Projektet SYV i Värmland augusti december 2011

Transkript

1 Projektet SYV i Värmland augusti december 2011

2 Sammanfattning Under pågick projektet SYV i Värmland. Projektet var en samverkan mellan länets 16 kommuner och tog sitt avstamp i de fem utvecklingsområden som skolcheferna i Värmland beslutat om som en konsekvens av den kartläggning som gjordes De fem utvecklingsområdena är: Komplettering av utbildning Kompetensutveckling Virtuell vägledning Omvärldsbevakning Nätverk och samarbete Projektet finansierades av Region Värmland, kommunerna och Europeiska Socialfonden (ESF). En förprojektering genomfördes hösten 2009 av Malmö högskola för att fastställa varje studie- och yrkesvägledares kompetensutvecklingsbehov. Malmö högskola presenterade i november 2009 en rapport där också varje studie- och yrkesvägledare fick en individuell kompetensutvecklingsplan. Den planerade ansökan till ESF för medel till kompletterande utbildningar skickades inte in på grund av för få anmälningar. Kompletterande utbildningar genomförs nu i ett ESF-projekt kallat SYV-KOMP ( ) där Värmland är medsökande. En seminarieserie genomfördes på Karlstads universitet under Sammanlagt deltog 182 personer från kommunerna, rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare. Den nätbaserade tjänsten vagledningsinfo.se drevs från 27 april 2009 till och med sista juni 2010 av fem regioner, däribland Region Värmland. Tjänsten las ner eftersom ingen myndighet tog på sig ansvaret för den. Fem omvärldsdagar och fem regionala nätverksdagar har genomförts. Innehållet har bland annat varit omvärldsspaning, metoder för egen omvärldsspaning, presentation av de fyra klustren och de tre collegen. Flera föreläsare har gjort inspel under rubriker som Skolans omvärldsrelationer, Jämställdhet och genuskunskap, SYV i ett EU-perspektiv, Vägledning för nyanlända, GY 11 i ett syv-perspektiv, Offentlighetsprincipen samt Skolan, lärandet och ungdomars psykiska hälsa. Lokala nätverk och en digital mötesplats för länets studie- och yrkesvägledare har startats. En enkät skickades ut till studie- och yrkesvägledarna i länet i november 2011 med frågor rörande projektets genomförande och resultat. Enkätsvaren redovisas i rapporten och ligger till grund för analysen. Deltagarna svarar i enkäten att de anser att helhetsintrycket av projektet är mycket bra eller bra och de flesta anser att projektet tagit sin utgångspunkt i vardagsarbetet. Till största delen anser deltagarna i enkätsvaren att projektets syfte, mål och delmål varit i fokus vid alla aktiviteter som genomförts. Måluppfyllelsen för projektet SYV i Värmland är svår att mäta eftersom målen är skrivna i ett långsiktigt perspektiv. Några av delmålen däremot har en hög måluppfyllelse. Deltagarnas enkätsvar tyder på att de till största delen är nöjda med projektets resultat. Projektledaren ger i slutet av rapporten förslag på arbetsmaterial till kommunerna för att utveckla studie- och yrkesvägledningen.

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Studie- och yrkesvägledarnas uppdrag Studie- och yrkesvägledning i Värmland Projektbeskrivning Förutsättningar Syfte, mål och delmål Handlingsplan för genomförande Projektplanen SYV i Värmland Projektorganisation Aktiviteter i projektet Komplettering av utbildning Förprojekteringen Ansökan ESF Komplettering av utbildning Kompetensutveckling, verksamhetsplan - metodutveckling Seminarieserien på Karlstads universitet Virtuell vägledning vagledningsinfo.se Omvärldsbevakning Omvärldsdagar Nätverk, samarbete och uppföljning Regionala nätverksdagar Lokala nätverk Digital plattform för studie- och yrkesvägledarna i Värmland Jämställdhet och genusvetenskap Redovisning av enkätsvar Redovisning av enkätsvar angående projektets syfte, mål och delmål Redovisning av enkätsvar angående i vilken grad projektets aktiviteter tagit sin utgångspunkt i vardagsarbetet Redovisning av enkätsvar angående helhetsintrycket av projektet Redovisning av enkätsvar angående uppföljning på hemmaplan Projektavslut Redovisning av enkätsvar angående tillgången till studie- och yrkesvägledning efter projektets slut Fortsättning efter projektet Sammanställning av enkätsvar angående fortsättning efter projektet Sammanställning av svar på gruppfrågor angående fortsättning efter projektet SYV-KOMP Spridning av projektet och dess resultat Analys Slutsats Förslag till bedömning utifrån framgångsfaktorer Förslag till arbetsmaterial i kommunerna Att diskutera Att granska Källförteckning Bilaga 1 Enkät till referensgruppen Bilaga 2 Enkät till deltagande studie- och yrkesvägledare Bilaga 3 Malmö högskolas rapport 2009 Bilaga 4 Mall för utvärdering 1

4 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Staben Rapport Annika Davidsson, Inledning Under våren 2008 genomförde Region Värmland en kartläggning av studie- och yrkesvägledarfunktionen i Värmland. Kartläggningen genomfördes av WSP Analys & Strategi och presenterades för skolcheferna hösten Ett antal problemområden identifierades för att kunna nå visionen att Värmland ska vara världsbäst på vägledning år WSP:s rapport finns att läsa på Region Värmlands webbplats 1. För att klara omvärldens krav och utifrån resultatet av kartläggningen beslutade länets skolchefer att fem utvecklingsområden skulle ligga till grund för ett gemensamt projekt. De fem utvecklingsområdena är: komplettering av utbildning, kompetensutveckling, virtuell vägledning, omvärldsbevakning samt nätverk och samarbete. Utifrån de fem utvecklingsområdena togs nedanstående modell fram av skolcheferna på ett möte den 31 mars 2009 när beslut om projektet togs. Utveckling av syv funktionen i Värmland Kompetensutveckling Komplettering av utbildning Virtuell vägledning Omvärldsbevakning Regionalt nätverk? Regionen erbjuder världens bästa vägledning! Skolchefernas initiativ resulterade i ett treårigt projekt med fokus på strukturerad samverkan och med projektstart hösten Projektet finansieras av Region Värmland, kommunerna och Europeiska Socialfonden (ESF). 1 Utbildning%20och%20kompetens/UTBRapport_Studievagledning_2008.pdf 2

5 På Region Värmlands webbplats ( beskrivs projektet SYV i Värmland: Så här jobbar vi med att utveckla studie- och yrkesorienteringen. I en tid då arbets- och studiemöjligheter blir allt mer omfattande och komplexa har studie- och yrkesorienteringen i samhället en betydelsefull uppgift att vägleda individen rätt. Det livslånga lärandet kräver en livslång vägledning. Region Värmland genomförde under våren 2008 en kartläggning av studie- och yrkesvägledarfunktionen i Värmland. Där framkom bland annat att 56 procent av studie- och yrkesvägledarna i regionen saknar formell behörighet. Utifrån kartläggningen har gemensamma utvecklingsområden arbetats fram i samarbete med samtliga kommuners skolchefer. Den enskilde kommunen i länet är för liten för att kunna kvalitetssäkra att sin/sina studie- och yrkesvägledare har den aktuella kunskapen och den kompetensen som efterfrågas av medborgaren. Mot bakgrund av detta planerade Region Värmland i samarbete med kommunerna en tre årig utvecklingssatsning på studie- och yrkesvägledarfunktionen i kommunerna. Projektet startade i augusti Syftet med projektet är att utveckla nya former och metoder för vägledning och bidra till att ge individerna ökade förutsättningar till medvetna val samt minska felval och avhopp från skolan. I beslutsmotiveringen för projektet SYV i Värmland (Beslut om att bevilja medel till Karlstads kommun för projekt studie- och yrkesvägledning, Dnr RV ) står att läsa: I slutrapporten som lämnas in vid projektslut ska redovisas projektets måluppfyllelse och effekter, samt en analys och motivering av föreliggande skillnader mellan förväntade och uppnådda resultat enligt projektplanen. Nedan följer en rapport som svarar mot beslutsmotiveringen för projektet SYV i Värmland. Efter denna inledning följer en bakgrund och därefter redovisas projektets aktiviteter samt svar från de två enkäter (Bilaga 1 och 2) som projektledaren skickade ut till deltagarna i november Den enkät som skickades till referensgruppen besvarades av sju av nio deltagare. Av de 58 studie- och yrkesvägledare som enkäten skickades till svarade 47 helt eller delvis på enkäten (33 kvinnor och 14 män). Svar på frågor ur enkäten finns redovisade under respektive aktivitet samt i avsnitt sex och sju. Avsnitt sju handlar om projektavslut. Avsnitt åtta handlar om spridningen av projektet och dess resultat. Detta följs av avsnitt 9. Analys och 10. Slutsats. Rapporten avslutas med 11. Förslag till bedömning utifrån framgångsfaktorer. 2. Bakgrund I en tid då arbets- och studiemöjligheter blir allt mer omfattande och komplexa har studieoch yrkesvägledaren en betydelsefull uppgift att vägleda individen rätt. En studie- och yrkesvägledare måste ha aktuella kunskaper och hålla sig à jour med förändringar inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledaren måste också ha kunskaper om var ungdomar och vuxna finner sin information och ta initiativ till att vara på de arenorna. Därför är det nödvändigt att studie- och yrkesvägledaren har en god utbildning och får kontinuerlig kompetensutveckling som överensstämmer med förändringarna i omvärlden. 2.1 Studie- och yrkesvägledarnas uppdrag Studier och utvärderingar från Skolverket (2005 och 2007) visar på bland annat brister i elevens rätt till individuell vägledning, i kvaliteten på informationen och vägledningen samt kommunernas brister vad gäller styrning och ledning samt utvärdering och kvalitetssäkring. Dessa områden kan förbättras genom kompetenshöjning hos yrkesgruppen studie- och yrkesvägledare. Sådan kompetenshöjning har dock varit lågt prioriterad. 3

6 I Skolverkets rapport Kvalitetsutveckling inom studie- och yrkesvägledningen 36 lärande exempel (2009) beskrivs i ett avsnitt kallat SYV hela skolans ansvar under rubriken Inte utan min rektor! (s ) bland annat vikten av rektors engagemang för ett framgångsrikt arbete med studie- och yrkesorientering samt exempel på skolor där studie- och yrkesvägledaren ingår i ledningsgrupp. Kommuner beskriver i samma rapport (s. 37) hur studie- och yrkesvägledare som ingår i en arbetsgrupp på många sätt utvecklar sitt uppdrag och får en annan roll på skolan. En väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden. Nya antagningsregler till högskolan började gälla hösten 2010 vilket innebär att det första strategiska valet inför högre studier görs redan när eleverna är i årsåldern. Det livslånga lärandet kräver livslång vägledning. Skolverket skriver i lägesbedömningen 2011 Del 2 Bedömningar och slutsatser (s. 48) : Var tionde elev byter program. Orsakerna till varför eleverna vill byta program eller skola är många och komplexa. Det kan till exempel handla om ett svåröverskådligt utbud av utbildningar, otillräcklig vägledning, eller att eleven vill påbörja en utbildning för att pröva om den passar. [ ] Ett sätt att minska antalet byten är att förbättra studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Förutom information om arbetslivet behöver eleverna också självkännedom för att kunna göra ett väl avvägt val till gymnasieskolan. [ ] I samma lägesbedömning i kapitlet Statlig styrning i ett allt brokigare skolsystem under rubriken Fortsatt stödbehov (s. 78) står: Avslutningsvis utgör studie- och yrkesvägledarna en nyckelgrupp som bedöms ha ett fortsatt behov av kompetensutveckling. Även om dessa är väl förberedda generellt, avser Skolverket att rikta ytterligare insatser mot dem eftersom de är en så vikig grupp för elevernas val. 2.2 Studie- och yrkesvägledning i Värmland Studie- och yrkesvägledaren har en central roll i studie- och yrkesorienteringen och är en person som har utbildning och specialistkunskaper inom området. För att förbättra förutsättningarna för en god och likvärdig studie- och yrkesorientering krävs en individuell kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledarna i Värmland. Den regionala samverkan måste utvecklas i länet för att kunna erbjuda en hög kvalitet och tillgång till likvärdig vägledning oavsett var man bor. Den enskilda kommunen i länet är för liten för att kunna kvalitetssäkra att sin/sina studie- och yrkesvägledare har den aktuella kunskapen och kompetensen som efterfrågas av medborgaren. Region Värmland har ett uttalat fokus på studie- och yrkesvägledning. I verksamhetsplanen för 2009 ( styrdokument) står under rubriken Kompetensförsörjning, Höj utbildningsnivå (s. 9): Samordna och stödja utveckling av vägledningsfunktionen utifrån av Region Värmland genomförd kartläggning av studie- och yrkesvägledare (2008) i regionen samt utveckling av digital informationsportal för gymnasiet och eftergymnasial utbildning. I verksamhetsplanerna ( styrdokument/styrdokument) för 2010 (s. 9) och 2011 (s. 8) under samma rubrik lyder texten: Stödja utveckling av studie- och yrkesvägledningsfunktionen i regionen. 4

7 Ett första steg i projektet var att ta reda på vilken bakgrund och utbildning de personer som arbetar som studie- och yrkesvägledare har. Region Värmland sökte därför medel från ESF för att genomföra en förprojektering vad gäller vägledarnas behov av individuell kompetenshöjning. Redan genom WSP:s rapport visste skolcheferna att en stor del av de som arbetar som studie- och yrkesvägledare inte har den formella behörigheten. Förprojekteringen skulle därför ta reda på vilken utbildning som krävs för den enskilda individen samt vilken kompetenshöjning var och en behöver oavsett utbildning. I Region Värmlands verksamhetsplan 2009 ( står att läsa: Det långsiktiga målet för projektet är att alla elever och kommuninvånare ska ha tillgång till omvärldsorienterad, tillgänglig och professionell vägledning. 3. Projektbeskrivning 3.1 Förutsättningar Tidplan Projekttid: Ekonomi Satsningen finansieras av Region Värmland, kommunerna och ESF. Total budgetomslutning: kr Region Värmand: kr Kommunernas tid: kr Finansiering av projektet är kontanta medel från Region Värmland och indirekta kostnader i form av tid från kommunerna (schablon 220 kr/timme) samt medel från ESF. Projektets ekonomiska redovisning finns i de lägesbedömningar och rekvisitioner som projektledaren har skickat in till Region Värmland under projektets gång och redovisas inte i denna rapport. Målgrupp Studie- och yrkesvägledare, rektorer och lärare i Värmlands 16 kommuner. Deltagare När projektet SYV i Värmland startade fanns 62 personer som arbetade som studie- och yrkesvägledare i Värmland. Två av dessa valde på grund av ålder att inte delta i förprojekteringen, det vill säga de individuella intervjuer som Malmö högskola gjorde hösten 2009 (se Förankring/förberedelse och 4.1.1). Två personer har under projekttiden gått studie- och yrkesvägledarprogrammet 180 hp och därför valt att inte delta i projektets aktiviteter. Ytterligare två har gått den förkortade utbildningen till studie- och yrkesvägledare men valt att delta i de flesta aktiviteterna. De studie- och yrkesvägledare som valde att inte delta i projektets aktiviteter har fått samma information som deltagarna och har kunnat följa projektet via SYV-NYTT och den e-post som gått ut från projektledaren och i vissa fall enskilda deltagare. Vid projektets slut fanns 58 studie- och yrkesvägledare anställda i kommunerna vilket innebär en minskning med fyra personer. 5

8 Enligt Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 1 Beskrivande data Hösten 2010 fanns 847 tjänstgörande studie- och yrkesvägledare i grundskolan, 590 omräknat till heltidstjänster). Detta innebär att det fanns i genomsnitt 1 heltidstjänst per 500 elever i årskurs 7-9, betydligt fler i de kommunala skolorena än i de fristående. Cirka 64 procent av dem hade studie- och yrkesvägledarutbildning. (s. 63) Läsåret 2010/11 uppgick de (studie- och yrkesvägledarna) till knappt 1000 personer. Andelen av studie- och yrkesvägledarna (omräknat till heltidstjänster) som har studie- och yrkesvägledarutbildning är 77 procent, en andel som varit någorlunda stabil de senaste fem åren. Tre av fyra studie- och yrkesvägledare är kvinnor. (s. 90) Läsåret 2010/11 fanns totalt 339 studie- och yrkesvägledare (omräknat till heltidstjänster). SYV-tätheten, uttryckt som antal studie- och yrkesvägledare (heltidstjänster) per 100 heltidsstuderande, var (s. 117) Förankring/förberedelse Annika Davidsson, Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstads kommun, anställdes som projektledare på timtid under mars månad 2009 med uppdraget att genomföra ett anbudsförfarande för en förprojektering. En upphandling skickades till de tre lärosätena med studieoch yrkesvägledarprogrammet 180 hp: Malmö högskola, Stockholms universitet samt Umeå universitet. Uppdraget innefattade att intervjua samtliga studie- och yrkesvägledare, redovisa en individuell kompetensutvecklingsplan för samtliga och att föreslå en prioritering av genomförandet av utbildningsinsatsen. Två anbud inkom, ett från Malmö högskola och ett från Stockholms universitet. Anbuden skiljde sig inte mycket åt men Malmö högskolas anbud presenterade, enligt styrgruppens sätt att se det, en mer genomtänkt redovisning och var det anbud som antogs. Beslut om fortsättningen och omfattningen av projektet diskuterades vid skolchefsmötet 31 mars Vid samma möte beslutades om en handlingsplan för projektets genomförande. Skolcheferna uttryckte följande fokus inför skrivandet av en projektplan: Alla elever och kommuninvånare ska ha tillgång till omvärldsorienterad och professionell vägledning. Genom en välgrundad förprojektering ska underlag för individuella kompetensplaner tas fram för varje enskild studie- och yrkesvägledare i Värmland. Att skapa en fördjupad kunskap och förståelse av uppdraget och de styrdokument som reglerar arbetsområdet studie- och yrkesorientering och prioritera samarbetet skola och arbetsliv. Kontinuerlig information till kommunerna om projektets framskridande. Höja kompetensen hos alla studie- och yrkesvägledare i regionen. Utveckla kontaktytor och samarbetsformer mellan de verksamma studie- och yrkesvägledarna och omvärlden på regional, nationell och internationell nivå. Som ett resultat av ovanstående kan ytterligare effekter nås, till exempel: Öka individernas medvetna val, utbildnings- och arbetslivsval. Minska andelen felval och avhopp från skola. Britta Zetterlund Johansson, Region Värmland, och Annika Davidsson, Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstads kommun fick uppdraget att skriva projektplanen (som senare beslutades av skolchefsgruppen). 6

9 I april 2009 beviljades medel från ESF. Projektledaren kunde därmed kontakta Malmö högskola och starta förberedelserna för förprojekteringen. Den första juni 2009 startade arbetet med förprojekteringen. 18 juni 2009 beviljades projektet av Regionstyrelsen. I Region Värmlands beslutsmotivering (Beslut om att bevilja medel till Karlstads kommun för projekt studie- och yrkesvägledning, Dnr RV ) för projektet står att läsa: Projektet bidrar väl till målen för strategin Höj utbildningsnivån genom att öka alla kommuners vägledningskompetens. Projektet bidrar till att regionen får en professionell och omvärldsorienterad vägledning som leder fram till att fler går längre i utbildningskedjan, minskar antalet avhopp från utbildningar och ökar förutsättningarna för en hög anställningsbarhet. Projektet bidrar även till målen för strategin Kompetensmatchning genom att höjd omvärldskompetensen av studie- och yrkesorienteringen leder fram till ökad kompetensmatchning. Projektet följer väl intentionerna i den Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP). Från och med september 2009 till och med januari 2010 besökte projektledaren länets samtliga studie- och yrkesvägledare och deras rektorer för samtal och planering av kommunernas deltagande i projektet SYV i Värmlands olika aktiviteter. Under dessa besök samtalades också om de lärdomar deltagarna gjort i samband med Malmö högskolas förprojektering. Sammanlagt träffade projektledaren vid dessa möten 128 skolledare i kommunerna, vilket innebar en viktig förankring av projektet. Från och med första augusti till och med 31 december 2009 arbetade projektledaren heltid med projektet SYV i Värmland. Under 2010 och 2011 arbetade projektledaren i olika perioder mellan 50 och 75 procent med projektet. 3.2 Syfte, mål och delmål I förarbetena till projektet ställer sig skolcheferna följande fråga: Hur kan vi i Värmland utveckla och organisera vägledningsfunktionen i regionen för att tillgodose behoven och för att möta framtida utmaningar? Handlingsplan för genomförande Projektet genomförs med de statliga och kommunala styrdokumenten, tillväxtplanen, personalens kunskap, kompetens och erfarenheter samt tillämplig forskning som grund. Den enskilda studie- och yrkesvägledarens behov skall vara ledande och styrande i projektet. Projektet tar sin utgångspunkt i vardagsarbetet och i de frågeställningar som bedöms angelägna och aktuella för den enskilda studie- och yrkesvägledaren, men också för rektor tillsammans med representanter från arbetslag i framtagandet av en lokal verksamhetsplan för arbetsområdet studie- och yrkesorientering (se 4.2.1). Projektet ska stärka och utveckla kompetensen hos de anställda i kommunerna som arbetar med studie- och yrkesvägledning. Projektet avser att utveckla såväl personalens som organisationens kunskaper om studie- och yrkesorientering. Studie- och yrkesvägledaren utgör en betydelsefull resurs när det gäller att kompetensutveckla personalen och är ett stöd för rektor. Ett mervärde av projektet när det gäller skolans kunskapsbildning till lärarna i studie- och yrkesorienteringsfrågor kommer också tack vare kompetenshöjningsinsatsen av studie- och yrkesvägledaren. Möten mellan studie- och yrkesvägledare är tänkta att stödja arbetet i en komplex arbetssituation De nätverksmöten som är tänkta att initieras är ett försök att skapa fler kontaktytor mellan de verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar i Värmlands kommuner. 7

10 3.2.2 Projektplanen SYV i Värmland Den slutliga skrivningen i projektplanen SYV i Värmland 2009 (Beslut om att bevilja medel till Karlstads kommun för projekt studie- och yrkesvägledning, Dnr RV ) blev: Syfte: att i samarbete med samtliga kommuner utveckla nya former och metoder för studieoch yrkesvägledning som bidrar till att ge individen ökade förutsättningar till medvetna val samt minska felval och avhopp från skolan. Mål: Det långsiktiga målet är att alla elever och kommuninvånare ska ha tillgång till omvärldsorienterad, tillgänglig och professionell vägledning. Projektet har följande delmål: o Öka samspelet mellan skola och arbetsliv. o Öka individens medvetna val, utbildnings- och arbetslivsval. o Minska andelen felval och avhopp från skolan. o Öka tillgången till vägledning i hela regionen. o Öka andelen studenter till eftergymnasial utbildning. o Höja kompetensen hos alla studie- och yrkesvägledare i regionen. o Öka utbildningsanordnarnas omvärldskunskaper. 3.3 Projektorganisation Projektägare Projektet genomförs i ett regionalt perspektiv där alla kommuner i Värmland medverkar. Projektägare är Region Värmland med Karlstads kommun som huvudman. Huvudmannen har det övergripande strategiska, ekonomiska och juridiska ansvaret för projektet. Huvudmannen ansvarar för att kontinuerligt följa och vid behov besluta om nödvändiga förändringar av projektets genomförande, förväntade resultat, kostnads- och tidsramar i syfte att säkerställa att projektet uppnår förväntade resultat. Skolchefsgruppen Skolchefsgruppen består av samtliga skolchefer i Värmlands 16 kommuner, sammanlagt 17 personer. Tre kommuner har bytt skolchef under projektets gång och två kommuner har valt att ha olika representanter vid olika möten. Skolcheferna träffas i Region Värmlands regi. Styrgrupp Styrgruppen har det övergripande ansvaret för att de medel som tilldelas projektet används på det mest effektiva sättet samt beslutar om hur projektet ska drivas. Styrgruppen ansvarar för att kontinuerlig avstämning av läget görs samt att erforderliga beslut fattas. Styrgruppen ansvarar även för att de frågor som behöver tas upp i skolchefsgruppen lyfts och behandlas. Styrgruppens medlemmar ansvarar för att informera om projektet i den egna verksamheten och säkerställa att informationen når ut till skolchefsgruppen i syfte att berörda grupper får nödvändig vetskap om projektet och dess utveckling. Vidare ansvarar varje styrgruppsmedlem för att beslut som tas i styrgruppen förankras i skolchefsgruppen och att åtgärder vidtas i den egna organisationen med anledning av besluten. Styrgruppens sammansättning: Björn Dahlin, skolchef Hagfors Annika Davidsson, projektledare Irene Eliasson, skolchef Grums Kerstin Hedvall, skolchef Kristinehamn Staffan Sjölund, gymnasiedirektör Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Britta Zetterlund Johansson, strateg Region Värmland Styrgruppen har utgjort ett viktigt stöd för projektledaren och bistått i det övergripande strategiska arbetet, i planeringen av aktiviteter, i uppkomna dilemman under projektet samt 8

11 varit en länk till skolchefsgruppen. Styrgruppen har ansvarat för att följa utvecklingen i projektet, genomförande samt att projektplanens målsättning och tidplan hållits. Styrgruppen har haft åtta möten under projekttiden. Däremellan har projektledaren haft telefonsamtal och e-postkontakt med styrgruppsmedlemmarna. Innehållet på styrgruppsmötena har bland annat varit: projektledarens lägesbeskrivning, redovisning av aktiviteter, information om resultat, rapporter från konferenser, kontakter med Malmö högskola, utbildningar, ESF-ansökan och samarbetet med Örebro och Södermanland (se 4.1.2). Under hela projekttiden har projektledaren haft löpande kontakt med Irene Eliasson, vald representant för skolcheferna att följa projektet och vara projektledarens kontaktperson. Irene Eliasson har deltagit i de flesta omvärldsdagar och regionala nätverksdagar. Projektledare Projektledaren har haft det övergripande operativa ansvaret för att leda projektet, se till att det genomförs enligt upprättad handlingsplan (skolchefsmöte 31 mars 2009), projektplanen och i enlighet med styrgruppens direktiv samt ESF:s regelverk för genomförande och rapportering. Projektledaren har haft ansvar för att projektet genomförs inom fastställda kostnads- och tidsramar och att lagar, bestämmelser och myndigheters krav tillgodoses. Projektledaren har också ansvarat för att övergripande information getts och för rapportering till styrgruppen. Projektledaren har varit sammankallande och ordförande i styrgruppen. Projektledaren har fört minnesanteckningar. Referensgrupp Projektledarens referensgrupp har till uppgift att följa utvecklingen i projektet ur verksamhetssynpunkt och kan komma med förslag till förändringar. Projektledarens referensgrupp har ingen beslutande funktion. Projektledaren ansvarar för att kontinuerlig avrapportering görs till referensgruppen. Referensgruppens sammansättning (samtliga är studie- och yrkesvägledare): Anneli Gustavsson, Karlstads-Hammarö vuxenutbildning Lotta Hedberg, Jättestenskolan Grums Marie Lindblad, Presterudsgymnasiet Kristinehamn Torbjörn Nilsson, Sannerudsskolan (även vuxenutbildningen) Kil Birgitta Nord, grundskolan Kristinehamn (läsåret 2010/11) Karin Pihlström, Älvstrandens bildningscenter (gymnasieskolan) Hagfors Camilla Sjöswärd, gymnasieskolan (2009) och grundskolan (läsåret 2010/11) Karlstad Annika Skogh, Kyrkebyskolan Arvika Allan Wikström, Solbergagymnasiet Arvika Referensgruppen har haft två möten per termin under projekttiden. Vid mötena har minnesanteckningar förts av projektledaren. Samtliga referensgruppsmöten har i tid legat några veckor före varje regional nätverksdag och omvärldsdag. En enkät (Bilaga 1) skickades till referensgruppen i november Utifrån enkäten kan konstateras att referensgruppen fungerat mycket bra, samtliga anser att de har fått den information de behövt för att delta i referensgruppen och att mötena bland annat genom erfarenhetsutbyte genomförts på ett lärande sätt. Någon kommenterade att mycket varit förberett av projektledaren före mötena vilket gjort att möjligheten att påverka innehållet på de gemensamma dagarna varit begränsat. 9

12 Referensgruppsdeltagare kommenterar delmålen i projektet och anser att de är felskrivna i förhållande till vad ett projekt kan genomföra när de svarar på frågan om arbetet i referensgruppen varit framåtsyftande och legat i linje med projektets syfte, mål och delmål. I referensgruppen har ofta diskuterats hur syfte och delmål i projektet är skrivna. Dock har inte deltagarna haft svårigheter med att koppla innehåll i de gemensamma dagarna med syfte, mål och delmål. Här följer några citat från enkätens kommentarfält: - Bra att få så många kommuners och nivåers som möjligt representerade i gruppen. - Bra nätverk där vi fått vara med och påverka de programpunkter som varit på SYV-dagarna. Kommunikation inom projektet Avrapportering till skolchefsgruppen har gjorts vid tre tillfällen under projekttiden och till styrgruppen muntligt och skriftligt i samband med ordinarie mötestillfällen samt via e-post. En löpande aktivitetsplan har redovisats till styrgruppen, minnesanteckningar har förts av projektledaren vid alla möten i kommunerna (skolchefsmöten, styrgruppsmöten, möten med rektorer och områdeschefer, referensgruppsmöten samt från möten med skolpolitiker). Informationsbladet SYV-NYTT (20 nummer) och e-postutskick har sänts till alla studie- och yrkesvägledare. Irene Eliasson har fått kopior på samtlig information som gått ut till studieoch yrkesvägledarna via e-post under projekttiden. Svar på enkätfråga 25. Jag har läst SYV-NYTT: Namn Antal % A. Alltid 32 72,7 B. Ofta C. Sällan 1 2,3 D. Aldrig 0 0 Total Svarsfrekvens 93,6% (44/47) Suveränt med denna uppbackning av nyheter gällande studie- och yrkesvägledning Det är bra informationskälla om vår verksamhet Det har varit bra för att veta vad som är på gång, även alla andra blänkare på mail som Annika skickat ut om utredningar, tidningsartiklar mm som berör oss. Mycket bra. 10

13 4. Aktiviteter i projektet I januari 2010 såg beskrivningen av projektet (enligt skolchefernas modell) ut enligt nedan. Komplettering av utbildning ESF beviljat kr Malmö Högskola kr för en förprojektering. Klart oktober Ny ansökan om ESF-medel för genomförande Utveckling av syv-funktionen i Värmland Rev. Januari 2010/AD Kompetensutveckling Tre dagar för rektor, syvare och 2(-3) pedagoger, kostnad ca kr per lärgrupp om fyra deltagare. RUC och RUT Virtuell Vägledning Bl a Vägledningsinfo.se= kr + två syvare à kr (27/4-31/12) KLART Förlängt vt 2010= kr Omvärldsbevakning En dag/termin i Karlstad Ca 400 kr/dag för varje syvare Regionalt nätverk En dag/termin i Karlstad Ca 400 kr/dag för varje syvare Referensgrupp AD har en referensgrupp, möten två gånger/termin. 4.1 Komplettering av utbildning I projektplanen för SYV i Värmland (Beslut om att bevilja medel till Karlstads kommun för projekt studie- och yrkesvägledning, Dnr RV ) står: Målet är att de syvare som saknar formell behörighet och/eller har en äldre utbildning skall få en individuell adekvat kompetensutveckling som svarar mot dagens behov. Målet är att de 56 procent studie- och yrkesvägledare i regionen som saknar formell behörighet ska få kompletterande utbildning. De studie- och yrkesvägledare som saknar formell behörighet ska kartläggas och en individuell utbildningsplan ska upprättas och utbildning genomföras utifrån en individuell prioritering. Genom särskilda medel som beviljats från ESF genomfördes 2009 en individuell kartläggning av samtliga studie- och yrkesvägledares kompetensutvecklingsbehov. Nya medel skulle därefter sökas från ESF för genomförandet av dessa utbildningsinsatser (se 4.1.2). Målet är att studie- och yrkesvägledarnas uppdrag skall konkretiseras och resultera i en kompetensplan där utvecklingsområden framgår Förprojekteringen 2009 Efter sedvanlig upphandling fick Malmö högskola uppdraget att genomföra en förprojektering inför projektet SYV i Värmland. Förprojekteringen innebar intervjuer med varje studie- och yrkesvägledare i syfte att tydliggöra samt kartlägga behovet av kompetensförstärkning och kompetensförnyelse av den enskilda i relation till styrdokument, den regionala tillväxtplanen samt nationella och lokala 11

14 handlingsplaner. En enkät skickades ut och besvarades digitalt av deltagarna första veckan i augusti Därefter genomfördes intervjuer med studie- och yrkesvägledarna i Karlstad den 10-12/8 samt 27/ av 61 anställda studie- och yrkesvägledare intervjuades. Intervjuerna omfattar: Formell kompetens, adekvat eller likvärdig utbildning samt eventuella behov av komplettering Yrkeskompetens, erfarenhet och förmåga att hantera nuvarande metoder samt förmåga till förnyelse och lärande inom professionen samt professionellt förhållningssätt Organisatorisk kompetens, samverkan/arbetslag/team, omvärldsanalys, planering/ uppföljning av resultat och effekt (kvalitetsarbete) i relation till uppdrag och handlingsprogram Under september och oktober 2009 när projektledaren besökte länets samtliga studie- och yrkesvägledare och deras rektorer för samtal och planering av kommunernas deltagande i projektet SYV i Värmland diskuterades de lärdomar deltagarna gjort i samband med förprojekteringen. Den rapport som Malmö högskola redovisade efter förprojekteringen har använts i olika sammanhang i hela projektet SYV i Värmland. Rapporten presenterades ur de tre efterfrågade kompetenserna: formell kompetens, yrkeskompetens och organisatorisk kompetens. I rapporten föreslås en mängd åtgärder i syfte att höja studie- och yrkesvägledarnas kompetens och i en förlängning en bättre kvalitet i verksamheten. Till rapporten finns en individuell kompetensutvecklingsplan för de 58 studie- och yrkesvägledare som deltagit. Intervjuerna gav en bild av en överlag engagerad yrkeskår men med en naturlig spridning av olika inställning till förnyelse, ny organisation, samverkansfrågor etcetera. Den 22 oktober presenterade Anders Lovén, fil. dr, universitetslektor Malmö högskola, slutrapporten för länets skolchefer vid ett skolchefsmöte i Torsby. Samtliga skolchefer fick rapporten samt exemplar till rektorer och studie- och yrkesvägledare i den egna kommunen. Skolcheferna fick kopior på studie- och yrkesvägledarnas individuella kompetensutvecklingsplaner i den egna kommunen. Varje studie- och yrkesvägledare och dennes chef/rektor fick rapporten och den enskildes plan. I en debattartikel i VF (18 november 2009) beskrev Anders Lovén uppdraget och avslutade artikeln på följande sätt: Kompetensanalysen som gjorts är unik i Sverige och Malmö högskola kommer därför med stort intresse att följa utvecklingen i Värmland och rapportskrivarna hoppas att initiativet skall sprida sig över landet. Förprojekteringens resultat, Malmö högskolas rapport, ligger som Bilaga 3. Efter att rapporten delats ut hade kommunerna att ta ställning till i vilken omfattning varje studie- och yrkesvägledare skulle delta i den föreslagna kompetensutvecklingen. Samtliga förslag till kompetensutveckling var kurser om 7,5 hp. För de deltagare som inte har full behörighet rekommenderades i första hand en förkortad utbildning om tre terminer. Under januari 2010 sammanställdes kommunernas önskemål som underlag för en fortsättning, ett genomförande i ett nytt ESF-projekt (se 4.1.2). I januari 2010 skickade projektledaren in en slutrapport från förprojekteringen till ESF. 12

15 Svar på enkätfråga 21. Jag har använt den individuella kompetensutvecklingsplanen från förprojekteringen på följande sätt: (Här kan du ange flera alternativ.) Namn Antal % A. I utvecklingssamtal med min chef B. I samtal med min chef 14 31,8 C. Som underlag för mitt deltagande i projektet 18 40,9 D. Inte alls 9 20,5 E. Annat 1 2,3 Total ,5 Svarsfrekvens 93,6% (44/47) I samtal gällande eventuell utbildning Denna del var bäst med bland alla aktiviteter men har ej hjälpt mig beträffande de svarsalternativ som finns ovan Svag respons från chefen. Varför kompetensutveckling, när vi har redan utbildade syvare i kommunen. Fick liten respons av cheferna på denna plan. Jag valde behörighetsutbildning i ett tidigt skede, vilket innebar individuell kompetensutveckling. Vi har haft många chefer under projektets gång Ansökan ESF Komplettering av utbildning Ingrid Båve, projektledare Cityakademin Örebro, kontaktade Annika Davidsson i november 2009 angående ett samarbete över länsgränserna. Ingrid Båve hade fått kännedom om projektet SYV i Värmland via Malmö högskola. Vid två möten i november och december 2009 identifierades ett antal möjliga samarbetsområden och ett styrgruppsbeslut togs om att Örebro skulle bli medsökande i den ansökan till ESF som projektledaren för SYV i Värmland skrev. Under januari 2010 sammanställdes kommunernas önskemål som underlag för en fortsättning, ett genomförande, av förprojekteringen. ESF-ansökan gällande de kurser om 7,5 hp samt utbildning i genusvetenskap och tillgänglighet som var den tänkta fortsättningen på förprojekteringen 2009 skickades inte in när utlysningstiden för projektansökan Mål 1 gick ut den 26 februari Efter en sammanställning av studie- och yrkesvägledarnas önskemål som underlag för ansökan konstaterade projektledaren att ett för litet antal intresserade sökande, 13 personer, fanns. Örebro, som medsökande, hade i det läget betydligt fler intresserade av kurserna än vad Värmland hade. En rockad gjordes och styrelsebeslut togs om att Värmland blev medsökande när Örebro sökte ESF-medel hösten Värmlands ansökan användes som underlag när en projektansökan skrevs av de båda projektledarna. Ansökan skickades in 16 september om ett ESFprojekt för kallat SYV-KOMP (se 7.2.3). Projektet beviljades 15 december 2010 och startade 17 januari Efter beslutet om att inte skicka in ansökan till ESF i februari besökte projektledaren samtliga kommuner för att informera och klargöra för studie- och yrkesvägledarna och rektorerna vad samarbetet med Örebro (senare också Södermanland) skulle komma att innebära. 13

16 4.2 Kompetensutveckling, verksamhetsplan - metodutveckling I projektplanen för SYV i Värmland (Beslut om att bevilja medel till Karlstads kommun för projekt studie- och yrkesvägledning, Dnr RV ) står: Studie- och yrkesvägledarnas uppdrag ska förtydligas, utvecklas och implementeras såväl internt som externt. Målet är att konkretisera och finna nya metoder för skolornas studie- och yrkesorientering genom att utveckla en verksamhetsplan för arbetsområdet studie- och yrkesorientering (skola-omvärld). Det genomförs i samarbete mellan rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare på samtliga skolområden i alla kommuner i regionen. Arbetet organiseras via utbildning i ett regionalt perspektiv. Omfattningen är cirka 300 personer med start våren Seminarieserien på Karlstads universitet En seminarieserie genomfördes under 2010 i samarbete mellan rektor, lärare och studieoch yrkesvägledare på samtliga skolområden i alla kommuner i regionen, förutom Sunne. 182 deltagare deltog i utbildningsinsatsen på Karlstads universitet (KAU). Elisabeth Nyberg, föreståndare och utvecklingschef på RUC (Regionalt Utvecklings Center på Karlstads universitet), Lisbet Korp, utbildningschef på RUT (rektorsutbildningen på Karlstads universitet), Britta Zetterlund Johansson, strateg för utbildning och kompetensförsörjning Region Värmland, Kerstin Hedvall, skolchef Kristinehamn, Irene Eliasson, skolchef Grums samt Annika Davidsson, projektledare SYV i Värmland, träffades vid tre tillfällen (14/8, 9/9 och 11/ ) och planerade inför seminarieserien. Skolverkets Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering (2009) utgjorde en grund när seminarieserien planerades. De allmänna råden talar om vilka krav staten har på arbetet med studie- och yrkesorientering (SYO). För att nå kraven måste bland annat yrkesgruppen studie- och yrkesvägledare ligga i framkant. Det kräver också kompetenshöjning av alla som arbetar med SYO, till exempel rektor och lärare. Seminarieserien byggdes upp utifrån tre områden i de allmänna råden: Styrning och ledning Skolan och arbetsliver Vägledning En styrgrupp bildades som träffades vid fyra tillfällen under Styrgruppens sammansättning: Elisabeth Nyberg, föreståndare och utvecklingschef RUC Lisbet Korp, utbildningschef RUT Cecilia Kåve, fakultetsadministratör RUC Monica Åkerblom Berg, projektkoordinator RUC Annika Davidsson, projektledare SYV i Värmland I den inbjudan ( som gick ut till länets samtliga rektorer i november 2009 stod att läsa: Syfte Projektets syfte är att rektor, studie- och yrkesvägledare och lärare inom förskoleklass/grundskola/gymnasieskola/vuxenutbildning skall mötas, utbyta erfarenheter och ta del av nya riktlinjer och ny forskning för studie- och yrkesorientering, samt utveckla och fördjupa sin egen kunskap och förståelse för studie- och yrkesorienteringsfrågor. Mellan seminariedagarna träffas deltagarna kommunvis i lärgrupper. I lärgrupperna lyfts frågor och teman som är relevanta för arbetet i de egna verksamheterna. Syftet med de lokala lärträffarna är att ge möjligheter till fördjupad kompetens och kunskap, samt att ge möjligheter till arbete med lokal arbetsplan/verksamhetsplan för studie- och yrkesorientering eller andra frågor som gruppen har behov av - eller får i uppgift - att göra. Lärträffarna föregås i allmänhet av en uppgift att genomföra. 14

17 Mål Målet är att deltagaren ska utveckla sitt självförtroende och sin förmåga att arbeta med studie- och yrkesorientering (Skolan och omvärlden, Lpo 94, och Arbete och samhällsliv, Lpf 94) bland annat genom att konkretisera och finna nya strategier för arbetet. Vidare ska varje lärgrupp/skolområde/programområde under projekttiden tillsammans utifrån styrdokumenten successivt utarbeta en arbetsplan/verksamhetsplan för arbetsområdet studie- och yrkesorientering på den lokala skolan/skolområdet. Innehåll Projektets innehåll kommer att utgå från aktuella riktlinjer, aktuell forskning och beprövad erfarenhet, som på olika sätt behandlas under tre seminariedagar med föreläsningar vid Karlstads universitet och vid lokala lärträffar. Under seminariedagarna kommer deltagare från olika kommuner att ges möjlighet att dela med sig av erfarenheter och lärdomar. Mellan seminariedagarna träffas deltagarna kommunvis i lärgrupper. I lärgrupperna lyfts frågor och teman som är relevanta för arbetet med studie- och yrkesorientering i de egna verksamheterna. Skolverkets Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering kommer att vara huvudsaklig utgångspunkt för arbetet med den egna arbetsplanen/verksamhetsplanen. För att projektets syfte skall uppnås är deltagarnas egna aktiviteter viktiga. Avsikten är att kritiskt granska den egna verksamheten och att utarbeta redskap och strategier för att utveckla den. Lärgruppernas möten i kommunerna samt möjlighet till reflektion är därför centrala delar i lärprocessen liksom möjligheten att ta del av samtliga lärgruppers successiva arbete med respektive arbetsplan/verksamhetsplan. I mitten av februari 2010 hade 31 lärgrupper (rektor, studie- och yrkesvägledare och en till två lärare) anmälts till seminarieserien. Utifrån det relativt låga intresset bjöds Örebro kommun in att delta och sju lärgrupper anmälde sig. De tre seminariedagarna genomfördes 14/4, 14/9 och 18/ Sammanlagt genomförde 38 lärgrupper seminarieserien, 182 personer från hela Värmland, förutom Sunne, deltog. Örebro hade drygt 30 personer anmälda. På enkätfrågorna som skickades ut till deltagarna i projektet SYV i Värmland som gällde seminarieserien på KAU svarade 27 studie- och yrkesvägledare att de deltagit och tio att de inte deltagit. Fem svarade inte på frågan. 50 procent av de som svarade anser att de har en arbetsplan och 30 procent att samarbetet på skolan ökat. På frågan om kunskapen om de allmänna råden ökat svarade 41 procent ja. Seminarieseriens slutrapport finns att läsa på Virtuell vägledning I projektplanen för SYV i Värmland (Beslut om att bevilja medel till Karlstads kommun för projekt studie- och yrkesvägledning, Dnr RV ) står: Målet är att alla kommuninvånare i länet ska ha tillgång till vägledning via nätet. Värmland har anslutit sig till portalen vagledningsinfo.se från och med april Detta är ett första steg i att utveckla den virtuella vägledningen. Studie- och yrkesvägledare i regionen ska utveckla sin kompetens så att de kan möta medborgarna på de IT-arenor som medborgaren använder och efterfrågar. Det är väsentligt att studie- och yrkesvägledaren tar hjälp av och blir förtrogen med de hjälpmedel som finns för att inhämta information om till exempel utbildningar på olika webbplatser. Detta kräver en specifik kompetens hos studie- och yrkesvägledaren vagledningsinfo.se Våren 2009 startade Nitus (Nätverk för kommunala lärcentra), Kommunförbundet Skåne, Östsam, Regionförbundet Kalmar och Region Värmland en opartisk och kostnadsfri tjänst för studie- och yrkesvägledning. I första hand vände sig tjänsten till de som sökte eftergymnasial utbildning, men tjänsten var öppen för alla som önskade kontakt med en studie- och 15

18 yrkesvägledare. Region Värmland finansierade Värmlands deltagande med kr för Den webbaserade tjänsten utvecklades utifrån en ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledning oberoende av tid och rum. Tjänsten erbjöd kontakt med en studie- och yrkesvägledare via e-post, chatt och telefon. Tjänsten bemannades av studie- och yrkesvägledare från de regioner i landet som samarbetade i projektet. Alla som arbetade med vagledningsinfo.se var studie- och yrkesvägledare med stor erfarenhet och gedigen kunskap. Värmland bidrog med två studie- och yrkesvägledare från start 27 april 2009 och fram till tjänsten stängdes sista juni 2010 (Ihrene Hammarström Karlstad 2009 och Anneli Gustavsson Karlstad våren 2010 samt Shakuntala Engström Arvika under hela perioden). Två utbildningstillfällen genomfördes för de studie- och yrkesvägledare som bemannade tjänsten från start den 27 april Annika Davidsson, projektledare SYV i Värmland, satt i styrgruppen för vagledninginfo.se. Styrelsen arbetade bland annat med förhållningssätt för vägledning för nätbaserad studieoch yrkesvägledning och att få till stånd en fortsättning av tjänsten Det beslutades att Sveriges vägledarförenings Etiska deklaration och etiska riktlinjer för studie- och yrkesvägledning 2 skulle ligga till grund för arbetet. Eftersom flera myndigheter, exempelvis Arbetsförmedlingen och Högskoleverket, på sina webbplatser haft länken till vagledningsinfo.se tolkade styrgruppen det som att dessa myndigheter tyckte att tjänsten fyllde en funktion som de själva inte kunde fylla. I september 2009 skrev styrgruppen för vagledningsinfo.se ett upprop till Skolverket och Högskoleverket om övertagande av driftsansvaret för den nätbaserade studie- och yrkesvägledartjänsten. Brevet var undertecknat av samtliga företrädare för deltagande regioner. Både Skolverket och Högskoleverket svarade i oktober 2009 att frågan är viktig men att det då inte fanns något regeringsuppdrag att driva tjänsten. vagledningsinfo.se fortsatte under våren 2010 och avslutades i juni Projektet SYV i Värmland bidrog med kostnaden (18000 kr) för bemanningen våren Vid en slutkonferens 17 juni 2010 avslutades tjänsten eftersom det inte fanns någon som ville ta över driften. Information om tjänsten finns att läsa på Omvärldsbevakning I projektplanen för SYV i Värmland (Beslut om att bevilja medel till Karlstads kommun för projekt studie- och yrkesvägledning, Dnr RV ) står: Omvärldens snabba förändringar ställer krav på att studie- och yrkesvägledare är förtrogna med de förändringar som sker på nationell och internationell nivå inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Kunskapsutvecklingen sker genom workshops, seminarier och utveckling av vardagsnära redskap. Via omvärldsanalyser dras konsekvenser för den egna verksamheten. Projektet SYV i Värmlands mål är att studie- och yrkesvägledarna skall ha god kunskap om omvärldens förändringar och på vilket sätt detta påverkar framtida studier och arbete. 20 mars 2009 genomfördes den första workshopen under rubriken Ungdomars värderingar och den framtida arbetsmarknaden. 27 studie- och yrkesvägledare deltog. Samtliga studieoch yrkesvägledare i Värmland har fått e-postutskick med material från workshopen. Ann Otto, strateg för planering/omvärldsanalys Region Värmland, inledde arbetet med projektets omvärldsbevakning i och med denna dag. Vid samma tillfälle deltog också projektledare Annika Davidsson och började arbetet med Skolverkets allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering (utkom v 13, 2009)

19 Efter varje omvärldsdag har en utvärdering genomförts som sedan legat till grund för kommande aktiviteter. Utvärderingarna har stött projektet i genomförandet och de har hela tiden satt fokus på lärandet hos den enskilde och fokuserat på mål och delmål. Mall för utvärdering efter omvärldsdagarna finns som Bilaga Omvärldsdagar Omvärldsdagarna har haft samma struktur vid varje tillfälle: inledning av projektledaren, inspel, lunch, inspel, dialogcafé och sammanfattning och avslut. Nedan följer en redovisning av omvärldsdagarnas innehåll, antal deltagare samt citat från utvärderingarna rörande det egna lärandet och helhetsintrycket. Överlag har deltagarna varit positiva till innehållet i omvärldsdagarna. Den föreläsning som Fredrik Svensson hade den 22/ har särskilt lyfts fram ur ett lärandeperspektiv. I kommentarerna till projektledaren skrev ett flertal deltagare att detta var den bästa omvärldsdagen (av sex, inklusive 20 mars). Datum: 30/ Innehåll: Allmänna råd för studie- och yrkesorientering, BRUK (Skolverkets utvärderingsmaterial, kvalitetsindikatorer Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet) och Utbildningsinfo, Lisa Tönus, undervisningsråd Skolverket. Omvärldsanalys och omvärldsbevakning, Ann Otto, strateg för planering/omvärldsanalys Region Värmland. Skolans omvärldsrelationer, ett exempel från Karlstads arbete med Skola-Omvärld, Bo Thåqvist, projektledare Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad. Projektplan och lägesrapport, Annika Davidsson, projektledare SYV i Värmland. Antal deltagare: 47 Inlämnade utvärderingar efter dagen: 43 - Tankeväckande, lärorikt. Sätter igång ens egna tankar och förbättringsförslag. - Aha-upplevelser, lätta att knyta till egen verksamhet. - Mer omvärldsanalys!!! Gärna en träff igen i mars. - Bra med genomgång av de allmänna råden. - Väcker tankar om omvärlden, man får en ny infallsvinkel. - Bra att höra hur andra jobbar. Viktigt att utveckla på hemmaplan. - Jag lyssnar och lär. - Vaken och nyfiken. Deltagit i diskussioner. - Inte alls har bara lyssnat. - Lyssnat, cafédialogen gav nya kunskaper. Svaren på frågan om de viktigaste lärdomarna från dagen kan delas in i tre kategorier: 1. Att komma igång att göra egna omvärldsanalyser. 2. Rektors viktiga roll. 3. Vikten av entreprenörskap i skolan. Datum: 25/ Innehåll: Servicecollege i Värmland, Linda Larsson, projektledare Region Värmland. Jämställdhet och genuskunskap, Anette Carlsson och Marianne Nilsson, genuspedagoger Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad. SYV i ett EU-perspektiv och Nyckelkompetenser, Magnus Persson, nätverkskoordinator The learning teacher Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad. Teknikcollege i Värmland, Marianne Andersson, projektledare Paper Province. Fortsättning av projektet, Annika Davidsson, projektledare SYV i Värmland. 17

20 Antal deltagare: 25 Inlämnade utvärderingar efter dagen: 23 - Bl a blivit allmänt uppiggad inom SYV-området av de olika föreläsarna. - Fått god inblick i Servicecollege och repetition om Teknikcollege. - Fått en möjlighet att lyfta om utbildningsfrågor inom EU som jag inte alls reflekterat över förut. - Möjlighet till utlandsstudier vill jag lära mer om. - Omvärlden är mer än Värmland. - Varför alla dessa genusfrågor? - Jämställdhet/genus kommer jag att ta med mera i fortsättningen. - Hur ska jag få min rektor att se dessa frågor. Blev här och var inspirerad att leta idéer för samarbete utanför skolan. - Vi behöver ett nationellt råd där alla vägledarfrågor kan hanteras och rådet ska ha befogenhet att fatta beslut. - Bra att det är ett varierat innehåll. - Viktigt i sig att mötas i SYV-gruppen och frossa i våra frågor. - Skickar med mycket tankar och reflektioner hem. - Genus var intressant. Kunde varit mer av. - Bra att det finns möjlighet att byta synpunkter med varandra. - Omvärldsdagarna fortsätter på den inslagna vägen en succe! - Synd/dåligt att bara 50% av syvarna deltar på dessa dagar. Datum: 30/ Innehåll: Vägledning för nyanlända, Daniel Hailemariam, universitetsadjunkt/doktorand Stockholms universitet. IT-klustret Compare, Göran Östman, verkställande tjänsteman.. Antal deltagare: 41 Inlämnade utvärderingar efter dagen: 30 - Satt frågor i huvet. - Signifikanta andra= medmänniskor. - Är jag professionell? Bemötande? Att förstå? - Fått många idéer och tankar om hur mötet med elever med invandrarbakgrund kan se annorlunda ut. - Måste ta fram info på andra språk. - Vill ha mer kunskap om värmländska kluster. - Större trygghet i gruppen nu. - Viktigt att vi träffas för påfyllning. - Förmodligen den bästa omvärldsdagen. - Bra, men var finns rektorerna? Datum: 19/ Innehåll: Klustret Stål & verkstad, Jeanette Löfberg, projektledare. Rapport från studieresor till Finland och Nederländerna, Lotta Hedberg och Torbjörn Nilsson och Karin Pihlström. Svenskt Näringsliv, Urban Svanberg, regionchef. Omvärldsspaning - Hur då? Urban Hermansson, konsult, Effect Management. Antal deltagare: 46 Inlämnade utvärderingar efter dagen: 42 18

21 - Insett vikten av nätverkande. - Omvärldsspaningen var intressant. Särskilt övningen. - Omvärldsspaning är nog ett måste. - Haft intressanta diskussioner i dialoggruppen. - Riktig bra information från Stål och verkstad. - Tänk om jag hade en syv-kollega i närheten Då vore det lättare att hålla tankar och idéer levande. - En fullträff att få hit en opinionsbildare från Svenskt Näringsliv! - Bra upplägg och innehåll. Datum: 22/ Innehåll: Förebilder och effekter, uppföljning efter genusdagen 27/5 2011, Anette Carlsson och Marianne Nilsson, genuspedagoger Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad. Klustret The Packaging Arena, David Eriksson, kommunikatör. Omvärldsspaning, Fredrik Svensson, grundare av och föreläsare vid Rektorsakademin Stockholm. Lägesrapport, Annika Davidsson, projektledare SYV i Värmland. Antal deltagare: 38 Inlämnade utvärderingar efter dagen: 33 - Underbart med fritänkare. - "Mycket fängslande, tankeväckande om tidens gång." - "Tack för en exposé i min egen uppväxt, en déjà vu." - Lärt mig att jobba rätt utifrån genus. - Fått en idé om att göra en genusdag på min skola. - Förpackningsindustrin var ju faktiskt väldigt intressant. - "Slutorden var bäst: 'Vi ska tränga oss in i lärarrummen, låsa oss fast med hänglås och kasta nyckeln. Så klart. - Det här skulle lärarna och rektorerna hört. Svar på enkätfråga 10. Omvärldsdagarna har ökat: (Här kan du ange flera alternativ.) Namn Antal % A. Mina kunskaper och min kompeten inom området som 39 88,6 helhet B. Min kunskap och förtrogenhet 30 om den förändrade omvärlden 68,2 C. Mina kunskaper om omvärldsstrategier och hur de 21 47,7 genomförs D. Mina kunskaper om omvärldsanalyser och hur de kan 25 56,8 genomföras E. Mina kontakter inom området omvärldsanalys/ omvärldsstrategier 18 40,9 Total ,3 Svarsfrekvens 93,6% (44/47) intressanta föreläsare som har fått oss studie- och yrkesvägledare att tänka till Både de regionala nätverksdagarna och omväldsdagarna har haft mkt bra föreläsare och ämnen, det är har gått att åka på alla för kostnaderna har varit låga. Det är så dyrt att åka på fortbildning annars så det skulle bli väldigt lite som man har råd med. Hoppas bara att det blir en fortsättning av org. kring fortbildning för om vi bara går ihop så behöver det inte bli så dyrt för varje kommun Jättebra! Vill gärna ha en fortsättning! Tyvärr var jag ej närvarande på alla dagar, pg. av arbetet. Missade vissa delar här. Bra dagar. Har deltagit för lite för att kunna ge en bra analys. 19

22 4.5 Nätverk, samarbete och uppföljning I projektplanen för SYV i Värmland (Beslut om att bevilja medel till Karlstads kommun för projekt studie- och yrkesvägledning, Dnr RV ) står: Studie- och yrkesvägledare ska utveckla samarbetet med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, branschorganisationer med flera. Detta ska ske genom nätverksträffar lokalt och regionalt. Ytterligare mål med denna aktivitet är att studie- och yrkesvägledarna ska känna till och ha tillgång till varandras kunskaper och kompetens. En regional nätverksdag genomförs varje termin. Lokala nätverk ska upprättas i länet. De lokala nätverken träffas tre-fyra gånger per termin Regionala nätverksdagar De regionala nätverksdagarna har haft samma struktur vid varje tillfälle: inledning av projektledaren, inspel, lunch, inspel, dialogcafé och sammanfattning och avslut. En genomförandeutvärdering är gjord genom hela projektet. Efter varje regional nätverksdag har en utvärdering genomförts som sedan legat till grund för kommande aktiviteter. Utvärderingarna har stött projektet i genomförandet och de har hela tiden satt fokus på lärandet hos den enskilde och fokuserat på projektets mål och delmål. Mall för utvärdering efter de regionala nätverksdagarna finns som Bilaga 4. Datum: 26/ Innehåll: Redovisningen av rapporten från förprojekteringen, Anders Lovén, fil. dr, universitetslektor och Ann-Christine Ringström, lärare Malmö högskola. Malmö högskolas rapport skickades till studie- och yrkesvägledarna en månad före denna genomgång för att de skulle kunna ta del av resultatet och förbereda sig inför dagen. Antal deltagare: 44 Inlämnade utvärderingar efter dagen: 27 - Bra att få träffa dessa proffs. Jag kommer att läsa avhandlingar som jag fått tips om. Har fått vidgat perspektiv. - Återupptäckt gamla kunskaper. Blir sugen på att läsa igen. - Bekräftelse på problematiken. Att vara i ett paradigmskifte. - Fått många goda idéer uppkastade i luften. Förmiddagen var bra om än spretig. Det märks att det finns mycket som ligger och pyr i SYV-gruppen som vill ut. - Det känns lite fundersamt! Vart är man på väg i sitt arbete? - Bra initiativ. Intressant att få information från Malmö högskola. - Bra dag! Fyller en mkt viktig funktion. Känns som om vi kommer allt närmare varandra. - Bra kompetensutveckling. Datum: 26/ Innehåll: Lägesrapport, Annika Davidsson, projektledare SYV i Värmland. Presentation av YRMiS och ungdomsundersökningen, Carsten Greiff, projektledare YRMiS. Redovisning av projektledarens besök i de lokala nätverken, arbetet med Malmö högskolas rapport, frågor från Lundahls bok Att bana vägen mot framtiden samt en genomgång av BRUK, Annika Davidsson, projektledare SYV i Värmland. Antal deltagare: 41 Inlämnade utvärderingar efter dagen: 34 20

23 - Tänkvärda frågor som man bör ta upp med sin rektor. - Funderar på hur vi ska få med våra rektorer i vårt projekt. - YRMiS ett bra verktyg att arbeta med. - Jag behöver sätta mig ner och fundera och reflektera över i vilken ände jag ska börja. Fått massor av idéer. - Hur ska vi utveckla befintliga nätverk? - Lärorikt att få sitta i grupper och diskutera. Viktigt att projektbeskrivningen lyfts. - Viktigt att få prata med kollegor från andra kommuner. - Bra med en genomgång av projektets syfte och mål igen. - Som sagt så tar förändring tid, för mig börjar projektet och dess syfte och mål + hur vi ska komma framåt ta form nu. - Måste få med rektor och skolchef på tåget? Men hur? När studie- och yrkesvägledarna på den regionala nätverksdagen fick ta ställning till åtta påståenden om studie- och yrkesvägledning i kommunerna och värdera dessa på en fyrgradig skal (enligt redovisningen i Att bana vägen mot framtiden Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv, s. 209) där 4 innebär stor överensstämmelse med vägledningsverksamheten i den egna kommunen och 1 ingen överensstämmelse blev utfallet följande: 3.5 Vara en del av bryggan mellan utbildning och arbetsliv 3.2 Stimulera eleverna till studier 2.3 Vara en del av elevvården 3.0 Prioritera elever i behov av stöd 3.7 Vara en samtalspartner 1.8 Medverka i marknadsföring av utbildningen 2.3 Komplettera och medverka i ämnesundervisningen 2.2 Kvalitetssäkra prao eller praktik I Att bana vägen mot framtiden Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (s. 209) beskrivs samma utfall och resultatet diskuterades utifrån studie- och yrkesvägledarnas uppdrag och roll på den egna skolan. Datum: 23/ Innehåll: Lägesbeskrivning, framgångar och motgångar, glädjeämnen och dilemman, Annika Davidsson, projektledare SYV i Värmland. Vård- och omsorgscollege, Ellinor Axelsson, projektledare Region Värmland. Könsmönster vad det gäller studieval och avhopp, Anette Carlsson och Marianne Nilsson, genuspedagoger Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad. Redovisning från de lokala nätverken. GY 11 i ett syv-perspektiv, Ulf Groth, universitetsadjunkt, Karlstads universitet. Hur löper arbetet i förhållande till projektplanen? Reflektioner angående seminarieserien på Karlstads universitet. Att studera på studie- och yrkesvägledarprogrammet, Camilla Sjöswärd, Karin Lundkvist och Marie Ståhl, studie- och yrkesvägledare. Antal deltagare: 41 Inlämnade utvärderingar efter dagen: 34 - Har nu bättre insikt i collegetanken. - Fått några frågetecken om GY 11 utredda. - Groths sammanställning får bli min nya uppslagsbok. 21

24 - Groths info oumbärlig. - Åker härifrån med lugn och tillfredsställelse inför GY Bra dag! Tid för påfyllning och reflektion. - Tydlig info om genusprojektet. Synd att det inte finns någon manlig genuspedagog. - Bättre dag än jag förväntat mig, tack. Datum: 16/ Innehåll: Meritportfölj, Miriam Götborg, projektledare Region Värmland. Yrkeshögskola, Gunnar Berggren, lärare Broby Grafiska Sunne. Offentlighetsprincipen, Marie Runelid, skoljurist Karlstad. Antal deltagare: 37 Inlämnade utvärderingar efter dagen: 36 - Blev sugen på att köra meritportföljer. - Meritportföljerna kan bli ett sätt att öka engagemanget hos pedagogerna för de frågor som vi syvare arbetar med. - Mycket tydlig och initierad information om YH. Alla frågor blev besvarade. - Sett mina brister i dokumenthantering, offentlighet och sekretess. - En intressant dag. Att få träffa alla andra ger kraft att verka vidare. - Juridik är ett luddigt område. - Vilket spännande jobb jag har. Utveckling hela tiden. - Det börjar märkas att vi är i ett pågående gemensamt projekt. Vi kontaktas och pratas/mejlas i större utsträckning över kommungränserna/skolområdena. - Nyttig dag, speciellt om sekretessen. Datum: 16/ Innehåll: Skolan, lärandet och ungdomars psykiska hälsa, Curt Hagquist, professor Karlstads universitet. Klustret The Paper Province, Marianne Andersson, projektledare. Dans/dansutbildning, Christopher Bergström, koreograf och dansare. Presentation av Wikispaces och den enkät som kommer att skickas ut v 47, Annika Davidsson, projektledare SYV i Värmland. Antal deltagare: 38 Inlämnade utvärderingar efter dagen: 27 - Jag får nog grubbla en del över ohälsa hos ungdomar. Kan jag själv bidra positivt? - Intressant att höra om vårt PProvincekluster är så känt internationellt. - Skolan och näringslivet måste närma sig varandra. - Har verkligen lärt mig mer om dans och dansutbildning. Vilken inspirerande kille. - Vad mycket vi tycker och vilka bra och givande diskussioner vi syvare kan ha med varandra. - Lite av en examensstämning i dag. Tänker på att jag breddat mina kontaktnät för varje träff. - Synd att projektet är slut men det har tagit stor del av arbetstiden, tycker jag. - Fin avslutning av projektet. Bra dag med blandat innehåll. 22

25 Svar på enkätfråga 8. De Regionala nätverksdagarna har: (Här kan du ange flera alternativ.) Namn Antal % A. Bidragit till att stärka och fördjupa 36 min kompetens 83,7 B. Ökat mina kunskaper om utbildning 16 37,2 C. Ökat mina kunskaper om arbetsmarknaden 34 79,1 D. Gett mig tillgång till andra studieoch yrkesvägledares kunskap och 34 79,1 kompetens E. Bidragit till att mitt personliga nätverk ökat 32 74,4 Total ,5 Svarsfrekvens 91,5% (43/47) Inte bidragit med ngt Skulle gärna i ett fortsatt samarbete se mer utbyte mellan studie- och yrkesvägledare inom respektive stadie. Ett verkligt syv-lyft i alla avseenden. Jättebra! Vill gärna ha en fortsättning! Mycket olika områden. En del dagar bättre än andra. Kunskap om utbildningar hade varit bra, om det hade varit något mer. Andra kollegors kunskap fick vi för lite kännedom om. Har deltagit för lite för att kunna ge en bra analys pga att jag arbetar deltid Lokala nätverk Nätverksmöten är en mötesplats, en arena för utbyte av idéer och erfarenheter och kunskaper. I ett fungerande nätverk kan kunskap fördjupas och förädlas. Att delta i ett nätverk kräver egen aktivitet och att vilja ta del av andras tankar och erfarenheter samt att själv bidra med egna. I ett nätverk är honnörsorden ömsesidighet och jämbördighet. En genomgång av olika former av nätverk gjordes av projektledaren på en regional nätverksdag hösten 2009 för att understryka arbetssättet som skulle användas under projekttiden. Syftet med de lokala nätverken är att uppgradera kunskaper i en starkt föränderlig värld, stärka professionen genom bland annat samverkan, gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte. Svårigheter med nätverksarbete (nätverkande) kan vara orealistiska förväntningar, en bristande processfärdighet och struktur samt kopplingsbrist på hemmaplan. De lokala nätverken inom projektet har hela tiden byggt på en struktur gemensamt för alla möten. Maria Holm skriver i boken I en lärande gemenskap Bilder från skolutveckling i karlstads kommun (2009, s.175) att Nätverk är en organisationsbrytande arbetsform som blir mer och mer vanlig. Legitimitet är ett nyckelbegrepp där kopplingen mellan nätverket och den ordinarie verksamheten måste definieras tydligt av alla berörda. En av de största svårigheterna att skapa ett välfungerande nätverk är att inte alla i gruppen är överens om varför man träffas. 23

26 Hösten 2009 startades sju lokala nätverk: Nord: Torsby-Sunne Nordöst: Hagfors-Munkfors-Filipstad Öst: Kristinehamn-Storfors Väst: Arvika-Eda-Årjäng Syd: Hammarö-Grums-Säffle Centrala 1: Karlstads grundskola-kil-forshaga Centrala 2: Karlstads gymnasieskola och vuxenutbildning 2011 ville Hammarö grundskola och Grums grundskola gå över till lokala nätverket Centrala 1. Säffle inbjöds då att delta i det lokala nätverket Väst. Grums gymnasieskola gick över till det lokala nätverket Centrala 2. Innehållet på de lokala nätverksmötena har varit: Information. Aktuella strategiska frågor som styrning av SYO-arbetet. Studie- och yrkesvägledarnas utbildning och kompetens. Organiserat och strukturerat utbyte av erfarenheter. Arbete med Malmö högskolas rapport, förprojekteringen Framtagande av informationsmaterial för att tydliggöra vägledningens roll i skolan. Formulera problem och frågor för utveckling. Uppföljning av gemensamma dagar. Boken Framtiden börjar i klassrummet utgiven av Kairos Future har gått runt bland deltagarna och diskuterats. Det lokala nätverket Väst (inklusive en person från Sunne, sammanlagt sju personer) gjorde i december 2010 en studieresa till Mysen i Norge där de besökte två skolor och samtalade och bytte erfarenheter med kollegor. I de lokala nätverken har studie- och yrkesvägledarna arbetet med några av de frågeställningar som Malmö högskola rekommenderade i sin slutrapport (se Bilaga 3). Fråga 1 Gemensamt informationsmaterial för att tydliggöra vägledningens roll och vad den kan bidra med till elever/föräldrar etcetera. Fråga 6 Förslag till uppföljningsundersökningar där motiv till avbrott/byten etcetera kartläggs och analyseras Fråga 7 Utarbetande av förslag till hur kontakter med omgivande arbetsliv kan stärkas. Vägledarna känner elevernas tankar och näringslivet har olika utvecklingsperspektiv. Hur skall de mötas? Vid två tillfällen på de gemensamma träffarna har de lokala nätverken redovisat sitt arbete med de frågeställningar de valt och framtaget material har skickats ut via e-post till samtliga studie- och yrkesvägledare. Nedan följer två exempel från arbetet med frågorna. Exempel 1: Det lokala nätverket Centrala 1 enades om följande formulering att använda på webbsidor i kommunerna. 24

27 Vad är vägledning? Syftet med vägledning är att ge dig stöd för att kunna fatta ett bra beslut om dina gymnasiestudier. Det ger dig ökad självinsikt och ökade kunskaper om dina alternativ och vad de kan innebära för dig. Vi kan beskriva vägledningsprocessen i tre steg: Vad vill jag? Vad finns det för alternativ? Hur kommer jag dit? Som vägledare hjälper jag dig alltså att planera din framtid och ge dig förutsättningar så att du kan göra ett så väl genomtänkt val till gymnasiet som möjligt. Exempel 2: Det lokala nätverket Nordöst tog fram en enkät som skall användas för att ta reda på orsakerna till elevers avhopp och byte av program. Enkäten testas på Älvstrandsgymnasiet vt Resultatet av enkäten kommer att redovisas av studie- och yrkesvägledare Karin Pihlström vid Älvstrandsgymnasiet vid något gemensamt möte under Enkäten kommer att läggas ut på den digitala mötesplatsen Wikispaces (se 4.5.3). Handisams checklistor har lyfts och diskuterats i olika sammanhang i projektet. I möten i de lokala nätverken har frågor om studie- och yrkesvägledarnas arbetsplatser ur ett tillgänglighetsperspektiv diskuterats, både vad gäller det fysiska rummet där vägledning sker och hur genomtänkt arbetsrummet är när det gäller till exempel lättillgänglig information via dator. En viktig fråga som har diskuterats i de lokala nätverken är hur studie- och yrkesvägledarnas informationsmaterial är utformat ur ett tillgänglighetsperspektiv. I flera kommuner har enskilda studie- och yrkesvägledare arbetat med att förändra och utveckla miljön kring sina arbetsplatser utifrån tillgänglighetsaspekter såväl vid samtal som vid användande av datorn. Kontakter med Arbetsförmedlingen har varit svåra att få till stånd. Arbetsförmedlingens samtliga lokalkontor i länet har inbjudits till möten med studie- och yrkesvägledarna. Från det lokala kontoret i Karlstad, Sysslebäck, Hagfors och Kristinehamn har Arbetsförmedlingen skickat representanter. Vid dessa möten har studie- och yrkesvägledarna och representanterna från Arbetsförmedlingen redovisat och diskuterat sina respektive uppdrag. 50 procent av de studie- och yrkesvägledare som besvarade enkäten har svarat att de deltagit i de lokala nätverksmötena vid varje tillfälle. De studie- och yrkesvägledare som endast har deltagit vid några tillfällen har inte kunnat delta varje gång på grund av den egna arbetssituationen. 25

28 Svar på enkätfråga 8. De lokala nätverksmötena har: (Här kan du ange flera alternativ.) Namn Antal % A. Ökat min förståelse för den egna rollen i skolan B. Stärkt mig i min yrkesroll 17 42,5 C. Bidragit till ett ökat erfarenhetsutbytet (lärande) bland deltagande studie- och yrkesvägledare D. Ökat mitt samarbete med andra studie- och yrkesvägledare Total ,5 Svarsfrekvens 85,1% (40/47) Haft lite tid men tycker det är givande. Vi har sen tidigare ett nätverk som fungerar och varit viktigt för min identitet som vägledare. Jag har många arbetskamrater i min kommun men ingen kollega. Svårt att hinna på grund av hög arbetsbelastning vissa perioder. Mycket viktiga träffar i ett ensamarbete. Kul träffa kollegorna. Få uppdaterat läget i projektet, men annars svårt se nyttan med de här träffarna. Mycket upp till oss själva också såklart! Det har varit röriga möten och vi har inte jobbat med någon specifik fråga. Olika önskemål/behov gymn och vux Alltid roligt att träffa andra inom samma profession Tyvärr ej alltid så lärorika möten. Vi var nog för få i gruppen. Ej naturliga samarbetskommuner. Inte bidragit Mycket bra forum där öppenhet har lett till ökad kunskap och förståelse för yrket Har även sedan frekventa möten inom nätverket. Önskar en fortsatt nätverkande trots allt - blir bättre med tiden tror jag Då vi sedan tidigare har ett upparbetat nätverk sedan tidigare Något mer samarbete här Digital plattform för studie- och yrkesvägledarna i Värmland Projektledaren öppnade i december en digital mötesplats för samtliga studie- och yrkesvägledare i länet. Mötesplatsen finns under portalen Wikispaces. Samtliga studie- och yrkesvägledare i länet är inbjudna att delta. 5. Jämställdhet och genusvetenskap Under intervjuerna i Malmö högskolas förprojektering ställdes frågor om deltagarnas jämställdhetsarbete i allmänhet och deras genuskunskaper i synnerhet. I slutrapporten framkommer inte några direkta förslag till åtgärder. Projektledaren kontaktade Marianne Nilsson och Anette Carlsson, genuspedagoger Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad, för att planerade insatser under projekttiden. En av genuspedagogerna träffade projektets referensgrupp (9 februari 2010) och därefter har genuspedagogerna deltagit i tre av de gemensamma dagarna för studie- och yrkesvägledarna. Samtliga studie- och yrkesvägledare i länet erbjöds delta i utbildningsdagar som genomfördes i ett Skolverksprojekt i Karlstads kommun. Åtta studie- och yrkesvägledare deltog. Genuspedagoger har granskat material som skickats ut i samband med gymnasievalet Samtliga studie- och yrkesvägledare erbjöds att delta i den utbildningsdag i jämställdhet och genuskunskap som ESF-projektet SYV-KOMP genomförde 27/ studie- och yrkesvägledare deltog. 26

29 Vid omvärldsdagen 22/ deltog genuspedagogerna. De redovisade en sammanfattning, med forskningsanknytning, utifrån ESF-projektet SYV-KOMP:s utbildningsdag i jämställdhet och genuskunskap den 27/ Studie- och yrkesvägledarna fick konkreta redskap i sitt arbete och kopplingen till vägledning i de lägre åren lyftes. Flera skrev i utvärderingen efter dagen att det hade varit en spännande dag med lärorika diskussioner. Svar på enkätfråga 17. Mina kunskaper i genuskunskap har ökat under projekttiden. Namn Antal % A. Stämmer mycket bra 6 14 B. Stämmer ganska bra 14 32,6 C. Stämmer delvis 15 34,9 D. Stämmer inte alls 8 18,6 Total Svarsfrekvens 91,5% (43/47) På de tre delfrågorna i enkäten som gäller huruvida studie- och yrkesvägledarna har förändrat sina rutiner vid besök av elever eller föräldrar, sitt arbetssätt i klassrum eller det egna bemötande av elever tack vare ny kunskap svarade drygt 80 procent stämmer delvis eller stämmer inte alls. 6. Redovisning av enkätsvar I detta avsnitt redovisas deltagarnas svar på enkätfrågor rörande projektet som helhet. 6.1 Redovisning av enkätsvar angående projektets syfte, mål och delmål Svar på enkätfråga 4 Projektets aktiviteter har bidragit till att nå projektets syfte. "Syfte: att i samarbete med samtliga kommuner utveckla nya former och metoder för studie- och yrkesvägledning som bidrar till att ge individerna ökade förutsättningar till medvetna val samt minska felval och avhopp från skolan." Namn Antal % A. I hög grad 5 10,9 B. I ganska hög grad C. I ganska liten grad 14 30,4 D. I liten grad 10 21,7 Total Svarsfrekvens 97,9% (46/47) 27

30 Svar på enkätfråga 5 Projektets aktiviteter har bidragit till att nå projektets mål. "Mål: Det långsiktiga målet är att alla elever och kommuninvånare ska ha tillgång till omvärldsorienterad, tillgänglig och professionell vägledning." Namn Antal % A. I hög grad 6 13 B. I ganska hög grad 24 52,2 C. I ganska liten grad 12 26,1 D. I liten grad 4 8,7 Total Svarsfrekvens 97,9% (46/47) Svar på enkätfråga 6 Projektets aktiviteter har haft delmålen i fokus vid genomförande. Öka samspelet mellan skola och arbetsliv Namn Antal % A. Stämmer mycket bra 10 22,2 B. Stämmer ganska bra 26 57,8 C. Stämmer delvis 9 20 D. Stämmer inte alls 0 0 Total Svarsfrekvens 95,7% (45/47) Minska andelen felval och avhopp från skolan Namn Antal % A. Stämmer mycket bra 2 4,5 B. Stämmer ganska bra 7 15,9 C. Stämmer delvis 21 47,7 D. Stämmer inte alls 14 31,8 Total Svarsfrekvens 93,6% (44/47) 28

31 Öka tillgången till vägledning i hela regionen Namn Antal % A. Stämmer mycket bra 6 13,3 B. Stämmer ganska bra 16 35,6 C. Stämmer delvis 11 24,4 D. Stämmer inte alls 12 26,7 Total Svarsfrekvens 95,7% (45/47) Öka andelen studenter till eftergymnasial utbildning Namn Antal % A. Stämmer mycket bra 2 4,7 B. Stämmer ganska bra 8 18,6 C. Stämmer delvis 20 46,5 D. Stämmer inte alls 13 30,2 Total Svarsfrekvens 91,5% (43/47) Höja kompetensen hos alla studie- och yrkesvägledare i regionen Namn Antal % A. Stämmer mycket bra 22 48,9 B. Stämmer ganska bra 20 44,4 C. Stämmer delvis 3 6,7 D. Stämmer inte alls 0 0 Total Svarsfrekvens 95,7% (45/47) 29

32 Öka utbildningssamordnarnas omvärldskunskaper Namn Antal % A. Stämmer mycket bra 11 26,2 B. Stämmer ganska bra 20 47,6 C. Stämmer delvis 9 21,4 D. Stämmer inte alls 2 4,8 Total Svarsfrekvens 89,4% (42/47) 6.2 Redovisning av enkätsvar angående i vilken grad projektets aktiviteter tagit sin utgångspunkt i vardagsarbetet I förarbetena till projektet och i den handlingsplan som beskrivs under rubriken skrevs bland annat: Projektet tar sin utgångspunkt i vardagsarbetet och de frågeställningar som bedöms vara angelägna och aktuella. Nedan följer deltagarnas svar på den frågan. Svar på enkätfråga 11 I vilken grad anser du att projektets aktiviteter tagit sin utgångspunkt i vardagsarbetet och de frågeställningar som du bedömt vara angelägna och aktuella? Namn Antal % A. I hög grad 6 13,6 B. I ganska hög grad 26 59,1 C. I ganska liten grad 12 27,3 D. I liten grad 0 0 Total Svarsfrekvens 93,6% (44/47) Det bästa är fördjupad väglednings kursen som ger en översikt om användbara metoder. Önskar fler sådana kurser. Det har varit en bra mix, det är ganska stor skillnad på om man jobbar på grund eller vux, liten eller stor kommun. Det är också brett inom varje stadium vad man behöver vet och som kan vara matnyttigt. Det har varit verklighetsanknytning rakt över. Fått en vidare syn på vårt syvarbete. Bredden på utbildningsdagarna har vidgat synen. 30

33 6.3 Redovisning av enkätsvar angående helhetsintrycket av projektet Här följer en redovisning av helhetsintrycket av projektet i form av svar på enkätfrågor. Svar på enkätfråga 3. Mitt helhetsintryck av projektet SYV i Värmland har varit: Namn Antal % A. Mycket bra 18 39,1 B. Bra 26 56,5 C. Mindre bra 2 4,3 D. Dåligt 0 0 Total Svarsfrekvens 97,9% (46/47) Det som fungerat mindre bra eller inte bra alls är engagemanget i kommunen och intresset bland chefer och rektorer Bra att få träffa kollegor från andra kommuner Jag tror att projektet varit bra för flertalet deltagare, men då jag huvudsakligen arbetar som kurator har mitt fokus inte varit att vidareutbilda mig som SYV-are. Däremot har jag efter deltagande i dessa aktiviteter aktivt verkat för att kommunen ska rekrytera behörig personal till "min" skola. Till en del har begäran mötts välvilligt. Inspirerande föreläsningar Kunskap och insikt i viktiga frågor, former och metoder Driven projektledare (Annika Davidsson), genomtänkt upplägg. Bra kompetenshöjnings möjlighet speciell kursen på 7,5 HP. Bra att få möjlighet att komma ut och träffa kollegor och utbyta erfarenheter... Det haer varit bra att få en fortbildning med "tanke bakom" inte att bara att man får lite här och där. Att vi varit så många som varit på möten och kurser har också gjort att vår "kåranda " stigit och alla bonus vinster av pratet vid fika och lunch är ibland lika värdefulla som ett kursinnehåll. Det har varit bra att det har varit både regionalt och lokala nätverk, (fast vi var dåliga på att göra våra uppgifter) Tycker inte att det har gett speciellt mycket. det beror väl till dels på att det inte finns utrymme till att delta i olika grejer utan att det blir "lidande" på hemmaplan. Man får att säga "jobba ikapp" när man kommer tillbaks för att elever inte ska bli lidande. Dessutom tycker jag att projektet har innehållit mycket som man ju tar del av ändå. Det hör ju till jobbet att hålla sig ajour utan att någon talar om för en vad man ska läsa etc. Genomgående givande programpunkter och bra uppföljning. Positivt att träffa alla och utbyta erfarenheter och bygga nätverk. saknar konkreta metoder annars super bra Det har känts som ett privilegium att bli så uppmärksammad i sitt yrke och få sådan påfyllning kompetensmässigt Lärt mig mycket, lärt känna kollegor bättre, fått nya vänner, men det har kostat mycket arbetstid och det känns. Har varit sporadiskt delaktig. Vi hade en arbetsplan på vår skola innan projektet, den skickades in till projektet. Har deltagit på en omvärldsdag vid ett tillfälle och lokala träffar vid tre tillfällen. Visst innehåll har fått för lite tid samt annat fått för mycket tid, men så är det väl alltid. Lärorikt med olika teman. Bra föreläsare. Engagerad projektledare. Kompetensutvecklande. Projektet har bidragit till att öka min kunskap om aktuella villkor. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra studie- och yrkesvägledare. En sammanfattning av uppnådda resultat skulle kunna beskrivas som nedan: Stärkt och fördjupad kompetens hos den enskilde studie- och yrkesvägledaren. Ökad förståelse för uppdraget SYV och SYO. Ökad samverkan mellan kommuner. Tillgång till varandras kunskap och kompetens. Studie- och yrkesvägledaruppdraget är förtydligat. Strukturerad uppföljning, utveckling och spridning av framställt material. 31

34 6.4 Redovisning av enkätsvar angående uppföljning på hemmaplan Svar på enkätfråga 29. Mitt deltagande i projektet har i min kommun följts upp: Namn Antal % A. Av skolchef 2 5 B. Av närmaste chef 5 12,5 C. I arbetslaget 2 5 D. Inte alls 31 77,5 Total Svarsfrekvens 85,1% (40/47) Vet inte om någon uppföljning skett alls I viss grad Hur menas med "följts upp"? Om det menas att jag har haft tid för att diskutera närmare detta med någon så är det ingen annan än närmaste chefen som dessutom deltagit i några av aktiviteterna som gäller i mitt fall. Vet inte Skolchefen är också min chef och vid våra medarbetarsamtal så har hon alltid frågat vad vi gjort och om jag tyckt att det varit bra. Inte ännu i alla fall. Bytt chef under processen. Vid ett möte på skolan medverkade förvaltningschefen. Min närmaste chef har stöttat mitt deltagande. Uppföljning har inte skett men frågor om projektet under tiden som det pågått från närmaste chef. Inte ännu i alla fall. Enda uppföljning (om man kan kalla det så) är mitt deltagande eller inte i någon 7.5 kurs. Vet ej. Inte vad jag vet... Överlämning mellan gammal o. ny chef har nog inte blivit av. Inte vad jag vet.. Jag har fått trycka på och helt själv försökt få delge det jag lärt. Skolchefen. Hoppas att cheferna också är intresserade. Finns inget automatiskt intresse. Vi själva måste bli bättre på att driva. Vi har själva fått dra i detta Delvis. 7. Projektavslut Projektavslutet tydliggörs för samtliga studie- och yrkesvägledare och deras chefer via den slutrapport som projektledaren skriver. Syftet med rapporten är att lyfta fram erfarenheter och lärdomar som gjorts under projektet så att dessa kan användas i ett lärande i länets kommuner. Projektledarens sammanfattning av dilemman under projektets inledning: Rådande begreppsförvirring mellan SYV och SYO. Bristande implementering av styrdokument i kommunerna. Mycket olika tolkning av styrdokumenten i kommuner och på enskilda skolområden. Studie- och yrkesvägledarnas möjlighet att delta i projektets aktiviteter. Svårigheter att nå alla rektorer i kommunerna. Bristande stöd från rektorer till enskilda studie- och yrkesvägledare. Oklart eller uteblivet överlämnande av projektet vid rektorsbyten påverkade enskilda studie- och yrkesvägledares deltagande i projektet. 32

35 Olika riktlinjer när det gäller kommuners webbplatser. 7.1 Redovisning av enkätsvar angående tillgången till studie- och yrkesvägledning efter projektets slut Enkätsvar på fråga 20 Elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledning har efter projekttidens slut ökat: I vår kommun Namn Antal % A. I hög grad 0 0 B. I ganska hög grad 4 9,5 C. I liten grad 9 21,4 D. Inte alls 19 45,2 E. Vet ej 10 23,8 Total Svarsfrekvens 89,4% (42/47) Inom mitt skolområde Namn Antal % A. I hög grad 0 0 B. I ganska hög grad 4 9,5 C. I liten grad 8 19 D. Inte alls 23 54,8 E. Vet ej 7 16,7 Total Svarsfrekvens 89,4% (42/47) 33