FULLMÄKTIGE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE /02/02/00/01/2012 FMGE 13. Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FULLMÄKTIGE 13 11.06.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 287/02/02/00/01/2012 FMGE 13. Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden"

Transkript

1 FULLMÄKTIGE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE /02/02/00/01/2012 FMGE 13 Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden Barnsjukhuset Barnkliniken och användningen av de trånga lokalerna i dåligt skick för krävande specialiserad sjukvård av barn har diskuterats redan i flera års tid. Under 2013 blev projektet ett konkret projekt för att planera och bygga ett nytt barnsjukhus. Centrala händelser i projektet år 2013 var: HNS styrelses och fullmäktiges beslut där man godkände behovet av ett nytt sjukhus och HNS och ett nytt finansieringsarrangemang. Den aktiva verksamheten i Stödföreningen Nya barnsjukhuset 2017 r.f. och Stiftelsen Nya Barnsjukhusets Stöd - Säätiö Uuden Lastensairaalan Tuki gjorde det möjligt för projektet att avancera till praktisk beredning. I budgetmanglingen beslöt statsrådet att staten donerar 40 miljoner euro till stiftelsen för byggandet av barnsjukhuset. HNS fullmäktige beslöt i juni att förbinda sig att bevilja en donation på 40 miljoner euro på samma villkor som staten. Utifrån fullmäktiges beslut undertecknade stiftelsen och HNS ett intentionsavtal om byggandet av barnsjukhuset och uthyrning av sjukhuset till HNS. Stödföreningens medelinsamling har varit mycket framgångsrik. Vid utgången av år 2013 hade donationer influtit för 19 miljoner euro, då det planerade beloppet var 6 miljoner euro. Av finländarna meddelar 19 % att de har gett en donation till projektet. Målet om att engagera minst en miljon finländare i projektet har redan uppnåtts och under det första året inflöt 63 % av det totalbelopp som hade satts som mål för en insamlingsperiod på 5 år. Stiftelsen har under 2013 grundat en projektorganisation och valt byggherre och huvudplanerare. Processen för att ändra detaljplanen i Mejlans och det tillhörande samarbetet med Helsingfors stad har framskridit väl. I slutet av året färdigställdes den första versionen av projektplanen och man kunde publicera illustrationer av byggplatsen och gestaltningen av byggnaden mellan den nuvarande Barnkliniken och Kvinnokliniken. HNS ansvarar för planeringen av verksamheten i det nya

2 barnsjukhuset. Med planeringen arbetar en person på heltid och flera av barnsjukhusets egna experter samt bl.a. experter inom distriktsförvaltningen på deltid eller via arbetsgrupper. Visionen är att världens bästa sjukhus för barnen och deras anhöriga ska stå klart i Mejlans år Jouren i Jorv Hjärt- och lungcentrets första verksamhetsår Sedan ansvarar HNS förutom för specialsjukvårdsjouren i Jorv även för den allmänmedicinska verksamheten dvs. hälsocentraljouren med stöd av ett avtal med Esbo stad. Under de första åren var man tvungen att hyra läkare för den allmänmedicinska jouren av en extern serviceproducent. Finlands 50:e specialitet dvs. akutmedicin startade i början av år 2013 och i och med den kunde merparten av den hyrda läkarverksamheten ersättas med HNS egna läkare som specialiserar sig i akutmedicin från och med Till specialitetens principer hör mångsidig kompetens i diagnostik i anslutning till jourpatienter, vård i initialskedet och identifiering av patienter som förutsätter kompetens i andra specialiteter. Specialiteten kompletterar jourverksamheten inom de andra specialiteterna och ger ny slags flexibilitet i samarbetet. I framtiden är det tänkt att HNS egna akutläkare i första hand ska ha hand om jouren. I november 2013 började jouren i Jorv arbeta enligt den nya s.k. akutmedicinmodellen. För att säkerställa en enhetlig vård av jämn kvalitet har läkar- och sjukvårdarresurserna fördelats på ett nytt sätt med utgångspunkt i patienterna. Då allmänläkarna tidigare undersökte tre av fem patienter, styrs nu fyra av fem patienter direkt till specialiteterna invärtesmedicin och kirurgi. Principen är att det ska finnas ett team för varje patient och dennes problem, så att ansvaret inte behöver överföras från ett team till ett annat. Den allmänmedicinska jouren fokuserar i första hand på patienter som kan behandlas på kort tid, vilket minskar rusningen till jouren. Verksamheten får ett start stöd av sjuksköterskemottagningen, där inte ens icke-brådskande patienter direkt hänvisas bort utan man söker en ändamålsenlig lösning på problemen innan patienten återvänder hem. År 2013 besöktes jouren i Jorv av vuxna patienter. Av dessa togs personer emot av en sjukskötare, och en ökning av denna andel eftersträvas genom kompetensutveckling. Jouren i Jorv har varit en föregångare när det gäller att utveckla verksamheten i enlighet med LEAN-principerna. Det stora antalet patienter veckoslut, när hälsocentralernas jourmottagningar är stängda, är en stor utmaning. HUCS Hjärt- och lungcentrum startade i början av år 2013 verksamheten som första kompetenscentrum av ny typ inom HNS. Hjärt- och lungcentret består av en klinik för lungsjukdomar, allmän thoraxkirurgi, kardiologi och hjärtkirurgi.

3 Dessa utgör som s.k. processliknande organisationer en linje för sjukdomar i bröstkorgen och en hjärtlinje. Syftet med linjerna är att göra samarbetet kring behandlingen av patienten smidigare. Hjärt- och lungcentret är Finlands största enhet inom sitt område. Behandlingen av ett flertal mycket krävande sjukdomar har koncentrerats till hjärt- och lungcentret. Centret har det riksomfattande ansvaret för hjärt- och lungtransplantationer och bl.a. för behandlingen av mycket krävande medfödda hjärtfel hos vuxna patienter. Kliniken för allmän thorax- och matstrupskirurgi (s.k. bröstkorgskirurgi eller thoraxkirurgi) är Nordens ledande centrum för video- och robotassisterad s.k. mini-invasiv lung- och matstrupskirurgi. När det gäller sjukdomar i bröstkorgen har sällsynta lungsjukdomar och behandlig av starkt förhöjt lungblodtryck koncentrerats till Hjärt- och lungcentret till polikliniken för ärftliga rytmstörningar och hjärtmuskelsjukdomar i anslutning till kardiologiska polikliniken. Sammanlagt utfördes hjärtkirurgiska åtgärder, totalt kransartärundersökningar och närmare ballongutvidgningar. Insättningar av pacemakers uppvisade den största ökningen; sammanlagt 1 100, dvs. ca 20 % fler än år Av hjärtpatienterna kommer 60 % via jouren på hjärt- och lungcentret. Dessa patienter behandlas omedelbart eller med kort fördröjning beroende på situationen. På kliniken för allmän thorax- och matstrupskirurgi är de kirurgiska behandlingarna nuförtiden oftast video- eller robotassisterade. Kliniken är den enda i Finland som utför radikaloperationer av cancer i lungsäcken (i allmänhet sjukdom som orsakats av asbestarbete) i kombination med en sköljning av brösthålan med varm cytostatika. När hjärt-lungmaskin används vid behandling av cancer i blodkärl som går ut från hjärtat är det i många fall möjligt att avlägsna tumören helt. År 2013 opererade kliniken för thoraxkirurgi patienter och utförde ca 800 endoskopiska åtgärder. Kliniken för lungsjukdomar redovisar över patientbesök och konsultationer, och antalet remisser ökar med 5-10 % i de olika enheterna. Överläkarna på klinikerna och personalens representanter och chefer utgör en tunn organisation som ansvarar för klinikens verksamhet. Administrationen har få anställda och överläkarna medverkar också i den kliniska verksamheten. Verksamhetsåret 2013 utföll väl och var i många hänseenden rekordartat. Kostnadsnivån hölls väl under kontroll. Både köerna till poliklinikerna och väntetiderna till åtgärderna förkortades. Nätterapi fyller luckor i de psykiatriska vårdkedjorna HUCS psykiatriskas resultatenhet och HNS IT-förvaltning har på senare år tagit fram nätterapier för vissa vanliga problem med den mentala hälsan. År 2013 fortskred utvecklingsarbetet så

4 långt att man i början av året kunde erbjuda nätterapi mot depression och på hösten även mot panikstörningar till hälsovårdscentralerna i huvudstadsregionen. Nätterapierna är evidensbaserade, långt automatiserade terapeutiska behandlingsformer som fortskrider enligt en exakt struktur. Terapin omfattar video-, bild- och textmaterial, uppgifter som patienten ska göra både under sessionen och mellan sessionerna samt glesa kontakter med den nätterapeut som följer terapin. Terapierna grundar sig på kognitiv behaviorism. Psykolog Jan-Henry Stenberg ansvarar för innehållet och har stöd av en bred expertgrupp. Terapierna riktar sig till milda och mellansvåra tillstånd där symptomen inte har hunnit bli kroniska. Merparten av patienter som dessa terapier lämpar sig för kommer från den primära hälsovården, där psykoterapeutiska inventeringar inte alltid finns att tillgå. Nätterapierna fyller alltså luckorna i de nuvarande psykiatriska vårdkedjorna. I nätterapierna mot depression respektive panik har läkaren inom den primärvården vårdansvaret. Denne ansvarar också för en eventuell parallell läkemedelsbehandling. Nätterapierna är ett viktigt verktyg för primärvården. De syftar till att behandla symptomen i ett tidigt skede, där vården ju oftast är mest effektiv. På det här sättet kan man ofta helt undvika behovet av specialiserad sjukvård. Efter terapin får hälsocentralen och patienten en rapport över behandlingen och de uppnådda resultaten i form av ett konsultationssvar. De nätterapier mot depression och panikstörningar som togs i bruk år 2013 hade vid årets slut ca 200 patienter och antalet kommer att stiga år 2014 till flera hundra. Nätterapierna är inte bundna till någon plats och håller snabbt på att sprida sig utanför HNS ägarkommuner; vid årsskiftet fanns det förutom i huvudstadsregionen patienter även i Päijänne-Tavastland och Lappland. Den psykiatriska resultatenheten har utbildat ett tiotal nätterapeuter som arbetar på deltid. Nätterapi för en patient tar 1-2 timmar i anspråk. Nätterapierna har marknadsförts på bred front och de har väckt stor uppmärksamhet i hela landet. Samarbetet med Duodecim är ett exempel på den lyckade kommunikationen: egenvårdsguider som grundar sig på dokumenterat lyckade nätterapier har publicerats i takt med lanseringen av nya nätterapier. Projektet med ett gemensamt kök för Hyvinge stad och HNS Tanken om att grunda ett gemensamt kök för Hyvinge stad och HNS föddes år 2010 när ledande tjänstemän på staden hörde sig för om HNS intresse för en gemensam produktionsenhet. I utgångsläget hade både Hyvinge stad och samkommunen HNS enhet i Hyvinge, Ravioli, kök och produktionslokaler som var i dåligt skick. Att sanera eller bygga nytt var oundvikligt.

5 Beslutet om att grunda ett aktiebolag fattades av Hyvinge stads styrelse och av fullmäktige HNS styrelse fattade beslutet om bolagsbildningen och HNS fullmäktige på sitt möte Hyvinge äger 60 % och HNS 40 % av det nya aktiebolaget. Bolagets aktiekapital är euro och aktiens nominella värde är euro. Officiellt heter bolaget Hyvinkään Ravitsemispalvelut Oy. Bolaget är en anknuten enhet i förhållande till sina ägare, och därför kan det inte driva extern försäljning. Man beslöt att bygga det gemensamma köket i anslutning till Raviolis nuvarande lokaler på sjukhusbacken i Hyvinge. Totalekonomin i detta alternativ hade var klart bättre än de andra alternativen. Det gemensamma köket har som mål att producera merparten av måltidstjänsterna till skolorna, daghemmen, personalen och äldreomsorgen i Hyvinge stad samt för kunderna på HNS Hyvinge sjukhus. Antalet måltider uppgår till ca dagligen. Det ursprungliga målet var att starta matproduktionen och -leveranserna Denna tidtabell visade sig dock vara för knapp och starten av måltidsleveranserna senarelades till februari Att planera produktionslokaler för den nya produktionen var en central uppgift under det första verksamhetsåret. Det gemensamma köket förläggs i huvudsak till de lokaler som ägs av HNS och används av Ravioli. Av de lokaler som blev lediga efter HNS Logistik disponerades 488 m2 av det nya gemensamma köket, som har en total nyttoyta på ca m2 (brutto m2). Byggarbetet startade i januari Ändringar i den interna och externa arbetsfördelningen år 2013 Utfallet av strategiska nyckelmål år 2013 Grundtrygghetsnämnden i Esbo beslutade att stadens hela sjuktransportverksamhet överfördes till HNS-Logistiks sjuktransporter i form av en överlåtelse av rörelsen I och med överlåtelsen överfördes sjuktransportmaterielen och sjuktransportpersonalen från Esbo stad till affärsverket HNS-logistik. Det årliga antalet transporter som överfördes från Esbo till HNS överstiger transporter. I och med förändringen övergick 11 patientförflyttare och 5 fordon från Esbo till HNS. Förändringens inverkan på verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna inom HNS-Logistik och samkommunen HNS uppgick till cirka 0,6 miljoner euro år Ingen separat budgetrevidering genomfördes på grund av förändringen. Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå i budgeten för 2013 och ekonomiplanen för bygger på den gällande strategin. Stategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. Nyckelmålen är huvudsakligen långsiktiga och täcker hela

6 strategiperioden. Nyckelmålen har grupperats under fem aspekter; Patienten/kunden och samhälleliga verkningar Undervisning och forskning Processer, strukturer och ledarskap Personal Ekonomi För år 2013 valdes sammanlagt 19 strategiska nyckelmål som indelades i 38 olika indikatorer. Utfallet återges i bokslutsdokumentet. Vårdtjänster Ökningen inom efterfrågan på tjänster återspeglades i tjänsteproduktionen. Volymen vägd med tjänsteproduktionens faktureringsandel ökade med 2,5 % jämfört med året innan och överskred budgeten med 1,4 %. Förändringen av tjänstestrukturen och vårdpraxis fortsatte i en riktning med betoning på öppen vård. Antalet öppenvårdsbesök var (+4,9 %) och antalet NordDRG-produkter (+3,1 %). Antalet fakturerade psykiatriska vårddagar minskade med 10,6 % från år Kostnaderna per invånare i för specialiserad sjukvård i HNS var i genomsnitt 899 euro/invånare. Detta är 2,1 % mer än de med prisindexet för offentliga utgifter justerade kostnaderna per invånare 2012 (deflationskoefficient 1,017, dvs.1,7 %). Produktiviteten i personarbetet ökade med 1,1 % från året innan och den totala produktiviteten (deflaterad DRG-poängkostnad) ökade med 0,9 %. Produktivitetsmålet på 1,5 procent enligt budgeten uppnåddes inte. Produktion av sjukvårdstjänster BS 2013 BU 2013 BS 2012 Avvikelse-% BS 2013/ BU 2013 Förändr-% BS 2013 BS 2012 Serviceproduktion - Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 1,4 % 2,5 % - Psykiatriska vårddagar, antal /0-10,5 % - NordDRG-produkter, antal ,3 % 3,1 % av vilka klassiska DRG produkter, % 24,0 % 25,0 % 24.9 % av vilka öppenvårdens DRG-produkter, % 76,0 % 75,0 % 75,1 % - Besöksprodukter, antal ,0 % 4,9 % - Hvc-akutbesök, antal ,7 % -0,3 % - fördröjningsdagar totalt, antal ,2 % antal fakturerade fördröjningsdagar /0-44,5 % Antal vårdade individer Inom den specialiserade sjukvården vårdades olika patienter. Antalet ökade med 2,5 % från året innan. Det sammanlagda antalet olika personer, inklusive patienter vid hälsovårdscentralernas samjour, som vårdades vid HNS uppgick till personer. Detta var en ökning med 2,2 % jämfört med år 2012.

7 Produktion av sjukvårdstjänster BS 2013 BS 2012 Förändr-% BS 2013 BS Antal olika patienter som behandlats inom den ,5 % specialiserade vården - Antal olika patienter som behandlats på hvc-jour ,1 % - Vårdtid i snitt (vårdavdelning) somatik, dygn 4,0 4,0 0,0 % psykiatri, dygn 18,3 18,2 0,5 % Vårdtillgång, väntetider och fördröjd förflyttning Totalt anlitade invånare i medlemskommunerna specialsjukvårdstjänsterna. Antalet ökade med 2,5 % från året innan, medan invånarantalet samtidigt ökade med 1,2 % inom HNS-området (förhandsuppgift om folkmängd 2013). Ungefär var tredje invånare (29 %) i medlemskommunerna anlitade under 2013 specialiserade sjukvårdstjänster som producerades eller ordnades av HNS. Skillnaderna mellan kommunerna är stora när det gäller serviceanvändningen i relation till den totala befolkningen. Efterfrågan på HNS tjänster fortsatte att öka år Antalet elektiva remisser ökade med 5,5 % och antalet jourbesök med 1,1 % jämfört med föregående år. Av de patienter som togs emot till i förväg planerad behandling kom 60,9 % på remiss från hälsocentral och 30,1 % på remiss från privatläkare. De återstående remisserna kom från andra sjukhus. Andelarna var nästintill oförändrade om man jämför med föregående år. Av patienterna kom 43,4 % till HNS som jourpatienter. Trots ökad tjänsteproduktion fortsatte det totala antalet patienter som omfattas av vårdgarantin och som köar till vård att öka jämfört med året innan. Antalet patienter som köar till icke akut poliklinisk undersökning och vård ökade med 7,5 % och antalet patienter som väntat över 3 månader ökade till (+ 126,9 %). Antalet patienter som köar till vård på en vårdavdelning minskade däremot med 2,1 % jämfört med året innan och antalet patienter som väntat i över sex månader sjönk till 297 (-27,4 %). Produktion av sjukvårdstjänster BS 2013 BS 2012 Förändr-% BS 2013 BS 2012 Tillgång till vård och väntetider - Handläggningstid för remisser > 21 dygn antal ,8 % - Patienter som väntar på vård på avdelning 1) > 6 mån ,4 % alla ,1 % -Patienter som väntar på poliklinisk vård 1) > 3 mån ,9 % alla ,5 % Enligt Navitas-portalen uppkom sammanlagt

8 Undervisning och forskning fördröjningsdagar för medlemskommunerna (2012: ). Inom de psykiatriska specialiteterna var antalet fördröjningsdagar och antalet fördröjningspatienter 182 (2012: dagar och 162 patienter). Antalet fördröjningspatienter inom de somatiska specialiteterna uppgick till sammanlagt (2012: patienter). Tillsammans hade både specialområdena fördröjningspatienter, (2012: patienter). Inom de somatiska specialiteterna var priset på en fördröjningsdag 600 euro. Som priser på fördröjda vårddagar inom de psykiatriska specialiteterna tillämpades ansvarsenhetsspecifika priser på vårddagsintervaller enligt HNS prestationsbaserade prislista. År 2014 kostar en fördröjningsdag 600 euro inom båda specialiteterna. I egenskap av sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus hör utöver att producera tjänster för den specialiserade sjukvården även undervisning och forskning till HNS kärnverksamhet och i lag bestämda uppgifter. Enligt HNS strategi är målsättningen med den grund-, specialiserings-, vidare- och kompletteringsutbildning som ges av sjukvårdsdistriktet att även i fortsättningen trygga tillgången till kompetent arbetskraft. HNS sköter sin undervisningsuppgift genom att delta i den grundläggande och specialiserande utbildning av läkare och tandläkare som ges vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet samt genom att erbjuda yrkeshögskolornas skötarstuderande en fysisk inlärningsmiljö och handledning under praktikperioderna. Dessutom utbildar HNS akademiska specialarbetare (t.ex. sjukhuskemister och -fysiker). Utbildningen utvecklas per specialupptagningsområde (erva). År 2013 grundades ett erva-utbildningsutskott som har till uppgift att säkerställa att det finns tillräckligt med kompetent personal och att denna placeras ut på ett optimalt sätt. Utskottets arbete grundar sig på utredningarna från år 2012 om behovet av specialistläkare och vårdpersonal samt akademiska specialarbetare på lång sikt (fram till år 2025). Enligt strategin ska forskningen på HNS inriktas så att - då den är framgångsrik - leder till grundläggande ny kunskap och därigenom till förbättrad diagnostik och vård. Enligt en undersökning har HNS under de senaste 11 åren tagit i bruk en ny förbättring som relaterar till det egna forskningsarbetet om patientundersökning eller vård oftare än en gång i veckan (över 700 st. under en period på 11 år). Över 91,4 % av dem som ansvarar för sjukvården på HNS bedömde att forskningsarbetet förbättrar personalens yrkesskicklighet, 87,4 % ansåg att det gör sjukvården mer verkningsfull och 82,6 % ansåg att det hade höjt produktiviteten i verksamheten. Klinisk medicinsk forskning är en nödvändig förutsättning för att HNS tjänster ska hållas uppdaterade i medicinskt avseende och motsvara förväntningarna från distriktets kommuner och, till vissa delar,

9 befolkningen i hela landet. Därför är det mycket viktigt att trygga betingelserna för forskningsarbetet även framöver. På Terkkos webbplats (http://www.terkko.helsinki.fi/helsinkischolarchart/?articles). publiceras vetenskapliga publikationer från Mejlans sjukhuscampus. Webbplatsen uppdateras en gång om dygnet. Informationen om det forskningsarbete som görs inom HNS torde bli allt viktigare i framtiden när patienterna kan välja vårdställe och kanske tar fasta på hur väl man i de olika sjukhusen tillämpar senaste medicinska rön. HNS ersättning från staten för extra kostnader i anslutning till läkar- och tandläkarutbildning uppgick till 19,4 milj. euro och den statliga ersättningen för läkarutbildningen var ca 2,1 milj. euro. Hur medlen disponerades visas i figuren Disponering av statens anslag för forskning och undervisning år Ersättningen täcker dock inte ens närapå de direkta kostnaderna för utbildningen. Utöver de direkta kostnaderna uppstår avsevärda indirekta kostnader genom att den verksamhet som utbildningen anknyter till bromsas upp. Utifrån tidigare ekonometriska kalkyler kan man uppskatta att HNS satsningar på läkar- och specialistläkarutbildningen uppgår till närmare 60 milj. euro på årsnivå. En stor del av kostnaderna för den medicinska och odontologiska utbildningen faller i dag alltså på kommunerna. Detta avviker från praxis inom annan universitetsutbildning. Inom andra sektorer svarar staten för kostnaderna för universitetsutbildning. Av läroinrättningarna erhöll HNS sammanlagt 0,6 milj. euro i ersättning för praktik i den kliniska fasen av skötarutbildningen. Det finns inga beräkningar över hur väl ersättningen täcker kostnaderna. Den statliga finansieringen för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå är den viktigaste enskilda finansieringskällan för forskningen på HNS. Finansieringen uppgick till totalt euro, varav projekt beviljades euro och erva-forskningsutskottet euro. Eftersom projekten pågår i flera år varierar de beviljade och disponerade beloppen varje år. År 2013 beviljades statlig finansiering för 119 st. forskningsprojekt. HNS direkta externa finansiering uppgick till ca 0,8 milj. euro (0,9 milj. euro år 2012). Av detta var EU-finansieringens andel 0,4 milj. euro (0,4 milj. euro år 2012), Finlands Akademis andel 0,3 milj. euro och Tekes-finansieringens andel 0,1 milj. euro (0,3 milj. euro år 2012).

10 Ekonomi År 2013 ökade HNS verksamhetskostnader måttligt. Tack vare anpassningsåtgärderna i slutet av året underskred de bindande nettokostnaderna budgeten med 1,3 milj. euro (0,1 %) och de bindande nettokostnaderna ökade med 1,6 % jämfört med föregående år. Över 60 % av HNS:s verksamhetskostnader utgörs av personalkostnader och den behärskade uppgången till följd av anpassningsåtgärder inverkade på kostnadsutvecklingen i hela samkommunen. Den jämförbara uppgången av personalkostnaderna jämfört med året innan var 1,8 %. I siffran har beaktats en ändring av beräkningsgrunderna för semesterlönskulden som ingår i bokslutet för Verksamhetskostnaderna ökade i sin tur med 2,8 % jämfört med året innan när utvidgningen av akutvårdsverksamheten från och med början av 2013 samt den ovan nämnda ändringen i sättet att beräkna semesterlöneskulden beaktas. HNS-samkommunens resultat för räkenskapsperioden visar ett överskott på 10,6 miljoner euro. Till räkenskapsperioden hänför sig engångskostnader om 5,2 miljoner euro till följd av omvärderingen av patientförsäkringsbeståndet. Under eget kapital bokfördes direkt 3,5 miljoner euro i ändring av patientförsäkringsreserveringen som hänför sig till tidigare

11 räkenskapsperioder. Tack vare överskottet 2013 förbättrades HNS:s balansstruktur, underskottet i balansräkningen minskade från 9,8 miljoner euro till 2,7 miljoner euro. Resultaträkning euro BS 2013 BU 2013 Diff.-% BS 2013/ BU 2013 BS 2012 Förändr.-% BS 2013/ BS 2012 Verksamhetsintäkter totalt ,6 % ,9 % Försäljningsintäkter ,6 % ,3 % Medlemskommunernas betalningsandelar ,2 % ,1 % Övriga serviceintäkter ,0 % ,4 % Övriga försäljningsintäkter ,9 % ,6 % Statlig undervisnings- och forskningsersättning ,7 % ,8 % Avgiftsintäkter ,8 % ,1 % Understöd och bidrag ,3 % ,4 % Övriga verksamhetsintäkter ,3 % ,5 % Verksamhetskostnader totalt ,9 % ,1 % Personalkostnader ,4 % ,5 % Köpta tjänster ,3 % ,0 % Material, förnödenheter och varor ,0 % ,2 % Understöd sammanlagt ,0 % ,1 % Övriga verksamhetskostnader ,0 % ,4 % Driftsbidrag ,8 % ,7 % Finansiella intäkter och kostnader ,7 % ,0 % Årsbidrag ,3 % ,4 % Avskrivningar och nedskrivningar sammanlagt ,3 % ,8 % Räkenskapsperiodens resultat ,9 % ,8 % VERKSAMHETSKOSTNADER OCH AVSKRIVNINGAR TOT ,7 % ,3 % BINDANDE NETTOKOSTNADER ,1 % ,6 % Investeringar År 2013 uppgick de totala investeringarna till 132,1 milj. euro. För investeringar, inklusive affärsverk, reserverades 148,4 milj. euro i den ursprungliga budgeten, men på grund av åtskilliga ändringar och fördröjningar i projekten beslutade fullmäktige att justera beloppet till 129,1 milj. euro. Kostnaderna för ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus och några andra stora investeringar under 2013 översteg dock i slutet av november det prognostiserade beloppet och den reviderade budgeten överskreds med 5,2 milj. euro för resultatområdenas del. Balansenheternas och affärsverkens investeringar underskred

12 den reviderade budgeten och på hela HNS nivå var uppgick överskridningen till 3,0 milj. euro. Nybyggenas och saneringsbyggenas andel av investeringarna uppgick till 88,7 milj. euro. Utöver de stora byggnadsprojekten som exempelvis Mejlans tornsjukhus och tilläggsbyggnaden till Jorv sjukhus gjordes investeringar enligt projeltprogrammet även i ny medicinsk utrustnings- och informationsteknik, system för verksamhetsstyrning, grundläggande apparater inom patientvården och ombyggnad av sjukhuslokaliteter, reparationer av fuktskador och övriga reparationer och utveckling av stödtjänstverksamheten. Investeringarna stöder effektiviseringen av vård- och stödprocesserna och stärker därigenom konkurrenskraften i förhållande till andra tjänsteproducenter. Under verksamhetsåret slutfördes bl.a. Hyvinge sjukhus endoskopienhets projekt, sanerings- och utbyggnadsprojektet av första våningen i Kliniken för cancersjukdomar samt ändringsarbetena för barnpsykiatrin på Barnmorskeinstitutets sjukhus. Planeringen av och finansieringslösningarna av de nya projekten på kampus i Mejlans, dvs. Barnsjukhuset samt Traumacentret och Cancercentret framskred enligt plan. I investeringarna i undersöknings- och behandlingsutrustning låg fokus på att säkerställa en tillräcklig och modern apparaturkapacitet för cancersjukdomar och hjärtsjukdomar samt bilddiagnostik med stöd av senaste teknik. År 2013 investerades närmare 28 milj. euro i sjukvårdsdistriktens och affärsverkens undersöknings- och vårdapparater samt hjälpmedel. IT-förvaltningens investeringar i patientdata- och stödsystem, verksamhetsstyrnings- och rapporteringssystem samt grundläggande IT-tjänster uppgick till cirka12 milj. euro. Finansiering Samkommunen tog inte ett nytt långfristigt lån under räkenskapsperioden trots att en reservering för ett lån om 60 miljoner euro ingick i budgeten. Amorteringar av lånen gjordes för 9,3 milj. euro. Kassalikviditeten var 19,6 dagar. Soliditetsgraden var 40,1 %, vilket var förenligt med det uppställda målet. Nettofinansieringskostnaderna (13,0 milj. euro) underskred den ursprungliga budgeten med 1,7 milj. euro och den reviderade budgeten med 0,3 milj. euro. Medelräntan för samkommunens låneportfölj var under 2013 cirka 1,3 % (2012 1,9 %) och medelräntan på penningmarknadsplaceringar var 0,5 % (2012 0,9 %). I slutet av 2013 uppgick HNS lån till 214,9 miljoner euro och penningmedlen till 101,3 miljoner euro. På bokslutsdagen var 32 % av ränteriskerna för samkommunens låneportfölj säkrade. Nettolånen, där samkommunens kortfristiga likvida placeringar beaktas, var till ca 60 % säkrade mot ränterisken. Personal

13 HNS personalpolitiska riktlinjer drogs upp 2013 i samarbete med arbetsgivaren och personalrepresentanterna. Riktlinjerna beskriver principer med vilka HNS strategi i fråga om personalledning genomförs under Riktlinjerna, som antagits av HNS styrelse, bygger på strategin samt HNS värderingar och lednings- och styrningsprinciper. Utgångspunkten för de personalpolitiska principerna är att en god och solid personalpolitik är opartisk, transparent och rättvis mot alla oavsett på vilken organisatorisk enhet eller vilket område personen arbetar. De personalpolitiska riktlinjerna konkretiseras i olika åtgärdsprogram, såsom i mål- och aktionsprogrammen för avlöning, arbetshälsa, introduktion och rekrytering. Dessa måloch aktionsprogram bearbetades på HNS-nivå under året och de åtgärder som fastställdes i dem kommer att omsättas i praktiken under de närmaste åren. Personalresurserna Antalet anställda per var Jämfört med 2012 ökade antalet anställda med 13. De fast anställda utgjorde 79,2 % av hela personalen. Den fast anställda personalens procentuella andel var relativt hög och den steg med 0,8 procentenheter från året innan, även om målet på 81 % 2013 inte uppnåddes. Utvecklingen gick dock åt rätt håll. Lönekostnader och hyrd arbetskraft Tillgången på personal var god under det gångna året med undantag för några få specialiteter och flaskhalsar i vissa sjukvårdsområden. Merparten (ca 85,7 %) var heltidsanställda. De vanligaste orsakerna till deltidsarbete var partiell vårdledighet och deltidspension. Omsättningen bland fast anställda var ca 6 %, dvs. samma som på senare år. Under året avgick 461 pensioner med pension. Av dessa avgick 317 med ålderspension. Med invalidpension, fullt rehabiliteringsstöd eller delinvalidpension av gick sammanlagt 144 personer. Antalet årsverken var , vilket är 0,7 % mer än föregående år. Antalet årsverken och förändringarna i antalet följdes upp månadsvis som en del av samkommunens månads- och delårsrapportering. HNS är en attraktiv arbetsgivare. Av de nuvarande anställde skulle 83 % och av de som lämnat HNS skulle 77 % rekommendera HNS som arbetsgivare. Enligt introduktionsenkäten förhåller sig även nya medarbetare mycket positivt till arbetsgivaren: 89 % skulle rekommendera HNS och 88 % sin enhet. I enlighet med de arbets- och tjänstekollektivavtal som var i kraft år 2013 hade löneförhöjningarna inklusive ändringarna i

14 Personalens kompetens och utbildning procentsatserna för arbetsgivarens lönebikostnader en kostnadseffekt på 1,6 %. År 2012 fästes särskild uppmärksamhet vid utvecklingen av personalkostnaderna, personalens volym och antalet årsverken. HNS enheter rapporterar utvecklingen och vidtagna åtgärder varje månad och på en mer detaljerad nivå tre gånger i året till HNS ledningsgrupp. HNS styrelse och ledningsgrupp förutsatte år 2013 att cheferna ska starta nödvändiga korrigerande åtgärder för att de verksamhetsmässiga och ekonomiska mål som ställts upp för 2013 ska kunna uppnås. Samkommunen HNS erlade år 2013 totalt 1 074,0 milj. euro i löner och arvoden inklusive lönebikostnader, vilket var -0,4 % (ca 4,4 milj. euro) mindre än budgeterat. Lönekostnaderna och lönebikostnaderna ökade 2013 med ca 0,5 % jämfört med år Hyrd arbetskraft anlitades till ett belopp av 12,5 milj. euro, vilket motsvarar ca 205 årsverken. Anlitandet av hyrd arbetskraft minskade med 1,9 milj. euro jämfört med föregående år. Personalutbildningen på HNS är systematisk och grundar sig på en helhetssyn. Utbildningen syftar till att upprätthålla och utöka kompetensen på strategiskt viktiga områden. Ett mål är också att planeringen och uppföljningen av yrkesfortbildningen på alla organisationsnivåer ska grunda sig på de nationella rekommendationerna. År 2013 användes arbetsdagar för utbildning. I utbildning deltog personer, dvs. 80,3 % av personalen. Tyngdpunkten låg liksom tidigare år på yrkesfortbildning. Förmans- och ledarskapsutbildningarna fortsatte i enlighet med de fastställda riktlinjerna. Sammanlagt 983 personer deltog på kurser som riktade sig till chefer. Deltagandet i utbildningarna följdes upp, och utbildningsutbudet riktades därefter. Därtill startades ett mentorprogram för chefsarbetet och chefernas 360-graders utvärderingar och coachning konkurrensutsattes. I mentorprogrammet deltog 24 adepter och 17 mentorer. En övergripande beskrivning av stödet för utvecklingen av chefskompetensen sammanställdes. Arbetshälsa För perioden hade ett arbetshälsoprogram upprättats och utifrån detta hade en arbetshälsoplan och mål för personalledningen fastställts. HNS nya Arbetshälsoprogram blev klart år En fungerande arbetsgemenskap och kvaliteten på arbetsgemenskapen och chefsarbetet är exempel på mål som satts upp i programmet. År 2013 fortsatte man på temat "Kehu Kaveri Päivässä - Prisa en polare per dag". Sjukfrånvaron följs upp på ett heltäckande sätt både i fråga om

15 volym och orsak. År 2013 var antalet sjukfrånvarodagar 13,7 per arbetstagare. Inga förändringar inträffade i sjukfrånvaron jämfört med året innan. De vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro var sjukdom i stöd- och rörelseorganen eller andningsvägarna, psykiska orsaker och olycksfall. Det fanns stora skillnader i förekomsten av sjukfrånvaro mellan personalgrupperna och resultatområdena. I och med att HNS byggnadsbestånd blivit äldre har problemen med inomhusluften ökat, vilket försämrat personalens arbetshälsa. Utredningen och åtgärdandet av de problem med inomhusluften som personalen upplevt sysselsatte arbetsenheter, arbetarskyddet, företagshälsovården, lokaladministrationen och fastighetsunderhållet. Under året inträffade sammanlagt 941 arbetsolyckor, varav 430 skedde på vägen till eller från arbetet. Andelen olycksfallsersättningar av HNS lönesumma var ca 0,27 %, medan den enligt Kevas jämförelsestatistik varit cirka 0,31 % i genomsnitt för andra motsvarande arbetsgivare under tidigare år. Arbetssäkerhetsronder, kurser i personlig säkerhet, brandsäkerhet och första hjälpen samt olika arbetarskyddskampanjer var centrala olycksförebyggande åtgärder. Genom kurser i hur man flyttar patienter på ett ergonomiskt sätt kunde man förebygga olycksfall bl.a. vid patientlyft och -flyttningar. Möjligheterna för personer med delvis arbetsförmåga att fortsätta jobba understöddes med hjälp av arbetsarrangemang, arbetsexperiment och delinvalidpensioner. Därtill genomfördes under åren ett pilotprojekt som handlade om modellen med anpassat arbete och ekonomiskt stöd för främjandet av arbetsförmågan. Anpassat arbete innebär att man på arbetsplatsen omorganiserar arbetsuppgifterna och processerna och utformar arbetet så att det motsvarar den anställdes arbetsförmåga. I januari 2013 infördes en arbetstidsbank. Arbetstidsbanken baserar sig på frivillighet, och de personer kan ansluta sig till den vars arbetsskiftsplanering och uppföljningen av den sker i programmet Titania. Med arbetstidsbank avses ett för personalen frivilligt arrangemang för anpassning av arbets- och fritid till varandra. Via den kan man långsiktigt låna eller spara arbetstidsersättningar i pengar som konverterats till fritid enligt fastställda regler och kombinera dem med andra ledigheter enligt överenskommelse med chefen. HNS strävar efter att underlätta arbetsresor och skötseln av ärenden under arbetsdagen på flera sätt. En allmän riktlinje är att gynna kollektivtrafiken: HUS utvecklar systemet med resebiljetter och förhållandena för kollektivtrafiken i huvudstadsregionen i samarbete med HRT. Som stöd för utvecklingsarbetet genomfördes våren 2013 en arbetsreseenkät bland samtliga anställda. Utifrån enkäten utarbetades en mobilitetsplan

16 tillsammans med HRT. Tidtabellen för åtgärderna i planen planerades till åren Styrgruppen på HNS-nivå för projektet Ett rökfritt sjukhus uppdaterade aktionsprogrammet för projektet och gjorde upp preciserande anvisningar och planer. I resultatområdena tillsattes lokala arbetsgrupper för att främja verksamheten för ett rökfritt sjukhus. Utfall för bindande mål Bindande nettokostnader Intäkts-/kostnadsgrupp (1 000 euro) Målet för ekonomiplaneperioden är en balanserad ekonomi. Det för år 2013 uppställda resultatmålet var ett underskott på 7 milj. euro. Samkommunen HNS resultat blev ett överskott på 10,6 milj. euro, dvs. för år 2013 uppnåddes det bindande resultatmålet. Det andra bindande målet var nettokostnaderna, vilket gör det möjligt att beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. När resultatmålet är noll, är de bindande nettokostnaderna lika med medlemskommunernas betalningsandel (= den specialiserade sjukvårdens fakturering av medlemskommunerna). När resultatet för år 2013 hade budgeterats till -7 milj. euro, var de bindande kostnaderna medlemskommunernas betalningsandel i den ursprungliga budgeten 1 405,5 milj. euro + 7 milj. euro = 1 412,5 milj. euro. I bokslutet för år 2013 redovisas medlemskommunernas betalningsandel 1 421,7 milj. euro - 10,6 milj. euro = 1 411,2 milj. euro i bindande kostnader. De bindande nettokostnaderna underskred budgeten med ca 0,1 %, och därmed uppnåddes målet. Utfallet i de bindande nettokostnaderna och en jämförelse med föregående år och med budgeten visas i tabellen nedan: BS 2012 BU 2013 Ursprunglig BU 2013 ändrad BS 2013 Differens BS 2013/ BU 2013 ändrad Förändring BS 2013/ BS 2012 Verksamhetskostnader räntekostnader övriga finansiella kostnader avskrivningar = Verksamhetskostnader övriga försäljningsintäkter avgiftsintäkter understöd och bidrag övriga verksamhetsintäkter ränteintäkter övriga finansiella intäkter = Verksamhetens nettokostnader Försäljningsintäkter från sjukvårdsverksamheten Bindande nettokostnader

17 Förändr. % jämfört med föreg. år 1,6 % Differens-% jfr. med ursprunglig budget -0,1 % Som bindande mål i finansieringsbudgeten uppställdes maximibeloppet av ökningar och minskningar i långfristiga lån samt nettoförändringarna i utlåningen. De bindande målen i finansieringsbudgeten ändrades två gånger under året, i juni och i december, på fullmäktiges beslut. Utfallet i de bindande målen i finansieringsbudgeten samt den ursprungliga och de reviderade budgeterna visas i tabellen nedan: BS 2012 BU /2012 BU /2013 BU /2013 BS 2013 Bindande mål (milj. euro) Ökning av långfristiga lån 40,0 60,0 60,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga lån -10,5-9,3-9,3-9,3-9,3 Förändringar i utlåning, netto -5,6-7,8-8,5-6,6-6,5 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE Under 2013 lyfte samkommunen HNS inte det lån som ingick i den ursprungliga budgeten. HNS beslöt att sänka målet för kassalikviditeten: i fortsättningen är målet dock att likviditeten mätt i dagar ska vara minst 15 dagar. Ökningen i långfristiga lån motsvarade den reviderade budgeten. Amorteringar på lån gjordes i enlighet med den ursprungliga budgeten. Nettoförändringarna i utlåningen uppgick till -7,8 milj. euro i den ursprungliga budgeten. HYKSin kliiniset palvelut Oy behövde finansiering för att starta verksamheten och förbättra verksamhetsbetingelserna. HNS fullmäktige beslöt att teckna 0,7 milj. euro i ett av bolaget emitterat konvertibelt kapitallån på 1,0 milj. euro, dvs. i proportion till ägarandelen. På grund av ovan nämnda ändrade fullmäktige finansieringsbudgeten i juni så att förändringarna i utlåningen fick vara högst -8,5 milj. euro. I december preciserades den budgeterade utlåningen ytterligare och fullmäktige godkände en nettoförändring på högst -6,6 milj. euro i utlåningen. Ändringen berodde på att HNS-Fastigheter Ab sänkte sin uppskattning av lånebehovet från 9,3 milj. euro till 7,4 milj. euro. Nettoförändringarna i utlåningen utföll i enlighet med den reviderade budgeten. Bindande mål för investeringarna var det sammanlagda beloppet för samkommunens investeringar, inkl. små utrustnings- och byggprojekt. Alla enskilda projekt med en kostnadskalkyl på minst 10 miljoner euro är dock bindande per projekt.

18 Enligt bokföringen över anläggningstillgångar 2013 uppgick sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas,byggnadsprojekt, medicinsk utrustning och andra förvärv till ,92 euro. Vid budgetrevideringen i december 2013 sänktes det maximala beloppet av investeringar och därmed överskreds det bindande målet. Jämfört med den reviderade budgeten var utfallet av investeringar 105,0 %. Balansenheten Hjälpmedelscentralens investeringar uppgick till ,46 euro, vilket motsvarar ett utfall på 91,7 % mot den reviderade budgeten. Balansenheten IT-förvaltning gjorde investeringar för ,88 euro (utfall 90,8 %). Det bindande målet underskreds för bägge balansenheterna. Utfallet av investeringarna samt budgetavvikelsen enligt de organ som beslutar om bindningsnivån visas i tabellen nedan. Organ som besluter om bindningsnivån (1 000 euro) FULLMÄKTIGE Kostnadskalkyl och ändringar i den Föreg. års användn. FR.O.M. PROJEKTSTARTEN 2013 Ursprunglig budget Budgetändringar Efter budgetändringar Använt av kostnadskalkylen Utfall Differens Resultatområdenas investeringar Balansenheternas investeringar IT-förvaltning Hjälpmedelscentralen TOTALT Affärsverken HNS TOTALT FULLMÄKTIGE Resultatområdenas projekt > 10 milj. euro - Saneringen av Mejlans tornsjukhus Mejlans, underjordisk servicegård Tilläggsbyggnad för jouren vid Jorv sjukhus Sanering och utvidgning av Kvinnoklinikens tillbyggnad Nybyggnad för psykiatri och rehabilitering vid Lojo sjukhus AFFÄRSVERKENS DIREKTIONER - HNS-Apotek HNS-Bilddiagnostik HUSLAB

19 - Ravioli HNS-Desiko HNS-Logistik HNS-Servis Sjukvårdsområdena Som bindande ekonomiska mål för sjukvårdsområdena fastställdes de bindande nettokostnaderna. Utfallet i de bindande nettokostnaderna per sjukvårdsområde visas i tabellen nedan: Sjukvårdsområde (1 000 euro) Bindande nettokostnader BS 2012 BU 2013 BS 2013 Differens Differens, % HUCS sjukvårdsområde ,0 % Hyvinge sjukvårdsområde ,8 % Lojo sjukvårdsområde ,8 % Västra Nylands sjukvårdsområde ,1 % Borgå sjukvårdsområde ,1 % Sjukvårdsområdena totalt ,0 % Det ursprungligen budgeterade resultatet för sjukvårdsområdena var ett underskott på 5,8 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 10,1 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat per sjukvårdsområde presenteras i tabellen nedan. Sjukvårdsområdenas resultat omfattar erhållna och givna kundkrediteringar, tilläggsdebiteringen för patientförsäkringen och återbäringen från koncernförvaltningen. Räkenskapsperiodens resultat (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 BS 2013 HUCS sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde Sjukvårdsområdena totalt Därtill uppställdes som produktivitetsmål för sjukvårdsområdena 1,5 %, med undantag för Västra Nylands sjukvårdsområde där produktivitetsmålet var 1 %. För den somatiska produktionens del mäts produktiviteten med kostnadsindikatorn för DRG-poäng (euro/drg-poäng) och med indikatorn för arbetets produktivitet (DRG-poäng/årsverke). Utfallet av produktivitetsmålet visas i tabellerna och graferna nedan: Resultatområde Arbetets produktivitet DRG-poängkostnad (deflaterad)

20 DRG-poäng /årsv 1-12/2012 DRG-poäng/å rsv 1-12/2013 Ändrings-% poäng/årsv Euro/ DRG-poäng (* 1-12/2012 Euro/ DRG-poäng 1-12/2013 Ändrings-% Euro / DRG-poäng HUCS svo 187,0 188,8 1,0 % 750,0 741,2-1,2 % Västra Nylands svo 194,4 201,1 3,4 % 641,3 633,3-1,3 % Lojo svo 195,2 203,7 4,4 % 681,4 671,0-1,5 % Hyvinge svo 204,6 203,8-0,4 % 627,8 632,3 0,7 % Borgå svo 212,4 216,1 1,7 % 615,9 618,5 0,4 % HUS-nivå 189,9 192,0 1,1 % 727,7 720,8-0,9 % *) Prisindexet för offentliga utgifter, förändringskoefficient 1,017 (Statistikcentralen ) Balansenheterna Det bindande ekonomiska målet för balansenheten Hjälpmedelscentralen i relation till fullmäktige är ett nollresultat för räkenskapsperioden. Det bindande målet för balansenheten IT-förvaltning är ett underskott på 1,2 milj. euro. Underskottet för balansenheten IT-förvaltning uppkom genom kostnaderna för projektet Apotti, bland annat 0,5 milj. euro för medlemskommunernas gemensamma projektbyrå. Hjälpmedelscentralen nådde inte upp till den verksamhetsvolym som skulle ha behövts för ett nollresultat och redovisar ett underskott på ca 0,3 milj. euro. IT-förvaltningens resultat var 3,1 milj. euro. Båda enheterna uppnådde det uppställda produktivitetsmålet. Utfallet av de bindande målen (1 000 euro) BS 2012 Räkenskapsperiodens resultat *) Produktivitetsmål, % Uppdaterad BU 2013 BS 2013 BU 2013 BS 2013 Hjälpmedelscentralen ,5 % 5,6 % IT-förvaltning ,5 % 1,8 % BALANSENHETER TOT *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar samt återbäring av samförvaltningens överskott. BS 2012: resultatet omfattar ändringen i sättet att bokföra semesterlöneskuld. Affärsverken och resultatområdena Hjälpmedelscentralen tog upp långfristiga lån på 1,0 milj. euro och amorterade lån till ett belopp av milj. euro. IT-förvaltning upptog inga långfristiga lån. Balansenheterna betalar ingen ränta på grundkapitalet. Som bindande ekonomiska mål för affärsverken och resultatområdena uppsattes ett nollresultat för

FULLMÄKTIGE 16 16.06.2010 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 13/02/06/01/10/2010 FMGE 16

FULLMÄKTIGE 16 16.06.2010 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 13/02/06/01/10/2010 FMGE 16 FULLMÄKTIGE 16 16.06.2010 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 13/02/06/01/10/2010 FMGE 16 Bokslutet liksom även koncernbokslutet skall upprättas före utgången av mars månad det år som följer på räkenskapsåret

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 21.10.2011 SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 Innehåll 1 VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 2 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Godkänd av srytelsen 26.3.2012 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Verkställande direktörens översikt 1 2. Väsentliga händelser

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017

Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Förvaltning 24.11.2014 Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden

Läs mer

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015 Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 3.12.2012 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2013

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

HELSINGFORS OCH NYLANDS FÖREDRAGNINGSLISTA 2/2014 1 (65) SJUKVÅRDSDISTRIKT. Biomedicum, Helsingfors, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8, Helsingfors

HELSINGFORS OCH NYLANDS FÖREDRAGNINGSLISTA 2/2014 1 (65) SJUKVÅRDSDISTRIKT. Biomedicum, Helsingfors, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8, Helsingfors HELSINGFORS OCH NYLANDS FÖREDRAGNINGSLISTA 2/2014 1 (65) FULLMÄKTIGE TID 11.12.2014 kl. 09:00 PLATS Biomedicum, Helsingfors, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8, Helsingfors ÄRENDEN 1-15 Ärende Rubrik

Läs mer

BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009

BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Styrelsen 8.3.2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 1 Verkställande direktörens översikt...6 2 SAMKOMMUNENS UPPGIFT OCH ORGANISATION...8 2.1 Förtroendemannaorganisationen...8

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011-2013

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011-2013 FULLMÄKTIGE 35 15.12.2010 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011-2013 240/02/02/00/01/2010 FMGE 35 I budgeten anges samkommunens mål under ekonomiplaneringsperioden och framläggs de resurser

Läs mer

Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017

Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Förvaltning 24.11.2014 Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden under

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

2012 personalberättelse

2012 personalberättelse 2012 personalberättelse innehåll 3 Utveckling, kompetens, växelverkan och arbetshälsa 4 Tillräcklig personal och rekrytering 10 Interaktivt ledarskap 12 Personalens kompetens 15 Arbetshälsa och arbetarskydd

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012

BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Fullmäktige 12.6.2013 BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Del 1 (2) Godkänd av styrelsen 25.3.2013 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Verkställande direktörens översikt 1 2. Väsentliga

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Fullmäktige 15.12., BILAGA 5 BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 1 (3): Samkommunen samt bilagor Styrelsen 7.12. 1 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2012 2014

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 VNSNAMND 41/2010 Enligt HNS koncernlednings kompletterande budgetdirektiv 1.9.2010 skall respektive sjukvårdsområde

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2010-2012

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2010-2012 FULLMÄKTIGE 54 15.12.2009 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2010-2012 451/02/02/00/01/2009 FMGE 54 I budgeten fastställs samkommunens mål för ekonomiplanperioden och anges de tillgängliga

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013 HELSINGFORS OCH NYLANDS Fullmäktige 13.12.2012, BILAGA 6 SJUKVÅRDSDISTRIKT Fullmäktige godkänt 13.6.2012 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014. Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014. Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 7.12.2011 1 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR

Läs mer

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 NÄMNDEN FÖR BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE 9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 BORGÅNÄM 9 Genom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts tidsbestämda direktiv 11/2010 har

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Överbeläggningsavgift och förhandsmeddelande

Överbeläggningsavgift och förhandsmeddelande FULLMÄKTIGE 14 31.03.2009 ÖVERBELÄGGNINGSAVGIFTER 2008 OCH UTVECKLING AV ÖVERBELÄGGNINGSFÖRFARANDET 79/02/05/00/2009 FMGE 14 Bakgrunden till överbeläggningsförfarandet (tidigare bötesdagsförfarandet till

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Styrelsen 11.12.2014 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER

Läs mer

Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2011 2011 2010 2009 1. ORDINARIE VERKSAMHET

Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2011 2011 2010 2009 1. ORDINARIE VERKSAMHET Nylands svenska ungdomsförbund r.f. Resultaträkning 01.01-31.12.2011 Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2011 2011 2010 2009 1. ORDINARIE VERKSAMHET 1.1 UTBILDNINGS- OCH STUDIEVERKSAMHET Understöd 2000,00 0,00

Läs mer

Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ)

Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ) Sida 1 av 11 Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ) Helåret 2009 Koncernens nettoomsättning ökade med ca 6% och uppgick till 4454 (4196) tkr. Koncernens resultat efter skatt uppgick till -926

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL

PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL HELSINGFORS OCH NYLANDS 1/6 PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL 1 INLEDNING 2 MÅLSÄTTNING 3 BESKRIVNING AV ARBETSSÄTTET 4 MELLANRAPPORT 4.1 Besöksstatistik 4.2 Personalresurser

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap Bolagsordning Firma och hemort 1 Bolagets firma är på finska Keskinäinen työeläkevakuutusyhtiö Varma, på svenska Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma och på engelska Varma Mutual Pension Insurance

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:1 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fusion av de vilande bolagen Leasingaktiebolaget Garnis, Västra Servicegruppen Aktiebolag och Vecura AB Föredragande landstingsråd: Catharina

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Vid stämman var de aktieägare som framgår av den vid stämman fastställda röstlängden närvarande eller representerade.

Vid stämman var de aktieägare som framgår av den vid stämman fastställda röstlängden närvarande eller representerade. :S Tid: Plats: Närvarande: [dag] kl. [tid] [plats] Vid stämman var de aktieägare som framgår av den vid stämman fastställda röstlängden närvarande eller representerade. 1 ÖPPNANDE AV STÄMMAN [Närvarande

Läs mer

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 3 (3): Stödtjänstenheterna

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 3 (3): Stödtjänstenheterna BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015 Osa 3 (3): Stödtjänstenheterna Hallitus 3.12.2012 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2013 2015 Innehåll Del 1 (3): Samkommunen

Läs mer

Oy Apotti Ab Affärsplan

Oy Apotti Ab Affärsplan 1 Oy Apotti Ab Affärsplan Version 2.00 7.5.2015. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bolagets strategiska mål... 4 3 Bolagets verksamhetsidé och vision samt affärsidé... 5 3.1 Verksamhetsidé och

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTS OM VERKSAMHETEN VID KILJAVAN SAIRAALA OY FORTSÄTTER

ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTS OM VERKSAMHETEN VID KILJAVAN SAIRAALA OY FORTSÄTTER FULLMÄKTIGE 22 16.06.2010 ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTS OM VERKSAMHETEN VID KILJAVAN SAIRAALA OY FORTSÄTTER 790/P11/117/2006 FMGE 22 Bakgrund Kiljavas sjukhusbyggnad blev klar år 1938 och den har en våningsyta

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer