Målet har uppnåtts 7 av 12 månader Återbetalning 5 mån á 65 tkr = 325 tkr 3. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits i syfte att minska köerna Kirurgmottagningen har inrättat en logistikgrupp och har systematiserat arbetet med väntelistorna. Mottagningskön har under året reducerats med c:a 550 patienter.en grupp för operationslogistik har inrättats för att skapa förutsättningar för ett effektivt operationsflöde. Genom operationssamarbetet med Akademiska har landstingets operationsköer kunnat kortas samtidigt som operationskapaciteten kunnat nyttjas bättre. Vid medicinmottagningen har ett förbättringsarbete genomförts vilket lett till att köerna till nybesök och återbesök till läkare minskat avsevärt. Vad gäller ögonmottagningen har sjukdom skapat en kösituation som under 2014 successivt avhjälpts med hyrläkare enär nyrekrytering inte kunnat åstadkommas. Kommentar återrapportering: Delårsrapport och årsredovisning 12 (månatlig redovisning) Målrelaterad ersättning: 800 tkr eller 65 tkr/månad om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1) 800 tkr eller 65 tkr/månad om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) 800 tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder (punkt 3) Mål: Kortare väntetider vid akutmottagningen Utföraren ska förkorta väntetiderna vid akutmottagningen. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska inflödet till akutmottagningen, förbättra processer inom akutmottagningen samt åtgärder för att förbättra utflödet från akutmottagningen Minska inflödet Lasarettet har varit piloter i en förvaltningsövergripande satsning att minska återinläggningar av patienter som varit inneliggande på medicinsk vårdavdelning. Dessa insatser har syftat till att minskat inflöde på akutmottagningen samt att 12 Slutgiltiga nationella väntetidsnormer för kömiljarden 2014 publiceras i november 2013, källa: Nationella väntetidsdatabasen

102 38 (41) minska undvikbar slutenvård. Samarbetet med ögonmottagningen har stärkts så att patienter med ögonbesvär som anmäler sig i kassan överförs i större utsträckning till vård på ögonmottagningen i stället för att tas om hand på akutmottagningen för vård. Förbättra processer inom akutmottagningen Flertal gjorda eller planerade förändringar men som inte kunnat ses några effekter av ännu: Anställning av en akutläkare, specialist i akutsjukvård, som sektionschef för akutmottagning och som AT/ST-studierektor med uppdrag att bygga upp en akutläkarverksamhet och förbättra AT-läkarutbildningen samt starta ST-utbildning av akutläkare. Infört ny teknologi i form av handhållen ultraljudsapparat och utbildning av AT- och underläkare i point-of-care (patientnära) ultraljud. Påbörjat till-och ombyggnad av akutmottagningen Förbättra utflödet Lasarettet ser inga hinder i utflödet. Målrelaterad ersättning: 800 tkr MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL 4. Förnyelse strategiska områden Mål 4.1 Förändringsarbete Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utfall Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälsooch sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram Nya behandlingsmetoder inhämtas via deltagande i kongresser, sektionsarbete och uppföljning. Insatser görs för att utveckla och införa nya operationsmetoder. Lasarettet har implementerat den landstingsövergripande strokemanualen och Medicinskt centrum utvecklar strokeprocessen i enlighet med de nya nationella riktlinjerna för strokesjukvård som är evidensbaserade. 2. Redovisning av områden där det bedrivs utvecklingsarbete som beslutats inom ramen för det regionala samarbetet i Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen Lasarettet deltar årligen i ett regionalt samarbete angående bröstcancer. Lasarettets läkare deltar vid regionala möten. Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvård i samarbete med andra förvaltningar inom landstinget och kommunerna. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att utveckla Närvård och samarbetet med övriga berörda aktörer En utvärdering av Närvårdsavdelningens verksamhet påbörjades under hösten

103 39 (41) med stöd av extern konsult. Företrädare för lasarettet, ledningskontoret och kommunerna har regelbundet träffats inom ramen för strategisk och operativ styrgrupp. 2. Redovisning av arbetet för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar i samverkan med primärvården och kommunerna (i enlighet med den nationella satsningen Ledningskraft för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre) Närsjukvårdsmöten genomförs vid två tillfällen/termin där företrädare för lasarettet, primärvården och ledningskontoret diskuterar gemensamma frågeställningar. Lasarettet har varit piloter i en förvaltningsövergripande satsning att minska återinläggningar av patienter som varit inneliggande på medicinsk vårdavdelning. Dessa insatser har syftat till att minskat inflöde på akutmottagningen samt att minska undvikbar slutenvård. I detta arbete har lasarettet kontinuerligt reviderat rutiner för att informera patienter och kommunicera i enlighet med rutinerna till nästkommande del i vårdkedjan.

104 40 (41) Bilaga 5 Riks- och regionintäkter Intäkter riks- och regionvård Kund Utfall 2014 Utfall 2013 Förändr Not Riks- och regionvård Dalarna Gävleborg Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm Norra regionen Åland 0 Övrigt Summa Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT

105 Bilaga 6 Intern kontroll Rutin/system som granskats Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan Läkemedelsmodulen JA, i stort samtliga Att samtlig berörd Löpande inventering 2015 av utbild- har genomgått utbildning, vissa ny- gått erforderlig ut- ningsbehov. I före- personal har genomanställda utbildas bildning i Cosmics kommande fall läkemedelsmodul vid senare tillfälle. komplettering av Journaldiktering Avvikelsehantering Rapporteringsrutiner Inkorgen i Cosmic JA, vissa epikriser samt mottagningsbesök ej dikterade i tid. JA, ärenden registreras ibland under fel ärendeområde. JA, fortsatt förbättringsutrymme finns för att nå total följsamhet till riktlinje. JA, svårt hantera svar som behöver bevakas därav blir en del kvar i inkorgen. Kontroll av att diktering sker inom 48 timmar enligt rutinbeskrivning Att rapporterade ärenden i MedControl följs upp och avslutas Följsamhet till beslutade MEWSrutiner Att ärenden i Cosmic inkorg hanteras, signeras och vidimeras Investeringar NEJ Att investeringar följer investeringsplanen Inköp Efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler Behörighet Övertid JA, upphandlade leverantörer används inte alltid vid inköp. NEJ JA, I de fall avd.cheferna sköter rekrytering når inte alltid informationen om ev. kontrollerad behörighet HRenheten. NEJ, Rutin finns och rapport skickas till resp. chef. Att upphandlade avtal följs Att personal med patientnära kontakter följer anvisningarna Att anställd legitimerad personal har erforderlig behörighet utbildning. Påminna och påtala vikten av snabba diktat. Informera chefer om att registrera alla arbetsmiljö-ärenden i Tillbud/ Arbetsskada. Vid förbättringsförslag skrivs Kaizen-lappar. I 2015 års patientsäkerhetsarbete kommer ytterligare information om MEWS och antagna riktlinjer ingå. Tid har avsatts dagligen för att innan dagens slut kontrollera inkorgen. Information om gällande rutiner vid inköp. Fortsatta påminnelser om befintlig rutin. 41 (41) Kontroll övertid. 2015

106

107 Dnr PV Primärvården Årsrapport 2014

108 1 (10) Viktiga händelser Primärvården vill vara det självklara valet för god vård och hälsa för alla patienter och kunder till vårdnivå primärvård. Under 2014 har följande händelser varit viktiga för att förverkliga denna vision. Fortsatta utvecklingsaktiviteter för stärkt tillgänglighet genom bland annat breddinförd drop-inverksamhet, sjuksköterskeledd bedömning och sortering (triagering) till rätt profession och ett nummer in till vårdcentralen. Breda utbildningsinsatser för att stärka bemötandet i verksamheten. Utbildningarna fortsätter i nästa steg på lokal nivå för varje vårdcentral under våren Primärvården håller sin ställning som marknadsledande gällande samtliga regelböcker för vårdnivå primärvård. Antalet listade patienter är i nivå med föregående år och produktionen har stärkts väsentligen inom befintlig personalresurs. Det prioriterade arbetet med utveckling och standardisering av verksamhetens processer har fortsatt och samordnar i nuläget ett stort antal aktiviteter. Primärvården har genomfört en attitydundersökning hos patienter/kunder och informerat/undervisat/förberett inför införande av ny patientlag. Samtliga av dessa aktiviteter syftar till att stärka patientens ställning i vården och lyssna på synpunkter och åsikter från patienter i syfte att utveckla verksamheten. Sammanfattning Med stöd i förvaltningens övergripande styrkort och underliggande styrkort för vårdcentraler konstateras en relativt god balans vad gäller måluppfyllelse. Primärvårdens övergripande styrkort (antal mål i respektive perspektiv) KUND PROD FÖRNY MEDARB EK Prog T2 Utfall Prog T2 Utfall Prog T2 Utfall Prog T2 Utfall Prog T2 Utfall andel grön 71% 88% 80% 83% 100% 100% 100% 100% 100% 100% RUS Ledn sys Vårdcentraler (tabellen anger måluppfyllelsen för angivet antal vc) KUND PROD FÖRNY MEDARB EK Prog T2 Utfall Prog T2 Utfall Prog T2 Utfall Prog T2 Utfall Prog T2 Utfall andel grön 47% 32% 74% 68% 68% 84% 58% 63% 58% 58% Vårdcentraler PV övergripande GUL GRÖN GRÖN GRÖN GRÖN GUL GRÖN GRÖN GRÖN GRÖN Förvaltningens övergripande styrkort är inte summan av vårdcentralernas styrkort utan modellen bygger istället på nedbrutna mål som förhåller sig till de övergripande målen. När det gäller det övergripande styrkortet så är det enbart två mål i medborgare/kund- respektive produktionsperspektiven som delvis är uppfyllda. I kundperspektivet är det målet om ökad faktisk tillgänglighet som inte uppnås när det gäller nybesök hos läkare inom sju dagar. Däremot uppnås målet om telefontillgänglighet den första dagen trots att Primärvården samtidigt utvidgat innehållet till att omfatta hela verksamheten som utgår från regelbok vårdcentral. En viktig aktivitet för att uppnå detta har varit införandet av ett nummer in till vårdcentralen under I produktionsperspektivet når Primärvården inte delar av målen där Primärvården ska bidra till en giftfri miljö. Det handlar då om att förskrivningen av läkemedelssubstansen sertralin inte ska öka.

109 2 (10) Hos vårdcentralerna noteras att fördjupningar i analys och efterföljande åtgärder är nödvändigt vad gäller kundperspektivet. Här ingår bland annat en utvecklad tillgänglighet men även ett utvecklat bemötande. I övrigt behöver Primärvården fördjupa i genomgångar med de vårdcentraler som uppvisar röda markeringar i måluppfyllelsen för Enskilda genomgångar planläggs under inledningen av Utvecklingen av verksamhetens kliniska processer har pågått under de senaste åren. Under 2014 har detta arbete intensifierats och kommer att fortsätta med full kraft under de närmaste åren. Tydligast resultat under året gäller insatser för nytt hälsoproblem där verksamhetens logistik har utvecklats genom bland annat sjuksköterskeledd bedömning och sortering (triagering) till rätt profession utifrån bästa effektiva omhändertagande (BEON). Här ingår även ökad tillgänglighet genom ovan nämnt införande av ett nummer in till vårdcentralens samlade verksamhet och breddinförd drop-in verksamhet vid samtliga vårdcentraler. Primärvården har på detta sätt ökat tillgängligheten till hälso- och sjukvård genom att kunna erbjuda fler besök inom befintlig dimensionering. Parallellt pågår ett arbete med de kliniska processerna för kända hälsoproblem. Genom att stärka tillgängligheten och utveckla flöden för de patienter som inte har kända hälsoproblem är målsättningen att optimera och frigöra utrymme för patienter med bland annat kroniska sjukdomar eller i övrigt kända hälsoproblem. De riktigt stora utmaningarna under kommande år är att fortsätta inledd processutveckling gällande verksamhetens kliniska processer samt att fortsätta att stärka den verksamhetsnära utvecklingen. Primärvården behöver stärka systematiken i ledningssystemet inte minst i syfte att kunna säkerställa kvalitet och patientnytta i verksamheten. Området kommer att prioriteras oberoende av vägval och beslut i landstinget. Att skapa en stabil och uthållig tillgänglighet ingår som ett centralt inslag i alla aktiviteter. När det gäller området nybesök hos läkare inom sju dagar så är det fortsatt ett prioriterat område. Det rymmer extra utmaningar mot bakgrund av att det kan förväntas en förstärkt brist på denna nyckelkompetens i framtiden. Redan i nuläget har Primärvården ett 20-tal vakanser vad gäller distriktsläkare. Sammantaget för vårdnivå primärvård är det en ödesfråga att det inrättas ett tillräckligt stort antal ST-block för allmänspecialist. Mot bakgrund av att det tar sex år att utbilda en specialist i allmänmedicin och det inte utbildats tillräckligt många kommer att stärka dagens problembild. Fram till 2019 kommer 37 av de anställda distriktsläkarna att gå i pension. I en personalintensiv tjänsteproducerande verksamhet är en effektiv personalförsörjning en ödesfråga för framtiden. Medborgare och kund Måluppfyllelse styrkort, andel mål vilka är uppfyllda: 7 av 8 mål (87,5 %) Över tid har Primärvårdens verksamheter och medarbetare varit duktiga på att ta hand om patienter och tillgodose deras behov av adekvat hälso- och sjukvård. Sedan 2009 har förutsättningarna kompletterats med en utvidgad möjlighet för patienter att göra andra val när de av något skäl inte är nöjda med verksamheten. Att förändra den interna kulturen och skapa förståelse för dessa förändrade spelregler är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Under 2014 har arbetet fortsatt med att stärka förståelsen för betydelsen av såväl bemötande men även exempelvis upplevelsen av våra lokaler och helhetsintrycket av Primärvården. Primärvården håller sin marknadsandel avläst i antal listade patienter och i producerad hälsooch sjukvård. Detta beror sannolikt inte på att verksamheten är i mål med vare sig kulturarbetet eller med ändamålsenliga lokaler. Just lokalförsörjningen eller brister i underhåll är ett allt mer påtagligt problem i verksamheten då bland annat omfattande vattenskador eller olika former av inomhusproblem ser ut att öka i omfattning. Betydelsen av förnyelse av Primärvårdens lokaler markeras bland annat i en genomförd attitydundersökning där patienter/kunder ger låga värden på exempelvis våra väntrum. Den nya patientlagen och möjligheten att fritt välja primärvård nationellt bjuder nya utmaningar för verksamheten från och med 2015.

110 3 (10) Ekonomi Måluppfyllelse styrkort, andel mål vilka är uppfyllda: 3 av 3 mål (100 %) Primärvårdens verksamhetsstyrning är beroende av förmågan att attrahera kunder, listade patienter, och få dem att besöka våra mottagningar i länet. Efter den organisatoriska omställning som gjordes från och med årsskiftet 2013/2014 är drygt 92 procent av verksamheten konkurrensutsatt. Resterande anslagsfinansierad verksamhet består i huvudsak av ett verksamhetsansvar för primärvårdsjourer och beredskap för vårdnivå primärvård. Än så länge ingår även ett ansvar för anslagsfinansierad personell resurs för primärvårdens IT-organisation, PV/IT. Ekonomimodellen är i stor utsträckning beroende av att Primärvården har en god förmåga att förutse behov och efterfrågan på vård- och hälsouppdrag enligt beslutade regelböcker. Dimensionering och anpassning av verksamheten i såväl upp- som nedgång är en viktig framgångsfaktor. Primärvårdens resultat för 2014 uppgår till +10,3 miljoner kronor vilket är 10 miljoner kronor bättre än budgeterad nivå. Den anslagsfinansierade verksamheten har bedrivits inom de ekonomiska ramar som anslagits i beslutat vårdavtal. Det överskott som genererats hos PV/IT har dels gått tillbaks till verksamheten genom en rabatt på funktionshyran motsvarande en halv månadskostnad dels genom en återbetalning om cirka 1,3 miljoner kronor till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Verksamhetsstyrningen av enskilda vårdcentraler utgår från att samtliga resultatenheter ska leverera ett resultat som sämst uppgår till 0 kronor. I styrkortsöverenskommelsen görs individuella bedömningar av resultatkravet vilket innebär en spridning i resultatkrav från 0 kronor upp till +2,5 miljoner kronor. När det gäller resultaten 2014 är spridningen från -1,7 miljoner kronor till +4,6 miljoner kronor. Totalt är det 5 av 20 vårdcentraler som redovisar negativa resultat. Under året har insatser gjorts för att skapa ekonomisk balans i dessa vårdcentraler vilket ska ge effekter under Tabell: Utfall och budget 2014 samt bokslut 2013 Bokslut Budget Bokslut Avv utfall/ Mnkr budget 14 Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Årets resultat förklaras av ett positivt läkemedelsresultat om totalt cirka 8,9 miljoner kronor och av stimulansmedel gällande rehabiliteringsgaranti med motsvarande cirka 3 miljoner kronor. De senare medlen används som stimulans för kognitiv beteendeterapi och multimodala team företrädesvis gällande smärtpatienter. Primärvården budgeterar inte dessa medel genom att förutsättningarna är oklara när budgeten antas. Den ordinarie konkurrensutsatta verksamheten har i allt väsentligt drivits med ett 0-resultat, när läkemedelsresultatet och stimulansmedlen exkluderas. Det ger indikationer på att det inte föreligger någon överkompensation i den finansiering som sker via kapitering och rörlig besöksersättning i beslutade regelböcker. När det gäller förklaringar till budgetavvikelsen för intäkter så gäller det även här erhållna stimulansmedel inom ramen för rehabiliteringsgarantin och vissa andra stimulansmedel. Primärvården har även ett utfall gällande ALF-medel med 1,4 miljoner kronor som inte varit budgeterade. En lägre kapiteringsersättning uppvägs av ett bättre utfall gällande den rörliga besöksersättningen som i allt väsentligt balanserar varandra när det gäller budgetavvikelse. Lägre personalkostnader än budgeterat uppvägs av högre kostnader för framförallt medicinsk service och övriga kostnader. Finansnettot har en positiv budgetavvikelse genom att fullmäktige i sin hantering av årsredovisning 2013 beslutade att 0-ställa Primärvårdens ackumulerade negativa resul-

111 4 (10) tat. Detta gjordes med stöd i att aktuella resultat uppstått i verksamheter som från årsskiftet 2013/2014 övergått till andra förvaltningar. Primärvården har en måttfull kostnadsutveckling i jämförelse med föregående år. I vårdcentralsuppdraget uppgår kostnadsökningen i jämförelse mellan åren till knappt två procent. De kostnader som ökat mest är de för medicinsk service (företrädesvis röntgen) och kostnaderna för inhyrd personal. Den måttfulla kostnadsökningen slår även igenom i verksamhetens övergripande produktivitetsmått. Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Primärvården hade budgeterat för investeringar om 3 miljoner kronor och utfallet blev 2,1 miljoner kronor vilket ger en positiv budgetavvikelse med 0,9 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras delvis av att vissa lokalprojekt med tillhörande investeringar i inredning, utrustning och inventarier inte genomfördes under Ytterligare en förklaring är att planerade reinvesteringar i maskiner/medicinskteknisk utrustning inte har behövt genomföras och att omfattningen av oförutsedda/akuta investeringar har varit lägre än budgeterat. Bland större investeringar noteras främst förnyelse av väntrum i enlighet med Primärvårdens framtagna väntrumskoncept. Inga investeringar i immateriella tillgångar har skett under året. Det vill säga investeringar i sådant som inte är en fysiskt tillgång exempelvis viss systemutveckling eller liknande. Mot bakgrund av ett ökat tryck på förnyelse bland annat i nya vårdcentraler kommer investeringsvolymen inom de närmaste åren att öka. Först i tur ligger Fålhagens vårdcentral som flyttar till resecentrum i september Därefter förväntas nya vårdcentraler etableras i Gottsunda, Stenhagen, Gränby och Almunge. Utöver detta ingår en förnyelse av minst fem väntrum per år i syfte att stärka Primärvårdens profil och varumärke. Genomförd attitydundersökning vintern 2014 visar att patienter/kunder upplever Primärvårdens väntrum som bristfälliga. Produktion Måluppfyllelse styrkort, andel mål som är uppfyllda: 5 av 6 mål (83,3 %) Primärvården har under de senaste åren stärkt sitt arbete med att utveckla verksamhetens produktionsstyrning. Bland exempel på sådan utveckling kan nämnas tydliga produktionsbeting för samtliga personalkategorier, egenutvecklat verktyg för produktionsplanering och en tydlig samordning mellan utvecklingsprojekt för produktions- och processutveckling i verksamheten. En effektiv produktion och produktionsapparat utgör en väsentlig del av det som ska stå för ett effektivt användande av landstingets resurser och för en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård i ett patientperspektiv. December månads utfall, produktion Utfall Budget Utfall månad Utfall jmf Utfall jmf Primärvården månad månad föreg år budget, st föreg år, st Läkarbesök(inkl tel/rec) varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) -varav telefonrådg/receptförnyelse Övriga besök (inkl tel/rec) varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) -varav telefonrådgivning Totalkostnad/produktion

112 5 (10) Verksamheten har hållit uppe produktionen på ett bra sätt i december. Det gäller såväl läkarbesök som övriga besök vilka överträffar budget och motsvarande period i fjol. För att upprätthålla produktionen har Primärvården anlitat relativt många hyrläkare under december. Ackumulerat utfall, produktion Utfall Budget Utfall ackum Utfall jmf Utfall jmf Primärvården ackum. ackum. föreg år budget, st föreg år, st Läkarbesök(inkl tel/rec) varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) -varav telefonrådg/receptförnyelse Övriga besök (inkl tel/rec) varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) -varav telefonrådgivning Totalkostnad/produktion Budgeten för läkarbesök är lagd utifrån full läkarbemanning. Periodvis har det varit svårt att personalförsörja ens med hyrläkare, vilket var fallet under sommaren. För att nå den budgeterade produktionsvolymen har det saknats det motsvarande sex distriktsläkare i verksamheten. Under hösten har produktionen hämtat sig till en nivå som motsvarar föregående år. Såväl i jämförelse med budget som föregående år uppvisar övriga besök en kraftig ökning under Den största ökningen noteras för sjuksköterskebesök vilket är en effekt av den breddinförda drop in verksamhet som skett under Förändringen är genomförd för att stärka och utveckla tillgängligheten till verksamheten. En sjuksköterskeledd drop-inverksamhet innebär samtidigt att en bättre sortering kan göras av patienter till rätt vårdprofession. Bland övriga personalkategorier med större ökning av antal besök noteras sjukgymnast/fysioterapeut, biomedicinsk analytiker, psykolog och undersköterska. Diagram: Utveckling av totalt antal besök per kategori och månad Antal besök per månad 0 jan feb mars april maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök Telefonrecept Övriga besök Diagrammet visar hur produktionen fördelar sig över året för specificerade besökstyper. Det fortsatta arbetet med en utvecklad produktionsplanering kommer bland annat att analysera den säsongsvariation som framgår.

113 6 (10) Kombinationen av ett förändrat arbetssätt och en ökad fokusering på produktionsstyrning har medfört en stärkt produktion och därmed en stärkt tillgänglighet till Primärvårdens verksamheter. Genom att produktionsökningen i allt väsentligt har skett inom ramen för befintliga resurser uppvisas en kraftig produktivitetsökning under Avläst i måttet total bruttokostnad genom total produktion noteras en produktivitetsökning med 4,2 procent under Förnyelse Måluppfyllelse styrkort: 5 av 5 mål (100 %), andel mål som är uppfyllda (notering ett mål är inte möjligt att tillämpa) Förnyelse- eller utvecklingsfrågorna är centrala för verksamheten. Primärvården har verkat för att säkerställa att resurser frigörs för att kunna driva ett verksamhetsnära utvecklingsarbete. Att inte ha sådana möjligheter i en verksamhet som omsätter drygt 750 miljoner kronor i den konkurrensutsatta verksamheten vore förödande. I samband med att tidigare anslagsfinansierad FoU-verksamhet överfördes till ny förvaltning etablerade Primärvården en egen utvecklingsenhet med en grundbemanning av 4 resurser eller 3,25 årsarbetare. Målsättningen är att dessa resurser tillsammans med kontrakterade konsulter där så är nödvändigt ska vara motorer i det lokala verksamhetsnära utvecklingsarbetet. För närvarande utgår i stort sett alla planerade utvecklingsinsatser från det fördjupade processarbetet som samordnar mycket av andra angränsande insatser. Systematiken och samordningen vad gäller metoder och metodinförande bedöms vara central för ett framgångsrikt införande. Det har även en stor betydelse mot bakgrund av att vår verksamhet är relativt trimmad vilket ställer stora krav på att införandet av nya arbetssätt och metoder måste ske på ett smidigt sätt som gör minsta möjliga intrång i verksamheten. Medarbetare Måluppfyllelse styrkort, andel mål som är uppfyllda: 7 av 7 mål (100 %) Primärvården har under 2014 påverkats av den genomförda organisationsförändringen vid årsskiftet 2013/2014. En stor del av anslagsfinansierad verksamhet kom då att flyttas till andra förvaltningar. Denna förändring slår igenom bland annat i de mått som presenteras nedan. Tabell: Vissa mått för medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år 0,28 % Förändring i antal -78 Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget -12,4 % 4,8 % 4,5 % 0,10 %-enh 21 mnkr -1,0 mnkr Vad gäller timlönekostnaden så uppfattar Primärvården att det har varit en stor följsamhet till anvisade nivåer för 2014 års lönerörelse. Utfallet är i genomsnitt 2,25 procent beräknat från april Det innebär en årseffekt på 1,69 procent för helår Primärvården påverkas på ett påtagligt sätt av den löneglidning som sker inom såväl eget landsting som den i angränsande landsting. Även utfallet av antal årsarbetare påverkas av genomförd organisationsförändring. Primärvården har eftersträvat en ökning av årsarbetare främst vad gäller distriktsläkare. Under året har tyvärr denna utveckling gått i motsatt riktning och minskningen om sex årsarbetande distriktsläkare. Denna utveckling är oroande då antalet pensionsavgångar successivt kommer att öka under kommande år. Detta sker samtidigt som det är alldeles för få ST-block i allmänmedicin för att kompetensförsörja rådande bristsituation. I en stor del av pågående utvecklingsarbete ingår att

114 7 (10) frigöra tid för att säkerställa bästa effektiva omhändertagandenivå i syfte att kunna erbjuda patienter/medborgare en bra och kvalitativ vård inom rimlig tid. Primärvården klarar det uppställda målet vad gäller sjukfrånvaro där utfallet stannar vid 4,5 procent mot det uppställda målets 4,8 procent. En viss minskning noteras vad gäller frånvaron överstigande 60 dagar, den på 2-14 dagar samt mäns sjukfrånvaro. För kvinnor noteras en ökad sjukfrånvaro på 0,14 procentenheter sammantaget. På grund av den rådande bristsituationen gällande distriktsläkare har kostnaderna för hyrläkare ökat i jämförelse med föregående år och avviker även mot den budgeterade nivån. Det är framför allt en ökning under det andra halvåret som förklarar denna avvikelse. Utifrån en övergripande analys och med stöd i hur många nya ST-läkare som förväntas bli färdiga finns det inget i nuläget som tyder på att beroendet av hyrläkare kommer att minskas i någon nämnvärd omfattning inom de närmast åren. Primärvården arbetar ständigt med frågan om hur personal- och kompetensförsörjningen av framför allt distriktsläkare ska lösas. Den absolut viktigaste åtgärden för att på sikt förbättra kompetensförsörjningen gällande distriktsläkare är att öka antalet ST-tjänster inom allmänmedicin. Primärvården har med stor oro noterat att det just nu inte annonserats eller rekryterats några nya ST-läkare inom allmänmedicin. Positivt är att landstinget avsatt landstingsgemensamma medel för att utge studielön till sjuksköterskor som vidareutbildar sig och där finns en förhoppning om att de som vidareutbildar sig till distriktssköterskor ska få del av detta. Vad gäller personalkostnadsutvecklingen så är den efter rensningen från de personalkostnader som överfördes till andra förvaltningar måttfull för verksamhetsåret Praktiskt innebär det att en stor del av de genomförda verksamhetsförändringarna och den ökade produktiviteten har skett inom befintliga resurser. Uppföljning regelböcker och vårdavtal Primärvården levererar en verksamhet i enlighet med de uppdrag som anges i beslutade regelböcker. Verksamheten omsätter cirka 750 miljoner kronor och täcker samtliga regelböcker och de tilläggsåtaganden som finns. Målsättningen med vår verksamhet är att ha hela sortimentet av verksamheter att kunna erbjuda länsinvånarna och att på så sätt vara det självklara valet för god vård och hälsa. På grund av en marginell avvikelse gällande måluppfyllelsen till nybesök hos läkare inom sju dagar har Primärvården återbetalat cirka 1,5 miljoner kronor till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Även i den anslagsfinansierade verksamheten levererar Primärvården ett uppdrag i enlighet med beslutat vårdavtal. Verksamheten omsätter drygt 83 miljoner kronor där anslaget uppgår till drygt 64 miljoner kronor. Mellanskillnaden i omsättning förklaras främst av den funktionshyra PV/IT drar in av såväl privata som offentliga vårdgivare på vårdnivå primärvård, totalt uppgick denna intäkt till 20,4 miljoner kronor. Återbetalning enligt vårdavtal har skett för överskott i PV/IT budget med totalt 1,3 miljoner kronor. Det finns i övrigt ingen reglering gällande återbetalning i upprättat vårdavtal. Interna kontrollplaner Systemet för intern kontroll i förvaltningen är samordnat i den samlade styrmodellen. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment sorteras utifrån styrkortets olika perspektiv. Inför det år kontrollplanen avser sker prioriteringar utifrån en bruttolista som håller relativt många olika tänkbara kontrollpunkter. Målsättningen är att kondensera ner kontrollmomenten till cirka prioriterade kontrollpunkter. Dessa är när planen slutligt godkänts av politisk nämnd de viktigaste kontrollerna inom förvaltningens samlade kontrollsystem. Ansvariga utses för samtliga kontrollmoment i kontrollplanen. Rapportering sker enligt fastställd frekvens till förvaltningens registrator som samlar dokumentationen för rapportering till primärvårdsdirektör. Chefscontroller skriver fram ett ärende i respektive tertial till stöd för di-

115 8 (10) rektörens bedömning av den interna kontrollen. Resultatet av uppföljningen diarieförs och förankras i ledningsgrupp och chefsgrupp. För 2014 har det funnits 13 kontrollpunkter i kontrollplanen. Den löpande uppföljningen visar att de iakttagelser som görs i den löpande kontrollen omsätts i konkreta aktiviteter och åtgärder i syfte att stärka aktuell rutin. Det finns fortsatt utvecklingspotential i förvaltningens arbete med den interna kontrollen. Det gäller då främst hur samordningen till den samlade styrmodellen och då inte minst ett nytt processbaserat ledningssystem ska stärkas ytterligare. I sammanfattning visar resultatet av årets kontroller att en bättre struktur och standardisering är nödvändig vad gäller kvalitetssäkring av inrapportering till stöd för analys av tillgänglighet. Frågan är central mot bakgrund av målsättningen att stärka tillgängligheten till samtliga professioner inom ramen för uppdrag enligt regelböcker. Motsvarande behov av standardiserade rutiner finns vad gäller hanteringen av inkommande remisser. Det är delvis ett generellt problem men mest utpräglat vad gäller remisshanteringen för psykologer, kuratorer och dietister. När det gäller utvecklingen av ett beskrivningssystem utifrån klassificering av vårdåtgärder (KVÅ) finns det fortsatt behov av utvecklingsinsatser. Förvaltningen har ännu inte lyft registreringen till en nivå som gör att det tillför väsentlig information för analys och utveckling av verksamheten. Undantaget i nuläget är den registrering som görs för det hälsoinriktade arbetet. Noterbart är samtidigt att just dessa koder (5 stycken) återfinns som krav utifrån kvalitetsmått i regelboken för vårdcentral. Underlåtenhet att registrera dessa koder skulle medföra ekonomiska sanktioner. Eftersom värdet primärt ligger i klassificeringen för ett stärkt beskrivningssystem behöver ett omtag och en utveckling ske under Primärvården har haft målsättningen att operationalisera måttet personalomsättning och använda detta i lokala styrkort för vårdcentraler. Tyvärr finns det i nuläget ingen möjlighet att använda detta i grunden enkla mått på grund av brister i landstingets personaladministrativa system och vad gäller gemensam definition av det aktuella måttet. Det aktuella kontrollmålet lyfts av detta skäl ur såväl kontrollplan som styrkort för Måttet är fortsatt intressant som ett indikativt mått på hälsotillståndet i organisationen. När det systemmässigt är möjligt att på ett enkelt sätt arbete med måttet i den löpande, månatliga, uppföljningen kommer detta att återupptas. De kontrollmoment som avser räkenskapskontroller sker i allt väsentligt genom landstingets resurscentrum. Parterna reglerar dessa gränssnitt mellan kund och leverantör via tjänstekatalog. Förvaltningen har under 2014 inte fått någon återkoppling gällande väsentliga brister i aktuella kontroller. Egenkontroll informationssäkerhet Checklista Egenkontroll informationssäkerhet finns för att underlätta det kontinuerliga arbetet med egenkontroll. Ansvarig för genomgång av checklistan är chef på vårdcentral och PVLK. Egenkontrollerna har sammanställts och diarieförts av IT-strateg. Genomförda egenkontroller på vårdcentralerna visar att förra årets avvikelse har åtgärdats och att verksamheten, i stort, anser sig ha rätt informationssäkerhetsnivå. Förvaltningsövergripande har tre risker identifierats. Landstingsgemensamma rutiner samt ansvarsfördelning vad gäller intern och extern kommunikation vid tele- och dataavbrott som berör flera förvaltningar saknas. Detta är en risk som gäller hela landstinget. Medicinska bilder lagras inte på ett sätt så de lagkrav som finns för förvar av journalhandlingar uppfylls. Detta är en risk som gäller hela landstinget. Avbrottsrutin för landstingets datanät LUL-net till enheter utanför sjukhusen och kommunhuvudort saknas. Detta är en risk som gäller hela landstinget.

116 9 (10) Riktade frågor Uppdraget för beredskapsjouren Under 2014 har det vid fyra tillfällen utgått dubbel ersättning för insatsen på grund av akut sjukdom i enlighet med gällande avtal. Helgen juli uppkom återbud på grund av icke akut sjukdom. Eftersom det var semestertider blev passet svårt att bemanna, vilket resulterade i beordring, där både privata som offentliga vårdcentraler fick ta ansvar. Eftersom beordringen skedde i god tid utgick endast normal ersättning. Vissa vårdcentraler har periodvis anlitat extern läkare för att bemanna sina beredskapspass men det föranleder ingen extra kostnad. Vårdcentraler som ofta varit sena med att skicka in bemanningslistor och där påminnelser varit förekommande är Bålsta familjeläkare, Aros husläkarmottagning och Kåbohälsan. Nya och ändrade arbetssätt För att möta kundkrav som tillgänglighet och kontinuitet, så har det under året bedrivits ett omfattande förbättringsarbete då det gäller omhändertagande av dem med nya/okända hälsoproblem. Aktiviteter/flöden som är gemensamma för flera kliniska processer har setts över och riktlinjer har tagits fram. Det gäller bl.a. stöd vid triagering enligt BEON (bästa effektiva omhändertagandenivå) och drop-in-mottagning. Patienter som söker vårdcentralen triageras till den profession som bäst bedöms kunna hjälpa patienten. BEON har medfört att patienter nu i större utsträckning än tidigare träffar andra professioner än läkare vid första kontakten med vårdcentralen. Många sjuksköterskor använder idag det nationella beslutsstödet RGS-web som stöd vid beslut och vi har tagit fram ett vägledningsdokument som kompletterar RGS-web då det gäller triagering till lämpligast profession. Sjuksköterskeledd drop-in med tillgång till läkare finns nu på alla vårdcentraler. Det förändrade arbetssättet har medfört att tillgängligheten har ökat för patienter som söker vårdcentralen med nya/akuta hälsoproblem. Produktionen har ökat, framför allt gäller det besök för sjukvårdande behandling. Utvecklingsarbetet har främjat teamarbetet mellan olika professioner på vårdcentralen. Under året har Primärvården också påbörjat arbetet med att kartlägga och standardisera de kliniska processerna vilket skapar förutsättningar för vård av god kvalitet oberoende av var man är listad. Ett utvecklingsarbete har genomförts i syfte att förbättra och skapa förutsättningar för en god produktionsplanering. Budgetplanering tar idag en tydligare utgångspunkt i efterfrågan och behov, än tidigare. Under året har en kundundersökning gjorts. Denna ligger till grund för en påbörjad interaktiv utbildning kring bemötande för alla medarbetare. Insatsen kopplas till, det sedan flera år, pågående värdegrundsarbete. I syfte att få ett välfungerande flöde för patienter med misstanke om eller diagnosticerad demens så har ett utvecklingsprojekt genomförts under hösten. Målet har också varit att öka rapporteringen till kvalitetsregistret SveDem. Rapporteringen till registret är fortfarande låg men har ökat. Varje vårdcentral har nu uppdraget att lokalt arbeta med demensprocessen. Införande av socialstyrelsens nationella riktlinjer Under 2014 har Primärvården tillsatt samordnare för diabetes och för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Deras uppdrag är att fortsätta arbetet med att förbättra omhändertagandet av dessa patienter bland annat genom arbetet med kliniska processer. Definition och kartläggning av fler kliniska processer har påbörjats som ett led i att kontinuerligt arbeta vidare i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer inom olika områden där primärvården berörs. Bilagor 1. Resultaträkning 2. Produktionstabell Per Elowsson 3. Måluppfyllelse styrkort Primärvårdsdirektör 4. Måluppfyllelse regelböcker och vårdavtal 5. Intern kontroll

117 Bilaga 1 Resultaträkning 2014 tkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avvikelse utfall/budg et 14 Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Den främsta förklaringen till avvikelsen gällande övriga intäkter är att Primärvården inte budgeterar stimulansmedel mot bakgrund av att förutsättningarna inte är kända när budgeten fastställs. 2. Avvikelsen förklarar av högre kostnader än budgeterat vad gäller röntgen. Det är i allt väsentligt kostnader visavi BFC vid Akademiska sjukhuset, avvikelse tkr. 3. Den aktuella raden summerar 13 enskilda konton. Den aktuella avvikelsen gäller just kontot medicinskt material och omfattar drygt verifikationer gällande gjorda inköp. Posten bedöms har ökat i volym i paritet med ökad verksamhetsvolym/produktion. 4. Primärvården budgeterade med en finansiell kostnad för ackumulerade historiska resultat. Landstingsfullmäktige kom vid sin hantering av årsredovisning att besluta om att 0-ställa detta. 5. Investeringsverksamheten har varit på en lägre nivå än budgeterat främst med stöd i att planerade lokal- och utrustingsinvesteringar har skjutits fram.

118 Bilaga 2 Bilaga 2 Produktion offentlig primärvård Primärvård Förändr Not Upphandlade avtal (LOU) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon Närakuten antal läkarbesök Närakuten antal sjuksköterskebesök Närakuten ortopedi läkarbesök Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal Vårdval (LOV) ** Läkarbesök vårdcentral (inkl telefon) - varav landstingsdriven regi ,1% - varav privat regi Sjuksköterskebesök vårdcentral - varav landstingsdriven regi ,3% - varav privat regi Sjukgymnastbesök vårdcentral - varav landstingsdriven regi ,5% - varav privat regi Mödrahälsovård antal besök - varav landstingsdriven regi ,1% - varav privat regi Barnhälsovård antal besök - varav landstingsdriven regi ,2% - varav privat regi Vaccinatörer antal besök - varav landstingsdriven regi ,8% - varav privat regi **Både landstingsdriven och privat driven vård Kommentarer, Samma princip som vid Delårsrapporteringen: Tierps akutmottagning, Östhammars akutmottagning, Enköpingshusläkarjour samt ungdomsmottagningarna är inte inkluderad i rapporterade siffror. * Läkarbesök är inkl telefon, innehåller även studenter samt säbobesök (särskilda boenden) * Som sjuksköterskebesök har jag tagit ssk+ ssk studenter och dsk + dsk studenter (ej bvc) samt säbo * Sjukgymnastikbesök inkl både sjukgymnast + student ej telefon. * Mödrahälsovård inkl både bmm och studenter, ej inkl ungdomsmottagningar. * Vaccinationer som görs på bvc fångas inte. (data från LIS) * Barnhälsovård inkl både läkare o dsk, Hembesöken 2014 är de som är registrerade i Cosmic- övriga bvc besök är från Basta 2013 års hembesök bvc är från basta datan.

119 Bilaga 3 Bilaga 3 Måluppfyllelse styrkort MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund (blå text anger mål enligt Primärvårdens styrkort, fastställt av produktionsstyrelsen , 132.) Mål Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. Upplevelsen av gott bemötande har ökat. Aktiviteter genomförs enligt handlingsplan. Kommentar/lägesbeskrivning Alla tillgängliga utredningar gällande exempelvis vårdval primärvård betonar vikten av ett gott bemötande för att patienten ska erhålla en positiv uppfattning av verksamheten. Primärvården har satsat på dels löpande utbildningar inom ramen för värdegrundsarbetet samt gemensamma utbildningspaket gällande marknad och affärsmässighet. Under hösten 2014 har större utbildningsinsatser i bemötande genomförts med hjälp av improvisationsteater. Dessa insatser fortsätter i ett steg två under våren I slutet av 2014 genomförde Primärvården en attitydundersökning som för närvarande bearbetas och bryts ner i aktiviteter för åtgärder. Resultatet av den senaste nationella patientenkäten redovisar inga dramatiska försämringar men indikerar att ytterligare insatser är nödvändiga. Ökad faktisk tillgänglighet Primärvården har en ökad tillgänglighet inom samtliga området, mått >90 procent för vårdgarantiområden. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården nådde inte målet gällande vård i rimlig tid vad gäller nybesök till läkare inom sju dagar. Målet avlästes som ett genomsnitt av de två nationella mätningarna i mars och oktober. Tyvärr missades målet med 0,91 procentenheter där målet sedan 2014 är 90 procent. Telefontillgängligheten och tillgängligheten till rökavvänjning uppvisar måluppfyllelse. Primärvården har på egen hand utvidgat tillgängligheten för telefon till att omfatta all verksamhet som ryms i vårdcentralsuppdraget. Ambitionen är att säkerställa samma tillgänglighet till alla professioner såväl vad gäller telefon som väntetider i övrigt. Återbetalningen på grund av bristande måluppfyllelse uppgick till knappt 1,5 miljoner kronor. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Primärvården har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient-/person- /brandsäkerheten. Kommentar/lägesbeskrivning Under året har samordnare för astma/kol och diabetes tillsatts. Ett intensivt arbete pågår för att utveckla stödet till verksamheterna för ökad kvalitet i omhändertagandet av patienter inom dessa diagnoser. Återkoppling av erfarenheter från händelseanalyser har systematiserats i form av chefsläkarnas Lärandearkiv, med fem lärandefall sedan februari Regelverk för åtkomst av journalinformation har tagits fram i samråd med landstingets informationssäkerhetsavdelning som stöd för vårdpersonalen. Struktur för loggningskontroller har tydliggjorts. Cosmic Messenger har införts i hela landstinget och funktionen Bevakning som lett till flera säkerhetsrisker har stängts av efter flera års kravställning. Genom automatiska påminnelser via Notes (mail) till berörda säkerhetsombud samt uppföljning av genomförda brandskyddskontroller ökar/förbättrar Primär-

120 Bilaga 3 vården brandsäkerheten Primärvården har sett över skalskyddet vid våra dygnet runt öppna verksamheter. Ett par möjliga förbättringar identifierades och kommer åtgärdas. Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen Primärvården når målen för 2014 i upprättad åtgärdsplan, utifrån likabehandlingsplanen Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården når målen för 2014 i upprättad åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Genomföra aktiviteter för 2014 från Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. Kommentar/lägesbeskrivning Barnrättsperspektiv innebär att ta hänsyn till och säkerställa de mänskliga rättigheter som barn har i åtgärder eller vid beslut som rör barn. I enlighet med landstingets handlingsplan där vikten av samarbete betonas har primärvården fortsatt gott samarbete med bland annat barnhälsovårdsenheten och mödrahälsovårdsenheten liksom i ett flertal forum i de olika kommunerna. Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Primärvården har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården har fortsatt att införa arbetsrutiner för att dokumentera sjukdomsförebyggande åtgärder (KVÅ-kodning). KVÅ kodning är välfungerande men tillämpas i olika stor utsträckning. Primärvården har identifierat svårigheter med uppföljning av åtgärders effekt när det utgår från att patientens levnadsvanor dokumenteras i ett system med journaltabell. Primärvården har framfört ärendet till ansvariga inom landstinget som i slutet av året initierat en utredning. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården bidrar aktivt till att uppnå den regionala utvecklingsstrategin genom finnas i och bedriva verksamhet över hela länet, med undantag av Håbo kommun. Detta sker för Primärvården via mål i andra av styrkortets perspektiv. Primärvården har en bibehållen marknadsandel, jämfört med (listade) och (producerade besök etcetera). Kommentarer/lägesbeskrivning Primärvården har stärkt listningen under hösten Det som i augustirapporteringen såg ut att vara ett svårt mål att nå har vänts till ett läge med oförändrad listning. Motsvarande utveckling noteras vad gäller läkarbesök där produktionen

121 Bilaga 3 har hämtat sig under hösten och landar i nivå med föregående år. Detta tillsammans med den kraftiga ökningen av övriga besök visar med tydlighet att det aktuella målet har uppnåtts. Ekonomi Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Mål Kommentar/lägesbeskrivning Primärvårdens ekonomimodell innebär att alla intäkter och kostnader redovisas direkt hos berörd verksamhet. För gemensamma kostnader belastas verksamheten med en OH-kostnad som är 3 % för konkurrensutsatt vårdcentralsverksamhet och med 2,5 % för anslagsfinansierad verksamhet. Skillnaden i procentsats förklaras av att Primärvården har en kostnad för Landstingets resurscentrums tjänster för den konkurrensutsatta verksamheten. Från och med 2015 kommer även budgetmedel och kostnader för gemensamma administrativa funktioner att belasta den anslagsfinansierade verksamheten. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Kommentar/lägesbeskrivning Med stöd i en effektiv kostnadskontroll och en stärkt produktion under 2014 är totalkostnaden i förhållande till total produktion lägre 2014 i jämförelse med föregående år. En inte oväsentlig del av bruttokostnadsminskningen gäller läkemedel inom läkemedelsförmån öppenvård. Hela denna kostnadsminskning ligger inte inom Primärvårdens prestation utan är en effekt av patentutgångar. Det Primärvården kan påverka är dock följsamheten till listan över rekommenderade läkemedel, den så kallade REK-listan. Genom att detta är ett fokuserat område har det haft en positiv påverkan på såväl bruttokostnad som resultat för verksamheten. En stor del av produktionsökningen har skett inom befintlig bemanning vilket i stor utsträckning förklaras av utvecklade processer och ändrade arbetssätt. Primärvården levererar ett ekonomiskt resultat i enlighet med Produktionsstyrelsens beslut Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården överträffar det politiskt beslutade resultatmålet för Den väsentliga förklaringen till resultatet är det samlade läkemedelsresultatet som uppgår till + 8,7 miljoner kronor och genom obudgeterade stimulansmedel om cirka + 3 miljoner kronor. En återbetalning har skett med motsvarande cirka 1,5 miljoner kronor för att tillgängligheten till nybesök hos läkare missade målvärdet med 0,91 procentenheter (89,09 procent mot målet om 90,00 procent). Sammantaget noteras att den reguljära regelboksverksamheten har drivits inom ramen för det politiskt beslutade 0-resultatet. I en utblick noteras att utmaningarna att för 2015 nå ett 0-resultat är stora. Detta mot bakgrund av den svaga uppräkningen för Primärvården i främst regelboken för vårdcentral. Uppräkningen motsvarar 2 procent mot 2,6 procent för övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningen och serviceförvaltningar i landstinget. Praktiskt innebär det att hyreskostnader, kostnader för medicinsk service, servicetjänster från landstingets resurscentrum etcetera tillåts öka mer än vår uppräkning. Landstinget anvisar en riktpunkt för lönerevisionen 2015 som är måttfull och lägre än den bland annat SKL bedömer i sitt senast beräknade LPIK. Mot bakgrund av rådande bristsituation gällande vissa nyckelkompetenser går inte en viss lönedrivande effekt att utesluta. Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Primärvården standardiserar sina huvudprocesser. Mål

122 Bilaga 3 Kommentar/lägesbeskrivning Primärvårdens kärnprocesser är uppdelade i kliniska processer, förebyggande processer samt utbildningsprocess, se bild. Elva kliniska processer har valts ut; diabetes, KOL, astma, hjärtsvikt, depression, ryggbesvär, artros i höft/knä, urinvägsinfektion, akuta halsbesvär, öronbesvär samt övre luftvägsinfektioner. De har prioriterats utifrån faktorer som förekomst, resursförbrukning samt utvecklingspotential. I december påbörjades arbetet med att kartlägga och standardisera processerna vilket fortsätter i enlighet med projektplan för införande av ledningssystem, under De förebyggande processerna består av mödrahälsovård, barnhälsovård ohälsosamma levnadsvanor samt vaccinering mot säsongsinfluensa. Kartläggning och standardisering planeras Processen utbildning avser uppdraget att tillhandahålla verksamhetsförlagd utbildning för studenter på vårdcentraler i Primärvården. Kartläggning och standardisering planeras Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas Primärvården har vidareutvecklat produktionsstyrningen av verksamheten. Kommentar/lägesbeskrivning Den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering, i form av en powerpointbild med fyra punkter, används i verksamheten. Under 2014 har ett verktyg etablerats för stärkt produktionsstyrning. Det aktuella verktyget som heter PV/PRO är ett egenutvecklat system där verksamhetscheferna produktions-, kapacitets- och resursplanerar verksamheten. Under hösten 2014 har en vidareutveckling av verktyget skett i syfte att stärka beslutsstödet i verksamhetens planeringsprocess. Alla förvaltningar har infört ledningssystemet för kvalitet Kommentar/lägesbeskrivning Primärvårdens projektplan 2015, för införande av ett landstingsgemensamt processbaserat ledningssystem, färdigställd och inlämnad till LLK Aktiviteter i enlighet med projektplanen påbörjade. Projektorganisation fastställd och projektledare utsedd. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete (beskriv även i svaret hur förvaltningen har arbetat/använt öppna jämförelser i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete)?

123 Bilaga 3 Primärvården använder den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser i kvalitetsutvecklingsarbetet. Kommentar/lägesbeskrivning Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används i kvalitetsutvecklingsarbetet och Primärvården gör också en egen analys av resultaten i öppna jämförelser. Arbetet med utvecklad tillgänglighet pågår ständigt och under året har detta främst pågått inom ramen för arbetet med Nytt Hälsoproblem. Primärvården deltar aktivt med representanter i Diabetesrådet och har utbildat personal för att öka registrering i nationella diabetesregistret (NDR). Kartläggning av diabetesprocessen har påbörjats. I samarbete med Strama respektive Läkemedelsenheten pågår arbetet med optimal/minskad antibiotika förskrivning och många läkemedel till äldre. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås För Primärvården var målen för förskrivning av läkemedel år 2014 dessa: - Inte öka förskrivningen av sertralin i jämförelse med Minska förskrivningen av fluorokinoloner med 2 % i jämförelse med Minska förskrivningen av diklofenak med 10 % i jämförelse med 2013 Vad gäller diklofenak har förskrivningen minskat med 21 % år 2014 i jämförelse med år Vi klarar därmed gott och väl Primärvårdens mål för 2014 som var en minskning med 10 %. Förskrivningen av fluorokinoloner har minskat med 14 % i jämförelse med år 2013, vilket innebär att vi klarar även det målet. När det kommer till förskrivningen av sertralin har den dessvärre ökat med 3 % år Vi klarar därmed inte Primärvårdens mål för 2014 som var att inte öka förskrivningen av sertralin i jämförelse med år Koldioxidutsläppen ska minska med 35 % i jämförelse med år 2010 För Primärvården var målen för 2014 följande gällande koldioxidutsläpp: - Inte öka koldioxidutsläppen från tjänstebilar under 2014 i jämförelse med Inte öka koldioxidutsläppen från egen bil i tjänsten under 2014 jämfört med Ingen ökning av koldioxidutsläpp från flygresor i tjänsten under 2014 jämfört med 2013 När det gäller utsläppen av koldioxid från tjänstebilar har de under 2014 minskat med 10,1 % i jämförelse med år Utsläppen av koldioxid från egen bil i tjänsten har minskat med 20,8 % per årsarbetare i jämförelse med år Vad gäller flygresor har utsläppen per årsarbetare minskat med 17,5 % i jämförelse med år Vi klarar alltså med råge samtliga miljömål för 2014 som gäller koldioxidutsläpp.

124 Bilaga 3 Diagram 12: Koldioxidutsläpp per årsarbetare från förvaltningens tjänsteresor Förnyelse Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar Mål Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården har sedan årsskiftet 2013/2014 överlämnat de forskningsmedel förvaltningen tidigare hanterade till den nya förvaltningen Hälsa och habilitering. Primärvården är en aktör på den samlade primärvårdsmarknaden i länet som inom ramen för den av förvaltningen Hälsa och habilitering implementerade forskningsstrategin kan ta del av prioriterade resurser för forskning. Primärvården deltar och bevakar utvecklingen gällande forskning för de områden som berör primärvård. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården deltar och bevakar detta område genom den inrättade utvecklingsenheten. Utifrån beslutad finansiering har den offentliga primärvården svårt att ta ett större ansvar än andra utförare på samma marknad i denna fråga. Detta inte minst mot bakgrund av att samma finansiella förutsättningar gäller och att Primärvården har ett beslutat resultatkrav om sämst 0 kronor. Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Kommentar/lägesbeskrivning Som nämnts under punkten implementering av forskningsstrategi har Primärvården lämnat över tidigare anslag för FoU primärvård till förvaltningen hälsa och habilitering. När det gäller utvecklad affärsmässighet och konkurrenskraftig verksamhet har området stärkts genom ett tydliggörande av innehåll och aktiviteter. Genom ett användande av samma budskap in i organisationen och genom att koppla frågorna till exempelvis Primärvårdens värdegrund bedöms det föreligga en stärkt utveckling inom området. Under hösten 2014 har en stor satsning för att förbättra bemötandet inom Primärvården genomförts med hjälp av improvisationsteater. Denna satsning fortsätter under våren 2015 och genomförs vid varje vårdcentral. Genom etablerandet av en egen utvecklingsenhet bemannad med tre resurser för att driva, bevaka och stimulera till verksamhetsutveckling bedöms det även inom detta område föreligga en stärkt utveckling. För att hantera flödet av akuta patienter startades projektet nytt/okänt hälsoproblem med införande av ett nummer in, triagering till fler professioner än läkare samt drop in till varje vårdcentral. För att

125 Bilaga 3 vidareutveckla de kliniska processerna införs för närvarande verktyget prodacapo samt vårt produktionsstyrningsverktyg PvPro. Med grund i väl genomarbetade kliniska processer kan vi också förbättra produktionsplaneringen. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Primärvården arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården deltar i vårdprogramarbete och arbete med kliniska processer där modell för ordnat införande används. Den landstingsgemensamma systematiken inom detta område behöver utvecklas vilket förhoppningsvis tydliggörs inom ramen för upprättandet av det processbaserade ledningssystemet. Under året har Primärvården bland annat deltagit i arbetet med ordnat införande inom läkemedelsområdet. Internt tillämpar Primärvården modellen för mini HTA där så är tillämpligt vid införande av nya metoder i det kliniska arbetet. Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) Primärvården har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen, planering och uppföljning. Kommentar/lägesbeskrivning Under slutet av året har Primärvården påbörjat ett arbete med att beskriva de vanligast förekommande kliniska processerna. I samband med det har dataunderlag tagits fram som delvis kommer att användas i hälsoekonomiska beräkningar. Det syftar till att motivera och prioritera aktiviteter inom processerna. Processerna för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och diabetes är de som valts ut för att belysas utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Primärvården har ett strukturerat samarbete med utvalda samarbetspartners. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården har ett strukturerat samarbete med utvalda samarbetspartners. Under våren 2013 grundades Svensk primärvårdsförening (SPF) där primärvårdsdirektören är en av grundarna och tillika vice ordförande. Föreningen består av chefer för offentligt driven primärvård i alla landsting. Syftet är erfarenhets- och informationsutbyte då problemställningarna är likarkartade över landet. Föreningen ska dessutom vara en påtryckargrupp gentemot myndigheter och SKL. För att förbättra erfarenhets- och kunskapsutbytet har det bildats nätverk både för HR-chefer samt för chefsekonomer/ chefscontrollers. Föreningen har bland annat haft möte med SKL angående problemet kring hyrläkare. Primärvården har, sedan lång tid, haft regelbundna möten med de flesta divisioner inom Akademiska sjukhuset, och på senare tid även med Lasarettet i Enköping. Arbetet har resulterat i flera vårdöverenskommelser där det klargörs vem som gör vad i övergången mellan öppen och sluten vård. På grund av kommande organisatoriska förändringar på Akademiska sjukhuset där divisionsnivån försvinner måste vi nu skapa nya arenor för samarbetet med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Primärvården har också regelbundna mötet med Landstingsservice för att hantera våra lokalproblem, likaså med Landstingets resurscentrum vad gäller innehållet i tjänstekatalogen. Vi har också regelbundna möten med hälso- och sjukvårdsdirektören samt produktionsdirektören. Där så är möjligt har Primärvården ett gott samarbete med andra vårdgivare på

126 Bilaga 3 vårdnivå primärvård samt med länets kommuner. Medarbetare Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Primärvårdens kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning. Mål Kommentar/lägesrapport Primärvården tagit fram en uppdaterad personal- och kompetensförsörjningsplanen och den innefattar även chefsförsörjningen. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Primärvården genomför aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. Kommentar/lägesrapport Primärvården arbetar kontinuerligt med att arbeta med värdegrund, medarbetarskapspolicy och ledningsfilosofi som är basen för att stärka arbetsgivarvarumärket. Material har tagits fram som beskriver varför man ska välja den offentliga Primärvården som kommer att användas på mässor och vid rekrytering. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat Engagerad Medarbetar Index (EMI) bibehålls Kommentar/lägesrapport Primärvården har ökat EMI indexet till 4,3 jämfört med 2012 års EMI på 4, procent av medarbetarna har individuella styrkort Minst 85 procent av medarbetarna har individuella styrkort Kommentar/lägesrapport Alla medarbetare som har medarbetarsamtal med sin chef har ett upprättat individuellt styrkort. Det betyder att målet är nått. Upplevelsen av delaktighet har ökat Upplevelsen av delaktighet bibehålls Kommentar/lägesrapport I senaste medarbetarenkätsundersökningen har NMI för delaktighet ökat från 3,7 till 3,8 Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Minst 90 procent av aktiviteterna i arbetsmiljöledningssystemet VerkSam är genomförda. Kommentar/lägesrapport I år har vi tydligare riktlinjer över hur cheferna ska arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. En försvårande faktor är de problem som Primärvården har med undermåliga lokaler med ständiga nya problem. En väl fungerande och upparbetad handlingsplan genomförs vid varje tillfälle men åtgärder tar tid att genomföra och resultaten kommer ännu längre fram Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Sjukfrånvaron är högst 4,8 procent Kommentar/lägesrapport Primärvården har som mål att sjukfrånvaron ska vara högst 4,8 procent och detta klaras då utfallet är 4,52 procent.

127 Bilaga 4 Bilaga 4 Måluppfyllelse regelböcker och vårdavtal MÅLUPPFYLLELSE REGELBÖCKER Mål De beslutade styrdokumenten Förfrågningsunderlag/regelbok, VC, MVC, BVC omfattar drygt 90 procent av Primärvårdens verksamheter. Dialog/diskussion pågår på tjänstemannanivå om hur den interna styrningen av konkurrensutsatt Primärvård ska utvecklas. Över tid har uppmärksammats ett antal frågor som tydliggjort oklara spelregler eller en oklar styrmodell. Mål Primärvården rapporterar i denna bilaga de delar av vårdavtalet där vårdgivaren avkrävs en årlig rapportering, regelbok vårdcentral kapitel 5, sid 38-44, regelbok mödravårdscentral kapitel 5, sid och regelbok barnavårdscentral kapitel 5, sida I förekommande fall utgår Primärvårdens prognos av måluppfyllelse från att verksamheterna bedöms enligt vårdgivarbegreppet där Primärvården utgör en vårdgivare. Regelbok vårdcentral Beställaren följer via Diver upp statistik gällande antal besök, antal hembesök, tolkbesök, telefonkontakter, antal listade, antal besök per listad per yrkeskategori, läkemedel kr per läkarbesök, antal antibiotikarecept per listad patient. Centrum för verksamhetsförlagd utbildning ansvarar för uppföljning av antal studentveckor, utbildningstimmar. Vårdgivaren lämnar uppgift om medicinsk service, kronor per läkarbesök. (måluppfyllelsen bedömd utifrån att utfall är bättre än budget) Kommentar/lägesbeskrivning Det finns inga målangivelser i regelböckerna för ovanstående statstik eller nyckeltal. Primärvården använder dock vissa av ovanstående nyckeltal som styrtal i verksamheten eller som mått för exempelvis lönesättning av läkare. Den årliga rapporteringen ska omfatta: Kvalitetssystem Patientsäkerhet Hälsoinriktat arbete Personal Samverkan Forskning och utveckling Miljö Tilläggsåtagande Inte heller här är det mål kopplade till den rapportering som lämnas till beställaren. Privata vårdgivare rapportera ovanstående uppgifter via en webenkät, bland annat med stöd i etablerade standardrapporter framtagna av PV/IT. Primärvården lämnar uppgifterna i ett excelunderlag, inrapporterat den 21 januari, som även avser att ligga till grund för ekonomisk bedömning av uppbokningar i den utsträckning områden för målrelaterad ersättning inte uppfylls enligt uppställda krav. För tilläggsåtagandet sjukgymnastik anges särskilda uppföljningskrav enligt regelbokens sidor Huvuddelen av aktuella mått tar beställaren fram själv via befintliga uppföljningssystem. Detsamma gäller även olika typer av mått eller nyckeltal som används för att bedöma exempelvis tillgänglighet.

128 Bilaga 4 Bedömning av status gällande kvalitetsmått för bedömning av målrelaterad ersättning, regelbok vårdcentral, sidan Hälsoinriktat arbete Mått 1. Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk. 2. Patienter som fått rådgivande samtal om missbruk av alkohol. 3. Patienter som fått rådgivande samtal om otillräcklig fysisk aktivitet med tillägg (FaR ). 4. Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor. Rapportering 1. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ kod DV Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ kod DV Redovisa antal patienter som registreras med KVÅ kod DV132 och DV Redovisa antal patienter som registreras med KVÅ kod DV143 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Mått 1. Vårdgivaren ska rapportera till Svenska Demensregistret (SveDem). Rapportering 1. Andel inrapportering av totalt antal listade patienter med demenssjukdom. Vård i rimlig tid Mått 1. Telefontillgängligheten enligt genomsnittligt värde av samtliga SKL:s nationella mätningar januari-oktober (not: avläsning av mätningar i mars och oktober). 2. Andel läkarbesök inom sju dagar enligt genomsnittligt värde för samtliga SKL:s nationella mätningar januari-oktober (not: avläsning av mätningar i mars och oktober). Rapportering 1. Vid full måluppfyllelse 90 procent = avdrag 0 procent 2. Vid 80 procent men < 90 procent = avdrag 10 procent Notering: Den bristande måluppfyllelsen i denna del av målrelaterad ersättning motsvarar en återbetalning med knappt 1,5 miljoner kronor i vårdcentralsuppdraget. Måluppfyllelsen var 91 procent i mars och 88 procent i oktober. Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Mått 1. Vårdgivaren ska bidra till en sammanhållen vård och genom en förstärkt utskrivningsprocess för de patienter som riskerar oplanerad återinskrivning på sjukhus inom 30 dagar (så kallade fokuspatienter) Rapportering procent av antalet signaler om utskrivning av fokuspatient i Prator ska efterföljas av ett uppföljande telefonsamtal till fokuspatient (giltiga bort-

129 Bilaga 4 fall är inkluderat i procenttalet). Notering: Inom målområde sammanhållen vård har fortsatt införande av aktuell rutin upphört efter pilotverksamhet i Enköping. Primärvården uppfattar att vi för våra piloter har överträffat det satta målvärdet. Läkemedel Mått 1. Vårdgivaren ska för patienter som är 75 år eller äldre minska förskrivningen av de läkemedel som berörs i satsningen Mest sjuka äldre - jämfört med december antikolinerga preparat - Tramodol - långverkande bensodiazepiner - Propiomazin -NSAID-preparat 2. Vårdgivaren ska minska antalet antibiotikarecept per listad patient 2014 jämfört med Rapportering 1. Redovisa förskrivningen i jämförelse med föregående år. 2. Redovisa antalet recept per listad patient i jämförelse med föregående år. Regelbok mödravårdscentral Av regelboken, sidan 33, framgår att uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven för regelboken. Syftet är även att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag. En stor del av efterfrågade data hämtas av beställaren via befintliga journal- och verksamhetssystem. Vårdgivaren är ålagd att rapportera de uppgifter som inte kan hämtas från befintliga system. Landstingets mödrahälsovårdsenhet ansvarar för insamling, sammanställning och bearbetning av statistik för verksamhetsuppföljning av mödrahälsovården. Enheten sammanställer en årsrapport som återkopplas till verksamheter och beställare. Vårdgivarens årliga rapportering ska omfatta: Kvalitetssystem Patientsäkerhet Hälsoinriktat arbete Personal Samverkan Forskning och utveckling Miljö Bedömning av status gällande redovisning av kvalitetsmått för bedömning av målrelaterad ersättning, regelbok sidan 34. Mått 1. Vårdgivaren ska registrera alla gravida i mödrahälsovårdsregistret vid inskrivning och vid avslutad graviditet. Rapportering. 1. Vid täckningsgrad 95 procent av antalet registrerade gravida i Huldra som är registrerade i graviditetsregistret/mödrahälsovårdsregistret är ersättningen 100 procent.

130 Bilaga 4 Regelbok barnavårdscentral Uppföljningen gällande regelbok för barnavårdscentral utgår vad gäller den löpande uppföljningen från registrering i Basta och Cosmic. Vårdgivarens årliga rapportering ska omfatta: Kvalitetssystem Patientsäkerhet Hälsoinriktat arbete Personal Samverkan Forskning och utveckling Miljö Vårdgivaren ska utöver ovanstående rapportering även rapportera avvikelser från i regelboken fastställda målnivåer inom nedanstående områden. Hälsoövervakning Mått 1. Andel övervakade barn. 2. Andel nyfödda barn som fått hembesök inom en månad efter hemkomst. 3. Andel övervakade barn 1, 3, 4, 5 år. 4. Andel språkbedömda barn 3 år. 5. Andel synbedömda barn 4 år. 6. Andel barn med tillväxtuppgift vid 3, 4 och 5 år. Rapportering, måluppfyllelse procent procent (mått med målrelaterad ersättning) procent procent procent procent Hälsosamtal Mått 1. Andel ammande vid 4 månader 2. Andel ammande vid 6 månader 3. Andel föräldrar som röker vid 4 veckor 4. Andel föräldrar som röker vid 9 månader 5. Andel mödrar som erbjudits EPDS Rapportering, måluppfyllelse procent procent 3. < 5 procent 4. < 8 procent 5. > 80 procent Vaccinationer Mått 1. 3 doser DTP, Polio, Hib (andel 2-åringar) 2. Pneumokocker (andel 2-åringar) 3. MPR (andel 2-åringar) 4. Tuberkulos respektive hepatit B (andel vaccinerade riskbarn) 5. Andel barn som saknar uppgift om BCG- och hepatit B-indikation

131 Bilaga 4 Rapportering, måluppfyllelse procent procent procent procent 5. < 1,5 procent Kvalitetsuppföljning Mått 1. Andel folkbokförda barn som helt saknar data. Rapportering, måluppfyllelse 1. < 3procent Bedömning av status gällande redovisning av kvalitetsmått för bedömning av målrelaterad ersättning, regelbok sidan 34. Mått 1. Vårdgivaren ska registrera antalet hembesök inom 30 dagar och redovisa andelen av alla barn som fått minst ett hembesök. (De barn som skrivs ut från barnbördshus/barnklinik efter dag 14 är exkluderade i statistiken). Rapportering 1. Vid täckningsgrad 85 procent = ersättning 100 procent MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL Mål Av det beslutade vårdavtalet för framgår under punkten 4 Uppföljning att Utföraren ska i delårsrapport och årsredovisning, lämna en redovisning till Beställaren avseende de verksamheter vårdavtalet avser. Mål Föreliggande vårdavtal som omfattar en verksamhetsvolym motsvarande drygt 64 miljoner kronor i omsättning formulerar inga särskilda målrelaterade ersättningar. Gjord prognos av måluppfyllelse i denna sammanställning omfattar Primärvårdens uppfattning om fullgörande av de i avtalet preciserade åtagandena. Kommentar/lägesbeskrivning Akutmottagningar vid Tierps vårdcentral och Östhammars vårdcentral som är öppna hela dygnet. Verksamhetsansvaret omfattar samtliga akuta insatser gällande vårdnivå primärvård och som inte ska hanteras av sjukhusens akutmottagningar. Verksamheten ska uppfylla landstingets krav på exempelvis väntetider vid akutbesök. I uppdraget ingår att akutmottagningen vid Östhammars vårdcentral ansvarar för jour vid närvårdsenheten i Östhammar. (andel av totalt anslag = 67 procent (43 Mnkr) Primärvårdsjour vid Enköpings husläkarcentrum (öppet klockan på vardagskvällar och klockan 9-18 på helger). Verksamheten ska uppfylla landstingets krav på väntetider vid akutbesök. (andel av totalt anslag = 4 procent (3 Mnkr)) Beredskapsverksamhet, alla dagar kl och lördagar, söndagar och helgdagar hela dygnet, innebär att läkare finns i beredskap för att vid behov kunna konstatera dödsfall och utfärda vårdintyg samt ge medicinsk rådgivning till kommunernas särskilda boenden. Utföraren ansvarar för bemanning och schemaläggning av läkare i jour- och beredskapsverksamhet i primärvård. Vid

132 Bilaga 4 akuta bemanningsproblem har utföraren rätt att beordra tjänstgöring för alla enskilda läkare som deltar i jourverksamheten inom hela primärvården. (andel av totalt anslag = 9 procent (6 Mnkr)) IT-avdelning, PV/IT, ska stödja och ge service till landstingsdrivna och privat drivna verksamheter inom primärvården. Funktionshyresdokumentet, som definierar servicenivå och tjänstebeskrivning, och priset justeras i förfrågningsunderlag/regelböcker för primärvård. Eventuellt över- och underskott i verksamheten regleras vid årets slut. (andel av totalt anslag = 14 procent (9 Mnkr)) Neurosjukgymnast Tierps vårdcentral och Östhammars vårdcentral, Strokesjukgymnast Samariterhemmets vårdcentral och Knivsta vårdcentral. andel av totalt anslag = 1 procent (0,8 Mnkr)) Konsultläkarverksamhet inom verksamhetsområdena vid Tierps och Östhammars vårdcentraler. Akademiska sjukhuset tillhandahåller konsultinsatserna till Utföraren. Beslut kommer att fattas i särskild ordning som kan påverka nuvarande uppdrag. (andel av totalt anslag = 5 procent (3 Mnkr)) Landstingsfullmäktige fattade i april 2013 beslut om att delar av anslagsfinansierad verksamhet enligt vårdavtal skulle överlämnas till Akademiska sjukhuset respektive förvaltningen Hälsa och habilitering. Dessa förändringar genomfördes vid årsskiftet 2013/2014. Vad gäller kvarvarande verksamheter så är eller har dessa i samtliga delar varit föremål för olika utredningar eller överväganden. I den pågående vårdavtalsdialogen för 2015 så bedöms verksamheterna vid akutmottagningar, primärvårdsjour i Enköping samt PV/IT vara de kvarvarande uppdragen.

133 Bilaga 5 BILAGA 5 Intern kontroll Rutin/system som Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan granskats Avvikelsehantering, Nej Ärendegenomgång - - inkl patientklagomål Tillgänglighet Ja Löpande uppföljn Kvalitetssäkring Våren 2015 och standardisering Kvalitetsledning Nej Löpande uppföljn - - Ersättning för utförd Nej Stickprov - - verksamhet Verksamhetsstyrning Nej Löpande uppföljn - - Patientavgifter Nej Cosmicrapport - - Regelböcker och Nej Stickprov - - cosmic Remissflöden Ja Cosmicrapport Riktade insatser mot verksamheter Kontinuerligt under 2015 med brister Registrering av Ja Cosmicrapport Beslut om omtag Våren 2015 KVÅ-koder Styrning av utveckl- Ja Utveckling av Drift och utvär- Nej rutin Inventering av aktiviteter dering ingsinsatser Verksamhetens löpande värdegrundsarbete Kompetens- /personalförsörjning Nej Etablera struktur för Personalomsättning Ja Totalgenomgång Plocka bort kontrollmomentet genom att landstingets system inte klarar framtagandet på ett enkelt sätt

134

135 1 (22) Årsredovisning 2014 Folktandvården

136 2 (22) Viktiga händelser Tandhälsan inom barn- och ungdomstandvården har förbättrats ytterligare under Andelen kariesfria 19-åringar är nu 36%, en ökning med 2% jämfört med föregående år. Ett samarbete med BVC har inletts för att bättre nå ut med information om kost och munhälsa för de minsta barnen. I januari 2014 startade Kompetenscentrum för äldretandvård, KÄT. Syftet är att samla, skapa och sprida kunskap om äldres munhälsa. Informationsmaterial har utarbetats, tre forskningsprojekt har startats och centrets personal har också deltagit vid ett flertal anhörig- och boendeträffar. Den mobila tandvården vid äldreboenden och egna boenden har under året ökat mycket kraftigt och en modell för det fortsatta arbetet har utarbetats för att sjösättas under år Bristen på tandsköterskor är påtaglig, för att råda bot på situationen har Folktandvården i Uppsala tillsammans med Folktandvården i Gävleborg och Dalarna startat tandsköterskeutbildning som drivs i Folkuniversitetets regi. Utbildningen startade i augusti och löper över tre terminer. Parallellt startas också ytterligare en utbildning under våren Rekryteringssvårigheterna avseende tandhygienist och specialisttandläkare har accentuerats under året och utgör nu ett stort orosmoment. För att uppmärksamma marknaden på Folktandvården erbjuds kunder att köpa presentkort på tandvård, marknadsföring görs på bio, internet och i butikskön. Kampanjen Ett vackrare leende startade i november för att vara en del av julhandeln. Presentkortskampanjen har gjort att Folktandvårdens hemsida fått dubbelt så många besökare. I januari påbörjades konceptet Munapoteket, där alla Kliniker säljer ett likartat sortiment av munvårdsprodukter. Munvårdsprodukter är en del i vårdkedjan och det är viktigt att våra kunder/patienter använder bra produkter till egenvård. Första steget i arbetet med ett kvalitetsledningssystem har inletts då en projektplan tagits fram. Sammanfattning Ytterligare ett framgångsrikt år för Folktandvården har genomförts. Ekonomin är fortsatt stark med ett mycket gott resultat. Verksamheten utvecklas kontinuerligt för att möta kundernas behov. Mobil tandvård har utvecklats under året. Styrkortets mål liksom Vårdavtalet är till största delen uppnådda. Folktandvården förväntar sig fortsatt positiv utveckling inom alla perspektiv under förutsättning att en fortsatt god kompetensförsörjning är möjlig. Ekonomi Utfall 2014 jämfört Utfall 2013 Folktandvården visade för 2014 ett positivt resultat med 13,5 MSEK att jämföra med resultatet år 2013 som var 12,3 MSEK. Intäkterna har ökat mer än kostnadsökningen, intäktsuppräkningen har varit högre än inflationen. Summa intäkter är för år ,5 MSEK högre än för år 2013, vilket motsvarar 1,4%. Variationer förekommer mellan de olika intäktsslagen. Styckepris vuxna har minskat med 2,8 MSEK = 1,4% samtidigt som referensprislistan gick upp 2,3%, en volymminskning har således ägt rum. Frisktandvård utgör 24% av vuxenintäkterna och inom den delen har intäkterna ökat med 10%, vilket inte är tillräckligt för att täcka upp för den lägre volymen av styckpris vuxna. Frisktandvårdens intäktsökning beror till ca 3% på prislisteökning, volymökning med 4,7% och förändring av riskgrupp ca 2%. För Barn och Ungdomstandvård motsvarar intäktsökningen prisökningen samtidigt som antalet barn varierar mellan åren. Intäkterna för tandreglering ökar mindre än prisökningen, resultatet är till stor del beroende av behandlingarnas start- och sluttidpunkt då

137 3 (22) ersättning erhålls vid dessa tillfällen. Övriga intäkter har minskat jämfört med föregående år, där försäljningen av tjänster liksom återvunna kundförluster minskat. Kostnaderna ökade med 4,3 MSEK, vilket är lägre än intäktsökningen men högre än inflationen. Personalkostnaderna ökade med 2,6 MSEK, vilket motsvara 1%. Lönekostnaderna har ökat med 1,4%, samtidigt som löneökningsnivån varit ca 2% i genomsnitt. Färre årsarbetare samt ersättningsanställning av yngre med lägre lön är förklaringen. Utbildningskostnaderna är lägre än föregående år, nya och yngre medarbetare utbildas initialt internt, vilket gör att kostnaderna för köpt utbildning minskar. Summa övriga kostnader ökar med 1,2 MSEK där lokalkostnaderna minskar samtidigt som medicinskt material och övriga kostnader ökar. Utfall 2014 jämfört med Budget 2014 Resultatet för år 2014 på 13,5 MSEK är 5,1 MSEK bättre än budget och det resultatkrav som gällde för år Totalt ligger intäkterna 6,2 MSEK under budget, där den största differensen är styckepris vuxna som ligger under budget med 4,3 MSEK. Den lägre intäkten för styckepris vuxna beror på färre patientbesök. Frisktandvård ligger under budget med 1,3 MSEK, vilket beror på att det i budget antogs att nettotillskottet av antal avtal skulle vara större. Barn och Ungdom ligger under budget med 1,9 MSEK, flera kliniker har räknat på för stor volym barn. Personalkostnaderna är 10,8 MSEK lägre än budget. Att antalet årsarbetare är 4,7 stycken färre än i budget förklarar 3 MSEK och lägre genomsnittslön ger 3,1 MSEK, många nya medarbetare är yngre och har därmed lägre lön. Övriga personalkostnader är 2,3 MSEK lägre än budget där lägre kostnader för extern utbildning står för 1,5 MSEK, nya och yngre medarbetare utbildas i första hand internt, lägre representationskostnader står för resterande del. Summa övriga kostnader är i paritet med budget, dock finns variationer mellan raderna. Köpt tandteknik och tandvård ligger under budget med 1,1 MSEK på grund av mindre köp av tandvård från andra län. Övriga kostnader ligger över budget med 1,2 MSEK och beror på utbyte av datorer på klinikerna för 1,2 MSEK, något som inte var budgeterat. Mnkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avv utfall/ budget 14 Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Folktandvården håller sig alltid inom budgeterad investeringsram, det gäller även för år År 2013 var investeringsnivån 5 MSEK att jämföra med 2014 års investeringar på 11,1 MSEK. Skillnaden mellan åren beror i första hand på att behandlingsstolarna byts ut efter år mot tidigare 15 år. Anledningen till att behandlingsstolarna byts efter färre antal år är för att undvika stora reparationskostnader. Jämfört med budgeterad investeringsram är utfallet 0,9 MSEK lägre. Produktion Jämfört med 2013 har antalet besök minskat både inom allmäntandvården och specialisttandvården. Totalt i hela Folktandvården har antalet besök minskat med 3,1 %. Drygt pati-

138 4 (22) enter mätt som unika personnummer har fått vård inom allmäntandvården under året, att jämföra med ca patienter förra året. I specialisttandvården har i stället antalet patienter ökat med 2000 patienter. Den viktigaste förklaringen till ökningen i specialisttandvården är att en sjukhustandvårdsklinik förts över från allmäntandvård till specialisttandvård Om Folktandvårdens totala antal unika patienter beräknas har antalet minskat med cirka 3 %. Allmäntandvård Allmäntandvården har stort patienttryck och väntetiderna för att få behandling har ökat under Majoriteten av klinikerna uppger att vuxna patienter får vänta längre än tre månader på planerade behandlingar. Det finns dock flera allmäntandvårdskliniker i länet som tar emot patienter utan fördröjning. Nya vuxna patienter kan alltid erbjudas vård på någon klinik, men inte alltid den klinik kunden önskar i första hand. Inom barn- och ungdomstandvården, två kliniker har varit försenade med kallelserna, vid årsskiftet hade förseningarna reducerats kraftigt. Det finns flera orsaker till att vårdefterfrågan ökat, bland annat stor inflyttning i länet samt flera nya asylboenden där vårdbehoven är mycket stora. Folktandvården har dessutom haft en något lägre vårdkapacitet 2014 jämfört med året innan. Målsättningen är att öka vårdkapaciteten genom att åter nå de produktionsnivåer som gällde Genom att införa en ny arbetstidsmodell där fler vårdtimmar skapas kommer det finns utrymme för att rekrytera mer personal. Specialisttandvård Specialisttandvården har haft långa väntetider sedan införandet av den nya tandvårdsförsäkringen Sedan 2011 har ett flertal insatser gjorts för att förbättra kösituationen. Kompetensen inom allmäntandvården har höjts och avancerad teknisk utrustning har köpts in till allmäntandvården så att fler behandlingar kan utföras där. Flera nya specialister har utbildats och patientflöden effektiviserats. Satsningarna gav resultat och väntetiderna var i slutet av månader eller kortare inom alla specialiteter. Under 2014 har köerna åter vuxit. Den specialiserade barntandvården, tandlossning och endodonti (rotfyllning) har 4-6 månaders väntetid medan protetik har 13 månaders väntetid för oprioriterade patienter. Tandregleringen, bettfysiologi och sjukhustandvård uppfyller målet på högst tre månaders väntetid. Dock är väntetiden för tandvård under narkos 4 månader, men här beror väntetiden på att sjukvården inte erbjuder tillräckligt med narkostider. Efter insatserna 2011 har antalet remisser minskat från allmäntandvården till specialisttandvården, i stället har antalet remisser från privattandvården ökat med 7-8 %. Under 2014 har vakanser med efterföljande rekryteringsproblem gjort att vårdkapaciteten inom barntandvården och protetik inte kunnat hållas på en tillräckligt hög nivå. Rekryteringsproblemen inom specialisttandvården beräknas bestå under Åtgärder Folktandvården har stort behov av att öka produktionen och därmed förbättra tillgängligheten. Flera aktiviteter har påbörjats där nya arbetstidsmodeller och översyn av tidboksplanering är viktiga inslag. Andra aktiviteter är översyn av lokaler samt hantering av flex- och kompensationstid. Under 2014 har det varit svårt att rekrytera tandhygienister, tandsköterskor och specialisttandläkare. Folktandvården arbetar intensivt med utbildning för att öka möjligheterna att tillgodose behovet. Vi utbildar ST-tandläkare i egen regi och deltar i den nystartade tandsköterskeutbildningen i Uppsala. Nationellt utbildas inte tillräckligt med tandhygienister och Folktandvården försöker genom olika samarbetsorganisationer utöva påtryckningar för att få till stånd fler utbildningsplatser för tandhygienister.

139 5 (22) Folktandvården Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Antal besök, allmäntandvård ,9% -3,3% Antal besök, specialistvård ,7% -2,0% Antal i kö, specialistvård 684 Netto tillskott nya frisktandvårdsavtal sedan ,7% -25,7% årets början Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång ,8% 4,6% Totalkostnad / antal besök ,16% 4,4% Medarbetare Folktandvårdens arbete med en långsiktig personal- och kompetensförsörjningsplan är central, då många medarbetare går i pension de närmaste åren. Under året har aktiviteter genomförts för att locka nya medarbetare som exempelvis marknadsföring på skolor, sommarstudenter och deltagande i mässor. Fler tandhygienister behövs för att möte kommande vårdbehov. Folktandvårdens interna arbete med personal- och kompetensförsörjning görs genom adeptprogram för nya behandlare, utvecklingstjänster för kommande ledare, individuella styrkort och att ständigt arbeta med arbetsmiljöfrågor. I samarbete Folkuniversitetet har Folktandvården Gävleborg, Dalarna och Uppsala startat en tandsköterskeutbildning. Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget 2.29 % 4,7-1,20% 4,40% 4,39% -0,28 0 mnkr 0 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 369, en minskning med 4,7 årsarbetare i jämförelse med föregående år. Vårdpersonal har minskat med 6,4 årsarbetare, där större delen är tandsköterskor samtidigt som administrativ personals andel har ökat. Målet har varit att rekrytera fler tandhygienister, något som inte uppnåtts. Det har även varit svårt att rekrytera tandsköterskor, specialisttandläkare samt erfarna tandläkare. Efterfrågan är större än tillgången på tandvårdspersonal. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick till 202,25, vilket kan jämföras med 2013 då timlönekostnaden uppgick till 197,73, 2,29%. Löneöversyn har gått enligt plan och ingen löneglidning har förekommit. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjukfrånvaro uppgick för år 2014 till 4,39%, en minskning med -0,28%. Målet för 2014 var 4,4%. Orsaken till minskad sjukfrånvaro beror i huvudsak på att den långa sjukfrånvaron minskat med 0,21% och uppgick till 2,01%. Den korta sjukfrånvaron har minskat marginellt med 0,04% och uppgick till 1,58%. Den högsta totala sjukfrånvaron på 4,50% finns hos gruppen 50 år och äldre. Kvinnornas totala sjukfrånvaro var något högre än männens, dock är andelen kvinnor betydligt större 83%. Gruppen tandläkare hade en total sjukfrånvaro på 4,61%, tandhygienisternas på 4,14% samt tandsköterskornas till 4,49%.

140 6 (22) Personalkostnader Folktandvårdens personalkostnader har bara ökat med 1% jämfört med föregående år, vilket kan förklaras av 4,7 färre årsarbetare där tandläkare och tandsköterskor minskat. I övrigt se under punkten Ekonomi. Inhyrd personal Inget behov av inhyrd personal fanns under året. Interna kontrollplaner Folktandvårdens internkontroll är organiserad under Ekonomi. Kontroller sker månadsvis enligt fastställd internkontrollplan. Kontroll sker årligen av Folktandvårdens medicintekniska utrustningar, kvalitetskontroll av läkemedelsförråd och läkemedelshantering. En kvalitetsschecklista som baserar sig på God vård har tagits fram internt för Folktandvården, uppföljning sker regelbundet av Med Control. Kontroll sker av avloppsvatten från behandlingsstolar vad gäller kvicksilverutsläpp samt av behandlingsenheternas vatten. För att säkerställa att kontroller sker på alla kliniker finns kontrollblankett där klinikerna avrapporterar de kontroller som gjorts. Internkontrollarbetet fungerar bra enligt de fastställda rutinerna. Avvikelser har förekommit vad gäller att patienter får vård inom tre månader samt att totalkostnad i förhållande till antal besök är samma eller lägre än föregående år. Egenkontroll Egenkontroll är enligt Folktandvårdens kontrollplan Riktlinjer för informationssäkerhet för Folktandvården i Uppsala län genomförda. Inga avvikelser förekommer under Datanät Under 2014 har det varit ca 9 datanätsavbrott i olika delar av länet, inget avbrott har drabbat någon klinik under längre tid. Kortare datanäts- och strömavbrott är det vanligaste driftsavbrottet, därför kommer avbrottsrutinerna att uppdateras. Drift Under 2014 har Folktandvårdens IT-miljö haft två incidenter samt ett beslut från IVO som resulterade i ändrade rutiner för IT-driften. En större incident inträffade efter uppgradering av lagringsprogramvara på servrarna. Uppgraderingen skapade problem med filsystemet, vilket resulterade i att ingen kom åt varken filer eller journalsystemet T4. En temporär server sattes upp och användarna kunde därefter komma in i T4. En incidentrapport upprättades i direkt anslutning till händelsen och alla åtgärdspunkter efter incidenten är åtgärdade. Under hösten 2014 beslutade IVO att uppgifter på en patient skulle raderas i journalen, plus alla kopior och backuper av dessa uppgifter. Den skarpa journalen raderades och leverantören av journalsystemet slängde direkt sina kopior av vår databas. Internt hade vi dock problem med att följa IVO:s beslut om att radera uppgifter i patientjournalen på grund av många gamla lagrade backuper. Det var omöjligt att radera enskilt data på en patient från alla tidigare tagna läskopior. Beslut togs att radera alla backupband och ny back-up-rutin har tagits fram. Riktade frågor Sedan hösten 2013 har Folktandvården ändrat arbetssätt när det gäller de mest omvårdnadsberoende äldre. När hälsan börjar svikta på äldre personer blir det allt svårare att upprätthålla en regelbunden tandvård samtidigt som risken för munsjukdomar ökar. För att i större utsträckning nå äldre med förebyggande munvård och för att möjliggöra behandling av redan uppkomna skador har Folktandvården erbjudit tandvård på äldreboenden och i vissa fall även i äldres hem. Mobil utrustning har köpts in och informationsmaterial har tagits fram. Riktlinjer för mobil

141 7 (22) tandvård har tagits fram så att vårdhygien, patientsäkerhet och hög vårdkvalitet kan upprätthållas när tandvård bedrivs utanför kliniken. Under 2014 ökade tiden då tandvård utfördes på äldreboenden med 92 % jämfört med året innan. Antalet personer över 65 år med stort omvårdnadsbehov som fick tandvård ökade med 15 %. Under 2015 kommer tre mobila tandvårdsteam att organiseras med hela länet som arbetsfält för att bedriva tandvård på äldre som inte kan besöka en klinik. Bilagor 1. Resultaträkning 2. Produktionstabell 3. Måluppfyllelse styrkort 4. Måluppfyllelse vårdavtal 5. Intern kontroll

142 8 (22) Bilaga 1 Resultaträkning 2014 tkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avvikelse utfall/ budget 14 Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Kommentar till noter: Not 1. Lönekostnader ligger under budget med 8,5 MSEK. Orsaken till avvikelsen är färre antal årsarbetare med 4,7 stycken, nya och yngre medarbetare med lägre lön samt tandläkare som ersatts med annan yrkeskategori med lägre lönekostnad. Till det kommer en felbudgetering på ca 2,4 MSEK. Not 2. Övriga personalkostnader ligger under budget med 2,3 MSEK. Lägre kostnad för extern utbildning, nya och yngre medarbetare utbildas initialt mest internt. Kostnaden för intern representation är lägre än vad som budgeterats. Not 3. Köpt tandteknik och tandvård ligger under budget med 1,1 MSEK. Lägre intäkter leder också till att behovet av köpt tandteknik och tandvård blir lägre. Not 4. Resultatet är 5 MSEK bättre än budget. Det bättre resultatet är i första hand en effekt av lägre personalkostnader samtidigt som intäkterna inte sjunkit i motsvarande grad.

143 9 (22) Bilaga 2 Produktion tandvård Folktandvården Allmäntandvård Föränd-ring (%) Antal besök ,3% Antal kunder utifrån personnummer ,8% Antal undersökta ,4% - varav barn ,5% Specialister Antal besök ,0% Antal behandlade patienter utifrån personnummer ,7% Kötider i månader, endodonti 6 4 Kötider i månader, protetik 13 4 Kötider i månader, parodonit 5 5 Kötider i månader, bettfysiologi 3 3 Frisktandvårdsavtal Antal tecknade avtal, nettotillskott ,7

144 10 (22) Bilaga 3 Måluppfyllelse styrkort MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan FTV: 20% fler patienter anser att de fått information om behandlingskostnaden I Folktandvårdens patientenkät som genomfördes 2013 var det viktigaste förbättringsområdet att ge patienterna bättre kostnadsinformation. En uppföljande enkät har tagits fram som enbart fokuserar på kostnadsinformation. Enkäten distribuerades på alla kliniker under en vecka i november Drygt 1000 enkäter besvarades och analysarbetet pågår. Ökad faktisk tillgänglighet FTV: Alla patienter får vård inom 3 månader Öka volymen internetbokningar med 30% Folktandvården har väntetider som överstiger tre mån för oprioriterade patienter inom vissa områden i specialisttandvården för vuxna. Flera allmäntandvårdskliniker har också väntetider för vuxna som är längre än tre månader, men det finns allmäntandvårdskliniker utan väntetid där patienterna kan erbjudas tandvård om man är beredd att byta klinik. Antalet internetbokningar bedöms vara oförändrat jämfört med Under året har en ny internettidbok tagits fram som nås via Mina Vårdkontakter. En arbetsgrupp har tagit fram riktlinjer för hur tider på nätet ska ställas till förfogande. Alla obokade tandhygienisttider ska finnas tillgängliga på internet och alla tandläkare ska göra tider tillgängliga varje vecka. Det nya konceptet kommer att starta vid årsskiftet Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten FTV: Förbättra patientsäkerheten ur ett mångkulturellt perspektiv Folktandvården har under gjort flera satsningar för att förbättra bemötande och information till personer som är födda utanför Sverige. I Gottsunda pågår ett projekt som riktar sig till barn och ett projekt som riktar sig till äldre. Mobil tandvård och munhälsoinformation har erbjudits barn och ungdomar på plats i ett större asylboende i Järlåsa. Målet är att fler personer inom gruppen utlandsfödda ska nås av tandvård och att den ska kunna utföras på ett säkert sätt. Under året har anvisningarna för asylsökande och tillståndslösa reviderats så att den följer Socialstyrelsens råd om tandvård som inte kan anstå. Under året har även riktlinjerna för hanteringen av personer med skyddad identitet reviderats så att en säkrare tandvård kan erbjudas. Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen Målen i likabehandlingsplanen är uppnådda och aktiviteterna som beskrivs i planen är genomförda. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras FTV: Bibehålla antalet barn 2-19 år på 2013 års nivå Aktiviteter för att förverkliga barnens rättigheter har planerats i samarbete med barnombudsmannen. En enkät som riktar sig till barn i åldern 3-6 år där barnen själva får ge sina synpunkter på tandvården har tagits fram och testats under hös-

145 ten på en klinik. Målet är att enkäten efter utvärdering ska användas på alla kliniker. 11 (22) Ett antal typfall som beskriver etiska dilemman när det gäller barns delaktighet och medbestämmande i tandvårdssituationer har tagits fram. Klinikerna använder typfallen för att diskutera fram förhållningssätt. Antalet ansvarsbarn 2014 är fler än året innan, cirka barn 2014 jämfört med år Tvååringarna har ökat med 5% mellan 2013 och Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder FTV: 50% av 21-åringarna har tecknat Frisktandvårdsavtal Nationella riktlinjer för tandvård togs fram av Socialstyrelsen En stor del av rekommendationerna som ges gäller sjukdomsförebyggande åtgärder. Riktlinjerna ligger till grund för processbeskrivningar, rutiner och riktlinjer. Effekterna av de förebyggande åtgärderna dokumenteras på flera områden: - Utvecklingen av kariesförekomst följs över tid - Att sjukdomsförebyggande åtgärder utförs följs genom rapporteringen till Försäkringskassan - I patientenkäten får patienterna frågan om de fått lära sig hur de själva kan hålla tänderna friska. I enkätundersökningen 2013 svarade 92% av patienterna svarade ja på frågan, en ökning med 15% jämfört med Konceptet Frisktandvård är centralt för Folktandvården. Under året har flera forskningsrapporter kommit som visar att patienter med avtal har en mer positiv hälsoutveckling än patienter som betalar enligt styckeprismodellen. Målet att 50% av 21-åringarna ska teckna avtal är uppnått. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin. Beskriv arbetet som har gjorts inom ramen för utvecklingsstrategin. FTV: Antalet äldre som får nödvändig tandvård ska öka med 10% Folktandvården har byggt ut den mobila tandvården som utförs på äldreboenden under 2014 med syftet att fler äldre ska kunna erbjudas tandvård. Antalet personer 65 år eller äldre med rätt till nödvändig tandvård har ökat med 14,7 % 2014 jämfört med Ekonomi Mål Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Samtliga intäkter och kostnader redovisas där de genereras. Även OH-kostnader är fördelade per Klinik. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre FTV: Prognostiserat resultat vid T2 får ej avvika mer än 1,5 MSEK från helårsresultatet Folktandvården jämför totalkostnad per besök, ett nyckeltal som är något högre än föregående år. Den prognos som lades vid T2 avviker mer än 1,5 MSEK från helårsresultatet.

146 12 (22) Produktion Mål Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade FTV: Två av fyra huvudprocesser implementeras Andel patienter som får sjukdomsbehandling vid kariesdiagnos ökar med 25% Arbete med kvalitetsledningssystemet har mynnat ut i en projektplan. Tre stora processområden har identifierats och dessa har i sin tur delats in i 27 delprocesser. Ingen av de tre stora huvudprocesserna är standardiserad och implementerad i sin helhet, flera delprocesser är implementerade till exempel: Basprofylax Undersökningsprocessen Parodontal sjukdom Ett flertal stödprocesser är standardiserade och implementerade. Nuläget sammanfattas i GAP-analysen som tagits fram i samband med projektplanen. För att öka andelen patienter med karies som får sjukdomsbehandling har ett vårdprogram tagits fram för karies. Uppföljningen av andelen som fått sjukdomsbehandling görs via tandhälsoregistret på Försäkringskassan vid årets är slut, dessa data har ännu inte levererats. Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas FTV: Folktandvårdens nya nyckeltalsstruktur implementeras Folktandvården arbetar med produktionsplanering av vården på individnivå genom beslutsstödet R2 och lokala/nationella register i följande steg: 1) identifiera patienters och befolkningens behov, 2) hälsobedömningen i R2 ligger till grund för produktionen, 3) resurserna planeras utifrån befolkningens behov, och 4) produktionen följs upp med nyckeltal. Under har Folktandvården tagit fram nyckeltal som är heltäckande för verksamheten. Samtliga nyckeltal är definierade samt beskrivina hur datafångst görs. Implementeringen har inte kunnat genomföras enligt plan då det inte är möjligt att göra nya rapporter i Diver och SAS ännu inte är på plats. En enklare form av nyckeltal används i verksamheten i väntan på implementering av de nya. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås Samtliga arbetsledare och miljöombud har genomgått en riskbedömningsutbildning om farliga kemikalier. Ett gemensamt riskbedömningsmål har utarbetats för Folktandvårdens gemensamma produkter. Samtliga klinikers kemikalieförteckning i Kemia är uppdaterad. Även klinikernas riskbedömningar är uppdaterade. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 FTV: Öka användningen av telemedicinmöten med 20% Koldioxidutsläpp från Folktandvården tjänsteresor har minskat med -28,3% sedan år En stor satsning på telemedicinmöten har gjorts under året både inom specialist tandvård och äldretandvård. I specialisttandvården har konsultationstid erbjudits vid 57 tillfällen under året och användningen av tiden har successivt ökat. Våren 2014 fanns patientfall inbokade i 50% av tiden och under hösten har inbokningarna ökat till 75%. Inom äldretandvården startade användningen av telemedicinmöten via en nationell databas, Gerioweb, hösten Under 2014 har nio möten ägt rum och i genomsnitt har 13 kliniker deltagit. Under hösten har även privattandläkare deltagit i Gerioweb.

147 13 (22) Förnyelse Mål Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar Landstinget i Uppsala län har antagit en forskningsstrategi med patientnyttan som övergripande fokus. Den landstingsgemensamma forskningsstrategin utgör grunden även för Folktandvårdens forskning. Under 2014 har riktlinjer för FoUverksamheten i Folktandvården antagits. Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden FTV: Forskning inom laservård genomförs enligt fastställd plan Forskning inom äldretandvård genomförs enligt fastställd plan Forskning inom de strategiska områdena har fortsatt enligt plan under året. Samtliga FoU-projekt redovisas i FoU-bokslutet. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Behandlingsmetoderna förändras kontinuerligt. Som stöd för detta använder klinikerna kvalitetschecklistan. Nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen är grunden för val av behandlingsmetoder. Folktandvården kommer att följa de landstingsövergripande riktlinjerna Mini- HTA (Health Technology Assessment) - rutin för införande av nya metoder och checklista så snart checklistan är fastslagen. Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) FTV: Utvecklingsprojekt för schemaläggning/tidbok genomförs Ett projekt för nya arbetstidsmodeller har bedrivits under Syftet är att öka tillgängligheten för patienterna genom att den kliniska tiden för behandlarna ska öka. En klinik har under hösten börjat använda den nya arbetstidsmodellen och ytterligare en klinik startar våren Förutom arbetstidsmodellen pågår ett projekt där kliniker får stöd i analysen av sina arbetssätt och tidbokshantering. Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer FTV: Kartlägga och kommunicera konkurrensläget Samarbete mellan Folktandvården och andra aktörer pågår, till exempel kommunen, universitet, andra förvaltningar, andra folktandvårdsorganisationer och privattandvården. Folktandvården har konkurrens från andra aktörer när det gäller personalförsörjning och patienttillgång. I Uppsala län är vårdtrycket stort, konkurrensen om kompetens personal är betydande. Medarbetare Mål Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning FTV: 90% av åtgärderna i personal- och kompetensförsörjningsplanen är genomförda Folktandvårdens kompetensförsörjningsplan har ett avsnitt som beskriver arbetet med chefsförsörjning och vilka åtgärder som krävs framåt. Folktandvården deltar i de landstingsgemensamma chefsprogrammen och har även skapat ett eget program för kommande chefer, utvecklingstjänster. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket FTV: Nya riktlinjerför medarbetarskap klart Folktandvården har under många år arbetet med många olika aktiviteter för att stärka varumärket såsom ta in sommarstudenter, marknadsföring via mässor och

148 skolor, information via hemsida, adeptprogram, utvecklingstjänst mm. Under 2014 gjordes en satsning inom området sociala medier. 14 (22) Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat EMI index uppgick till 4,24, vilket är ett mycket bra värde. Det är dock något lägre än procent av medarbetarna har individuella styrkort Folktandvården införde individuella styrkort för alla 2009 Upplevelsen av delaktighet har ökat Delaktighet ligger på samma värde som resultatet för medarbetarenkäten 2012, 3,7. Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Alla delar i VerkSam är uppfyllda. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Folktandvårdens totala sjuktal uppgick för året till 4,39 %.

149 Bilaga 4 Måluppfyllelse vårdavtal MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Nationella riktlinjer för tandvård ska tillämpas. Nationella riktlinjer för tandvården publicerades i maj 2011 och de uppdaterades Riktlinjerna är grunden för att arbeta kunskapsbaserat när vårdprogram, nya rutiner och processer etc. tas fram. Processbaserat arbetssätt för karies och parodontit har tagits fram som baseras på riktlinjer och andra vetenskapliga kunskapsstöd. Inom arbetet med kvalitetsledningssystemet finns en plan för hur alla tandvårdens ämnesområden på samma sätt ska identifiera bästa arbetssätt. Detta arbete ska utföras Vid läkemedelsförskrivning ska Rek-listan beaktas. Folktandvården förskriver läkemedel via e-recept. Detta IT-system har markerat de läkemedel som rekommenderas i listan både med text och symboler som en hjälp till förskrivarna att välja rekommenderat läkemedel. Folktandvården följer även upp att förskrivningar av antibiotika följer de nationella rekommendationer för antibiotikaprofylax som togs fram av Läkemedelsverket i samarbete med Smittskyddsinstitutet och Tandvårds-Strama 2012 respektive Folktandvårdens förskrivning av antibiotika har minskat med 9,1% under FoU-arbete inom landstinget ska utvecklas. Cirka 40 forsknings- och utvecklingsprojekt får ekonomiskt stöd av Folktandvården. FoU-bokslut för 2014 har tagits fram och detta bifogas årsredovisningen. Säker vård Mål 15 (22) Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. En patientsäkerhetsberättelse har tagits fram för 2014 och denna bifogas årsredovisningen. Där beskrivs det övergripande arbete som genomförs med syfte att öka patientsäkerheten. Dessutom beskrivs avvikelserapporteringen som skett i Medcontrol under året samt de Lex Maria- anmälningar som gjorts. Patientfokuserad vård Det ska finnas ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patientupplevd kvalitet. Folktandvården använder olika sätt att ta reda på patienternas uppfattning patientenkät, fokusgruppsintervjuer och enkla frågor via incheckningsskärmarna. En större patientenkät används var 3:e år och den genomfördes i april Enkäten visade ett mycket gott resultat när det gäller bemötande, men identifierade samtidigt kostnadsinformation som ett förbättringsområde. För att ge Folktandvården en fördjupad kunskap om patienternas önskemål om kostnadsinformation har under hösten 2014 har en enkät som enbart fokuserar på kostnadsinformation lämnats ut till patienterna. Bearbetningen av resultatet pågår. Ungdomars uppfattning om att få tandreglering utvärderas årligen med hjälp av enkät. En hög andel, 99 %, uppgav att de var nöjda med behandlingsresultatet och lika hög andel var nöjda med bemötandet. Under 2014 har även patienter intervjuats i flera utvecklingsprojekt. Upplevelsen av rörelseövningar vid bettfysiologisk smärta har utvärderats liksom äldre personers uppfattning om tandvården. Tillgängligheten till specialisttandvården ska fortsatt förbättras. Den geografiska tillgängligheten för specialisttandvård förbättrades 2011 då ett kompetenscentrum i Enköping startade. Under 2014 kunde patientbehandlingar erbjudas inom specialiteterna tandreglering, pedodonti (specialiserad barntand-

150 vård), endodonti (rotbehandling), tandlossning och protetik samt psykologbehandling för tandvårdsrädda. Protetikbehandlingar kunde endast erbjudas under våren 2014 på grund av vakanser inom specialiteten. Tillgängligheten för vuxna patienter inom vissa specialiteter hotas av långa kötider som dels beror på rekryteringsproblem men även på ett stort och ökande remissinflöde. 16 (22) Landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska följas Folktandvården arbetar utifrån den policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter som Landstinget i Uppsala län tagit fram för , som överensstämmer med grundprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Bemötandet av barn ska genomsyras av respekt för individen, där barnet ska ha rätt att framföra sina åsikter i alla beslut som rör dem och åsikterna ska respekteras. Som ett led i detta arbete har Folktandvården under våren 2014 tagit fram fem fiktiva patientfall som alla belyser situationer som kan uppstå i den kliniska verksamheten. Fallen fungerar som utgångspunkt för diskussioner om barnrätt i tvärprofessionella grupper med 5-6 deltagare i samband med klinik eller terapimöten. Som stöd för deltagarna har fakta omkring styrande lagstiftning tagits fram. Tandvårdspersonalens yrkesroll ger goda möjligheter att undersöka och granska mun, tänder, ansikte och hals och därmed också observera tecken på eventuella fysiska övergrepp. Folktandvården har tagit fram riktlinjer för åtgärder vid misstänkt fysisk barnmisshandel och misstänkta sexuella övergrepp. En barnenkät har utvecklats och testats under Enkäten vänder sig till förskolebarn i åldern 3-6 år. Ett antal frågor har tagits fram i samarbete med Barnombudsmannen i Uppsala län där barnen själva med hjälp av glada och ledsna figurer kan uttrycka sin uppfattning om tandvården. Enkäten har testats på ett antal barn i förskolor samt på patienter inom Folktandvården. Effektiv vård Patienterna ska omhändertas på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). För att vårdresurserna ska räcka till hela länets befolkning måste alla personalkategorier i tandvården delta i patientarbetet. Målet är att 2/3 av vårdtiden av friska barn ska utföras av annan personalkategori än tandläkare (kvot annan personal/tandläkare=2,0). För frisktandvården är motsvarande mål hälften av vårdtiden (kvot 1,0). Målet är ännu inte uppnått och från och med 2013 har en liten försämring av BEON kunnat noteras. År 2014 var kvoten för friska barnpatienter 1,48 och för frisktandvårds-patienterna 0,78. Detta innebär en oförändrad kvot jämfört med 2013 för barntandvården, men en ytterligare försämring för frisktandvården (kvot 0,84 år 2013). Flera verktyg har tagits fram de senaste åren för att främja effektiv vård, exempelvis beslutsstödet R2 som styr vården till rätt personalkategori och det styrande dokumentet Undersökningsprocessen där rollerna mellan personalkategorierna i samband med undersökningar beskrivs. En förklaring till att ändå BEON-kvoterna försämras kan vara att det är svårt att rekrytera tandhygienister och tandsköterskor medan det är lätt att rekrytera tandläkare. Följden har blivit att klinikerna har brist på tandhygienister och tandsköterskor. Ett annat område där BEON är viktigt är spetskompetens inom allmäntandvård. Remissflödet till specialist-klinikerna har varit stort med köer som följd. Flera åtgärder har vidtagits för att allmäntandvården ska kunna utföra behandlingar som ligger i gränslandet mellan allmän- och specialisttandvård och detta har minskat remissflödet till specialisttandvården. Vårdinsatsen ska vara relaterad till hälsobedömningen. Sedan 2011 använder Folktandvården R2 som är ett databaserat beslutsstöd för hälsobedömning kopplat till den elektroniska patientjournalen. För alla patienter som får fullständig behandling görs en riskbedömning utifrån områdena karies, parodontal sjukdom, erosioner, bettutveckling, teknisk risk och levnadsvanor.

151 Hälsobedömningen styr vårdinsatserna, både vad gäller innehåll, intervall mellan insatserna och vilken personalkategori som ska utföra vården. Under 2014 har cirka patienter riskbedömts med hjälp av R2 vilket är en minskning med 6,8% jämfört med (22) Fortsatt arbete med att öka patienternas möjligheter att använda webtjänster. Tidbokning via Internettidboken har varit möjlig för Folktandvårdens patienter under flera år, men tjänsten har varit administrativt komplicerad och klinikerna har gjort få tider tillgängliga. Under har därför utvecklats en tjänst där tider går att boka via Mina vårdkontakter (MVK) som innebär ett säkrare sätt att hantera personuppgifter. Målet har varit att kunna erbjuda både ombokningar för de som redan är patienter hos Folktandvården, men även nybokningar för nya patienter. Under 2014 har en arbetsgrupp tagit fram ett regelverk för hur internettidbokning ska hanteras för att tillfredsställa krav på patienttillgänglighet, arbetsmiljö och effektivt utnyttjande av resurser. I januari 2015 blir tjänsten tillgänglig för patienterna på alla allmäntandvårdskliniker. I januari 2014 blev det möjligt för 20-åriga Frisktandvårdspatienter att hantera avtalen via en web-tjänst. Utvecklingsarbete pågår för att detta ska vara tillgängligt för alla patienter via MVK. SMS-påminnelser har funnits i flera år och under 2014 har utvecklingsarbete pågått för att även kallelser ska kunna skickas via SMS. Funktionen testades hösten 2014 på en mindre grupp patienter med lovande resultat. Jämlik vård Målsättningarna i landstingets likabehandlingsplan ska konkretiseras. Folktandvården har tagit fram likabehandlingsplaner med inriktning på både medborgare och medarbetare. Båda planerna innehåller ett antal aktiviteter som ska genomföras och följas upp under kommande år. Asylsökande och tillståndslösa barn och ungdomar ska erbjudas tandvård. Under 2014 fick 395 asylsökande barn och ungdomar 3-18 år tandvård inom Folktandvården. Motsvarande siffra för år 2013 var 183. Dessutom fick 35 tillståndslösa barn och ungdomar upp till 17 år tandvård. Det ökade antalet jämfört med 2013 beror främst på att fler asylsökande kommer till Sverige. Samarbetet med Migrationshälsan fungerar bra, likaså samarbetet med kommunerna när det gäller boenden för ensamkommande flyktingbarn. Ansvaret för boendeenheterna har delats mellan klinikerna och boendena får besök av tandvårdspersonal för att ge information om hur munsjukdomar förebyggs och om regler för tandvård. Insatserna i boenden för ensamkommande flyktingbarn är ett frivilligt åtagande för Folktandvården som inte ingår i Vårdavtalet. Under december 2014 genomförde Folktandvården mobil tandvård och munhälsoinformation på ett nytt asylboende i Järlåsa. Vård i rimlig tid Tillgängligheten ska anpassas efter de behov och önskemål som merparten av patienterna har. Klinikernas öppettider anpassas till patienternas önskemål och framförallt använder Folktandvården uppgifter från patientenkäter för att få kunskap om dessa öns- kemål. Allmäntandvårdskliniker har öppethållande utöver 8-17, oftast 7-19 och dessutom ett antal lördagar under året. En av våra centrala kliniker har flera team som arbetar enligt 3+3-systemet, vilket innebär öppethållande i princip samtliga dagar på året. På grund av stort patienttryck har en ny arbetstidsmodell tagits fram under 2014 som innebär ännu större utnyttjande av behandlingsrummen En

152 18 (22) klinik testar modellen och ytterligare en inleder en testperiod våren Samtliga kliniker inom Folktandvården är anpassade för patienter med funktionsnedsättningar. Väntetiden för planerade behandlingar ska vara högst tre månader. För oprioriterade vuxna är väntetiderna längre än tre månader på flertalet av länets nitton allmäntandvårdskliniker. Patienter kan dock få vård på annan klinik utan väntetid om man är beredd att byta klinik. Två av klinikerna har fyra månaders väntetid för barn och ungdomar medan övriga sjutton kliniker uppfyller målet på högst tre månaders väntetid. De kliniker som har långa väntetider för nya patienter hänvisar i första hand till de kliniker som tar emot utan väntetid. Specialisttandvården har haft långa väntetiderna inom vissa områden under flera år, men under 2013 kunde köerna minska väsentligt. Under 2014 har dock köerna åter blivit längre. Tandregleringen och bettfysiologi uppfyller målet på högst tre månaders väntetid. Den specialiserade barntandvården, tandlossning och endodonti (rotfyllning) har 4-6 månaders väntetid medan protetik har 13 månaders väntetid för oprioriterade patienter. Orofacial medicin (sjukhustandvård) och mottagningen för tandvårdsrädsla har alla kortare väntetider än 3 månader. Väntetiden för narkostandvård är 4 månader. Väntetiden beror på att Akademiska sjukhuset inte ställer fler narkostider till förfogande. Kötiderna har varit ett problem inom vuxentandvården efter införandet av den nya tandvårdsförsäkringen 2008 då antalet remisser ökade kraftigt. Sedan 2011 har ett flertal insatser gjorts för att förbättra kösituationen. Kompetensen inom allmäntandvården har höjts och avancerad teknisk utrustning har köpts in till allmäntandvården så att fler behandlingar kan utföras där. Flera nya specialister har utbildats och arbetssätten inom specialisttandvården har ändrats. Efter dessa insatser har antalet remisser minskat från allmäntandvården, men i stället har antalet remisser från privattandvården och, inom vissa områden, sjukvården ökat. Under 2014 har vakanser gjort att vårdkapaciteten inom barntandvården och protetik inte kunnat hållas på en tillräckligt hög nivå. Rekryteringsproblemen inom specialisttandvården beräknas bestå under Väntetiden till specialisttandvård för patienter med prioriterat vårdbehov ska vara högst en månad Patienter med prioriterat vårdbehov tas emot med kortare väntetid än 1 månad inom samtliga specialiteter. Hälsoinriktad tandvård Minst 95% av barn och ungdomar ska nås av populationsinriktad profylax. Enligt riktlinjerna för barntandvård ska alla grundskolor i Uppsala län besökas. Barnen ska ges kunskaper om munhälsan i förskola och i vart och ett av grundskolans stadier. Under läsåret 2013/2014 har 98% av länets barn i aktuella åldrar fått ta del av basprofylax och därmed har målet uppnåtts. Motsvarande siffra för läsåret 2012/2013 var 92%. Samarbete mellan barnavårdscentraler och Utföraren är infört vid fler barnavårdscentraler Under 2014 har all kliniker, utom två, inom Folktandvården kontaktat de barnavårdscentraler belägna inom deras geografiska upptagningsområde för att informera om ett förstärkt samarbete. Detta innebär att sjuksköterskorna på barnavårdscentralen informerar om munhälsa i samband med hälsosamtalet vid 10- månadersbesöket samt utför en enkel inspektion av barnets mun för att kontrollera om det finns tjocka bakteriebeläggningar. Folktandvårdskliniken har en namngiven ansvarig kontaktperson som ska finnas tillgänglig för frågor samt vara ett stöd för BVC- personalen. Antal barn som blir hänvisade från BVC till Folktandvården kommer att redovisas i slutet av Det nya arbetssättet har under 2014 prövats

153 vid två BVC i länet. Utvärderingen visade att 92-95% av barn och föräldrar på båda BVC nåddes av informationen, vilket pekar på att information som ges av BVC-sköterskor i samband med besöket vid 10 månader når betydligt fler barn och föräldrar än om samma information utförs av tandvårdspersonal på BVC eller på Folktandvårdsklinik. 19 (22) Antal uppsökta personer i ordinärt boende i förhållande till antal personer i ordinärt boende som tackat ja till uppsök ska öka i jämförelse med Folktandvården har sedan 2014 uppdraget att utföra uppsökande verksamhet i fyra kommuner: Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Under 2013 hade Folktandvården uppdraget i tre av dessa kommuner. Under 2014 utfördes 300 munhälsobedömningar i ordinärt boende i de fyra kommunerna. År 2013 utfördes 211 munhälsobedömningar i de tre kommunerna som då ingick i uppdraget. År 2014 utfördes således fler munhälsobedömningar än året innan. Om enbart de ursprungliga tre kommunerna jämförs utfördes 7,1% fler munhälsobedömningar Andelen kariesfria barn och ungdomar ska bibehållas eller öka. Andelen kariesfria 6-åringar är oförändrat jämfört med föregående period, 85% är kariesfria. Andelen kariesfria 19-åringar ökade med 2% till 36%, för perioden jämfört med % av 19-åringarna hade ingen ny karies eller fyllningar på tändernas kontaktytor jämfört med 72% tvåårsperioden innan. Andelen barn och ungdomar med nya kariesangrepp ska minska. Andelen 6-åringar som uppvisade ny karies under perioden var 11%, dvs oförändrat jämfört med perioden Andelen 19-åringar som hade ny karies var 18% jämfört med 19% perioden Andelen 19- åringar med ny karies på tändernas kontaktytor hade minskat från 9% till 8%. Tobaksvanor ska registreras hos samtliga ungdomar från 14 års ålder. Motiverande samtal till ungdomar med tobaksbruk ska erbjudas. Andelen ungdomar i länet som använder tobak minskar. Exempelvis uppgav ,3% av 19-åringarna att de röker jämfört med 13,0% året innan. Av 19-åriga rökare är 47% flickor, av dem som snusar är 9,2% flickor. Ålder Röker dagl Snusar dagl 15 år 1,8% 0,4% 17 år 5,4% 3,0% 19 år 11,3% 6,2% Under flera år har motiverande samtal erbjudits ungdomar som använder tobak. En utvärdering 2013 visade dock att det var lika många som slutade att använda tobak av de som inte fått samtalet jämfört med de som fått ta del av det motiverande samtalet. Folktandvården har därför upphört att erbjuda motiverande samtal till tobaksbrukare från och med Andel barn och ungdomar i riskgrupp 3 ska minska. Andelen barn i högsta riskgruppen har ökat något 2014 jämfört med 2013, från 8,3% till 8,9%. Anledningen kan vara att det faktiskt har blivit fler barn och ungdomar med större risk för karies, men en mer sannolik förklaring är att behandlarna blivit bättre på att hantera riskbedömningsverktyget R2 som infördes för tre år sedan och att kvaliteten därmed har höjts i riskbedömningsprocessen. Ett antal patientfall togs fram 2014 som klinikerna använder för att kalibrera riskbedömningen mellan behandlarna.

154 20 (22) Kvalitetssäkrad vård Leverera data till kvalitetsregister för karies och parodontit, SKaPa. I slutet av 2011 började Folktandvården överföra data från patientjournaler till SKaPa. Folktandvården i Uppsala var det första landstinget med T4-journal som anslöt sig till SKaPa och därför har den tekniska processen varit komplicerad. Under 2013 har SKaPa nationellt integrerat de elektroniska patientjournalerna med SKaPa-databasen så att även data från barn nu kan samlas in. SKaPa har 2014 för tredje året gett ut en årsrapport. Datauttagen är nu kvalitetssäkrade och omfattande uppföljning av undersökningsprocesser och behandlingspanorama kan göras, men än så länge har det bara kunnat göras på nationell nivå. Antal barn och ungdomar som har en undersökningsåtgärd inom 24 månader i förhållande till det antal barn och ungdomar som Utföraren ansvarar för ska bibehållas eller öka i jämförelse med Det är svårt att ge en exakt siffra över täckningsgraden då ett förlopp över 2 år ska beskrivas genom att ta fram siffror från ett specifikt datum, den 31 december Folktandvården har cirka listade barn och ungdomar 3-19 år och dessutom ca 1600 olistade barn. Det innebär att Folktandvården har ansvar för cirka barn och ungdomar i åldern 3-19 år. I beställarens register finns barn som uppfyller krav på att få barnpeng, dvs. fler än det antal ansvarsbarn som fanns sista december Anledningen till att antalet inte stämmer överens är att barn kan listas på och av under 24-månadersperioden. Vid årsskiftet 2014/2015 försvårades dessutom uttaget av ett programvarufel i systemstödet för barn. Ett annat beräkningssätt är att i journalsystemet notera antalet barn som blivit undersökta. År undersöktes 98,1% av ansvarsbarnen, en ökning med 0,4% jämfört med Bland de barn som inte kallats till undersökning finns ett antal barn som uppger att de går till privat tandläkare, men där privattandläkaren inte anmält till tandvårdsenheten att de blivit undersökta. Dessutom finns där barn som inte svarat på kallelser eller uteblivit trots att kliniken tagit flera kontakter med barn och föräldrar. Antal 2-åringar som har ett hälsosamtal registrerat 2014 ska öka i jämförelse med Den 31 december 2014 hade Folktandvården ansvar för åringar. Av dessa fick 67 % ett hälsosamtal enligt Libretto. I Folktandvårdens datasystem fanns ytterligare åringar som fått behandling under Av dessa har 240 en undersökningsåtgärd inlagd, men av något administrativt skäl har dessa inte godkänts av Libretto. Om alla 2-åringar som behandlats på Folktandvården räknas in i statistiken har 78 % fått tandvård Anledning till att 2-åringar inte fått hälsosamtal är ofta att föräldrarna tackat nej till att komma. En annan orsak är att kliniken inte hunnit kalla barn som är födda i slutet av året under Även om barnet kommer för hälsosamtal i januari 2015 räknas inte barnet med i statistiken. Bland de olistade barnen finns ett flertal som uppger att de går privat men har inte registrerats av privattandläkaren i Libretto. Förnyelse Ett kunskapscentrum för äldretandvård har skapats. I januari 2014 startade Kunskapscentrum för äldretandvård. Centrats syfte är att samla, sprida och skapa kunskap om äldres munhälsa samt hur munsjukdomar förebyggs och behandlas. Två medarbetare arbetar på centrat, en FoU-ansvarig chef och en koordinator. Under året har ett flertal informationstillfällen genomförts på äldre- och anhörigträffar. Informationsmaterial om äldres munhälsa och tandvård har tagits fram. En tandläkare och två tandhygienister har genomfört FoU-projekt på 20%. Ett av projekten genomförs i samarbete med privattandlä-

155 21 (22) kare i länet. I december kunde en sjuksköterska från kommunen som arbetar med äldretandvård och dessutom med handledning av sjuksköterskestudenter knytas till centrat. Projekten presenteras i FoU-bokslutet. Arbetet med strukturerad journalgranskning enligt GTT pågår Kunskapen om avvikelser inom tandvården bygger till stor del på egenrapporteringar från medarbetare och mycket talar för en underrapportering. De tandvårdsrelaterade avvikelser som rapporterats i vårdgivarens avvikelsehanteringssystem, avvikelser som rapporterats till patientnämnden och de vårdskador som anmälts till patientförsäkringen i Uppsala län har analyserats i en vetenskaplig studie som publicerades i Swedish Dental Journal 2014, se FoU-bokslut.

156 BILAGA 6 Intern kontroll Rutin/system som Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan granskats Sjukfrånvaro 4,4 % Ingen avvikelse Kotrolera statestik och använder framtagna riktlinjer "Tidig återgång" 22 (22) Enbart behöriga ska ha tillträde till patients journal Ingen avvikelse Samkörning av e-postkonton och Primula görs regelbundet av MIT Alla patienter får vård inom tre månader Medarbetarna ansvarar för att rapportera avvikelser inom patientsäkerhetsområdet. Patienterna får inte vård inom 3 mån Ingen avvikelse Specialistklinikerna rapporterar varje månad Patientsäkerhetsbokslut Utbildning Rekrytering 2015 All klinikledningar ska göra en årlig uppföljning av reservrutinerna vid datorstopp Ingen avvikelse IT-ombuden på resp. klinik. Påminnelse kommer också från IT till klinikledning, Enbart behöriga ska ha tillträde till patients journal Ingen avvikelse Slumpmässiga kontroller av logglistor görs. Riktade kontroller vid behov. Totalkostnad i förhållande till antal besök är samma eller lägre än föregående år. Totalkostnaden per besök är högre än föregående år. Att antalet besök sjunker och att kostnadsmassan inte anpassas i tid. Målsättningen är att öka vårdkapaciteten. 2015

157 Dnr HOH Årsredovisning 2014 Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box Uppsala tel fax hoh@lul.se

158 2 (30) Viktiga händelser Närvårdsavdelningen i Uppsala öppnande 18 augusti och ska i första hand ta emot patienter som behöver inneliggande sjukvård men inte Akademiska sjukhusets resurser. Vi ligger långt fram med planering av en ny kundtjänst på Kungsgärdets center. Kundtjänsten ska verka för säkrare ankomstregistrering för alla brukare/patienter som besöker förvaltningens verksamheter på Kungsgärdets center samt ge avlastning avseende praktiska och administrativa arbetsuppgifter som idag handhas av enhetssekreterare/enhetschefer. Boken "Hej då tobak - ungdomars tankar om ett tobaksfritt Sverige", är klar. Lansering av boken har skett nationellt på LUFT-konferensen under hösten (Nationell konferens om tobak). Center för kommunikativt och kognitivt stöd (CKK) har invigts. Verksamheten visar, informerar och utbildar om produkter och ny teknik och vänder sig till brukare med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. CKK ska även vara ett stöd till nätverk och förskrivare. Under hösten har förvaltningen genomfört ett första primärvårdsråd som blev mycket välbesökt. Sammanfattning - Måluppfyllelsen i både styrkort och vårdavtal är mycket god. Samtliga mål utom ett i förvaltningens styrkort har uppnåtts. Ett mål i Medarbetarperspektivet (Förvaltningens kompetensförsörjningsplan inkluderar chefsförsörjning) har delvis uppnåtts. Samtliga mål i vårdavtalet har uppnåtts. - Enkätresultat från brukar-/patientutvärderingar uppvisar hög andel brukare/patienter som är mycket nöjda med bemötandet. - Arbetet med ökad faktisk tillgänglighet har pågått under året med goda resultat. - Förvaltningen har en budget i balans, trots underskotten för Audionommottagningen och hjälpmedel. - Förvaltningen ligger långt framme i arbetet med processbaserat ledningssystem. - Tillämpningen av modellen för produktionsplanering fortsätter att implementeras. - Center för kommunikation och kognitivt stöd är i drift. - Sjukfrånvaron har sjunkit jämfört med föregående år (till 3,82 procent för 2014) och ligger alltså fortfarande under målet högst 4,2 procent. - Koldioxidutsläppen för totala tjänsteresor har minskat markant. - Väntetiderna håller sig inom bestämmelserna för både vårdgarantin och den förstärkta vårdgarantin. - Närvårdsavdelningen i Uppsala öppnade under augusti.

159 3 (30) Ekonomi Mnkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avv utfall/ budget 14 Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Förvaltningens resultat för 2014 uppvisar ett överskott på 50 tkr och detta trots utebliven hyreskompensation samt Audionommottagningens underskott. Resurserna som överfördes från Primärvården och Landstingets ledningskontor i samband med övertagandet har inte påverkat resultatet negativt för förvaltningen förutom när det gäller kostnader för inkontinenshjälpmedel. Under året har vi i månadsuppföljningarna redovisat kostnadsutvecklingen för hjälpmedel. Nu när årsresultatet är framtaget kan vi se en ökning på närmare 3 Mkr jämfört med utfallet Förvaltningen kommer att lyfta problemet med ökade kostnader för både inkontinenshjälpmedel och övriga hjälpmedel med beställarna i samband med förhandlingarna om vårdavtalet Tyvärr påverkar Audionommottagningens negativa resultat på kr förvaltningen. Med vetskapen om att resultatet inte kommer att förbättras närmaste åren, om inte ersättningsmodellen görs om, kommer förvaltningen vara tvungen att skära ner på övrig verksamhet för att inte få ett negativt resultat. Ersättningen för förvaltningens kostnader för den nyöppnade Närvårdsavdelningen i Uppsala har betalats ut månadsvis som en intäkt. Varken intäkter eller kostnader har varit budgeterade. Det innebär att skillnaden mellan intäkter och kostnader har ökat i förhållande till budget. Det är svårt att jämföra resultatet mellan åren eftersom förvaltningen från om med 2014 fått ökat antal verksamheter, vilket har inneburit fler medarbetare och högre kostnader/intäkter än Den årsprognos om positivt resultat med tkr som redovisats i tidigare månadsuppföljning har reviderats på grund av kostnader som uppstått efter prognostillfället. Kostnaderna handlar om ett beslut om utköp av personal samt justering av Hjälpmedelscentralens lagersaldo.

160 4 (30) Produktion Produktion Hälsa och habilitering Förändr Besök Habilitering för barn och vuxna ,35% Besök Hjälpmedelscentralen ,33% Besök Audionommottagningen (vårdval primär hörsel rehab) ,24% Besök Hörcentralen (fördjupad hörselrehabilitering) ,43% Besök Syncentral ,48% Tolkuppdrag, Tolkcentralen ,01% Besök särskild vård och integration ,26% Det är glädjande att de flesta verksamheter uppvisar en ökning av produktionen även med tappet som blev när förvaltningen omorganiserades i samband med övertagande av verksamheter. Audionommottagningens minskning beror på ökad konkurrens och minskat inflöde i Enköping samt flytt till nya lokaler i Tierp. Antalet tolkuppdrag har minskat men verksamheten har genomfört ett större antal längre uppdrag vilket inneburit att vi fått minskat antal tolkuppdrag men ändå redovisat nästan lika många tolktimmar som tidigare. Arbetet med att följa upp och analysera produktionen har fortgått under hösten. Landstingets modell för produktionsplanering ligger till grund för budgetering och uppföljning av verksamheternas produktion. Förvaltningens produktionsplaneringsgrupp kommer att fortsätta utvecklingen av arbetet med produktionsplanering under år Produktion av insatser som inte journalförs: Efter många års arbete och utveckling har habiliteringen ett noggrant strukturerat/planerat schema både vad gäller gruppverksamhet och utbildning i olika former. Detta innehåller både ett öppet och mera riktat utbud till brukare, anhöriga och nätverk. I nätverket ingår kommunal personal som en stor grupp. En kurs- och gruppkatalog sammanställs varje termin. Många av insatserna är av den karaktären att de inte kan journalföras och ingår således inte i habiliteringens utdata från Cosmic. Under året har 116 kurser i kurskatalogen erbjudits. 14 kurser ställdes in på grund av för få anmälda deltagare har gått kurs. 70 fick inte plats på önskad kurs på grund av fulltecknad kurs. Medarbetare Att antalet årsarbetare har ökat med 25,7 procent eller 54 personer är helt enligt plan. Förvaltningen tog 1 januari över verksamheter från bland annat den offentliga primärvården men har även under året genomfört nödvändiga organisationsförändringar samt fått flera nya uppdrag som medfört nyrekryteringar. Bland annat öppnades en närvårdsavdelning i augusti men även andra uppdrag har medfört att nyrekryteringar krävts. Att timlönekostnaden ökat sedan föregående år är även det enligt plan. I och med att den nya förvaltningen bildades knöts yrkesgrupper till förvaltningen med en betydligt högre timlönekostnad än den genomsnittliga timlönekostnad vi hade Även de medarbetare som

161 5 (30) nyrekryterats på grund av omorganisation och nya uppdrag har medfört en högre timlönekostnad. Den totala sjukfrånvaron för 2013 var 4,19 procent. Målet i förvaltningens styrkort 2014 för den totala sjukfrånvaron är högst 4,2 procent. Den totala sjukfrånvaron för 2014 är 3,82 procent. Vi har således trots förvaltningens omorganisationer, som i vanliga fall brukar påverka sjukfrånvaron negativt, en mindre sjukfrånvaro än Den största skillnaden går att finna bland antalet långtidssjukskrivna men även korttidssjukfrånvaron har sjunkit. En ökning kan ses bland mäns sjukfrånvaro, men det handlar om ett fåtal personer och där sjukfrånvaron inte är arbetsrelaterad. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år 7,26 % Förändring 54 pers. Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget 25,7 % 4,2 % 3,82 % - 0,37X 1,1 mnkr 1,1 mnkr Inhyrd personal har varit läkare och sjuksköterskor inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration. Interna kontrollplaner Hälsa och habiliterings stabschefer inom områdena ekonomi, HR och FoU har uppdraget att samordna arbetet med den interna kontrollen. Under 2014 har arbetet främst inriktats på uppföljning och analys av avvikelser i budgeten, projektuppföljning, arbetet med införande av nya behandlingsmetoder och uppföljning av kompetensutvecklingsplaner. Uppföljningen har främst genomförts i samband med tertialuppföljningarna. Egenkontroll informationssäkerhet Checklista Egenkontroll informationssäkerhet finns för att underlätta det kontinuerliga arbetet med egenkontroll. Nytt för året är att det nu finns en landstingsgemensam checklista, vilken har använts vid årets egenkontrollarbete. Genomförd egenkontroll för 2014 visar att förra årets avvikelser har åtgärdats och att verksamheten i stort anser sig ha rätt informationssäkerhetsnivå. Förvaltningsövergripande har risker identifierats inom två områden. Osäkra kommunikationskanaler Kommunikation med patienter och samverkansparter sker ibland via osäkra kommunikationskanaler. Vi kommer att öka användningen av Mina vårdkontakter för kommunikation med patienter och anhöriga. Nationell patientöversikt, NPÖ, kommer också att

162 6 (30) användas i högre grad i takt med att våra samverkansparter får möjlighet att ta del av informationen där. Vi kommer också att säkerställa att funktionsbrevlådor hanteras enligt gällande riktlinjer. Lagring av bilder och filmer Antalet mobila it-enheter ökar i verksamheten och med detta även möjligheten för medarbetare att på ett mycket enkelt sätt dokumentera i bild och film. Detta kan ses som positivt men det finns risker med att material inte gallras i mobila it-enheter. En risk, som gäller hela landstinget, är att medicinska bilder inte kan hanteras och förvaras på ett sätt så att de lagkrav som finns för förvar av journalhandlingar uppfylls. Riktade frågor Primärvårdssamordning: Förvaltningen representerar primärvårdsnivån och samverkar framförallt med Landstingets ledningskontor i den delen. Primärvårdsråd finns inrättat och har haft ett första välbesökt möte. Folkhälsoenheten ansvarar för att erbjuda insatser indirekt till den samlade primärvården kring levnadsvanor och har samordningsansvar landstingsövergripande för Tobaksprevention samt FaR och Friskvårdslotsning. Närvård och närvårdsplatser Närvårdsavdelningen öppnades i augusti 2014 med 13 platser. Beläggningen har varit procent. Närvårdsavdelningen har nära samarbete med Mobila äldreakuten, som nu ligger organisatorisk under Närvårdsavdelningen mot tidigare Äldrevårdsenheten. Närvårdsavdelningen samverkar med Akademiska sjukhusets geriatrikavdelning när det gäller beredskapsjour på helger och kvällar. Även Ortopeden på Akademiska har fått möjlighet till direktinläggning på Närvårdsavdelningen. Kommunkoordinator är anställd på Närvårdsavdelningen., men har sin placering på Akademiska sjukhusets akutmottagning med uppdrag att förhindra inläggning på Specialistvården om symtomen är av sådan art att den kan hanteras inom hemtjänst/hemsjukvård. Kommunkoordinator har även möjlighet att ordna med inläggning på särskilt boende och Närvårdsavdelningen. Vi utvärderar direktinläggning inom 30 dagar efter utskrivning. Så gott som alla enheter för habilitering både i Uppsala och i övriga länet har deltagit i utvecklingsarbeten kring Närvården och i olika grupper beroende på hur arbetet med kommunerna är organiserat. Habilitering nord och Habilitering syd har fördelat de olika uppdragen på enheterna och där de representerar hela länet. I Uppsala sker olika samarbetsmöten med representanter för Uppsala kommun bland annat Vård och bildning samt Konsultativt stöd. Verksamhetschef deltar i Centrum för funktionshinder. Arbetsgrupper kring närvård finns i alla övriga kommuner där förvaltningen finns representerade. Syncentralen och Hörcentralen samverkar med kommunernas syn- och hörselinstruktörer. Dokument över samverkan har upprättats mellan Hörcentralen och Uppsala kommuns anhörigcentrum. Lena Dahlman Förvaltningsdirektör

163 7 (30) Bilagor 1. Resultaträkning laddas från Excelerator, avvikelser utfall mot budget på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas (excelbilaga) 2. Produktionstabeller (excelbilaga) 3. Måluppfyllelse styrkort (finns nedan) 4. Måluppfyllelse vårdavtal (finns nedan)

164 8 (30) Bilaga 1. Resultaträkning 2014 tkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avvikelse utfall/ budget 14 No t Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Övriga intäkter består bl.a. av vidarefakturering till HSA (11 Mkr) för Närvårdsavdelningen i Uppsala. Var inte budgeterat. Även ej budgeterade intäkter ALF-medel 2,5 Mkr påverkar intäkterna positivt. 2,3,4. Närvårdsavdelningen i Uppsala budgeterades ej för Varje månad gjordes en vidarefakturering av kostnaderna till HSA. Det innebär för vissa kontoslag, högre kostnader i jämfört med budget.

165 9 (30) Bilaga 2 produktion Produktion Hälsa och habilitering Förändr Besök Habilitering för barn och vuxna ,35% Besök Hjälpmedelscentralen ,33% Besök Audionommottagningen (vårdval primär hörsel rehab) ,24% Besök Hörcentralen (fördjupad hörselrehabilitering) ,43% Besök Syncentral ,48% Tolkuppdrag, Tolkcentralen ,01% Besök särskild vård och integration ,26% Det är glädjande att de flesta verksamheter uppvisar en ökning av produktionen även med tappet som blev när förvaltningen omorganiserades i samband med övertagande av verksamheter. Audionommottagningens minskning beror på ökad konkurrens och minskat inflöde i Enköping samt flytt till nya lokaler i Tierp. Antalet tolkuppdrag har minskat men verksamheten har genomfört ett större antal längre uppdrag vilket inneburit att vi fått minskat antal tolkuppdrag men ändå redovisat nästan lika många tolktimmar som tidigare. Arbetet med att följa upp och analysera produktionen har fortgått under hösten. Landstingets modell för produktionsplanering ligger till grund för budgetering och uppföljning av verksamheternas produktion. Förvaltningens produktionsplaneringsgrupp kommer att fortsätta utvecklingen av arbetet med produktionsplanering under år 2015 Produktion av insatser som inte journalförs: Efter många års arbete och utveckling har habiliteringens enheter ett noggrant strukturerat/planerat schema både vad gäller gruppverksamhet och utbildning i olika former. Detta innehåller både ett öppet och mera riktat utbud till brukare, anhöriga och nätverk. I nätverket ingår kommunal personal som en stor grupp. En kurs- och gruppkatalog sammanställs varje termin. Många av insatserna är av den karaktären att de inte kan journalföras och ingår således inte i habiliteringens utdata från Cosmic. Under året har 116 kurser i kurskatalogen erbjudits. 14 kurser ställdes in på grund av för få anmälda deltagare har gått kurs. 70 fick inte plats på önskad kurs på grund av fulltecknad kurs.

166 10 (30) Bilaga 3 Måluppfyllelse styrkort = Målet har uppnåtts 2014 = Målet har delvis uppnåtts 2014 = Målet har inte uppnås 2014 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Mål prognos LUL: 1 a) Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. HOH: 1 a) Minst 85 % av alla tillfrågade brukare/patienter/kunder upplever att de får ett gott bemötande hos Hälsa och habilitering Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens enheter som under året gjort brukar-/patientenkäter har i sina enkätresultat fått mycket goda omdömen avseende upplevelse av bemötande. Inom verksamheterna Habilitering nord respektive Habilitering syd visar medelvärdet av svarsresultaten 99 procent avseende andel nöjda brukare. För Audionommottagningen anger 100 procent att de får gott bemötande. Inom verksamhetsområde Funktionsstöd och hälsa, Hälsoäventyret, har man fått ett mycket gott enkätresultat av dem som kommit till klassbesöken (100 procent nöjdhet av dem som deltagit). Folkhälsoenheten och Hjälpmedelscentralen har inte mätt kundernas nöjdhet under året och kommer att göra detta Enligt den brukarenkät som Tolkcentralen genomförde i samarbete med Indikator under slutet av 2014 framgår att den patientupplevda kvaliteten på frågan Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av tolken? uppgick till 96 procent, vilket är i topp i en nationell jämförelse med ett snitt på 91 procent. En enkät kommer kontinuerligt att följa patienter på Närvårdsavdelningen. Enligt enkätresultatet om samarbetet med särskilda boenden svarade 100 procent att samarbetet var bra/mycket bra. Enheterna inom Särskild vård och integration kommer att delta i den nationella patientenkäten. HOH: 1 b) Antalet samordnade individuella planer har ökat jämfört med Kommentar/lägesbeskrivning Antal samordnade individuella planer har ökat från 27 till 113 jämfört med samma tidsperiod föregående år. Av 113 planer vid årsskiftet är tillsammans 95 upprättade inom Habilitering nord och Habilitering syd. Husläkarmottagningen för hemlösa har upprättat 18 samordnade individuella planer (SIP) under året. Uppgift för Husläkarmottagningen för hemlösa saknas för 2013, då verksamheten fanns i annan förvaltning.

167 11 (30) LUL: 2-3) Ökad faktisk tillgänglighet. HOH: 2 a) 50 % av förvaltningens enheter har öppet på vardagar. 2 b) 50 % av förvaltningens enheter kan nås på telefon på vardagar. Kommentar/lägesbeskrivning Öppettiderna och telefontillgängligheten varierar något inom förvaltningens olika enheter. Mer än 50 procent av enheterna har öppet och kan nås på telefon på vardagar. Tolkcentralen är efter kontorstid via SOS tillgängligt för tolkbeställningar dygnet runt och året runt. Tolkcentralen ligger dessutom när det gäller andelen uppdrag som utförts av beställda uppdrag på 98 procent, vilket är den näst högsta utförandegraden i landet Nysamrapporten Hälsa och habilitering har uppdrag att vara landstingets väntetidssamordnare för all primärvård, när det gäller telefontillgängligheten och nybesök till läkare inom sju dagar (Vårdgarantin). Resultaten redovisas på Navet/Extranätet/ Vårdgivare/Utveckling/Väntetider i vården. Väntetidssamordnaren ingår i Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) nätverk och landstingets nätverk för väntetidssamordnare och deltar även i SKL:s Projekt Bättre flöde i vården. LUL: 3 a-b) Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten HOH: 3 a) 100 % av alla brukare/patienter som besöker Hälsa och habilitering ankomstregistreras i december Kommentar/lägesbeskrivning Praktisk brandutbildning på Kungsgärdet har genomförts under våren. Brandsäkerhetskontroller är genomförda. Alla medarbetare genomgår brandutbildning i Pingpong på Navet. I introduktion för nyanställda tas brandsäkerhet upp. Hörcentralen har skaffat ett anpassat brandlarm för hörselskadade. 99 procent av brukarna som besöker enheterna för Habilitering nord har ankomstregistrerats. Motsvarande siffra för Habilitering syd är 100 procent. Arbetet fortsätter för att totalt nå 100 procent. Inom Särskild vård och integration ankomstregistreras 100 procent av patienterna. Äldrevårdsenheten har bara hembesök och kan därför inte ankomstregistreras. 3 b) Alla orter där Hälsa och habilitering bedriver verksamhet har en bemannad entré. Kommentar/lägesbeskrivning Kungsgärdet har en bemannad entré/reception. Alla mottagningar i ytterkommunerna har en bemannad entré/ingång. Målet för verksamheter som finns inom Kungsgärdet är att alla besökare ska registreras i Receptionen, som är en bemannad entré. Målet är ännu inte nått. Under 2014 har planerats för att Kungsgärdet under 2015 ska få en Kundtjänst som är bemannad när aktiviteter pågår i verksamheterna. På Hälsoäventyret, som finns på fyra platser i länet, tas skolklasser emot utan

168 12 (30) reception. Personal från Hälsoäventyret möter alltid upp de besökande skolklasserna. Särskild vård och integrations enheter som finns på vårdcentraler har bemannad entré. För Cosmos och mottagningarna för hemlösa bemannar sjuksköterska. Närvårdsavdelningen är bemannad dygnet runt. Äldrevårdsenheten gör bara hembesök. LUL: 4 a) Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen. HOH: 4 a) 100 % av målen i HOH:s handlingsplan för likabehandling ur ett medborgarperspektiv är uppfyllda. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens introduktion för nyanställda är införd och innehåller avsnitt om bemötande, tillgänglighet (kommunikation) och god vård (service) på lika villkor. I Checklista för introduktion av nyanställda finns alla tre områdena med. Styrande dokument om bemötande, tillgänglighet och god vård på lika villkor i Kvalitetshandboken är länkade till Nationella Vårdhandboken som kontinuerligt uppdateras. Alla enhetschefer har deltagit i seminarium om likabehandling ur ett medborgarperspektiv anordnat av Landstingets ledningskontor. LUL: 4 b) Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras. HOH: b) Hälsa och habilitering har uppfyllt de åtaganden för 2014 som ingår i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. Kommentar/lägesbeskrivning Chefsgruppen inom Habilitering nord och Habilitering syd har bjudit in barnombudsmannen för att diskutera erfarenheter och olika sätt att implementera Barnkonventionen. Möte med Läns-BO Martin Price och representanter från förvaltningens ledningskontor har dessutom genomförts och förvaltningens aktiviteter utifrån handlingsplanen 2014 har godkänts av honom. Ett basvärde över antalet orosanmälningar som gjordes inom förvaltningen 2013 har tagits fram. Antalet orosanmälningar enligt diarieplanen var 5 stycken under 2013, varav en ser ut att vara en felregistrering. Under 2014 har 7 oros-anmälningar registrerats i diariet. Några enheter har under året själva bjudit in Barnombudsmannen för att få stöd med checklista för att ta in ett barnrättsperspektiv vid olika beslut på enheten. Befintliga samtalsverktyg och metoder som kan underlätta samtalet med barn och ungdomar ska inventeras under 2014/2015. Alla förvaltningens medarbetare som kommer i kontakt med barn (både barn som brukare eller barn som anhöriga till brukare/föräldrar) anmäler till socialtjänsten när oro finns för att barn far illa eller riskerar att fara illa. All personal har kunskap om och använder den rutin om detta som finns i kvalitetshandboken. LUL: 5. Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

169 13 (30) HOH: % av de relevanta enheterna använder rutinerna kring levnadsvanor i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kommentar/lägesbeskrivning Arbetet pågår. Relevanta enheter inom förvaltningen har varit enheterna i verksamheterna Habilitering nord och Habilitering syd. Arbetsrutinerna för levnadsvanor har införts under Användandet av rutinerna påbörjades i november i relevanta enheter. Rutiner kring levnadsvanor i Kunskapsunderlaget - levnadsvanor har av arbetsgruppen presenterats för alla chefer. Enhetscheferna har introducerat materialet i respektive enhet. Detta används av samtliga relevanta enheter. Inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration använder enheterna rutinerna kring levnadsvanor där det är relevant. Folkhälsoenheten ger stöd till den samlade primärvården kring förebyggande hälso- och sjukvård. Där sker alltså arbetet indirekt. Hälsoäventyret erbjuder klasser i länet utbildning kring hälsofrågor som berör kost, tobak och fysisk aktivitet. LUL: 6. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin. HOH: 6. Hälsa och habilitering har bidragit till intentionerna i den regionala utvecklingsstrategin genom att beakta åtagandena i landstingets strategiska plan. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens chefer har bidragit till intentionerna i den regionala utvecklingsstrategin genom att vid arbetsplatsträffar diskutera tre åtaganden för enheten/avdelningen som specifikt beaktas i Landstingets strategiska plan. Exempel från FoU-avdelningen Landstinget har en högt utvecklad förmåga att systematiskt tillämpa kunskapsstyrning på alla organisationsnivåer. Vårdbehoven tillgodoses i sammanhållna processer med berörda aktörer. Landstinget har 2025 ökat andelen disputerade inom alla sjukvårdens yrkeskategorier, jämfört med 2013.

170 14 (30) Ekonomi Målprognos LUL: 1. Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras. HOH: % av förvaltningens kostnader redovisas där de genereras. Kommentar/lägesbeskrivning Inför budget 2014 bestämde förvaltningen att till respektive enhet överföra kostnader avseende hyror, städ och andra mindre kostnader som tidigare har legat centralt. Även chefslöner som legat centralt har förts ut. Diskussioner förs även om att hjälpmedel ska kostnadsföras där de genereras vilket då kommer att innebära att bland annat andra förvaltningar ska bära kostnaderna som idag ligger hos oss. En handlingsplan kommer att göras i början av 2015 för hur vi ska arbeta med att omfördela hjälpmedelskostnaderna. Inför budget 2015 har ett arbete gjorts för att se över hur det går att följa kostnaden för inkontinenshjälpmedel på respektive förskrivande enhet. Samma arbete kommer att göras för alla hjälpmedel inom landstinget. LUL: 2. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. HOH: 2 a) Kostnaden i förhållande till total produktion är densamma som föregående år eller lägre. Kommentar/lägesbeskrivning På grund av övertagandet av verksamheter från bland annat Primärvården från och med 1 januari kan vi inte redovisa kostnaden i förhållande till total produktion för hela förvaltningen eftersom vi saknar ekonomisk uppföljning för år 2013 för dessa verksamheter. Vi kan däremot se att produktionen har ökar för förvaltningen totalt och att ekonomin är i balans förutom för Audionommottagningen. HOH 2 b) Förvaltningens ekonomi är i balans. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens resultat för 2014 uppvisar ett överskott av 50 tkr och detta trots utebliven hyreskompensation samt Audionommottagningens underskott. Resurserna som överfördes från PV och LLK i samband med övertagandet har inte påverkat resultatet negativt för förvaltningen förutom när det gäller kostnader för inkontinenshjälpmedel.

171 15 (30) Produktion Mål prognos LUL:1 a) Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade. 1 b) Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas. HOH: 1 a) 50 % av förvaltningens identifierade huvudprocesser är standardiserade. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har deltagit i en utbildningsrevision av det pilotprojekt och det processarbete som bedrivits för att utveckla ett processbaserat ledningssystem. Vid revisionen tydliggjordes att huvudprocesserna inom habiliteringsverksamheterna är kartlagda och beskrivna i en gemensam struktur i form av flöden. Begreppet standardiserade huvudprocesser ifrågasattes vid revisionen på grund av att det inte fanns någon uttalad vägledning i landstinget vad en standardiserad huvudprocess ska innehålla för att uppfylla kraven. Förvaltningen ligger dock långt fram vad gäller att beskriva huvudprocesserna i flöden och kommer inom ramen för projektet Processbaserat ledningssystem att fortsätta arbetet med att identifiera hälsoproblem, insatser och utfallsmått för varje flöde, för att få effektiva huvudprocesser (huvudprocesserna kommer i framtiden att kallas för kärnprocesser i enlighet med anvisningarna Vårt arbetssätt med processer som utarbetats i landstingsprojektet Processbaserat ledningssystem). S Vi inväntar revisionsrapport och landstingsövergripande metodbok för processarbetet. HOH 1 b) 50 % av förvaltningens enheter tillämpar modell för produktionsplanering Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har bildat en produktionsplaneringsgrupp med utdatarepresentanter för alla verksamheter. Förslag har presenterats från verksamheterna hur de vill produktionsplanera. Samtal har tagits med ansvarig för landstingets produktionsplaneringsverktyg ProVer. Vår förhoppning är att kunna använda oss av verktyget ProVer för att lättare kunna planera, följa upp och utvärdera. Produktionsplaneringsgruppen ska även bistå med att ta fram utdata i form av statistik från IT-system och annat produktionsunderlag. Gruppen ska medverka till att verksamheterna får det stöd som behövs för implementering av beslutstödsverktygen. LUL: 2. Alla förvaltningar har infört ledningssystemet för kvalitet. HOH: % av de åtaganden som anges i landstingets plan för ledningssystem för kvalitet 2014 är utförda. Kommentar/lägesbeskrivning Enligt anvisningarna ska detta mål inte redovisas av förvaltningarna utan på LULnivå. Förvaltningen har uppfyllt de åtaganden som angavs i landstingets projektplan för processbaserat ledningssystem. Hur förvaltningens arbete ska genomföras 2015 finns beskrivet i en lokal projektplan. Förvaltningens mål har således uppnåtts.

172 16 (30) LUL: 3. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 % i jämförelse med HOH: 3. Koldioxidutsläppen per årsarbetare har minskat jämfört med Kommentar/lägesbeskrivning Enligt statistik för 2014 avseende Hälsa och habilitering har koldioxidutsläppen per årsarbetare för totala tjänsteresor minskat med 31,2 procent jämfört med 2010 och 21 procent jämfört med Hälsa och habilitering skulle under 2014 bidra till landstingsmålet genom att minska utsläppen med 3,76 jämfört med 2013, vilket alltså uppnåtts. Det är dock inte helt lätt att jämföra 2013 med 2014 eftersom Hälsa och habilitering bildades 1 januari Förnyelse Mål prognos LUL: 1. Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar. HOH: 1 a) 100 % av förvaltningens chefer känner till landstingets forskningsstrategi. Kommentar/lägesbeskrivning Alla förvaltningens chefer känner till landstingets forskningsstrategi. De har läst och diskuterat den. HOH 1 b) Förvaltningen har påbörjat en handlingsplan utifrån landstingets forskningsstrategi. Kommentar/lägesbeskrivning En arbetsgrupp med representanter från förvaltningens verksamheter har bildats och påbörjat att ta fram en handlingsplan utifrån landstingets forskningsstrategi. LUL: 1 c-d) Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. HOH: 1 c) Center för kommunikation, kognition och teknik är i drift. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har fattat beslut om stöd till medarbetare som ansökt om att bli doktorand inom området. Personal inom Center för kommunikativt och kognitivt stöd har arbetat fram arbetsmodell för hur samordningen av kommunikativt och kognitivt stöd och ny teknik ska ske samt beskrivning av den nya samverkan mellan verksamheter som arbetar med detta. Invigning av Center för kommunikativt och kognitivt stöd, samt öppnande och start av visningsmiljön skedde den 8 september. HOH 1 d) Tre beskrivna insatser per dokumenterad huvudprocess innehåller beskrivning av evidens. Kommentar/lägesbeskrivning I manual för beskrivning av insatser finns rubriken evidens. Tre beskrivna insatser som innehåller beskrivning av evidens finns inom huvudprocesserna ADHD, Autismspektrumtillstånd, Flerfunktionshinder, Förvärvad hjärnskada,

173 17 (30) Rörelsehinder samt Utvecklingsstörning. Arbetet har fortsatt med att beskriva insatser i processbeskrivningarna för synnedsättning, dövblindhet och hörselnedsättning. LUL: 2 a) Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. HOH: 2 a) En beskrivning för hur modell för ordnat införande av nya, effektiva behandlingsmetoder ska användas inom HOH finns i kvalitetshandboken. Kommentar/lägesbeskrivning I Kvalitetshandboken finns förutom landstingets riktlinjer Mini- HTA (Health Technology Assessment) - rutin för införande av nya metoder och checklista, nu även HOH:s rutin Beslut med stöd av Mini-HTA och Checklista. Förvaltningen har även utvecklat Pingpong utbildningen Evidensbaserad praktik och Mini- HTA, samt blanketten Nominering av fråga för Mini-HTA. Allt är tillgängligt för alla förvaltningar. LUL: 2 b) Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning). HOH: 2 b) Förvaltningsledningen har deltagit i utbildning i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen. Kommentar/lägesbeskrivning Måluppfyllelse kan inte anges. Framtagande av landstingsgemensamt utbildningsmaterial är försenat och kommer först LUL: 3. Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer. HOH: 3. Hälsa och habilitering har ett strukturerat samarbete med utvalda samarbetspartners. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har ett dokument som tydliggör syfte och mål med samarbetet/mötet, deltagare, återrapportering etc. Källa: Guide to making every meeting matter (Harvard Business Publishing). Varje verksamhet i förvaltningen har utifrån detta dokument ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer. Samarbete sker strukturerat i Landstingets Centrum för funktionshinder där vår förvaltning har en samordnande roll. Centrum för funktionshinder utgörs av kvinno- och barndivisionen, neurodivisionen och psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset och primärvården (landstingets representanter). Uppsala universitet, Regionförbundet i Uppsala län och Uppsala kommun är adjungerade i detta samarbetsforum. Samarbete sker därutöver strukturerat bland annat mellan våra verksamheter och olika delar av Uppsala kommun och övriga kommuner i länet i närvårdssamverkan, likaså med Barn- och ungdomspsykiatrin, Vuxenpsykiatrin, andra enheter på Akademiska sjukhuset samt Specialpedagogiska skolmyndigheten. Olika former av samverkan sker även med berörda intresseorganisationer. SUF-Kunskapscentrum arbetar med konsultation och med att främja samverkan med fokus på barnens situation och stödbehov i familjer där någon av föräldrarna har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar

174 18 (30) föräldraförmågan. Projektet vänder sig till och samverkar med representanter från mödra- och barnhälsovården, förskola/skola/särskola, socialtjänsten, habiliteringen och psykiatrin med flera. Hjälpmedelscentralen samverkar i regionen vad gäller upphandling av hjälpmedel i syfte att hålla kostnader för inköp nere. Detsamma gäller upphandling av inkontinenshjälpmedel. Tolkcentralen har ett strukturerat samarbete med fem landsting gällande tolkbokningssystemet och gör därigenom kostnadsbesparingar och får tillgång till speciell kompetens. Genom deltagande i TALFÖR sker ett strukturerat samarbete med samtliga tolkcentraler i landet. Detta är en mötesplats för kompetens- och kvalitetsutveckling samt en remissinstans mot myndigheter, utbildningar och organisationer. Medarbetare Mål prognos LUL: 1. Alla förvaltningarnas kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning. HOH: 1. Förvaltningens kompetensförsörjningsplan inkluderar chefsförsörjning. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens nuvarande kompetensförsörjningsplan omfattar chefsförsörjning, men inte i den grad som var planerat. Tanken var att under hösten 2014 komplettera planen med fler aktiviteter med avseende på chefsförsörjning. Den revideringen kommer dock inte att vara klar förrän vid halvårsskiftet GUL? LUL: 2 a) Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. HOH: 2 a) Förvaltningen har genomfört två aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. Kommentar/lägesbeskrivning Under året har aktiviteter genomförts av HR-chef och kommunikatör. Yrkesporträtt för psykolog och specialpedagog har tagits fram. Båda yrkesgrupperna är identifierade bristyrken inom förvaltningen. Yrkesporträtten som är i intervjuform ska på olika sätt användas för att öka våra möjligheter att rekrytera nya medarbetare i de båda yrkesgrupperna. En enkät till nya medarbetare inom Hälsa och habilitering har utarbetats där vi bland annat frågar Vad avgjorde att du sökte tjänsten? och Vad avgör att du stannar kvar? Svaren ska förhoppningsvis hjälpa oss att identifiera sådant vi kan förbättra och sådant som kan göra skillnad när det gäller våra möjligheter att i framtiden rekrytera medarbetare. Det handlar alltså både om att behålla medarbetare som att kunna rekrytera nya. LUL: 2 b) Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat. HOH: 2 b) Engagerad Medarbetar Index (EMI) i medarbetarenkäten är lika eller högre än 2012

175 19 (30) Kommentar/lägesbeskrivning Måluppfyllelse kan inte anges. Hälsa och habilitering startade 1 januari Jämförelse kan inte göras med LUL: 2 c) Sjukfrånvaron är högst 4,4 %. HOH: 2 c) Sjukfrånvaron överstiger inte 4,2 %. Kommentar/lägesbeskrivning Den totala sjukfrånvaron för 2013 var 4,19 procent. Den totala sjukfrånvaron för 2014 är 3,82 procent vilket innebär en markant minskning. LUL: 3 a) 75 % av medarbetarna har individuella styrkort. HOH: 3.a) Mer än 75 % av medarbetarna har individuella styrkort. Kommentar/lägesbeskrivning Inom verksamheterna Habilitering nord samt Habilitering syd har inom åtta av enheterna 100 procent av medarbetarna, inom en av enheterna 75 procent av medarbetarna och inom en av enheterna 78 procent av medarbetarna individuella styrkort. Inom Ledningskontoret, Tolkcentralen och Hjälpmedelscentralen har alla medarbetare individuella styrkort. Inom verksamheten Särskild vård och integration pågår arbetet. Verksamheten är ny från 1 januari och ny enhet öppnades 18 augusti För förvaltningen som helhet har målet uppnåtts. LUL: 3 b) Upplevelsen av delaktighet har ökat. HOH: 3 b) Upplevelsen av delaktighet enligt medarbetarenkäten har ökat jämfört med Kommentar/lägesbeskrivning Måluppfyllelse kan inte anges. Hälsa och habilitering startade 1 januari Jämförelse kan inte göras med LUL: 3 c) 90 % av aktiviteterna i arbetsmiljöledningssystemet VerkSam är gjorda. HOH: 3 c) 90 % av aktiviteterna i arbetsmiljöledningssystemet VerkSam är genomförda. Kommentar/lägesbeskrivning 100 procent av aktiviteterna i arbetsmiljöledningssystemet VerkSAM är genomförda i förvaltningen.

176 20 (30) Bilaga 4 Måluppfyllelse vårdavtal MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL Mål Prognos/Utfall 3. Medborgare och kund 3.1 Kvalitet inom hälso- och sjukvården Mål: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten. 2. Redovisning av sammanställning av nyckeltal till NYSAM för relevanta verksamheter där utföraren avviker från riksgenomsnittet samt en sammanfattning av kvalitativa jämförelser. Målrelaterad ersättning: 200 tkr vid redovisning av kvalitetsregister (punkt 1), 200 tkr vid redovisning av sammanställning av nyckeltal till NYSAM (punkt 2). Kommentar/lägesbeskrivning 1. Enheterna för habilitering rapporterar till kvalitetsregistren HabQ och CPUP. Resultaten i HabQ autismdelen används på individnivå inom respektive enhet. Vad gäller CP-delen och CPUP säkrar kvalitetsregistret en strukturerad uppföljning av varje brukare i de åldersgrupper som ingår. Verksamheten Särskild vård och integration rapporterar till kvalitetsregistren som berör verksamheten, till exempel senior alert och diabetesregistret. Systematisk anslutning till demensregistret pågår. Verksamheten är inte med i Nysam. Resultat från kvalitetsregistren finns i Öppna jämförelser där vi deltar i en landstingsövergripande arbetsgrupp. Resultatet från Hörselbron redovisas och diskuteras med medarbetarna och brukarorganisationen. 2. Nysamrapporterna avseende Habilitering nord, Habilitering syd, Syncentralen samt Tolkcentralen för år 2014 distribueras juni 2015 och redogörs för i Delårsrapport 2015.

177 21 (30) 3.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från årets patientsäkerhetsberättelse. Kommentar återrapportering: I samband med redovisning av patientsäkerhetsberättelsen. (1 mars) Kommentar/lägesbeskrivning Samtliga inrapporterade ärenden som berör Habilitering nord och Habilitering syd har handlagts och personlig kontakt är tagen med den enskilde. Ärenden är åtgärdade och återförda. Inget av fallen rör en uppkommen vårdskada. Våra enheter inom Särskild vård och integration ingår i den offentliga Primärvårdens patientsäkerhetsberättelse föregående år (2013). Från januari 2014 är verksamheten ny i förvaltningen och under augusti öppnades Närvårdsavdelningen som således inte funnits med i tidigare patientsäkerhetsberättelser. De avvikelser som har rapporterats 2014 har åtgärdats och har inte upprepats. Verksamhetens arbete med patientsäkerhet finns närmare beskrivet i patientsäkerhetsberättelsen. I övrigt hänvisas till kommande patientsäkerhetsberättelse 1 mars. 3.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Samordnade vårdprocesser för habilitering och rehabilitering Utföraren ska samordna vårdprocesserna för individer med behov av insatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera riktlinjer och rutiner för samordnad individuell plan (SIP). Kommentar/lägesbeskrivning Berörda enheter inom Habilitering nord och Habilitering syd arbetar med SIP i samverkan med övriga landstingsverksamheter, kommuner och/eller i vissa fall Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Enheterna både initierar SIP eller kallas till planering av samverkanspartner. Alla medarbetare är medvetna om vikten av samordning/samarbete kring varje nätverk. Även medaktörerna är positiva till inbjudningar och deltar.

178 22 (30) Även inom verksamhetsområde Särskild vård och integration följer man de riktlinjer som landstinget och länets kommuner har tagit fram. SIP-verktyget har hittills inte används av äldrevårdsenheten där planeringen oftast redan är klar. Mottagningen för hemlösa har använt SIP 18 gånger. Prator är det verktyg som systematiskt används i kommunikationen med kommunerna. Antalet SIP inom förvaltningen har ökat jämfört med föregående år. Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning Målrelaterad ersättning: 200 tkr (punkt 1), 200 tkr (punkt 2) 1. Redovisning och analys av arbetet med ett system för att regelbundet ta reda på brukarens och närståendes behov och förväntningar på verksamheten och behovet av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ och hälsorådgivning (inkl. hur brukaren/anhöriga värderar informationen, tillgängligheten, bemötandet, delaktigheten och hur rätten till integritet tillgodoses). 2. Redovisning av hur utföraren har utvecklat de administrativa rutinerna för kommunikation med anhöriga och arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd. Kommentar/lägesbeskrivning 1. I samband med individuell habiliteringsplanering görs kontinuerlig verksamhetsutvärdering av måluppfyllelse, nöjdhet, delaktighet och bemötande inom enheterna för habilitering. Det görs även inom Hörcentralen och Syncentralen. Av sammanställningen av utvärderingar gjorda i samband med habiliteringsplanering inom Habiliteringen nord exkl. syncentralen framkommer att måluppfyllelse ligger på 84 (77) procent, nöjdhet med insatser på 91 (91) procent och möjlighet att påverka planering och insatser på 91 (88) procent. Siffrorna inom parentes avser år (99) procent är nöjda med bemötandet inom Habiliteringen nord. Basvärdet från 2012 är 95 procent. Motsvarande sammanställning inom Habilitering syd visar att måluppfyllelse ligger på 80 (77) procent, nöjdhet med insatser på 85 (91) procent och möjlighet att påverka planering och insatser på 90 (88) procent. Siffrorna inom parentes avser år (99) procent är nöjda med bemötandet inom motsvarande enheter. Inom enheterna för habilitering utvärderas kontinuerligt även stödet till anhöriga vid uppföljning av habiliteringsplaner och vid kursdeltagande. Av dem som fått stöd för egen del är 94 procent nöjda med insatserna. Motsvarande siffra för 2013 är 94 procent. Av de anhöriga upplever 100 procent att de får ett gott bemötande på Habiliteringen. Syncentralen utvärderar upplevelsen av nöjdhet, delaktighet och måluppfyllelse i samband med individuell habiliteringsplanering. I de enkäter som kommit in svarar 100 procent att de är nöjda med Syncentralens insatser, bemötande och samtliga känner sig delaktiga i sin rehabilitering. 80 procent anser att målen har

179 23 (30) uppnåtts i hög grad och 20 procent att målen uppnåtts till mer än hälften. Som en del i framtagande av nyckeltal inom Nysam utförde Hörcentralen, fördjupad hörselrehabilitering, en väntrumsenkät under tre veckor i början av året. 80 personer besvarande enkäten och av dessa svarade 100 procent att de fått ett gott bemötande. Hörcentralen och Audionommottagningen lämnar kontaktuppgifter till kvalitetsregistret Hörselbron. Med hjälp av registret mäts flera kvalitetsfaktorer kontinuerligt bl a upplevelsen av kontakt, bemötandet och delaktighet. Resultatet för helår 2013 visar för Hörcentralen 4,07 på en 5-gradig skala där 5 är I mycket stor utsträckning. För audionommottagningen är resultatet 4,19. Landets tolkcentraler genomförde en nationell nöjdhetsundersökning i slutet av året. TALFÖR driver denna och kommer att anlita Indikator. Resultatet redovisas Verksamhetsområde Särskild vård och integration startade 1 januari Inga avvikelser avseende bemötande har inkommit. En enkät kommer att kontinuerligt följa patienter på Närvårdsavdelningen. Enligt en enkät om samarbetet med särskilda boenden var bedömningen om samarbetet till 100 procent bra/mycket bra. Enheterna inom Särskild vård och integration kommer att delta i den nationella patientenkäten. Kommunkoordinator på akutmottagningen vid Akademiska informerar om Mobila äldreakuten, till de patienter som är över 65 år och sökt akut under dagtid vardagar. Kommunikationsplan har tagits fram för nya Närvårdsavdelningen. 2. Representanter för Habilitering Syd och Nord har deltagit vid flertal möten för framtagandet av landstingets handlingsplan samt varit remissinstans för denna. Handlingsplanen blev klar vid årsskiftet 2014/2015. I handlingsplanen har de administrativa rutinerna lyfts fram. Under året har Habilitering syd och nord genomfört en kartläggning av de nuvarande administrativa rutinerna och en revidering har påbörjats. Mål: Inflytande och delaktighet Utföraren ska tillse att brukarna har inflytande och delaktighet i insatserna. Uppföljning 1. Redovisning av andelen brukare som har en individuell habiliterings- /rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen). Målrelaterad ersättning: 300 tkr för bibehållen eller förbättrad andel brukare som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen). Kommentar/lägesbeskrivning Inom Habilitering nord exklusive Syncentralen har i genomsnitt 82 procent aktuella habiliteringsplaner inklusive SIP

180 24 (30) Inom habilitering syd exklusive Hörcentralen har i genomsnitt 87 procent aktuella habiliteringsplaner inklusive SIP. Hörcentralen och Syncentralen har inte arbetat systematiskt med dokumentation av habiliteringsplaner under lika lång tid som övriga enheter. Inom verksamheten Särskild vård och integration ingår frågan om rehabiliteringsplaner i nya Närvårdsavdelningens verksamhetsplan och huvudprocess. Målet är att alla patienter ska få en egen vårdplan på Närvårdsavdelningen och Äldrevårdsenheten. Inom övriga verksamheter (Cosmos och Hemlösemottagningarna) upprättas planer efter behov. Inom hemlösemottagningarna har samordnade individuella planer upprättats. 3.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda vårdgivare. Uppföljning 1. Redovisning av interna och externa samarbeten med berörda vårdgivare som syftar t att definiera gemensamma processer, rutiner för remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer. 2. Redovisning av samverkan med patient-/brukar-, anhörig- och handikapporganisationer för att aktivt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet. Kommentar/lägesbeskrivning 1. Inom Habilitering nord och Habilitering syd har ett flertal samarbetsmöten under året hållits med olika vårdgivare. Bland annat sker regelbundna möten med vuxenpsykiatri, primärvård, barnpsykiatri och äldrepsykiatri för att diskutera rutiner, ansvarsfördelning och gemensam planering. Ett samarbete har också startats med Hätö Närpsykiatri AB respektive Psykiatrimottagningen för unga vuxna. Verksamhetschef har också deltagit i styrgrupp vid Psykiatrins projekt kring neuropsykiatri. Samarbete sker även i Landstingets Centrum för funktionshinder där vår förvaltning har en samordnande roll. Bland annat frågor kring ansvarsfördelning och gränsdragningar mellan förvaltningarna diskuteras. Hjälpmedelscentralens kunder är förskrivare på andra enheter. Ett förbättringsarbete är påbörjat med att hitta rutiner för att effektivisera kontakterna kring hjälpmedelsärenden. Hälsa och habilitering har samarbetat med Primärvården och Akademiska sjukhuset för att ta fram kriterier för vårdprocessen för inläggning på den nya Närvårdsavdelningen. Kommunkoordinator finns på Akutmottagningen för triage av patienter över 65 år för undvikbar inläggning, om behovet kan lösas på annat sätt är specialistvård. Mobila äldrevårdsakuten är både kommun och landstingsägd. Äldrevårdsenheten

181 25 (30) har samordningsansvar för särskilda boenden och samtliga boendens medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS). Cosmos har fortlöpande kontakt med migrationsverket, kommunen och övriga vårdgrannar. Samverkan kommer att beskrivas mer i detalj i processbeskrivningarna. 2. Samverkan har under året skett med bland annat brukarföreningarna FUB, RBU, HRF och Attention. 3.5 Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 3. Redovisning och analys av givna habiliterings-/rehabiliteringsinsatser utifrån ett genusperspektiv (NYSAM-data). Kommentar/lägesbeskrivning 1 2. I Checklista för introduktion av nyanställda finns alla tre områdena; bemötande, tillgänglighet (kommunikation) och god vård (service) på lika villkor. Vad dessa begrepp innebär och hur de i lagen regleras samtalar ansvarig chef och den nyanställde om. I Kvalitetshandboken finns dokument för bemötande, tillgänglighet och god vård på lika villkor. Samtliga är länkade till Nationella Vårdhandboken som kontinuerligt uppdateras. Alla enhetschefer har deltagit i seminarium om likabehandling ur ett medborgarperspektiv och ur ett arbetsgivarperspektiv anordnat avlandstingets ledningskontor. Berörda medarbetare anmäler till socialtjänsten när oro finns för att barn far illa, eller riskerar att fara illa. All personal har kunskap om och använder den rutin som finns i kvalitetshandboken. 3. Utifrån redovisade resultat av verksamhetsutvärderingar ses ingen skillnad ur ett genusperspektiv. 3.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser

182 26 (30) Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser för relevanta grupper enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. Uppföljning Redovisning av arbete med att införa arbetsrutiner för hälsoinriktade insatser integrerat med respektive enhets verksamhet (frågor, råd och dokumentation av levnadsvanor). Redovisning av arbete med kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor i journalerna. Kommentar/lägesbeskrivning I samband med införande av arbetsrutiner för hälsoinriktade insatser har journalmallarna anpassats för att stämma överens med rutinerna för varje relevant enhet. Registrerade levnadsvanor har införts på ett korrekt vis. Folkhälsoenheten ansvarar för att erbjuda insatser indirekt till den samlade primärvården kring Levnadsvanor och har samordningsansvar för landstingsövergripande för Tobaksprevention samt FaR och Friskvårdslotsning Mål: Stöd för minskad tobaksrökning Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienter för minskad tobaksrökning. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om tobaksvanor. Målrelaterad ersättning: 300 tkr Kommentar/lägesbeskrivning Antal tillfrågade i relevanta grupper vid årets slut är 266 personer för hela förvaltningen. Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om matvanor. 2. Redovisning av arbetet med att utveckla strategier och metodstöd kring ohälsosamma matvanor (förstärkning av en dietisttjänst). Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Kommentar/lägesbeskrivning

183 27 (30) 1. Antal tillfrågade i relevanta grupper vid årets slut inom förvaltningen är 267 personer. 2. Metodstöd för arbete med ohälsosamma matvanor har tagits fram och används i relevanta enheter. Dietist är rekryterad och inskolad i arbete på habiliteringen under första delen av året. Inventering är gjord av hur arbetet ser ut kring ohälsosamma matvanor inom habiliteringen idag. En beskrivning är gjord, tillsammans med övriga professioner inom habiliteringen, kring behov av utveckling. Dietist deltar i arbetet med implementering av riktlinjer för levnadsvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Brukare med ohälsosamma matvanor har kunnat erbjudas individuellt anpassade insatser från dietist. Dietist finns på Äldrevårdsenheten som kontaktas vid varje ny listad patient. Ingår i flödet på Äldrevårdsenheten. Mål: Stöd för fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till brukarna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om fysisk aktivitet. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder för att utveckla ett systematiskt arbetssätt för rekommendationer av fysisk aktivitet. 3. Redovisning av arbetet med att verka för en tillförlitlig och rationell förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR). Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Kommentar/lägesbeskrivning 1. Antal tillfrågade i relevanta grupper inom förvaltningen vid årets slut är 267 personer. 2. I samband med införandet av arbetsrutiner för levnadsvanor har enhetschefer fått information om kunskapsunderlag, broschyrer och mall för dokumentation, samt utfall av frågor och åtgärd. Detta har i sin tur kommunicerats till relevanta enheters medarbetare. 3. I samband med införandet av arbetsrutiner för levnadsvanor har mall för förskrivning av FaR ingått, där vilka som kan förskriva, vid vilka tillfällen samt om det behöver uppföljning framgår. 3.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till Hälsa och habilitering. Uppföljning

184 28 (30) 1. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten. 2. Redovisning av arbetet med att förbättra brukarens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning. Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Kommentar/lägesbeskrivning 1. Alla enheter inom Habilitering nord och Habilitering syd har i arbetet med sina aktivitetsplaner diskuterat och tagit fram olika aktiviteter kring tillgänglighet. Verksamheten är redan mycket tillgänglig då enskilda besök samt framför allt många grupper/föreläsningar planeras efter brukarnas behov till exempel under kvällstid. Habilitering nord och Habilitering syd har i alla medarbetares styrkort skrivit in ett delat ansvar för tillgänglighet och har rutiner för öppethållande och tillgänglighet. Hjälpmedelscentralen arbetar med produktionsplanering och dialog kring produktion och ställtider och har ändrat sina öppettider för att anpassa sig till kundernas behov. Tolkcentralen har fasta öppettider men tolkar kan beställas dygnet runt via SOSalarm. Enheterna inom Särskild vård och integration har god tillgänglighet och inga väntetider till besök. Förvaltningens samtliga lokaler är anpassade och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. 2. Tidsbokning av besök sker till stor del i samråd med brukare utifrån behov. Hörcentralen skickar kallelser med erbjuden tid för behovsbedömning, övriga besök bokas i överenskommelse med brukaren. Tillgång till servicetider för hörhjälpmedel finns samma dag eller senast inom tre arbetsdagar. Det finns möjlighet att låna hörhjälpmedel under reparationstiden. Mål: Uppfyllelse av vårdgarantin Utföraren ska uppfylla vårdgarantins regler för besök och behandling. Uppföljning 1. Redovisning av väntetider till Habilitering för barn och vuxna. 2. Redovisning av väntetider till Syncentralen. 3. Redovisning av väntetider till Hörcentralen. 4. Redovisning av andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 och andelen som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Kommentar återrapportering: Rapportering i särskild ordning om avvikelser från

185 29 (30) måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av avvikelserna. Målrelaterad ersättning: 300 tkr om väntetiderna till första besöket inte överstiger tre månader (punkt 1). 300 tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 2). 300 tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 3). 200 tkr om minst 90 procent har fått en första bedömning inom 30 dagar (punkt 4). 200 tkr om minst 80 procent med beslut om en fördjupad utredning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar (punkt 4). Kommentar/lägesbeskrivning: 1) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls. 2) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls. 3) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls. 4a) Förstärkta vårdgarantin första bedömning 100 procent. 4b) Förstärkta vårdgarantin på börjad utredning/behandling 100 procent. 4. Förnyelse strategiska områden 4.1 Förändringsarbete Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälsooch sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram. 2. Redovisning av områden där det bedrivs utvecklingsarbete som beslutats inom ramen för det regionala samarbetet i Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen. Kommentar/lägesbeskrivning 1. Arbetet med att införa ny behandlingsmetoder har skett genom att Hälsa och habilitering utifrån landstingets riktlinjer Mini- HTA (Health Technology Assessment) - rutin för införande av nya metoder och checklista utvecklat den lokala rutinen Beslut med stöd av Mini-HTA och Checklista. Förvaltningen har även utvecklat Pingpong utbildningen Evidensbaserad praktik och Mini-HTA, samt blanketten Nominering av fråga för Mini-HTA. Allt är tillgängligt för alla förvaltningar. Center för kommunikativt och kognitivt stöd (CKK) är ett exempel på hur vi arbetar med ny kunskap och nya metoder. Verksamheten visar, informerar och

186 30 (30) utbildar om produkter och ny teknik och vänder sig till brukare med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. CKK ska även vara ett stöd till nätverk och förskrivare. Visningsmiljön riktar sig till alla länsinvånare som är intresserade av kognitiva hjälpmedel och kommunikationshjälpmedel. 2. Förvaltningen har inom funktionshinderområdet bedrivit utvecklingsarbete som beslutats inom ramen för Uppsala-Örebro regionen/sju-län. Följande har genomförts; Temadag Delaktighet för barn och unga med funktionsnedsättning den 11 april 2014 i Örebro; Regiondag Evidensbaserad habilitering - ledrörlighet och smärta den 13 juni 2014 i Uppsala; Utbildning för nya chefer hösten 2014 med syfte att leda kunskapsintensiv verksamhet. Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvården i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att utveckla Närvården och samarbetet med berörda aktörer. 2. Redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO). Kommentar/lägesbeskrivning Så gott som alla enheter för habilitering både i Uppsala och i övriga länet har deltagit i utvecklingsarbeten kring Närvården och i olika grupper beroende på hur arbetet med kommunerna är organiserat. Habilitering nord och Habilitering syd har fördelat de olika uppdragen på enheterna och där de representerar hela länet. I Uppsala sker olika samarbetsmöten med representanter för Uppsala kommun, bland annat Vård och bildning samt Konsultativt stöd. Verksamhetschef deltar i Centrum för funktionshinder. Arbetsgrupper kring Närvård finns i alla övriga kommuner där förvaltningen finns representerade. Syncentralen och Hörcentralen samverkar med kommunernas syn- och hörselinstruktörer. Dokument över samverkan har upprättats mellan Hörcentralen och Uppsala kommuns anhörigcentrum. Närvårdsavdelningen i Uppsala öppnade i augusti. Kontakter tas med andra vårdgivare vid behov i individuella ärenden. Samarbete sker med Akademiska och Primärvården. Närvårdsarbetet med kommunen har påbörjats. Kommunkoordinator finns på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Denna har direkt kontakt med kommunen och privata vårdgivare i olika patientfall. Rutin finns för direktinläggning på särskilt boende. 2. Vid diskussioner i samband med förhandlingar kring vårdavtalet 2014 framkom att PRIO för vår förvaltning avser den statliga förstärkta vårdgarantin som redovisas för ovan.

187 1 (17) Årsredovisning 2014 Landstingets resurscentrum

188 2 (17) Viktiga händelser Landstingets resurscentrum (LRC) har under det gångna året uppfyllt de flesta målen avseende förändringar och effektiviseringar i den för perioden fastställda handlingsplanen. De få mål som återstår från handlingsplanen har arbetats in i förvaltningens styrkort för år Inom ramen för handlingsplanen har LRC i samarbete med förvaltningarna arbetat fram en prismodell som bygger på bas- och tilläggstjänster samt förändringsdrivare. Modellen driftsätts i januari Under 2014 har alla medarbetare inom LRC börjat tidsredovisa. Skälet är att få ett kvalitetssäkrat underlag för vår prismodell men är också ett sätt också för att få kontroll över tidsåtgången i våra processer samt att skapa transparens för våra kunder. En uppföljande mognadsgradsanalys har genomförts under december. Analysen visar hur mognaden för vårt Shared service center (SSC) har förändrats mellan mätningarna. LRC har genomfört omfattande strukturförändringar och visar därmed på en betydande höjning av mognadsgraden inom 5 av 7 områden. LRC har under året genomfört kundenkäter inom ekonomisupporten, löneadministration och personalobjektet. Resultatet visar i genomsnitt över 90 procent nöjda kunder avseende tillgänglighet, bemötande och kompetens och kvalité. För att öka tillgängligheten och servicenivån har ekonomi- och löneadministrationen startat supportorganisationer. Landstingsarkivet har påbörjat arkiveringen av alla gamla Profdoc journaler. Det är ett arbete som löper över några år. Sammanfattning Den sammanfattade bedömningen av förvaltningens arbete 2014 är att vi inom ett stort antal processer kommit långt och att vi inom vissa avgränsade processer har arbete kvar att göra. Det som är viktigt är att vi har identifierat och i många fall dokumenterat våra processer. Vi arbetar vidare med kulturen inom förvaltningen. Det handlar främst om att skapa förståelse hos medarbetarna för sin del i helheten och att de ska känna ett gemensamt ansvar för våra uppdrag. Vi har lyckats i vårt arbete att öka tillgängligheten och säkra kvalitén. Vi får ett gott betyg i bemötande i våra mätningar, vilket visar att våra interna kunder har förtroende för vår verksamhet. De är viktiga samarbetspartners i vårt förändringsarbete. Systemförvaltningen av vårdsystem och ekonomisystem har ägnat mycket tid till förbereda de omfattande uppgraderingar som sker under Uppgraderingarna ska förbättra möjligheterna i våra system. En ovisshet råder dock hur systemförvaltningen kommer att påverkas av den något utdragna översynen av IT-organisationen. Det är viktigt att i detta sammanhang tydliggöra vikten och fördelen med den nuvarande organisatoriska placeringen av systemförvaltningen för de administrativa systemen, något som tydligt framkommer i vårt benchmarkarbete och i vårt nätverksutbyte med andra landsting. LRC redovisar ett bättre ekonomiskt resultat i förhållande till anslaget. Det positiva ekonomiska resultatet kan främst hänföras till projektet beslutstöd som bemannats med medarbetare från utdataenheten. Vidare har senareläggning och omprövning av tillsättningar och ej utnyttjade medel för konsulter i förvaltningens förändringsarbete bidragit till det positiva resultatet. Inför 2015 vill vi redan nu flagga för stor osäkerhet när det gäller ekonomin av tillkommande och befintliga verksamheter. Som exempel kan nämnas kostnaden för sjukresor som vid överflyttningen till LRC sannolikt är underfinansierade med dryga 10 miljoner. Vi ser även att antalet asyl- och tillståndslösa ökar vilket högst sannolikt innebär ökade kostnader för landstinget. Detta är kostnader som inte är påverkbara av LRC.

189 3 (17) Medborgare och Kund Kunden har en viktig roll i vårt förändringsarbete och vi har under året genomfört kunddialoger och avstämningsmöten med alla kunder. I kunddialogen med alla förvaltningar och divisioner har priser, serviceöverenskommelser samt förändrings- och förbättringsarbete diskuterats. Under 2014 genomfördes kundenkäter med våra interna kunder och resultatet visar glädjande att förändringsarbetet har gett resultat. Löneadministrationen har sedan tidigare uppvisat ett mycket bra resultat som håller i sig och vi kan nu även visa på ett fint resultat för ekonomiadministrationen. Personalobjektet, Primas mätning visade på 99 procent nöjda kunder i samtliga kategorier. Vi har för att säkra tillgängligheten och minska sårbarheten startat en servicedeskfunktion med ett supportnummer för ekonomi och lön. Ekonomi har för att säkra sina ärenden infört ett ärendehanteringssystem där kunden kan kommunicera och följa sina ärenden. Lön har kvar personliga kontaktpersoner för respektive verksamhet. Ekonomi Ett omfattande arbete har gjorts med att arbeta fram en prismodell för LRC. Arbetet har skett i dialog med förvaltningarna och med ägarna. Modellen bygger på några viktiga grundstenar tydlig och lätt att förstå, enkel att administrera, klara myndighetskrav för uppföljning av konkurrensutsatt verksamhet, kunden betalar för den omfattning de nyttjar, kunden ska inte behöva bygga upp en egen beställarorganisation och prismodellen ska stödja landstingsnyttan. Modellen går i drift 2015 och kommer att utvärderas under året. Systemförvaltningsorganisationen för journalen har under 2014 gjort ett medvetet val att minska köpen av externa konsulter och i stället rekryterat fler medarbetare för att utveckla redan köpta moduler och för att förbereda en utbildningsinsats inför stundande uppgradering. Ett beslut som är förankrat i styrgruppen för vårdfamiljen. Produktion Övervägande fokus för den benchmark som genomförts inom ekonomienheten har varit hantering av leverantörsfakturor. Det är ett flertal faktorer som påverkar resultatet, till exempel: automatiseringsgrad, andel felaktiga fakturaunderlag, genomsnittlig tid för kontering och attest av fakturor. Totalt ligger vårt resultat något under genomsnittet för övriga organisationer. De förbättringar som vi sedan i höstas genomfört såsom återskick av leverantörsfakturor med felaktig referens samt att få fler leverantörer att skicka e-fakturor, börjar nu ge effekt. Andelen tid som ekonomienheten lägger på att hantera och korrigera fel ska därför minska under 2015.

190 4 (17) Inom området lön kan vi i benchmarken under 2014 endast göra en jämförelse med oss själva. Antalet lönespecifikationer per Tid & Lön (enligt definitioner framtagna av Cap Gemini) har från första mätningen ökat med 21 procent, se bifogad bild nedan. Ökningen beror på ökad effektivisering av löneadministrationens processer men är också ett resultat av att enheten tidsredovisar sitt arbete. Vid första mätningen gjordes vissa uppskattningar av volymer och tidsåtgång. LRC har under 2014 infört tidsredovisning inom alla enheter. Skälet är att vi vill ha ett faktaunderlag för vår prismodell och skapa transparens samt för det fortsatta förändrings- och utvecklingsarbetet. Vi ser dock att vi behöver justerat lite i modellen för tidsredovisning och hitta en skälig nivå utan att gå vilse i alla detaljer, det är viktigt att tidsåtgången för att registrera tid inte äter upp fördelarna. Mycket tid har lagts på förberedande arbete kopplat till den planerade uppgraderingen av ekonomisystemet Agresso Tidigare planerade uppgraderingar har vid tre tillfällen fått avbrytas på grund av bristfällig kvalitet på leveransen från Agresso. De omstarter som dessa avbrott inneburit har under 2013 och 2014 skapat mycket merarbete för ekonomienheten. För slutanvändarna av Agresso kommer den uppgradering som genomförs nu endast att resultera i ett fåtal synliga förbättringar. Mervärdet ligger i de möjligheter att addera nya funktioner och ny funktionalitet som inte är möjliga i vår nuvarande version HR-systemen har anpassats till ändringarna i Allmänna bestämmelser vilka trädde i kraft den 1 oktober. Ändringarna rörde hantering av övertid, obekväm arbetstid, jour och beredskap, färdtid och förskjuten arbetstid. Personalenheten har deltagit i arbetet med att hitta en modell för att möjliggöra för landstingets medarbetare att erhålla rabatt på UL-trafiken. Enheten får också i och med denna nya förmån ett utökat uppdrag då medarbetarna betalar årskorten via nettolöneavdrag Under året har implementeringsarbetet för läkarnas schemaverktyg Medinet fortsatt. Systemets funktionalitet och integrationer mot lönesystemet Primula har ytterligare förbättrats. Schemat i Medinet finns sedan hösten tillgängligt direkt via internet. Tillgång finns också till mobila applikationer för både Android och Iphone. Även prestandan har förbättrats, vilket innebär snabbbare schemauppladdning. I september kompletterades rese- och utläggsmodulen i lönesystemet med funktionalitet för att hantera utlägg. Det innebär att de mer än manuella utläggsräkningarna kan hanteras mer effektivt och kvalitetssäkert. I november startade också ett breddinförande av hela modulen. Utöver utläggsräkningarna hanterade löneadministrationen föregående år cirka manuella reseräkningar. Införandet ska vara klart senast sista januari För systemförvaltningen elektronisk patientjournal har tid ägnats åt att etablera och förbereda nästa version av Cosmic. Två nya funktioner har under året införts E-id som är en förenklad inloggning via Siths-kort i Cosmic och messenger en mailfunkion för att kommunicera i journalen.

191 5 (17) Under 2014 påbörjades arbetet med listning av patienter över länsgränserna med närliggande landsting, vilket har inneburit ett förändrat uppdrag för funktionen husläkarkansliet. Förvaltningen har under året erhållit ett utökat uppdrag avseende vårdgarantin, som innebär att vårdgarantienheten är vårdverksamheten behjälplig att förkorta köerna, något som under 2013 drevs i form av ett projekt. Vidareutveckling av e-frikort har fortsatt under 2014 vilket lett till en helt automatiserad hantering av frikortsutskicken. Patienten får numera sitt frikort hemskickat när frikortsgräns uppnåtts. Tidigare hanterades detta av vårdpersonalen. Förnyelse LRC har under 2013 och 2014 genomfört en mognadsgradsanalys. Mognadsgradsanalysen studerar 7 strategiska perspektiv med ett stort antal delområden. Tanken med analysen är att det ska utgöra ett underlag för strategier samt värdera de framsteg som har gjorts mellan åren. I ett nätverksperspektiv så är det en bra utgångspunkt för att förstå varandras nuläge och utmaningar. LRC har genomfört omfattande strukturförändringar och vi visar därmed på en betydande höjning av mognadsgraden inom 5 av 7 områden. Vi har fått tydligare uppdrag och har bättre kontroll på våra processer. Vi har definierat våra tjänster och tecknat serviceöverenskommelser med våra kunder. Det finns en förankrad prismodell, medarbetaren tidsredovisar och vi har olika nyckeltal och KPI:er som används för att följa upp verksamheten. Inom området system & teknologi (se nedan) finns förbättringsområden framförallt inom ekonomi där vissa av våra försystem kräver manuell hantering. Något som är positivt är den organisatoriska placeringen och närheten till systemförvaltningen av de administrativa systemen. Inom området Placering & Sourcing har LUL gjort ett medvetet val av att inte outsourca. Ägarna har dock varit tydliga med att vi ska vara konkurrenskraftiga och kunna mäta oss med likvärdiga spelare på marknaden. Den organisatoriska placeringen, kopplingen till funktionsdirektörer och representationen i koncernledningen är något som skapar mycket goda förutsättningar för en fortsatt hög utvecklingstakt. LRC fortsätter i sitt nätverk för SSC som utökats under året och nu omfattar 6 landsting och fler vill ansluta. I nätverket finns ett givande samarbete och ett stort erfarenhetsutbyte.

192 6 (17) Medarbetare LRC har en positiv trend i medarbetarenkäten och uppvisar i årets mätning inte några kritiska områden som kräver speciella insatser. Respektiv enhet har fått i uppdrag att arbeta in eventuella enhetsspecifika avvikelser i respektive enhets styrkort. Förvaltningen nådde med god marginal målet 4 procent för sjukfrånvaro och landade på 3,14 procent. Förvaltningen arbetar aktivt med förebyggande insatser men även med de medarbetare som har långtidssjukfrånvaro på hel- eller deltid. Närvarotiden ökar och detta främst inom elektronisk patientjournal där en medveten satsning gjort på att utöka antalet medarbetare och minska köpet av externa konsulter. Ekonomi Resultaträkning LRC totalt Landstingets resurscentrum redovisar ett positivt resultat på tkr. För 2013 var motsvarande resultat tkr. Vid en jämförelse mellan åren, rensat för verksamheter som tillkommit under 2014, finns ingen större differens på resultatet mellan åren. Större förändringar mellan åren är en omfördelning på tkr från externa konsultkostnader till personalkostnader för vårdsystemen inom elektronisk patientjournal. Vårdkostnaden för egenbetalande har ökat med tkr jämfört med Varav resultaträkning vårdsystem, Elektronisk journalhantering och MedBild Förvaltning av vårdsystem Verksamheten inom enheten för Bild- och informationssystem (ABIS) lämnar ett överskott jämfört med budget på tkr. Projekt och aktiviteter har blivit senarelagda och kostnaderna för

193 7 (17) avskrivningar och internränta har därför minskat. Personalkostnaderna har minskat på grund av vakanser under året. Verksamheten multimediaarkivet lämnar ett överskott på tkr. Projekt och aktiviteter har blivit senarelagda och kostnader för interna konsulttjänster från MSI, avskrivningar och internränta har därför minskat i förhållande till budget. Elektronisk patientjournal lämnar ett överskott på tkr. Projekt och aktiviteter har förskjutits något i tiden vilket gör att kostnader för konsulttjänster och avskrivningar har minskat. En omfördelning mellan personalkostnader och externa kostnader har skett enligt beslut fattat av objektets styrgrupp. Det innebär att antalet årsarbetare har ökat med 9 under året, vilket har möjliggjort att fler funktioner i framförallt i journalsystemet Cosmic, som tidigare har köpts in, har kunnat att börja förberedas för implementering. Varav resultaträkning LRC exklusive vårdsystem LRC exklusive vårdsystem Intäkterna från staten avseende vård given till asylsökande har ökat med tkr jämfört med budget, dels genom ett aktivt återsökande av medel som finns för ändamålet, dels genom att schablonersättningen ökat på grund av det ökade antalet asylsökande i länet. Vid årets slut fanns det asylsökande (696 år 2013) i Migrationsverkets mottagningssystem som var registrerade på adress i Uppsala län. Ökningen av antal asylsökande är också i sig i grunden till den ökade kostnader med tkr för vård given till denna grupp. Jämförelser mer i detalj mot 2013 är svårt att få fram, då ansvaret låg på annan förvaltning och redovisningen hade ett annat utseende. Redovisning och kostnadskontroll av verksamheterna bårtransporter, bårhus/obduktion och smittspårning av klamydia flyttades 2014 från Primärvården till patientadministrationen. Intäkterna ökade med tkr och kostnaderna med tkr, totalt en minskning av resultatet med tkr. De minskade resultatet fördelar sig mellan smittspårning 856 tkr och bårhus/obduktion 595 tkr. Kundförluster i samband med vård till tillståndslösa och egenbetalande hanteras av patientenheten. Utfallet för kundförluster för vård given till tillståndslösa har ökat med tkr. Kundförlusten för vård given till egenbetalande patienter ökade med tkr i förhållande till budgeterat belopp. Andra avvikelser mot budgeterade intäkter är: ALF-intäkt för skanning av journaler Ökad intäkt för E-tjänstekort från Landstingsservice. Personalkostnaderna minskade med tkr jämfört med budget Skillnaden består främst av bemanning av beslutstödsprojektet, föräldraledigheter och vakanser. Andra avvikelser mot budgeterade kostnader är: Ökade kostnader för satsning på skanning av oraclefilmer inom patientadministrationen. Ökade kostnader för landstingets Journal 3-databaser.

194 8 (17) Mindre nyttjande av konsulter och externa personal. Minskade omkostnaderna för porto och telefoni Ökade intäkter från dröjsmålsräntor rörande utestående fordringar på patienter. Minskade kostnader för hyra Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Ett arbete med att skriva om arkitekturen i Cosmic journalsystem pågår och kommer att tas i drift löpande under en treårsperiod, arbetet med fas ett (R8.0) har pågått under 2014 och implementeras i början på Investeringsdelen för R är totalt tkr och budgeterad kostnad för 2014 var tkr. Radiologiskt informationssystem (RIS) förbereds för att möjliggöra uppgradering till ett nyare RIS tkr investerades i nytt SAN (lagringsenhet). En mindre del av investeringen i ett nytt radiologiskt informationssystem (RIS) har gjorts under 2014, merparten har skjutits fram i tiden och kommer att införas under Produktion Ackumulerat (snitt per månad) Landstingets resurscentrum Utfall ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf föreg år % Antal kundfakturor / årsarbetare % Antal leverantörsfakturor / årsarbetare % Antal lönespecifikationer / årsarbetare % Antalet kundfakturor och leverantörsfakturor per årsarbetare har ökat jämfört med Effektiviseringen har uppnåtts genom att säkra ett enhetligt arbetssätt och att tydliggöra gränssnitt mot våra kunder. Antal lönebesked per årsarbetare har ökat med 9 procent jämfört med Ökningen beror på effektivisering i processen tid och lön. Utrymmet som skapats har använts för att ta över arbetsuppgifter och ge ökat stöd till verksamheten. Medarbetare Timlönekostnaden har ökat med 3,76 procent jämfört med Den största delen av ökningen beror på löneöversynen. Rekrytering av medarbetare med specialistkompetens, t.ex. läkare inom elektroniska patientjournal, har också bidragit till ökningen av timlönekostnaden. Närvarotiden har ökat med 8 årsarbetare jämfört med Enheten för elektronisk patientjournal har under året påbörjat en satsning med att förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt att förbereda sig inför den uppgradering av Cosmic som ska genomföras under Det har medfört en ökning med 9 årsarbetare. Utöver det har vårdgarantin vid patientadministrationen rekryterat nya medarbetare. Den minskade sjukfrånvaron vid förvaltningen leder också till att närvarotiden har ökat. Sjukfrånvaron för 2014 blev 3,14 procent vilket är en minskning med 0,40 procent jämfört med Förvaltningen uppnådde med god marginal målet, 4 procent, för sjukfrånvaron. Minskningen har varit ungefär lika stor för den korta och den långa sjukfrånvaron. Den yrkesgrupp som har den högsta sjukfrånvaron är administratörer med 4,17 procent. Det är dock en minskning med 2,16 procent jämfört med Här har den huvudsakliga minskningen skett för långtidssjukfrånvaron som har minskat med 1,73 procent till 2,45 procent, vilket är resultatet av ett målmedvetet rehabiliteringsarbete. Män har betydligt lägre sjukfrånvaro än vad kvinnor har, 1,34 respektive 3,59 procent.

195 9 (17) Personalkostnaderna har ökat med 8,75 procent jämfört med Det beror på ökade lönekostnader i och med löneöversynen och den medvetna ökningen av antalet årsarbetare vid elektronisk patientjournal och patientadministrationen. Ökningen är inom budget. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget 3,76 % 8 6,2 % 4 % 3,14 % -0,40 % 0 mnkr 0 mnkr Interna kontrollplaner Risk och väsentlighetsanalyser arbetas fram och värderas av utsedda enheter. Baserad på riskoch väsentlighetsanalysen gör ansvariga inom enheterna prioriteringar av vilka rutiner som ska föras in i internkontrollplanen. Beslut att arbeta vidare med detta tas av Landstingets resurscentrums ledning. Utifrån beslutad internkontrollplan skapar respektive enhet kontrollrutiner. Internkontrollarbetet har vid Landstingets resurscentrum fungerat tillfredsställande under Uppföljning av avvikelser sker genom att ett arbete med att analysera problem och arbeta med lösningar påbörjas. Ett arbete med att tydliggöra roller och rutiner för internkontrollarbetet inom förvaltningen har genomförts under året och kommer att fortsätta under Egenkontroll Signifikanta avvikelser från Landstingets informationssäkerhet 1 Slumpmässig loggkontroller har genomförts i journalsystemet Cosmic enligt plan. Det har förekommit avvikelser på vår förvaltning och åtgärder har vidtagits. Driftsäkerhet Under hösten 2014 har personalsystemen Primula och BeSched haft ett flertal oplanerade driftstopp. Kommunikation och återkoppling sker regelbundet med leverantören Evry och interna IT-leverantören MSI. För att minska risk för driftsavbrott i samband med uppgradering kommer rutinerna vid driftsättning att omarbetas av Evry. Journalsystemet Cosmic har inte haft några oplanerade driftsstopp under året. Däremot har systemet under hösten varit segt vid några tillfällen. En mängd olika åtgärder genomförs för att minska riskerna med seghet i systemet. En kontinuitetsplan för Cosmic journalsystem har arbetats fram. Flera interna skriftliga rutiner (Standard Operating Procedures) har arbetats fram och används. Loggarna i Cosmic journalsystem finns tillgängliga för patienter via Mina vårdkontakter. Systemen inom objektsfamiljen MedBild (bild och informationssystem) har brister i förhållande till Patientdatalagen, och dess efterföljare, när det gäller möjlighet att applicera spärrar. Arbetet pågår tillsamammans med leverantör för att förbättra säkerheten både på kort och längre sikt. 1 Landstingets informationssäkerhetsarbete syftar till: att öka den medicinska säkerheten (rätt information när den behövs) att skydda den personliga integriteten att motverka dålig publicitet att förhindra ekonomisk skada att inte vidta ekonomiska satsningar för att eliminera acceptabla risker

196 10 (17) Bilagor 1. Resultaträkning 2. Måluppfyllelse styrkort 3. Intern kontroll

197 11 (17) Bilaga 1 Resultaträkning 1. Bokslut 2014 Budget 2014 Förändringen av årets lönekostnader jämfört med budget består av minskade kostnader tkr för enheterna bild och informationssystem, patientadministration, utdata, personaladministration och landstingsarkivet. Enheten för elektronisk journalhantering ökar sina kostnader i förhållande till budget med tkr. Bokslut Bokslut 2013 Personalkostnaderna ökar främst för enheten för elektronisk journalhantering. Se under rubriken Medarbetare. 2. Bokslut 2014 Budget 2014 Övriga kostnader ökar på grund rekryteringskostnader i samband med nyanställning. 3. Bokslut 2014 Budget 2014 Köpt vård för asylsökande har ökat med tkr. Bokslut Bokslut 2013 Kostnader för köpt vård för asyl redovisades inte inom Landstingets Resurscentrum Bokslut 2014 Budget 2014 Medicinsk service består av kostnader som avser laboratorieprover för smittspårning, obduktion och bårhus, tkr av dessa kostnader budgeterades som

198 externa övriga kostnader. Bokslut Bokslut 2013 Kostnaden för Bårhus, bårtransporter och smittspårning redovisades inte inom Landstingets Resurscentrum Bokslut 2014 Budget 2014 Köpt tandteknik och tandvård för asylsökande har ökat med tkr jämfört med budgeterat belopp. Bokslut Bokslut 2013 Kostnader för köpt tandteknik och tandvård redovisades inte inom Landstingets Resurscentrum Bokslut 2014 Budget 2014 Minskade internräntekostnader för Elektronisk patientjournal och Multimediaarkivet på grund av senarelagda projekt. Dröjsmålsränteintäkterna ökar med 357 tkr jämfört med budget. 7. Bokslut 2014 Budget 2014 Elektronisk patientjournal minskar sina inköp av konsulttjänster med tkr och övriga enheter med tkr. Kostnaden för kundförluster ökar med för egenbetalande patienter och för tillståndslösa patienter. Bokslut Bokslut 2013 Elektronisk patientjournal har ökat sina övriga kostnader med vilket motsvaras av det belopp som lämnades tillbaka till förvaltningarna Kundförluster i samband med vård av egenbetalande ökade med tkr jämfört med Bokslut 2014 Budget 2014 Avskrivningskostnader minskar på grund av senarelagda investeringsprojekt för förvaltningsobjekten MedBild och Elektroniks patientjournal. 9. Bokslut 2014 Budget 2014 Senarelagda investeringsprojekt på enheterna bild och informationssystem tkr, multmediaarkivet 940 tkr och elektronisk patientjournal 937 tkr. 12 (17)

199 13 (17) Bilaga 3 Måluppfyllelse styrkort = Målet har uppnåtts 2014 = Målet har delvis uppnåtts 2014 = Målet har inte uppnås 2014 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet till handlingsplan Nöjd kund ska vid nästa mättillfälle för ekonomi- och personaladministrationen vara 80 procent Mål prognos Medelvärdet i 2014 års kundenkät Personaladministrationen fick 93 procent (94 procent 2012) och ekonomienheten fick 91 procent (83 procent 2012)i årets kundenkät. Ökad faktisk tillgänglighet Patientadministrationen har ökat den faktiska tillgängligheten Patientadministrationens verksamheter är nu tillgängliga på telefon från klockan 9 till 15 varje vardag. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient- /person-/brandsäkerheten Ingår ej i styrkortet för Landstingets resurscentrum. Resurscentrum har överenskomna Service Level Agreement (SLA) 2 för samtliga förvaltningar inom områdena ekonomi, patientfakturor och personal LRC har överenskomna SLA med samtliga förvaltningar i dessa framgår tjänsteutbud, tillgänglighet, volymer och pris som LRC ska leverera till respektive förvaltning. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Ingår ej i styrkortet för Landstingets resurscentrum. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Ingår ej i styrkortet för Landstingets resurscentrum. Ekonomi Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Mål prognos Ingår ej i styrkortet för Landstingets resurscentrum. Förvaltningen har sedan tidigare uppnått målet. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Den löpande lönekostnaden per kundfaktura, lönebesked, sjukresa och utlämnad journal ska vara samma som föregående år 2 Överenskommelse om servicenivå

200 14 (17) Den löpande lönekostnaden per kundfaktura, lönebesked och sjukresa är lägre än föregående år och den löpande lönekostnaden för utlämnad journal är samma som föregående år. Utifrån fastställd finansieringsform föreslå och förankra ny prismodell för Resurscentrum En ny prismodell har tagits fram och den har förankrats och godkänts av landstingets ledning. I arbetet med prismodellen har en kundreferensgrupp medverkat. Den nya modellen har efter godkännandet presenterats för samtliga kunder. Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Resurscentrums huvudprocesser är dokumenterade Mål prognos En stor del av Resurscentrums processer är standardiserade. Det pågår ett intensivt arbete med standardisering av ytterligare processer samt utveckling av redan standardiserade processer. I samband med arbetet med projektet Ledningssystem avser vi att kartlägga och identifiera kvarstående processer. Antalet lönebesked och kundfakturor per full time equivalent (FTE) 3 ska vara fler än föregående år Antalet lönebesked per FTE är 68 fler jämfört med motsvarande period Antalet kundfakturor per FTE är 48 fler jämfört med motsvarande period Antal ärende inom patientadministration ska uppgå till 25 ärenden per dag och FTE Patientadministration har i genomsnitt 29 ärenden per dag. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 Ingår ej i styrkortet för Landstingets resurscentrum. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Mål prognos Resurscentrum är ett etablerat Shared Service Center (SSC) 4 inom landstinget Ekonomi, personal och patientfakturor ingår i ett benchmarknätverk med andra landsting som har motsvarande organisation för Shared service centers. En mognadsgradanalys för Shared service center har genomförts inom benchmarknätverket och Landstingets resurscentrum har gjort framsteg och går från en tidigare mognadsgrad låg-medel till medel-hög. 3 Ett vedertaget begrepp för heltidsårsarbetare inom t ex benchmark 4 En enhet som utför gemensamma tjänster åt organisationen

201 15 (17) Resurscentrum har ett strukturerat arbetssätt för utveckling av tjänsteutbud och för Resurscentrum som SSC I dialog med våra kunder och uppdragsgivare sker diskussioner om förändringar och utveckling av tjänsteutbudet. Resurscentrum har stärkt sitt interna varumärke Som en del i det arbetet har Resurscentrum under sommaren rekryterat en kommunikationsassistent. Syftet var att kunna arbeta mer professionellt och systematiskt med vår profil och information till kunderna Medarbetare Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Resurscentrums kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Mål prognos Kompetensförsörjningsplanen kommer att färdigställas under första kvartalet Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Se perspektivet förnyelse och Resurscentrum har stärkt sitt interna varumärke Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat Engagerad Medarbetar Index ska uppgå till minst 4,0 Vid årets medarbetarenkät hade Resurscentrum ett EMI på 4,1. Det är något bättre resultat jämfört med föregående års medarbetarenkät. Upplevelsen av delaktighet har ökat Bibehålla upplevd delaktighet Resultatet för delaktighet har förbättrats något NMI 3,7 och 2012 var det 3,6. Även om vi nått vårt mål behöver vi fortsätta arbeta med medarbetarnas delaktighet. Det handlar om att på olika sätt göra medarbetarna delaktiga i verksamheten. Öka målkvalitén När det gäller målkvalitén har Resurscentrum samma värde, NMI 3,9, som vid föregående medarbetarenkät. 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort. Ca 60 procent av medarbetarna har individuella styrkort. Målet kommer inte att uppnås under 2014 men bedöms vara det under våren Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Sjukfrånvaron är högst 4 procent Resurscentrum har haft en mycket positiv trend för sjukfrånvaron under det senaste året. Sjukfrånvaron är idag 3,14 procent, en minskning med 0,40 procent jämfört med Vi arbetar enligt Aktiv rehabilitering och genomför vissa förebyggande insatser. Bland annat har vi haft ergonomisk genomgång av ett 80- tal arbetsplatser.

202 16 (17) BILAGA 3 Intern kontroll Rutin/system som Avvikelse granskats Kostnadskontroll för Beställare har använt bårtransporter från sig av ej upphandlad Fonus leverantör. Kontrollera att läkarnas rapportering av jour- och beredskap följer gällande kollektivavtal och rutiner. Att felaktiga löner noteras och orsaken till felaktigheten dokumenteras, analyseras och åtgärdas. Vid kontering på huvudbokskonto för personalnära kostnader skall deltagarförteckning och syfte med representation biläggas. Har beslutsattestant deltagit skall fakturan eskaleras. Avstämning av verksamhetens kassor Avvikelser mot kollektivavtal: Jour rapporteras vardagar före 21. Fredagsersättning tillsammans med beredskap faktor 1 rapporteras för samma tid. Rapportering av ATL-tid saknas eller är felaktig. Under kontrollmånaden utbetaldes 389 felaktiga löner (2,57 procent) av totalt löneutbetalningar. Detta att jämföra med motsvarande mätning våren 2013 då antalet felaktiga löneutbetalningar endast var 0,66 procent samt våren 2012 då antalet fel var 0,76 procent. Den större mängden fel våren 2014 kunde i huvudsak härledas till felaktigheter i samband med löneöversynsförhandlingar och annan bristfällig eller saknad inrapportering från verksamheten. 10 fel berodde på felaktiga registreringar av löneadministrationen. Det saknas deltagarförteckning samt eskalering till chef för ett antal kontrollerade verifikationer Verksamhetens följsamhet mot kassareg- Kontroll moment Stickprov från faktura Stickprovskontroll Fullständig genomgång maj Stickprovskontroll Stickprovskontroll Åtgärd Kontaktar beställare (vårdverksamhet) så att det blir rätt nästa gång. Avvikelser återrapporteras till ansvarig chef och HR-funktion. Återkoppling av antalet felaktiga löner sker i kunddialogerna med förvaltningarna samt i förekommande fall till berörd chef. Resultatet av administrationen vid årets löneöversynsförhandlingar har återkopplats till HRfunktionerna på respektive förvaltning och division. Rättningar av löner har i första hand skett genom korrigeringar till kommande löneutbetalning. Vissa rättningar har krävt kompletterande utbetalningar, fakturahantering eller direktinsättning Från 2015 är ett kontrollsteg uppsatt i attestflödena för elektroniska bokföringsorder och leverantörsfakturor i Agresso. Informera intressentgrupper, ex- Tidplan Fortsatt arbete 2015 Fortsatt arbete 2015 Fortsatt arbete 2015 Nytt kontrollflöde från 2015 där varje faktura kontrolleras separat. Information framtagen för hur LUL kan

203 17 (17) gentemot bankkontoutdrag. Vid kontering på huvudbokskonton för förbrukningsinventarier skall hänsyn tas till regler för anläggningstillgångar. Kontrollera att manuella bokföringsunderlag och betalningar är hanterade enligt attestregistret. Bekräftelse vid leverantörsbetalning. Kontroll av systembehörigheter för ekonomisystemet Lägga upp, ändra behörighet för användare i ekonomisystem. Kontrollera att rutinerna vid avslut av anställning följs (intern och extern rörlighet) lementet är bristfällig Frågetecken avseende äskandedatabas kontra anläggning samt naturligt samband. Svårt att följa vem som har attesträtt. Inga avvikelser Inga avvikelser Inga avvikelser Saknad eller felaktig avslutsorsak Kontroll av samtliga poster över ett basbelopp Uppföljning och uppdatering sker vid eventuellt funna felaktigheter Stickprov av blankett Total kontroll av underlag Stickprov av enheter inom verksamheten Stickprovskontroll empelvis kassanätverk och vårdsystemsamordnare. Klargöra ansvar för verksamhetschefer. Kontrollsteg uppsatt i attestflödet för leverantörsfakturaattest. Uppdatering av ekonomihandboken. Utbildning av ansvariga inom ekonomienheten. Klargöra ansvar inom ekonomienheten Ny process arbetades in under 2014 och med den reducerades risken. Ej tillämplig Översyn av processen att informera om medarbetare som slutar eller byter ansvarsområde inom LRC. Korrigering utförd i HR-systemen. Fältet avslutsorsak flyttades in i bemanningsärendet. Valbar avslutsorsak är Tidsbegränsad anställning upphör. gå vidare med att förbättra kontrollmiljön. Samtliga åtgärder genomförda under Under 2015 skall attest av balanskonton samt delegeringsattester inom ekonomienheten vara förtydligade. Kontrollen kvarstår 2015 Färdigställt 2014 Ej tillämplig Ansvarsfördelning klar under Avslutat 2014

204

205 1 (25) Årsredovisning 2014 Landstingsservice

206 Viktiga händelser 2 (25) De viktigaste besluten och händelserna för Landstingsservice under 2014 är: Ulleråkerområdet såldes till Uppsala Kommun per och är en av de största fastighetsaffärerna i Landstingets historia. Köpesumman uppgick till 1,835 miljarder kronor och förutom en förstärkning av Landstingets kassa så förväntas lägre kostnader för drift, media och vakanser i och med denna avyttring. Avtal har träffats med Uppsala kommun om att hyra mindre del av lokalerna på Ulleråkerområdet under en period. Ökade inhyrningskostnader av nämnda inhyrning är en realitet i detta bokslut, men kommer på några års sikt att utgå. Framtidens Akademiska (FAS) inleddes med ombyggnation av ingång 85. Den första etappen de 3 översta våningsplanen återinvigdes i maj Patienterna kom därvid tillbaka till helt nya en-patientrum med egna toaletter, duschar och spoldesinfektorer. Ombyggnationen fortgår och andra etappens tre våningsplan invigs med återflytt av patienter i maj 2015, då etapp tre vidtar. Hela huset ska vara färdigställt under Nästa stora del inom FAS är uppförandet av en helt ny vård- och behandlingsbyggnad ingång 100 som kommer att färdigställas under Totalt kommer byggnaden att omfatta c:a kvadratmeter och innehålla bl.a. strålningsbunkrar för cancerbehandling, 96 patientrum samt 11 operationssalar varav tre är s.k. hybridsalar. Till det kommer bl.a. bilddiagnostik med MR-utrustning På Lasarettet i Enköping har genomförts ett kraftförsörjningsprojekt som säkerställer eltillgång samt även reservkraft. Vidare har ett arbete pågått att renovera operationssalar samt start har skett av ny- och ombyggnation av Akutmottagningen vid sjukhuset. En ny hyresmodell gäller fr.o.m och innebär att hyressättning sker utifrån respektive byggnads faktiska kostnad. I anslutning till detta förändras även principerna för värdeminskning av fastighetsbeståndet varvid en s.k. komponentavskrivningsmodell införs retroaktivt fr.o.m Den nya modellen för värdeminskning beräknas ge en bättre bild av fastigheternas verkliga värde då en fastighet rymmer olika delar som kan förväntas ha olika livslängd. Med den nya avskrivningsmodellen möjliggörs en bättre anpassning till verklig och ekonomisk livslängd vilket är önskvärt. En utredning och pilotstudie som syftat till kartlägga omfattningen av stödtjänster inom vården har genomförts under Landstingsservice har därefter fått förtroende att genomföra en plan för införande av s.k. Vård-nära-service (FM-tjänster 1 ) inom Landstinget, för att renodla arbetet för sjukvårdspersonal. Införandet på Akademiska sjukhuset är planerat att starta under Sammanfattning Landstingsservice redovisar ett resultat för 2014 på plus 56, 4 miljoner kronor vilket är ca 66 miljoner kronor bättre än föregående år och bättre än årets budgeterad utfall, som var ett nollresultat. Den främsta orsaken till resultatförbättringen kan hänföras till effekter av den nya komponentavskrivningsmodellen. 1 Facility Management

207 3 (25) Förvaltad yta har minskat från årets början till december 2014 med drygt 13 procent eller kvadratmeter och beror främst på avyttringen av Ulleråker. Den förvaltade egna ytan vid utgången av 2014 uppgår till kvadratmeter (exkl. inhyrda ytor). Vakansgraden har minskat till 5,8 procent mot budgeterade 14,5 procent och beror till största delen också på avyttringen av Ulleråker. Kostnader för media, främst. värme och elektricitet, har minskat med knappt 1 procent jämfört med 2013 men ökat med 1 procent jämfört med budget. Förvaltningens personal har fokus på energikostnader och kommer under 2015 att intensifiera arbetet med energieffektivisering som är viktigt inte minst av miljöskäl. Driftskostnader har minskat drygt 5 procent jämfört med föregående år och drygt 1 procent jämfört med budget. Förvaltningen har fortsatt under 2014: Arbetat med ett stort antal förstudier och program. Många uppdrag är framme i genomförandefas varför arbetet i större utsträckning har varit koncentrerat på detta. Rudbecklaboratoriets utbyggnad för Universitetet som är uppdelade i två projekt Rudbeck 3 (färdigställande under 2015) och Rudbeck 4 som färdigställs under Genomförandet av A1, sjukhusets ursprungsbyggnad dit bl.a. Landstingsservice och sjukhusledningen flyttar sommaren Uppförandet av ett nytt parkeringshus med plats för 584 bilar. Personalparkeringen har under byggtiden hänvisats till iordningställd parkering på Ulleråker med busstransport till och från sjukhuset. Förnyelsen av förvaltningsledningen har fortsatt genom att ny teknikchef, ny ekonomichef samt även ny projektchef anställts. Ledningens bedömning är att vi genom den förnyelse som pågår och fortsatta organisationsutveckling ökar kapacitet och förmåga att hantera de pågående stora projekten. Men också skapar förnyelser i arbetssätt och tillför förvaltningen ny erfarenhet för fortsatt utveckling av verksamheten. Allt syftande till att öka leveransprecision och säkerställa kvalitet i våra leveranser. Utifrån perspektiven medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse och medarbetare redovisas här en sammanfattande bedömning av årets resultat. Medborgare och kund Gott bemötande, god tillgänglighet och hög säkerhet är de ledord som förvaltningen strävar efter i mötet med medborgare och kunder. Förvaltningen har exv. fortsätt att lägga stor vikt vid att alla medarbetare agerar som ambassadörer för Landstingsservice och Landstinget i Uppsala län genom ett professionellt och förtroendeingivande sätt i mötet med medborgare och kunder. Landstingsservice har fortsatt att genomföra de tillgänglighetsåtgärder som syftar till att öka tillgängligheten till våra lokaler genom olika anpassningar. Vidare har åtgärderna för bättre byggnadstekniskt brandskydd fortsatt att genomföras enligt plan. Anpassningarna av kulvertsystemen har genomförts så att de mest prioriterade åtgärderna har genomförts och planeringen för fortsatta åtgärder fortgår i koordinering med FAS-projektet. Ekonomi Ur ekonomiska perspektiv strävar förvaltningen efter att uppnå lägre drift och mediakostnader per kvadratmeter jämfört med föregående år vilket till viss del uppnås under 2014 då mediaför-

208 4 (25) brukningen per kvadratmeter minskat med drygt 5 procent jämfört med föregående år. Det är en effekt både av Ulleråker men också av energisparprojektet. Ifråga om lägre driftskostnader har målet inte uppnåtts, men det beror på att föregående år var basen för utfördelning av kostnader dvs. antal kvadratmeter betydligt högre och ytor är inte alltid jämförbara ur driftsynpunkt. Vidare så syns effekten av temporära lokaler under FAS projektet i förvaltningens resultat som driver kostnader mer än ordinarie lokaler gör. Produktion Vår byggproduktion har under året ökat väsentligt i volym och uppgår till 1,132 miljarder kronor vilket är 75 procent högre volym än föregående år. Utfallet i förhållande till budget är även det högre än tidigare år 83 procent av budget. Det här är en effekt av att vi har uppdraget att genomföra stora investeringsprojekt i Landstinget med tonvikt på sjukhusen i Enköping och Uppsala. Energisparprojektet har genomförts enligt plan och avstämningsperioden upphör vid utgången av Slutlig avstämning kommer att göras vid utgången av 2015, då fullt utslag av genomförda åtgärder kan mätas. Enligt de preliminära beräkningar som gjorts, har förbrukningen sänkts med 13 procent och detaljer framgår av nedanstående tabell samt av bilaga 9. Tabell 1: Mediaförbukning Inom projektet genomförs också undersökningar om att bygga en s.k. akvifer för att öka redundans, minska koldioxidutsläpp och sänka kostnaderna för köpt energi. Ansökan kommer att lämnas in under 2015 till mark- och miljödomstolen. Förnyelse Målsättningarna inom förnyelseområdet har varit att utveckla landstingsövergripande Benchmarkingarbete. Fortsatt förändrat arbetssätt kommer att ske utifrån goda exempel, det för att höja nöjdkund resultat. Förvaltningen har vidare utvecklat VNS (vård nära service-konceptet) i pilotstudie på sammanlagt 7 avdelningar inom Akademiska sjukhuset. Resultatet har varit positivt både ur kvalitets och ekonomisk aspekt. Uppdrag har getts från Produktionsstyrelsen att tillsammans med Akademiska sjukhuset planera för ett breddinförande på sjukhuset från 2016.

209 5 (25) Medarbetare Förvaltningen kommer att få många pensionsavgångar inom en 5 årsperiod. För att trygga ersättningen av och utvecklingen för chefer har förvaltningen arbetat med kompetensförsörjningsplan samt utbildning av dessa. Medarbetarundersökningen som genomfördes under 2014 gav ett resultat som inte var nöjaktigt. Den visade på brister i information och måluppföljning. Förvaltningen har därför arbetat ingående med att för 2015 och framåt kunna åtgärda de brister som framkom i enkäten. Uppföljning och återkoppling av utfall till alla medarbetare kommer att genomföras med hjälp av ett strukturerat och visuellt tydligt informationssystem. Sjukfrånvaron har trots ett högt arbetstempo slutat på ett resultat under budgeterade 4 procent. Ökning har dock skett jämfört föregående år och det förklaras av flera långtidssjukskrivningar bland de anställda. Kortfattad beskrivning av förväntad framtidsutveckling. Landstingsservice ser en fortsatt hög aktivitetsnivå med ett flertal intressanta projekt under kommande 5-års period. Med projekt som exv. Framtidens Akademiska, utökade parkeringsmöjligheter med den nya garagebyggnaden, ny vårdbyggnad samt de positiva effekterna efter pilotstudien med Vårdnära Service sätts medborgaren i fokus. Den pågående utbyggnaden och nybyggnationen som Landstingsservice genomför å Landstingets räkning kommer att bidra till en god hälsa och livskvalitet för länets medborgare. Därtill kommer länet att vara väl rustat för den tillväxt som bedöms komma genom fortsatt inflyttning till länet. Genom alla de initiativ som tas idag från förvaltningens sida ser vi att den höga produktionstakten bidrar till både förnyelse och arbetsmöjligheter som i slutänden syftar till att gagna medborgarna. Förvaltningen ser det som sin uppgift att säkerställa en kostnadseffektiv hantering av de uppdrags vi ges av Landstinget och att hushålla med resurser som finns, både ekonomiskt och miljömässigt. Ekonomi Landstingsservice levererar ett resultat för 2014 på plus 56,4 miljoner kronor och som framgår av nedanstående tabell är det 56 miljoner kronor bättre än budget och 66 miljoner kronor bättre än föregående års utfall. En komprimerad version av bilaga 1 framgår av nedanstående tabell. Miljoner kronor Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avv utfall/ budget 14 Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Tabell 2: Årets resultat Den främsta orsaken till resultatförbättringen kan hänföras till effekter av den nya komponentavskrivningsmodellen som infördes under året. Modellen, som måste tillämpas from 2014 års bokslut enligt Rådet för Kommunal Redovisning, innebär i korthet att en fastighet indelas i komponenter exv. stomme, tak, fasad, installationer såsom hiss m.m. Till skillnad mot tidigare redovisningsmetod där en fastighet betraktades som en sammanhållen enhet med en och samma

210 6 (25) värdeminskning, så blir effekten att olika delar av en fastighet ges olika nyttjandeperioder och separat avskrivning per komponent vilket innebär en varierad värdeminskningstid för olika delar i fastigheten. Istället för att hela byggnaden skrivs av under en tid om år så kan nu tiden för avskrivning sträcka sig från år beroende på uppskattad livslängd vilket anses ge mera rättvisande värde på fastigheten. Årets avskrivningar är 60 miljoner kronor lägre än budget och 49 miljoner kronor lägre än föregående år. Bruttoeffekten av komponentavskrivningen har under 2014 inneburit en minskad avskrivningskostnad med 78 miljoner kronor men effekten reduceras till viss del genom en nedskrivning av engångskaraktär om ca 22 miljoner kronor varvid nettoeffekten på resultatet blir 56 miljoner kronor. Budget för 2014 inkluderar inte någon effekt av komponentavskrivningen, då regelverket inte var fastställt vid budgetens färdigställande vilket förklarar avvikelsen. Övriga kostnader har ökat med 22 miljoner kronor jämfört med årets budget och beror huvudsakligen på, ökade underhållskostnader för Samariterhemmet med 23,4 miljoner kronor, ökade lokal & fastighetskostnader som inte helt uppvägs av lägre räntekostnader på lån och lägre kostnader för energi. I jämförelse med 2013 så har dock Övriga kostnader minskat med 22 miljoner kronor och beror på lägre energikostnader om ca.15 miljoner kronor samt lägre räntekostnader om 26 miljoner kronor vilket delvis reduceras p.g.a. ökade lokal & fastighetskostnader för inhyrning på 17 miljoner kronor. Förvaltningen strävar efter att optimera användningen av Landstingets egna fastigheter och minimera hyresavtal utanför det egna beståndet, men för att vårdverksamheterna skall kunna ha en kontinuerlig verksamhet även vid större omflyttningar och projekt som f.n. pågår så uppstår ibland behov av att hyra in lokaler temporärt. Personalkostnader uppvisar en positiv effekt jämfört med budget på ca 6 miljoner kronor och beror främst på att det funnits ett antal vakanser avseende tekniska specialister som inte kunnat återbesättas som planerat. Den sänkta arbetsgivaravgift som gällt för ungdomar och medarbetare över 65 har inte beaktats i budgeten vilket ger en positiv effekt på lönekostnader. Jämfört med 2013 har personalkostnader ökat med ca 9 miljoner kronor och det beror dels på en ökning av antalet anställda men även på en förändrad personalstruktur med flera anställda specialister som har högre löneläge. Kostnader för inhyrd personal har ökat som en effekt av att man under vissa tider tvingats hyra in specialister inom teknikområden såsom el och VVS. Intäkter har totalt sett ökat jämfört budget med 12,6 miljoner kronor. Ökningen beror främst på ökade intäkter från s.k. avtalsarbeten med ca 18 miljoner kronor, ökade servicetjänster såsom tele-, transport- och fastighetsservice med ca 16 miljoner kronor samt ökade intäkter från försäljning av varor vid egna projektarbeten om 3 miljoner kronor, som tillsammans uppväger minskade hyresintäkter om 26 miljoner kronor. I jämförelse med föregående år så har intäkterna ökat med 5,8 miljoner kronor och påverkas huvudsakligen av lägre intäkter från servicetjänster genom införande av den nya serviceprismodellen med ca 14 miljoner kronor. Minskningen av serviceintäkter uppvägs av ökade intäkter från s.k. avtalsarbeten med 10 miljoner kronor samt ökad försäljning av fastighetsservice. Tidigare år har man kunnat konstatera att förvaltningens resultat inneburit ett underskott för fastighet och överskott för övriga tjänster. Denna obalans föreligger inte längre då den nya hyresmodellen som infördes under 2014, som planerat har medfört ett mera rättvisande resultat avseende fastighetsförvaltning. Övrig verksamhet, främst servicetjänster uppvisar dock ett negativt resultat men detta kan huvudsakligen hänföras till att Landstingsservice själva fått finansiera det pilotprojekt inom s.k. vårdnära tjänster som testats under Förvaltningen är dock utifrån testperioden övertygad om ett för Landstinget positivt utfall som kommer följa av ett breddinförande av vårdnära service och vi uppskattar att ha fått förtroendet att fortsätta med en utökad service under 2015.

211 7 (25) Fastighetsinvesteringar 2014 års utfall uppgår till miljoner kronor jämfört med budget på miljoner kronor, vilket ger en avvikelse om 228 miljoner kronor. I bilaga 8 redovisas ytterligare detaljer. Förklaringen till avvikelsen beror till största delen av en senareläggning av ombyggnation av B11 vårdavdelningar, nybyggnation av Teknikhuset B11T samt nybyggnation av J- huset. Även ombyggnation av regionbussdepå Fyrislund, Rudbeck 3, ombyggnation av A1, nytt parkeringsdäck samt Akuten i Enköping bidrar till avvikelsen. Även ett utökat antal mindre omfattande FI-projekt 2 har gett ett positivt utfall gentemot budget om 30 miljoner kronor, bl.a. beroende på tidsförskjutningar i projekt som startats 2013 men färdigställts under Däremot ger ett vilande beslut avseende produktionskök/mottagningskök, vilket var budgeterat till genomförande under 2014 och 2015, en avvikelse mot budget om 31 miljoner kronor. Även en ny logistik-central var budgeterad till genomförande under 2014 och 2015, här pågår fortfarande utredningen om funktion och placering. Avvikelse mot budget 19 miljoner kronor. Planerade fastighetsägarinitierade investeringar ligger 8 miljoner kronor under budget. Avvikelsen består till största delen av anpassning kulvertsystem, smågodstransportör samt soprum. Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Belopp totalt Budget totalt Belopp totalt Prognos totalt Konto Konto(T) Årets investeringar byggn, pågående hyresgästintierade Årets investeringar byggn, pågående fastighetsägarintierade Fastighetsinvesteringar Årets investering, immateriella anläggningstillgångar Investeringar immateriella anläggningstillgångar Årets investeringar, övriga maskiner och inventarier Investeringar maskiner och utrustning Tabell 3. Årets investeringar Avvikelsen i pågående investeringar mot budget beror främst på tidsförskjutningar i ett antal projekt och en del av dessa omnämns ovan. Att årets investeringar i maskiner och inventarier inte nått upp till budgeterade 10 miljoner kronor beror också på förskjutningar i tid av diverse projekt exv. flytten av Landstingsservice till ny lokal först 2015 och inte som ursprungligt planerat under 2014 samt att logistikcentralen är under utredning och inte kunnat påbörjas Produktion Generellt sett är antalet projekt som hanterats under 2014 något mindre än 2013 men fortfarande på en betydande nivå och uppgår till ca 200 stycken mot föregående års volym om ca 350 pro- 2 Fastighetsägarinitierade projekt

212 8 (25) jekt. Värt att notera är att strukturen på projekt förändras till att bli färre men större i omfattning än tidigare och den trenden förväntas fortsätta de närmaste åren. I fastighetsbeståndet förutspås f.n. inga större förändringar efter att Ulleråker avyttrats. Under slutet av året avvecklades Bäggeby dagcenter och för 2015 beräknas att Knivsta vårdcentral avyttras. Landstingsservice Utfall ack Budget ack. Utfall ack föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm 58,9 45,1 53,1-30,5% -10,9% Mediaförbrukning egna fastigheter, kwh/kvm 1 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 234,3-247,7-5,4% 208,4 206,3 209,9-1,0% 0,7% Driftkostnader kr/kvm 115,5 116,7 109,15 1,0% -5,8% Förvaltningskostnad kr/kvm 69,0 59,8 58,0-15,3% -19,0% Tabell 4. Produktionsdata 1.Avser el och värme Totala fastighetskostnader har ökat jämfört med budget och beror till stor del på att basen för utfördelning av kostnader har minskat i och med avyttringen av Ulleråker, där den avyttrade ytan motsvarade ca 13 procent av fastighetsbeståndets yta. I budgeten för 2014 antogs Ulleråker alltjämt finnas kvar i Landstingets ägo trots att området såldes relativt tidigt under året. Värt att notera är att man i budgeten för 2014 beaktade de relativt stora vakanser som fanns i området och att de gamla lokalerna inte var energieffektiva. Försäljningen av Ulleråker påverkar även utfallet jämfört med Mediaförbrukning, främst el och värme, har ej kunnat budgeteras per fastighet p.g.a. avsaknad av lämplig mätutrustning, utan har skett på totalen och med beaktande av historiska värden. Att mediaförbrukningen (omfattar enbart el och värme) reducerats med drygt 5 procent jämfört med 2013 beror återigen på avyttringen av Ulleråker som var en stor förbrukare av energi men också av att Energisparprojektet gett gott resultat. Mediakostnaders marginella ökning kan främst tillskrivas effekten av något gynnsammare priser även om en viss motverkande och negativ effekt på media noteras med den stora ombyggnad och omflyttning som pågår inom FAS projektet. Temporära lokaler för vårdverksamheten kan heller inte optimeras med samma effekt i tid-och kostnadsmässigt som permanenta lokaler kan. Förvaltningskostnaden har ökat jämfört med budget och föregående år och är återigen en effekt av en minskad yta i fastighetsbeståndet beroende på avyttringen av Ulleråkerområdet, som i sig representerade ca 17 procent av den total yta som fanns vid årets början. Resterande 2 procent arvodesökning kan tillskrivas den allmänna prisökningen.

213 9 (25) Medarbetare Nyckeltal ur perspektivet Medarbetare i Landstingsservice under 2014 framgår av nedanstående tabell. Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget 3,48 % 5 2,3 % 4,0 % 3,96 % 0,55 % 1,4 miljoner kronor Tabell 5: Personal Målet för ökat antal årsarbetare under 2014 var fem, vilket också överensstämmer med utfallet. Procentuellt är det en ökning med 2,3 procent, målet var 3,0 procent. Timlönekostnadens förändring är en ökning med 3,48 procent, målet för 2014 var 2,2 procent. Att timlönekostnaden ökat mer än målet beror på högt löneläge för nyanställda specialister. Utökningen av årsarbetare består främst av ökat antal handläggare, i form av specialister såsom funktionsplanerare och projektledare m.f.l.. Det ökade antalet specialister är nödvändigt för att klara de utmaningar som förvaltningen står inför. Även antalet chefer har utökats under året, vilket beror på ersättningsrekryteringar. Antalet anställda medarbetare vid förvaltningen är per december 171 personer, vilket är en ökning med 10 personer jämfört med december Målet för förvaltningens sjukfrånvaro var 4 procent. Utfallet vid förvaltningen blev 3,96 procent, varav den långa sjukfrånvaron, 60 dagar och längre, blev 1,96 procent vilket är en utökning med 0,52 procentenheter. När det gäller den korta sjukfrånvaron 2 14 dagar, blev utfallet 1,40 procent vilket är en minskning med 0,15 procentenheter. Vaktmästare, tekniker och handläggare har de högsta sjuktalen. Vi har några långtidssjuka vid förvaltningen, där rehabiliteringsinsatser pågår. Landstingsservice personalkostnader har ökat med 8,17 procent jämfört med Kostnaderna för inhyrd personal har ökat. Ökningen beror på rekryteringsproblem, vilket främst berör teknisk personal. För att klara verksamheten har inhyrningar från externa bemanningsföretag förekommit i högre utsträckning är väntat. Personalstrukturen har förändrats eftersom flera specialister har rekryterats. Några chefer har också anställts under året, som beror på ersättningsrekryteringar. Chefsrekryteringarna har tagit lång tid att avsluta på grund av konkurrens om arbetskraften inom byggnadssektorn både i länet och riket. Både rekrytering av specialister och chefer förklarar högre timlönekostnad. När det gäller långsiktig kompetensförsörjning har förvaltningen tagit emot en praktikant från Tekniksprånget. Vi har deltagit i två mässor under året, riktade till teknisk personal, vilket också handlar om vårt arbetsgivarvarumärke. Förvaltningen behöver delta i aktiviteter, främst riktade till ungdomar, för att öka medvetenheten om att landstinget behöver teknisk personal,

214 10 (25) Måluppfyllelse styrkort Se bilaga 3. Interna kontrollplaner Förvaltningens kontrollplan fastställs internt av förvaltningens ledningsgrupp efter lämnade förslag från förvaltningens avdelningar. Administration och samordning av planen hanteras inom den administrativa avdelningen. Målsättningen med planen är att identifiera vitala och viktiga delar i förvaltningens processer och arbetssätt som är avgörande för att kvalitet och kvantitet följer de krav som ställs från ägare, kunder, samhälle och medarbetare. En intern rutin finns där varje avdelning skall rapportera eventuella avvikelser från kontrollmålen samt förslag på hur eventuella avvikelser ska åtgärdas. Eventuella avvikelser redogörs även för på månatliga verksamhetsmöten. I bilaga 6 nedan redovisas resultatet av den interna kontrollen med en redovisning av rutiner/processer som har blivit föremål för kontroll och vilka brister som har noterats samt vilka åtgärder som har vidtagits/kommer att vidtas för att minska/eliminera bristerna. Kontrollrutinerna har ökat från 8 stycken 2013 till 10 stycken för Kontrollerna har under 2014 mestadels skett enligt fastställd frekvens och inga anmärkningsvärda avvikelser har rapporterats. Kontrollrutinerna från 2013; teknisk anvisning brand, byggprojekt > 10 miljoner kronor, uppföljning av målen i energieffektiviseringsprojektet, uppföljning av aktiviteterna i investeringsplanen, sunda-hus, internrevision av projekt, investeringsprocessen och rehabilitering har reviderats och ersätts/kompletterats med nya mål. Fr.o.m omfattar förvaltningens kontrollrutiner nedanstående moment: 1. Hyres- och serviceavtal 2. Åtgärder utifrån tillgänglighetsförstudien 3. Teknisk anvisning brand 4. Servicetjänster ska vara upphandlade enligt LOU 5. Uppföljning av målen i Energieffektiviseringsprojektet 6. Byggprojekt > 10 miljoner kronor 7. Sundahus 8. Uppföljning av aktiviteterna i investeringsplanen 9. Investeringsprocessen 10. Åtgärdsplan efter medarbetarenkät

215 11 (25) Egenkontroll Driftövervakning av förvaltningens fastighetstekniska system sker dygnet runt av Landstingsservice driftcentral. Uppstår ett litet systemstopp ute i anläggningen hanteras dessa av driftpersonal dygnet runt då de har jour. I övriga fall kontaktas it-tekniker inom Landstingsservice som gör en första bedömning av vad som behöver göras. I de fall man inte klarar av åtgärdsarbetet själv, kontaktas respektive leverantör som kan koppla upp sig via fjärråtkomst. Störningarna för hyresgästerna har varit små, eller inga alls tack vare en stark driftorganisation och hjälpsamma ramavtalsentreprenörer. Inom telefoni har det under hösten 2014 varit ett par större avbrott i kommunikationen till och från vår växel. Den interna kommunikationen har fungerat vid båda tillfällena. Telesystemen övervakas av leverantören TDC, som enligt avtal har en åtgärdstid på max 4 timmar dygnet runt vid större fel. Övriga administrativa system är inte av samma kritiska karaktär utan klarar kortare avbrott utan större produktionsbortfall. Servrarna står hos MSI för att få en större driftsäkerhet och bättre övervakningsmöjligheter. Under 2014 har inte några större incidenter rapporterats. Behörighetstilldelning sker via den rutin som finns för anställda inom Landstingsservice. Respektive chef meddelar it eller systemförvaltare vilka behörigheter som behövs för att den anställde ska kunna utföra sitt arbete. Samma rutin innefattar hantering vid avslut av tjänst. Avdelningscheferna har fått fylla i checklista för egenkontroll med avseende på informationssäkerhet. Vi ser ett behov av att förbättra informationen till nyanställda. Landstingsservice har under 2014 fortsatt att arbeta med genomgång och rättning av ingående verksamhetsinformation och grunddata samt beskrivning av processer och arbetssätt inom ramen för fastighetssystemet Landlord III. Beskrivna processer och rutiner kommer att kunna återanvändas inom projektarbetet för landstingets nya kvalitetsledningssystem. Förvaltningen följer lagstiftningen på området och håller inga patientdata varför Patientdatalagen, PdL, inte blir tillämplig. Vidare följer man landstingets riktlinjer vad gäller Personuppgiftslagen. Förvaltningen använder endast personnummer inom telefoni för att kunna skicka ut rapporter via mail om telekostnader som kan vara av privat natur. En förvaltningsplan enligt PM 3 -modellen för Landstingsservice är framtagen och etablerad i december Under 2015 fortsätter arbetet med vissa kompletteringar och förankring i organisationen.

216 12 (25) Bilaga 1. Resultaträkning Resultaträkning 2014 tkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avvikelse utfall/ budget 14 Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

217 13 (25) Notförteckning Not 1 Övriga intäkter Avvikelse 2014 Budget utfall/budg -14 % mot budg Hyresintäkter ,9% Städtjänster ,0% Transporttjänster ,1% Övriga tjänster ,8% Övriga servicetjänster ,7% Fastighetsservice ,5% Försäljning material och varor ,8% Intäkter avtalsarbeten ,0% Erhållna bidrag 1, ,2% Övriga intäkter ,7% Summa ,5% 1.1 Differensen mellan budget och utfall förklaras till största del av försäljningen av Ulleråker som såldes per 1 mars Avvikelsen uppgår till -22 mnkr. Övrig differens kan delvis förklaras av en något missvisande budget då kostnadsbasen för hyresmodellen inte var fastställd när budgeten beslutades för Minskningen av intäkter mellan åren är även de till största del förklarade av försäljningen av Ulleråker. 1.2 Budget för 2014 lades utifrån utfall 2013 med viss justering. Detta i avvaktan på upphandling av nytt städavtal vilket skulle börja gälla från och med 1 maj Då detta överklagats har vi fortsatt debitera efter gamla avtalet. Ökning av intäkter 2014 jämfört med föregående år beror på ökande volymer. 1.3 Ökade intäkter bland annat beroende på högre parkeringsintäkter än budgeterat + 1,8 mnkr. Även intäkter för logistik i form av transport av matvagnar är högre än budget, + 0,7 mnkr. 1.4 Avvikelsen mot budget förklaras bland annat av ökade intäkter för transporter på grund av fler flyttar, avstängda kulvertar etc 1,1 mnkr. Ökade intäkter för årskort för parkering 0,4 mnkr. Ökade intäkter för skyltning på grund av ombyggnationer 0,4 mnkr. Intäkterna mellan åren har minskat för rörliga tjänster på transport men de debiteras istället via avtal och redovisas under Huvudsaklig förbättring mot budget består av ökade intäkter för teletjänster beroende på fler och dyrare anknytningar (mobila i stället för fasta). Detta motsvaras dock av ökade kostnader. Intäkterna 2014 har minskat jämfört med 2013 beroende på införande av den nya serviceprismodellen. 1.6 Avvikelsen mot budget beror till största del av ökad försäljning av servicetjänster till Uppsala kommun med anledning av försäljningen av Ulleråker. Övrig ökning beror på att egen personal i högre grad arbetat i pågående investeringsprojekt. 1.7 Högre intäkter på grund av ökad materialåtgång vid arbeten i egna investeringsprojekt. Se not Ökning av kontantprojekt mot Uppsala Universitet avseende Rudbecklaboratoriet. Dessa motsvaras av kostnader konto Investeringsbidrag för bussdepå Fyrislund Avvikelsen förklaras av erhållna rabatter från ISS 4,1 mnkr. Detta vägs upp av minskade intäkter för dokumenthantering om om -2,5 mnkr.

218 14 (25) Not 2 Personalkostnader Avvikelse 2014 Budget utfall/budg -14 % mot budg Lönekostnader övrig personal ,3% Övriga personalkostnader ,3% Debiterade personalkostnader i projekt ,5% Summa ,7% 2.1 Ökningen av lönekostnader utöver löneavtal mellan åren beror delvis på ett ökat antal anställda 2014 jämfört med Personalstrukturen har förändrats då flera specialister har anställts vilka har ett högre löneläge. Ett uppbokat avgångsvederlag har också belastat resultatet Avvikelsen mot budget beror på svårigheter att rekrytera främst teknisk personal vilket skapat vakanser. Chefsrekryteringar har tagit lång tid att avsluta vilket även det bidragit till avvikelsen mot budget. När det gäller arbetsgivaravgifter har en enhetlig schablon använts för beräkning vilken inte tagit hänsyn till lägre arbetsgivaravgifter för medarbetare under 20 år och över 65 år. 2.2 Kostnader för rekrytering har varit högre än budgeterat + 0,7 mnkr medan utbildningskostnaderna är lägre -0,7 mnkr. Övrig avvikelse mot budget beror på en faktura, 0,2 mnkr som omförts som en förvaltningsintern post vilka inte redovisas här. Kostnadsökningen mellan åren är även de till största del beroende på rekrytering + 0,3 mnkr samt utbildning + 0,6 mnkr. 2.3 Utdebiteringen i projekt har ökat mellan åren främst beroende på fler och större projekt exempelvis Framtidens Akademiska. Differensen mot budget beror på att egen personal har arbetat med egna projekt för planerat underhåll vilket redovisas som en förvaltningsintern post. Not 3 Inhyrd personal Avvikelse 2014 Budget utfall/budg -14 % mot budg Inhyrd personal ,0% Summa ,0% 3.1 Kostnaden för inhyrd personal består dels av en förvaltare under tiden rekrytering pågick samt av inhyrda tekniker på driftavdelningen då det tagit tid att rekrytera personal. Budget har lags under personalkostnader. Not 4 Medicinskt material Avvikelse 2014 Budget utfall/budg -14 % mot budg Medicinskt material ,4% Summa ,4% 4.1 Upphandling av medicinska gaser har lett till lägre kostnader både jämfört mot budget som mot föregående år. Not 5 Lokal- och fastighetskostnader Avvikelse 2014 Budget utfall/budg -14 % mot budg Lokalhyror ,9% Planerat underhåll och fastighetsdrift ,6% Servicetjänster ,3% Avtalsarbeten ,0% Övriga fastighetskostnader ,7% Summa ,6% 5.1 Kostnader för inhyrningar är högre beroende på att vi hyr tillbaka lokaler på Ulleråker för Landstingets verksamhet. Om man bortser från detta har dock inhyrningskostnaderna totalt sett minskat. 5.2 Budgetavvikelsen för planerat underhåll förklaras till största del av en engångskostnad för eftersatt underhåll på Samariterhemmet på 23,4 mnkr. Under året har en omklassificering av vad som är planerat underhåll kontra investering gjort att -14 mnkr flyttats till investeringar. 5.3 Ökning av kontantprojekt mot Uppsala Universitet avseende Rudbecklaboratoriet. Dessa motsvaras av intäkter konto Avvikelse mot budget förklaras till största del av en obudgeterad försäkringsskada i Östervåla 3,2 mnkr.

219 15 (25) Not 6 Finansiell nettokostnad Avvikelse 2014 Budget utfall/budg -14 % mot budg Finansiella intäkter ,0% Lån från Finansförvaltningen ,1% Övriga finansiella kostnader ,2% Summa ,0% 6.1 Räntan är beräknad med 5,5 % på restvärdet för byggnader, mark och bostadsrätter per 31/ , undantaget för upparbetade investeringar för Framtidens Akademiska. Avvikelsen mot budget liksom minskning jämfört mot föregående år beror till största del på försäljningen av Ulleråker som gjordes under Ökningen mellan åren är en reglering mot LLK och avser en budgetdifferens som uppstod i samband med införandet av ny hyresmodell samt en merkostnad för ränta. Not 7 Övriga kostnader Avvikelse 2014 Budget utfall/budg -14 % mot budg Energi ,4% Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial ,5% Kostnader för transportmedel ,2% Telekommunikation ,0% Försäkringar ,3% Övriga tjänster ,2% Övrigt ,7% Summa ,8% 7.1 Energikostnaderna är lägre än budget främst beroende på försäljningen av Ulleråker, -9 mnkr. Därutöver har energisparprojektet minskat kostnaderna jämfört med föregående år med ca 13 mnkr. Till viss del påverkar även att vi köper energi i terminer vilket gett lägre kostnader. 7.2 Differensen förklaras av leasingkostnad för en lastbil hos transport och logistik och beror på en försenad upphandling. 7.3 Huvudsaklig förbättring mot budget består av ökade kostnader för teletjänster beroende på fler och dyrare anknytningar (mobila i stället för fasta). Detta motsvaras dock av ökade intäkter. 7.4 Avvikelse mot budget förklaras av försäljningen av Ulleråker. 7.5 Avvikelsen mot budget består av en befarad kundförlust på 2,5 mnkr avseende ombyggnad på Samariterhemmet för UCC räkning. Not 8 Avskrivningar/nedskrivningar Avvikelse 2014 Budget utfall/budg -14 % mot budg Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar ,3% Avskrivningar inventarier ,0% Avskrivningar byggnader ,0% Summa ,8% 8.1 Ökningen mellan åren beror på helårseffekt på Landlord III medan andra investeringar färdigavskrivits. Budgetdifferensen beror på en försening av investeringen i nytt dokumenthanteringssystem. 8.2 Kostnadsökningen mellan åren beror på bland annat på aktivering av sopvagnar, nya möbler till C1 samt helårseffekt av ett antal inventarier som aktiverades under De nya sopvagnarna och möblerna förklarar även budgetavvikelsen. 8.3 Differensen mot budget på avskrivningarna har flera förklaringar. Försäljningen av Ulleråker har minskat avskrivningarna med -14,6 mnkr. Övergång till komponentavskrivningar har minskat avskrivningarna med - 78 mnkr. Justering av avskrivningstiden på Samariterhemmet hus D-H har ökat avskrivningen med 22,3 mnkr. Därutöver har ett stort antal projekt färdigställts och aktiverats under Det ger en sammanlagd ökning på 10 mnkr.

220 16 (25) Not 9 Årets investeringar Avvikelse 2014 Budget utfall/budg -14 % mot budg Immateriella anläggningstillgångar ,0% Byggnader och lokaler - HI och FI investeringar ,8% Årets investeringar, övriga maskiner & inventarier ,0% Summa ,0% 9.1 Årets investeringar immateriella anläggningar avser nytt fastighetsdokumentationssystem. 9.2 Avvikelsen mot budget består av flera delar. Till stor del kan det förklaras av förseningar i beslutade och planerade projekt. Bland de större kan nämnas Framtidens Akademiska där åtets investering uppgick till 309 mnkr med en budgetavvikelse på mnkr. Andra större projekt som visar avikelser mot budget är ombyggnation av regionbussdepå Fyrislund, Rudbeck 3, ombyggnation av A1, nytt parkeringsdäck samt Akuten i Enköping som ligger 83 mnkr lägre än budget. Däremot har FI-projekt som startades 2013 men färdigställs 2014 påverkat avvikelsen med -49 mnkr över budget. 9.3 Under året har tre lastbilar köpts in för transport 2 mnkr. Nya möbler till C1-huset 2 mkr samt sopvagnar 0,7 mnkr. Kontot har budgeterats centralt efter uppskattning av behovet av inköp.

221 17 (25) Bilaga 2. Produktionstabell Landstingsservice Utfall ack. Budget ack. Utfall ack. föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm 58,9 45,1 53,1-30,5% -10,9% Mediaförbrukning egna fastigheter, kwh/kvm 1 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 234,3-247,7-5,4% 208,4 206,3 209,9-1,0% 0,7% Driftkostnader kr/kvm 115,5 116,7 109,15 1,0% -5,8% Förvaltningskostnad kr/kvm 69,0 59,8 58,0-15,3% -19,0%

222 18 (25) Bilaga 3 Måluppfyllelse styrkort = Målet har uppnåtts 2014 = Målet har delvis uppnåtts 2014 = Målet har inte uppnås 2014 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Förvaltningen har under året fortsatt arbetat med att öka kvaliteten i leveranser och tjänster. Så har t.ex genomförts arbetet i VNS (vård nära service projektet). Vidare har vi deltagit i de nationella program som gör att vi kan jämföra våra prestationer med andra landstings motsvande verksamheter. Resultatet blir därvid utgångspunkt för åtgärdsprogram. Parkeringssituationen på Akademiska sjukhusområdet är en utmaning under tiden för våra byggprojekt med extra stor påverkan genom uppförandet av parkeringshuset på den norra parkeringen. Beslutet att prioritera besökande och patienter att parkera på de kvarvarande parkeringsplatserna har gett en tillfredställande parkeringssituation för dessa. Personalen har hänvisats till en iordningställd parkeringsplats på Ulleråker med bussar i 10-minuters trafik till och från sjukhuset. Lösningen var den bästa möjliga och förståelse för den lösningen har funnits bland personalen Ökad faktisk tillgänglighet Tillgängligheten för olika funktionshindrade har fortsatt förbättrats genom att de åtgärder som identifierats och beskrivits i handlingsprogram har genomförts. Ett fåtal åtgärdspunkter kvarstår och kommer att genomföras tillsammans med ombyggnationer. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Brandsäkerhetsuppdragen fortgår enligt plan, med både sprinkling och brandavskiljande partier och dörrar inom såväl Akademiska sjukhuset som övriga Fastigheter. Teknikavdelningen skriver även fram en del uppdrag med utbyten och uppgraderingar av brandlarm. Arbeten med detta kommer att fortgå under hela Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Vad avser barnperspektivet har Barnombudsmannen deltagit med synpunkter i exempelvis det invändiga gestaltningsprogrammet inom FAS och kommer där att ha ett stycke som behandlar barnperspektivet. I projektet med den nya vård- och behandlingsbyggnaden, ingång 100, har projektledningen haft kontakt med Barnombudsmannen och de kommer att fortsätta arbetet med att ta fram en barnkonsekvensanalys. Personal skall erbjudas minst ett utbildningstillfälle i barnperspektivet och kontakt har förmedlats mellan Barnombudsmannen och chefen för Fastigheter och service vid Landstingsservice. Detta för att även få ut barnperspektivet hos förvaltarna

223 19 (25) som har möjlighet att genomföra enkla åtgärder för att skapa en trevlig, barnvänlig miljö i sina lokaler Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin. Beskriv arbetet som har gjorts inom ramen för utvecklingsstrategin. Förvaltningen bidrar till den regionala utvecklingsstrategin genom att Landstingets anläggningar underhålls och etableringar görs i hela länet, om behoven finns. Ekonomi Mål Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Under året har extra fokus lagts på information och kontroll av att god redovisningssed följs. Inför 2015 kommer fortsatt fokus på korrekt redovisning finnas genom att målet sätts upp på interna styrkort. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Volymen på antal projekt under 2014 har minskat i antal jämfört med 2013 men projektens struktur har ändrats så att de är något färre men större i omfattning, vilket synes vara en trend som vi räknar med fortsätter över de kommande åren. Fastighetsbeståndet har reducerats med avyttringen av Ulleråker som motsvarar ca 17 procent av den förvaltade ytan som vid utgången av året uppgår till kvadratmeter exkl. inhyrda ytor. Genom temporär återinhyrning av delar av samma område för att kunna erbjuda vården lokaler under pågående om-, till-, och nybyggnader samt genom att Landstingsservice fått i uppdrag av Uppsala Kommun att förvalta det köpta området å deras vägnar under 2014, så har den totala ytan som förvaltningen arbetar antingen på eget eller externt uppdrag, inte nämnvärt förändrats. Det innebär sammantaget att vår produktion är mera omfattande 2014 än under 2013 men till stort sett samma eller till stundtals lägre bemanning pga. de vakanser som funnits under året. Produktion Mål Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade De flesta av förvaltningens huvudprocesser är standardiserade och flertalet av dessa sammanställda enligt särskild ordning och tillgänglig för medarbetare som behöver stöd om exv. vad som gäller ifråga om Heta Arbeten. Vidare finns standardiserade och dokumenterade riktlinjer avseende upprättande av hyresavtal, förrådshantering etc. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstinets miljöprogram ska uppnås LSU har under 2014 uppnått de miljömål som är inriktade mot en giftfri miljö såsom minskad mängd kemikalier i verksamheten. Största andelen mattor vi har lagt in i våra fastigheter är PVC-fria mattor och VA-rören är ftalatfria (miljömål 2014). LSU arbetar kontinuerligt med att öka andelen A- och B-klassade produk-

224 20 (25) ter i Sunda Hus (miljöklassningssystem byggvaror) för att minimera påverkan på yttre miljön. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 LSU köper in Bra miljöval el samt koldioxidneutral fjärrvärme vilket leder till att koldioxidutsläppen från fastighetsdrift har minskat markant sedan LSU har under året (2014) även köpt in 8 stycken biogasbilar till driften samt analyserat möjligheten till att köpa in el-bilar till transportavdelningen. Likaså har LSU ökat andelen förnyelsebara drivmedel per körda km bil jämfört mot föregående år. Förnyelse Mål Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Utveckling av ett landstingsövergripande Benchmarkingarbete har startas med fokus på att förändrat arbetssätt kommer utifrån goda exempel, i syfte att höja nöjdkund resultatet. Förvaltningen har vidare utvecklat VNS (vård nära servicekonceptet) i en pilotstudie på sammanlagt 7 avdelningar inom Akademiska sjukhuset. Resultatet har varit positivt både ur kvalitets och ekonomisk aspekt. Uppdrag har getts från Produktionsstyrelsen att planera för ett breddinförande på sjukhuset från Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Landstingsservice arbetar mycket strukturerat med samtliga de konsulter och entreprenörer som är engagerade i genomförandet av alla projekt. Medarbetare Mål Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Förvaltningens kompetensförsörjningsplan innehåller även chefsförsörjning, mot bakgrund av främst pensionsavgångar. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Aktiviteter pågår, som deltagande i mässor. Förvaltningens aktiviteter behöver prioriteras för att göra verksamheten känd och intressera ungdomar att arbeta med tekniska yrken i landstinget. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat Vid medarbetarenkät 2014 minskade EMI värdet från 3,88 till 3,80. Arbete pågår med kontrollkort för att göra målen kända och engagera förvaltningens medarbetare. Den parameter som fokuseras på är styrning, som hade värdet 3,7. 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort Individuella styrkort har tagits fram för 75 procent av förvaltningens medarbetare under 2014.

225 21 (25) Upplevelsen av delaktighet har ökat Vid medarbetarenkät 2014 var värdet 3,5 jämfört med 2012 som hade värdet 3,6. Arbetet med kontrollkort involverar medarbetarna, vilket kommer att leda till högra värde till näste enkät. Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Vid Landstingsservice är 85 procent av kraven i VerkSam uppfyllda. Skyddsombud saknas vid flera arbetsplatser vilket drar ner vårt värde. Hot och våld bedömer de flesta chefer inte är aktuellt vid sina arbetsplatser, och dessa svar bidrar till ett lägre värde. Sjukfrånvaron är högst 4,0 procent Förvaltningens sjuktal för 2014 blev 3,96 procent. Den korta sjukfrånvaron är 1,40 procent, den har minskat med 0,15 procentenheter jämfört med Den långa sjukfrånvaron 60 dagar och längre blev 1,96 procent, den ökade med 0,52 procent. Vid en förvaltning i Landstingsservice omfattning med 260 medarbetare, påverkar några långtidssjuka vår statistik. Samarbete med Länshälsan pågår med alla långtidssjuka.

226 22 (25) Bilaga 6 Intern kontroll Rutin/system som granskats Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan Hyres- och serviceavtal Avsaknad av interna hyresavtal med andra förvaltningar inom landstinget och ingen intern debitering av hyror har genomförts på grund av projekt hyresmodell Kontroll av att avtal finns och att debitering sker utifrån avtal Planerat sker debitering för jan-mars i slutet av mars. Avtalen planeras att tas fram under Klart mars 2015 Teknisk anvisning brand Teknisk anvisning brand Uppföljning av målen i Energieffektiviseringsprojektet Bilaga 7 är en förenklad brandskyddsdokumentation som efter projektets färdigställande ska lämnas över till verksamheten. Detta görs för att verksamheten ska ha kunskap om det skydd och den teknik som skyddet bygger på innan de flyttar in i lokalerna. Denna bilaga har ännu inte använts trots att den är ca 2 år gammal. Brandkonsulten i projekt har inte tagit del av anvisningen. Det har framkommit att energisparprojektet har svårt att uppnå målet, detta pga. av följande aspekter: * Bristfälligt mätsystem (har ej fått tillförlitlig data vilket har föranlett felaktig uppföljning)) * Personal har bytt tjänst (driftoptimerare) * Stora ombyggnationer som påverkar mediaförbrukningen negativt Kontroll av att teknisk anvisning brand med tillhörande bilagor är implementerade i samtliga projekt Kontroll av att teknisk anvisning brand med tillhörande bilagor är implementerade i samtliga projekt Kontroll av att energianvändningen i Landstinget i Uppsala län är minst 20 procent lägre per kvm än 2010 Förtydligande kommer att skrivas in i framtida ändring av teknisk anvisning brand. Konsulten har kontaktats, har inte kunnat nå projektledaren. Detta anmärktes på under granskningen Samtliga aspekter har påtalats för styrgrupp energisparprojektet samt att projekt för uppdatering av mätutrustning har beställts samt separat mätning av bygg "energi" Klart 2014 Klart Åtgärdat 2014 Byggprojekt > 10 miljoner kronor Rutinen med efterkalkyler kommer att tas i bruk 1/ , f.n. finns inga formaliserade efterkalkyler gjorda på investeringsprojekt > 10 miljoner kronor i augusti Kontroll av att alla byggprojekt > 10 miljoner kronor följs upp med efterkalkyl Rutin införs och efterkalkyler ska utföras på alla projekt över >10 miljoner kronor innan årsskiftet 2014 Uppföljning av aktiviteter i investeringsplanen Totalt sett så når LSU målet med 85 procent genomförande av aktiviteter jämfört med budget (90 procent enligt T2 jämfört med budget). Dock går det inte att jämföra projekt för projekt då aktiviteterna i investeringsplan till stor del är sammanslagna poster exv. FI projekt, samt att det finns projekt som är under genomförande men som ej är upptagna i investeringsplanen. Kontroll av att minst 85 procent av aktiviteterna i investeringsplanen blir utförda Ska detta mål gå att följa upp måste investeringsplanen budgeteras på lägsta nivå dvs. varje aktivitet måste få en projektidentitet (proj nr) redan vid budgettillfället. Klart feb/ mars 2015

227 23 (25) Investeringsprocessen Beslut i LF avseende ny investeringsprocess togs juni i Arbetet med att implementera nya processen pågår och ny process ska vara i drift per Stickprovskontroll har skett gentemot nuvarande investeringsprocess. Kontroll av att beslutsdokument med underlag följer reviderad investeringsprocess Avstämda projekt följer nuvarande process Investeringsprocessen Rutinen för efterkalkyler är färdigställd under november Arbete har påbörjats med att göra efterkalkyler för 5 investeringsprojekt > 10 miljoner kronor. Dock finns inte någon helt komplett efterkalkyl färdigställd Kontroll av att beslutsdokument med underlag följer reviderad investeringsprocess Arbetet fortsätter med att färdigställa efterkalkylarbetet på de 5 påbörjade projekt samt att utbildning hålls för samtliga projektledare och projektägare under första kvartalet, för att ha en fungerande rutin under första halvåret Åtgärdsplan efter medarbetarenkät Att alla avdelningar tar fram en åtgärdsplan utifrån resultatet av medarbetarenkäten Begära in lista på åtgärder och följa upp.

228 24 (25) Bilaga 8- Fastighetsinvesteringar Uppställningen nedan följer mallen i Landstingsplanen men det bör noteras att projekten här redovisas i det skede de befinner sig vid utgången av 2014 vilket kan avvika från den ursprungliga planen.

229 25 (25) Bilaga 9: Mediastatistik Mediaförbrukning (el, värme) för landstingsägda fastigheter totalt i Uppsala län, År El (MWh) Värme (GD*), (MWh) Värme (Verkligt), (MWh)

230

231 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) 8 Dnr PS Produktionsdirektörens rapport Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Produktionsdirektören lämnar vid sammanträdet en muntlig och skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 8, kompletteras! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

232

233 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) Dnr PS Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträffar - informationsärende Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Vid dagens sammanträde ges produktionsstyrelsen en rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts möte den 12 februari med företrädare för Akademiska sjukhus och Lasarettet i Enköping. Bilaga 9 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

234 Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Minnesanteckningar från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff den 12 februari 2015 Förvaltningsträff med Akademiska sjukhuset Förvaltningsanalysen Representanter från sjukhusledningen vid Akademiska sjukhuset redogör inledningsvis för de utmaningar och möjligheter som man tagit upp i förvaltningsanalysen för perioden utifrån de olika perspektiven i landstingets övergripande styrkort (medborgare/kund, produktion, förnyelse, medarbetare och ekonomi). Sjukhuset redogör även för möjligheter att hantera dessa möjligheter och utmaningar. När det gäller utmaningar inom perspektivet medborgare och kund handlar en utmaning för sjukhuset om att skapa ökad tillgängligheten och en köfri vård i C-län samt köfri riks- och regionvård. Vidare nämns ökad fokusering på specialist- och högspecialiserad vård vilket förutsätter ett stärkt och utvecklat samarbete mellan specialistvården och primärvården genom exempelvis vårdprogramsarbete. När det gäller möjligheter inom perspektivet medborgare och kund nämner sjukhuset bland annat att man ser en ökad efterfrågan från regionlandstingen och landstingen utanför regionen som en möjlighet. Ett nytt avtal med regionen är under framtagande som kommer att gälla från Möjliga angreppssätt för att hantera utmaningar och möjligheter inom perspektivet är bland annat att säkerställa att sjukhuset har kapacitet vad gäller samtliga resurser (t.ex. personal). Ny- och ombyggnationer inom sjukhusområdet kan tänkas också skapa förutsättningar att ta hand om ökad efterfrågan från regionen. En utmaning inom perspektivet produktion är den demografiska och medicinska utvecklingen som innebär att produktionen kommer att öka med ca 2-3 procent årligen. Några möjligheter som nämns är att utveckla den värdebaserade vården för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i produktionen, ökat resursutnyttjande genom förbättrad produktions- och processtyrning. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

235 2 (4) Utmaningar som tas upp inom perspektivet medarbetare är exempelvis att utveckla en uppdragsbaserad schemaläggning (Medinet), minska personalomsättningen inom vissa yrkesgrupper, förbättra den interna kommunikationen inom sjukhuset och patientkommunikationen. Möjligheter som nämns är bland annat införandet av värdebaserad vård, minimera administrativt arbete hos klinisk personal och satsning på utbildningsmiljö i samarbete med Uppsala universitet för att skapa en god rekryteringsbas. Utmaningar som nämns inom perspektivet förnyelse är bland annat ledning och styrning av den nya organisationen för sjukhuset, införandet av värdebaserad vård samt Framtidens Akademiska. Den nya organisationen förväntas också skapa nya möjligheter. Under perspektivet ekonomi nämns bland annat betydelsen av att fortsätta arbetet för att vidareutveckla kopplingen mellan produktion och ekonomi. Riks- och regionvård 2015 Sjukhuset informerar om att det finns en viss återhållsamhet från regionen när det gäller köpt vård om man se till hur mycket pengar som regionlandstingen har avsatt till köpt vård i sina budgetar. Däremot är uppfattningen att efterfrågan (behoven) från regionkunderna är stark och bedöms av verksamheterna vara växande under den kommande tre årsperioden. Detta delvis på grund av kapacitetsbrist inom köparlandstinget. Sjukhuset kommer att till produktionsstyrelsen redovisa hur sjukhuset arbetar för att öka intäkterna från riks- och regionvården utifrån det beslut som styrelsen tog vid januarisammanträdet. Sjukhusets plan för ökade intäkter bygger på de åtgärdsplaner som tagits fram av verksamheterna. Akademiska sjukhuset ser etableringen av Skandionkliniken i Uppsala som en möjlighet för sjukhuset att öka intäkterna från riks- och regionvården eftersom för- och eftervård kan komma att ske vid Akademiska sjukhuset för de patienter som behandlas vid kliniken. Sjukhusets bedömning är att det inom regionen finns ett behov av att utöka telemedicin, det vill säga distansvården. Det är dock viktigt att Akademiska sjukhuset säkerställer att sjukhuset får ersättning för distansvården. Produktutbudet håller därför på att utvecklas så att sjukhuset i och med det nya avtalet ska kunna ta betalt för vissa av dessa tjänster. Sjukhusets bedömning är att projektet för förbättrad registrering av prislistan från remiss till faktura kan ha en positiv effekt på intäkterna. Sjukhuset gör även bedömningen att Samariterhemmets öppnade kan förbättra operationskapaciteten inom sjukhuset särskilt vad gäller mer avancerad kirurgi.

236 3 (4) Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Som ett led i den nationella satsningen för kortare väntetider inom cancervården beslutade landstingsstyrelsen i december 2014 att anta Cancerplan för Uppsala och Örebroregionen. Uppdrag har därefter givits till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att ta fram en handlingsplan för att intentionerna i Cancerplanen ska förverkligas. I uppdraget till sjukhusdirektören ingår exempelvis att alla cancerpatienter ska få tillgång till kontaktsjuksköterska. Det ska också tas fram en strategi för att korta ledtider och väntetider för olika cancerdiagnoser. När det handlar om att följa väntetider och olika ledtider i ett antal standardiserade vårdförlopp innebär detta vissa utmaningar och svårigheter. Detta beror delvis på att de tekniska systemen många gånger inte är anpassade till att följa patienter i ett standardiserat vårdförlopp, att det saknas strukturerade sätt att registrera data m.m. Den nationella väntetidsdatabasen Väntetider i vården kommer att användas som databas för landstingens rapportering av väntetider inom cancervården. Operationssamarbetet med Lasarettet i Enköping Akademiska sjukhuset uttrycket att det är viktigt att operationssamarbetet med Lasarettet i Enköping fortsätter. Detta är inte minst viktigt för att kunna utöka den specialiserade kirurgin i Uppsala. Under 2014 genomförde ca 350 operationer i Enköping och volymen kommer att utökas ytterligare under innevarande år. ALF-medel Sjukhuset redogör för att man vidtar olika åtgärder för att säkerställa att ALF-medlen under 2015 kommer att användas fullt ut. Bland annat kommer sjukhuset att börja schemalägga tid för forskning och utveckling. Förvaltningsträff med Lasarettet i Enköping Operationssamarbetet med Akademiska sjukhuset Ledningen vid lasarettet redogör för operationssamarbetet med Akademiska sjukhuset. Precis som Akademiska sjukhuset är sjukhusledningen i Enköping angelägna om att samarbetet fortsätter. För närvarande pågår därför ett arbete med att ta fram ett nytt avtal som bygger på tidigare gjorda erfarenheter. Från lasarettets sida önskar man hitta en lösning för att finansiera eventuellt utökad verksamhet för operationsverksamheten eftersom det finns intresse från Akademiska sjukhuset att föra över viss verksamhet till lasarettet. Avancerad hemsjukvård Lasarettet i Enköping planerar för att under våren komma igång med en modell för avancerad hemsjukvård. Modellen har tillämpats framgångsrikt inom Östergötlands läns landsting och både Socialstyrelsen och Statens Beredning för Medicinsk (SBU) stödjer utvecklingen. Modellen innebär att medicinskt färdigbehandlade patienter (äldre multisjuka) vårdas och ges läkarinsatser i hemmet. Detta är utifrån ett patientperspektiv bättre och kan bidra till att minska antalet återinläggningar, minska vårdplatsbristen och korta väntetiderna på akutmottagningen.

237 Kompetensförsörjning Lasarettet har haft en hög personalomsättning inom vissa delar av verksamheten vilket medfört en ansträngd personalsituation. Flest uppsägningar har förekommit inom sjuksköterske- och undersköterskegruppen med kortast anställning. Under sista tertialet 2014 har därför genomförts avslutningssamtal med de som valt att avsluta sin anställning vid lasarettet. Avslutningssamtalet har i många fall visat att den vanligaste orsaken till att personal slutar är att man önskar prova på något nytt. Underlaget från avslutningssamtalen har legat till grund för identifierade åtgärder och bidragit till att lasarettet önskar lägga mer fokus på kompetensförsörjning i ett bredare perspektiv. Detta kan exempelvis innebära införande av utvecklings- och utbildningstjänster, omfördelning av arbetsuppgifter, kliniskt basår för nyutbildande sjuksköterskor, produktionsplanering av utbildning, utveckling av chefs- och ledarskapet m.m. 4 (4)

238

239 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) Dnr PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden för januari månad Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga uppföljningen rörande vårdgarantin och kömiljarden för januari månad till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården har inkommit med rapporter hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden för januari månad. Produktionsstyrelsen erhåller vid mötet information kring landstingets uppdrag att korta väntetider inom cancervården som en följd av den statliga cancersatsningen. Bilaga 10, kompletteras! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

240

241

242

243 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) Dnr PS Verksamhetsberättelse för produktionsstyrelsen 2014 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avge verksamhetsberättelse för 2014 enligt bilaga. Ärendet I bilaga till ärendet redovisas produktionsstyrelsens verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelsen beskriver på en övergripande nivå styrelsens arbete under det år som gått. Verksamhetsberättelsen innehåller i tillämpliga delar också en bedömning av om styrelsens arbete under 2014 följer målen i landstingets övergripande styrkort. I separat ärende presenteras en sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar för de förvaltningar som lyder under produktionsstyrelsen. Detta ärende innehåller också kommentarer till graden av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort. Kopia till: Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Bilaga 11 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

244 Dnr PS Verksamhetsberättelse 2014 för produktionsstyrelsen

245 2 (10) Innehåll Styrelsearbetet i korthet Medborgare och kund... 4 Tillgänglighet Primärvård... 4 Tillgänglighet Specialistsjukvård... 4 Ekonomi... 5 Akademiska sjukhuset... 6 Lasarettet i Enköping... 7 Produktion... 8 Förnyelse... 9

246 3 (10) Styrelsearbetet i korthet 2014 Produktionsstyrelsen lämnar i och med detta dokument en verksamhetsberättelse till landstingsstyrelsen för året som gått där styrelsens arbete i korthet sammanfattas. För de förvaltningar som produktionsstyrelsen ansvarar för lämnar var och en var för sig en komplett årsredovisning med en finansiell resultaträkning. För fullständig måluppfyllelse och ekonomiskt resultat hänvisar styrelsen till dessa årsredovisningar. Produktionsstyrelsen har under 2014 fattat beslut i en rad ärenden vid de 9 ordinarie sammanträden som styrelsen genomförde under föregående år. Styrelsen har under 2014 ägnat tid och kraft åt vissa frågor som styrelsen enligt reglementet ansvarar för. Fokus för styrelsens arbete har till stor del legat på uppföljning och analys av förvaltningarnas ekonomi och verksamheten med särskilt fokus på de förvaltningar som under det gånga året påvisat betydande underskott gentemot budget. Från dessa förvaltningar har styrelsen begärt in handlingsplaner där förvaltningarna ombetts att redovisa åtgärder för att uppnå beslutade resultatmål. Representanter från de förvaltningar som uppvisat underskott har också kallats till styrelsemötena vid upprepade tillfällen för att redogöra för bland annat ekonomi, produktion och personal. Under 2014 har produktionsstyrelsens arbetsutskott i anslutning till utskottets möten träffat representanter för samtliga förvaltningar som produktionsstyrelsen ansvarar för. Detta i syfte att diskutera angelägna frågor som rör förvaltningarnas verksamhet. Inför beslut om förvaltningarnas budgetar och resultatmål för 2015 genomförde arbetsutskottet under december månad 2014 en budgetberedning med de förvaltningar som styrelsen ansvarar för. Vid budgetberedningen redovisade förvaltningarna förutsättningar och ställningstaganden som legat till grund för förvaltningarnas budgetar. Styrelsen har också under året som gått fokuserat frågor som rörande produktionsstyrning och tillgänglighetsuppföljning. Styrelsen har erhållit månatliga rapporter som visar hur den egenproducerade vården legat till i förhållande till den lagstadgade vårdgarantin och kömiljardens målvärden. Under 2014 begärde styrelsen in en rad uppföljningar av förvaltningarna inom bland annat personalområdet samt inom hälso- och sjukvårdens område för att få en bild av hur förvaltningarna arbetade med vissa frågor, till exempel förvaltningarnas arbete med kompetensförsörjning och lönebildning, patientsäkerhet, vårdplatsstyrning och dimensionering, direktinläggningar på vårdavdelningar m.m. Produktionsstyrelsen har också under 2014 löpande följt arbetet med pilotprojektet vårdnära service (vilket tidigare gick under benämningen Facility management

247 4 (10) konceptet) vid Akademiska sjukhuset. Styrelsen beslutade i slutet av föregående år att förlänga pilotprojektet i syfte att effektivisera servicetjänsterna och att frigöra tid för vårdpersonal att lägga på det patientnära arbetet. Närvårdsfrågor och förvaltningarnas samverkan med kommuner och externa vårdgivare liksom bevakning av förvaltningarnas FoU-verksamhet är frågor som styrelsen under 2014 inte prioriterat i någon större omfattning. Medborgare och kund Mål från landstingets balanserade styrkort Ökad faktisk tillgänglighet. Bedömningen är att ovanstående mål delvis uppnåtts under Produktionsstyrelsen har under 2014 erhållit månatliga rapporter rörande tillgängligheten till den landstingsdrivna primärvården och den sjukhusdrivna vården kring måluppfyllelse utifrån vårdgarantins respektive kömiljardens krav. Rapporterna har utarbetats i enlighet med framtagna anvisningar. Rapporterna om kösituationen vid sjukhusen har redovisats på divisionsnivå samt innehållit en sammanfattande analys på förvaltningsnivå. Nedan ges en kortfattad beskrivning av tillgängligheten inom Primärvården samt sjukhusvården under Tillgänglighet Primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården är att alla skall komma i kontakt med vårdgivaren per telefon samma dag och erhålla tid för ett läkarbesök inom sju dagar. Vid årsskiftet 2014/2015 uppnådde den landstingsdrivna primärvården 93 % telefontillgänglighet samt 88 % beträffande tillgänglighet till läkarbesök. Inom den privatdrivna primärvården uppmättes både telefontillgängligheten samt tillgängligheten till läkarbesök till 88%. Tillgängligheten inom primärvården har sammanfattningsvis för hela 2014 legat på en relativt hög och stabil nivå. Tillgänglighet Specialistsjukvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att man skall få tid till ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/behandling 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Vid årsskiftet 2014/2015 uppmättes 83,3 % beträffande tid till första läkarbesök och 87,5 % för operation/behandling. För att få del av de nationella tillgänglighetssatsningarna, också kallad kömiljarden, ska först ett baskrav det vill säga grundkravet uppfyllas. Grundkravet innebär att andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare till första besök eller operation/behandling

248 5 (10) skall uppgå till minst 70 %. Därutöver ska det så kallade prestationskravet uppfyllas som innebär att 70 % av patienterna ska ha genomfört ett första besök respektive operation/behandling inom högst 60 dagar från det att beslut fattats. Ytterligare tillgänglighetsmedel fördelas till de landsting som uppnår prestationskravet med 80 %. Vid årsskiftet 2014/2015 uppgick andelen väntande, kortare än 60 dagar, till första besök respektive till operation/behandling till 62,0 % respektive 67,4 %. Detta innebar således att grundkravet på 70 % inte uppnåddes för december månad. Andelen som genomfört ett första besök respektive operation/behandling inom 60 dagar uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till 70,3 % respektive 74,2 % och således uppnåddes prestationskravet för december månad. Antal väntande i kön till ett första läkarbesök uppgick vid årsskiftet till patienter och kön till operation/behandling uppgick till patienter. Detta innebär att antalet väntande till första besök och väntande till operation/behandling har ökat under 2014 jämfört med utgången av Trots att landstinget i Uppsala har förbättrat tillgängligheten något under 2014 jämfört med 2013 så har kraven för utdelning endast uppnåtts för två månader under Detta skedde i mars och april då både grundkrav och prestationskrav uppnåddes för operation/behandling. När det gäller den nationella tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykiatrisk ohälsa så uppnådde Landstinget i Uppsala län dessa krav under året. Kraven innebär att 90 procent av barn och ungdom med psykiatrisk ohälsa skall få en första bedömning inom 30 dagar. Vidare ska 80 procent av barn och ungdom med psykiatrisk ohälsa och som har beslut om fördjupad behandling ha påbörjat denna behandling inom 30 dagar. Ekonomi Produktionsstyrelsen ansvarar för att verksamhet i egen regi bedrivs på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt samt för att en utveckling sker för ökad produktivitet och kostnadseffektivitet. Nedanstående tabell redogör för utfall i relation till budget 2014 för de förvaltningar som produktionsstyrelsens ansvarar för. Förvaltning Budget 2014 Utfall 2014 Förändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset 190,0 346,0 156,0 Lasarettet i Enköping 7,0 4,0 3,0 Primärvården 0,0 10,3 10,3 Folktandvården 8,4 13,5 5,1 Hälsa och habilitering 1,4 0,0 1,4 Summa hälso och sjukvård 190,0 326,2 136,2 Landstingets resurscentrum 0,0 5,0 5,0 Landstingsservice 0,0 56,0 56,0 Summa service 0,0 61,0 61,0 Summa totalt 190,0 265,2 75,2

249 6 (10) Tabell: Ekonomiskt resultat för produktionsstyrelsens förvaltningar 2014 Produktionsstyrelsen har under 2014 följt det ekonomiska läget för samtliga ovanstående förvaltningar men med särskilt fokus på de förvaltningar som under året visat ett större prognostiserat underskott gentemot budget, det vill säga Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Dessa förvaltningar kommenteras därför särskilt nedan. För de förvaltningar som produktionsstyrelsen ansvarar för lämnar var och en var för sig en komplett årsredovisning med en finansiell resultaträkning. För fullständig måluppfyllelse och ekonomiskt resultat hänvisar styrelsen till dessa årsredovisningar. Akademiska sjukhuset Under hösten 2013 presenterade Akademiska sjukhuset en förteckning över kostnadsposter som sjukhuset ansåg vara ofinansierade Sjukhuset beskrev kostnadsökningar på drygt 100 mnkr som sjukhuset bedömde att man kunde hantera på egen hand. Utöver detta redovisades ofinansierade kostnadsposter på ytterligare 190 mnkr för sjukhuset. Produktionsstyrelsens bedömning i december 2013 var att det inte var möjligt att fastställa en balanserad budget för sjukhuset om ambitionen var att upprätthålla kvaliteten och förbättra tillgängligheten. Istället tillskrev styrelsen landstingsstyrelsen att överväga att finansiera sjukhusets kostnadsökningar. Under tiden har Akademiska sjukhuset arbetat med en internbudget som varit ofinansierad med 190 mnkr och lämnat en prognos på förväntat ekonomiskt resultat med 190 mnkr. Akademiska sjukhusets underfinansierade budget fastställdes senare av produktionsstyrelsen under våren I tertialrapport 1 rapporterade Akademiska sjukhuset ett prognostiserat årsresultat för 2014 på 190 mnkr. Sjukhuset uppgav i rapporten fortsatta problem med stängda vårdplatser inom den somatiska vården till följd av bristen på främst sjuksköterskor. Sjukhusledningen uppgav i samband med tertialrapporten att man arbetade för att bemanna upp sjukhuset för en fortsatt och varaktig förbättrad tillgänglighet med målsättningen att vid utgången av 2014 klara kömiljardens prestationskrav. Produktionsstyrelsen gjorde i samband med tertial 1 rapporten bedömningen att det kunde bli svårt för sjukhuset att säkerställa årsresultatet 190 mnkr och uppdrog därför till sjukhusdirektören att inkomma med en handlingsplan för att uppnå det ekonomiska resultatet samt bibehålla en produktion i enlighet med sjukhuset plan. Handlingsplanen redovisades vid septembermötet. I tertial 2 rapporten redovisade Akademiska sjukhuset ett prognosticerat årsresultat på 290 mnkr. Ökningen av det förväntade underskottet berodde enligt sjukhusets tertialrapport främst på: Fortsatt stängda vårdplatser på grund av sjuksköterskebrist vilket påverkat sjukhusets möjligheter att klara budgeterade riks- och regionintäkter. Kostnader för hyrläkare inom psykiatrin till följd av högt remissinflöde. Personalkostnadsökningar till följd av en hårt ansträngd bemanningssituation.

250 7 (10) Kostnadsökningar för medicinskt material. Produktionsstyrelsen beslutade i samband tertial 2 rapporten att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att intensifiera arbetet med effektiviseringen av verksamheten genom bland annat produktionsplanering, införande av schemaläggningsprogram och en tydligare koppling av bemanning mot faktiskt behov. Allt i syfte att långsiktigt uppnå ekonomisk balans i verksamheten. Produktionsstyrelsen har under 2014 vid varje sammanträde följt Akademiska sjukhusets arbete med det ekonomiska underskottet. Representanter för sjukhusledningen har varit närvarande vid samtliga styrelsemöten för att redogöra för ekonomi och verksamhet. Arbetsutskottet har därutöver vid flertalet tillfällen haft inbokade möten med sjukhusledningen för att bl.a. diskutera sjukhusets ekonomi och vägen framåt. Det ekonomiska resultatet för 2014 som rapporteras i förvaltningens årsredovisning uppvisar ett ekonomiskt underskott på 346 mnkr, vilket är 156 mnkr sämre än den av produktionsstyrelsen fastställda budgeten för För en djupare resultatanalys hänvisas till förvaltningens årsredovisning. Lasarettet i Enköping Under 2013 inför verksamhetsåret 2014 har Lasarettet i Enköping redovisat ett underskott i finansieringen för protesoperationer höfter och knän. Verksamheten finansieras från och med halvåret 2013 inom ramen för vårdval. Den ersättning som lasarettet erhåller för detta är ca 15 % lägre än den faktiska kostnaden som lasarettet har enligt tillgängliga data. Ekonomiskt innebär detta en underfinansiering av verksamheten med 7 mnkr. Produktionsstyrelsen bedömde att en kostnadsreduktion inom denna verksamhet med 15 % ej var realistisk utan att äventyra kvaliteten. Mot bakgrund av detta beslutade produktionsstyrelsen att fastställa resultatkravet i budget 2014 till 7 mnkr för Lasarettet i Enköping. I tertial 1 rapporten redovisade Lasarettet i Enköping ett förväntat ekonomiskt resultat på 21 mnkr vilket var 14 mnkr sämre än det av produktionsstyrelsen godkända resultatkravet på 7 mnkr. En förklaring från lasarettet till resultatförsämringen var att den nya landstingsgemensamma prismodellen för bild och funktion innebar lägre förvaltningsexterna intäkter för lasarettet. Intäktsförlusten beräknades till ca 10 mnkr. Resterande 4 mnkr förklarades av lägre produktion än planerat och därmed lägre intäkter i ersättningssystemet. Detta till följd av en besvärlig bemanningssituation gällande både läkare och sjuksköterskor. Kostnaden för inhyrd personal uppskattades överskrida budgeten med 8 mnkr men med motsvarande underskridande av kostnaderna för egen personal. Produktionsstyrelsen beslutade i samband med detta att uppdra åt sjukhuschefen för Lasarettet i Enköping att inkomma med en plan som säkerställde lasarettets tidigare

251 8 (10) beslutade resultatkrav på 7 mnkr och samtidigt säkerställde en produktion i nivå med plan. Handlingsplanen redovisades vid septembermötet. Styrgruppen för ny prismodell inom bild och funktion hade sedan tidigare ett uppdrag från produktionsstyrelsen att återkomma med en utvärdering av den nya prismodellen efter tertial En sådan utvärdering presenterades för styrelsen under hösten I tertial 2 rapporten redovisade Lasarettet i Enköping en ny bedömning av det förväntade resultatet Den nya bedömningen visade ett förväntat underskott på 16 mnkr. Förbättringen går att härleda till en minskad negativ effekt av införandet av den nya prismodellen för bild och funktion som redovisats ovan. Lasarettet gjorde samtidigt bedömningen att det kvarstående ekonomiska underskottet inte kortsiktigt kunde åtgärdas med ytterligare besparingar utan allt för kraftig inverkan på sjukvårdsproduktionen. Produktionsstyrelsen beslutade i samband med detta att uppdra åt sjukhuschefen för Lasarettet i Enköping intensifiera arbetet med effektivisering av verksamheten med syfte att långsiktigt uppnå ekonomisk balans i verksamheten. Det ekonomiska resultatet för 2014 som rapporterades i förvaltningens årsredovisning uppvisar ett ekonomiskt underskott på 4 mnkr. Detta är 3 mnkr bättre än den budget som fastställdes av produktionsstyrelsen på 7 mnkr. För en djupare resultatanalys hänvisas till förvaltningens årsredovisning. Produktion Mål från landstingets balanserade styrkort Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade. Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas När det gäller målet om att, förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade, är bedömningen att detta mål under 2014 delvis har uppfyllts. En fördel med standardiserade arbetsprocesser inom en verksamhet är att verksamheten därmed blir lättare att överblicka och kvalitetssäkra. Synsättet ska vara att en arbetsprocess aldrig blir färdig utan att den är under ständig förbättring. Bedömningen om att målet delvis är uppfyllt bygger på den redovisning som förvaltningarna gjort i sina årsredovisningar. Målet är dock i nuvarande form inte särskilt förpliktigande och processarbetet i landstinget behöver struktureras och stärkas. När det gäller målsättningen att, Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas, är bedömningen att detta mål under 2014 delvis har infriats.

252 9 (10) Under 2012 togs en övergripande landstingsgemensam modell för produktionsplanering fram och implementering av denna i landstingets verksamheter påbörjades. Modell innehåller följande steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera utifrån behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan I samband med implementeringen av den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering genomfördes en nulägesbedömning tillsammans med verksamhetsföreträdare och produktionsansvariga vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Den bedömning som nu kan göras vid utgången av 2014 är att det fortfarande finns en stor potential när det gäller att öka graden av produktionsplanering inom landstingets verksamheter. Det är fortfarande allt för vanligt att stora delar av verksamheterna utgår från produktionsutfallet året innan vid bedömning av behovet, utan att hänsyn tas till kösituationen. Det är också vanligt att verksamheterna inte tar hänsyn till forskning och utbildning i produktionsplaneringen. När det gäller produktionsplanering efter behov finns det generellt sett ett behov att klargöra vem som är ansvarig för produktionsplaneringen och vad ansvaret konkret innebär. Systemstöd för produktionsplanering (ProVer) finns framtaget men används i varierande grad inom sjukhusförvaltningarna. Införandet av produktionsplaneringsverktyget vid Akademiska sjukhuset har gått långsammare än väntat. Alla verksamheter resursplanerar sin verksamhet i form av schemaläggning av sin personal. Däremot finns på många håll mer att göra för att schemaläggningen ska ta sin utgångspunkt i den produktion som behöver utföras. Med produktion menas i detta sammanhang besök, operationer, forskning, utbildning, mm. Systemstöd för resursplanering i form av schemaläggningsverktyg finns sedan länge framtaget. Det finns ett schemaläggningsverktyg för läkare och ett för övrig personal. Det schemaläggningsverktyg som finns framtaget för läkare används i dagsläget endast i begränsad omfattning men en plan för införande finns både vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Uppföljning av produktionsplanerna på sjukhusnivå har blivit bättre under året, men har fortfarande stora möjligheter till förbättring. En god uppföljning på sjukhusnivå innebär uppföljning och analys av utfall i relation till en aggregerad produktionsplan och gällande kösituation. På lägre organisatorisk nivå finns många goda exempel på hur verksamheter arbetar med uppföljning. Förnyelse Ett väsentligt område för förnyelse där produktionsstyrelsen haft en avgörande roll är tillskapandet av produktionsplaneringsverktyget ProVer som beskrivits ovan.

253 10 (10) Produktionsavdelningen vid Landstingets ledningskontor som leds av Produktionsdirektören genomför vid flera tillfällen årligen utbildning i produktionsstyrning till chefer i landstinget. Detta sker inom ramen för det operativa och strategiska chefsprogram som HR-avdelningen arrangerar. Produktionsavdelningen deltar i ett nätverk med flera landsting. Syftet är att dela kunskaper för gemensam utveckling av produktionsstyrning inom hälso- och sjukvård. Produktionsavdelningen har under året lagt ner mycket energi på att följa upp och åskådliggöra hur tillgängligheten till vården (främst specialistvården vid sjukhus) ser ut. Uppföljningen har baserats på uppgifter från Väntetider i vården och rapporter som begärts in från sjukhusen. Sjukhusens rapporter har fokuserat de områden där tillgängligheten inte är god och på vilka åtgärder som planeras för att öka tillgängligheten Ytterligare ett område för förnyelse är tillskapandet av ett datalager med tillhörande rapportverktyg. Målsättningen är att göra data för uppföljning och analys mer tillgänglig inom landstinget. Breddinförande av rapportverktyget förväntas ske under 2015 med därtill hörande utbildningsinsats. Som ett led i produktionsstyrelsens uppdrag att följa verksamheterna har styrelsen under 2014 löpande följt förvaltningarnas produktionsutfall jämfört med budget/plan. Detta har medfört att även produktiviteten har kunnat följas under året.

254

255 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) 12 Dnr PS Uppdrag till sjukhusdirektören att genomföra en risk- och konsekvensbedömning gällande möjligheten att inkludera delar av psykiatrin i journal på nätet Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att genomföra en risk- och konsekvensbedömning inför eventuellt ställningstagande till vilka delar av psykiatrin och vilka delar av journalen som kan göras tillgängliga på nätet - att resultaten från risk- och konsekvensbedömningen ska redovisas för styrelsen under våren 2015, dock senast vid junisammanträdet Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade i juni 2012 om att landstinget skulle tillhandahålla en rad ehälsotjänster, varav tjänsten Läsa journalen var en av dessa. Därutöver fastställde styrelsen regelverket för journal på nätet, som reglerar den enskildes direktåtkomst till sin egen vårddokumentation. I samband med införandet 2012 undantogs hela psykiatrin samt anteckningar från psykologer och kuratorer. Detta gjordes av försiktighetsskäl men med en fotnot: Divisionen (psykiatridivisionen) gör en bedömning om att delar av verksamheten ändå kan exponeras, exempelvis mottagning för allmänpsykiatri, efter att ha tagit del av deltagande verksamheters erfarenheter av Sustains. Mot bakgrund av att tjänsten har varit i bruk i ca 2 år och att mer än personer har nyttjat denna, önskar nu produktionsstyrelsen undersöka möjligheten att även tillgängliggöra journaler inom delar av psykiatrin. Ställningstagande till vilka verksamhetsområden som skulle kunna inkluderas i journal på nätet ska föregås av en risk- och konsekvensbedömning, som både tar hänsyn till patientperspektivet men också utgår från ett arbetsmiljöperspektiv. Resultatet från risk- och konsekvensbedömningen ska redovisa för produktionsstyrelsen under Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

256 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) våren 2015, dock senast vid junisammanträdet. Resultaten får därefter ligga till grund för förslag till vidare hantering, i samråd med berörda verksamheter. Kopia till: Landstingsdirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Divisionschefen för psykiatrin, Åsa Hagberg Bilaga 12 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

257 ÄRENDE Dnr PS Produktionsstyrelsen Uppdrag till sjukhusdirektören att genomföra en risk- och konsekvensbedömning gällande möjligheten att inkludera delar av psykiatrin i journal på nätet Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att genomföra en risk- och konsekvensbedömning inför eventuellt ställningstagande till vilka delar av psykiatrin och vilka delar av journalen som kan göras tillgängliga på nätet - att resultaten från risk- och konsekvensbedömningen ska redovisas för styrelsen under våren 2015, dock senast vid junisammanträdet Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade i juni 2012 om att landstinget skulle tillhandahålla en rad ehälsotjänster, varav tjänsten Läsa journalen var en av dessa. Därutöver fastställde styrelsen regelverket för journal på nätet, som reglerar den enskildes direktåtkomst till sin egen vårddokumentation. I samband med införandet 2012 undantogs hela psykiatrin samt anteckningar från psykologer och kuratorer. Detta gjordes av försiktighetsskäl men med en fotnot: Divisionen (psykiatridivisionen) gör en bedömning om att delar av verksamheten ändå kan exponeras, exempelvis mottagning för allmänpsykiatri, efter att ha tagit del av deltagande verksamheters erfarenheter av Sustains. Mot bakgrund av att tjänsten har varit i bruk i ca 2 år och att mer än personer har nyttjat denna, önskar nu produktionsstyrelsen undersöka möjligheten att även tillgängliggöra journaler inom delar av psykiatrin. Ställningstagande till vilka verksamhetsområden som skulle kunna inkluderas i journal på nätet ska föregås av en risk- och konsekvensbedömning, som både tar hänsyn till patientperspektivet men också utgår från ett arbetsmiljöperspektiv. Resultatet från risk- och konsekvensbedömningen ska redovisa för produktionsstyrelsen under våren 2015, dock senast vid junisammanträdet. Resultaten får därefter ligga till grund för förslag till vidare hantering, i samråd med berörda verksamheter. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

258 2 (2) Bilagor Regelverk för enskilds direktåtkomst till sin egen vårddokumentation, Dnr PS Kopia till: Landstingsdirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Divisionschefen för Psykiatridivisionen, Åsa Hagberg

259

260

261

262

263

264

265 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) Dnr PS Revisionssvar avseende ändamålsenlighet och tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att svara på landstingsrevisorernas rekommendationer angående granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin enligt bilaga. Ärendet Landstingets revisorer har genom PwC granskat verksamheten inom barn- och ungdomspsykiatrin. Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget säkerställer en ändamålsenlig psykiatrisk verksamhet med hög tillgänglighet. Enligt revisionsskrivelsen bedömer landstingets revisorer att landstinget i huvudsak säkerställer att verksamheter inom barn- och ungdomspsykiatrin är ändamålsenlig och tillgänglig, men att det finns förbättringsområden. Granskningen visar att styrningen behöver förtydligas genom att produktionsstyrelsens roll stärks, mål konkretiseras och genom en ökad uppföljning till den politiska nivån. De styrande dokument som finns innehåller relativt få mål och uppdrag som riktas specifikt mot den psykiatriska vården för barn och unga. Den uppföljning som sker till politisk nivå ger en mycket begränsad information om verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa och avspeglar inte eventuella olikheter i länet eller medicinska effekter av insatta åtgärder i tillräcklig utsträckning. Granskningen visar att flera av de intervjuade patienterna är missnöjda med tillgängligheten. Revisorernas rekommendationer och förslag till svar I nedanstående tabell sammanfattas revisorernas rekommendationer och förslag till svar från landstinget. I beredningen av ärendet har ordföranden för landstingsstyrelsen, hälso-och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen deltagit. Tjänstemän som deltagit är verksamhetschefer från barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen för barn och vuxna, Ekeby hälsocenter och sektionschefen för barns vård och hälsa. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

266 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) Revisorernas rekommendation Landstingsstyrelsen bör se över processen för intern styrning, uppföljning och kontroll i verksamheten för barn och ungdomspsykiatri. Produktionsstyrelsen bör, för att kunna utöva sitt ansvar, ges en mer aktiv och tydlig roll i avtalsprocessen vid upprättande av vårdavtalen mellan hälsooch sjukvårdsstyrelsen och förvaltningarna. För att möjliggöra en ändamålsenlig styrning med prioriteringar bör landstinget utarbeta fler konkretiserade mål och öka rapporteringen av resultat och effekter till den politiska nivån. Landstinget bör identifiera grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Förslag till svar från landstinget Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 13 januari 2015 att ge landstingsrådsberedningen i uppdrag att genomföra en organisationsöversyn. Ett förslag till ny organisation där nuvarande beställar- och utförandemodell avskaffas presenteras landstingsstyrelsen senast den 2 juni Målet ska vara att den nya organisationen ska träda i kraft från och med Inom organisationsöversynen kommer den interna styrningen, uppföljningen och kontroll av verksamheten för barn- och ungdomspsykiatri bearbetas. När styrningen tydliggjorts kan även en adekvat uppföljning och återrapportering ske. Beslut är även taget av landstingsstyrelsen den 2 februari 2015 angående ny uppdrags- och budgetprocess, även detta beslut kommer ha betydelse när det gäller dessa utvecklingsområden. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 15 februari 2015, Dnr. HSS , att en övergripande viljeinriktning samt en handlingsplan mot psykisk ohälsa tas fram. Handlingsplanen fokuserar på barn, unga och äldre med psykisk ohälsa samt vuxna med svår psykisk ohälsa. Revisorernas rekommendationer kommer bearbetas i den av hälso-och sjukvårdsstyrelsen beslutade handlingsplanen och Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

267 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) inom den nationella psykiatrisatsningen PRIO. Ansvarsfördelning mellan första linjens psykiatri och den specialiserade psykiatrin behöver förtydligas. Som ett led i det preventiva arbetet bör landstinget förbättra information och guidning till patienter. Tas om hand inom arbetet med en handlingsplan för psykisk ohälsa, se ovan dnr HSS Det finns idag webbinformation på sagauppsalalan.se, riktad till barn och unga med psykisk ohälsa där det framgår vart inom landstinget respektive kommunerna man kan vända sig vid olika psykiska problem. Informationen har tagits fram med stöd av den nationella psykiatrisatsningen. Inom PRIO-satsningen ska en uppföljning och kvalitetskontroll genomföras Inom uppföljningen ska det säkerställas att informationen grundar sig på ansvarsfördelning. Beslut är taget att informationen på sagauppsalalan.se ska flyttas till 1177.se. Kopia till: Revisionschefen, Ulrika Mårtenson Landstingets revisorer Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdirektören Divisionschefen Psykiatridivisionen, Åsa Hagberg, Verksamhetschefen Barn- och ungdomspsykiatrin, Sven Ernstsson Bilaga 13 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

268 ÄRENDE Dnr PS Enheten för analys och utveckling Birgitta Ekholm Lejman Tfn E-post Produktionsstyrelsen Revisionssvar avseende granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att svara på landstingsrevisorernas rekommendationer angående granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin enligt bilaga. Ärendet Landstingets revisorer har genom PwC granskat verksamheten inom barn- och ungdomspsykiatrin. Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget säkerställer en ändamålsenlig psykiatrisk verksamhet med hög tillgänglighet. Enligt revisionsskrivelsen bedömer landstingets revisorer att landstinget i huvudsak säkerställer att verksamheter inom barn- och ungdomspsykiatrin är ändamålsenlig och tillgänglig, men att det finns förbättringsområden. Granskningen visar att styrningen behöver förtydligas genom att produktionsstyrelsens roll stärks, mål konkretiseras och genom en ökad uppföljning till den politiska nivån. De styrande dokument som finns innehåller relativt få mål och uppdrag som riktas specifikt mot den psykiatriska vården för barn och unga. Den uppföljning som sker till politisk nivå ger en mycket begränsad information om verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa och avspeglar inte eventuella olikheter i länet eller medicinska effekter av insatta åtgärder i tillräcklig utsträckning. Granskningen visar att flera av de intervjuade patienterna är missnöjda med tillgängligheten. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

269 2 (3) Revisorernas rekommendationer och förslag till svar I nedanstående tabell sammanfattas revisorernas rekommendationer och förslag till svar från landstinget. I beredningen av ärendet har ordföranden för landstingsstyrelsen, hälso-och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen deltagit. Tjänstemän som deltagit är verksamhetschefer från barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen för barn och vuxna, Ekeby hälsocenter och sektionschefen för barns vård och hälsa. Revisorernas rekommendation Landstingsstyrelsen bör se över processen för intern styrning, uppföljning och kontroll i verksamheten för barn och ungdomspsykiatri. Produktionsstyrelsen bör, för att kunna utöva sitt ansvar, ges en mer aktiv och tydlig roll i avtalsprocessen vid upprättande av vårdavtalen mellan hälsooch sjukvårdsstyrelsen och förvaltningarna. För att möjliggöra en ändamålsenlig styrning med prioriteringar bör landstinget utarbeta fler konkretiserade mål och öka rapporteringen av resultat och effekter till den politiska nivån. Förslag till svar från landstinget Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 13 januari 2015 att ge landstingsrådsberedningen i uppdrag att genomföra en organisationsöversyn. Ett förslag till ny organisation där nuvarande beställar- och utförandemodell avskaffas presenteras landstingsstyrelsen senast den 2 juni Målet ska vara att den nya organisationen ska träda i kraft från och med Inom organisationsöversynen kommer den interna styrningen, uppföljningen och kontroll av verksamheten för barn- och ungdomspsykiatri bearbetas. När styrningen tydliggjorts kan även en adekvat uppföljning och återrapportering ske. Beslut är även taget av landstingsstyrelsen den 2 februari 2015 angående ny uppdrags- och budgetprocess, även detta beslut kommer ha betydelse när det gäller dessa utvecklingsområden. Landstinget bör identifiera grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 15 februari 2015, Dnr. HSS , att en övergripande viljeinriktning samt en handlingsplan mot psykisk ohälsa tas fram. Handlingsplanen fokuserar på barn, unga och äldre med psykisk ohälsa samt vuxna med svår psykisk ohälsa. Revisorernas rekommendationer kommer bearbetas i den av hälso-och sjukvårdsstyrelsen beslutade handlingsplanen och inom den nationella psykiatrisatsningen PRIO.

270 3 (3) Ansvarsfördelning mellan första linjens psykiatri och den specialiserade psykiatrin behöver förtydligas. Tas om hand inom arbetet med en handlingsplan för psykisk ohälsa, se ovan dnr HSS Som ett led i det preventiva arbetet bör landstinget förbättra information och guidning till patienter. Det finns idag webbinformation på sagauppsalalan.se, riktad till barn och unga med psykisk ohälsa där det framgår vart inom landstinget respektive kommunerna man kan vända sig vid olika psykiska problem. Informationen har tagits fram med stöd av den nationella psykiatrisatsningen. Inom PRIO-satsningen ska en uppföljning och kvalitetskontroll genomföras Inom uppföljningen ska det säkerställas att informationen grundar sig på ansvarsfördelning. Beslut är taget att informationen på sagauppsalalan.se ska flyttas till 1177.se. Referenser: Viljeinriktning och handlingsplan mot psykisk ohälsa. Dnr. HSS Uppdrag om organisationsöversyn. Dnr. CK Ny uppdrags- och budgetprocess. Dnr. CK Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom psykisk ohälsa 2015, Sveriges Kommuner och Landsting. Bilagor Bilaga 1. Revisionssvar avseende granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Bilaga 2. Revisionsskrivelse Bilaga 3. Revisionsrapport, Barn och ungdomspsykiatrisk verksamhet, Landstinget i Uppsala Län Kopia till: Landstingets revisorer Lena Dahlman, förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Lennart Persson, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Per Elofsson, förvaltningsdirektör Primärvården Åsa Hagberg, divisionschef Psykiatridivisionen Sven Ernstsson, verksamhetschef VO Barn- och ungdomspsykiatri

271 FÖRSLAG Dnr PS Enheten för analys och utveckling Birgitta Ekholm Lejman Tfn E-post Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Produktionsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Landstingets revisorer har genom PwC granskat verksamheten inom barn- och ungdomspsykiatrin. Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget säkerställer en ändamålsenlig psykiatrisk verksamhet med hög tillgänglighet. Enligt revisionsskrivelsen bedömer landstingets revisorer att landstinget i huvudsak säkerställer att verksamheter inom barn- och ungdomspsykiatrin är ändamålsenlig och tillgänglig, men att det finns förbättringsområden. Produktionsstyrelsen instämmer med landstingsrevisionens iakttagelse att produktionsstyrelsen inte har haft en aktiv roll i avtalsprocessen vid upprättande av vårdavtalen mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och förvaltningarna. Dock har det inte heller varit tydligt enligt tidigare beställar- och utförarmodell vilken roll produktionsstyrelsen borde haft. Produktionsstyrelsen ställer sig bakom nedan beskrivna åtgärder. Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 13 januari 2015 att ge landstingsrådsberedningen i uppdrag att genomföra en organisationsöversyn, Dnr. CK Ett förslag till ny organisation där nuvarande beställar- och utförandemodell avskaffas presenteras landstingsstyrelsen senast den 2 juni Målet ska vara att den nya organisationen ska träda i kraft från och med Inom organisationsöversynen kommer den interna styrningen, uppföljningen och kontroll av verksamheten för barn- och ungdomspsykiatri bearbetas. När styrningen tydliggjorts kan även en adekvat uppföljning och återrapportering ske. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

272 2 (2) Landstingsstyrelsens beslut angående ny uppdrags- och budgetprocess, Dnr CK Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 15 februari 2015, Dnr. HSS , att en övergripande viljeinriktning samt en handlingsplan mot psykisk ohälsa tas fram. Handlingsplanen fokuserar på barn, unga och äldre med psykisk ohälsa samt vuxna med svår psykisk ohälsa. Revisorernas rekommendationer kommer bearbetas i den av hälso-och sjukvårdsstyrelsen beslutade handlingsplanen. Ytterligare åtgärder inom området är påbörjade genom den nationella psykiatrisatsningen PRIO. När det gäller bedömning av medicinska och ekonomiska effekter är detta pågående insatser som är under utveckling med syfte att få en patientcentrerad och jämlik vård som utifrån tillgängliga resurser ger så mycket hälsa som möjligt. Landstinget ingår i SWEUS, nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården. Utvecklingsarbetet inom SWEUS startade 2012, man arbetar idag med åtta patientgrupper och intentionen är att fler ska inkluderas i framtiden. En annan form av kvalitetssäkring och bedömning av medicinska effekter görs inom de nationella kvalitetsregister som landstinget använder. Sveriges Kommuner och Landstings årliga Öppna jämförelser är ett värdefullt verktyg för landstinget när det gäller att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. För Landstinget i Uppsala län Sören Bergqvist Ordföranden Tord Jansson T f Produktionsdirektör

273

274

275 Revisionsrapport Kerstin Svensson, Anders Törnqvist Cert. kommunala revisorer Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Landstinget i Uppsala län November 2014

276 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning Uppdrag Bakgrund Revisionsfråga Metod och avgränsning Barn- och ungdomspsykiatri Nationell nivå Fullmäktiges mål Politiskt ansvar för målgruppen Verksamheter med ansvar för barn och unga Primärvård Specialistnivå Resultat Är verksamheten ändamålsenlig och tillgänglig Behov av barn- och ungdomspsykiatrisk vård Tillgänglighet Vår bedömning Finns förutsättningar för att leda och styra? Mål och uppdragsbeskrivningar Styr behoven vården? Vår bedömning Finns det en tydlig ansvarsfördelning? Inom landstinget Mellan landstinget och kommunerna i länet Vår bedömning Finns det en styrning och struktur för samverkan? Vår bedömning Finns system och rutiner som säkrar uppföljning? Vår bedömning Är uppföljning och rapportering tillfredsställande? Uppföljning och förbättring Återrapportering till politisk nivå Vår bedömning November 2014 Landstinget i Uppsala län Pw C

277 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet 1. Sammanfattning och revisionell bedömning Revisorerna i Landstinget i Uppsala län har beslutat att granska den barn och ungdomspsykiatriska verksamheten. Revisorerna har gett PwC i uppdrag att genomföra granskningen. Den övergripande revisionsfrågan är om och på vilket sätt landstinget säkerställer att barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten är ändamålsenlig och tillgänglig. Vår sammanfattande bedömning är att landstinget i huvudsak säkerställer att barn- och ungdomspsykatriska verksamheten är ändamålsenlig och tillgänglig, men att förbättringsområden finns. Vi grundar oss på följande: Är verksamheten ändamålsenlig och tillgänglig utifrån barn och ungdomars behov? Granskningen visar: Att behov kartläggs mer eller mindre systematiskt. Behovsinventering ingår i de dialoger som förs och arenor finns på både politisk nivå och på tjänstemannanivå för att föra denna dialog. Att tillgänglighetskraven enligt vårdgarantin inklusive den särskilda satsningen för barn och unga hittills har klarats. Att flera av de patienter som intervjuats är missnöjda med tillgängligheten. Att den samlade informationen om vart barn och ungdomar kan vända sig kring frågor om psykisk ohälsa ger kunskap om vilka verksamheter som finns, men visar också på behovet av guidning. Finns det förutsättningar för att leda och styra verksamheten? Granskningen visar: Att mål finns avseende tillgänglighet för samtliga verksamheter, främst med utgångspunkt från vårdgarantin. Att uppdraget från politiken till verksamheten i huvudsak ges, förutom av landstingsplan, via vårdavtal respektive regelböcker. Vår bedömning är att hur tydligt uppdraget anges varierar. Att de styrande dokumenten överlag innehåller relativt få mål och uppdrag som riktas specifikt mot den psykiatriska vården för barn och unga. Vår bedömning är att det är de nationella kraven som har en starkt styrande effekt. Att system för samverkan finns, men ser i praktiken olika ut i länet vilket kan påverka möjligheterna till att nå rätt vårdnivå och därmed också rätt insats. November 2014 Landstinget i Uppsala län 1 av 24 Pw C

278 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Att de dokumenterade ansvarsfördelningar som finns ger stöd i valet av vårdnivå. Att det finns en kunskap om behov inom respektive verksamhet, men att denna kunskap endast delvis finns dokumenterad på klinik- eller förvaltningsnivå. Finns det en tydlig ansvarsfördelning inom landstinget och mellan huvudmännen vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården? Granskningen visar: Att ansvaret för första linjens psykiatri är tydliggjort, men att ansvarsfördelningen mellan barn-och ungdomspsykiatrin och primärvården inte uppfatttas helt adekvat. Att ansvarsfördelning mellan landstinget och kommunerna finns reglerad och därmed uppfylls också det nationella kravet. Att flera dokument finns som stödjer en tydlig ansvarsfördelning och samverkan mellan huvudmännen för specifika målgrupper. Finns det tillförlitliga och säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska och ekonomiska resultat? Granskningen visar: Att det finns system och rutiner för avvikelsehantering. Att det i nuläget finns begränsat underlag för att visa medicinska effekter av insatta åtgärder. Att ett ökat fokus finns kring ekonomiska effekter av insatta åtgärder, där vi bedömer att införande av produktionsplaneringen är en del i detta. Följs resultat i verksamheten upp och rapporteras det till berörda beslutsfattare på ett tillfredsställande sätt? Granskningen visar: Att återrapporteringen är tillräcklig med hänsyn till den styrning som sker i landstingsplan, vårdavtal/regelböcker. Vi bedömer dock att uppföljningen ger en mycket begränsad information om verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa och speglar inte eventuella olikheter i länet. Finns det en styrning och struktur för samverkan mellan huvudmännen? Granskningen visar: Att samverkan finns reglerad både mer generellt och vad avser personer med psykiskt funktionshinder. November 2014 Landstinget i Uppsala län 2 av 24 Pw C

279 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Att det på länsnivå finns forum både på politisk nivå och strategisk tjänstemannanivå för samverkan i gemensamma frågor som rör målgruppen. Regleringen är mer otydligt på nivåerna därunder, vilket kan innebära att samverkan blir personberoende och därmed sårbar. Utifrån den genomförda granskningen vill vi lämna följande rekommendationer: Stärka produktionsstyrelsens roll. Ansvaret för produktionsstyrelsen att säkerställa att beställningen från hälso- och sjukvårdsstyrelsen utförs innebär en mer aktiv roll för produktionsstyrelsen i avtalsprocessen. Tydligare styrning. För en styrning av ändamålsenlighet behöver målen konkretiseras. Vad avser tillgänglighet behövs en ökad uppmärksamhet av att vårdgarantin är en garanti, inte ett mål att uppnå. Säkerställa att insats ges. Förbättring av information och guidning till patienter. Ägandeskap, d.v.s. att någon har tydligt ansvar för patienten och har detta tills någon annan tydligt övertar ansvaret. Kartläggning av den grupp som riskerar att falla mellan stolar för att klargöra behov av åtgärder. Säkerställa kunskap om målgruppen. Ökad rapportering av resultat och effekter till den politiska nivån. Utveckling av system för bedömning av medicinska och ekonomiska effekter. Stöd till första linjen. Den organisationsförändring som genomförts avseende psykologstöd behöver följas upp för att inte leda till färre insatser avseende förebyggande vård eller minskad upptäckt av psykisk ohälsa inom första linjen. November 2014 Landstinget i Uppsala län 3 av 24 Pw C

280 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet 2. Uppdrag 2.1. Bakgrund Psykisk ohälsa har ökat i vårt samhälle och psykisk ohälsa bland unga har blivit allt mer synlig i Sverige 1. Det handlar om symtom som ängslan, oro, nedstämdhet och ångest. Barn och unga med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom behöver ofta insatser från flera aktörer. Att upptäcka tidiga signaler, tillgängligheten till psykiatrin samt samverkan mellan olika huvudmän, aktörer/vårdgivare är av stor betydelse för att möta och hantera den ökade efterfrågan. Sedan år 2008 finns årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL för att förbättra och samordna insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Landstinget har ansvar för att erbjuda personer med psykisk ohälsa den vård och omsorg de behöver. Det är därför angeläget att Landstinget i Uppsala län kan erbjuda en ändamålsenlig vård med hög tillgänglighet. Syftet med granskningen är att bedöma om landstinget säkerställer en ändamålsenlig barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet med hög tillgänglighet. Landstingets revisorer har uppdragit till PwC att genomföra granskningen Revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan som ska besvaras är om och på vilket sätt landstinget säkerställer att barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten är ändamålsenlig och tillgänglig. De revisionskriterier vi utgår från är landstingsfullmäktiges övergripande mål samt nationella mål om tillgänglighet. Följande delfrågor utgör grund för bedömning av den övergripande revisionsfrågan: Är verksamheten ändamålsenlig och tillgänglig utifrån barn och ungdomars behov? Finns det förutsättningar för att leda och styra verksamheten? Finns det en tydlig ansvarsfördelning inom landstinget och mellan huvudmännen vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården? Finns det tillförlitliga och säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska och ekonomiska resultat (inklusive avvikelsehantering)? Följs resultat i verksamheten upp och rapporteras det till berörda beslutsfattare på ett tillfredsställande sätt? Finns det en styrning och struktur för samverkan mellan huvudmännen? 1 w ww.skl/psynk, bland andra folkhälsoforskaren Lars Jerdén November 2014 Landstinget i Uppsala län 4 av 24 Pw C

281 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet 2.3. Metod och avgränsning Granskningsobjekt är i första hand hälso- och sjukvårdsstyrelsen, men även landstingsstyrelsen och produktionsstyrelsen berörs av granskningen. Revisorerna har valt att utgå från Socialstyrelsens och SKL:s definition av psykisk ohälsa, det vidare samlingsbegrepp som inrymmer såväl psykisk sjukdom som psykisk funktionsnedsättning samt besvär som oro, nedstämdhet, ängslan och sömnsvårigheter. De verksamheter som hanterar målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa är på så vis många och i uppdraget ingår att granskningen ska omfatta alla delar av vårdkedjan. Målgruppen är barn och unga 0-18 år. Granskningen har avgränsats till att i första hand omfatta den barn- och ungdomspsykiatriska verksamhet som återfinns inom barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP), habiliteringen samt barnhälsovården. Samtliga dessa verksamheter har ett länsansvar. Insamling av underlag för våra kontrollfrågor har gjorts via en så kallad fokusgrupp. Till denna har förutom ansvariga från ovan nämnda verksamheter även representanter från vårdcentraler och kommunernas elevhälsa inbjudits. På grund av förhinder deltog ej någon representant från elevhälsan. För att få del av deras syntpunkter har telefonkontakter tagits. Detta för att få en så heltäckande bild som möjligt av hela vårdkedjan. Avstämningsintervjuer har därefter genomförts med verksamhetschef för BUP, habilitering samt primärvård samt ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen. För att fånga patientupplevelser har åtta patientintervjuer genomförts. Ett trettiotal intervjupersoner utvaldes slumpvis med hjälp från BUP och habiliteringen. Ett informationsbrev skickades från PwC till de utvalda med information om granskningen och inbjudan till samtal. Nio personer svarade att de var intresserade att delta i en intervju. En person lämnade dock i ett senare skede återbud p g a sjukdom. Av intervjuerna genomfördes en som telefonintervju, övriga var personliga besöksintervjuer. I samtliga fall genomfördes intervjun med vårdnadshavare/förälder. Intervjuerna tog mellan ca 45 minuter och två timmar. Intervjuerna fokuserade på hur den intervjuade fick kontakt med vården, väntetider och hur de ansåg att vården fungerat. Granskningen har även omfattat studier av dokument såsom reglemente, landstingsplan , vårdavtal, överenskommelser om ansvarsfördelning/samverkan samt uppföljningar. Samtliga intervjuade och deltagare i fokusgruppen har beretts möjlighet att sakgranska rapporten. November 2014 Landstinget i Uppsala län 5 av 24 Pw C

282 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet 3. Barn- och ungdomspsykiatri 3.1. Nationell nivå De senaste åren har stora satsningar gjorts för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Under 2013 satsade regeringen 870 miljoner kronor. I överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beskrivs prioriterade områden. Satsningen fokuserar under perioden på barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Områden som lyfts i den nationella satsningen är bland annat: Tillgänglighet till första linjens psykiatri (med första linjen menas funktion eller verksamhet i kommun eller landsting som först möter barn eller ungdom med tecken på psykisk ohälsa) Samordnad individuell plan (SIP) för barn och unga under 18 år Förebyggande av psykisk ohälsa Stöd och behandling på nätet Utveckling av heldygnsvård. Två grundkrav finns för att landstingen och kommunerna över huvud taget ska få del av aktuella stimulansmedel. Dels måste överenskommelser finnas mellan huvudmännen om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning, dels ska en webbaserad (eller motsvarande) information finnas om vart i landstinget och kommunerna unga med psykisk ohälsa kan vända sig för att få vård, stöd eller hjälp Fullmäktiges mål I landstingsplanen anges de övergripande målen för all verksamhet där utgångspunkten är den enskilde och dennes behov. Inledningsvis anges bland annat att Landstinget ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av hög kvalitet,..målet är en hälso- och sjukvård utan köer.. Vidare anges att närsjukvården ska utvecklas i syfte att ge större möjligheter till vård i närmiljön Målet är en smidig sjukvård och omsorg där patienten inte ska påverkas av administrativa gränser mellan landstinget och kommunerna. De övergripande målen utvecklas vidare i landstingets balanserade styrkort under respektive perspektiv medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse samt medarbetare. För varje område anges strategiska mål, framgångsfaktorer samt mål och mått för Exempel på målområden är bemötande, tillgänglighet, standardisering av processer, införande av effektiva behandlingsmetoder och samarbete. I själva planen under Förnyelse uppmärksammas personer med psykisk ohälsa. De nationella prioriteringarna beskrivs liksom pågående utveckling i landstinget. Det November 2014 Landstinget i Uppsala län 6 av 24 Pw C

283 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet framgår t ex att en webbaserad information om vart man kan vända sig ska tas fram av landstinget och kommunerna i länet. De särskilda satsningar 2014 som berör granskningsområdet avser främst tillgänglighet. För barn och ungdomar med psykisk hälsa beskrivs den förstärkta vårdgarantin. Detta beskrivs närmare under avsnitt i rapporten. Fullmäktige har fattat beslut om förändrad organisation som berör målgruppen - Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården. Beslutet innebar att psykologer för MVC (mödravårdcentral), BVC (barnavårdcentral) och ungdomsmottagning samt första linjens BUP liksom barnspecialistmottagningarna organisatoriskt flyttades från primärvården till Akademiska sjukhuset. Beslutet innebar också att förvaltningen där habiliteringen ingår bytte namn till Hälsa och habilitering och fick ett utökat ansvar vad avser samordning och utveckling av närvården som till en del kan beröra målgruppen. Huvudorsak till de organisatoriska förändringarna var behovet av konkurrensneutralitet samt att samordning och styrning bör organiseras fristående från utförarna av primärvård. Förändringen ska även ge ett stöd till den samlade primärvården Politiskt ansvar för målgruppen Landstingsstyrelsen Ansvaret för målgruppen ingår i styrelsens utövande av det samlade ledningsansv a- ret. Landstingsstyrelsen är representerad i Samverkansnämnden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. I samband med arbetet i nämnden finns ett ansvar för innehållet i den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten, se vidare avsnitt Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) ansvarar för beställarstyrningen av hälso- och sjukvård för länsinvånarna med utgångspunkt i befolkningens behov. Styrelsen har också ett förstahandsansvar för samverkansområden gentemot de kommunala delarna av vårdkedjan. Till styrelsen finns tre länsberedningar (Norra länsberedningen som omfattar Heby, Östhammar, Tierp och Älvkarleby, Mellersta som omfattar Uppsala och Knivsta samt Södra som omfattar Enköping och Håbo). Beredningarnas syfte är att de lokala förutsättningarna och det lokala perspektivet ska beaktas i styrelsens arbete. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beställning till verksamheterna förmedlas via vårdavtal mellan styrelsen och respektive förvaltning/motsvarande. Produktionsstyrelsen Produktionsstyrelsen ansvarar för att samtliga förvaltningar som arbetar med hälso- och sjukvård uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. November 2014 Landstinget i Uppsala län 7 av 24 Pw C

284 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Styrelsen ansvarar för att förvaltningarna genomför sina uppdrag och uppfyller målen i aktuella vårdavtal med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Produktionsstyrelsen fastställer också budget för verksamheterna Verksamheter med ansvar för barn och unga Primärvård Vårdcentraler med flera Primärvården har ett basansvar för personer med psykisk ohälsa oavsett ålder. Av den 3-åriga överenskommelsen mellan primärvården och division psykiatri som vi tagit del av (underskriven i juni 2012) beskrivs primärvårdens ansvar i förhållande till barn- och ungdomspsykiatrin för ett antal diagnoser, till exempel depression, ätstörning, krisreaktion och neuropsykiatrisk störning. De icke anslagsfinansierade verksamheterna som v årdcentral, BVC, MVC, familjecentral samt ungdomsmottagning kan alla komma i kontakt med målgruppen. Både offentliga och privata utförare finns för verksamheten, varav de offentliga svarar för cirka 60 % av patientunderlaget och de privata för cirka 40 %. Familjecentraler och ungdomsmottagningar finns på flera platser i länet. Etablering av dessa innebär förutsättningar för en lokal samverkan mellan flera aktörer väsentliga för målgruppen. Barns vård och hälsa Från om med första januari 2014 har, som tidigare nämnts, psykologkompetensen för aktuell målgrupp flyttats från primärvården till Akademiska sjukhuset, Barns vård och hälsa. Verksamheten ska utgöra stöd för primärvården och agera första linjen tillsammans med BUP;s telefonrådgivning. Psykologinsatsen för de mindre barnen (0-5 år) följer de program och riktlinjer som finns inom MVC respektive BVC. Inom Barns vård och hälsa finns även multiprofessionellt barnskyddsteam Specialistnivå Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik (BUP) BUP har huvudansvaret för barn och unga med allvarlig psykisk störning/sjukdom. Verksamhetens inriktning är kvalificerad psykiatrisk utredning och behandling. Fokus är öppenvårdsverksamhet, men möjlighet till inläggning finns på akutavdelningen. Mottagningar finns i fyra av länets kommuner, därutöver finns utredningsenhet, ätstörningsenhet samt konsultmottagning som kan ge stöd till barn som är inneliggande på somatiska avdelningar. Vård och behandling på BUP kräver inte remiss. Diagrammen nedan visar klinikens produktion inom både öppen och slutenvård. November 2014 Landstinget i Uppsala län 8 av 24 Pw C

285 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet I figuren nedan ses antalet besök och ärenden för de senaste åren Antal besök och ärenden Öppenvård Besök Ärenden År2009 År2010 År 2011 År 2012 År 2013 Antalet besök är relativt konstant, antalet ärenden ökar dock, från 3056 år 2009 till 3618 år 2013, vilket motsvarar en ökning på ca 18 procent. 600 Åldersfördelning. Antal individer Öppenvård år år 2år 3år 4år 5år 6år 7år 8år 9år 10år 11år 12år 13år 14år 15år 16år 17år 18år 19år 20år 21år < Merparten är i åldrarna över 10 år. Över hälften- 55 procent är pojkar. November 2014 Landstinget i Uppsala län 9 av 24 Pw C

286 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Andel individer (0-17 år) som besökt öppenvården 8% 7% 6% 6,3% 5,3% 6,9% 5,5% 5,9% 6,2% 5% 4% 3,6% 4,4% 3% 2% 1% 0% Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar Vissa skillnader kan iakttas mellan kommunerna. Störst andel besök i förhållande till befolkningen har Håbo och Heby, lägst Uppsala och Knivsta. Antal vårddagar, inskrivningar och individer. Slutenvård År År År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År År Vårddagar Inskrivningar Individer Antalet vårddagar inom slutenvården har från år 2005 till år 2010 stadigt ökat, för att åren därefter ligga på en, bortsett från år 2012, stabil nivå. Både antalet individer och antalet inskrivningar har dock minskat något under perioden 2005 till Antalet inskrivningar från 158 till 132 och antalet individer från 112 till 97. Det innebär att medelvårdtiden har ökat, se nedanstående diagram. November 2014 Landstinget i Uppsala län 10 av 24 Pw C

287 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 År ,6 11,1 År 2006 Medelvårdtid per individ År ,4 År ,5 År ,9 År ,2 År ,5 År ,0 År ,3 Medelvårdtiden per inskriven individ visar en ökande trend, på åtta år är ökningen ca 73 procent. Två tredjedelar av de inskrivna är flickor, vilket skiljer sig från öppenvården där flickorna svarar för mindre än hälften (45 procent) av besöken. Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings ena huvuduppdrag är att tillgodose behovet av habilitering/rehabilitering, hjälpmedel, tolkservice samt ge råd och stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vård och behandling vid Hälsa och habilitering kräver remiss som åtföljs av utredning som styrker behov och funktionshinder. Utredningen omfattar bland annat medicinsk bedömning, psykologutlåtande samt pedagogisk bedömning. Inströmningen av barn och unga till verksamheten har generellt ökat inkom 184 nya remisser avseende barn (alla funktionshinder) och 2013 var motsvarande antal remisser 248, en ökning med ca 35 %. Av dessa hör en del till granskningens målgrupp, då psykisk ohälsa ofta är en tilläggsproblematik vid olika funktionshinder. Både BUP och Hälsa och habilitering utgör en del av landstingets samarbetsforum Centrum för funktionshinder. Uppsala universitet, Regionförbundet i Uppsala län samt Uppsala kommun adjungeras till forumet. November 2014 Landstinget i Uppsala län 11 av 24 Pw C

288 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet 4. Resultat 4.1. Är verksamheten ändamålsenlig och tillgänglig Behov av barn- och ungdomspsykiatrisk vård Kriterier som bedöms är: Behov kartläggs och ligger till grund för prioritering Bedömning av behov och resurser för specialistsjukvården sker i dialog mellan landstingets beställaravdelning och respektive ledning. Arenor finns etablerade för att mötas och utbyta erfarenheter med berörda aktörer inom området bland annat genom Regionförbundets försorg. Den politiska nivån ställer krav på kartläggning av behov för utveckling av vården i bland annat vårdavtal. Tydligast syns detta i vårdavtalet med Hälsa och habilitering där anges ett ansvar för verksamheten att regelbundet ta reda på brukarens och närståendes behov och förväntningar på verksamheten. Även brukarens behov av information, inflytande och delaktighet uppmärksammas i avtalet. Kraven är kopplade till målrelaterad ersättning. Någon motsvarande skrivning i vårdavtalet för Akademiska sjukhuset kan vi inte finna. Underlag för kartläggningen av behov ser olika ut beroende på verksamhet. Inom habiliteringen utgör de individuella habilteringsplaner som tas fram för varje patient/brukare ett viktigt underlag. Kunskapen har bland annat lett fram till det stora kursutbud som förvaltningen erbjuder. BUP beskriver snarare att behoven till stor del kartläggs i den dialog som sker inom närvårdsarbetet tillsammans med kommunernas elevhälsa och socialtjänst. Behoven lyfts även i dialogen med beställarenheten. Dialogerna präglas av tillit och förtroende byggt på i flera fall mångåriga personliga relationer. Ytterligare ett underlag finns i undersökningen Liv och hälsa ung som genomförs i samarbete mellan Regionförbundet, Landstinget i Uppsala län och länets kommuner. Cirka elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet har svarat på frågor om sin hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. År 2013 genomfördes Liv och hälsa ung för femte gången. Undersökningen är tänkt att användas som underlag för att planera insatser inom såväl hälso- och sjukvården som kommunernas samhälls- och välfärdsarbete. Undersökningen används som en ram en utgångspunkt i dialogen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och beställarna avseende behov och resurser. Hälsa och habilitering använder inte undersökningen Liv och hälsa ung eftersom den inte är anpassad till deras målgrupp. November 2014 Landstinget i Uppsala län 12 av 24 Pw C

289 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet De intervjuade menar också att enkäter har sin begränsning i och med att det är svårt att få svar på brukarenkäter inom framför allt BUP. I år provas en enkel variant av digital utvärdering i samband med besök vid mottagningen i Tierp. Implementering av SIP (samordnad individuell plan) pågår. Planen är i sig ett dokument för att kartlägga behov på individnivå då olika aktörer är aktuella. Viss osäkerhet råder kring hur SIP kan användas i verksamheten. Patientintervjuer Av intervjuerna framkommer att flera i ett tidigt skede upplever brister i förståelse för de upplevda problemen. Flera intervjuade lyfter också att skolan många gånger saknar kompetens och resurser att ta hand om och hantera upplevda problem. Primärvården uppfattas generellt inte ha varit någon aktiv part i att upptäcka och behandla problem och behov. För att få tillgång till specialistnivån uppfattar flera att det krävs att man som förälder/vårdnadshavare måste ligga på, annars händer inget. Några intervjuade uppger också att de tagit direktkontakt med ex vis BUP när det inte hänt något i de kontakter man haft med andra aktörer. När specialistinsatser väl är insatta så uppfattas förståelsen för problemen/behoven vara bättre och tillgängligheten många gånger som mycket god. Det är enkelt att få kontakt med behandlare via telefon, mail eller på andra sätt. Flera intervjuade tar upp att de saknar en aktiv vägledning för att få hjälp. De upplever att de inte har överblick över det samlade utbudet av vård och hjälp på olika nivåer utan behöver en beskrivning och hänvisning till vad olika vårdgivare kan hjälpa till med. Några intervjuade tar upp att de mötts av att en vårdgivare uttrycker att de upplevda problemen inte är deras bord men att de därefter inte ges en aktiv guidning och ett stöd för att utan onödigt dröjsmål komma i kontakt med rätt vårdnivå/vårdgivare. Av intervjuerna framgår också att det i flera fall upplevs som otydligt vad som ska hända efter det att en utredning eller behandling avslutats. En efterfrågan finns på att få veta vad det tänkbara utfallet kan bli och vilka alternativ som kan finnas Tillgänglighet Kriterier som bedöms är: Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrisk vård är tillfredsställande Inom den särskilda satsningen som görs från statens sida för att förbättra tillgängligheten för barn och unga med psykisk hälsa har 180 miljoner kronor avsatts till de landsting som klarar målen. Kraven på tillgänglighet innebär att minst 90 % av patienterna ska ha fått en första bedömning och minst 80 % en påbörjad fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. November 2014 Landstinget i Uppsala län 13 av 24 Pw C

290 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Enligt Väntetider i vården har BUP i Uppsala län för innevarande års första åtta månader klarat målet, 91 % vad avser första bedömning och till 99 % vad avser utredning/behandling. Den förstärkta vårdgarantin avser även barn och ungdomar med autismfrågeställning 2 som vänder sig till Hälsa och habilitering. Däremot omfattas inte övriga barn och unga med psykisk ohälsa i kombination med andra funktionshinder. Till och med september i år, har enligt uppgift från verksamheten vårdgarantin uppnåtts. 100 % av aktuella barn och unga har fått en första bedömning inom 30 dagar och för 98,7 % har en fördjupad utredning/behandling inletts inom 30 dagar. Inom vårdcentraler, BVC och MVC gäller samma tillgänglighetskrav för alla patienter oavsett ålder eller problem. Hittills i år har 92 % fått kontakt via telefon samma dag och 90 % fått kontakt med läkare inom 7 dagar, enligt Väntetider i vården. Från samtliga verksamheter anges ett högt patienttryck och att verksamheten ligger på gränsen till att klara de tillgänglighetskrav som idag gäller. De orsaker som nämns är dels en ökad kunskap om möjligheter till stöd, dels samhällets ökade krav på utredningar för att få del av stöd. Ett av grundkraven för att ta del av vissa stimulansmedel är, som tidigare nämnts, tillhandahållande av webbinformation om aktuella aktörer för barn och unga med psykisk ohälsa, vilket spelar roll för tillgängligheten. Sedan år 2013 finns en sådan samlad information via länken Den satsning som föreskrivs från nationellt håll på tidiga insatser får starkt stöd av intervjuade verksamhetsföreträdare. Satsningen på första linjen lyfts av de granskade verksamheterna, där särskilt skolans elevvård och förskolans förutsättningar att fånga tidiga signaler bedöms som viktiga faktorer för att möjliggöra tidiga insatser. Det finns också en förväntan från berörda verksamheter att kommunernas elevhälsa och skolan generellt ska kunna ge målgruppen ett stort stöd. Av patientintervjuerna framkommer från flera en upplevelse av att skolan inte har tillräckliga kunskaper och resurser för att ta hand om och hantera upplevda problem. Vi noterar att det pågår utbildningsinsatser bland skolpersonal för att öka kunskaperna om bland annat neuropsykiatriska funktionshinder. Vi ser även exempel på att strukturer skapas som möjliggör en-väg-in till elevhälsoinsatser för att på så sätt öka tillgängligheten för föräldrar/vårdnadshavare och elever och att öka möjligheterna till tidig upptäckt och hantering av problem. Även landstingets möjligheter att upptäcka behov i tid har en avgörande roll. Överflyttningen av psykologer och barnspecialistmottagningar till Akademiska sjukhuset anses av de intervjuade ha inneburit att kompetensen ute på själva vårdcentralen har minskat kring just barn och unga med psykisk ohälsa. Det finns också en farhåga att psykologkompetensen äts upp av specialistsjukvården. 2 Enligt definition på nationell nivå November 2014 Landstinget i Uppsala län 14 av 24 Pw C

291 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Ett stöd i själva utredningsarbetet i samband med remittering till specialistsjukvården är den samverkan som sker inom VITS (vardagsnära insatser i tidig samverkan) som sker mellan landstinget och kommunerna. Arbetet beskrivs dock som olika utvecklat i länet Vår bedömning Vår bedömning är att oavsett om krav på kartläggning framgår eller ej från politisk nivå så kartläggs behov mer eller mindre systematiskt. Behovsbeskrivningen finns med i den dialog som sker mellan dels beställaren och verksamheten, dels i de samverkansforum som finns etablerade. På specialistnivå får vi uppfattningen att kunskapen om behov genom handlingsplaner och utvärdering av dessa är mer systematiserad inom habiliteringen, medan den är mer person- och professionsbunden inom BUP. Kraven på tillgänglighet finns och är tydliga utifrån framför allt vårdgarantin. Tillgänglighetskraven enligt vårdgarantin inklusive den särskilda satsningen för barn och unga har hittills klarats. Vårdgarantin måste dock ses, enligt vår bedömning, som just en garanti för att inte behöva få vänta ännu längre, d.v.s. en slags lägsta nivå. Vi ser en risk i att verksamheterna i nuläget beskriver sig vara på gränsen till att klara detta. Den förstärkta vårdgarantin för barn och unga omfattar också bara valda delar av målgruppen. Flera av de patienter som intervjuats är missnöjda med tillgängligheten. Vi bedömer att det främst har att göra med bristande information från vårdgivaren om vart man ska vända sig och otillräcklig hjälp med att etablera ny kontakt. Men även att tiden inom vårdgarantin kan uppfattas som lång. I och med att målgruppen finns inom olika förvaltningar med olika uppdrag och delvis olika styrning och finansiering finns risken att målgruppen hamnar mellan stolarna eller bollas mellan olika aktörer. Vår bedömning är det finns barn och unga som varken bedöms ha kriterier för att tas om hand av specialistsjukvården eller för vilka första linjen inte fullt ut anser sig klara av att hantera. Denna grupp behöver kartläggas - vilket behov har de och vilka insatser måste till? Den organisationsförändring som genomförts avseende psykologstöd bedömer vi behöver följas upp för att säkerställa att första linjen får det stöd som var tänkt. Framför allt för målgruppen 6-18 år för att inte leda till färre insatser avseende förebyggande vård eller minskad upptäckt av psykisk ohälsa. Vi bedömer att den samlade informationen om vart barn och ungdomar kan vända sig kring frågor om psykisk ohälsa ger en kunskap om vilka verksamheter som finns. Men den web-baserade portalen visar också på mängden av aktörer, vilket vi menar sannolikt innebär ett behov av guidning. Detta stöds också av en del av våra patientintervjuer. Någon form av ägandeskap för respektive patientärende anser vi behövs. Vår uppfattning är att om samordnad individuell plan, SIP, används på det sätt som är tänkt omfattar planen ett ägandeskap. Vilket skulle förhindra en stor del av de farhågor November 2014 Landstinget i Uppsala län 15 av 24 Pw C

292 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet och osäkerhet som idag finns bland både verksamhet och patienter. Granskningen visar att ytterligare information behövs kring hur planen kan nyttjas Finns förutsättningar för att leda och styra? Mål och uppdragsbeskrivningar Kriterier som bedöms är: Mål finns avseende ändamålsenlighet och tillgänglighet Uppdragsbeskrivningar finns för de olika verksamheterna Vi utgår från att de strategiska målen från fullmäktige är avgörande för en ändamålsenlig vård. Målen finns uttryckta på övergripande nivå i landstingsplanen och i landstingets styrkort. Målen beskrivs i generella termer och är inte adresserade till någon specifik verksamhet. Mål kring tillgänglighet finns och anger att den förstärkta vårdgarantin gäller inom barn och ungdomspsykiatrisk vård, vilket även inkluderar barn och unga med autismspektra inom Hälsa och habilitering. De övergripande målen konkretiseras i verksamheternas styrkort. Inom psykiatrin finns styrkort framtaget på divisionsnivå, men kommer även att tas fram för BUP Uppdraget från HSS ges i den beställning genom vårdavtal som tecknas mellan styrelsen och respektive förvaltning. Följande vårdavtal finns: Vårdavtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset Vårdavtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Hälsa och habilitering Vårdavtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Primärvården Avtalen för Akademiska sjukhuset och Hälsa och habilitering utgår från de övergripande mål som finns i landstingsplanen. Generella skrivningar finns som berör granskningsområdet, exempelvis krav på medverkan i kvalitetsregister. Vissa delar berör mer direkt vården för barn och unga med psykisk sjukdom, då framför allt krav på tillgänglighet och samverkan. Exempelvis att besöks- och behandlingsgarantin ska följas, vilket inkluderar den förstärkta vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa samt att individuella planer (SIP) 3 ska införas. 3 Lagkrav i HSL och SoL November 2014 Landstinget i Uppsala län 16 av 24 Pw C

293 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Avtalet för primärvården avser endast den anslagsfinansierade verksamheten och är mindre aktuellt för denna granskning i och med den överflyttning av verksamhet som ägt rum. För uppdrag inom Vårdvalet används regelböcker som anger ett mer detaljerat krav på vårdgivaren. Regelbok finns för de tre uppdragen vårdcentral, MVC och BVC. För MVC och BVC finns även nationella program och riktlinjer som ger ett strukturerat och tydligt uppdrag avseende barn och unga. Under det senaste året har avstämningar mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen genomförts inför kommande vårdavtal Styr behoven vården? Kriterier som bedöms är: System finns som underlättar att barn och ungdomars behov av vård styr flödet till respektive vårdgivare Struktur och forum för samverkan finns, men kan se olika ut i länet, se vidare avsnitt 4.6. Vi utgår från att de dokumenterade ansvarsfördelningar som finns har tillkommit i syfte att säkra patientflödet mellan berörda vårdnivåer. Ansvarsfördelningen mellan BUP och primärvården är klargjord i överenskommelse utifrån diagnoser. Även ansvarsfördelningen för personer med funktionshinder är reglerad mellan specialistnivån och primärvården Vår bedömning Mål finns avseende tillgänglighet för samtliga verksamheter, främst med utgångspunkt från vårdgarantin. De övergripande målen i övrigt behöver, enligt vår bedömning, konkretiseras inom respektive verksamhet för att vara styrande av en ändamålsenlig verksamhet. Vår uppfattning är att styrkorten är en väsentlig del i detta. Styrkort finns inte framtaget för BUP, men arbetet pågår. Uppdraget från politiken till verksamheten uppfattar vi ges förutom i landstingsplan via vårdavtal respektive regelböcker. Vår bedömning är att Hälsa och habilitering får stöd i definitionen av sitt uppdrag via vårdavtalet, medan vi har svårare att läsa ut uppdraget för BUP via vårdavtalet för Akademiska sjukhuset. De generella uppdrag som ges behöver konkretiseras för respektive verksamhet för att vara en styrning mot en ändamålsenlig verksamhet. Regelböckerna utgör i huvudsak förfrågningsunderlag för att starta/driva verksamhet inom Vårdvalet. Överlag innehåller de styrande dokumenten relativt få mål och uppdrag som riktas specifikt mot den psykiatriska vården för barn och unga. Istället hänvisas till de November 2014 Landstinget i Uppsala län 17 av 24 Pw C

294 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet utvecklingsarbeten som drivs från nationellt håll. Vår bedömning är också att de nationella kraven har en starkt styrande effekt på verksamhetsnivå. Vårdavtalen upprättas mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och respektive förvaltning. Produktionsstyrelsen deltar inte, vad vi kan se, i detta arbete men har ansvaret för att verksamheterna lever upp till avtalet samt fastställer budget. Vår bedömning är att Produktionsstyrelsen behöver få en mer aktiv roll i processen kring framtagande av vårdavtal och regelböcker för att kunna axla sitt ansvar. System för samverkan finns framför allt via den länsuppbyggda samverkan. I praktiken ser samverkan dock olika ut i länet vilket vi anser kan påverka möjligheterna till att nå rätt vårdnivå och därmed också rätt insats. Vår bedömning är att de dokumenterade ansvarsfördelningar som finns ger stöd i valet av vårdnivå. Vi bedömer att det finns en kunskap om behov inom respektive verksamhet, men att denna kunskap inte finns nedtecknad på klinik- eller förvaltningsnivå Finns det en tydlig ansvarsfördelning? Inom landstinget Kriterier som bedöms är: Ansvaret för första linjens psykiatri är tydliggjort inom landstingets ansvarso m- råde Samverkan mellan vårdgivare och huvudmän är den strategi som landstinget valt för att hantera första linjen, snarare än att bygga upp en specifik första linjeorganisation. Flera verksamheter är att betrakta som första linjen, inom landstinget finns: MVC och BVC för målgruppen 0-5 år. Vårdcentraler för barn/ungdomar 0-18 år. Barnspecialistmottagningen med psykologstöd till MVC, BVC och ungdomsmottagningar. BUP.s telefonrådgivning. Därutöver finns ungdomsmottagning och kommunernas elevhälsa som viktiga aktörer i första linjen. Primärvården har ett basansvar för hälso- och sjukvård för alla åldrar, vilket inkluderar psykisk ohälsa. Ansvarsfördelningen med utgångspunkt i olika diagnoser mel- November 2014 Landstinget i Uppsala län 18 av 24 Pw C

295 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet lan primärvården och psykiatrisk specialistnivå finns reglerad via en länsövergripande överenskommelse 4. För personer med psykiskt funktionshinder finns ansvaret mellan primärvård och specialistnivå inom BUP respektive Habilitering reglerad i överenskommelse om samverkan kring målgruppen. Det finns nedtecknat ansvar för verksamheterna att samverka, t ex i vårdavtalet för Akademiska sjukhuset framgår ett ansvar för verksamheten att samverka med primärvården och lasarettet i Enköping kring remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan. Vid fokusgruppen framkom följande: För barn 0-5 år finns en bra struktur och organisation genom MVC och BVC för att möta barns behov av psykisk ohälsa. MVC oh BVC psykologerna hade t o m september i år kontakt med barn och BUP med 46 barn, fem år eller yngre, med spridning över hela länet. I relation till BUP:s totala antal patienter är detta således en förhållandevis liten grupp. För att upptäcka små barn med risk för psykisk ohälsa förutsätts en kompetens inom förskolan och inom primärvården generellt. Barn/ungdomar 6-18 år tar ofta den första kontakten via ungdomsmottagning, elevhälsa, barnspecialistmottagning eller BUP. Det sker en glidning ju högre upp i tonåren desto mer sannolikt att besöket sker till vårdcentralen, ofta p g a ett psykosomatiskt problem Mellan landstinget och kommunerna i länet Kriterier som bedöms är: Ansvarsfördelningen i förhållande till kommunerna i länet är tydliggjort Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård finns fastställd av respektive landstingets och kommunernas nämnder och styrelse. Överenskommelsen omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser till samtliga målgrupper där landstinget och kommunerna behöver samverka. Se vidare avsnitt 4.6. Likalydande överenskommelser om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län har tecknats mellan landstinget och respektive ko m- mun Vi har tagit del av den överenskommelse som är tecknad med Uppsala kommun, reviderad i juni Av överenskommelsen framgår landstingets ansvar på primärvårds- respektive specialistnivå inom Barn- och ungdomspsykiatri och Habilitering. Av överenskommelsen framgår även huvudmännens gemensamma ansvar samt hur samverkan är utformad på regional, lokal och individnivå. 4 Överenskommelse mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård kring handläggning av psykiatrisk sjukdom November 2014 Landstinget i Uppsala län 19 av 24 Pw C

296 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Överenskommelserna tar också upp konkreta frågor. En av dessa är kostnadsfördelning mellan huvudmännen vid placering på Hem för vård eller boende (HVB). Samverkansriktlinjer, rutiner och blanketter publiceras på ViS (Vård i Samverkan) på landstingets webbsida. TKL (tjänstemannaberedning kommuner och landsting) har fastställt en plan för dokumenthantering, där ansvar och struktur för de gemensamma samverkansdokumenten anges. På verksamhetsnivå har arbetet inom VITS 5 enligt de intervjuade inneburit ett bra stöd. VITS är ett samarbetsprojekt i länet för arbetet med familjer som har barn med koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter eller annat som kan antas ha en neuropsykiatrisk grund. Ansvaret och resurser för projektet delas av landstinget och kommunerna. Även andra dokument finns framtagna som stöd för ansvarsfördelning och samverkan, exempelvis: Hjälpreda autism ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med autismspektrum Enköpings kommun och Landstinget i Uppsala län, uppdaterad Hjälpreda autism ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med autismspektrum Håbo kommun och Landstinget i Uppsala län, gäller fr o m Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län Hjälpreda utvecklingsstörning 2014, Vård och bildning, Landstinget i Uppsala län och Specialpedagogiska skolmyndigheten (stöd för personal), daterad Hjälpreda autismspektrumtillstånd 2014, Vård och bildning, Landstinget i Uppsala län och Specialpedagogiska skolmyndigheten (stöd för personal), daterad Samordnad individuell plan i Uppsala län, riktlinje och rutin Vår bedömning Ansvaret för första linjens psykiatri är tydliggjort genom dokumenterad ansvarsfördelning för psykiatriska diagnoser och för personer med psykiskt funktionshinder inom landstinget. Granskningen visar att ansvarsfördelningen mellan barn-och ungdomspsykiatrin och primärvården inte uppfattas helt adekvat. En anledning är den överflyttning av psykologkompetens som ägt rum. Ansvarsfördelningen gjordes också före de organisatoriska förändringar som ägt rum avseende psykologstöd till vårdcentraler med flera och Hälsa och habiliterings utökade ansvar. 5 Vardagsnära insatser i tydlig samverkan November 2014 Landstinget i Uppsala län 20 av 24 Pw C

297 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Ansvarsfördelning mellan landstinget och kommunerna finns reglerad och därmed uppfylls också det nationella kravet. Regelbundna revideringar möjliggör anpassning till nya förutsättningar. För en väl fungerande första linje är landstinget beroende av kommunernas kompetens och resurser. Hur landstinget svarar mot de krav som samverkansöverenskommelser anger avseende kompetensöverföring och metodutveckling är viktigt att följa. Flera dokument finns som stödjer en tydlig ansvarsfördelning och samverkan mellan huvudmännen för specifika målgrupper Finns det en styrning och struktur för samverkan? Kriterier som bedöms är: Samverkan mellan huvudmännen finns reglerad på politisk, strategisk och operativ nivå i länet. Det finns forum för samverkan på politisk, strategisk och operativ nivå i länet. Styrelsen för Regionförbundet i Uppsala län är politiskt forum för gemensamma frågor i länet. På länsnivå finns även en tjänstemannaberedning (TKL) för gemensamma frågor inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Tjänstemännen i TKL har mandat från sina respektive nämnder att företräda dessa i de gemensamma frågorna. Skolan kan adjungeras vid behov. Av överenskommelsen om samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet framgår att samverkan på lokal nivå sker genom regelbundna möten mellan landstings- och kommunpolitiker, men beskrivs inte närmare. Lokala samverkansgrupper finns på tjänstemannanivå och arbetsgrupper/projektgrupper kan tillsättas i samband med gemensamma utvecklingsarbeten. Närvårdskoordinatörer finns i ett antal kommuner i länet och svarar för att driva samverkansfrågor. Ett konkret exempel på samverkan mellan huvudmännen är de gemensamma insatser som byggts upp via socialpsykiatriska behandlingsteamet för att möta behoven hos barn och unga med allvarlig psykisk störning och självskadebeteende. Landstingets egna styrdokument som vårdavtal och styrkort anger också att samverkan ska ske med kommunerna och andra vårdgivare Vår bedömning Vår bedömning är att samverkan finns reglerad både mer generellt och vad avser personer med psykiskt funktionshinder. På länsnivå finns forum både på politisk nivå och strategisk tjänstemannanivå för samverkan i gemensamma frågor som rör målgruppen. November 2014 Landstinget i Uppsala län 21 av 24 Pw C

298 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet På nivåerna därunder uppfattar vi att samverkan sker, men där regleringen är mer otydlig. Vilket kan innebära att samverkan blir relativt personberoende och därmed sårbar. Stor del av samverkan byggs inom den närvårdsstruktur som är under uppbyggnad Finns system och rutiner som säkrar uppföljning? Kriterier som bedöms är: System och rutiner för avvikelsehantering finns och fungerar tillfredsställande Det finns underlag som visar medicinska effekter av insatta åtgärder Det finns underlag som visar ekonomiska effekter av insatta åtgärder Avvikelsehantering Samtliga verksamheter som berörs av granskningen har, enligt uppgift, system (MedControl) och rutiner för avvikelsehantering. Tidigare nämnd överenskommelse kring ansvarsfördelning mellan huvudmännen anger hur avvikelsehantering ska kopplas till dokumentet och att avvikelser ska användas vid uppföljning av överenskommelsen. Medicinska effekter Enligt vårdavtalet ska nationella riktlinjer, SBU-rekommendationer samt regionala vårdprogram tillämpas. Inom den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten finns inga särskilda vårdprogram som vänder sig till barn och unga, däremot finns ett antal nationella riktlinjer som avser psykiatriska diagnoser. BUP medverkar i Riksät (nationellt kvalitetsregister för ätstörningar) och även BUSA (nationellt kvalitetsregister för uppföljning av ADHD-behandling). Målet är att delta i fler nationella kvalitetsregister. Hälsa och habilitering medverkar i HabQ (nationellt kvalitetsregister för bland annat autism). Registret är relativt nytt. Habiliteringen deltar även i framtagande av nyckeltal inom NYSAM, vilket möjliggör jämförelser med andra. BVC följer upp sina standardiserade program för barn i ålder 0-5 år. För övriga åldersgrupper inom vårdcentralerna saknas statistik. Statistik och systematik för att följa upp behandlingsinsatser beskrivs som ett förbättringsområde. I flera verksamheter pågår också ett kvalitetsarbete. Ekonomiska resultat Införandet av produktionsplanering har startat i landstinget. Produktionsplaneringen beskrivs generellt ge ökad information kring ekonomi kopplat till resursåtgång. Verksamheterna beskriver ett ökat fokus på mer kostnadseffektiva lösningar. November 2014 Landstinget i Uppsala län 22 av 24 Pw C

299 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Habiliteringen nämner som exempel den förskjutning som ägt rum av insatser i grupp istället för till respektive individ vad avser information och kunskapsöverföring. Ett annat exempel på ekonomiska effekter av insatta åtgärder är det behandlingsarbete som bedrivits av Socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) sedan år Under år 2011 gjordes en utvärdering av bl a vilka ekonomiska effekter som uppstått genom teamets arbete. Utvärderingen visade att arbetet i teamet inneburit att stora kostnader kunnat undvikas inom andra verksamhetsområden, som exempelvis kostnader för placeringar i HVB-hem Vår bedömning Vår bedömning är att det finns system och rutiner för avvikelsehantering. Vi har inte i granskningen fått signaler om att hanteringen inte fungerar tillfredsställande. I nuläget finns begränsat underlag för att visa medicinska effekter av insatta åtgärder. Utveckling inom området pågår. Vår bedömning är att detta är områden som behöver utvecklas på nationell nivå för att dels skapa en gemensam kunskapsbas att ställa verksamheten mot, dels för att möjliggöra jämförelser och skapa best practice. Ett ökat fokus finns kring ekonomiska effekter av insatta åtgärder, där vi bedömer att införande av produktionsplaneringen är en del i detta. Än så länge har dock inte ett mer systematiskt arbete kring detta erhållits Är uppföljning och rapportering tillfredsställande? Uppföljning och förbättring Kriterier som bedöms är: Återrapportering i verksamheten ger underlag för utveckling och förbättring Frågan hänger relativt nära samman med föregående avsnitt. Området är under utveckling, men i dagsläget är underlaget relativt begränsat för att beskriva målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa. I den omfattning kvalitetsregister, nyckeltal etc. finns, beskriver de intervjuade att underlagen används i det förbättringsarbete som sker Återrapportering till politisk nivå Återrapportering sker till politisk nivå av såväl medicinska som ekonomiska resultat. Återrapporteringen till politisk nivå sker i huvudsak genom årsredovisning och delårsrapportering. Verksamheterna lämnar rapport om måluppfyllelse samt ger en lägesrapport för eventuella utvecklingsområden. Både ekonomiska resultat och de medicinska eller verksamhetsmässiga resultat som angetts i vårdavtal och landstingsplan återrapporteras. November 2014 Landstinget i Uppsala län 23 av 24 Pw C

300 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Redovisning i årsredovisningen och delårsrapporter sker på förvaltningsnivå till hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen, medan landstingsstyrelsen erhåller rapporteringen på övergripande nivå. Någon redovisning för verksamheterna med särskilt ansvar för målgruppen finns inte i varken årsredovisning eller delårsrapport. Undantag kan vara vissa specifika satsningar, t ex nämns de gemensamma insatser för vårdkrävande ungdomar, Katamaranprojektet. Prognoser lämnas löpande under året avseende måluppfyllelse för målen som är kopplade till ersättning. I de fall måluppfyllelse inte nås görs avdrag i slutet av året. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen följer upp vårdavtal och regelböcker. Förutom uppföljning av mätbara mål i vårdavtalen begärs beskrivningar för hur arbetet fortlöper. Till exempel avseende primärvårdens hälsoinriktade insatser för tidig upptäckt av psykisk ohälsa och BUP.s redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) samt redovisning av samverkansarbetet för att implementera samordnad individuell plan (SIP). Löpande uppföljning sker av produktionsvolym. Produktionsstyrelsen följer löpande produktionen i den egna verksamheten, med hänsyn till bland annat gällande vårdavtal och regelböcker. Styrkort följs upp från divisions- och förvaltningsnivå. Särskilda uppföljningar sker, nyligen av neuropsykiatrin inom Hälsa och habilitering. I samband med bokslutsberedningar deltar samtliga styrelsers presidier och tar del av förvaltningarnas redovisning av innehåll och ekonomi. Verksamhetsföreträdarna har liten eller ingen kontakt med den politiska nivån och känner inte heller till vilken information som når den politiska nivån. Rapporteringen sker via divisions- och förvaltningsledningar. Däremot sker en dialog mellan landstingets beställarfunktion och verksamhetsföreträdare kring styrning och uppföljning. Därutöver kan verksamheterna upprätta egna rapporter. Exempelvis upprättar BUP årligen en verksamhetsrapport som publiceras på den interna hemsidan, där även en redovisning sker av läget i de särskilda projekt som bedrivs Vår bedömning Återrapportering sker på övergripande nivå av ekonomi, vårdgarantier och av medicinska resultat inom prioriterade områden. Utgångspunkt är de mål som fastställs i landstingplan och vårdavtal. Vår bedömning är att återrapporteringen är tilläcklig med hänsyn till den styrning som sker i landstingsplan och vårdavtal. Men konstaterar att uppföljningen ger en mycket begränsad information om verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa. Vi uppfattar inte heller att den återrapportering som sker till politisk nivå speglar eventuella olikheter i länet. En ökad rapportering av resultat och effekter av insatser skulle ge ett mer adekvat underlag för kommande styrning och prioriteringar. November 2014 Landstinget i Uppsala län 24 av 24 Pw C

301 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) 14 Dnr PS Revisionssvar avseende omhändertagande av äldre multisjuka Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avge yttrandet som svar på landstingsrevisorernas rapport avseende omhändertagande av äldre multisjuka. Ärendet Landstingets revisorer har överlämnat en revisionsskrivelse och revisionsrapport till produktionsstyrelsen för yttrande. Även landstingsstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen har av revisorerna beretts tillfälle till yttrande över revisionsrapporten. Granskningen omfattade landstingets omhändertagande av äldre multisjuka patienter. Syftet och den övergripande revisionsfrågan var att bedöma om landstinget säkerställer att den vård som ges till äldre multisjuka patienter är ändamålsenlig och säker och att samarbetet med länets kommuner är effektivt och tillförlitligt. Följande områden granskades; samverkan och informationsöverföring i vårdkedjan, rätt vårdnivå, patientsäkerhet och munhälsa. Enligt revisionsrapporten säkerställer inte landstinget att äldre multisjuka patienter får ändamålsenlig vård inom granskade områden. Vidare bedömdes att landstinget inte heller säkerställer att samarbetet med länets kommuner är effektivt och tillförlitligt. Revisorerna påpekade även att det saknas en länsövergripande strategi och överenskommelse för fortsatt utveckling av samverkan i vårdkedjan efter det att statliga stimulansmedel för målgruppen upphört från och med Landstingsrevisorerna har i revisionsskrivelsen framfört följande rekommendationer; landstinget bör säkerställa att en helhetssyn på patienten förstärks inom landstingets ansvarsområde. Landstinget bör vidareutveckla och förstärka samarbetet med länets kommuner samt komma överens om ett gemensamt uppdrag med tydliga mål och insatser för fortsatt utveckling av samverkan i vårdkedjan. Vidare rekommenderas att landstinget bör bevaka och utveckla möjligheter till en sammanhållen journalföring och säker informationsdelning via bland annat Nationell patientöversikt (NPÖ) och Nationell ordinationsdatabas (NOD). Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

302 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (29) Produktionsstyrelsen besvarar revisorernas rekommendationer enligt bifogat revisionssvar. Kopia till: Revisionschefen, Ulrika Mårtenson Landstingets revisorer Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Förvaltningschefen, Hälsa och habilitering Verksamhetschefen VO geriatrik, Lena Stigsdotter Chefsläkaren, Akademiska sjukhuset, Margareta Öhrwall Chefsläkaren, Primärvården, Barbro Nordström Primärvårdsdirektören IT-direktören Tandvårdsdirektören Bilaga 14 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

303 ÄRENDE Dnr PS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Produktionsstyrelsen Revisionssvar avseende Omhändertagande av äldre multisjuka Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att avge yttrandet som svar på landstingsrevisorernas rapport avseende omhändertagande av äldre multisjuka. Ärendet Landstingets revisorer har överlämnat en revisionsskrivelse (bilaga 1) och revisionsrapport (bilaga 2) till produktionsstyrelsen för yttrande. Även landstingsstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen har av revisorerna beretts tillfälle till yttrande över revisionsrapporten. Granskningen omfattade landstingets omhändertagande av äldre multisjuka patienter. Syftet och den övergripande revisionsfrågan var att bedöma om landstinget säkerställer att den vård som ges till äldre multisjuka patienter är ändamålsenlig och säker och att samarbetet med länets kommuner är effektivt och tillförlitligt. Följande områden granskades; samverkan och informationsöverföring i vårdkedjan, rätt vårdnivå, patientsäkerhet och munhälsa. Enligt revisionsrapporten säkerställer inte landstinget att äldre multisjuka patienter får ändamålsenlig vård inom granskade områden. Vidare bedömdes att landstinget inte heller säkerställer att samarbetet med länets kommuner är effektivt och tillförlitligt. Revisorerna påpekade även att det saknas en länsövergripande strategi och överenskommelse för fortsatt utveckling av samverkan i vårdkedjan efter det att statliga stimulansmedel för målgruppen upphört från och med Landstingsrevisorerna har i revisionsskrivelsen framfört följande rekommendationer; landstinget bör säkerställa att en helhetssyn på patienten förstärks inom landstingets ansvarsområde. Landstinget bör vidareutveckla och förstärka samarbetet med länets kommuner samt komma överens om ett gemensamt uppdrag med tydliga mål och insatser för fortsatt utveckling av samverkan i vårdkedjan. Vidare rekommenderas att landstinget bör bevaka och utveckla möjligheter till en sammanhållen journalföring och säker informationsdelning via bland annat Nationell patientöversikt (NPÖ) och Nationell ordinationsdatabas (NOD). Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

304 2 (2) Produktionsstyrelsen, landstingsstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen besvarar revisorernas rekommendationer enligt bifogat yttrande (bilaga 3). Bilagor Bilaga 1. Revisionssvar avseende Omhändertagande av äldre multisjuka. Bilaga 2. Revisionsskrivelse Bilaga 3. Revisionsrapport; Omhändertagande av äldre multisjuka Kopia till: Sjukhusdirektör Lennart Persson, Akademiska sjukhuset Sjukhuschef Thomas Eriksson, lasarettet i Enköping Förvaltningschef Lena Dahlman, Hälsa och habilitering Verksamhetschef Lena Stigsdotter, verksamhetsområde geriatrik Chefsläkare Margareta Öhrwall, sjukhusadministration Chefsläkare Barbro Nordström, primärvården Primärvårdsdirektör Per Elowsson IT-direktör Petter Könberg Produktionsdirektör Tord Jansson Tandvårdsdirektör Gunilla Swanholm

305 Dnr PS Produktionsstyrelsen Landstingets revisorer Yttrande till landstingets revisorer över revisionsrapport Omhändertagande av äldre multisjuka Bakgrund Landstingets revisorer har genom Helseplan AB genomfört en granskning av omhändertagande av äldre multisjuka patienter. Granskningens syfte och övergripande revisionsfråga var att belysa hur landstinget säkerställer att den vård som ges till äldre multisjuka patienter är ändamålsenlig och säker och att det samarbete som sker med länets kommuner är effektivt och tillförlitligt. Granskningen fokuserades på följande områden; samverkan och informationsöverföring i vårdkedjan, rätt vårdnivå, patientsäkerhet och munhälsa. Enligt revisionsskrivelsen och rapporten säkerställer inte landstinget att äldre multisjuka patienter får ändamålsenlig vård inom granskade områden. Vidare bedömdes att landstinget inte heller säkerställer att samarbetet med länets kommuner är effektivt och tillförlitligt. Revisorerna påpekade även att det saknas en länsövergripande strategi och överenskommelse för fortsatt utveckling av samverkan i vårdkedjan efter det att statliga stimulansmedel för målgruppen upphört. Revisorerna har i revisionsskrivelsen framfört följande rekommendationer; - landstinget bör säkerställa att en helhetssyn på patienten förstärks inom landstingets ansvarsområde - landstinget bör vidareutveckla och förstärka samarbetet med länets kommuner samt komma överens om ett gemensamt uppdrag med tydliga mål och insatser för fortsatt utveckling av samverkan i vårdkedjan - landstinget bör bevaka och utveckla möjligheter till sammanhållen journalföring och säker informationsdelning via bland annat Nationell patientöversikt (NPÖ) och Nationell ordinationsdatabas (NOD). Landstingsstyrelsen, produktionsstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen har av landstingsrevisorerna beretts tillfälle till yttrande över revisionsskrivelsen och rapporten. Yttrandet har kommunicerats med berörda parter och inkomna synpunkter har beaktats. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

306 2 (9) Målsättning och ambition för landstinget i Uppsala län enligt landstingsplan och budget Landstingets strategiska mål är att bidra till en god hälsa och livskvalitet genom god tillgänglighet, hög säkerhet och hälsoinriktat arbete. Vidare strävar landstinget efter att ständigt förbättra och förnya verksamheterna utifrån medborgarnas behov och att alltid sätta patienten först. Det övergripande målet är att tillgodose behovet av god hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län, dvs. tillhandahålla vård med god kvalitet i rimlig tid på ett säkert och kostnadseffektivt sätt. Landstingets svar på landstingsrevisorernas rekommendationer Landstinget konstaterar att revisionens granskade områden och bedömningar är förbättringsområden. Inom landstingets omfattande verksamhet pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete för att bland annat uppnå samverkan, helhetssyn och säker informationsdelning för målgruppen. Rekommendationerna som framgår av revisionsskrivelsen besvaras nedan av styrelserna. Bedömningar och rekommendationer som i övrigt framgår av rapporten kommenteras inte i denna skrivelse men kommer att beaktas av landstingets förvaltningar i det fortsatta förbättringsarbetet. Revisorernas rekommendation Landstinget bör säkerställa att en helhetssyn på patienten förstärks inom landstingets ansvarsområde. Landstingets åtgärder En helhetssyn på patienten främjas av ett processorienterat arbetssätt vilket ska införas inom hela landstinget. Ett processorienterat arbetssätt utgår bland annat från patientens och anhörigas perspektiv. I arbetet med processorientering av vården krävs en väl definierad samverkan mellan verksamheter så att patientens resa genom vården hänger ihop och upplevs vara trygg och smidig. I den processorienterade vården är det viktigt att kartlägga och förstå patientens och anhörigas behov för att forma arbetssätt därefter. Vid Akademiska sjukhuset har ett omfattande arbete påbörjats avseende värdebaserad vård som innebär ett processorienterat arbetssätt med patienten i centrum. Arbetssättet möjliggör uppföljning utifrån processerna och gynnar även gränsöverskridande vård samt ett multiprofessionellt synsätt. I landstingets balanserade styrkort för 2015 har patientsäkerhetsfrågor lyfts fram som bidrar till en helhetssyn av patienten. Mätbara mått möjliggör en strukturerad uppföljning av uppnådda resultat. Patientsäkerhetsfrågor har även tydliggjorts i arbetet med vårdavtal mellan förvaltningar och beställare samt i processen kring vårdval. Landstingets strävan är också att vården präglas av en patientsäkerhetskultur som ska kännetecknas av patientens delaktighet och medverkan vilket är en nyckelfaktor för att uppnå en helhetssyn av patienten. I linje med denna intention kommer Akermodellen att introduceras. Akermodellen innebär att anhörigas delaktighet och kunskap om patienten efterfrågas och informationen till patienten baseras bland annat på patientens och anhörigas frågor. Vidare ska ett uppföljningsunderlag för patient- och anhörigmedverkan utvecklas under 2015 med syfte att fånga patienters och närståendes upplevelser av vård och behandling, hälsoinriktade insatser, omvårdnad samt rehabilitering.

307 3 (9) I arbetet med att säkerställa en helhetssyn av patienten är utskrivningsprocessen en väsentlig del. För att säkerställa utskrivningsprocessen och vårdplaneringar avser lasarettet i Enköping att tillsätta en utskrivningssjuksköterska samt att utveckla den patientnära hemsjukvården. För att förstärka utskrivningsprocessen vid Akademiska sjukhuset finns farmaceuter tillgängliga vars uppgift är att förvissa sig om att läkemedelslistor är korrekta samt att rätta mediciner skickas med vid utskrivningar till korttidsboenden. För att ytterligare säkerställa utskrivningsprocessen vid patientens hemgång pågår ett införande av en förstärkt utskrivningsprocess för äldre patienter. Förstärkt utskrivning är en process i fyra steg som innebär att sjukhuset identifierar patienter där det finns risk för ny oplanerad återinskrivning. Dessa patienter kommer att få ett förstärkt samtal vid utskrivningen samt ett uppföljande samtal från vårdcentralen inom ett par dagar efter utskrivningen. I helhetssynen av den äldres vård och behandling ingår också munhälsa som en viktig del. Landstinget konstaterar att munhälsa är ett förbättringsområde i enlighet med revisionens bedömning. I länet finns en överenskommelse mellan landstinget och kommunerna angående ansvarsfördelning kring uppsökande verksamhet och tandvårdsstöd. Det finns även ett länsövergripande nätverk som representeras av landstinget och företrädare för länets kommuner vars syfte är att kommunicera och delge information som rör tandvårdsstödet. Personer som är beviljade insatser enligt LSS (lagen om stöd och service) och personer som har ett varaktigt och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser har rätt att få ett intyg om nödvändig tandvård samt ett erbjudande om avgiftsfri uppsökande munhälsobedömning. Den uppsökande verksamheten utförs årligen av en tandhygienist med syfte att säkerställa den enskildes behov av nödvändig tandvård samt behov av munhygieninsatser. I samband med den uppsökande verksamheten erbjuds utbildning till kommunens vård- och omsorgspersonal. Vid patientens första vårdkontakt ansvarar hälso- och sjukvårdspersonal för bedömning av patientens munhälsa med hjälp av bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide). ROAG är hälso- och sjukvårdspersonalens instrument för att kvalitetssäkra den enskildes munhälsa. Bedömning av munhälsa sker inom verksamhetsområdet geriatrik och registreras i Cosmic. Planeringen är att munhälsobedömningar ska göras systematiskt enligt ROAG. I arbetet med att säkerställa en helhetssyn på patienten ingår också att tillse att den Nationella patientenkätens resultat används som underlag för verksamhetsförbättringar. Enkäten omfattar områden som information, tillgänglighet, bemötande och delaktighet. Revisorernas rekommendation Landstinget bör vidareutveckla och förstärka samarbetet med länets kommuner samt komma överens om ett gemensamt uppdrag med tydliga mål och insatser för fortsatt utveckling av samverkan i vårdkedjan Landstingets åtgärder Landstinget ska göra en översyn av organisationen med syfte att avskaffa den nuvarande beställar- och utförarmodellen. Målet är att den nya organisationen ska träda i kraft från och med Från och med 1 januari 2015 finns beredningen för äldre och funktionsnedsatta som arbetar direkt under landstingsfullmäktige. Beredningen kan initiera, bereda eller utreda ärenden samt följa debatten och utvecklingen inom för

308 4 (9) beredningen relevanta verksamhetsområden. En viktig aspekt i organisationsöversynen är hur landstinget ska utveckla samarbetet med länets kommuner, inte minst när det gäller folkhälsa, elevhälsa och närvård. Närvård är ett samverkansarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvård och social omsorg mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län. Huvudmännens uppdrag i närvårdsarbetet omfattar samverkan kring hälsoinriktade, diagnostiserande, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande insatser som är rimliga att bedriva lokalt. Vidare ska landstinget, enligt landstingsplan och budget, göra en översyn av vårdkedjan mellan sjukhus- och primärvårdsnivå samt stärka samverkan med kommunerna för att uppnå en fungerande vårdkedja. Vårdkedjan, vårdplatssituationen och andra samarbetsfrågor diskuteras i återkommande möten mellan landstinget och länets kommuner. Landstingets långsiktiga strategi är att bredda och fördjupa flödesarbetet genom att bland annat skapa tydliga vårdkedjor där identifierade processer för intern och extern samverkan framgår. I beskrivningen av vårdkedjan ska medicinska insatser, ledtider och kvalitetsmått ingå som en naturlig del. I detta arbete är Samordnad individuell plan (SIP) särskilt viktigt när patientens vårdbehov omfattar flera vårdgivare och huvudmän. Landstinget ska fortsätta med implementering av rutiner för SIP och utveckla samordning för individer som har komplexa behov. Kommunkoordinatorn vid Akademiska sjukhusets akutmottagning är en samfinansierad verksamhet mellan landstinget och Uppsala kommun. Syftet är att erbjuda en snabbare handläggning och därigenom förbättra omhändertagandet av patienter över 65 år. För patienter som är i behov av medicinsk vård tillämpas, i mån av plats, direktinläggning på geriatrisk medicinavdelning. Direktinläggning tillämpas också på geriatrisk ortopedavdelning där tillgängligheten till vårdplats är större. Landstingets intention är att utveckla kommunkoordinatorns funktion till att gälla hela länet och inte enbart Uppsala kommun. Dock har intresset hittills varit lågt från övriga kommuner. Vidare kan direktinläggning ske på närvårdsavdelningen (Näva) i Uppsala både från läkare på akutmottagningen samt från Mobila Äldreakuten. Näva tar emot patienter som behöver inneliggande sjukvård men som inte är i behov av akutsjukvårdens resurser. För att stimulera samverkan ska regelböcker, vårdavtal och ersättningssystem inom hälso- och sjukvården utvecklas. Det pågår även ett kontinuerligt arbete med länsgemensamma styrdokument och överenskommelser vilket är en förutsättning för samordning och samverkan av insatser. Syftet är att tydliggöra kommunernas och landstingets ansvar för hälso- och sjukvård samt att tydliggöra strukturen för samverkan på läns- och lokal nivå samt kring den enskilda personen som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Samarbetet med kommunerna sker också i den länsövergripande processgruppen för samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård. Processgruppen har utarbetat överenskommelser, riktlinjer och rutiner som är publicerade i en gemensam kvalitetshandbok Vård i Samverkan (ViS). Alla anställda inom kommun och landsting har tillgång till ViS. Vidare avser landstinget att utveckla funktionen av det elektroniska kommunikationssystemet Prator som är en viktig länk mellan slutenvård, primärvård och kommun och som möjliggör informationsöverföring över organisatoriska gränser.

309 5 (9) Vidare är sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre en fortsatt prioriterad samverkansfråga i länet även om den nationella äldresatsningen är avslutad. Syftet är att utveckla god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre och sammanhållen vård och omsorg. Uppföljningen av äldresatsningen och det länsgemensamma arbetet visade behov av fortsatt förbättringsarbete och samordning såväl internt som i lokala samverkansgrupper. I uppföljningen framförde de lokala samverkansgrupperna och Ledningskraft (länsgemensam arbetsgrupp) att demensvård och vårdkedjeproblematiken vid in- och utskrivningar är områden som behöver fortsatt stöd och samordning. I enlighet med uppföljningens resultat avser landstingets interna arbetsgrupp att utarbeta en handlingsplan med syfte att minska antalet återinläggningar. Handlingsplanen föregås av en analys av oplanerade återinläggningar inom 30 dagar. Analysen kan bidra till ökad kunskap om interna och externa svagheter i vårdkedjan vilket möjliggör proaktivt arbete samt ökad samverkan mellan vårdens aktörer för att förhindra onödig återinskrivning. I december 2014 beslöt TKL (Tjänstemannaberedning Kommuner och Landsting) att det fortsatta förbättringsarbetet ska ske genom att; - ett länsgemensamt forum ska bildas för samordning av länsövergripande frågor som rör äldres hälsa, vård och omsorg - förbättringsarbete runt personer med demenssjukdom hanteras i det pågående arbetet om länsgemensamt program/riktlinjer för demens - processgruppen för in- och utskrivning i slutenvård fortsätter arbetet med förbättringsarbetet avseende in- och utskrivningsprocessen. Utvecklingen av landstingets samarbete med kommunerna sker också genom läkemedelskommitténs expertgrupp där det ingår medlemmar från landsting och kommun samt representanter för patienter och pensionärsorganisationer. Gruppen arbetar bland annat med följande; framtagande av läkemedelsrekommendationer och implementering av dessa, information/uppföljning på distriktsläkarnas utbildningsdagar, information i skriften Recept på behandling, dialog med läkare på vårdcentraler samt insatser via de kliniska apotekarna i vars uppdrag även ingår att minska onödig polyfarmaci. Under 2015 ska det säkerställas att nödvändiga läkemedelsgenomgångar genomförs i samverkan mellan apotekare och förskrivande läkare. Prioriterade områden är bland annat särskilda boenden där det kan förekomma hög förskrivning av läkemedel som är olämpliga för äldre. Andra prioriterade områden är t.ex. vårdcentraler med stor andel äldre patienter som har tio eller fler ordinerade läkemedel. Revisorernas rekommendation Landstinget bör bevaka och utveckla möjligheter till sammanhållen journalföring och säker informationsdelning via bland annat Nationell patientöversikt (NPÖ) och Nationell ordinationsdatabas (NOD). Landstingets åtgärder Samarbete angående sammanhållen journalföring har påbörjats med länets kommuner med syfte att undersöka om och hur kommunerna kan använda den elektroniska

310 6 (9) patientjournalen Cosmic. Fördelarna med gemensam journalföring är bland annat att samverkansmöjligheterna förstärks påtagligt, landstinget får tillgång till journaler som är upprättade i kommunerna samt att patientens övergång mellan landsting och kommun underlättas. Omvärldsbevakning visar att kommun och landsting i Kronoberg har haft gemensam journalföring (Cosmic) sedan I Uppsala län har sammanhållen journalföring med privata aktörer uppnåtts i stor utsträckning eftersom Cosmic används. Externa utförare som saknar Cosmic står i kö för att anslutas till systemet. I landstinget pågår ett omfattande arbete som syftar till att integrera alla nationella kvalitetsregister med källsystem i främst Cosmic. Under planeras att data från Cosmic ska överföras automatiskt till kvalitetsregister i de fall kvalitetsregistren möjliggör detta. Information som endast kan lämnas av patienten kommer att fångas via Mina Vårdkontakter/ Journal på nätet för att sedan överföras till registren via Cosmic. Detta är ett nationellt arbete och landstinget i Uppsala län har utsetts att delta i pilotverksamheten. Integration med Senior Alert är en av cirka 110 integrationer med nationella kvalitetsregister. Senior Alert kommer att integreras senare eftersom det är ett komplext register som i vissa avseenden mer liknar en applikation än ett register. Landstingets fokus är i första hand enkla register som även har stora patientgrupper t.ex. nationella diabetes registret (NDR). Information i Nationell patientöversikt (NPÖ) tillgängliggörs via Cosmic från landstingets verksamheter. Dock ingår inte kvinnofridsenheten, ungdomsmottagningarna och barnskyddsteamet eftersom det kan finnas behov av skyddade personuppgifter i dokumentationen från dessa verksamheter. Landstinget publicerar för närvarande följande information: - kontakter (besök och inläggningar) - journalanteckningar (kronologisk journal, även osignerat) - diagnoser (satta via journalanteckning) - patientuppgifter (från patientkortet) - radiologiska undersökningar - konsultationsremisser (besvarade). Andra huvudmäns användande (konsumtionen) av tillgänglig information i NPÖ är lågt och en orsak kan vara att verktyget inte upplevs som användarvänligt. Landstinget kan ännu inte publicera läkemedelslista och uppmärksamhetssignal (varning och observanda) i NPÖ. Laboratoriesvar publiceras inte heller eftersom det pågår en nationell diskussion om vem som ska förvalta de nationella NPU koderna. Koderna är en förutsättning för att tolka analysresultaten rätt. Det pågår även en nationell utveckling av NPÖ vilket innebär att informationen kommer att publiceras via Nationella tjänstekontrakt som är ett gemensamt sätt att utbyta information mellan producenter och konsumenter. Landstinget bevakar utvecklingen av Nationell ordinationsdatabas (NOD) genom att ta del av information från ehälsomyndigheten, SKL och Inera. Enligt information från

311 ehälsomyndigheten sattes NOD i drift, den 4 december 2014, vilket innebär att användandet av en samlad läkemedelslista möjliggörs. Pilotverksamheten utgörs av några vårdcentraler i landet som ska prova och använda den samlade läkemedelslistan. Landstinget i Uppsala län deltar inte i pilotverksamheten. 7 (9)

312 8 (9) Redovisade åtgärder utgår från följande dokument: Akademiska sjukhuset. ( ). Svar på begäran om yttrande med anledning av revisionsrapport avseende omhändertagande av multisjuka äldre. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. (2014). Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård Beslut, dnr HSS Landstinget i Uppsala län. (2014). Patientsäkerhetsberättelse för landstinget i Uppsala län. År Landstinget i Uppsala län. (2013). Vårdavtal mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset Dnr HSS Landstinget i Uppsala län. (2013). Vårdavtal mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och lasarettet i Enköping Dnr HSS Landstinget i Uppsala län. (2013). Vårdavtal mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och primärvården Dnr HSS Landstinget i Uppsala län. (2013). Vårdavtal mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälsa och habilitering Dnr HSS Landstinget i Uppsala län. ( ). Rutin för vårt arbetssätt med processer för hälso- och sjukvård. Landstinget i Uppsala län i samverkan med Uppsala kommun. (2014). Rapport: Kommunkoordinator på akutmottagningen, Akademiska sjukhuset. Ett patientnära samarbete mellan Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län. Landstinget i Uppsala län. (2015). Landstingsplan och budget Landstinget i Uppsala län. (2015). Primärvårdens regelbok. Landstinget i Uppsala län. Kvalitetshandbok Vård i Samverkan ViS. Landstinget i Uppsala län. (2015). Nationell patientöversikt (NPÖ). Hämtad från Landstingsstyrelsen. (2014). Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården. Beslut, dnr CK Landstingsstyrelsen. (2015). Uppdrag om organisationsöversyn. Beslut, dnr CK Landstingets ledningskontor. (2014). Projektsekretariatet, Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården. Redovisning av projektets utredningsuppdrag.

313 9 (9) Lasarettet i Enköping. ( ). Svar på begäran om yttrande med anledning av revisionsrapport avseende omhändertagande av multisjuka äldre. Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län. Protokoll från mötet ViS Vård i samverkan kommun landsting. (2014). Riktlinje. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård i Uppsala län. ViS Vård i samverkan kommun landsting. (2014). Rutin. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård i Uppsala län. Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län. (2014). Patientsäkerhet i samverkan, årsrapport vårdkedjan somatik och psykiatri. År Kopia till: Sjukhusdirektör Lennart Persson, Akademiska sjukhuset Sjukhuschef Thomas Eriksson, lasarettet i Enköping Förvaltningschef Lena Dahlman, Hälsa och habilitering Verksamhetschef Lena Stigsdotter, verksamhetsområde geriatrik Chefsläkare Margareta Öhrwall, sjukhusadministration Chefsläkare Barbro Nordström, primärvården Primärvårdsdirektör Per Elowsson IT-direktör Petter Könberg Produktionsdirektör Tord Jansson Tandvårdsdirektör Gunilla Swanholm

314

315

316 Omhändertagande av äldre multisjuka Revisionsrapport Landstinget i Uppsala Län Helseplan november 2014 Bengt Andersson Sara Cardell Helseplan Stadsgården 10, 10 tr, Stockholm, Sverige helseplan.se

317 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsområden Granskningens genomförande Metoder Revisionskriterier Granskningsresultat Samverkan och informationsöverföring i vårdkedjan Vård på rätt nivå Patientsäkerhet Munhälsa Källförteckning

318 1. Sammanfattning Bakgrund Helseplan har fått i uppdrag av revisorerna i Landstinget i Uppsala län att genomföra en granskning av omhändertagandet av äldre multisjuka. Granskningens syfte och övergripande revisionsfråga är att belysa hur landstinget säkerställer att den vård och omsorg som ges till äldre multisjuka är ändamålsenlig och säker och att det samarbete som sker med Uppsala läns kommuner är effektivt och tillförlitligt. Revisionen har fokuserats på följande områden: Samverkan och informationsöverföring i vårdkedjan, Rätt vårdnivå, Patientsäkerhet samt Munhälsa. Samlad bedömning Helseplans samlade bedömning är att landstinget inte fullt ut säkerställer att den vård och omsorg som ges till äldre multisjuka är ändamålsenlig. Landstinget säkerställer heller inte fullt ut att samarbetet mellan landstinget och länets kommuner är effektivt och tillförlitligt. Vidare saknas en länsövergripande strategi och överenskommelse för en fortsatt utveckling av samverkan i vårdkedjan för en sammanhållen vård och omsorg. Statliga stimulansmedel för målgruppen upphör från och med För att förbättringsarbetet för en sammanhållen vård ska fortgå och utvecklas finns behov av ett gemensamt och tydligt definierat uppdrag för landsting och kommun. Iakttagelser och bedömningar gällande samverkan och informationsöverföring i vårdkedjan Styrning och ledning av samverkansarbete i vårdkedjan En struktur för ledning och styrning av samverkan i vårdkedjan för de mest sjuka äldre har utvecklats och etablerats i Uppsala län kopplat till en nationell satsning åren Handlingsplaner för satsningen har tagits fram gemensamt mellan landstinget och kommunerna och de har varit politiskt förankrade. Samverkansrutiner finns och Ledningskraft och andra lokala forum och insatser har i många fall bidragit till att utveckla en ökad ömsesidig förståelse mellan parterna. Detta utgör goda förutsättningar för fortsatt samverkan. Primärvården har dock ofta uteblivit från samverkansarbetet, vilket sannolikt kan hänföras till brist på ekonomiska styrmedel för samverkan. Samverkansarbetet kan därför inte ses som tillräckligt utvecklat. Samverkan på länsövergripande nivå mellan kommuner och landsting kompliceras av att landstinget inte utgör en enad part mot kommunerna, utan representeras av både beställare och utförare. Det lokala samverkansarbetet förefaller vara i viss mån personberoende och mer utvecklat på mindre orter än i storstad. Vidare saknas en definierad länsgemensam struktur och överenskommelse för hur arbetet för en sammanhållen vård ska fortgå efter att aktuellt statligt stimulansmedel avslutats. 3

319 Samverkansarbetet mellan respektive part Vad gäller samverkansarbetet mellan primärvård och kommuner finns framgångsexempel där vårdcentraler och hemsjukvård arbetat gemensamt med värdegrundsfrågor och därmed uppnått en mer sammanhållen vård och omsorg med utgångspunkt i patientens behov. Ett förbättringsområde i samverkan mellan primärvård och kommuner är bland annat behovet av en förtydligad ansvarsfördelning efter att patienter skrivits ut från sjukhus. Ett annat är behovet av förbättrad informationsöverföring och vårdplanering för patienter som inte vårdats på sjukhus men som har förändrade vårdbehov. Mellan sjukhus och kommuner finns positiva exempel på gemensamma utbildningar, etablerade samarbeten mellan vårdavdelningar och kommuners vårdplaneringsteam och uppskattade satsningar på så kallad kommunkoordinator på sjukhusens akutmottagningar. Förbättringsområden i samverkan mellan dessa parter är bland annat förbättrad informationsöverföring vid in- och utskrivning på sjukhus och ökad följsamhet till rutinen IT-systemet Prator. Vidare finns ett behov av en ökad ömsesidig förståelse av när äldre patienter är färdiga att skrivas ut efter behandling på sjukhus. Gällande samverkan mellan sjukhus och primärvård är ett förbättringsområde bland annat att öka kunskap och förståelse för respektive parts uppdrag. Behov finns även av att utveckla träffpunkter för kunskapsutbyte mellan sjukhus och primärvård som även inkluderar privata utförare. Vad gäller samverkan inom sjukhusen framförs behovet av att de som arbetar i vården i större grad ges utrymme att utveckla en helhetssyn på de mest sjuka äldres komplexa vård- och omsorgsbehov. Patienter tenderar idag att behandlas för en åkomma i taget. Vårdens uppdelning i specialiteter samt dess styrnings- och ersättningsmodeller som baseras på specifika behandlingsåtgärder förefaller inte främja helhetssyn och samverkan mellan specialiteter. IT-system för informationsöverföring Vad gäller IT-system för informationsöverföring i vårdkedjan inverkar landstingets sammanhållna journalföring positivt på möjligheterna till patientsäker informationsöverföring mellan primärvård och sjukhus. Dock gäller detta enbart inom landstinget. Samtliga parter i vårdkedjan efterfrågar lösningar för sammanhållen journalföring som även inkluderar privata aktörer och kommunal hemsjukvård. Behov finns av att minska problemen i informationsöverföringen mellan huvudmän. Särskilda patientsäkerhetsrisker förekommer vid överföring av läkemedelsinformation som idag hanteras i flera olika system. Nationell patientöversikt (NPÖ) är en tjänst som ger möjlighet till sammanhållen journalföring mellan landsting och kommuner med andra vårdgivare. Denna tjänst förefaller inte användas i någon stor utsträckning i länet. Möjligheter kan även i framtiden erbjudas i form av gemensamma läkemedelslistor genom tjänsten Nationell ordinationsdatabas (NOD). 4

320 Rekommendationer gällande samverkan och informationsöverföring i vårdkedjan Helseplan rekommenderar: Att landstinget i avtal/överenskommelser med såväl landstingsdrivna som privata utförare av primärvård tydligare premierar ett aktivt deltagande i samverkansarbetet och skapar ökade förutsättningar för lokalt samverkansarbete mellan primärvård och kommuner. Att landstinget skapar förutsättningar för ökat lokalt samverkansarbete mellan sjukhus och kommuner kring exempelvis informationsöverföring och vårdplanering vid in- och utskrivning. Att landstinget skapar förutsättningar för ökad samverkan mellan primärvård och sjukhus genom att möjliggöra träffpunkter och kunskapsutbyte som även inbegriper privata primärvårdsutförare. Att landstinget säkerställer att en helhetssyn på patienten förstärks inom slutenvården, genom bland annat utveckling av styrningsmodeller som baseras på hälsoutfall samt möjliggörande av gränsöverskridande behandlingsenheter med multiprofessionell samverkan. Att landstingets beställarsida tydligare tar rollen som en enad samverkanspart mot länets kommuner och fullt ut representerar utförarna i centrala forum för samverkan med kommuner. Därmed kan ett mer effektivt samverkansarbete uppnås. Att landstinget i samarbete med kommuner på tjänstemannanivå samt i politiska nämnder/styrelser beslutar om ett gemensamt uppdrag/överenskommelse med tydliga mål och insatser för fortsatt utveckling av samverkan i vårdkedjan. Att landstinget uppdrar åt en länsgemensam grupp med koppling till länets lokala samverkansgrupper att driva och förankra det vidare arbetet. Att landstinget bevakar och utvecklar möjligheter till sammanhållen journalföring och säker informationsdelning via bland annat Nationell patientöversikt (NPÖ) och Nationell ordinationsdatabas (NOD). Iakttagelser och bedömningar gällande rätt vårdnivå Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa att den äldre inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas. Enligt den så kallade LEON-principen ska patienter tas om hand på Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå. I Uppsala län görs satsningar på förstärkt närsjukvård och mobila team som kan behandla äldre i hemmet. Dock är tillgången till hembesök inte jämlikt fördelad över länet. Vidare pågår i länet ett flertal satsningar som i olika delar av vårdkedjan ska ge patienter särskilt stöd, åstadkomma en mer sammanhållen vård samt minska undvikbar slutenvård. Exempel på satsningar är Förstärkt utskrivning och Vårdlots. Initiativ och satsningar beskrivs som spridda utan en gemensam samordning, vilket medför att det är svårt för sjukhusen att veta vilka rutiner som gäller i olika fall. 5

321 Vidare är de äldre lågt prioriterade och får vänta alltför länge på akutmottagningarna i både Uppsala och Enköping. De äldre riskerar då komplikationer och försämrade tillstånd. Akutmottagningarna saknar tydliga rutiner för ett patient- och anhörigcentrerat teamomhändertagande av äldre vid ankomst till akuten. En satsning görs på att förhindra undvikbar inläggning i slutenvård bland äldre som söker vård på akutmottagningen, med hjälp av en så kallad kommunkoordinator. En sådan kommunkoordinator erbjuds dock bara på Akademiska sjukhuset dagtid vardagar. Direktinläggning från primärvård och ambulans till vårdavdelning på sjukhus tillämpas i praktiken varken i Uppsala eller i Enköping. De mest sjuka äldre förefaller vidare ges en låg prioritet i primärvården i och med att ersättningssystemet främjar korta besök. En fast läkarkontakt saknas för många äldre. I Uppsala län saknas idag ett utpräglat systematiskt arbete med att identifiera de mest sjuka äldre på ett tidigt stadium. Ett arbetssätt provas på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset men i övriga delar av vården saknas ett sådant system. Rekommendationer gällande rätt vårdnivå Helseplan rekommenderar: Att landstinget säkerställer att ett patient- och anhörigcentrerat teamomhändertagande av äldre sker på länets akutmottagningar. Exempel kan vara identifiering med frågeformulär samt snabb handläggning och åtgärd. Att landstinget säkerställer att utvärdering av de olika pågående satsningarna kring undvikbar slutenvård genomförs. De insatser som ger störst effekt bör prioriteras och implementeras länsgemensamt. Att landstinget ser över och säkerställer att ersättningssystem främjar ett ändamålsenligt omhändertagande av de mest sjuka äldre inom primärvård och slutenvård. Att landstinget säkerställer att de mest sjuka äldre, oavsett boendeform, får tillgång till fast läkarkontakt i primärvården. Att landstinget säkerställer att lokala lösningar för förstärkt närsjukvård och hembesök utvecklas och premieras i ersättningssystemen, så att alla patienter får en jämlik tillgång till hembesök oavsett boendeform och bostadsort. Att landstinget säkerställer att ett länsgemensamt och systematiskt arbete med tidig identifiering av de mest sjuka äldre utvecklas inom slutenvård och primärvård i samarbete med kommunal omsorg. Iakttagelser och bedömningar gällande patientsäkerhet för de mest sjuka äldre Revisionen visar att preventiva riskbedömningar och åtgärder med hjälp av kvalitetsregistret Senior Alert utförs av kommunens personal i särskilt boende och delvis av vårdpersonal på länets sjukhus. Dock finns problem med att samma information behöver registreras i Senior alert och i patientjournal (så kallad dubbelregistrering) vilket både resulterar i bristande 6

322 journalföring och bristande tillförlitlighet i statistik. Vidare har insatser gjorts för att förbättra läkemedelsanvändningen hos de äldre i länet. Läkemedelsgenomgångar utförs i varierande utsträckning, delvis med stöd av apotekare. Användningen av olämpliga läkemedel hos äldre har minskat medan andelen äldre patienter med fler än tio läkemedel är fortsatt hög i nationell jämförelse. Avvikelsesystem används men det finns brister gällande systematisk återföring för lärande och ett proaktivt arbete. Patient- och anhörigmedverkan i förbättringsarbete förekommer i liten utsträckning och behöver utvecklas. Rekommendationer gällande patientsäkerhet Helseplan rekommenderar: Att landstinget undersöker om det är möjligt att integrera kvalitetsregistret Senior Alert i journalsystemet Cosmic. En sådan lösning skulle kunna eliminera problemet med så kallad dubbelregistering och bidra till förbättrad journalföring, ett förbättrat arbetssätt för förebyggande av vårdskador, samt förbättrad kvalitet i kvalitetsregistrets statistik. Att landstinget fortsätter att främja arbetet med läkemedelsgenomgångar och apotekarkompetens inom både primär- och specialistvård. Därmed kan sannolikt andelen äldre som behandlas med ett stort antal läkemedel och felaktiga läkemedel minska. Att landstinget bevakar och utvecklar möjligheter till sammanhållen journalföring och säker informationsdelning via bland annat Nationell patientöversikt (NPÖ) samt Nationell ordinationsdatabas (NOD). Att landstinget säkerställer att avvikelsesystem i större utsträckning används för systematisk återföring och lärande för proaktivt patientsäkerhetsarbete. Att landstinget utvecklar metoder och rutiner för patient- och anhörigmedverkan i utvecklingsarbetet för de mest sjuka äldre, och främjar sådant arbete på central och lokal nivå. Iakttagelser och bedömningar gällande munhälsa Gällande de mest sjuka äldres munhälsa genomförs inte munhälsobedömningar i tillräckligt hög utsträckning. Vidare finns brister i informationen till målgruppen om möjligheten att få intyg om nödvändig tandvård (N-tandvård). För N-tandvård gäller att all tandvårdsbehandling sker till samma avgift som inom den öppna hälso- och sjukvården och att avgiften räknas in i högkostnadsskyddet. 7

323 Rekommendationer gällande munhälsa Helseplan rekommenderar: Att landstinget säkerställer att landstingets tandvård och länets kommuner samverkar gällande informationsinsatser med fokus på äldres munhälsa till såväl patienter, anhöriga som personal. Informationsinsatserna bör gälla intyg för N-tandvård inklusive munhälsobedömningar samt användande av bedömningsverktyg för munhälsa. Att landstinget säkerställer att slutenvården använder bedömningsinstrument för munhälsa, Revised Oral Assessment Guide (ROAG), i kvalitetsregistret Senior Alert för alla patienter över 65 år. Att landstinget genomför utbildningsinsatser till personal inom slutenvården gällande användning av ROAG. Att landstinget säkerställer att den kompetens som finns inom sjukhustandvården i högre grad används av länets sjukhus för kompetensutveckling av personal inom slutenvården. Sjukhustandvården bör även användas för råd och åtgärder vid dålig munhälsa hos enskilda äldre patienter. Att landstingets beställarenhet ser över möjligheten att i avtal med primärvården premiera genomförande av munhälsobedömningar med stöd av ROAG på vårdcentralerna i länet. 8

324 Inledning 1.1. Bakgrund Bakgrund till uppdragets genomförande Helseplan har fått i uppdrag av revisonerna i Landstinget i Uppsala län att genomföra en granskning av omhändertagandet av äldre multisjuka. Granskningens syfte och övergripande revisionsfråga är att belysa hur landstinget säkerställer att den vård och omsorg som ges till äldre multisjuka är ändamålsenlig och säker och att det samarbete som sker med Uppsala läns kommuner är effektivt och tillförlitligt. Helseplan har även fått ett tilläggsuppdrag gällande de mest sjuka äldres munhälsa och samverkan med tandvården som redovisas i föreliggande rapport (1). Bakgrunden till granskningen är att målgruppen äldre multisjuka ofta har behov av omfattande vårdinsatser (2). I Uppsala län, liksom i många andra län ökar antalet äldre invånare. Därmed ökar även äldre multisjuka som ska kunna erbjudas en ändamålsenlig, kostnadseffektiv och säker vård. En sammansatt sjukdomsbild skapar komplicerade bedömningar och komplicerade vårdbehov, där flera huvudmän, yrkeskategorier och enskilda vårdgivare är inblandade. Samverkan mellan huvudmännen behöver fungera för att äldre ska få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda. En mängd olika insatser görs för äldre med sammansatta behov, men det sker ofta utan samordning och ofta utan tillräcklig geriatrisk kompetens. Kostnaderna för vården riskerar att bli höga och kvaliteten låg Nationell satsning på sammanhållen vård för de mest sjuka äldre Vården och omsorgen om de mest sjuka äldre har under en längre period varit ett nationellt prioriterat område (3). Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sedan 2010 ingått årliga överenskommelser om de mest sjuka äldre inom ramen för satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre (4). Regeringen har även tillskjutit extra medel till kommuner och landsting för att höja kvaliteten i vården och omsorgen om äldre personer. Prestations- och resultatbaserad ersättning utges för förbättringsarbete inom följande fokusområden för de mest sjuka äldre: Preventivt arbetssätt, God vård vid demens, God läkemedelsbehandling för äldre, God vård vid livets slut, samt Sammanhållen vård och omsorg kring mest sjuka äldre Definition av målgruppen Förekommande benämningar för målgruppen är förutom multisjuka äldre även de mest sjuka äldre respektive sköra äldre. Den definition av de mest sjuka äldre som Socialstyrelsen föreslagit och som används i SKLs överenskommelse är följande: Mest sjuka äldre är personer 9

325 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom (4). Med omfattande sjukvård avses något av följande alternativ: Multisjuklighet (tre diagnoser senaste 12 månaderna) Fler än 19 vårddagar i slutenvård Fler än tre inskrivningar i slutenvård Fler än sju läkarbesök i öppen specialistvård Med omfattande omsorg menas äldre som: 1.2. Bor permanent i särskilt boende Har beslut om 25 eller fler timmar hemtjänst per månad Bor i korttidsboende Har beslut om insatser med stöd enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) Syfte och revisionsområden Syfte Syftet med granskningen är att säkerställa att landstinget kan ge äldre multisjuka invånare en ändamålsenlig vård och omsorg Revisionsfråga och delområden Den övergripande revisionsfrågan är hur landstinget säkerställer att den vård och omsorg som ges till äldre multisjuka är ändamålsenlig och säker och att det samarbete som sker med Uppsala läns kommuner är effektivt och tillförlitligt. Granskningen har, i enlighet med landstingets revisorers direktiv, fokuserats på följande områden: Samverkan i vårdkedjan Informationsöverföring i vårdkedjan 10

326 Akut omhändertagande 1 Patientsäkerhet Munhälsa 2. Granskningens genomförande 2.1. Metoder Granskningen har genomförts med hjälp av dokumentstudier, intervjuer och en fokusgruppsintervju Dokumentstudier Granskningen har innefattat genomgång av dokument såsom nationella, regionala och lokala riktlinjer samt handlingsplaner och andra styrande dokument och avtal, projektbeskrivningar, utvärderingar, samt rapporter med data såsom kvalitetsindikatorer från kvalitetsregister och Öppna jämförelser Intervjuer Semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer på olika nivåer inom landstingets politiska organisation, från landstingets ledningskontor, primärvård (verksamhetschefer), sjukhus (verksamhetschefer) och kommuner (socialchefer/äldreomsorgschefer samt medicinskt ansvariga sjuksköterskor), samt med patientföreningsföreträdare. Totalt har 27 personer från Uppsala, Enköping och Tierp intervjuats. Förteckning över deltagande funktioner återfinns i bilaga Fokusgruppsintervju Efter att ovan beskrivna intervjuer avslutats, har en fokusgruppsintervju med representanter från hela vårdkedjan samt från en patientförening genomförts. Preliminära slutsatser har då stämts av med gruppen. Efter genomförd fokusgruppsintervju har dokumentation distribuerats 1 Rubriken har under revisionen omformulerats av Helseplan till Vård på rätt nivå. 11

327 ut varvid deltagarna har ombetts att komma med synpunkter. Förteckning över deltagande funktioner återfinns i bilaga Analys, sammanställning och kvalitetssäkring Inhämtad data har sammanställts och analyserats ställt mot nedan beskrivna revisionskriterier. Iakttagelser, bedömningar och rekommendationer sammanställdes i föreliggande rapport. En preliminär version av rapporten, utan sammanfattning och rekommendationer, har skickats ut för sakgranskning till samtliga personer som deltagit i intervjuer och i fokusgruppsintervju Revisionskriterier Granskningen utgår från gällande regelverk, skriftligt material och styrdokument som finns på olika nivåer inom landstinget samt avtal med kommuner och privata vårdgivare. I tillämpliga delar är utgångspunkten även jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. Med revisionskriterier avses de bedömningskriterier som utgör grunden för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i detta uppdrag var främst: Hälso- och sjukvårdslag (HSL) (SFS 1982:763) Socialtjänstlag (2001:453) Förvaltningslag (SFS 1986:223) Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531) Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400) Patientdatalag (SFS 2008:355) Socialstyrelsen föreskrifter SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2012:9 (ändringsföreskrift av SOSFS 2000:1) Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting. Bästa möjliga vård för multisjuka äldre ett policyprogram. Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Svensk geriatrisk förening (SGF), samt Svensk Internmedicinsk förening (SIM), 2008 Primärvårdens ansvar och insatser för de mest sjuka äldre, Socialstyrelsen 2013 Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, Socialstyrelsen

328 Landstinget i Uppsala län Landstingsplan Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling i Uppsala län Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i den somatiska slutenvården i Uppsala län, TKL 2011 Övriga samverkansdokument, avtal och överenskommelser mellan aktörer i vårdkedjan i Uppsala län Riktlinjer och vårdprogram som tillämpas hos vårdgivare inom granskningsområdet I övrigt har Helseplan följt SKYREVs riktlinjer och vägledning samt God revisionssed. 3. Granskningsresultat 3.1. Samverkan och informationsöverföring i vårdkedjan Av den nationella överenskommelsen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre framgår att kommuner, landsting och andra aktörer ska utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete och en mer sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre (4). Förutsättningar för ett gott samarbete i vårdkedjan är gemensamma mål, ett strukturerat och systematiskt arbete, gemensamma mötesplatser för huvudmän och vårdgivare, samt tillit och förtroende (5). För att vårdkedjan ska fungera och patientens säkerhet ska kunna garanteras krävs att kommunikationen mellan olika vårdgivare fungerar (6). Den information som behövs för patientens vård, behandling, rehabilitering, habilitering och omsorg behöver överföras mellan vårdgivare till rätt person och i rätt tid (7). Samverkan, informationsöverföring och vårdplanering mellan landsting och kommuner regleras i lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (8) samt socialstyrelsens föreskrift samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (9). Vidare regleras i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, samt föreskrifter från Socialstyrelsens om kvalitets- och ledningssystem, att kvaliteten i verksamheterna systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras Iakttagelser: Ledning och styrning av samverkansarbetet i länet Under den tid då den nationella satsningen pågått har ledning och styrning av arbetet för de mest sjuka äldre utvecklats i Uppsala län. I enlighet med grundläggande krav i den nationella överenskommelsen har landsting och kommuner i Uppsala län fastställt en organisation för 13

329 arbetet. Parterna har även gemensamt utvecklat en handlingsplan för regional utveckling (Bättre liv för sjuka äldre) för åren respektive (10). Handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre i Uppsala län Den regionala handlingsplanen innehåller, i enlighet med de nationella kraven, beskrivningar av förbättringsområden, planerade aktiviteter med mätbara mål, samt beskrivning av hur uppföljning ska ske. I enlighet med kraven har handlingsplanen varit gemensamt beslutad och politiskt förankrad. Handlingsplanen har enligt intervjuade personer följts upp och vidareutvecklats under perioden. Regionkontoret har koordinerat arbetet. Förankringen sägs ha varit varierande och beskrivs som större inom vissa kommuner och mindre inom landstinget. Lokala handlingsplaner finns framtagna, vilket av intervjuade beskrivs som viktigt. I enlighet med de nationella kraven har även en handlingsplan för 2014 och framåt tagits fram. I den planen anges hur länet avser att fortsätta arbeta med att skapa långsiktighet i det systematiska förbättringsarbetet när den statliga finansieringen upphör. Denna handlingsplan förefaller vid revisionens genomförande vara relativt okänd bland intervjuade personer. Organisation för utvecklingsarbetet för de mest sjuka äldre i Uppsala län Mötesplatser (Ledningskraft) har i enlighet med de nationella kraven skapats och utvecklingsledare har utsetts för att utgöra särskilda resurser och driva det regionala utvecklingsarbetet. Intervjuer och dokumentstudier visar att Ledningskraft och motsvarande grupperingar på regional och lokal nivå har bidragit till att ge struktur för samverkansarbetet. Enligt intervjuade har arbetet i forumen bidragit till att sätta ett ökat fokus på att vårdkedjan behöver ses som en sammanhållen helhet. Det lokala Ledningskraft i Uppsala ska efter den nationella satsningen övergå i så kallad Närvårdssamverkan och kommer då att inkludera ytterligare målgrupper såsom exempelvis barn. Av intervjuer med framför allt kommunrepresentanter framgår dock att samverkansarbetet inte kan anses färdigutvecklat. En tydlig brist som förs fram från bland annat kommunrepresentanter är att primärvården ofta saknas i samverkanforum. Detta problem tillskrivs inte personerna i primärvården utan anses bero på avsaknaden av styrning som främjar att primärvården tar en aktiv roll i samverkansarbetet. Vidare framgår av intervjuer med kommunrepresentanter att samverkan och samplanering mellan kommuner och landsting kompliceras av att landstinget inte utgör en enad part mot kommunen. Istället representeras landstinget av både beställare och utförare i forumen. Även mångfalden av utförare enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) beskrivs som en utmaning i samverkansarbetet. Fortsättning efter den nationella satsningens avslut Det råder en stor osäkerhet kring vad som händer efter att den nationella satsningen avslutats vid utgången av Stimulansmedel som intjänas för 2014 ska enligt den nationella överenskommelsen användas för förbättringsarbete i vård och omsorg under 2015 (4). Det saknas dock politiska beslut och överenskommelser mellan landsting och kommuner för en 14

330 fortsättning av arbetet. Intervjuade från alla parter efterfrågar en fortsatt utveckling av samverkan och ett mer enhetligt arbete i länet. En intervjuperson från en kommun framför en farhåga om att det riskerar att bli en ännu större utmaning att få med primärvården i samverkansarbetet när de statliga stimulansmedlen upphör. En förutsättning för fortsatt samverkan som beskrivs i intervju med bland annat Regionförbundet, som har en koordinerande roll i utvecklingsarbetet, är att beslut som rör samverkan tas i befintliga strukturer för gemensamma frågor. Det upplevs att landstinget idag ofta endast informerar om redan fattade beslut i Tjänstemannaberedningen kommun - landsting (TKL) utan tidigare förankring Iakttagelser: IT-system för informationsöverföring Inom landstinget tillämpas sammanhållen journalföring i patientjournalsystemet Cosmic mellan specialistsjukvård och landstingsdrivna vårdcentraler. Även flertalet privata vårdcentraler använder detta patientjournalsystem. Genom att ha tillgång till samma journalsystem får vårdpersonalen, enligt intervjuer och dokumentgranskning, en heltäckande bild av patientens vårdhistorik och vårdbehov. Användande av journaluppgifter förutsätter att en aktuell vårdrelation finns samt att patienten har lämnat sitt samtycke. Intervjuade från både primärvård och sjukhus upplever sammanhållen journalföring som positivt. Intervjuade från alla parter önskar även lösningar för sammanhållen journalföring mellan kommun och landsting. I Uppsala län används IT-systemet Prator för informationsöverföring i samband med samordnad vårdplanering. Intervjuade från alla parter beskriver att systemet Prator fungerar väl i de fall då det används enligt överenskommen rutin. Det framhålls dock att följsamheten till rutinen behöver förbättras (se Samverkan mellan sjukhus och kommuner). Nationell patientöversikt (NPÖ) är en nationell tjänst för sammanhållen journalföring där ett urval av journalinformationen kan delas mellan behörig personal hos olika vårdgivare. En förutsättning för att kunna ta del av information i NPÖ är att patienten har givit sitt samtycke (11). Enligt intervjuad från Enköpings kommun används NPÖ idag i Enköping där det upplevs fungera bra som komplement till Prator vid vårdplanering. I övriga delar av länet som ingått i granskningen förefaller användningen vara begränsad. Läkemedelsinformation hanteras via flera system; Cosmic (där läkemedel återfinns i flera olika listor samt integrerat i journalanteckningar), Prator, Pascal (system för dosdispenserade läkemedel), de journalsystem som används av kommuner och vissa privata primärvårdsutförare, samt apotekens system. Det föreligger ofta flera olika läkemedelslistor för en och samma patient. Genomgång av och information om läkemedel till patient, anhöriga och efterföljande vårdnivå är enligt intervjuer ofta tidskrävande och ofullständig. Detta kan leda till bristande patientsäkerhet. Särskilt stora risker för bristande informationsöverföring 15

331 anses av intervjuade från sjukhussidan föreligga för patienter med dosdispenserade läkemedel. Det är känt hos vissa intervjuade att det sker ett pågående utvecklingsarbete med Nationell Ordinationsdatabas (NOD). NOD ska med start under 2015 möjliggöra en samlad läkemedelslista för patienten. Detta uppfattas av intervjuade som en positiv utveckling Iakttagelser: Samverkan mellan primärvård och kommuner Förutsättningar och strukturer för samverkan Intervjuade från primärvård och kommuner beskriver att samarbetet mellan primärvård och kommuner fungerar väl på personnivå. Vidare är dokumenterade rutiner tillgängliga i en gemensam portal Vård i samverkan (VIS). Som ovan nämnts framförs i intervjuer med framför allt kommunrepresentanter att primärvården ofta saknas i samverkanforum. Etablerade forum för samverkan finns i de flesta fall även om primärvården inte alltid deltar. På vissa håll saknas dock forum för löpande rutinförbättringar. På mindre orter rör samarbetet några avgränsade utförare medan det i storstad (Uppsala) krävs större samordningsinsatser på grund av mångfalden av utförare. Framgångsfaktorer i samverkansarbetet Intervjupersoner från primärvården talar om behovet av ett ömsesidigt utbyte med kommunen, där respektive part lär sig vad som är viktigt för den andra parten och försöker handla därefter. Exempel på framgångsfaktorer som lyfts fram är bland annat täta dialogmöten där problem tas upp och åtgärdas, en tydlig överenskommelse för gemensamma utbildningar, samt tillgänglighet gentemot varandra med exempelvis öppna telefonlinjer. En annan faktor som lyfts fram från primärvårdssidan är utbyte mellan parterna utifrån en värdegrund som innebär att patientens behov sätts i centrum. En vårdcentral har exempelvis arbetat tillsammans med kommunen på detta sätt och pekar på att mycket av samarbetet löser sig när det finns en gemensam värdegrund som också inbegriper patientens medinflytande. Då fokuseras informationsöverföringen på det som är relevant och sker på patientens villkor. Detta upplevs av intervjuad vårdcentralschef även leda till högre grad av motivation för personalen. En annan vårdcentral har gemensamt med kommunen beslutat att personalen alltid ska lösa patientens vårdbehov utan att ta ställning till vilken part som ska ta det ekonomiska ansvaret. Det ekonomiska löses istället i efterhand på chefsnivå. Förbättringsområden i samverkansarbetet Problem som kan uppstå i samverkan mellan primärvård och kommun är bland annat oklarheter om ansvarsfördelning efter utskrivning från slutenvård samt bristande informationsöverföring och vårdplanering vid förändrade vårdbehov. Intervjupersoner från alla parter beskriver att de två första veckorna efter utskrivning från slutenvård innebär en oklar situation för patienten. Det framgår att det i samband med utskrivning är viktigt att det finns en fast läkarkontakt i primärvården samt att vårdplanering genomförs med rätt aktörer och 16

332 yrkeskategorier representerade. Vidare försvåras samverkan mellan vårdcentral och kommunen av att husläkare inte har möjlighet att lämna vårdcentralen för att göra hembesök (se vidare 3.2 Rätt vårdnivå nedan). Ett ökat fokus på vårdplanering mellan kommun och primärvård i de fall där slutenvården inte är inblandad efterfrågas av kommunsidan. Idag saknas systemstöd och tydlig rutin för sådan vårdplanering. Vidare framgår i intervjuer att det finns en oklarhet kring när samordnad individuell plan (SIP) ska göras. Ofta görs tolkningen att SIP endast ska utföras vid socialt svåra fall. SIP ska dock, enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, upprättas av landsting och kommun gemensamt om någon av parterna anser att det behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och den enskilde samtycker till att den upprättas (12, 13). SIP är av avgörande betydelse för brukarens inflytande (14) och ska göras oavsett om individen vårdas i öppeneller slutenvård. SIP ingår som ett fokusområde i den regionala handlingsplanen Bättre liv för sjuka äldre. Av intervjuerna att döma återstår dock arbete för att implementera detta för målgruppen. Statistik för användandet av SIP finns inte tillgänglig. Det kan även finnas ett behov av att förtydliga vilka typer av vårdplaneringar som ska tillämpas vid olika tillfällen. Samverkan vårdcentral och särskilt boende Samarbetet mellan primärvård och kommun när det gäller läkarinsatser i vård- och omsorgsboenden (särskilt boende, SÄBO) beskrivs som väl utvecklat. Varje SÄBO är knutet till en vårdcentral vars läkare innehar patientansvaret för de boende. För denna samverkan finns rutiner och ett kontinuerligt informationsutbyte. Dock framförs att uppdraget att stödja SÄBO ofta prioriteras lågt av primärvården i förhållande till det dagliga arbetet på husläkarmottagningen. Ersättningen för SÄBO-uppdraget uppges ha varit alltför låg under Från och med 2015 ska dock ersättningen höjas vilket enligt intervjuade från primärvården kan komma att bidra till en högre prioritet på detta uppdrag Iakttagelser: Samverkan mellan sjukhus och kommuner Intervjuade från kommuner och sjukhus beskriver att samarbetet mellan sjukhus och kommuner varierar. Samverkan med Enköpings lasarett uppfattas i regel som bättre fungerande än det med Akademiska sjukhuset. Samverkan mellan kommuner och sjukhus framstår som relativt personberoende. Tät kontakt och tillit beskrivs som framgångsfaktorer. Utskrivning och vårdplanering Synpunkter som framförs av kommuner gäller framför allt informationsöverföring och processen för utskrivning från sjukhus. Informationsöverföringen vid utskrivning via Prator fungerar väl så länge överenskomma rutiner följs. Kommunernas vårdplaneringsteam får information om att patienten är utskrivningsklar och att vårdplanering ska ske. Dock brister emellanåt dokumentationen av vårdplanering och läkemedelsinformation. Detta orsakar patientsäkerhetsrisker och merarbete för kommunens sjuksköterskor. Sannolikt kan detta 17

333 delvis härledas till att slutenvården behöver dubbelregistrera information i journalsystem och Prator i samband med utskrivning. Samverkan fungerar inte heller optimalt när det gäller uppfattningen om när äldre patienter är utskrivningsklara och hur snabbt de ska lämna slutenvården. Intervjuade från kommuner menar att det ofta är en utmaning att få nödvändiga resurser på plats i hemmet eller SÄBO inför hemgång vid förändrat behov av hemtjänst och hemsjukvård. Intervjuade från slutenvården menar att kommunen sätter i system att inte ta emot patienten förrän efter fem dagar när deras betalningsansvar inträder enligt lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (8). Här råder skilda perspektiv och en bristande ömsesidig förståelse. Inskrivning Även i fråga om informationsöverföring vid inskrivning i slutenvård framhålls förbättringsområden. Intervjupersoner från alla parter beskriver att informationsöverföringen från SÄBO till akuten fungerar relativt bra förutom på jourtid, då överföring av remisser och läkemedelslistor kan vara bristfällig. Det finns inte, som i vissa andra landsting, något digitalt system för informationsöverföring in till sjukhuset, utan pappersremisser används. Vidare framhålls från alla parter att övergångarna från hemvården till akuten kan vara osäkra. Information saknas ofta när patienter kommer till akuten vilket innebär ett komplicerat omhändertagande på akuten. På akutmottagningen på Akademiska sjukhuset finns (på dagtid vardagar) en sjuksköterska med rollen som kommunkoordinator. Syftet är att patienter över 65 år som kommer till akutmottagningen ska kunna få en snabbare handläggning för. Detta beskrivs som en positiv satsning. Dock finns denna resurs inte tillgänglig på kvällar och helger (se vidare i avsnitt 3.2 Rätt vårdnivå nedan). Samverkan kring in- och utskrivningsprocessen drivs av en länsgemensam samverkansgrupp för samordnad vårdplanering. Lokal samverkan drivs i regel genom att kommunala vårdplaneringsteam kommunicerar med vårdplaneringsansvariga på sjukhusen. Gemensamma utbildningar och så kallad hospitering genomförs i varierande utsträckning Iakttagelser: Samverkan mellan sjukhus och primärvård Intervjuade från sjukhus och primärvård beskriver att graden av samverkan mellan sjukhus och primärvård varierar. Representanter för primärvård beskriver att det fungerar bra med lasarettet i Enköping men sämre med de stora klinikerna på Akademiska sjukhuset. Problem uppstår bland annat vid utskrivning från slutenvård i form av brist på information eller att patienten skickas till fel vårdcentral. Tydliga kommunikationsvägar och forum för att ta upp incidenter och rutinförbättringar saknas. Intervjuade från privata primärvårsutförare framför att det är en brist att de inte får delta i utbildningstillfällen mellan sjukhus och primärvård. De menar att alla aktörer behöver få tillgång till samma information för att patienten ska få likvärdig vård oavsett utförare och driftsform. Vidare beskriver primärvårdsrepresentanter att uppfattningen från sjukhusen är att primärvården ska utföra mycket mer än vad de 18

334 traditionellt gjort och att kunskapen behöver öka på sjukhusen om vad som är primärvårdens uppdrag och vad som inte är det Iakttagelser: Samverkan inom sjukhus Samverkan inom sjukhusen i bemärkelsen multidisciplinära team och konsultkontakt mellan olika specialiteter har inte undersökts utförligt inom ramen för denna granskning. Det har dock framförts i intervjuer med primärvårds- och kommunrepresentanter att det finns brister inom sjukhusvården gällande helhetssyn på patienten. Patienten tenderar att behandlas för en åkomma i taget, vilket ger en bristande översikt över dennes totala hälsotillstånd. Detta förhållande uppges exempelvis leda till att patienter skrivs ut från slutenvård när den specifika inläggningsorsaken är åtgärdad, utan att patienten nödvändigtvis är utskrivningsklar. Detta uppges i synnerhet gälla inom de medicinska specialiteter som traditionellt sett fokuserat på enskilda delar av patientens medicinska behov Bedömningar: Samverkan och informationsöverföring i vårdkedjan Ledning och styrning av samverkan: En etablerad struktur för ledning och styrning av samverkan i vårdkedjan för de mest sjuka äldre har funnits och utvecklats kopplat till den nationella satsningen under åren Handlingsplanerna för satsningen har tagits fram gemensamt och har varit politiskt förankrade Primärvården har ofta uteblivit från samverkansarbetet, vilket sannolikt kan hänföras till brist på ekonomiska styrmedel för samverkan. Samverkansarbetet kan därmed inte ses som tillräckligt utvecklat. Samverkansarbetet har i viss mån varit personberoende och är mer utvecklat på mindre orter än i storstad. Ledningskraft och andra lokala forum och insatser har i många fall bidragit till att utveckla en ökad ömsesidig förståelse mellan parterna, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt samverkan. Samverkan mellan kommuner och landsting kompliceras av att landstinget inte utgör en enad part mot kommunerna, utan representeras av både beställare och utförare. Det saknas en definierad länsgemensam struktur och överenskommelse för hur arbetet för en sammanhållen vård ska fortgå efter att statligt stimulansmedel avslutats. 19

335 IT-system för informationsöverföring: Sammanhållen journalföring inom landstinget inverkar positivt på möjligheterna till patientsäker informationsöverföring inom landstinget. Nationell patientöversikt för sammanhållen journalföring mellan kommuner och landsting förefaller inte användas i någon stor utsträckning i länet. IT-systemet Prator för samordnad vårdplanering fungerar väl men följsamheten till överenskomna rutiner behöver öka. Överföring av läkemedelsinformation hanteras i flera olika system vilket ger patientsäkerhetsrisker. Samverkan mellan primärvård och kommuner: Samverkan fungerar relativt väl på personnivå och samverkansrutiner finns. Utmaningarna för samarbete är större i storstad än i mindre orter. Framgångsexempel finns där primärvård och kommun arbetat gemensamt med värdegrundsfrågor och patientcentrering. Förbättringsområden finns bland annat inom oklarheter om ansvarsfördelning efter utskrivning från slutenvård samt bristande informationsöverföring och vårdplanering vid förändrade vårdbehov. Samverkan mellan sjukhus och kommuner Samverkan fungerar relativt väl på personnivå och samverkansrutiner finns. Samverkan med Enköpings lasarett uppfattas i regel som bättre fungerande än det med Akademiska sjukhuset. Framgångsexempel är samarbeten mellan vårdavdelningar och kommunens vårdplaneringsteam, gemensamma utbildningar och hospitering, samt kommunkoordinator på akuten. Förbättringsområden finns bland annat inom bristande informationsöverföring vid in- och utskrivning på sjukhus, samt bristande ömsesidig förståelse kring när äldre patienter är färdiga för hemgång. Samverkan mellan sjukhus och primärvård Samverkan mellan sjukhus och primärvård fungerar relativt väl. Positivt är att sammanhållen journalföring mellan sjukhus och flertalet vårdcentraler underlättar informationsöverföring. Förbättringsområden finns bland annat inom utveckling av kunskap om respektive parts uppdrag samt tillgängliggörande av träffpunkter för kunskapsutbyte och rutinförbättringar som även inkluderar privata utförare. 20

336 Samverkan inom sjukhus Ett utvecklingsområde är att de som arbetar inom sjukhusvården i större grad ges utrymme att utveckla en helhetssyn på de mest sjuka äldres komplexa vård- och omsorgsbehov. Vårdens uppdelning i specialiteter samt dess styrnings- och ersättningsmodeller som baseras på specifika behandlingsåtgärder förefaller inte främja helhetssyn och samverkan mellan specialiteter Rekommendationer: Samverkan och informationsöverföring i vårdkedjan Helseplan rekommenderar: Att landstinget i avtal/överenskommelser med såväl landstingsdrivna som privata utförare av primärvård tydligare stimulerar till ett aktivt deltagande i samverkansarbetet och skapar ökade förutsättningar för lokalt samverkansarbete mellan primärvård och kommuner. Exempel på förbättringsområden i samverkan mellan dessa parter är ansvarsfördelning efter utskrivning samt informationsöverföring och vårdplanering för patienter med förändrade vårdbehov. Att landstinget skapar förutsättningar för ökat lokalt samverkansarbete mellan sjukhus och kommuner kring exempelvis informationsöverföring och vårdplanering vid in- och utskrivning. Att landstinget skapar förutsättningar för ökad samverkan mellan primärvård och sjukhus genom att möjliggöra träffpunkter och kunskapsutbyte som även inbegriper privata primärvårsutförare. Att landstinget säkerställer att en helhetssyn på patienten förstärks inom slutenvården, genom exempelvis utveckling av styrningsmodeller som baseras på hälsoutfall samt möjliggörande av gränsöverskridande behandlingsenheter med multiprofessionell samverkan. Att landstingets beställarsida tydligare tar rollen som en enad samverkanspart mot länets kommuner och fullt ut representerar utförarna i centrala forum för samverkan med kommuner. Att landstinget i samarbete med kommuner på tjänstemannanivå samt i politiska nämnder/styrelser beslutar om ett gemensamt uppdrag/överenskommelse med tydliga mål och insatser för fortsatt utveckling av samverkan i vårdkedjan. Att landstinget uppdrar åt en länsgemensam grupp med koppling till länets lokala samverkansgrupper att driva och förankra det fortsatta arbetet. 21

337 3.2. Vård på rätt nivå I den nationella satsningen betonas vikten av att insatser görs för att skapa en sammanhållen vård och omsorg som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård kan minska (4). För den äldre kan en resa till akutsjukvården innebära onödig och farlig exponering för infektioner, långa väntetider och ökade förvirringstillstånd. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa att den äldre inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas, så kallad undvikbar slutenvård. Först och främst behöver de mest sjuka äldre ett boende och daglig omsorg som minskar risken för ett försämrat hälsotillstånd och möjliggör ett värdigt liv (15). Enligt den så kallade LEON-principen ska patienter tas om hand på Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå (16). Vidare beskriver begrepp som Nätverkssjukvård att individen bör få stöd från vårdgivare i en nätverksstruktur, där alla bidrar till att individens möte med vården blir så enkelt, säkert, jämlikt och effektivt som möjligt (17). Utgångspunkten är att vårdens personal bör komma till individen oavsett var den befinner sig Iakttagelser: Akut omhändertagande Äldre patienter har idag långa väntetider på akutmottagningarna på Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Statistik från Socialstyrelsen visar att Uppsala ligger i sämst till i landet i fråga om väntetider för äldre på akuten (18) (Se bilaga 2). 45 procent av de som är 80 år och äldre i Uppsala omhändertas inom fyra timmar. I Enköping omhändertas fler, drygt 60 procent, inom fyra timmar. I intervjuer framgår att de mest sjuka äldre är lågt prioriterade på akutmottagningarna. Skäl som anges är att dessa patienters åkommor och skador ofta inte bedöms som akuta. Undantag är exempelvis vårdhändelser som stroke och höftfrakturer vilka har separata spår för omhändertagandet oavsett patientens ålder. Kommunkoordinator på akuten Satsningar på att minska undvikbar slutenvård har gjorts genom så kallade kommunkoordinatorer. På akutmottagningen på Akademiska sjukhuset finns en kommunkoordinator som har till uppgift att förhindra inläggning i slutenvård där medicinska skäl för inläggning saknas (19). Syftet är att erbjuda en snabbare handläggning och därigenom förbättra omhändertagandet av patienter över 65 år. Kommunkoordinatorn är på plats på dagtid vardagar och samfinansieras av landstinget och Uppsala kommun. På jourtid saknas dock denna funktion. Detta motiveras av att en undersökning har visat att den största andelen äldre kommer till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset på dagtid vardagar (19). Intervjuade från flera parter menar dock att det är på kvällar och helger som SÄBO skickar in fler patienter eftersom SÄBO då sakna sjuksköterskebemanning och i många fall även saknar tillgång till läkare. Det kan konstateras att de äldre som kommer in till Akademiska sjukhusets akutmottagning på kvällar och helger inte har tillgång till det extra stödet i form av 22

338 kommunkoordinator. På Enköpings lasarett har kommunkoordinator på akuten prövats tidigare och har då finansierat av stimulansmedel från den nationella satsningen. Försöket har dock lagts ned efter att stimulansmedlen tagit slut. Direktinläggning Enligt policyprogrammet Bästa möjliga vård för de multisjuka äldre ska de mest sjuka äldre som blir aktuella för inläggning i slutenvård ha tillgång till en gräddfil (15). Detta benämns även direktinläggning och innebär att inläggning sker på särskild vårdplats genom direktkontakt mellan primärvård och/eller ambulans och geriatrisk avdelning, utan att patienten behöver omhändertas via akuten. Intervjuade beskriver att det har förts diskussioner om direktinläggningar i Uppsala län. - På Enköpings lasarett har direktinläggning prövats men inte implementerats. Tillgången till geriatriska vårdplatser har inte varit tillräcklig. Vidare har det saknats en strategi för att bedöma vilka patienter som är aktuella för direktinläggning. - På Akademiska sjukhuset har ambulanspersonalen rätt att lägga in patienter direkt på två vårdplatser per dag utan att gå via akuten (dagtid vardagar). Dessa utnyttjas dock inte i någon större utsträckning. Även här anses detta bero på att reserverade vårdplatser i praktiken inte är tillgängliga. - Vid akutgeriatriken i Tierp, som tillhör Akademiska sjukhuset, har primärvården möjlighet att lägga in direkt på två slutenvårdsplatser. Av intervjuerna att döma är erfarenheterna därifrån positiva. Önskemål framförs om att även ambulansverksamheten borde ha möjlighet till direktinläggning Iakttagelser: Tidig identifiering av de mest sjuka äldre För att kunna ta ansvar för målgruppen mest sjuka äldre är det nödvändigt att känna till vilka dessa personer är och ha ett system för att identifiera personerna (20). Socialstyrelsen beskriver i en rapport från 2013 att det är en brist i vård och omsorg av de mest sjuka äldre att majoriteten av landstingen inte arbetar systematiskt med att identifiera de mest sjuka äldre i primärvården och specialistvården (20). Socialstyrelsen konstaterar vidare att svårigheten för primärvården framförallt är att identifiera de mest sjuka äldre i ordinärt boende som inte är inskrivna i den kommunala hemsjukvården. De äldre som blivit inskrivna i den kommunala hemsjukvården är däremot redan identifierade och kända av primärvården (21). De metoder som trots allt används för att identifiera målgruppen är vårdadministrativa system, bedömningsinstrument samt särskilda arbetsrutiner inkluderande identifiering vid exempelvis patientmöten, telefonkontakter eller provtagningar. Landstinget i Västmanland tog under 2013 fram en arbetsrutin för tidig identifiering av mest sjuka äldre. Denna rutin innebär att alla patienter över 75 år ska bedömas med hjälp av ett bedömningsinstrument (modifierad geriatrisk riskprofil, M-GRP) (22). Patienter med poäng 23

339 över gränsvärdet ska enligt rutinen erbjudas tid till en sjuksköterska/distriktssjuksköterska som utför en hälsokontroll med bland annat kontroll av blodtryck. Vidare ska det göras riskbedömning avseende fall, trycksår, näringstillstånd och munhälsa med hjälp av kvalitetsregistret Senior Alert. Patienten får vid behov läkemedelsgenomgång, individuell vårdplan, eventuell samordnad individuell plan (SIP) samt information om lämplig vårdnivå vid akuta behov. Vid behov kopplas ett multiprofessionellt team till patienten bestående av exempelvis kurator, dietist, sjukgymnast och läkare. I Uppsala län saknas idag motsvarande utpräglat systematiskt arbete med att identifiera de mest sjuka äldre. Inom primärvården används inget sådant system. Enligt intervjuade från alla parter skulle en tidig identifiering med fördel kunna ske i samarbete mellan distriktssjuksköterskor i hemvården och vårdcentralen. Därmed kunde de mest sjuka äldre fångas upp på ett tidigt stadium och proaktiva åtgärder för att undvika sjukhusinläggning kunde vidtas. På Akademiska sjukhuset används av kommunkoordinatorn ett instrument för identifiering av de mest sjuka äldre. Intervjuad från akuten anser att instrumentet också skulle kunna användas i primärvård som grund för att göra en markering i journalen och därigenom skapa förutsättningar för ett effektivare omhändertagande av ambulans, akutmottagning och respektive vårdavdelning. En annan intervjuad från specialistvården framför att en sådan rutin behöver vägas mot att eventuellt även andra grupper skulle behöva markeras i journalen på detta sätt, vilket skulle kunna orsaka ett alltför stort informationsflöde. Ett enhetligt angreppssätt för identifiering är inte utvecklat. Aktiv hälsostyrning med vårdlots (se tabell 1 nedan) är en typ av förebyggande arbete där identifiering av frekventa besökare i specialistvård är ett moment. Detta arbete bedrivs i Uppsala som en studie vid sidan av ordinarie sjukvårdsstrukturer. Detta kan, om det visar sig vara effektivt för undvikbar slutenvård, utgöra ett komplement till systematisk identifiering i den ordinarie verksamheten. Utvärdering, prioritering och samplanering för ett gemensamt arbetssätt i hela länet efterfrågas av intervjuade (se Undvikbar slutenvård och återinläggningar) Iakttagelser: Undvikbar slutenvård och återinläggningar Utveckling i Uppsala län För att mäta utvecklingen av sammanhållen vård för de mest sjuka äldre används i den nationella satsningen de etablerade indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerad återinskrivning inom en till 30 dagar (3). I bilaga 3 presenteras länets resultat gällande dessa indikatorer. Tendensen är att det finns förbättringar gällande både undvikbar slutenvård och oplanerad återinskrivning. Dock varierar resultaten från månad till månad och de minskningar som uppnåtts är marginella. 24

340 Orsaker till undvikbar slutenvård och återinläggningar Ett projekt pågår i länet för att analysera ett antal vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård eller återinläggning inom 30 dagar. Syftet är att kartlägga på vilket sätt slutenvård i dessa fall hade kunnat undvikas. Resultaten kommer att presenteras i november 2014 och förväntas bidra med kunskap om orsaker till undvikbar slutenvård och återinläggningar samt lämplig inriktning på det fortsatta arbetet för en ytterligare minskning. Satsningar för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar Exempel på åtgärder som lyfts fram av SKL och som kan verka förebyggande för målgruppen är användning av individuella planer, rehabilitering i hemmet, kontaktsjuksköterskor, aktiv hälsostyrning, mer avancerad hemsjukvård, användning av e-hälsoverktyg mm (23). Utvärderingar visar att enkla åtgärder såsom att via ett telefonsamtal eller hembesök följa upp äldre som blir utskrivna från slutenvården kan ge god effekt för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar (24). I Uppsala län pågår en rad satsningar och utveckling av nya arbetssätt som på olika sätt och i olika delar av vårdkedjan syftar till att minska undvikbara inläggningar och återinläggningar i slutenvård. Exempel är vårdlots som identifierar och stödjer mångbesökare i vården, kommunkoordinator på akuten, samt förstärkt utskrivning med uppföljande telefonsamtal efter utskrivning från slutenvård. I tabell 1 nedan presenteras en översikt av exempel på satsningar. Förutom de satsningar som presenteras i tabell 1 har det nu även inletts ett utbyte med Västerbottens läns landsting gällande metoden för förstärkt utskrivning Multi 7/Trygg och säker hemma, samt Örebro läns landstings metod Beslutsstöd som ger stöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg inför beslut att skicka äldre till akuten (25). Intervjuade personer från alla parter beskriver att många spridda initiativ och satsningar pågår men att en gemensam samordning saknas. Olika lösningar och rutiner i länet medför att det är svårt för framför allt sjukhusen att veta vilka rutiner som gäller i olika fall. I Uppsala pågår ett projekt som ska analysera huruvida de olika satsningarna orsakar dubbelarbete. Satsningar som är i fokus där är vårdlotsprojektet (nr 2 i tabell 1), de två mobila teamen som är kopplade till landstinget (nr 4 och 9), Uppsala kommuns rehabiliteringsteam (nr 8), samt Uppsala kommuns sjukvårdsteam (nr 11). Även i Uppsala läns handlingsplan för det fortsatta arbetet efter 2014 beskrivs att det råder oklarheter om de olika satsningarnas resultat. Där beskrivs att ett ställningstagande till och klargörande av vilka metoder som ska prioriteras i Uppsala län bör göras för att uppnå intentionerna om en sammanhållen vård och omsorg (24). Det föreslås särskilt att resultaten från pågående projekt gällande förstärkt utskrivningsprocess och vårdlotsar analyseras av oberoende part inför ställningstagande om breddinförande. 25

341 Benämning på satsning/arbetssätt 1. Kommunkoordinator på akuten 2. Aktiv hälsostyrning med vårdlots Syfte/beskrivning Behovsinventering och snabb handläggning på akuten av sjuksköterska från mobilt team Tillfälligt individanpassat stöd till särskilt vårdkrävande patienter (ej endast äldre) som identifierats systematiskt i syfte att förebygga akuta slutenvårdstillfällen. Telefoncoachning, personlig vårdplan samt koordinering av vård- och omsorgsinsatser Område Akutmottagningen, Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset/uppsala 3. Hjärtsviktsteam Mobil enhet, hembesök för hjärtsviktspatienter Lasarettet i Enköping 4. Mobil äldreakut Utför akuta hembesök 5. Förstärkt utskrivningsprocess 6. Förstärkt utskrivningsprocess Sjuksköterska i primärvården ringer upp patienten efter utskrivning Sjuksköterska i slutenvården ringer upp patienten efter utskrivning Akademiska sjukhuset/uppsala Lasarettet i Enköping Akademiska sjukhuset/uppsala (1 geriatrisk vårdavdelning) 7. Förstärkt utskrivningsprocess 8. Vårdplaneringsteam 9. Rehabiliterings- /hemtagningsteam 10. Äldrevårdsenhet 11. Närvårdsavdelning i Uppsala (NÄVA) 12. Sjukvårdsteam Sjuksköterska i kommunen ringer upp patienten efter utskrivning Team från kommunen med olika kompetenser deltar vid samordnad vårdplanering på sjukhus Team från kommunen med olika professioner vårdplanerar i hemmet efter utskrivning Alternativ till vårdcentral där äldre multisjuka kan lista sig på remiss från husläkare. Utför hembesök Vårdavdelning för patienter som behöver sjukhusvård men inte högspecialiserad vård. Ej enbart för äldre Team av läkare från sjukhus och sjuksköterskor från kommunen gör hembesök för ffa. palliativa patienter Uppsala kommun Alla kommuner Uppsala kommun Akademiska sjukhuset/uppsala Akademiska sjukhuset/uppsala Uppsala kommun Tabell 1. Översikt över pågående satsningar/nya arbetssätt för sammanhållen vård för de mest sjuka äldre. 26

342 Förstärkt utskrivning med uppföljningssamtal från kontaktsjuksköterskor efter utskrivning tillämpas i praktiskt taget hela landet i syfte att minska undvikbar återinläggning. I Uppsala län sker detta på två olika sätt. I Enköping ringer en kontaktsjuksköterska från primärvården upp patienten efter utskrivning och hemkomst från slutenvård. I Uppsala sker det genom att en kontaktsjuksköterska från vårdavdelningen där patienten just har vårdats ringer upp patienten. Intervjuade från alla parter framför att förstärkt utskrivning i den formen då sjuksköterskor från primärvården kontaktar patienten efter utskrivning (nr 5) inte är lika ändamålsenlig som när slutenvården har detta ansvar (nr 6). När slutenvården ringer upp kan de lättare göra en bedömning om patientens tillstånd och ge rekommendationer utifrån deras aktuella kunskap om patienten. Slutenvården får genom samtalet chans till återkoppling och lärande om hur patientens hemsituation ser ut. Dessa fördelar saknas när primärvården ringer upp. Dessutom saknar primärvården faktiska incitament för att undvika återinläggning. Detta kan enligt intervjuade få sjuksköterskan att hänvisa oroliga patienter till akuten i större utsträckning än vad sjuksköterskan i slutenvården skulle ha gjort Iakttagelser: Tillgång till primärvård och patientansvarig läkare Varje multisjuk äldre person ska enligt policyprogrammet Bästa möjliga vård för multisjuka äldre ha en namngiven huvudansvarig vårdgivare inom både kommunens hemtjänst och primärvården (hemtjänstansvarig, läkare, sjuksköterska) (15). Kring varje multisjuk äldre person ska det också finnas ett för individens behov anpassat multidisciplinärt och multiprofessionellt team. Enligt vad som framkommit i intervjuer finns det en brist bland länets vårdcentraler med avseende på fast läkarkontakt, vilket får konsekvenser i hela vårdkedjan. Tillgången till patientansvarig läkare förefaller vara större för personer i SÄBO än patienter i ordinärt boende med eller utan hemtjänst. Vidare framför intervjuade från alla parter att gruppen mest sjuka äldre ges en låg prioritet i primärvården. Intervjuade anser att ersättningssystemet främjar korta besök och inte långa, mer krävande besök med många provtagningar. Enligt intervjupersoner kan det i och med detta finnas risk för undanträngningseffekter av de äldre multisjuka till förmån för friskare patienter. Synpunkter framförs från alla parter att det inte lönar sig att arbeta förebyggande och med kontinuitet i primärvården. Från alla parter framförs vidare att primärvårdens resurser behöver förstärkas i och med att förväntningarna på vad de ska åstadkomma ökar Iakttagelser: Trygg vård i hemmet Varje multisjuk äldre person ska vid behov ha tillgång till situationsorienterad hemsjukvård (14). Intervjuade framför att denna patientgrupp i möjligaste mån bör få bedömning och behandling i eller nära sin hemmiljö oavsett om det är ett ordinärt boende eller SÄBO. Genom detta kan ett försämrat tillstånd i möjligaste mån förhindras och akuta besök förebyggas. 27

343 Primärvården i Uppsala län utför i regel inte hembesök hos sina patienter. Idag finns dock, som nämnts ovan, satsningar på förstärkt närvård för målgruppen i form av två mobila team (Äldrevårdsenhet respektive Mobil äldreakut). Dessa verksamheter omfattar dock bara Uppsala och inte resterande kommuner i länet. Närvårdsakuten är ett undantag som tar emot patienter från hela länet. Närvårdsavdelningen är geografiskt placerad i Uppsala. Intervjupersoner framhåller att alla äldre måste få ta del av hembesök och att motsvarande vård ska erbjudas alla, oavsett bostadsort. En utveckling av lösningar för detta utifrån lokala förutsättningar efterfrågas i form av mobila team och/eller en ökad möjlighet för primärvården att göra hembesök. Alternativa lösningar som framhålls från intervjuade inom specialistvården är ett utökat uppdrag för specialistvården gällande dessa patienter. Högre läkarnärvaro på särskilt boende efterfrågas också av alla parter, liksom högre utbildningsnivå på hemtjänstpersonal. Intervjuade från alla parter framför vidare att anhöriga till de äldre ofta är de som initierar besök på akuten. De menar att en viktig faktor för att minska undvikbar slutenvård är att utveckla stöd och utbildning till anhöriga bland annat kring vart de ska vända sig i olika vårdsituationer Bedömningar: Vård på rätt nivå De äldre är lågt prioriterade och får vänta alltför länge på akuten i stor utsträckning i både Uppsala och Enköping, med risk för komplikationer och försämrat tillstånd. Akutmottagningarna saknar tydliga rutiner för ett patient- och anhörigcentrerat teamomhändertagande av äldre vid ankomst till akuten, såsom bedömning med formulär, snabbspår samt handläggning på plats. Direktinläggning tillämpas i praktiken varken i Uppsala eller i Enköping på grund av att de geriatriska vårdplatserna är fullbelagda. Vidare saknas system för att bedöma vilka patienter som är aktuella för direktinläggning. Ett undantag är geriatriken i Tierp. Att förhindra inläggning i slutenvård bland äldre som söker vård på akutmottagningen med hjälp av en så kallad kommunkoordinator kan vara ett fungerande system i det akuta skedet. Detta finns dock endast tillgängligt på Akademiska sjukhuset dagtid vardagar. I Uppsala län saknas idag ett utpräglat systematiskt arbete med att identifiera de mest sjuka äldre på ett tidigt stadium. Ett arbetssätt provas på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset men i övriga delar av vården saknas ett sådant system. Ett flertal satsningar pågår för att på olika sätt och i olika delar av vårdkedjan minska undvikbar slutenvård och åstadkomma en mer sammanhållen vård och omsorg. Utvärdering, prioritering och länsgemensam samordning behöver ske utifrån vad som ger störst effekt i vårdkedjan. I länet finns tendenser till förbättringar gällande undvikbar slutenvård och oplanerad återinskrivning, även om de minskningar som uppnåtts är marginella. 28

344 Fast läkarkontakt saknas för många äldre. Tillgången till patientansvarig läkare förefaller vara större för personer i SÄBO än patienter i ordinärt boende. Gruppen mest sjuka äldre ges en låg prioritet i primärvården i och med att ersättningssystemet främjar korta besök. Flera satsningar med hembesök pågår. Dock är tillgången till hembesök inte jämlikt fördelad över länet Rekommendationer: Vård på rätt nivå Helseplan rekommenderar: Att landstinget säkerställer att ett länsgemensamt och systematiskt arbete med tidig identifiering av de mest sjuka äldre utvecklas inom slutenvård och primärvård i samarbete med kommunal omsorg. Att landstinget säkerställer att ett patient- och anhörigcentrerat teamomhändertagande av äldre sker på länets akutmottagningar. Exempel kan vara identifiering med frågeformulär samt snabb handläggning och åtgärd. Att landstinget säkerställer att utvärdering genomförs av de olika pågående satsningarna som på olika sätt rör undvikbar slutenvård. De insatser som ger störst effekt bör prioriteras och implementeras länsgemensamt. Att landstinget ser över och säkerställer att ersättningssystem främjar ett ändamålsenligt omhändertagande av de mest sjuka äldre inom primärvård och slutenvård. Att landstinget säkerställer att de mest sjuka äldre, oavsett boendeform, får tillgång till fast läkarkontakt i primärvården. Att landstinget säkerställer att lokala lösningar för förstärkt närsjukvård och hembesök utvecklas och premieras i ersättningssystemen, så att alla patienter får en jämlik tillgång till hembesök oavsett boendeform och bostadsort Patientsäkerhet Patientsäkerhet handlar ytterst om att skydda patienten från vårdskada (26). En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Arbetet för en ökad patientsäkerhet är centralt i ett ändamålsenligt omhändertagande av de mest sjuka äldre. Patienter som har 29

345 många kontakter med vården, såsom multisjuka äldre, kroniskt sjuka och patienter inom psykiatrin, löper högre risk att drabbas av vårdskador (26). Vårdrelaterade infektioner, fall, trycksår och skador orsakade av läkemedel svarade under för över hälften av de identifierade vårdskadorna (27). Andelen vårdtillfällen med skada ökade med patientens ålder. Exempel på centrala faktorer i patientsäkerhetsarbete är ett förebyggande arbetssätt, involvering av patienter i vårdens planering och utformning, liksom system för att upptäcka, mäta och följa upp patientsäkerhetsrisker. Inom ramen för denna revision har följande aspekter av området patientsäkerhet granskats: preventivt arbetssätt med riskbedömning i kvalitetsregistret Senior Alert, insatser för förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, avvikelsehantering samt patient- och anhörigmedverkan Iakttagelser: Preventivt arbetssätt Ett preventivt arbetssätt för de mest sjuka äldre innebär bland annat att bedriva ett arbete för att förebygga fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen. Enligt den nationella överenskommelsen ges prestationsersättning till de verksamheter som använder kvalitetsregistret Senior Alert för att registrera, riskbedöma, sätta in och följa upp åtgärder för dessa vårdskadeområden (4). Registrering och riskbedömning i Senior Alert ger möjlighet till ett systematiskt förbättringsarbete med direkt återkoppling av resultat. Registrering ska enligt överenskommelsen göras för alla över 65 år vid inskrivning eller ankomst till sjukhus, särskilt boende, korttidsverksamhet, hemsjukvård, hemtjänst etc. En standardiserad riskbedömning föregår registreringen och personer med risk ska erbjudas evidensbaserade förebyggande åtgärder som ska dokumenteras i en individuell åtgärdsplan och följas upp. I Uppsala län används enligt intervjuer och dokumentgranskning Senior Alert inom SÄBO samt i specialistvården i enlighet med den regionala handlingsplanen Bättre liv för sjuka äldre (10). Senior Alert används inte inom primärvården. Intervjuer och dokumentgranskning visar att inom SÄBO används Senior Alert strukturerat och åtgärderna registreras i kvalitetsregistret. Även specialistvården har börjat använda Senior Alert för alla patienter över 65 år. Dock framgår av intervjuer med specialistvård och kommuner att det föreligger ett hinder i användandet av Senior alert som gäller både för SÄBO och för slutenvård. Eftersom riskbedömningar och åtgärder behöver registreras både i patientjournalsystem och Senior Alert krävs dubbelregistrering. Detta resulterar ofta i att riskbedömningarna dokumenteras antingen i patientjournalsystemen eller i Senior Alerts kvalitetsregister. En konsekvens är bristfällig journalföring. En annan konsekvens är brister i statistiken kring utförda 2 Granskning under perioden januari-juni

346 riskbedömningar. Intervjuade från sjukhus och kommuner framför att Senior Alert är funktionellt och innehåller ett viktigt stöd i sig, men att mångfalden av kvalitetsregister paradoxalt nog skapar patientsäkerhetsrisker i sig. Det upplevs som lätt att missa saker och tappa fokus på patienten. Det finns ett starkt önskemål från alla parter om att viktiga kvalitetsregister bör hämta information från journalsystemet per automatik för att tidskrävande dubbelregistering ska kunna undvikas. Statistik gällande hela Uppsala läns landstings kommuner och användandet av Senior Alert finns sammanställt i Öppna jämförelser 2013 (se bilaga 4). Det har skett en kontinuerlig förbättring sedan Resultatet varierar dock mellan länets kommuner och inom de fyra vårdskadeområdena Iakttagelser: Läkemedelsanvändning Vidare är läkemedelsanvändningen bland äldre ett problematiskt område. Förskrivning av för höga doser, olämpliga läkemedel och biverkningar av behandling är vanligt (26). Närmare 30 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus har en koppling till läkemedelsrelaterade problem (28). För att uppnå en god och säker läkemedelsanvändning och minimera onödiga läkemedelsskador har Socialstyrelsen skärpt läkemedelsföreskriften och publicerat en vägledning om läkemedelsgenomgångar för äldre (28). Enligt denna har patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel rätt till läkemedelsgenomgångar, uppföljning av läkemedelsgenomgångar, samt tillgång till information såsom läkemedelsberättelse vid utskrivning från slutenvård. I vissa situationer har patienten även rätt att tilldelas en läkare som ansvarar för uppföljningar. Enligt den nationella överenskommelsen ges prestationsbaserade stimulansmedel till kommuner och landsting som minskar användningen av olämpliga läkemedel för äldre, bidrar till adekvat användning av läkemedel mot psykos, samt förbättrar användningen av antiinflammatoriska läkemedel (4). I Uppsala län har det gjorts satsningar på läkemedelsgenomgångar och apotekarkompetens. Inom slutenvården sker detta vid både Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Apotekare går igenom de äldre patienternas läkemedel tillsammans med specialistläkare. Även för primärvården har det funnits viss tillgång till centrala apotekarresurser. Generellt upplevs stödet från apotekare som mycket positivt av intervjuade i primärvård och på sjukhus. På vissa håll i länet använder apotekarna frågeformuläret Phase 20 för identifiering av olämpliga läkemedel. Det saknas dataunderlag gällande omfattningen av läkemedelsgenomgångar generellt för målgruppen. Däremot visar statistik från Öppna jämförelser att Uppsala läns landsting ligger sämst till i landet gällande andel av den äldre befolkningen som använder fler än tio läkemedel (se bilaga 5). Statistiken ser dock bättre ut gällande olämpliga läkemedel för äldre. 31

347 En vanlig orsak till läkemedelsfel är bristande informationsöverföring i vårdens övergångar, det vill säga när patienten byter vårdenhet eller vårdnivå (29). Anledningen är ofta brister i kommunikation och informationsöverföring mellan olika vårdenheter, samt mellan vårdenheter och patient/anhörig. Patientsäkerhetsproblem som härrör från bristande informationsöverföring beskrivs i avsnitt IT-system för informationsöverföring, samt Samverkan mellan sjukhus och kommuner. Ett riskområde som framförs i intervjuer och dokumentgranskning är att många olika läkemedelslistor med skilda innehåll ofta föreligger för samma patient vilket kan resultera i läkemedelsfel. Särskilda risker ses av intervjuade från sjukhus för patienter med dosdispenserade läkemedel eftersom dessa hanteras i ett separat system och sällan stämmer överens med övriga läkemedelslistor Iakttagelser: Avvikelsehantering Avvikelsesystem finns och används i både kommuner och landsting. Av intervjuer med alla parter framgår att systemen främst används i rapporterande syfte medan mindre fokus läggs på återrapportering för lärande. Exempel på systematiskt arbetssätt finns bland annat inom primärvården, där chefläkare informerar om samlade avvikelser till vårdcentraler. Intervjuade beskriver att det finns dokumenterade rutiner för hur hantering och återföring ska gå till, men att följsamheten till dessa behöver öka Iakttagelser: Patient- och anhörigmedverkan I kvalitets- och utvecklingsarbete syftande till en säker och effektiv vård och omsorg är det viktigt att ta tillvara individens och anhörigas resurser och synpunkter (4). I den nationella överenskommelsen ställs krav på att detta ska göras. Enligt intervjuade från alla parter saknas etablerade arbetssätt för patient- och anhörigmedverkan i landstingets och kommunernas utvecklingsarbete. Försök har gjorts med exempelvis studera och följa patienternas väg genom vården. Enligt intervjuade från alla parter har dessa försök inte alltid givit upphov till användbar data. Dock anser intervjuade att metoder för detta bör utvecklas Bedömningar: Patientsäkerhet Senior Alert används i SÄBO och delvis i slutenvården. Dock finns problem med dubbelregistrering i kvalitetsregistret Senior alert och patientjournal vilket resulterar i både bristande journalföring och bristande tillförlitlighet i statistik. Insatser har gjorts för att förbättra läkemedelsanvändningen för de äldre i länet. Läkemedelsgenomgångar utförs i varierande utsträckning, delvis med stöd av apotekare. Användningen av olämpliga läkemedel hos äldre har minskat, medan andelen äldre patienter med fler än tio läkemedel är fortsatt hög i nationell jämförelse. 32

348 Avvikelsesystem finns och används men systematisk återföring och lärande för ett proaktivt arbete behöver utvecklas. Patient- och anhörigmedverkan i förbättringsarbete förekommer i liten utsträckning och behöver utvecklas Rekommendationer: Patientsäkerhet Helseplan rekommenderar: Att landstinget undersöker om det är möjligt att integrera kvalitetsregistret Senior Alert i journalsystemet Cosmic för att eliminera problemet med dubbelregistering. Därmed skulle förbättrad journalföring, förbättrat arbetssätt för förebyggande av vårdskada, samt förbättrad kvalitet i kvalitetsregistrets statistik kunna uppnås. Att landstinget fortsätter att främja arbetet med läkemedelsgenomgångar och apotekarkompetens inom både primär- och specialistvård. Därmed kan sannolikt andelen äldre som behandlas med ett stort antal läkemedel och felaktiga läkemedel minska Att landstinget bevakar och utvecklar möjligheter till sammanhållen journalföring och säker informationsdelning via bland annat Nationell patientöversikt (NPÖ) samt gemensam läkemedelslista med tjänsten Nationell ordinationsdatabas (NOD). Att landstinget säkerställer att avvikelsesystem i större utsträckning används för systematisk återföring för ett proaktivt patientsäkerhetsarbete. Att landstinget utvecklar metoder och rutiner för patient- och anhörigmedverkan i utvecklingsarbetet för de mest sjuka äldre, och främjar sådant arbete på central och lokal nivå Munhälsa Munhälsan är en viktig komponent i den allmänna hälsan. En god munhälsa är inte bara viktig för att kunna tillgodogöra sig en varierad och näringsriktig kost utan är också av stor betydelse för individens sociala liv och subjektiva livskvalitet (31). Allt fler av de äldre har idag kvar sina egna tänder och/eller fasta protetiska konstruktioner. Detta innebär ett ökat behov av tandvård för äldre. De äldre har dessutom ofta en komplicerad medicinsk situation med ett flertal läkemedel samt olika former av funktionsnedsättningar. Med stigande ålder minskar förmågan att klara den dagliga tillvaron och många gånger sviktar förmågan till egenvård. Det här innebär att de mest sjuka äldres munhälsa utgör en speciell utmaning för vården. Den 1 januari 1999 infördes ett tandvårdsstöd (Tandvårdslag 1985:125, 8a ) i samband med sjukdom och funktionshinder. Stödet innebär bland annat att landstingen/regionerna ska erbjuda en avgiftsfri munhälsobedömning till personer med ett omfattande behov av personlig omsorg. Detta benämns uppsökande verksamhet. Syftet med den uppsökande verksamheten 33

349 är att säkerställa att det individuella behovet av munhygieninsatser tillfredsställs hos individer som själva inte har förmågan att sköta munhälsan eller som har svårt att inse betydelsen av tandvård. Personer med stora behov kan få intyg om nödvändig tandvård (N-tandvård) där all tandvårdsbehandling sker till samma avgift som inom den öppna hälso- och sjukvården och avgiften räknas in i högkostnadsskyddet. Det finns även ett särskilt tandvårdsstöd för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, så kallad F- tandvård. Modulen Munhälsa finns som tillval i Senior alert eftersom munhälsa har en naturlig koppling till övriga områden, det vill säga fallskador, undernäring och trycksår. Undernäring är bland annat kopplat till individens förmåga att tillgodogöra sig näring. Problem i munhålan, till exempel med tuggfunktion eller sväljförmåga, påverkar födointaget vilket kan orsaka undernäring. Detta skulle i sin tur kunna leda till ökad risk för fall och individer som har ramlat, så att de på grund av skada blir sängliggande, lider större risk att drabbas av trycksår. För att bedöma munhälsa i Senior alert används instrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG) (32, 33) Iakttagelser: Identifiering av ohälsa i munnen Inom sjukhusen ska Senor Alert användas för bedömning av alla patienter över 65 år. Däremot är registrering i detta kvalitetsregister, enligt intervjuer och dokumentgranskning, undermålig. Detta beror enligt intervjuade på att data måste registreras i både kvalitetsregistret och i journal. Intervjuer och dokumentgranskning visar också att ROAG som bedömningsverktyg inte används av till exempel geriatriska avdelningar på Akademiska sjukhuset men att det däremot används på Enköpings lasarett. I landstingets utbildningsplattform Ping Pong finns internutbildningsmaterial kopplat till Senior Alert. Där saknas dock information och material om ROAG. Primärvården har inte krav på att använda Senior Alert enligt handlingsplanen eller andra överenskommelser. I intervjuer med primärvårdsrepresentanter samt i dokumentgranskning framgår att det inte genomförs några registreringar i ROAG inom primärvården om inte patientens besök är relaterat till munnen eller munhälsa. Intervjuade inom tandvården anser att initiala bedömningar i ROAG borde ske inom primärvården. De anser vidare att information även bör ges till patient och anhöriga om att det finns så kallad N-tandvård. I intervjuer framkommer exempel på att den så kallade vårdlotsen upplevts som bra i de fall patienter fått råd och lotsning gällande munhälsa och tandvård. I intervjuer med kommuner samt i dokumentgranskning framgår att Senior Alert är väl etablerat och använt inom SÄBO i kommunerna. ROAG används enligt intervjuade i kommuner i stor utsträckning. I stort sett samtliga boende på SÄBO blir beviljade N-tandvård med årliga munhälsobedömningar av tandhygienist från de av landstinget upphandlade utförarna (Folktandvården eller Oral Care beroende på vilken kommun det gäller) (34). När det gäller 34

350 ordinärt boende framkommer att Senior Alert inte används av hemsjukvården eller hemtjänsten. De intervjuade inom tandvården anser att det finns ett stort mörkertal av personer med dålig munhälsa och att Senior Alert med bedömning i ROAG skulle behövas i mycket större utsträckning. Dessutom har många äldre rätt till N-tandvård men identifieras inte som berättigade. En vanlig kommentar i intervjuer från alla parter som genomförts gällande äldres munhälsa är att många av de mest sjuka äldre i ordinärt boende sedan länge har slutat gå i vanlig tandvård på grund av sin livssituation. Eftersom de mest sjuka äldre även har en hög risk för att drabbas av munsjukdomar blir deras kostnader för tandvård höga. De känner ofta inte till vad N- tandvård är Iakttagelser: Åtgärd vid ohälsa i munnen Vid Enköpings lasarett används bedömningsinstrumentet ROAG. Ett projekt har även genomförts med äldre strokepatienter för förbättring av munhälsan. Vid intervjuerna med tandvården framkommer även att sjukhustandvården i Enköping kopplas in vid behov. I första hand är dock åtgärderna munspray samt särskild information och hjälp till patienten på plats. Även vid Akademiska sjukhuset kopplas sjukhustandvården in vid behov. Vid intervjuerna med tandvården framkommer att denna målgrupp inte är prioriterad utan sjukhustandvården uppfattas arbeta mest med åtgärder inför hjärttransplantationer och med onkologiska patienter. I intervjuer med tandvården framgår att det finns brister i kunskap och behov av utbildning av personal inom äldres munhälsa. Exempel ges på hur andra landsting, som exempelvis Västerbotten och Gävleborg har arbetat med en specifikt upphandlad utbildning för användande av Senior Alert/ROAG. I SÄBO har i stort sett alla äldre N-tandvård. Enligt intervjuer med tandvården och kommunrepresentanter åtgärdas de problem med äldres munhälsa som kommer fram i munhälsobedömningarna. I primärvård, hemvård och hemtjänst är det däremot oklart hur åtgärder vid ohälsa i munnen hanteras. Grunden är att det inte genomförs munhälsobedömningar och att begreppet N-tandvård för många är okänt, såväl för personal som för patienter och anhöriga. Vid intervjuer med alla parter framkommer att personal tycker det är en byråkratisk tågordning gällande N-tandvård. Det är av landstinget särskilt utbildade biståndshandläggare och/eller distriktssköterskor inom kommunen som fyller i intyg om N- tandvård. Landstinget utfärdar därefter så kallade N-tandvårdskort och munhälsobedömningarna utförs av de av landstinget upphandlade utförarna Folktandvården eller Oral Care. Kontakten med utförarna hanteras dock till övervägande del av kommunal personal. Vilken tandvårdsenhet de äldre ska kontakta att få tandbehandling utförd är de äldres och deras anhörigas eget val. Intervjuade personer från alla parter påpekar även att Folktandvården och övriga utförare inom tandvården inte har samma journalsystem som landstinget eller kommunerna. Detta försvårar ytterligare genomförande och uppföljning av åtgärder vid ohälsa i munnen. 35

351 Bedömningar: Munhälsa Senior Alert används i SÄBO och delvis i slutenvården vilket bedöms vara en styrka. Dock finns problem med dubbelregistrering i kvalitetsregistret Senior alert och patientjournal vilket resulterar i både bristande journalföring och bristande tillförlitlighet i statistik. ROAG är ett förhållandevis enkelt bedömningsinstrument som på ett strukturerat sätt identifierar problem vid munhälsa. Det är en styrka att ROAG-delen i Senior alert används inom slutenvården i Enköping men en brist att det inte genomförs på Akademiska sjukhuset. Det är en brist att information- och utbildningsmaterial gällande ROAG saknas i utbildningsplattformen Ping Pong. Sjukhustandvården i Enköping bedöms vara involverad i arbetet med förbättring av äldres munhälsa. Däremot har sjukhustandvården på Akademiska prioritet inom områdena hjärttransplantation och onkologi och bedöms vara underutnyttjad gällande målgruppen äldre. Munhälsobedömningar inom landstingets tandvårdsstöd genomförs regelbundet inom SÄBO av upphandlade utförare (Oral care/ftv). Åtgärder vid ohälsa i munnen fungerar på SÄBO då i stort sett samtliga äldre på SÄBO har N-tandvårdskort. Primärvård, hemsjukvård och hemtjänst gällande ordinärt boende bedöms inte arbeta strukturerat med att upptäcka bristande munhälsa hos äldre. Systemet för att erhålla N-tandvård bedöms som krångligt för personal, patienter och anhöriga. Detta gäller inte specifikt Uppsala utan har nationell bäring. Däremot bedöms inte landstinget i Uppsala län i tillräckligt hög grad arbetat med informationsinsatser gällande N-tandvård. Det samma gäller även för F-tandvård (tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning) Rekommendationer: Munhälsa Helseplan rekommenderar: Att landstinget säkerställer att tandvården och kommunerna samverkar gällande informationsinsatser med fokus på äldres munhälsa till såväl patienter, anhöriga som personal. Informationsinsatserna bör gälla intyg för N-tandvård inklusive munhälsobedömningar samt användande av bedömningsverktyg av munhälsa. Att landstinget säkerställer att slutenvården använder bedömningsinstrument för munhälsa, Revised Oral Assessment Guide (ROAG) som ska användas inom kvalitetsregistret Senior Alert för alla patienter över 65 år. Att landstinget genomför utbildningsinsatser till personal inom slutenvården gällande användning av ROAG. 36

352 Att landstinget säkerställer att kompetens inom sjukhustandvården i högre grad används av länets sjukhus för kompetensutveckling och råd till personal inom slutenvården samt för råd och åtgärder vid dålig munhälsa hos enskilda äldre patienter. Att landstingets beställarenhet ser över möjligheten att i avtal med primärvården premiera genomförande av munhälsobedömningar med stöd av ROAG på vårdcentralerna i länet. 37

353 4. Källförteckning 1. Revisionen i Landstinget i Uppsala län, Helseplan Consulting Group AB. Tilläggsuppdrag gällande pågående granskning av äldre multisjuka Revisionen i Landstinget i Uppsala län. UPPH F-rev konk. uts. 06/14 nr 1, Sveriges kommuner och landsting. Besökt okt Sveriges kommuner och landsting och Socialdepartementet. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. 5. Äldrecentrum. Besökt okt /Samverkan-organisation/. 6. Socialstyrelsen. Besökt okt Vårdhandboken. Besökt nov Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (BAL) (7) 1990:1404 (ändrad 2003:193, 2010:247) 9. Socialstyrelsens föreskrift Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård SOSFS 2005: Uppsala län. Bättre liv för sjuka äldre. Handlingsplan för regional utveckling i Uppsala län. 11. Inera. Besökt nov Hälso- och sjukvårdslag (HSL) (SFS 1982:763), 3f 13. Socialtjänstlag (2001:453), 2 kap, Socialstyrelsen. Besökt nov ng 15. Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Svensk geriatrisk förening (SGF), samt Svensk Internmedicinsk förening (SIM). Bästa möjliga vård för multisjuka äldre ett policyprogram, Äldrecentrum. Rapport Utnyttja möjligheterna - Organiseringen av hemsjukvården vid åtta husläkarmottagningar efter införande av Vårdval Stockholm. 2011:5 17. Stockholms läns landsting. Framtidsplanen andra steget Socialstyrelsen. Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. Slutrapport Projekt för de mest sjuka äldre, Mobila hembesöksteamet, Uppsala, Socialstyrelsen. Primärvårdens ansvar och insatser för de mest sjuka äldre Socialstyrelsen. Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre En redovisning av arbetsläget hösten 2013,

354 22. Landstinget i Västmanland. Besökt okt content/uploads/2013/09/tidig-identifiering-av-mest-sjuka-aldre-instruktion-slutgiltig pdf 23. Sveriges kommuner och landsting och Socialdepartementet. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. 24. Sveriges kommuner och landsting. Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser Uppsala län. Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Bättre liv för sjuka äldre, kommuner och landsting i Uppsala län Socialstyrelsen. Besökt nov Socialstyrelsen. Besökt okt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2012:9) om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården 29. Sveriges kommuner och landsting Skador i vården skadeöversikt och kostnad. Markörbaserad journalgranskning januari-juni Sveriges kommuner och landsting. Faktablad om Prestationsbaserad ersättning till insatser för äldre 2012, Bättre liv för sjuka äldre. Odaterat 31. Sveriges kommuner och landsting. Besökt nov html 32. Vårdalinstitutet. Besökt nov Sveriges kommuner och landsting. Uppsökande verksamhet och Senior alert Rapport MUNHÄLSA Senior Alert. Besökt nov

355 Bengt Andersson, Projektledare Sara Cardell, Konsult 40

356 Bilaga 1. Förteckning över intervjuade funktioner Verksamhet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Produktionsstyrelsen Regionförbundet Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Enköpings lasarett Enköpings lasarett Hälsa och habilitering Offentlig primärvård Ekeby vårdcentral, Uppsala Örsundsbro vårdcentral Enköpings Vårdcentral Capio Tierps vårdcentral Uppsala kommun Uppsala kommun Socialkontoret Enköping Enköpings kommun Folktandvården Folktandvården Folktandvården Folktandvården Parkinsonförbundet Uppsala Parkinsonförbundet Enköping Befattning/roll Ordförande Ordförande Vård- och omsorgsstrateg Chefläkare Verksamhetschef geriatrik Verksamhetschef akutmottagning Läkare, Verksamhetsområde Akut Verksamhetschef ortogeriatrik Verksamhetschef äldrevårdsenhet Biträdande Sjukhuschef Verksamhetschef akut/geriatrik/medicin/ortopedi Samordningschef Utvecklingschef Bitr. verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef samt medicinskt ansvarig läkare Verksamhetschef Äldreomsorgschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska Socialchef Verksamhetschef Utvecklare Tandläkare Tandsjuksköterska Ordförande Uppsala Ordförande Uppsala län, representant Enköping

357 Bilaga 2. Väntetider på akuten Utdrag ur Socialstyrelsens rapport Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar dec 2013

358

359

360 Bilaga 3. Undvikbar slutenvård och återinläggningar Utdrag ur Kvalitetsportalen - Undvikbar slutenvård samt oplanerad återinskrivning inom en till 30 dagar Indikatorn bedöms genom att jämföra månadsvis under mars till augusti 2014 med motsvarande månad Minst 4 av dessa sex månader skall ha ett lägre jämförelsetal 2014 mätt på läns-/regionnivå för att indikatorn skall bedömas vara godkänd för tilldelning av statsbidrag. Aktuell månad jämförs med samma månad föregående år. Kravet för indikatorn är att minst fyra av månaderna mars till augusti 2014 är lägre än motsvarande månad 2013 avrundat till en decimal.

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 24 juni 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 24 juni 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 24 juni 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Johnny Svahn (S) Föredragande Dnr Tid för justering:

Läs mer

Sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar 2014 (T3)

Sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar 2014 (T3) BILAGA PS 2015, 7. 2014-02-23 Dnr PS 2014-0001 Ledningskontoret Ann Hammarstrand Tfn 018-611 60 71 E-post ann.hammarstrand@lul.se Produktionsstyrelsen Sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Johnny Svahn (S) Föredragande Dnr Tid för

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Dnr AS 2015-1124. Årsredovisning 2015. Akademiska sjukhuset

Dnr AS 2015-1124. Årsredovisning 2015. Akademiska sjukhuset Dnr AS 2015-1124 Årsredovisning 2015 Akademiska sjukhuset VIKTIGA HÄNDELSER Under året har arbetet med att införa värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset fortsatt. Värdebaserad vård innefattar tvärprofessionellt

Läs mer

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Landstinget Blekinge Christer Rosenquist 2015-10-19 Dnr 2015/00756 Landstingsstyrelsen Månadsbokslut september 2015 Sammanfattning Ackumulerat resultat

Läs mer

Månadsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus

Månadsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus MÅNADSRAPPORT 1(10) Datum 150617 Kontaktperson Ingrid Kvist ingrid.kvist@regionhalland.se Månadsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus Period: januari - maj Kort sammanfattning Ekonomi Prognos Planerade

Läs mer

Förhyrning av lokaler vid Palliativt centrum

Förhyrning av lokaler vid Palliativt centrum LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-09-24 93 Dnr PS 2012-0037 Förhyrning av lokaler vid Palliativt centrum Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Månadsrapport maj 2015

Månadsrapport maj 2015 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsrapporter

Ekonomi- och verksamhetsrapporter Bilaga PS 2014-06-24, 68. 2014-06-24 Dnr PS2014-0001 Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn 018-611 60 57 E-post tord.jansson@lul.se Produktionsstyrelsen Ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till

Läs mer

Fastställande av styrkort för förvaltningarna

Fastställande av styrkort för förvaltningarna LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-11-22 154 Dnr PS 2012-0072 Fastställande av styrkort för förvaltningarna Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 118. Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist (V) Tid för justering:

Läs mer

Granskning av delårsbokslut 2002-08-31 och prognos 2002

Granskning av delårsbokslut 2002-08-31 och prognos 2002 Granskning av delårsbokslut 2002-08-31 och prognos 2002 Länssjukhuset i Halmstad Leif Johansson Inger Andersson Komrev Box 324, 301 08 Halmstad Tel 035 15 17 00 Fax 035-15 17 36 Leif Johansson, Direkt:

Läs mer

Månadsrapport Hallands sjukhus oktober 2013

Månadsrapport Hallands sjukhus oktober 2013 MÅNADSRAPPORT 1(11) Kontaktperson: Ingrid Kvist ingrid.kvist@regionhalland.se 2013-11-13 Månadsrapport Hallands sjukhus oktober 2013 Sammanfattning Verksamhet Tillgänglighet Personal Produktion Ekonomi

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 23 mars 2016 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 23 mars 2016 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 20. 21. FÖREDRAGNINGSLISTA Vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 23 mars 2016 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ärende Val av justerare. I tur: Anna-Karin Klomp (KD) Tid för justering:

Läs mer

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG Sammanfattning och analys Efter februari redovisar förvaltningen ett plus på 1,7

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. 73. Förvaltningarnas tertialrapporter för april 2015 Dnr PS 2015-0001

FÖREDRAGNINGSLISTA. 73. Förvaltningarnas tertialrapporter för april 2015 Dnr PS 2015-0001 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 26 maj 2015 kl. 13.00, Lasarettet i Enköping Nr Ärenden Val av justerare. I tur: Anna-Karin Klomp (KD) 71. Tid för justering: 2015-05-29

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Årsredovisning 2007 -en kortversion

Årsredovisning 2007 -en kortversion Årsredovisning 2007 -en kortversion Du håller i din hand kortversionen av landstingets årsredovisning för 2007. Årsredovisningen redovisar verksamheternas resultat utifrån landstingsplanens mål och budget.

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 18 december 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 18 december 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 18 december 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 134. Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist (V) Tid för justering:

Läs mer

JL Stockholms läns landsting

JL Stockholms läns landsting JL Stockholms läns landsting Ki) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE SLL Ekonomi och Finans 2015-01-23 LS 1412-1432 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ankom Stockholms läns landsting 2015-01-

Läs mer

Månadsrapport juli 2012

Månadsrapport juli 2012 Månadsrapport juli 2012 Tillgänglighet till specialiserad vård Vårdgaranti och kömiljard Under semestermånaderna har färre verksamheter nått målen för vårdgaranti och kömiljard. Flera förbättringsarbeten

Läs mer

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Delårsrapport Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 3 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning:

Läs mer

Uppföljning av vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med hälso- och sjukvårdens ekonomi

Uppföljning av vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med hälso- och sjukvårdens ekonomi Landstingsstyrelsen Tjänsteutlåtande H A N D L Ä G G A R E Ulrika Sörblad Landstingsstyrelsens sekreterare Tel: 0155-24 57 86 2011-05-23 LS-LED11-318 Uppföljning av vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder

Läs mer

Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014

Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014 Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014 På Akademiska sjukhuset genomfördes årets mätning den13 februari 2014. Mätningen är en punktprevalensmätning under

Läs mer

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari 2014-12-15 Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Produktionsstyrelsen Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari Välkomna till ett

Läs mer

Investering angående uppförande av ny byggnad för PET/MR-kamera, hus B16

Investering angående uppförande av ny byggnad för PET/MR-kamera, hus B16 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-08-23 107 Dnr PS 2012-0057 Investering angående uppförande av ny byggnad för PET/MR-kamera, hus B16 Förslag

Läs mer

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport

Ekonomisk månadsrapport LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1(9) Ekonomisk månadsrapport Utfall per: 30 september 2012 1. Resultaträkning Intäkter och kostnader (mnkr) Utfall Utfall Föränd- Budget Utfall perioden perioden ring perioden

Läs mer

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala

Läs mer

Månadsrapport. Socialförvaltningen Juli 2015

Månadsrapport. Socialförvaltningen Juli 2015 Månadsrapport Socialförvaltningen Juli 2015 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt...

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Årsanalys 2007 - NSV Markaryd

Årsanalys 2007 - NSV Markaryd Kopia på årsredovisningen för Markaryds vårdcentral samt kopia på den skuggbudget som lagts med utgångspunkt från Vårdval Kronoberg, så man ser hur det slår (för Markaryds vårdcentral)? Årsanalys 2007

Läs mer

Bokslut 2014. Överförmyndarnämnden

Bokslut 2014. Överförmyndarnämnden Sidan 1 av 8 Nämndbehandlas 2015-02-16 Bokslut 2014 Överförmyndarnämnden KF-budget Nettokostnad Nettokostnad Förändring Resultat Resultat Belopp i miljoner kronor nettokostnad bokslut bokslut f.å. % bokslut

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11 Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild 2015-10-19

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild 2015-10-19 1 Framtidens Hälso- och sjukvård Målbild 2015-10-19 2 Aktuella uppdrag till LD Utreda dagakuten i Karlshamn Beskriva en arbetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona Ta fram en 10-årig investeringsplan

Läs mer

Granskning av ekonomiskt bistånd

Granskning av ekonomiskt bistånd KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-11-21 Rev 2013-12-03 Diarienummer UAN-2013-0522 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Granskning av ekonomiskt bistånd Förslag

Läs mer

Fastställande av resultatmål och budgetar 2013

Fastställande av resultatmål och budgetar 2013 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-02-12 6 Dnr PS 2013-0002 Fastställande av resultatmål och budgetar 2013 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 6 2007-01-19 Ett år med den utvidgade vårdgarantin väntetiderna i vården minskar långsamt 1 Best nr 5101 Uppgifter från databasen och webbplatsen Väntetider i

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Socialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport. www.pwc.se

Socialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport. www.pwc.se www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Andersson Revisionskonsult Carl-Magnus Stenson Cert. kommunal revisor Socialnämnden Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Årsbokslut/verksamhetsberättelse 2014

Årsbokslut/verksamhetsberättelse 2014 Årsbokslut/verksamhetsberättelse 2014 Resultatenhet: 314 Beroendecentrum Stockholm (BCS) Sammanfattning av det gångna året Inom sektionen för akut- och heldygnsvård har delningen av avdelning 52/54 genomförts.

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Genomlysning av primärvården på Gotland Uppdaterad version

Genomlysning av primärvården på Gotland Uppdaterad version Genomlysning av primärvården på Uppdaterad version Ledningsbolaget Januari 27 Lena Olsson Jan Thorling Ledningsbolaget i Skandinavien ADRESS TELEFON TELEFAX E-POST HEMSIDA SÄTE Lilla Hälla 7 791 91 Falun

Läs mer

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum

Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 4 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET...4

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Upphandling framtidens vårdinformationsstöd

Upphandling framtidens vårdinformationsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Christer Blomstrand Staben för ehälsa +4616103630 2015-12-28 LS-LED15-1795-1 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 29 april 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 29 april 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 29 april 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 34. Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist (V) Tid för justering: 2014-05-05

Läs mer

Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering tillägg till tidigare uppdrag

Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering tillägg till tidigare uppdrag Bilaga. PS 2014-09-30, 105 2014-09-26 Dnr PS2014-0031 Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering tillägg till tidigare uppdrag Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Bokslutskommuniké 2016

Bokslutskommuniké 2016 Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.

Läs mer

Satsa på Alingsås lasarett! Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus

Satsa på Alingsås lasarett! Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus Satsa på Alingsås lasarett! - Det lagom stora sjukhuset Vad Hur Varför Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus Framtidens närsjukhus Närsjukhus med specialistuppdrag

Läs mer

Bokslutskommuniké 2017

Bokslutskommuniké 2017 Bokslutskommuniké 2017 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2018.

Läs mer

Svar på hemställan om resultathanering för Primärvården

Svar på hemställan om resultathanering för Primärvården LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-04-26 65 Dnr PS 2012-0030 Svar på hemställan om resultathanering för Primärvården Förslag till beslut

Läs mer

Årsredovisning 2007. 1 Sammanfattning. 2 Verksamhetsförändringar. 3 Resultat

Årsredovisning 2007. 1 Sammanfattning. 2 Verksamhetsförändringar. 3 Resultat Årsredovisning 2007 3,5% 2,5% 1,5% 0,5% -0,5% -1,5% -2,5% 1 Sammanfattning Under året har nytt datorstöd för verksamheten med digital journal och röntgen införts. Omfattande tekniska driftsstörningar har

Läs mer

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-11-15 Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 Ekonomi Tack vare en engångsåterbetalning för AFA-försäkringar för åren 2007-2008 prognostiseras ett utfall för

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti/september 2015 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning... Resultaträkning

Läs mer

Program vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens och produktionsstyrelsens gemensamma information den 28 april 2015

Program vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens och produktionsstyrelsens gemensamma information den 28 april 2015 2015-04-22 Anna Sandström Cecilia Lidén Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Produktionsstyrelsen Program vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens och produktionsstyrelsens gemensamma information den 28 april 2015

Läs mer

Delårsrapport 04 år 2013

Delårsrapport 04 år 2013 1 (1) Ledningsstaben Controllergruppen 2013-05-20 LiÖ 2013-25 Landstingsstyrelsen Delårsrapport 04 år 2013 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av landstingsdirektörens

Läs mer

Landstingets revisorer 2008-02-19 Dnr REV /8/2008 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27 Revisor Jan-Olov Undvall 063-14 75 24

Landstingets revisorer 2008-02-19 Dnr REV /8/2008 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27 Revisor Jan-Olov Undvall 063-14 75 24 1 (2) Landstingets revisorer 28-2-19 Dnr REV /8/28 Revisionschef Lennart Ledin 63-14 75 27 63-14 75 24 Landstingsstyrelsen Vårdplatser inom Östersunds sjukhus Landstingets er har gett revisionskontoret

Läs mer

Utvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys

Utvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys 209 Närsjukvården Mellersta Dalarna 2009-01-19 Bilaga Utvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys ~ Utvecklingsplanen for ekonomisk balans innehåller forslag till åtgärder

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Tillägg till dagordning för socialnämndens sammanträde 22 januari 2015

Tillägg till dagordning för socialnämndens sammanträde 22 januari 2015 Socialnämnden 5 (5) Tillägg till dagordning för socialnämndens sammanträde 22 januari 2015 11. Åtgärder för att få kvittera ut medel till budget för 2015 Bilaga delas ut på sammanträdet Förslag till beslut

Läs mer

Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014

Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014 2014-03-20 Landstingets ledningskontor Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 Produktionsstyrelsen Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014 Översänder föredragningslista, handlingar och förslag till

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Kommunstyrelsens kontor 2013-09-17 Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Revisionskontoret Revisorsgrupp Sydost

Revisionskontoret Revisorsgrupp Sydost Revisionskontoret Revisorsgrupp Sydost Fredrik Ljunggren 044-309 32 75 fredrik.ljunggren@skane.se MINNESANTECKNINGAR Datum 2013-03-08 1 (6) Tid 8 mars, kl 13.00-15.00 Plats Medicon Village, Lund konf rum

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-08-29 16 Sida Ks Dnr 206/2011 042 Anvisningar delårsbokslut per 110731 Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Fastställa anvisningar

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014 kl. 14.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 17. Ärende Val av justerare. I tur: Johnny Svahn (S) Tid för justering: 2014-04-01

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Miljö- och byggnämnden Året har präglats av hög personalomsättning inom delar av organisationen. Det är svårt att rekrytera rätt kompetens varför det har funnits ett generellt

Läs mer

Intellecta 3. intellecta niomånadersrapport 1 september 2004 31 maj 2005. Ökad efterfrågan och kraftigt förbättrat resultat

Intellecta 3. intellecta niomånadersrapport 1 september 2004 31 maj 2005. Ökad efterfrågan och kraftigt förbättrat resultat intellecta niomånadersrapport 1 september 24 31 maj 25 Ökad efterfrågan och kraftigt förbättrat resultat 1 mars 31 maj 24/25 Rörelsens intäkter ökade med 21 procent och upp gick till 132,6 (19,5) MSEK

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden Delårsrapport 2013 Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Inledning 1 Medborgar / kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Ekonomiperspektivet 4 Fördjupad

Läs mer

Årsredovisning 2009. Förskola Förskoleområdet

Årsredovisning 2009. Förskola Förskoleområdet Förskola Förskoleområdet Innehållsförteckning RESULTATRÄKNING... 3 UPPDRAG... 4 ANALYS AV ÅRETS VERKSAMHET... 5 Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning... 5 Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål...

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Ekonomiuppföljning 2013-04-16 1. Utfallet är per den 31 mars 2013. Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april.

Ekonomiuppföljning 2013-04-16 1. Utfallet är per den 31 mars 2013. Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april. Ekonomiuppföljning 2013-04-16 1 Utfallet är per den 31 mars 2013. Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april. Uppföljning görs på samma nivå som presenterades i nämndbudgeten för 2013, vilket

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Folktandvården. Behovet av en strukturomvandling Klinikerna i Visby Mobil enhet Utbudspunkter

Folktandvården. Behovet av en strukturomvandling Klinikerna i Visby Mobil enhet Utbudspunkter Folktandvården Behovet av en strukturomvandling Klinikerna i Visby Mobil enhet Utbudspunkter Ekonomin 2003 till nu Vi hade ett förväntat underskott på 1,5 milj Jan-Olof Henrikssons uppdrag en ekonomin

Läs mer

4.1 LOKALFÖRSÖRJNINGSAVDELNINGEN

4.1 LOKALFÖRSÖRJNINGSAVDELNINGEN sid 1 (6) 4.1 LOKALFÖRSÖRJNINGSAVDELNINGEN Viktigare händelser 2012 Många stora projekt har genomförts under året, exempel är badhuset etapp 1, Lerinmuséet, Mariebergsskolan, Infanteribrigadmuséet, energieffektiviseringsprojektet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Regionstyrelsen 197-217

Regionstyrelsen 197-217 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 197-217 Tid: 2015-12-15, kl 13:00-16:40 Plats: Regionens hus, sal A 212 RJL2015 /2338 Granskningsrapport Granskning av åtgärder för ekonomi i balans Beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer