BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning

Transkript

1 245 FONDERNA Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Marja-Vandafonden, Fonden för social kreditgivning och Skadefonden.

2 246 BOSTADSLÅNEFONDEN Syftet med Vanda stads bostadslånefond är att främja ett bostads- och näringspolitiskt ändamålsenligt boende i Vanda. För främjande av boendet kan ur fonden beviljas lån och bidrag. Förutom för bostäder kan ur fonden ges lån för byggande eller anskaffning av serviceutrymmen i bostadshus för stadens behov. De maximala kvoterna för olika slag av lån och bidrag, vilka ingår i den dispositionsplan som årligen uppgörs för fonden och fastställs av stadsplaneringsnämnden. Hyreshuslån Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. Reparations- och ombyggnadslån Lån kan beviljas åt bolag i vilka staden har aktier. Reparationslån för bostadsaktiebolag Lån kan beviljas för reparationsverksamhet i bostadsaktiebolag. Speciallån Speciallån kan beviljas för skötseln av kapitallån som förfaller inom stadens räntestödsprojekt. Hissunderstöd För byggande och planering av hissar beviljas understöd ur fonden. Servicebyggande För dem som anskaffar eller bygger serviceutrymmen i anslutning till bostadshus för att åstadkomma serviceutrymmen för stadens behov. Icke kvoterad andel Den icke kvoterad andelen kan enligt behov och efter beslut av den ansvariga nämnden användas för olika kvoter samt för att täcka kreditförluster och enligt separat beslut av nämnden också för de bostadsproduktionsprojekt som uppfyller målen i stadens bostads- och näringspolitik. Resultaträkning Omsättning Övriga inkomster av affärsverksamhet Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan Affärsverksamhetens övriga kostnader Rörelseöverskott Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till staden betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader Räkenskapsp. översk. (undersk.)

3 247 Finansieringsanalys Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Kassaflödet i verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökningar i övriga lånefordringar Minskningar i övriga lånefordringar Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av omsättn.tillgångar Förändringar av fordringar på kommunen/samkommunen Förändringar av fordringar på övriga kommunen/samkommunen övriga Kassaflödet för finansieringens del Riktgivande driftsplan för Bostadslånefonden euro BDG2010 BDG2011 EP 2012 EP 2013 EP 2014 EP 2015 Hyreshuslån/VAV Reparations- och ombyggnadslån Reparationslån för bostadsaktiebolag Hissunderstöd Servicebyggande Sammanlagt överförs från föreg. år icke kvoterad del Sammanlagt Disponibla räntor och amorteringar som återförs till fonden

4 248 MARJA-VANDAFONDEN Verksamhetsbeskrivning Byggandet av Marja-Vanda kommer att vara en av de största utmaningarna under de närmaste årtiondena. Delgeneralplanen har färdigställts år 2006 och vann laga kraft sommaren Arbetet fortsätter med mer ingående planering av området. Biträdande stadsdirektören för verksamhetsområdet för markanvändning och miljö beslutade att grunda en projektorganisation för Marja-Vanda i enlighet med det bindande målet nr 3 i stadens balanserade strategi för Stadsfullmäktige beslutade att grunda en fond för Marja-Vanda för utveckling av området Marja-Vanda. Genom fonden finansieras stadsdelen Marja-Vandas detaljplanering samt planering och byggande av kommunalteknik och viktiga serviceutrymmen. Verksamhetsmål Marja-Vandaprojektets strategiska mål och de verksamhetsmål som bidrar till att dessa verkställs: Förutsättningarna för att inleda bygget av Marja-Vanda köpcentrum tryggas och att ett internationellt giltigt miljöcertifikat har ansökts för centret, vilket betyder att man under 2011 tillsammans med olika parter tar fram ett detaljplaneförslag för köpcentret och omgivningarna kring Kivistö station. Ekologiska lösningar prioriteras när Marja-Vanda köpcentrum planeras. Målet är att ett internationellt gångbart miljöcertifikat ansöks för centret. Det köpcentrum som byggs upp har också en central ställning i stadsbilden eftersom det ligger i den skärningspunkt där Ringbanan med stationen i Kivistö och centrumområdet överlappar varandra. Målet är att köpcentrets första byggnadsskede ska vara färdigt när Ringbanan färdigställs Ett nationellt modellområde för ekologiskt tänkande planeras, vilket betyder att man vid planeringen av Marja-Vanda framhäver urbant och ekologiskt byggande och trafik. Nya lösningar och idéer tas aktivt fram i samarbete med bl.a. företag inom sektorn, forskningsinstitutioner, användare och invånare. Boende och service utvecklas i balans, vilket förutsätter att man i planeringen av Marja-Vanda ända från början beaktar en balanserad fördelning vid byggandet av service och bostäder. Dagsläget är sådant att Kivistöborna redan nu är i behov av utökad service, såväl kommersiell som offentlig service. Den översiktsplanering för kompletteringsbyggandet i Kivistös äldre småhusområde som igångsatts i form av ett invånarsamarbete fortsätter under 2010 genom en precisering av målen. Byggandet av Käinbybacken på ett högklassigt sätt igångsätts, vilket medför att ett högklassigt byggande av kommunaltekniken i det första nya området inom Marja-Vanda, dvs. Käinbybacken, sätts igång senast från och med början av 2011, efter det kommande avgörandet över besvären mot planen, och fortsätter i form av byggandet av hus Bostadsmässan ordnas 2015 avser att staden ansöker om att få ordna en bostadsmässa i Marja-Vanda år 2015, efter att Ringbanan tagits i bruk. Mässorganisationen antas fatta beslut om ansökan våren Motiveringar I ekonomiplanen har resurser också reserverats för de oundgängliga sakkunnigtjänster som behövs vid planeringen av ett nytt område. För övriga sakkunnigtjänster/behövliga utredningar vid detaljplaneringen av centrumområdet, liksom planeringen av övriga områden och Marja-Vanda som helhet, åtgår omkring 41 % av anslagen. Under 2011 sysselsätter projektet direkt cirka nio personer totalt. De direkta personalkostnadernas andel är cirka 38 % av anslagen. Anslag reserveras också för utbildnings-, seminarie- och resekostnader, materialanskaffningar och interna hyror som behövs inom sakkunnigorganisationen.

5 249 Personalplan Det totala antalet anställda Nyckeltal Godkända detaljplaner, m²-vy BDG2010 EP 2011 EP 2012 EP 2013 bostadsbyggande komm. och offentl. service produktion/verksamhetslokaler Resultaträkning Omsättning Övriga inkomster av affärsverksamhet Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan Affärsverksamhetens övriga kostnader Rörelseöverskott Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till staden betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader Räkenskapsp. översk. (undersk.)

6 250 Finansieringsanalys Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Kassaflödet i verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökningar i övriga lånefordringar Minskningar i övriga lånefordringar Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar på kommunen/samkommunen Förändringar av fordringar på övriga kommunen/samkommunen övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring i likvida medel

7 251 SOCIAL KREDITGIVNING Ur Vandas fond för social kreditgivning beviljas sociala krediter som en del av kommunens socialvård. Syftet med sociala krediter är att förebygga ekonomisk utslagning och överskuldsättning samt att främja individers eller familjers förmåga att klara sig på egen hand. Av fondens medel kan beviljas lån enligt lagen om social kreditgivning (1133/2002) och de principer och anvisningar som social- och hälsovårdsnämnden fattat beslut om. Resultaträkning Omsättning Övriga inkomster av affärsverksamhet Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan Affärsverksamhetens övriga kostnader Rörelseöverskott Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till staden betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader Räkenskapsp. översk. (undersk.)

8 252 Finansieringsanalys 1000 euroa BS 2009 BDG2010 BDG2011 EP 2012 EP 2013 EP 2014 Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Kassaflödet i verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökningar i övriga lånefordringar Minskningar i övriga lånefordringar Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar på kommunen/samkommunen Förändringar av fordringar på övriga kommunen/samkommunen övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring i likvida medel

9 253 SKADEFONDEN Syftet med skadefonden är att omräkna stadens oförsäkrade eller delvis försäkrade egendom samt skaderisken till en jämn årskostnad samt att täcka stadens skadeståndsansvar till de delar som inte täcks av stadens försäkringar. Fondens kapital utökas eller minskas med medel som staden separat beslutar om. Fonden utökas också med de kalkylmässiga försäkringsavgifter som uppbärs av stadens verksamhetsområden; dessa avgifters storlek fastställs av stadens koncernsektion. Ur skadefondens medel ersätts skador som omfattas av fondens ersättningar genom att i tillämpliga delar följa i försäkringsverksamheten allmänt iakttagna ersättningsprinciper. Ur fonden betalas centraliserat årsavgifterna för de försäkringar staden tagit med undantag för lagstadgad olycksfallsförsäkring och obligatorisk trafikförsäkring. Resultaträkning Omsättning Övriga inkomster av affärsverksamhet Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan Affärsverksamhetens övriga kostnader Rörelseöverskott Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till staden betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader Räkenskapsp. översk. (undersk.)

10 254 Finansieringsanalys Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Kassaflödet i verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökningar i övriga lånefordringar Minskningar i övriga lånefordringar Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar på kommunen/samkommunen Förändringar av fordringar på övriga kommunen/samkommunen övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring i likvida medel

11 255 FONDERNAS KOMBINERADE RESULTATRÄKNING Omsättning Övriga inkomster av affärsverksamhet Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan Övriga rörelsekostnader Rörelseöverskott Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Till staden betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader Räkenskapsp. översk. (undersk.) FONDERNAS KOMBINERADE FINANSIERINGSANALYS Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Kassaflödet i verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökningar i övriga lånefordringar Minskningar i övriga lånefordringar Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar på kommunen/samkommunen Förändringar av fordringar på övriga kommunen/samkommunen övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring i likvida medel

12 256