FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR

Transkript

1 FULLMÄKTIGE FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR /02/02/00/01/2015 FMGE 44 Allmänt Budgeten för 2016 och ekonomiplanen för baseras på den gällande strategin. Syftet med de linjedragningar och val som görs när budgeten uppgörs är att uppnå kontinuerlig förbättring i enlighet med strategin. Målet är att förbättra produktiviteten och bromsa upp kostnadsökningarna genom att ändra på verksamhetssätt och strukturer. I budgeten fastställs samkommunens mål för ekonomiplaneperioden och anges de tillgängliga resurserna för uppnåendet av målen samt de investeringar som stödjer uppnåendet av målen och styr sjukhusens verksamhetskapacitet i fråga om kvantitet, kvalitet och placering. Ekonomiplanen uppgörs i samkommunen HNS för tre år. Avvikande från de övriga delområdena är ekonomiplanperioden för investeringar fyra år, Fullmäktige godkänner budgeten för år 2016 på HNS-samkommunnivå. Dessutom fastställer fullmäktige i enlighet med kommunallagen affärsverkens mål och dotterbolagens mål. Styrelsen fastställer i sin tur i december sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas (IT-förvaltningen, Samförvaltningen, Företagshälsovården, Lokalcentralen och Extern revision) driftsplaner efter att fullmäktige godkänt budgeten. På grund av det som framförs ovan ingår endast mycket översiktliga nyckeltal som tilläggsinformation om resultatområdena i den budgethandling som framläggs för godkännande. Beredningen av budgetförslaget och ekonomiplanen har i enlighet med strategin utgått från att produktiviteten ska öka med 1,8 procent 2016 och med minst 1 procent Ökad produktivitet och lyckad kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Målet om att förbättra produktiviteten främjar en kontinuerlig förbättring av verksamheten i enlighet med HNS strategi. Målet är att kunna producera mer än tidigare med samma resurser, eller att producera den nuvarande volymen med mindre resurser. En förbättring av effektiviteten förutsätter en målmedveten och långsiktig utveckling av rutiner och processer där man eliminerar eventuellt svinn och genomför omstruktureringar (t.ex. utveckling av funktioner på HNS-nivå samt förbättringar i arbetsfördelningen mellan sjukhusen). Produktiviteten förbättras med metoder som främjar optimering av den övergripande nivån. Effektiviseringen

2 av verksamheten och förbättring av produktiviteten är en integrerad del av den dagliga verksamheten. Syftet med förbättring av produktiviteten är att avkastningen ska öka mer än kostnaderna. Förbättring av produktiviteten kräver fortlöpande förbättring av verksamheten och processerna. Förbättringsåtgärder som vidtas parallellt med de produktivitetsförbättrande åtgärderna har också inverkan på vårdens kvalitet och effektivitet. Som jämförelseunderlag i budgetmaterialet används prognosen för 2015 ("9+3"), som färdigställdes i början av november. I prognosen för 2015 ("9+3") har de mål och åtgärder för anpassning av ekonomin som fastställts för resultatområden och affärsverken för återstoden av 2015 beaktats. Bestämmelser i kommunallagen som berör budgeten I 110 i kommunallagen bestäms följande: I budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Budgeten ska iakttas i kommunens/samkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. Från och med omfattas även en samkommun av den bestämmelse i kommunallagen som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Budgetens och ekonomiplanens struktur Ekonomiplanen är uppgjord för tre år, varav det första är budgetåret. Genom budgeten godkänner fullmäktige på styrelsens förslag målen för samkommunens verksamhet och ekonomi. En investeringsplan upprättas för fyra år. I den budgethandling som behandlas i fullmäktige har i enlighet med revisorns anvisningar upptagits de centrala nyckeltalen för resultatområdena, även om styrelsen godkänner resultatområdenas driftsplaner. För affärsverken presenteras affärsverkens budgetar och ekonomiplaner samt för dotterbolagen (HNS-Kiinteistöt Oy, Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HYKSin Oy) budgetarna inklusive de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen. Samkommunens fullmäktige godkänner de mål som uppställs för affärsverkens och dotterbolagens verksamhet och ekonomi.

3 Styrelsen fastställer resultatområdens driftsplaner efter att fullmäktige fastställt budgeten. Varje sjukvårds- och resultatområde och stödtjänstenhet har uppgjort en mer detaljerad driftsplan för enheten. Om de enhetsspecifika driftsplanerna utarbetas sammandrag: Sjukvårds- och resultatområden, Sjukvårdsmässiga stödtjänster, Övriga stödtjänster. Måluppställning för verksamheten och ekonomin på samkommunnivå: strategiska insatsområden och nyckelmål samt verksamhetsmässiga mål för den dagliga verksamheten år 2015 Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå enligt budgeten för 2016 och ekonomiplanen för grundar sig på HNS strategi för , som godkändes av fullmäktige den 19 oktober Strategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. Medlemskommunernas ekonomiska situation beaktas i måluppställningen och de verksamhetsmässiga målen. Långsiktiga program för utveckling av verksamheten genomförs på alla sjukvårdsområden och i alla stödtjänster i samarbete med medlemskommunerna. Den gällande strategin är exceptionellt omfattande. Den är ett heltäckande verksamhetsprogram som omspänner flera år. Som klart nya och starka tyngdpunktsområden lyfter strategin fram intensifieringen av partnersamarbetet med primärvården och den mångsidiga konkurrenskraften hos HNS tjänster. I HNS verksamhets- och ekonomiplan och driftsplaner som utarbetas årligen fastställs det följande budgetårets konkreta strategibaserade mål för hela koncernen och separat för resultatområdena och affärsverken. Styrelsen behandlade behovet att förnya HNS strategi för och verkställande direktörens kommentarer om genomförandet av HNS strategi den 26 januari Vid behandlingen fattade styrelsen beslut om att inte påbörja en mer omfattande förnyelse av strategin, utan den pågående fullmäktigeperioden slutförs enligt den gällande strategin. Genom att definiera de årliga målen i anslutning till budgeten kan man planera de mest aktuella frågorna som gäller vid tidpunkten. Valkriterierna för de strategiska nyckelmålen som ingår i den årliga budgeten är de förändringar i hälso- och sjukvårdens verksamhetsmiljö som väntas och de krav på förändringar i HNS verksamhet som de medför, liksom även behovet att effektivt utnyttja förändringarna och förbereda sig för de kommande förändringarna inom hälso- och sjukvården. Ett centralt syfte med de strategiska nyckelmålen är att informera organisationen om tyngdpunkterna i utvecklandet av verksamheten och förbättra prestationsförmågan genom att engagera hela personalen vid HNS på ett så heltäckande sätt som möjligt för det gemensamma arbetet med att förbättra verksamheten. I anslutning till budgetoch ekonomiplaneringsprocessen bedöms och väljs ut de

4 Budgetens bindande verkan åtgärder som behövs för att uppnå målen och definieras de resurser som behövs. Åtgärdsprogrammen uppdateras och kompletteras regelbundet utifrån hur målen uppnås. De strategiska tyngdpunkterna för åren är: 1. Effektivitet, kundorientering och kundupplevelse 2. Konkurrenskraft samt 3. Samarbete med primärvården Följande löften ingår i de strategiska tyngdpunkterna: Löfte till patienten Vi ger högklassig, effektiv och kostnadseffektiv vård och behandling Löfte till ägaren Vi arbetar effektivt och konkurrenskraftigt som en del av servicekedjorna för patienten De strategiska tyngdpunkterna har utformats till strategiska nyckelmål, och genom att uppnå nyckelmålen avancerar vi mot de strategiska tyngdpunkterna. För att genomföra de strategiska tyngdpunkterna för 2016 uppställs strategiska nyckelmål för följande sex delområden: 1. Vårdens rättidighet och verkningsfullhet 2. Vårdens kvalitet och säkerhet 3. Kundupplevelse 4. Samarbete med primärvården. 5. Den skickligaste personalen, personaltillfredsställelse 6. Tjänsternas priser och ekonomiförvaltning Det finns sammanlagt 14 strategiska nyckelmål och 30 indikatorer för dem. De strategiska nyckelmålen och deras indikatorer beskrivs i kapitel 2 i budgethandlingen. De bindande målen på samkommunnivå i förhållande till fullmäktige består av fem ekonomiska mål. Målet för ekonomiplaneperioden är en balanserad ekonomi. Resultatmålet för 2016 är ett underskott på 1,8 milj. euro, och det årliga resultatmålet för ekonomiplaneperioderna är ett nollresultat, varvid årsbidraget = avskrivningarna. Det bindande ekonomiska målet på samkommunsnivå för budgetåret 2016 är samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att flexibelt beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. Som bindande mål för investeringarnas del uppställs det

5 sammanlagda beloppet för resultatområdenas investeringar, inkl. små utrustnings- och byggprojekt. Varje enskilt projekt som kostnadsuppskattas till minst 10 miljoner euro ska godkännas av fullmäktige. Som bindande mål för samkommunens finansieringsdel fastställs ändring av de långfristiga lånen netto och ändring av utlåningen netto. Samkommunen betalar medlemskommunerna 3 procents ränta på grundkapitalet. Bindande mål euro Räkenskapsperiodens resultat Bindande nettokostnader Resultatområdenas investeringar sammanlagt Förändring av långfristiga lån netto Förändringar i utlåning netto 348 Budgetförslagets viktigaste förändringar i fråga om verksamheten och strukturerna Medlemskommunernas betalningsandel innehåller nya verksamhetsmässiga förändringar om 6,0 milj. euro samt effekter av verksamhetsmässiga förändringar som genomförts år 2015 men som gäller 2016 om 5,0 milj. euro. Förändringar i datasystem och IT 4 milj. euro Projektet Apotti 2 milj. euro HUCS sjukvårdsområde ca 5 milj. euro ibruktagandet av tornsjukhuset i Mejlans, färdigställandet av jourtillbyggnaden och enheten för brännskador i Jorv (inleddes 2015 men påverkar fortfarande budgeten för 2016) De viktigaste förändringarna i arbetsfördelningen mellan kommunerna och HNS som ingår i budgetförslaget; Förändringar i arbetsfördelningen som ingår i medlemskommunernas betalningsandel; Konsultationspolikliniken för äldrepsykiatri i Helsingfors (0,5 milj. euro) Förändringar i arbetsfördelningen som ingår i övriga serviceintäkter; 2 skedet av integreringen av Helsingfors stads läkemedelsförsörjning i HNS-Apoteket fr.o.m (6,7 milj. euro). Utvecklingen av samjouren i Lojo (3,5 milj. euro) Utveckling av samjour- och akutverksamheten i Hyvinge (0,2 milj. euro) Samjourverksamheten i HUCS Akut Pejas sjukhus

6 (5,6 milj. euro, Vanda och Kervo) Flyttning av frakturpoliklinikverksamheten i Esbo till HUCS Akut samjour i Jorv (1,0 milj. euro) Resultatanalys i budgetförslaget för 2016 Den viktigaste interna förändringen i arbetsfördelningen inom HNS är överföringen av verksamheterna inom instrumentunderhåll vid affärsverket HNS-Desiko till resultatenheten HUCS Operationssalar, intensivvård och smärtbehandling från och med I tabellen nedan presenteras den årliga resultaträkningen BS BUF 2016 och HNS-samkommunens bindande nettokostnader BS BUF Prognosen för 2015 ("9+3"), som utgör jämförelsebasen för budgeten för 2016, gjordes upp i slutet av oktober och grundar sig på utfallet för januari-september. En eventuell återföring av överskott till medlemskommunerna i anslutning till uppgörandet av bokslutet har inte beaktats i prognosen. (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Förändring % BUF16/ PROG15 Förändring % BUF16/ PROG15 Medlemskommunernas betalningsandelar ,8 % 1,7 % Övriga serviceintäkter ,8 % 13,2 % Övriga försäljningsintäkter ,6 % 29,0 % Statens forsknings- och utbildningsersättning ,1 % -8,8 % Försäljningsintäkter ,5 % 3,9 % Avgiftsintäkter ,1 % 12,1 % Understöd och bidrag ,1 % -1,9 % Övriga verksamhetsintäkter ,5 % -3,5 % Verksamhetsintäkter totalt ,7 % 4,2 % Personalkostnader ,5 % 1,8 % Inköp av tjänster totalt ,3 % 4,3 % Material, förbrukningsartiklar och varor totalt ,1 % 12,1 % Understöd ,8 % 39,3 % Övriga verksamhetskostnader totalt ,3 % 9,1 % Verksamhetskostnader totalt ,4 % 4,4 % Avskrivningar och nedskrivningar ,1 % 1,6 % Verksamhetskostnader och avskrivningar tot ,4 % 4,2 % Driftsbidrag efter avskrivningar ,9 % -1,9 % Finansiella intäkter och kostnader tot ,8 % 0,4 % Räkenskapsperiodens resultat ,5 % 20,7 % Bindande nettokostnader ,1 % 1,7 % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter

7 Medlemskommunernas betalningsandelar omfattar den egentliga produktionen av specialiserade sjukvårdstjänster. Den andel som producerats i egen regi faktureras enligt produktifieringen som DRG-, vårddags- och besöksprodukter. I betalningsandelarna ingår även den specialiserade sjukvårdens köptjänster, vårdtjänster hos andra sjukhus, servicesedlar, hjälpmedel, läkemedel mot smittsamma sjukdomar, medicinsk genetik och patientförsäkring. Medlemskommunernas betalningsandelar utgör 75,3 procent av HNS totala finansiering. Kontogruppen Övriga serviceintäkter tar upp försäljning till andra sjukvårdsdistrikt, inrättningar och staten samt försäljning av andra sjukvårdsrelaterade tjänster till bl.a. kommunernas primärvård (t.ex. försäljningsintäkter för samjour och prehospital akutvård, som inte ingår i medlemskommunernas betalningsandelar). Hit hör även avgifterna för fördröjd förflyttning. Dessa avgifter budgeteras inte. Utöver ovannämnda tar denna kontogrupp även försäljningsintäkter för hjälpmedel samt intäkterna från sjukvårdsrelaterade stödtjänster (laboratorietjänster, blod och blodpreparat, patologiska tjänster, terapitjänster, radiologiska tjänster samt läkemedel och apotekstjänster). De övriga serviceintäkternas andel av den totala finansieringen av HNS verksamhet är 16,6 procent. Kontogruppen Övriga försäljningsintäkter utgörs av intäkterna från affärsverk som producerar andra tjänster än sjukvårdsrelaterade stödtjänster. Hit hör medicin- och IT-tjänster, lokaltjänster, kontors- och experttjänster (IT-expertis, utbildning, företagshälsovård samt dokument- och kontorstjänster), lokalvård och instrumentunderhåll samt kosttjänster. De övriga försäljningsintäkternas andel av HNS intäkter är 2,5 procent. Kontogruppen Statens forskning och utveckling innefattar det statliga forskningsanslaget och den statliga utbildningsersättningen. Den statliga utbildningsersättningen innefattar det statliga stödet för grund- och specialiseringsutbildning av läkare och tandläkare. Den kalkylmässiga grunden för undervisningsersättningen är antalet avlagda examina, antalet studerande som har påbörjat utbildning och antalet utbildningsmånader. Forskningsanslaget ska å sin sida täcka de direkta kostnaderna för forskning samt kostnaderna för resurser som stödjer forskningen. Den statliga ersättningen för forskning och utveckling utgör 1,4 procent av HNS intäkter. Avgiftsintäkter Samkommunen HNS kan bestämma om klientavgifternas storlek inom de gränser som fastställs i klientavgiftslagen och -förordningen. Klientavgifterna har höjts i budgetförslaget från och med i enlighet med indexförhöjningen i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården. De poliklinik- och vårddagsavgifter som tas ut av klienterna utgör 3,4 procent av HNS totala intäkter.

8 Understöd och bidrag Statsunderstöden för åren utgörs av understöd för forsknings- och utvecklingsprojekt vilka beviljas av länsstyrelsen i Södra Finlands län, Tekes, EU och social och hälsovårdsministeriet samt av statsunderstöd avsedda för den psykiatriska vården och rehabiliteringen av barn och unga. Understöden och bidragen inkluderar understöd och bidrag för pågående projekt som överförs till år Nya understöd och bidrag som eventuellt beviljas under 2016 har inte tagits upp i budgetförslaget. I understöden och bidragen har även inkluderats den uppskattade andelen av FPA:s ersättning för företagshälsovård samt donerade medel och andra bidrag. Understödens och bidragens andel av HNS totala finansiering är 0,4 procent. Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter utgörs huvudsakligen av hyresintäkter. De övriga verksamhetsintäkternas andel av den totala finansieringen av HNS verksamhet är 0,3 procent. I tabellen nedan presenteras förändringarna av verksamhetsintäkterna i budgetförslaget i relation till budgeten för 2015 och prognosen för 2015 Budget 2015 Prognos 2015 (9+3) Verksamhetsintäkter totalt (1 000 euro) förändring % (1 000 euro) förändring % Budget/Prognos Medlemskommunernas betalningsandelar ,3 % ,2 % Förflyttning av äldrepsykiatri i Hfrs, HUCS 540 0,0 % 540 0,0 % Samjouren i Pejas, HUCS ,3 % ,3 % Frakturpolikliniken i Esbo till Jorv, HUCS ,1 % ,1 % Allmänjouren i Lojo (samjour+ dagavd.) ,2 % ,2 % HUCS, serviceintäkter, andra betalare ,9 % ,5 % Läkemedelsförsörjningstjänster i Hfrs, HNS-Apotek ,4 % ,3 % Nya kommunala kunder inom HNS-Logistik ,2 % ,1 % Ravioli, extern försäljning ,1 % 700 0,0 % IT-förvaltningens externa fakturering bl.a. Apotti Oy projektresurser ,3 % ,2 % Samförvaltningen, andra externa försäljningsintäkter 900 0,0 % 700 0,0 % Externa hyreslokaler (bl.a. samjouren), Lokalcentralen ,0 % ,1 % Prehospital akutvård ,1 % ,1 % Avgiftsintäkter ,4 % ,1 % Statens forsknings- och utbildningsersättning ,1 % ,1 % Övriga ,1 % ,1 % Budget ,2 % ,7 % Verksamhetskostnader Den jämförbara förändringen av de sammanlagda verksamhetskostnaderna från prognosen för 2015 (exklusive förändringar i arbetsfördelningen och ökningen av faktureringen av andra betalare än medlemskommunsbetalare och inklusive produktivitetsmålet om 1,8 procent) är ca -0,3 procent.

9 I tabellen nedan redovisas de jämförbara förändringarna i verksamhetskostnaderna i budgetförslaget jämfört med prognosen för De jämförbara verksamhetskostnaderna i budgeten minskar med 4,8 milj. euro (0,3 %) jämfört med prognosen för milj. euro BU 2016 PROGNOS 2015 Förändring % Verksamhetskostnader totalt 1 875,2 Effekten av verksamheter som inletts under 2015 på år 2016 samjour i Borgå fr.o.m , fysiatri i Helsingfors , krävande terminalvård på specialnivå fr.o.m , läkemedelsförsörjningstjänsterna i Helsingfors, 1 skedet fr.o.m ) -1,5 Funktioner som övergår från medlemskommunerna år 2016 Konsultationspolikliniken för äldrepsykiatri i Helsingfors -0,5 Läkemedelsförsörjningen i Helsingfors, 2 fasen -6,7 Samjouren i Lojo -3,5 Samjouren i Hyvinge -0,2 Samjouren i Pejas sjukhus -5,6 Frakturpoliklinikverksamheten i Esbo -1,0 Funktioner som övergår från medlemskommunerna sammanlagt -17,5 Projektarbete som faktureras av Apotti - Apotti Oy -5,0 Prehospital akutvård -2,4 Affärsverkens nya kommunala kunder och ökningen av den övriga externa försäljningen -4,0 Jämförbara verksamhetskostnader BU 2016 i relation till prognosen , ,6-0,3 % Personalkostnader Budgeten utgår från att kostnaderna för löner och arvoden i genomsnitt ökar med 0,7 procent från BU 2015 till BUF För lönebikostnader (bikostnadsprocent: 23,41) budgeteras en ökning på 0,3 procent i snitt. Utöver lönebikostnaderna har en uppskattad förändringskoefficient på 1,26 för förtidspensionspremien (Varhe) tagits i beaktande. Personalkostnaderna förväntas i genomsnitt öka med sammanlagt 0,9 procent BU 2015 BUF Med beaktande av förtidspensionspremien ökar personalkostnaderna med 0,5 procent jämfört med prognosen för år 2015 och med 1,8 jämfört med budgeten för år Köp av tjänster Totalt har 305,7 miljoner budgeterats för köp av tjänster. Beloppet är 1,3 procent större än prognosen 9+3 för år 2015 och 4,3 procent större än budgeten för år Material, förbrukningsartiklar och varor För material, förbrukningsartiklar och varor har budgeterats 365,9 miljoner euro, vilket är 3,1 procent mer än i "9+3"-prognosen för 2015 och en ökning med 12,1 procent jämfört med budgeten för 2015.

10 Övriga verksamhetskostnader De största posterna i kontogruppen Övriga verksamhetskostnader är hyror för externa verksamhetslokaler, leasing av maskiner och utrustning samt fastighetsskatt. Eventuella kreditförluster bokförs också i denna kontogrupp. Den budgeterade ökningen från prognosen för 2015 är sammanlagt 5,1 milj. euro (8,3 %) och består av en ökning av hyrorna för externa lokaler om 2,6 milj. euro (det viktigaste objektet är HUSLABs hus i Mejlans, som hyrs av Helsingfors universitet). Finansiella poster och avskrivningar Ränteintäkterna och -kostnaderna har budgeterats enligt räntenivån i september Vid uppskattningen av räntan på de nya lån som upptas under ekonomiplaneperioden tillämpas en årlig ränta på 1,2 procent. Räntekostnaderna höjs under planperioden genom att de långfristiga lånen ökar till följd av finansieringsbehovet i samband med investeringarna. Enligt grundavtalet ska ränta betalas på grundkapitalet. Räntans storlek bestäms av fullmäktige. I budgetberedningen har en fast ränta på grundkapitalet på 3 procent tillämpats. Räntan har beaktats i prissättningen av tjänsterna. Den uppskattade avskrivningsnivån för 2016, dvs. 111,8 milj. euro, är en ökning på 1,6 procent jämfört med budgeten för 2015 och en ökning på 1,1 procent jämfört med prognosen för Ökningen grundar sig på genomförda och för budgetåret föreslagna investeringar. I bilaga 10 till budgeten finns en avskrivningsplan som ligger till grund för beräkningen av avskrivningarna. Principerna för produktifiering och prissättning samt fakturerings- och avtalspraxis I fråga om produktifieringen och prissättningen av vårdtjänster tillämpas enhetliga principer vid alla sjukhus i sjukvårdsdistriktet. Fullmäktige fastställde i december 2014 principerna för produktifiering och prissättning av vård för åren 2015 och 2016 och inga betydande ändringar i dem har föreslagits för år Produktifieringen och faktureringen av vård- och behandlingstjänsterna bygger på NordDRG-, vårddags- och öppenvårdsbesökstjänster samt på andra tjänster och på tjänster som bygger på kapitationsfakturering. Dessutom kan mellanprestationer enligt prestationsprislistan säljas som separata tjänster eller som delar av tjänstepaket. Målet har varit en mer flexibel produktifiering och prissättning som reagerar snabbare på förändringar i omvärlden. Principerna för produktifiering och prissättning av vårdtjänsterna för åren presenteras i bilaga 2 till budgethandlingen. Vårdtjänsternas priser har fastställts sjukvårdsområdesvis så att de motsvarar kostnaderna och så att servicepriserna motsvarar de kostnader som produktionen av tjänsterna medför. I prissättningen av produkterna beaktas målet på en produktivitetsökning på 1,7 procent för sjukvårdsverksamheten;

11 Västra Nylands sjukvårdsområde utgör ett undantag, och där har målet fastställts till 1,5 procent. Produktivitetsmålet beaktas endast i prissättningen av NordDRG- och vårddagsprodukter samt öppenvårdsbesök. Produktivitetsmålet har inte inkluderats i priserna för mellanprestationer, och den prestationsbaserade fakturering som bygger på mellanprestationer innehåller alltså inget produktivitetsmål. Inga förändringar föreslås i praxisen för fakturering av kommunerna 2016 och kommunerna faktureras enligt faktisk användning av tjänsterna utifrån priser som fastställts i förväg. Från och med början av år 2015 har kostnaderna för patientförsäkring debiterats av medlemskommunerna kapitationsbaserat. Kostnaderna för patientförsäkringen har inte beaktats i HNS listpriser och deras andel beaktas i faktureringen av de övriga betalarna med en faktureringskoefficient som läggs till på produktpriserna. Medlemskommunernas betalningsandelar och planerad service till medlemskommunerna I budgeten eftersträvas en så realistisk uppfattning som möjligt om medlemskommunsfaktureringen i enlighet med medlemskommunens behov av tjänster inom specialiserad sjukvård utifrån budgeten för år 2015 genom att beakta den prognostiserade folkmängden och förändringen i åldersstrukturen år Vid uppgörandet av budgeten och i dess måluppställning beaktas dessutom medlemskommunernas ekonomiska situation och produktivitetsmålet enligt HNS strategi. Medlemskommunernas betalningsandelar innefattar serviceproduktionen inom den egentliga specialsjukvården (DRG-, vårddags- och besöksprodukter, köptjänster, vårdtjänster från andra sjukhus, servicesedlar samt läkemedel mot smittsamma sjukdomar, genetisk medicin och patientförsäkring). Service för vilken det ingåtts separata avtal med medlemskommunerna, såsom hälsocentraljour, akutvård, tjänster som HNS affärsverk producerar direkt till medlemskommunerna samt fakturerbara fördröjningsvårddagar hör till HNS övriga serviceförsäljning och faktureringen för den ingår inte i medlemskommunernas betalningsandelar. Den slutliga faktureringen av medlemskommunen baseras på den faktiska användningen av tjänsterna till priser som fastställts på förhand i serviceprislistan. Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar i budgeten för 2016 beräknades utifrån följande antaganden och principer: Utgångspunkten var budgeten för 2015 Det antogs att kommunprofilen (vilken service som anlitas) och serviceanvändningen i relation till kommunens invånarantal är oförändrad

12 Effekten på betalningsandelarna av den prognostiserade folkmängden och den förändrade åldersstrukturen för 2015 beaktades med en kommunspecifik befolkningsförändringskoefficient. På HNS-nivå innebär effekten av befolkningsmängdens och åldersstrukturens förändring att serviceefterfrågan och därigenom produktionsvolymen ökar Den genomsnittliga förändringen i prisnivån på samkommunsnivå 2016 beaktades, 1,0 procent Effekterna år 2016 av de verksamhetsmässiga ändringar som startats år 2015 beaktades, liksom även effekterna av de verksamhetsmässiga ändringar som planerats till år Verksamhetsmässiga ändringar är nödvändiga projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten. Möjligheterna att inleda nya verksamhetsmässiga ändringar som ökar kostnaderna år 2016 är mycket begränsade. Produktivitetsmålet för 2016 beaktades, 1,8 procent Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer invånarantalet i samkommunen HNS medlemskommuner år 2016 att öka med totalt ca 1,0 procent ( personer) från Befolkningsökningen är särskilt kraftig i åldersgruppen över 65 år (ökning med 3,1 procent från 2015 till 2016). HNS har utrett hur medlemskommunernas service använts av olika åldersgrupper. Enligt utredningen har serviceanvändningen i åldersgruppen över 65 år ökat klart snabbare än befolkningstillväxten. För att beakta effekten av befolkningsförändringen och den förändrade åldersstrukturen i åldersgruppen över 65 år beräknades medlemskommunspecifika befolkningsförändringskoefficienter som beaktar befolkningsökningen separat för åldersgruppen 0-64 år och åldersgruppen över 65 år. Den kommunspecifika befolkningsförändringskoefficienten är ett viktat medelvärde för befolkningsförändringsprocenten med åldersgruppernas faktureringsandel som vikt. Beräknad enligt ovanstående principer är befolkningsförändringskoefficienten på HNS-nivå 1,35 procent från 2015 till Även om behovet och användningen av servicen ökar allteftersom befolkningen ökar och blir äldre, har man i budgeten uppsatt som mål att den ökning i efterfrågan som beror på detta och kostnaderna för efterfrågan inte ska växa lika snabbt. I beredningen av budgeten för år 2016 har man uppskattat att den sammanlagda effekten av befolkningstillväxten och förändringen i åldersstrukturen på betalningsandelarna uppgår till 18,1 milj. euro (1,22 %). Läkemedel mot smittsamma sjukdomar utgjorde 22,3 miljoner av HNS medlemskommuners betalningsandelar i bokslutet för Den faktiska användningen under 2014 ökade med 15,0 procent jämfört med 2013 och överskred det belopp som reserverats i budgeten för 2015 med 3 milj. euro. Kostnaderna för läkemedel mot smittsamma sjukdomar har fortsatt att öka även under innevarande år. Prognosen för 2015 ("9+3") är 26,5 milj. euro.

13 Läkemedel mot smittsamma sjukdomar (1 000 ) Utfall BS 2014 Tabellen nedan visar utvecklingen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar och av faktureringen av medlemskommunerna Budget BU 2015 Rullande 12 mån. juli 2015 Prognos 2015 "9+3" Föränd-% PROG 2015 / UTFALL 2014 Differens PROG 2015/ BU 2015 Budget BUF 2016 Föränd-% BUF 2016 / BU 2015 Totalt % 35 % % I budgeten eftersträvas en så realistisk uppskattning som möjligt om faktureringen av medlemskommunerna enligt deras behov av tjänster inom specialiserad sjukvård under beaktande av det årliga produktivitetsmålet för HNS verksamhet. Under beaktande av den ökade användningen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar har medlemskommunernas betalningsandelsram i budgeten för 2016 höjts med ytterligare 7 milj. euro. När utvecklingen av faktureringen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar beaktas, är medlemskommunernas betalningsandel i HNS budget för 2016 sammanlagt 1 506,7 milj. euro. I budgetförslaget för 2016 omfattar medlemskommunernas betalningsandel effekter av de ändringar i verksamheten som inletts 2015 till ett belopp om 5,0 miljoner euro (0,3 procent). Dessutom föreslås att i medlemskommunernas betalningsandel upptas 6,0 miljoner euro för nya förändringar i verksamheten inom IT-förvaltningen år milj. euro Urspr. BU BU 2015 förändring Ändrad BU 2015 Effekten av ändringen av BU 2015 på årsnivå Ändrad BU015, jämförbar Effekt i % BU ,6 2, ,4 0, ,0 Befolkningens tillväxt och åldersstruktur (2016 vs. 2015), ökning i produktionsvolymen 18,1 18,1 1,2 % Förändr. av kostnadsnivån (2016 vs. 2015) 14,8 14,8 1,0 % Produktivitetsmål ,7-26,7-1,8 % Verksamhetsmässiga ändringar som startats ,0 5,0 0,3 % Verksamhetsmässiga ändringar 2016 (projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten) 6,0 6,0 0,4 % - Apotti, icke aktiveringsbara kostnader*) 2,0 2,0 - Övriga projekt inom IT-förvaltning 4,0 4,0 Sammanl. betalningsandelar BUF2016 utan förändringar i arbetsfördelningen (utgångspunkt BU2015) 1 495,9 1,2 % 1 499,2 1,2 % Förändringar i arbetsfördelningen mellan kommunerna och HNS 0,5 0,0 % Ökningen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar 7,0 0,5 % Sammanl. BUF TAE 2016 betalningsandelar 1 506,7 1,7 % HC-jourernas andel, annan medlemskommunsfakturering (BU2015) 11,2 *) Uppdateras efter att aktiveringsgrunderna har preciserats milj. euro Förändr. föreg. år BU 2015 ändring omfattar: BS ,2 2,8 % - Flyttning fysiatri Hfrs BS ,7 5,1 % 10 mån.: 1,0 milj., år: 1,2 milj. BS ,3 3,8 % - Flyttning terminalvård Hfrs BU ,6 0,2 % 10 mån.: 1,8 milj., år: 2,1 milj. - TA 2015 ändrad 1 481,4 0,4 % BUF ,7 1,7 % I en situation av ökande serviceefterfrågan till följd av att befolkningen växer och dess åldersstruktur förändras innebär

14 produktivitetsmålet i enlighet med HNS strategi att men med nuvarande resurser måste åstadkomma en större produktion än tidigare genom att effektivisera verksamhetssätten och strukturerna. Detta syns i beräkningen av medlemskommunernas betalningsandelsram ovan på så sätt att man med den produktivitetsökning som ställts upp som mål eliminerar den kostnadsökande effekten av den ökande och åldrande befolkningens serviceefterfrågan. I tabellen nedan presenteras förändringen av medlemskommunernas betalningsandel jämfört med prognosen för 2015 genom att återföringen av överskott enligt prognosen till medlemskommunerna beaktas. Betalningsandelarna i budgeten minskar från prognosen för 2015 efter återföring av överskott med 2,8 milj. euro (0,2 %). milj. euro BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Förändring % PROG16/ BU15 Förändring % BUF16/ PROG15 Förändring % BUF16/ PROG15 Medlemskommunernas betalningsandelar 1 481, , ,7 4,6 % -2,8 % 1,7 % Väntat överskott 40,0 Medlemskommunernas betalningsandel efter återföring av överskott 1 481, , ,7 1,9 % -0,2 % 1,7 % Medlemskommunernas betalningsandel på samkommunnivå har hänförts till sjukvårdsområdena i enlighet med den väntade verksamheten (utifrån bokslutet för 2014 och budgeten för 2015). Sjukvårdsområdenas inkomst- och utgiftsram följer således verksamheten. Kommunernas betalningsandelar i euro uppdelas i produktspecifika serviceplaner efter att prissättningen av produkterna blivit färdig. Utfallet av medlemskommunernas betalningsandelar i förhållande till budgeten följs upp bl.a. med hjälp av pris-volymdifferensanalyser. Den slutliga betalningsandelen för en medlemskommun år 2016 fastställs utifrån kostnaderna för behandlingar som getts till dess invånare enligt avgifterna i den på förhand fastställda prislistan. Tabellen nedan visar ett sammandrag av medlemskommunernas betalningsandelar. Prognosen för 2015 ("9+3"), som utgör jämförelsebasen, gjordes upp i oktober BS 2014 Ursprunglig BU 2015/1 Ändrad BU 2015/2 Föränd-% BU 2015/2 BS 2014 Prognos 2015 "9+3" Betalningsandel BUF 2016 Föränd-% BUF 2016/ BU 2015 Föränd-% BUF 2016 / PROG 2015 HUCS svo kommuner ,2 % ,1 % -2,9 % Esbo ,7 % ,9 % -1,3 % Helsingfors ,7 % ,3 % -3,6 % Grankulla ,8 % ,9 % -5,2 % Kervo ,6 % ,7 % -2,5 % Kyrkslätt ,7 % ,7 % -1,5 % Vanda ,0 % ,3 % -3,4 % Västra Nylands svo ,9 % ,2 % -9,0 % Hangö ,7 % ,4 % -13,1 % Ingå ,0 % ,3 % -11,7 % Raseborg ,9 % ,4 % -7,2 % Lojo svo ,9 % ,1 % -4,6 %

15 Högfors ,4 % ,3 % 0,0 % Lojo ,3 % ,1 % -5,6 % Sjundeå ,2 % ,7 % -2,0 % Vichtis ,0 % ,9 % -4,8 % Hyvinge svo ,2 % ,5 % -1,4 % Hyvinge ,5 % ,3 % 1,5 % Träskända ,4 % ,6 % -6,5 % Mäntsälä ,2 % ,1 % 0,9 % Nurmijärvi ,5 % ,4 % -4,3 % Tusby ,7 % ,2 % 2,6 % Borgå svo ,3 % ,2 % 2,1 % Askola ,4 % ,3 % -9,2 % Lappträsk ,4 % ,6 % -0,7 % Lovisa ,4 % ,0 % 2,7 % Borgnäs ,9 % ,8 % 12,7 % Borgå ,9 % ,6 % 0,4 % Sibbo ,8 % ,4 % 8,2 % Totalt ,4 % ,7 % -2,8 % Förändringsprocenten i medlemskommunernas betalningsandelar från budgeten 2015 till budgeten 2016 varierar på grund av att man för varje kommun har beräknat en individuell befolkningsförändringsfaktor som grundar sig på Statistikcentralens befolkningsprognos (befolkningsförändring samt åldersstruktur). Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar i euro/invånare åren (deflaterade) samt förändringen av betalningsandelen i procent jämfört med året innan och med år 2012 presenteras i diagrammet nedan. Medlemskommunernas deflaterade betalningsandel euro/invånare ökar med 0,8 procent från den justerade budgeten för 2015 och minskar med -1,1 procent jämfört med prognosen för 2015 (inkl. den väntade återbäringen av överskottet på 40 milj. euro). Jämfört med bokslutet för 2014 är ökningen 0,2 procent.

16 Deflaterat till nivån för år 2015 med prisindex för offentliga utgifter, kommunekonomi/hälsovård ( , år 2015 = medelvärde för januari-juni). Befolkningsmängd åren , förhandsuppgift för befolkningsmängden i augusti 2015, befolkningsprognos Källa: Statistikcentralen. Medlemskommunernas betalningsandelar i euro har utifrån principerna för produktifieringen och prissättningen brutits ned till produktvisa produktionsplaner. Produkternas planerade mängder bildas utifrån medlemskommunernas betalningsandelar i euro och produkternas enhetspriser. I anslutning till prissättningen av produkterna uppgör sjukvårdsområdena produktgruppsspecifika produktionsplaner för budgetåret. Serviceproduktionen har på längre sikt börjat i högre grad betona öppenvården, vilket fortfarande syns i de produktgruppsspecifika produktionsplanerna som en ökning av NordDRG-grupperna inom öppenvården och andra besök inom öppenvården samt en minskning av vårddagsprodukterna i jämförelse med budgeten för år Föränd-% Produkter (medlemskommuner) (st.) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Föränd-% BUF 2016/ BU 2015 BUF 2016/ PROG 2015 Produktifierade vårddagar ,1 % -7,5 % NordDRG-produkter ,9 % -0,7 % Vård vid vårdavdelning (s.k. klassiska) ,8 % 6,2 % Öppenvård (inkl. dagkirurgi) ,7 % -2,7 % Öppenvårdsbesök ,1 % -2,3 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 1,9 % -1,6 % Föränd-% Produkter (medlemskommuner) (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Föränd-% BUF2016/ BU 2015 BUF 2016/ PROG 2015 Egen serviceproduktion ,4 % -3,9 % Produktifierade vårddagar ,3 % -5,2 % NordDRG-produkter ,2 % -4,0 % Vård vid vårdavdelning (s.k. klassiska) ,3 % -3,4 % Öppenvård (inkl. dagkirurgi) ,1 % -5,3 %

17 Öppenvårdsbesök ,1 % -3,5 % Övrig serviceproduktion ,8 % -9,0 % Köptjänster ,1 % -8,1 % Vårdtjänster från andra sjukhus ,5 % -25,4 % Servicesedlar ,0 % -15,3 % Läkemedel mot smittsamma sjukdomar ,7 % 0,8 % Patientförsäkring ,8 % -5,8 % Korrigeringar och räkenskapsperiodens utjämningsposter *) ,0 % -100,0 % MEDLEMSKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR ,7 % -2,8 % Övr. försäljning t. medlemskomm. **) ,7 % 49,0 % SAMTLIGA TOTALT ,6 % -2,2 % *) Inkl. gruppen Oklassificerad och periodiseringen av pat. som saknar diagnos **) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) Den planerade totalfaktureringen för HNS egen serviceproduktion till medlemskommunerna minskar med -3,9 procent jämfört med prognosen för 2015, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, minskar med -1,6 procent. Jämfört med 2014 minskar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till medlemskommunerna med totalt -0,9 procent. Den med produkternas andel av totalfaktureringen viktade volymen minskar med -0,3 procent. Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar för 2016, inklusive köptjänster och övrig serviceproduktion, är enligt budgetförslaget -2,8 procent mindre än prognosen för Planerad produktion av sjukvårdstjänster till samtliga betalare Föränd-% Produkter (alla betalare) (st.) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Föränd-% BUF 2016/ BU 2015 BUF 2016/ PROG 2015 Produktifierade vårddagar ,5 % -5,2 % NordDRG-produkter ,0 % -0,2 % Vård vid vårdavdelning (s.k. klassiska) ,6 % 6,5 % Öppenvård (inkl. dagkirurgi) ,9 % -2,2 % Öppenvårdsbesök ,6 % -2,0 % Fördröjningsvårddagar ,0 % -100,0 % Hälsocentraljour, besök ,2 % 100,1 % Hälsocentraljour, vårddagar ,8 % 79,2 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 5,2 % 0,6 % Produkter (alla betalare) (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Föränd-% BUF 2016/ BU 2015 Föränd-% BUF 2016/ PROG 2015 Egen serviceproduktion ,7 % -2,3 % Produktifierade vårddagar ,6 % -3,0 % NordDRG-produkter ,7 % -3,0 % Vård vid vårdavdelning (s.k. klassiska) ,4 % -2,3 % Öppenvård (inkl. dagkirurgi) ,9 % -4,7 % Öppenvårdsbesök ,9 % -3,1 % Fördröjningsvårddagar ,0 % -100,0 % Hälsocentraljour, besök ,4 % 95,5 % Hälsocentraljour, vårddagar ,2 % 58,3 % Övrig serviceproduktion ,4 % -9,7 % Köptjänster ,4 % -9,6 % Vårdtjänster från andra sjukhus ,0 % -25,0 %

18 Servicesedlar ,9 % -15,3 % Projektprodukter 232 0,0 % -100,0 % Läkemedel mot smittsamma sjukdomar ,7 % 0,8 % Patientförsäkring ,8 % -5,8 % Korrigeringar och räkenskapsperiodens utjämningsposter *) ,0 % -100,0 % TOTALT ,7 % -1,4 % Varav: 0,0 % Övr. försäljning t. medlemskomm. **) ,7 % 49,0 % Försäljning till andra betalare ,5 % 7,5 % Förs. till spec.upptagningsomr ,7 % 6,5 % *) Inkl. gruppen Oklassificerad, projekt och periodiseringen av pat. som saknar diagnos **) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) Den planerade totalfaktureringen för HNS egen serviceproduktion till alla betalare minskar med -2,3 procent jämfört med prognosen för 2015, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ökar med 0,6 procent. Jämfört med 2014 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till alla betalare med totalt 1,6 procent, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ökar med 3,4 procent. Sjukvårdsområdena har inte som mål att producera fördröjningsvårddagar och dessa planeras inte heller i budgeten. Faktureringen för hälsocentraljourprodukter kommer enligt planerna att öka betydligt jämfört med prognosen för Hälsocentraljoursverksamhet inleddes i Lojo sjukvårdsområde i september 2015 och Västra Nylands sjukvårdsområde övergår till samjour dygnet runt i november HUCS sjukvårdsområdets hälsocentraljourverksamhet inleds i Pejas sjukhus i början av HNS producerar en ansenlig mängd specialiserade sjukvårdstjänster till andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder, såsom försäkringsbolag. Inom sjukvården uppgår serviceproduktionen till andra betalare enligt planerna till 162,3 milj. euro. Personalplan för 2016 Syftet med personalplanen är att stödja uppnåendet av de mål för verksamheten och ekonomin som har härletts ur HNS strategi. Planen ska även förutse och styra organisationens verksamhet så att de rätta personalresurserna finns på rätt plats i rätt tid. Tonvikten ligger på den praktiska personalledningen i HNS resultatområden och stödtjänstenheter. Personalplanen för år 2016 består i huvudsak av praktiska personalåtgärder som syftar till att bl.a. höja effektiviteten och kvaliteten. I planerna beaktas riskerna och möjligheterna i samband med kompetens, organisationen av arbetet, reformeringar av verksamhetsprocesserna, förändringar i verksamheten, investeringarnas personaleffekter, personalöverföringar mellan organisationerna samt gemensamma resurser, personalutveckling och

19 rekreationsverksamhet, nödvändiga rekryteringar samt personalavgång. Personalplanen omfattar tyngdpunkterna i personalledningen, en kompetensutvecklingsplan och en personalstrukturplan och i bilaga 8 en numerisk personalplan. Ett nyckelmål för 2016 är att HNS har de skickligaste experterna i sin tjänst och att de är belåtna med sin arbetsgivare och sitt arbete. HNS mål är att inom sitt verksamhetsområde vara den mest uppskattade arbetsgivaren som lyckas med rekryteringen av personal och att hålla personalen kvar i sin tjänst. Den kompetenta personalen leds genom ett yrkesskickligt chefsarbete. Kompetensutvecklingen är planmässig och siktar på att utveckla och upprätthålla kunnandet på delområden som är av strategisk vikt för verksamheten. Cheferna och förmännen hjälper de anställda att upprätthålla yrkesfärdigheterna, utvecklas professionellt och lära sig i arbetet. Rätt personalstyrka, personalstruktur och kompetens bland personalen möjliggör en kostnadseffektiv verksamhet. För år 2016 har budgeterats ,5 årsverken (BU 2015: ,2, Prognos 2015: ,0). Antalet årsverken enligt budgetförslaget ökar med 0,1 procent jämfört med prognosen för 2015 och med 1,5 procent jämfört med budgeten för Arbetsinsatsen år 2016 har dimensionerats enligt den serviceproduktion som ingår i budgeten under beaktande av produktivitetsmålet på 1,8 procent. SAMKOMMUNEN HNS BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Föränd-% BUF 2016/ BU 2015 Föränd-% BUF 2016/ PROG 2015 Årsverken (årsv) , , , ,5 1,5 % 0,1 % Personalkostnader (1 000 euro) ,8 % 0,5 % Pris per årsverke, ,1 % 0,0 % I budgeten är enhetspriset för ett årsverke på samma nivå som i prognosen för 2015 trots att den avtalsbaserade ökningen av kostnadsnivån för personalkostnaderna är ca 0,9 procent från 2015 till Målet är att med effektiv produktionsstyrning och planering av personalresurserna minska bl.a. andelen olika tillägg i enhetspriset för ett årsverke. Exklusive de nya verksamheter som övergår från kommunerna till HNS och den projektarbetsinsats som debiteras av Apotti Oy minskar de jämförbara årsverkena i budgeten med 155 årsverken (0,9 %) jämfört med prognosen för 2015 i enlighet med tabellen nedan.

20 BU 2016 PROGNOS 2015 Årsv Förändr. BU PROG2015 Förändring % Jämförbara årsverken BUF 2016 vs. PROG 2015 (utan nya eller överförda verksamheter) , ,0-154,9-0,9 % Effekten av verksamheter som inletts under 2015 på år 2016 (samjour i Borgå fr.o.m , fysiatri i Helsingfors , krävande terminalvård på specialnivå fr.o.m , läkemedelsförsörjningstjänsterna i Helsingfors, 1 skedet fr.o.m ) 17,3 Funktioner som övergår från medlemskommunerna år 2016 Konsultationspolikliniken för äldrepsykiatri i Helsingfors 6,4 Läkemedelsförsörjningen i Helsingfors, 2 fasen 27,2 Samjouren i Lojo *) 0,0 Samjouren i Hyvinge 3,0 Samjouren i Pejas sjukhus 23,5 Frakturpoliklinikverksamheten i Esbo 4,7 Funktioner som övergår från medlemskommunerna sammanlagt 64,8 Projektarbete som faktureras av Apotti - Apotti Oy 66,6 Prehospital akutvård 4,8 Affärsverkens nya kommunala kunder och ökningen av den övriga externa försäljningen 15,9 Årsverken sammanlagt , ,0 14,5 0,1 % Årsv. nya verksamheter sammanlagt 169,4 Investeringsplan Investeringarnas tyngdpunkt är inledandet av byggnadsprojektet för Traumacentret och Cancercentret samt de stora ombyggnadsprojekten i Jorv sjukhus. Valet av nya investeringar som inleds bereds för styrelsen utifrån HNS strategiska prioriteringar på så sätt att projekten främjar en god klientupplevelse, konkurrenskraft och samarbete med primärvården i kommunerna. Som viktiga projekt betraktas också moderniseringen av gamla sjukhusfastigheter samt åtgärderna för att hålla dem i effektiv användning och fortsätta ombyggnaden av dem på så sätt att risker som hotar sjukhusens funktionssäkerhet kan begränsas till ett minimum. Projektet för Traumacentret-Cancercentret är särskilt tidtabellskritiskt med tanke på riskhanteringen beroende på den svåra situationen i fråga om byggnaderna för Tölö sjukhus och kliniken för cancersjukdomar. Investeringsprogrammet föredras för fastställande i styrelsen på projektnivå efter att fullmäktige fastställt budgeten för Innehållet och målen för projekten i investeringsprogrammet för styrs på så sätt att investeringsobjekten betjänar behoven inom krävande specialiserad sjukvård även efter socialoch hälsovårdsreformen. HNS fortsätter investeringarna på alla sina sjukvårdsområden och justerar vid behov projektprogrammets innehåll när beredningen av social- och hälsovårdsreformen och de självstyrande områdena fortskrider. Vid uppgörandet av de föregående budgetarna har