Ett kostnadseffektivt ordnande av prehospitala akutsjukvården

Transkript

1 FULLMÄKTIGE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE /02/02/00/01/2011 FMGE 26 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Ett kostnadseffektivt ordnande av prehospitala akutsjukvården Hjärt- och lungcentret Enligt 39 i hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område senast Den prehospitala akutsjukvården, vilken tidigare hade varit på kommunernas ansvar, överfördes på sjukvårdsdistrikten. Borgå och Hyvinge sjukvårdsområden övergick till den nya modellen för anordnande av prehospital akutsjukvård I de övriga områdena (HUCS Helsingfors, Jorv och Pejas samt Lojo och Västra Nylands sjukvårdsområden) skedde övergången med undantag för den prehospitala akutsjukvården i Raseborgs stad, vilken sjukvårdsområdet övertog redan Planeringen av Hjärt- och lungcentret startade och beslut om arrangemangen fattades Hjärt- och lungcentret startade verksamheten som en resultatenhet på HUCS. Enheten representerar en ny, patientoch problemcentrerad handlingsmodell, där det centrala är hela patientvården från diagnostik till åtgärder och uppföljning. Målet är en effektiv och strömlinjeformad vård samt synergifördelar i utnyttjandet av de befintliga resurserna allteftersom gränserna mellan funktionerna suddas ut planenligt. Genom den nya modellen strävar man efter att minska komplikationer samt fördjupa samarbetet både när det gäller patientvård, utbildning och vetenskaplig forskning. Kliniken för lungsjukdomar, kliniken för lung- och matstrupskirurgi samt kliniken för hjärtsjukdomar och kliniken för hjärtkirurgi med övervakningsfunktioner överfördes från HUCS medicinska och operativa resultatenheter till det nya Hjärt- och lungcentret. Det nya Hjärt- och lungcentret blir Finlands största kompetenscenter inom hjärtsjukdomar och är ett av de största även i ett europeiskt perspektiv. På Hjärt- och lungcentret görs avancerad diagnostik och behandling i vuxen ålder av medfödda hjärtfel samt krävande åtgärder såsom hjärtklaffskirurgi. I centret ingår även ett stort center för rytmstörningar där man gör diagnostik av hjärthändelser och ger vård dygnet runt, liksom krävande specialdiagnostik av lungsjukdomar, cancerbehandlingar, lungkirurgi och med till och med europeiska mått unik matstrupskirurgi.

2 Hjälpmedelscentralen startade verksamheten Kund- och patientdatasystemet Hjälpmedelscentralen startade verksamheten som en egen balansenhet I det första skedet övertog den nya enheten hjälpmedelsfunktionerna (patientarbete samt administration och besittning av hjälpmedel) av medicinska resultatenheten och gynekologiska och pediatriska resultatenheten på HUCS. Därtill började en aktiv beredning inför starten av de hjälpmedelstjänster som koncentrerats till Hjälpmedelscentralen och beskrivits i affärsplanen. HNS beslöt år 2011 att inte längre utveckla patientdatasystemet Uranus tillsammans med de övriga universitetssjukhusen, eftersom tekniken i Uranus börjar bli föråldrad, utan strävar i enlighet med strategin efter att fördjupa samarbetet med primärvården. Detta förutsätter bl.a. ett gemensamt patientdatasystem för primärvården och specialsjukvården. Att integrera socialvården i det gemensamma systemet betraktas också som viktigt. För anskaffningen av det nya datasystemet grundades år 2012 det s.k. Apotti-projektet, i vilket medverkar följande kommuner i HUCS sjukvårdsområde: Helsingfors, Vanda, Kyrkslätt, Kervo och Grankulla samt HNS. I och med att KL-Kuntahankinnat Oy gick med i projektet kan även de övriga kommunerna i HNS-området ansluta sig senare. Målet är att det nya datasystemet ska bli ett användarvändligt verktyg för yrkespersonerna som stödjer och förenklar arbetet. När uppgifterna samlas till ändamålsenliga helheter förkortar klient- och patientdatasystemet den tid som går åt att söka uppgifter och ger en bättre helhetsbild av patientens situation. Därmed får personalen mer tid för det egentliga klient- och vårdarbetet. Ändringar i den interna och externa arbetsfördelningen år 2012 HNS-Apoteket övertog Vanda stads läkemedelsförsörjningstjänster Ändringen ökade HNS-Apotekets verksamhetsintäkter med 1,1 milj. euro och externa verksamhetskostnader i samma mån. Avskrivningarna på koncernens gemensamma datasystem, 7,8 milj. euro, samt kostnaderna för IT-förvaltningens ledning, ca 0,1 milj. euro, överfördes från Samförvaltningen till balansenheten IT-förvaltning. HNS-Bilddiagnostik övertog röntgentjänsterna för Träskända stad och Hangö stad Överföringarna av funktionerna förbereddes i slutet av år 2011 men besluten hann inte med i den ursprungliga budgeten för affärsverket HNS-Bilddiagnostik. I fråga om de anslutna enheterna var

3 budgeteffekterna på verksamhetsintäkterna och -kostnaderna sammanlagt 0,5 milj. euro. HNS fullmäktige beslöt på sitt sammanträde att funktionerna inom klinisk fysiologi, nukleärmedicin och klinisk neurofysiologi överförs från HUSLAB till HNS-Bilddiagnostik Fullmäktige beslöt om nämnda ändring och om budgetändringarna för övertagandet av bilddiagnostikfunktionerna från Träskända och Hangö på sitt sammanträde Avtalet om prehospitala akutsjukvårdstjänster mellan Raseborgs stad och Ekenäs Sjuktransport Ab/Tammisaaren sairaankuljetus Oy överfördes på Västra Nylands sjukvårdsområde Denna ändring hade en effekt på 0,6 milj. euro på verksamhetsintäkterna och -kostnaderna i Västra Nylands sjukvårdsområde. Fullmäktige godkände även denna budgetändring på sitt sammanträde Utfallet av strategiska nyckelmål år 2012 Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå i budgeten för 2012 och ekonomiplanen för bygger på den gällande strategin. Strategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. Den av fullmäktige godkända budgeten för 2012 innehåller sammanlagt 16 nyckelmål samt indikatorer och målvärden för dessa. Nyckelmålen har härletts från strategin. I budgeten för 2013 har nyckelmålen uppdaterats i viss grad och grupperingen har ändrats enligt de fem aspekterna i styrkortet. De 16 nyckelmålen för år 2012 grupperades enligt strategiska mål och förutsättningarna för att uppnå dem. Utfallet av de strategiska nyckelmålen år 2012 presenteras nedan. Patientorienterad vård i rätt tid Kvalitetsjämförelse av vårdresultaten, målet uppnåddes Tillgången till vård, målet uppnåddes delvis Patientsäkerhet, målet uppnåddes Förstklassig forskning och undervisning Beloppet av extern finansiering för forskning, målet uppnåddes Antalet utbildningar enligt servicesystemet, målet uppnåddes Intensifierat samarbete med primärvården Servicekedjorna och samarbetet med primärvården, målet uppnåddes En primärvårdsenhet, målet uppnåddes Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet Försäljning till andra än medlemskommunerna, målet uppnåddes Patientnöjdhet, målet uppnåddes (ett pilotprojekt om en modell för mätning av kundnöjdheten utifrån kontinuerlig respons genomfördes år 2012 och togs i bruk i början av år 2013) Kunnig och motiverad personal Tillräcklig personal och rekrytering, målet uppnåddes Interaktivt ledarskap, målet uppnåddes inte Kontrollerad och balanserad ekonomi Produktiviteten förbättras med minst 1,5 %, målet uppnåddes inte Nyskapande ledarskap och organisation

4 Processer och arbetsfördelning, målet uppnåddes delvis Kompetenscentra, målet uppnåddes Ägarsamfundens och intressenternas förtroende Reformen av kommunförhandlingssystemet, målet uppnåddes Samarbetet inom specialupptagningsområdet, målet uppnåddes Vårdtjänster Antal vårdade individer Antalet producerade tjänster ökade jämfört med året innan, med undantag av vårddagarna, vars antal minskade mer än väntat till följd av verkställandet av helhetsplanen för psykiatrin. Volymökningen viktad med faktureringsandelen var 2,5 % jämfört med föregående år. Antalet öppenvårdsbesök var (+0,8 %) och antalet NordDRG-produkter (+2,4 %). Däremot minskade antalet vårddagar med 6,2 % jämfört med år Serviceproduktionen inom den specialiserade sjukvården har i allt högre grad kunnat styras från avdelningsvård till öppenvård. Volymen viktad med faktureringsandelen överskred budgeten med 2,6 %. Kostnaderna per invånare i medlemskommunerna var i genomsnitt 866 euro på HNS-nivå. Det är 1,8 % mindre än de med sjukhuskostnadsindex justerade kostnaderna per invånare 2011 (deflationskoefficient 1,036). Serviceproduktionens produktivitet mätt enligt priset per DRG-poäng förbättrades med 0,9 %, men mätt enligt personarbetets produktivitet sjönk den med 0,4 %. I bägge fallen hade en förbättring av produktiviteten med 1,5 % ställts som mål. Totalt olika personer vårdades inom den specialiserade sjukvården (inkl. köptjänster, exkl. samjourernas hc-patienter), vilket är en ökning på 0,7 % från året innan. HNS egenproducerade tjänster inom specialsjukvården anlitades av olika personer (+0,5 % fler än föregående år). Det totala antalet individer om man räknar in samjourernas hälsocentralpatienter var Detta var en ökning med 0,9 % jämfört med år Under 2012 utnyttjade olika personer i medlemskommunerna de specialiserade sjukvårdstjänster som ingår i serviceplanerna. Jämfört med föregående år är detta en ökning med 0,5 %, medan befolkningen i HNS-området samtidigt ökade med ca 1,1 %. Ungefär var tredje invånare (29 %) i medlemskommunerna utnyttjade under 2012 specialiserade sjukvårdstjänster som producerades eller ordnades av HNS. Skillnaderna mellan kommunerna är stora när det gäller serviceanvändningen i relation till befolkningen. Vårdtillgång, väntetider och fördröjd förflyttning

5 Det totala antalet externa elektiva remisser ökade jämfört med de föregående åren. Antalet elektiva remisser ökade med 1,7 % jämfört med föregående år. Flest elektiva remisser kom från hälsocentralerna. De har årligen stått för cirka 60 % av samtliga remisser. Det totala antalet patienter som väntade på vård ökade jämfört med föregående år. Totalt patienter som omfattades av vårdgarantin väntade på avdelningsvård i slutet av I slutet av året hade 409 patienter väntat i mer än sex månader (år 2011: 119 patienter). Av alla som väntade på avdelningsvård hade 76 % väntat mindre än tre månader. På polikliniska undersökningar och behandlingar väntade i slutet av år 2012 sammanlagt patienter som omfattas av vårdgarantin. Antalet patienter som väntat mer än tre månader på ett polikliniskt undersökningsbesök utvecklades gynnsamt: i slutet av året 964 patienter, av vilka 89 hade väntat längre än sex månader. År 2012 var antalet fördröjningsdagar sammanlagt , vilket är 0,1 % fler än året innan. Antalet vårdade patienter som förflyttades med fördröjning var (år 2011: 8 136). Introduktionen av fakturerbara fördröjningsdagar har inte gett önskat resultat. Antalet fakturerbara fördröjningsdagar var , och faktureringen uppgick till 5,0 miljoner euro. HNS HUCS Nyckeltal NordDRG-produkter Vårddagsprodukter Besöksprodukter Hc-besöksprodukter Fakturerade patienthändelser Operationer Förlossningar Antal olika personer som anlitade tjänsterna (egen verksamhet, specialiserande sjukvård) Vårdplatser Personalstyrka Verksamhetsintäkter, mn euro 1 747, , , ,8 Verksamhetskostnader, mn euro 1 668, , , ,8 Befolkningsmängd i HNS område (31.12.) *) Medlemskommunernas betalningsandelar euro/ invånare i snitt (icke deflaterad, folkmängd 31.12) 866,1 851,7 826,5 818,6 *) 2012 förhandsuppgift om folkmängd. Undervisning och forskning I egenskap av sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus hör utöver att producera tjänster för den specialiserade sjukvården även undervisning och forskning till HNS kärnverksamhet och i lag bestämda uppgifter. År 2012 färdigställdes två betydande utredningar om behovet av yrkesutbildade personer i hälso- och sjukvården inom HUCS

6 specialupptagningsområde. Den ena handlade om behovet av specialistläkare och den andra om behovet av vårdpersonal och specialutbildade personer fram till år Dessa utredningar kommer i fortsättningen att styra utbildningen av yrkesutbildade personer i hälso- och sjukvården. Medicinska fakulteten ansvarar för läkar- och tandläkarutbildningen, men sjukhuset har en avgörande roll i undervisningen i det kliniska skedet och i den specialiserande utbildningen. Läkarutbildningen och antalet examina var i stort sett oförändrade (102 läkare, 41 tandläkare, 129 doktorsavhandlingar, 134 specialistläkare i de specialiteter som sjukhuset företräder, 8 specialisttandläkare). Även samarbetet med läroinrättningarna i hälso- och sjukvårdsbranschen i huvudstadsregionen fortsatte aktivt: ca studerande fick praktisk undervisning på HNS sjukhus till en omfattning av sammanlagt över studieveckor. Sjukskötarstuderandena gav igen ett bättre vitsord för undervisningen i sjukhuset jämfört med året innan. HNS fick 20,4 miljoner euro i statlig ersättning för de extra kostnader som läkar- och tandläkarutbildningen förorsakar. Detta räckte emellertid inte till för att täcka kostnaderna och utifrån tidigare ekonometriska kalkyler kan man uppskatta att HNS satsningar på läkar- och specialistläkarutbildningen uppgår till närmare 60 milj. euro. Av läroinrättningarna erhöll HNS sammanlagt euro i ersättning för praktik i den kliniska fasen av skötarutbildningen. Det finns inga beräkningar över hur väl denna ersättning motsvarade de faktiska kostnaderna. I enlighet med den gällande strategin ska forskningen på HNS leda till grundläggande ny kunskap och därigenom till förbättrad diagnostik och vård. Mejlansområdet utgör en bra miljö för hälsovetenskaplig forskning som är förenlig med HNS strategi. Här arbetar såväl grundforskare inom medicin, forskare inom klinisk-teoretiska ämnen som forskare inom klinisk medicin och i allt högre grad även forskare inom vårdvetenskap. Campus omfattar förutom HUCS och medicinska fakulteten bl.a. Institutet för molekylär medicin i Finland, Institutet för hälsa och välfärd samt flera privata stiftelsers forskningsfunktioner. Det samfund som dessa utgör har man börjat kalla Helsinki Academic Medical Center (HAMC). På HAMC arbetar ca 450 forskningsgrupper med inalles ett par tusen personer som är engagerade i forskningsarbetet. HAMC har haft god framgång: forskningssamfundet har bedömts höra till de fem sex bästa europeiska klustren för forskning i klinisk medicin. Ett särskilt mål för år 2012 var att ge forskningen i klinisk medicin en starkare ställning i den nationstäckande vetenskaps- och forskningspolitiken. För att uppnå detta mål informerade man aktivt bl.a. om den i världsklass unika utredningen om hur undersökningar på universitetssjukhus naturligtvis med HUCS som exempel har inverkat på vården av patienterna. Forskningsarbetets positiva effekt på serviceverksamheten

7 visade sig vara till och med större än man hade väntat sig, eftersom 81,5 % av forskarna uppgav att deras arbete hade lett till ändringar i den kliniska verksamheten. Över 91,4 % av dem som ansvarar för sjukvården på HNS bedömde att forskningsarbetet hade förbättrat personalens yrkesskicklighet, 87,4 % ansåg att det hade gjort sjukvården mer verkningsfull och 82,6 % ansåg att det hade höjt produktiviteten i verksamheten. Forskning i klinisk medicin var alltså även enligt denna utredning en faktor som främjar produktutvecklingen inom patientvården. Därmed är det viktigt att säkerställa förutsättningarna för forskningsarbetet även i fortsättningen, om man vill bevara den höga nivån på sjukvården vid HNS. Den statliga forskningsfinansieringen krympte ytterligare och allokeringen av den ändrades avsevärt i och med den nya hälsooch sjukvårdslagen. Klinikerna kan inte längre få icke konkurrensutsatt basfinansiering och infrastruktur för forskning kan inte längre finansieras med statliga medel på samma sätt som tidigare. Alla statliga forskningsanslag fördelas på projekt utifrån ansökningar. Ökningen i den övriga konkurrensutsatta externa finansieringen i enlighet med det strategiska målet räckte inte till för att kompensera minskningen i den statliga finansieringen. Läget skulle ha blivit mycket kärvt om inte sjukvårdsdistriktet hade inkluderat HNS egen forskningsfinansiering på 3,2 milj. euro i budgeten för år Denna andel användes bl.a. för kostnaderna för HNS forskningslokaler i Biomedicum, litteratur och IT-utrustning som behövs för forskningen, vissa forskningssamarbetsavtal och självriskandelar i stipendier. HNS egen forskningsfinansiering var avgörande för en störningsfri kontinuitet i sjukvårdsdistriktets forskningsverksamhet. Sjukhusets vetenskapliga kompetens torde bli ett kriterium när patienterna i framtiden väljer vårdinrättning. För att förbättra tillgången till forskningsrönen öppnades en tjänst som en gång i dygnet uppdaterar uppgifterna om nya publikationer från forskningsgrupperna i Mejlans ( Ekonomi Räkenskapsperiodens operativa resultat blev ett underskott på 21,6 milj. euro (budgeten -12,0 milj. euro). Räkenskapsperiodens resultat belastades av en kostnad på 13,9 milj. euro i anslutning till en ändring i semesterbestämmelserna i de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen. Därmed blev det totala underskottet 35,5 milj. euro. I balansräkningen i bokslutet är det kumulativa underskottet 9,8 milj. euro. Faktureringen av sjukvårdstjänster av andra än medlemskommunerna (127,2 milj. euro) utvecklades gynnsamt. Utfallet överträffade budgeten med 5,3 % och innebar en ökning med 8,0 % jämfört med året innan.

8 Medlemskommunernas sammanräknade betalningsandelar (tjänster inom den specialiserade sjukvården) överskred budgeten med 1,7 % (22,2 milj. euro). Om man ser till antalet tjänster anlitade medlemskommunerna fler tjänster än vad man hade uppskattat vid budgeteringen. Genomsnittspriset på anlitade tjänster var emellertid lägre än budgeterat. Verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 4,1 % (65,1 milj. euro). För verksamhetskostnaderna var den jämförbara budgetöverskridningen 3,2 % (51,2 milj. euro) om man beaktar ovan nämnda ökning i semesterlöneskulden till följd av ändringen i kollektivavtalen. Den jämförbara budgetöverskridningen för verksamhetskostnaderna (3,2 %) var större än för verksamhetsintäkterna (1,9 %), vilket var orsaken till att underskottet blev större än budgeterat. Den jämförbara ökningen i verksamhetskostnaderna jämfört med året innan var 4,4 % (69,6 milj. euro) om man beaktar kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården, som började år 2012, samt effekten av semesterändringen enligt kollektivavtalen åren 2011 (10,2 milj. euro) och 2012 (13,9 milj. euro) (C). Tabellen nedan visar en med föregående år jämförbar resultaträkning där man även har beaktat effekten av den prehospitala akutsjukvården som övertogs av sjukvårdsdistriktet (D). Resultaträkning (milj. euro) BS 2011, utan semesterlön eskuld enligt ändr. i AKTA BU 2012 BS 2012 BS 2012 utan semesterlöne skuld enligt ändr. i AKTA (C) BS 2012 jämförbart vs (D) Diff. % BS 2012 (C)/ BU 2012 Förändr. % BS 2012 (D)/ BS 2011 Medlemskommunernas betalningsandelar 1 315, , , , ,2 1,7 % 2,8 % Övriga verksamhetsintäkter 359,0 380,6 391,4 394,4 380,7 3,6 % 6,0 % Verksamhetsintäkter totalt 1 674, , , , ,9 1,9 % 3,5 % Verksamhetskostnader totalt 1 574, , , , ,0 3,2 % 4,4 % Avskrivningar och nedskrivningar 93,6 104,4 97,6 97,6 97,6-6,5 % 4,3 % Verksamhetens kostnader och avskrivningar totalt 1 668, , , , ,6 2,6 % 4,4 % Finansiella intäkter och kostnader totalt 12,8 15,4 13,6 13,6 13,6-11,8 % 6,2 % Räkenskapsperiodens över-/underskott -5,9-12,0-35,5-21,6-21,3 AKTA-ändring, semesterlöneskuld -10,2-13,9-13,9 Prehospital akutsjukvård -0,3 Räkenskapsperiodens över-/underskott totalt -16,1-35,5-35,5 I tabellen nedan specificeras avvikelserna i verksamhetskostnaderna och avskrivningarna jämfört med den

9 ursprungliga budgeten. Verksamhetens kostnader och avskrivningar totalt miljoner euro Diff. % Budget ,2 Volymförändring i verksamheten vs. BU 34,2 2,0 % Utfallet av produktivitetsmålet vs. BU (löneglidning största orsaken) 8,5 0,5 % Fördröjningseffekt av konkurrensutsättning av läkemedel 2,5 0,1 % Effekter av senarelagda och gallrade investeringar (avskrivningar, underhåll) -9,2-0,5 % Patientskadeförsäkring 3,0 0,2 % Köptjänster för rehabilitering och övriga (inkl. servicesedel) 4,9 0,3 % Statens forsknings- och undervisningsanslag samt understöd och bidrag 1,2 0,1 % Stödtjänstenheter, kostnader för extern försäljning hänförliga till BU-överskridningen 2,1 0,1 % Semesterlöneskuld (effekten av AKTA-ändringen) 13,9 0,8 % Övriga -2,8-0,2 % Bokslut ,5 3,4 % I tabellen nedan specificeras avvikelserna i verksamhetsintäkterna jämfört med den ursprungliga budgeten. Verksamhetsintäkter totalt miljoner euro differens % Budget ,6 Medlemskommunernas betalningsandelar, volymdifferens 30,3 1,8 % Medlemskommunernas betalningsandelar, prisdifferens -6,6-0,4 % Medlemskommunernas betalningsandelar, köptjänster -1,5-0,1 % Fördröjningsvårddagar 5,0 0,3 % Fakturering av övr. betalare, sjukvårdstjänster 6,4 0,4 % Stödtjänstenheter, samkommunens ext. försäljning 2,4 0,1 % Statens undervisnings- och forskningsanslag -1,0-0,1 % Avgiftsintäkter samt understöd och bidrag -2,5-0,1 % Vinster från försäljning av anläggningstillgångar 1,0 0,1 % Dröjsmålsvite för investeringsprojekt 0,7 0,0 % Övriga intäkter -1,2-0,1 % Bokslut ,6 1,9 % Investeringar År 2012 uppgick investeringarna till sammanlagt 116 milj. euro, varav nybyggande och renoveringar stod för 73 milj. euro. HNS investerade i framtiden i projekt som förbättrar patientvården och främjar konkurrenskraften. Under verksamhetsåret färdigställdes bl.a. de nya lokalerna för akutvården i Hyvinge sjukhus, ändringarna på enheten för dagkirurgi vid Jorvs sjukhus och fas 1 av saneringen av lokalerna för ungdomspsykiatri i Ohkola. HNS största byggnadsinvesteringar, såsom projekten med tornsjukhuset i Mejlans och Kvinnoklinikens tillbyggnad, fortskred enligt planerna. Därtill startades planeringen av de följande projekten i Mejlans, dvs. barnsjukhuset, Traumacentret och Cancercentret.

10 I investeringarna i undersöknings- och behandlingsutrustning låg tonvikten på att säkerställa en tillräcklig apparaturkapacitet för cancersjukdomar och hjärtsjukdomar samt affärsverket HNS-Bilddiagnostik med stöd av senaste teknik. År 2012 investerades närmare 22 milj. euro i undersöknings- och behandlingsutrustning. HNS IT-Förvaltning investerade ca 19 milj. euro i utvecklingen av patientdatasystemen och i olika system för styrningen och rapporteringen av verksamheten samt i grundläggande datatekniska tjänster. Samkommunen HNS investeringar och avskrivningar Finansiering Samkommunen tog upp långfristiga lån på 40 miljoner euro och amorterade lån till ett belopp av 10,5 miljoner euro. Likviditeten (i kassadagar) var planenlig, det vill säga 23,4 dagar. Samkommunens soliditet var 39,9 %. Nettofinansieringskostnaderna (-13,6 milj. euro) var 1,8 miljoner euro lägre än budgeterat. Medelräntan för samkommunens låneportfölj var under 2012 cirka 1,9 % (2011 2,3 %) och medelräntan på penningmarknadsplaceringar var 0,9 % (2011 1,5 %). I slutet av 2012 uppgick HNS lån till 224,2 miljoner euro och penningmedlen till 116,5 miljoner euro. På bokslutsdagen var 32 % av ränteriskerna för samkommunens låneportfölj säkrade. Nettolånen, där samkommunens kortfristiga likvida placeringar beaktas, var till ca 70 % säkrade mot ränterisken. Personal I fråga om personalen var säkerställandet av en tillräcklig personal och personalrekryteringen (indikator: arbetsgivaren rekommenderas) samt interaktivt ledarskap (indikator: indexet för chefsarbetet) HNS strategiska insatsområden år I den årliga arbetsmiljöbarometern har man sedan år 2011 frågat personalen om de för sina vänner och bekanta skulle rekommendera HNS som arbetsgivare. Av den nuvarande personalen skulle 85 % rekommendera HNS som arbetsgivare (målet 75 %). Indexet för chefsarbetet var 3,7 (på skalan 1 5).

11 Personalresurserna Målvärdet (3,8) uppnåddes inte riktigt, men utvecklingen gick liksom tidigare år i positiv riktning. Antalet anställda per var Jämfört med 2011 ökade antalet anställda med 416. De fast anställda utgjorde 78,5 % av hela personalen. Merparten (ca 85,4 %) var heltidsanställda. Omsättningen för fast anställda var 6,2 %, dvs. samma som föregående år. Under året avgick 376 anställda med pension, varav 336 (89,4 % av alla pensionerade) med ålderspension och 40 med invalidpension. Antalet årsverken var , vilket är 2,6 % mer än föregående år. Av dessa stod de fast anställda för och de visstidsanställda för årsverken. Att antalet årsverken ökade mer än planerat berodde bl.a. på nyanställningar och på en minskning i frånvaron (sjukfrånvaro, lagstadgad frånvaro, såsom familjeledighet, och övrig frånvaro). Tillgången på personal var god under det gångna året med undantag för några få specialiteter och flaskhalsar i vissa sjukvårdsområden. Att rekryteringen ska vara systematisk och att den ska inriktas och schemaläggas på rätt sätt var ett av insatsområdena för år Under det gångna året reviderades principerna för systemet med interna vikarier (SISSI), utökades annonseringen om interna vikariat och utvecklades modellerna för intern mobilitet bland personalen (t.ex. i Lojo: modellen för resursallokering av dagligt vårdarbete). Inskolning var årets tema. Flera resultatområden satsade på att förbättra inskolningen genom att ordna gemensamma inskolningsevenemang och förnya inskolningsmaterialet. Enligt arbetstagarnas bedömning var genomförandet av inskolningen på samma nivå som föregående år (3,8). Därmed uppnåddes inte målet för betygsättningen av inskolningen (4). De flesta önskemålen om förbättringar gällde responsgivningen och systematiken i inskolningen. Lönekostnader och hyrd arbetskraft I enlighet med de arbets- och tjänstekollektivavtal som var i kraft år 2012 hade löneförhöjningarna inklusive ändringarna i procentsatserna för arbetsgivarens lönebikostnader en kostnadseffekt på 2,9 %. Därtill uppgick löneglidningen till 1,8 %. Med löneglidning avses differensen mellan kollektivavtalen och den faktiska löneutvecklingen. När det gäller löneglidningen kan man dra slutsatsen att det har skett förändringar i personalstrukturen, kravnivån för befattningarna har justerats uppåt, inträdeslönerna har stigit och lönerna har justerats i anslutning till befattningsändringar. År 2012 betalades totalt 1 069,0 miljoner euro i löner och arvoden inklusive lönebikostnader 2012, vilket var 4,5 % (ca 45,8 milj.

12 euro) mer än budgeterat. Av denna överskridning härrörde 13,9 milj. euro från ändringarna i bestämmelserna om rätt till semester i tjänste- och arbetskollektivavtalen och konsekvenserna av ändringarna för sättet att beräkna semesterlönereserven. Lönekostnaderna med ca 5,8 % jämfört med år Utvecklingen av lönekostnaderna påverkades förutom av semesterlönereserveringen och de avtalsenliga löneförhöjningarna även av bl.a. löneglidningen, ökningen i antalet anställda samt skyldigheterna i vårdgarantin. Antalet anställda som avgick med invalidpension minskade med 28 personer jämfört med året innan. Detta kommer till uttryck i minskade premier för förtidspensionering till Keva. Hyrd arbetskraft anlitades till ett belopp av 14,4 milj. euro, vilket motsvarar ca 230 årsverken. Av den hyrda arbetskraften härrörde 2,3 milj. euro från samjoursverksamheten inom primärvården och 1,6 milj. euro från läkartjänster inom företagshälsovården. Hyrd arbetskraft anlitas mest för följande områden: HUCS ungdomspsykiatri, anestesiläkartjänster för HUCS psykiatri, vårdpersonal för HUCS mjukdelskirurgi, HNS-Bilddiagnostiks radiologtjänster, företagsläkare, vård av andningsförlamningspatienter samt allmänläkartjänster för sjukvårdsområdenas samjoursverksamheter. Personalens kompetens och utbildning Arbetshälsa För utbildning användes arbetsdagar och i utbildning deltog personer. År 2012 deltog varje HNS-anställd i genomsnitt 3,7 dagar i utbildning. HUS nya plattform för webbstudier Moodle öppnades vid årsskiftet. LOVe-inlärningsmaterialet (läkemedelskompetens på nätet), specialområdena inom läkemedelsbehandling kontrastämnen och akutologi, observation och behandling av blodcirkulationen hos intensivvårdspatienter samt Raviolis inskolningspaket var pilotprojekt inom webbutbildningen år Därtill medverkade HNS i en webbutbildning i patientsäkerhet som Institutet för hälsa och välfärd startade år Temat för arbetshälsan år 2012 var "Prisa en polare per dag", som främjade ett aktivt och positivt arbetsklimat. Under 2012 har HNS utvecklat åtgärder som främjar arbetshälsan i enlighet med förslagen i det av styrelsen godkända arbetshälsoprogrammet. Arbetsplatsbarometern, en enkät som genomförs årligen, besvarades av 68,4 % (år 2011: 69 %). Den positiva trenden i resultaten på HNS-nivå fortsatte även år Siffrorna förbättrades bl.a. för inskolningen och utvecklingssamtalen. Dessa ämnesområden, liksom utvecklingen av chefsarbetet, var insatsområden för hela HNS år 2012.

13 Sjukfrånvaron per person (13,7 dagar/person) sjönk jämfört med föregående år (14,6 dagar/person). Under året inträffade sammanlagt 452 arbetsolyckor, varav 382 skedde på vägen till eller från arbetet. Både olyckor som inträffade i arbetet och på arbetsresa minskade under året. Antalet ersatta arbetsolyckor minskade från föregående år med 13,8 %, vilket även minskade de olycksfallspremier som HNS betalade. Arbetssäkerhetsronder, kurser i personlig säkerhet, brandsäkerhet och första hjälpen samt olika arbetarskyddskampanjer var centrala olycksförebyggande åtgärder. Genom kurser i hur man flyttar patienter på ett ergonomiskt sätt kunde man förebygga olycksfall bl.a. vid patientlyft och -flyttningar. Möjligheterna för personer med delvis arbetsförmåga att fortsätta jobba understöddes med hjälp av arbetsarrangemang, arbetsexperiment och delinvalidpensioner. Därtill genomfördes ett pilotprojekt som handlade om modellen med anpassat arbete och ekonomiskt stöd för främjandet av arbetsförmågan. För denna utarbetades även anvisningar för hela HNS. HNS har som mål att de anställda inom de gränser som verksamheten sätter ska ha möjlighet att påverka sina egna arbetsskift och därigenom underlätta samordningen av arbetet och privatlivet. På HNS är det möjligt att tillämpa s.k. arbetstidsautonomi, som innebär att personalen inom en enhet gemensamt planerar sina arbetsskift så att man kan ta olika livssituationer och individuella behov i beaktande. Utfall för bindande mål Samkommunen Bindande mål BS 2011 BU 2012 BS 2012 Balanserad ekonomi (räkenskapsp. resultat, milj. euro) -16,1-12,0-35,5 Soliditet 44,7 > 40 % 39,9 Likviditet 25,8 > 20 dgr 23,4 Målet för ekonomiplaneperioden är en balanserad ekonomi. För år 2012 var resultatmålet för samkommunen HNS ett underskott på 12 milj. euro. Det bindande resultatmålet uppnåddes inte för år Som operativt resultat för räkenskapsperioden redovisas ett underskott på 21,6 milj. euro. När man lägger till resultateffekten av ändringen i beräkningsprinciperna för semesterlöneskulden, är det operativa resultatet totalt -35,5 milj. euro. Som mål för balansräkningen ställdes en soliditetsgrad på minst 40 %. Utfallet av detta mål var 39,9 %. Däremot uppnåddes målet om likviditeten som hade satts i finansieringsbudgeten. Kassalikviditeten var 23,4 dagar, medan minimimålet var 20 dagar.

14 Bindande nettokostnader Intäkts-/kostnadsgrupp (1 000 euro) Som bindande ekonomiskt mål för år 2012 sattes även bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att mer flexibelt än tidigare beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. Resultatmålet var noll, och de bindande nettokostnaderna motsvarade medlemskommunernas betalningsandel. När resultatet för år 2012 hade budgeterats till -12 milj. euro, var de bindande kostnaderna medlemskommunernas betalningsandel 1 331,0 milj. euro + underskottet 12,0 milj. euro = 1 343,0 milj. euro. BS 2012: medlemskommunernas betalningsandel 1 353,2 milj. euro + underskottet 35,5 milj. euro = 1 388,7 milj. euro. Därmed överskred de bindande nettokostnaderna den ursprungliga budgeten med 45,7 milj. euro. I tabellen nedan visas beräkningsformeln för de bindande nettokostnaderna: BS 2011 BU 2012 Ursprunglig BU 2012 Ändrad BS 2012 Avvikelse BS 2012/ BU 2012 (ändrad) Förändring BS 2012 / BS 2011 Verksamhetskostnader räntekostnader övriga finansiella kostnader avskrivningar = Verksamhetskostnader övriga försäljningsintäkter avgiftsintäkter understöd och bidrag övriga verksamhetsintäkter ränteintäkter övriga finansiella intäkter = Verksamhetens nettokostnader Försäljningsintäkter från sjukvårdsverksamheten Bindande nettokostnader Förändr. % jämfört med föreg. år 4,3 % Differens-% jfr. med budgeten 3,4 % Ursprunglig budget godkänd av fullmäktige 12/2011, ändrad budget godkänd av fullmäktige 12/2012 Som bindande mål i finansieringsbudgeten uppställdes det sammanlagda beloppet av ökningar och minskningar i långfristiga lån samt nettoförändringarna i utlåningen. Bindande mål (milj. euro) BS 2011 BU 2012 Ursprunglig BU 2012 Ändrad BS 2012 Ökning av långfristiga lån 30,0 60,0 40,0 40,0 Minskning av långfristiga lån -12,4-13,5-10,5-10,5 Förändringar i utlåning, netto -10,8-11,4-5,6-5,6 Bindande mål i fråga om investeringar: det totala beloppet av samförvaltningens, HNS-Lokalcentralens och sjukvårdsområdenas investeringar investeringsvolym för balansenheten Hjälpmedelscentralen

15 investeringsvolym för balansenheten IT-förvaltning investeringar värda minst 10 miljoner euro anges projekt för projekt. affärsverkens investeringar godkänns av direktionerna. Utfallet av investeringarna samt budgetavvikelsen enligt de organ som besluter om bindningsnivån visas i tabellen nedan. Projekt på över 10 milj. euro visas projektspecifikt. Organ som beslutar om bindningsnivån (1 000 euro) Kostnadskalkyl och ändringar i den Föreg. års användn. FR.O.M. PROJEKTSTARTEN 2012 Använt Budget Urspr. budget Budgetändringar efter ändringarna avkostnads kalkylen Utfall Avvikelse FULLMÄKTIGE Resultatområdenas investeringar Balansenheternas investeringar IT-förvaltning , Hjälpmedelscentralen , FULLMÄKTIGE Resultatområdenas projekt > 10 milj. euro - Saneringen av Mejlans tornsjukhus Mejlans, underjordisk servicegård Tilläggsbyggnad för jouren vid Jorvs sjukhus Sanering och utvidgning av Kvinnoklinikens tillbyggnad Nybyggnad för psykiatri och rehabilitering vid Lojo sjukhus AFFÄRSVERKENS DIREKTIONER - HNS-Apoteket 330 0, HNS-Bilddiagnostik HUSLAB Ravioli HNS-Desiko HNS-Logistik HNS-Servis Sjukvårdsområdena Som bindande ekonomiska mål för sjukvårdsområdena fastställdes de bindande nettokostnaderna. De med budgeten jämförbara bindande nettokostnaderna utan kundkrediteringar från stödtjänstenheterna, återbäring på samförvaltningens överskott samt ändringen i sättet att boka semesterlöneskulden visas i tabellen nedan: Sjukvårdsområde (1 000 euro) BS 2011 Ursprunglig BU ändrad BU Bindande nettokostnader BS 2012 Differens Differens-% (BS/ändrad (BS/ändrad BU) BU) Sjukvårdsområdet HUCS ,1 % Hyvinge sjukvårdsområde ,1 % Lojo sjukvårdsområde ,0 %

16 Västra Nylands sjukvårdsområde ,8 % Borgå sjukvårdsområde ,1 % Sjukvårdsområdena totalt ,2 % Räkenskapsperiodens resultat var ett annat bindande mål. Sjukvårdsområdenas ursprungligen budgeterade sammanlagda resultat var ett underskott på 12 milj. euro och enligt den i december godkända, ändrade budgeten ett underskott på 29,4 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat blev ett underskott på 34,1 milj. euro, varav ändringen i sättet att bokföra semesterlöneskulden utgjorde 10,0 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat (1 000 euro) BS 2010 BS 2011 BU 2012 *) BU 2012 **) BU 2012 **) BS 2012 ****) BS 2012 Sjukvårdsområdet HUCS Hyvinge sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde Sjukvårdsområdena totalt *) Ursprunglig budget * ) Budget inklusive de ändringar som fullmäktige fattade beslut om i juni och oktober. ***) Budget inklusive de ändringar som fullmäktige fattade beslut om i december. ****) Operativt resultat före återbäring av samförvaltningens överskott, kundkrediteringar från stödtjänstenheterna samt ändringen i sättet att bokföra semesterlöneskulden. Som produktivitetsmål för sjukvårdsområdena sattes 1,5 %, med undantag av Västra Nylands sjukvårdsområde där produktivitetsmålet var 1 %. Produktivitetsutvecklingen uppföljs för den somatiska serviceproduktionens del med hjälp av indikatorer som baserar sig på DRG-poäng. Det produktivitetsmål som hade ställts för serviceproduktionen inom sjukvården uppnåddes inte år På HNS-nivå försämrades produktiviteten av personarbete med 0,4 %. Mätt enligt den deflaterade kostnaden per DRG-poäng förbättrades produktiviteten bara 0,9 %. Produktiviteten per sjukvårdsområde utvecklades enligt tabellen nedan. Resultatområde Arbetets produktivitet** Kostnad per DRG-poäng*** DRG-poäng 1-12/2011/ årsv DRG-poäng 1-12/2012 årsv Föränd. % Euro / DRG-poäng 1-12/2011* Euro / DRG-poäng 1-12/2012 Föränd. % HUCS svo 187,2 186,8-0,2 % 744,2 736,1-1,1 % Västra Nylands svo 176,0 195,0 10,8 % 644,7 617,5-4,2 % Lojo svo 204,9 197,6-3,6 % 659,0 662,4 0,5 % Hyvinge svo 212,3 206,5-2,7 % 603,5 611,9 1,4 % Borgå svo 218,9 213,7-2,4 % 594,8 600,3 0,9 % HNS-nivå 190,9 190,1-0,4 % 719,0 712,8-0,9 % * Deflaterad med sjukhuskostnadsindexet 1,036 (Förhandsuppgift, Statistikcentralen ) ** Ökande siffra = förbättrande produktivitet *** Minskande siffra = förbättrande produktivitet

17 Balansenheterna Affärsverken och resultatområdena Bindande ekonomiska mål för balansenheterna Hjälpmedelscentralen och IT-förvaltning i relation till fullmäktige var ett nollresultat för räkenskapsperioden. Balansenheten IT-förvaltning ålades dessutom ett produktivitetsmål på 1,5 %. För Hjälpmedelscentralen ställdes inga produktivitetsmål. En gräns för upptagning av långfristiga lån ställdes för balansenheterna. Balansenheterna betalade 3 % i ränta på grundkapitalet. Hjälpmedelscentralen hade inget grundkapital. Ränta på grundkapitalet togs ut för balansenheten IT-förvaltning för den ursprungliga delen av grundkapitalet, men enligt fullmäktiges beslut inte för den ökning i grundkapitalet som följde av övertagandet av koncernens gemensamma datasystem. Räntan på IT-förvaltnings grundkapital uppgick år 2012 till ,32 euro. Balansenheterna upptog inga långfristiga lån år Utfallet av de bindande målen (1 000 euro) Hjälpmedelscentralen IT-förvaltning Mål Utfall Mål Utfall Resultatmål *) 0 926, ,2 Produktivitetsmål 1,5 % 3,7 % Ränta på grundkapitalet 3,0 % 3,0 % *) Operativt resultat före erlagda/erhållna kundkrediteringar ändringen i sättet att bokföra semesterlöneskulden har inte beaktats IT-förvaltningens produktivitetsmål (verksamhetsintäkter före kundkrediteringen och resultatbonus/årsverke) nådde inte upp till målet. Resultatmålen uppnåddes i bägge bolagen. Som bindande ekonomiska mål för affärsverken och resultatområdena fastställdes ett nollresultat för räkenskapsperioden. För affärsverken fastställdes dessutom den största tillåtna förändringsprocenten för prisnivån, vilken härletts från produktivitetsmålet på 1,5 %. Förändringsprocenten viktades enligt volymerna per produktgrupp. Därtill fastställdes en gräns för upptagning av långfristiga lån ställdes för affärsverken. Inget affärsverk tog upp långfristiga lån år Affärsverken och HNS-Lokalcentralen betalar 3 % i ränta på grundkapitalet. Denna ränta togs ut planenligt. Utfallet av resultat- och produktivitetsmålen samt den största tillåtna förändringen i prisnivån visas i tabellen nedan. BU 2012 refererar till budgeten efter de ändringar som gjordes i den 13.6 och Utfallet av de bindande målen (1 000 euro) BU 2012 Räkenskapsperiodens resultat *) Produktivitetsmål, % Förändring i prisnivå, % Uppdaterad BU 2012 BS 2012 BU 2012 BS 2012 BU 2012 BS 2012

18 HNS-Apoteket ,4 1,5 % 4,9 % 3,0 % 5,0 % HNS-Bilddiagnostik 0-356, ,9 1,5 % 2,8 % -2,5 % -2,9 % HUSLAB 0 356, ,5 1,5 % 4,4 % 0,0 % -3,4 % Ravioli ,2 1,5 % 1,2 % 2,8 % 2,8 % HNS-Desiko ,8 1,5 % 1,5 % 0,9 % 2,1 % HNS-Logistik ,5 1,5 % 4,0 % 1,1 % -1,0 % HNS-Servis ,1 2,1 % 2,0 % 0,2 % 0,0 % AFFÄRSVERKEN TOT ,9 Lokalcentralen **) ,8 1,5 % 1,8 % Samförvaltning ,3 Företagshälsovård ,5 Extern revision ,9 RESULTATOMRÅDENA TOT ,4 *) Det operativa resultatet före erlagda/erhållna kundkrediteringar, ändringen i sättet att bokföra semesterlöneskulden har inte beaktats **) Produktivitetsmålet inpassades på underhållshyran Dotterbolagen Mål för verksamheten och ekonomin uppställdes även för dotterbolagen HNS-Fastigheter Ab och, i samråd med Helsingfors stad, för Uudenmaan Sairaalapesula Oy. För HNS-Fastigheter Ab uppställdes målet om att förbättra produktiviteten med 2 %, för Uudenmaan Sairaalapesula var målet 1,5 %. För bägge bolagen uppställdes därtill målet om största tillåtna förändring i prisnivån på tjänsterna, härlett från produktivitetsmålet, samt målet om ett nollresultat. Utfallet av de bindande målen (1000 euro) HNS-Fastigheter Ab Uudenmaan Sairaalapesula Oy Mål Utfall Mål Utfall Resultatmål *) 0 728, ,1 Produktivitetsmål 2,0 % 2,0 % 1,5 % 1,5 % Maximibelopp av ändring i prisnivån 2,0 % 0,5 % 2,0 % 0,0 % *) Det operativa resultatet före kundkrediteringen till HNS-Lokalcentralen HNS-Fastigheter Ab Uudenmaan Sairaalapesula Oy Höjningen av prisnivån i det viktigaste avtalet mellan HNS-Fastigheter och samkommunen HNS, dvs. avtalet om fastighetsunderhållet år 2012, var bara 0,5 % om man beaktar produktivitetsmålet 2 %, de förhöjda lokalhyrorna och fastighetsändringarna. Denna beräkning inkluderar inte den parkeringsersättning som HNS-Fastigheter Ab tar ut av HNS-Lokalcentralen. Produktivitetsmålet på 2 % som fullmäktige hade satt upp för HNS-Fastigheter uppnåddes. HNS-Fastigheter återbetalade 0,7 milj. euro i årlig rabatt (år 2011 ingen återbäring). Räkenskapsperiodens resultat utföll enligt målet och uppgick efter årsrabatten till 0,03 milj. euro (2011-0,25 milj. euro).

19 Uudenmaan Sairaalapesula Oy nådde upp till det produktivitetsmål som fullmäktige hade satt upp, 1,5 %. Räkenskapsperiodens vinst före bokslutsdispositioner var 0,6 milj. euro. Resultatet förbättrades av övriga extraordinära rörelseintäkter på ca 0,3 milj. euro, vilka härrörde från försäljningen av utrustning i Forsbyenheten. Verksamhetskostnaderna exkl. textilanskaffningar och finansiella kostnader sjönk med 5,1 %. På grund av sammanslagningen av funktionerna i Kervo och Forsby ställdes inget mål för antalet prestationer per årsverke. Redan i juli överskreds överraskande nog antalet levererade stycken per årsverke år Priserna på hyrda textiler höjdes inte jämfört med år Däremot höjdes priserna på de kundägda textiler där behandlingskostnaderna hade stigit över produktpriserna. Dessa står för en liten andel av HNS totala volym. Under år 2013 har priserna för de hyrda textilierna minskats och förenhetligas mellan de olika ägarna Koncernbokslut Boksluten för samtliga dotterbolag har konsoliderats med koncernbokslutet: två bolag som producerar stödtjänster (HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy) samt tio fastighets- och bostadsaktiebolag. Under räkenskapsåret bildades dessutom bolaget HYKSin kliiniset palvelut Oy (100 % ägarandel per ). Kiinteistö Oy Tuusulan Vesitorninrinne ändrade bolagsformen och namnet till Asunto Oy Tuusulan Kalliolinnankuja 2 under räkenskapsperioden. Boksluten för intresse- och samföretagen (totalt 9 stycken) har konsoliderats med koncernboksluten genom kapitalandelsmetoden. Asunto Oy Raaseporintie 22 och studentbostäderna i Kiinteistö Oy Lohjan avyttrades under räkenskapsperioden HNS-koncernens resultat för räkenskapsperioden visade ett underskott på ,23 euro (BS 2011: underskott ,35 euro). Styrelsens förslag till behandling av samkommunen HNS resultat för räkenskapsperiodens Det totala underskottet i bokslutet för år 2012 uppgick till 35,5 milj. euro, varav 13,9 milj. euro härrörde från ökningen i semesterlöneskulden som berodde på de reviderade bestämmelserna om rätten till semester i de nya kommunala kollektivavtalen som slöts i november Korrigeringen på 10,2 milj. euro, som redovisades i bokslutet för år 2011, var inte tillräcklig för att täcka hela effekten av de ändrade bestämmelserna om rätten till semester i AKTA.

20 I slutet av år 2012 redovisade samkommunen ett underskott på sammanlagt 9,8 milj. euro i balansräkningen. Soliditetsgraden var 39,9 %. På sitt möte beslöt fullmäktige att inte göra någon tillskottsuppbörd av medlemskommunerna för underskottet för år När detta beslut fattades kände man inte till vilken effekt sättet att bokföra semesterlöneskulden skulle ha på resultatet för räkenskapsperioden Räkenskapsperiodens resultat euro Samkommunen HNS operativa resultat ,60 Semesterlönereserveringens oförutsedda ökning ,21 (ändrat bokföringssätt) Räkenskapsperiodens resultat ,81 Överskott från tidigare räkenskapsperioder ,29 Räkenskapsperiodens resultat ,81 Underskott från tidigare räkenskapsperioder , Samkommunens resultat exkl. affärsverken och balansenheter samt affärsverkens resultat för räkenskapsperioden upptas på över-/underskottskontot bland eget kapital i samkommunens och respektive affärsverks och balansenhets balansräkning enligt tabellen i beslutsförslaget. Styrelsen behandlade och vid sina möten åtgärderna för att balansera ekonomin för år 2013 med anledning av bokslutet för Målet för balanseringsprogrammet är att trygga förverkligandet av de verksamhetsrelaterade och ekonomiska mål som godkändes i budgeten för Budgeten för år 2013 visade även efter att produktivitetsmålet på 1,5 % inkluderades i den ett underskott på 7,0 milj. euro. Styrelsen Fullmäktige beslutar att anteckna för kännedom personalberättelsen för år 2012 (bilaga 2) och miljöberättelsen för år 2012 (bilaga 3); godkänna överskridningen i de bindande nettokostnaderna på 17,8 milj. euro jämfört med den reviderade budgeten (1 370 milj. euro). Av överskridningen berodde 13,9 milj. euro på ändringen i sättet att beräkna semesterlöneskulden. godkänna bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2012 (bilaga 4); och att samkommunen HNS (exkl. affärsverk och balansenheter) samt affärsverkens och balansenheternas resultat för räkenskapsperioden upptas på över-/underskottskontot bland

21 eget kapital i samkommunen HNS och respektive affärsverks och balansenhets balansräkning enligt följande: Räkenskapsperiodens resultat euro Samkommunen exkl. affärsverk och balansenheter ,69 HNS-Apoteket 4 543,21 HNS-Bilddiagnostik ,35 HUSLAB ,16 Ravioli ,50 HNS-Desiko ,78 HNS-Logistik ,59 HNS-Servis 4 713,88 IT-förvaltning ,63 Hjälpmedelscentralen ,34 Beslut Förslaget godkändes.