FULLMÄKTIGE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE /02/06/01/10/2010 FMGE 16

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FULLMÄKTIGE 16 16.06.2010 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 13/02/06/01/10/2010 FMGE 16"

Transkript

1 FULLMÄKTIGE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE /02/06/01/10/2010 FMGE 16 Bokslutet liksom även koncernbokslutet skall upprättas före utgången av mars månad det år som följer på räkenskapsåret och lämnas till revisorerna för granskning. Efter revisionen ska bokslutet föreläggas fullmäktige för behandling före utgången av juni månad. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för en samkommun balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Vid upprättandet av bokslutet tillämpas förutom kommunallagen och bokföringslagen även Arbets- och näringsministeriets bokföringsnämnds kommunsektions allmänna anvisningar om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse, koncernbokslut och noter samt allmänna anvisning om behandling av affärsverk i bokföringen. Enligt kommunallagen ska affärsverkens direktioner besluta om affärsverkets bokslut innan styrelsen godkänner samkommunens bokslut och verksamhetsberättelse. De av affärsverkens direktioner godkända och undertecknade boksluten och verksamhetsberättelserna jämte noter finns till påseende på sammanträdet. Koncernbokslutet upprättas som en sammanställning av moderbolagets och dotterbolagens resultaträkningar, balansräkningar och noter till dem. I koncernbokslutet skall dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen, i vilken anskaffningen och användningen av kommunkoncernens medel under räkenskapsperioden utreds. Budgeten för 2009 och ekonomiplanen för godkändes vid fullmäktiges sammanträde den 17 december Fullmäktige beviljade den 11 november 2009 en överskridningsrätt på 42,36 miljoner euro av det bindande målet för verksamhetskostnaderna (samkommunens externa verksamhetskostnader exklusive affärsverken, inklusive köp från affärsverk och dotterbolag). Den föreslagna överskridningsrätten grundade sig på den årsprognos som framlades i oktober De sammanlagda verksamhetskostnaderna stannade 2,8 miljoner euro under prognosen. Samkommunen HNS:s bokslut och verksamhetsberättelse följer till innehållet uppställningen i budgeten för De strategiska målen presenterades grupperade enligt de fyra perspektiven i styrkortet: kunden och samhälleliga verkningar, ekonomin, processerna och strukturerna samt personal, begåvning och

2 Bindande mål ledning. I driftsbudgeten presenterades de centrala målen för verksamheten och ekonomin, ovannämnda fyra perspektiv i styrkortet och riktlinjerna för FoU-verksamheten per sjukvårdsområde samt uppställdes målen för vart och ett av de nio affärsverken och för resultatområdena HNS-Lokalcentralen och Koncernförvaltning. Dessutom fastställdes mål för HNS:s två dotterbolag, HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Affärsverkens budgeter utgjorde en del av samkommunens budget. I verksamhetsberättelsen presenteras de centrala utfallen för verksamheten och ekonomin per sjukvårdsområde samt för resultatområdena HNS-Lokalcentralen och Koncernförvaltning. De strategiska målen och utfallen för dem presenteras utifrån styrkortets fyra perspektiv. I samkommunens och i affärsverkens verksamhetsberättelser presenteras utfallen för de centrala målen för verksamheten och ekonomin samt utfallen för målen i styrkortet. I verksamhetsberättelsen ges även en uppskattning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt en redogörelsen för ordnandet av den interna kontrollen. I den del som berör koncernens verksamhet och ekonomi presenteras även utfallet för dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin. Bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2009 finns i bilaga 2 till föredragningslistan och den separata Personalberättelsen finns i bilaga 3. Fullmäktige fastställde den 17 december 2008 som bindande anslagsmål i driftsbudgeten samkommunens externa verksamhetskostnader exklusive affärsverken men inklusive köp från affärsverk och dotterbolag. Även ordnandet av brådskande och icke-brådskande vård inom de tidsgränser som förutsätts och stadgas i lag uppställdes av fullmäktige som bindande mål. De bindande målen för sjukvårdsområdena var deras resultatmål och produktivitetsmål. Bindande mål i investeringsbudgeten var samkommunens investeringar sammanlagt, exklusive affärsverken. Anslagen för projekt på minst 10 miljoner euro fastställs separat för varje projekt. De bindande målen i finansieringsbudgeten var förändringen i de långfristiga lånen samt ökningen av utlåningen till dotterbolag. De bindande målen för affärsverken i samkommunens budget var det för varje affärsverk särskilt fastställda produktivitetsmålet, den tillåtna förändringen i prisnivå och det belopp affärsverket

3 redovisar som ersättning för det kapital samkommunen har placerat i affärsverket (ränta 3 %). Servicemål Servicemål Antalet producerade DRG-produkter överskred budgeten med 10,1 procent. De antalsmässigt vanligaste DRG-produktifierade behandlingarna inom HNS år 2009 var dialysbehandling, strålbehandling av cancer i bröstkörtel, strålbehandling av cancer i manliga könsorgan, diagnostisk åtgärd på huvud, nacke eller centrala nervsystemet, diagnostisk åtgärd på rörelseapparaten, diagnostisk åtgärd på gastrointestinalkanalen och komplikationsfri vaginal förlossning. Deras andel uppgick till 27 procent av samtliga produkter (totalt produkter). Totalfaktureringen för de 25 vanligaste NordDRG-produkterna utgjorde cirka 25 procent av totalfaktureringen för DRG-produkter (alla DRG-produkter totalt 859,0 miljoner euro). År 2008 var faktureringen för de 25 vanligaste DRG-produkterna 205,2 miljoner euro (24,4 %) och totalfaktureringen 840,9 miljoner euro. De psykiatriska (inkl. barn- och ungdomspsykiatri) vårddagarnas ( vårddagar) andel var 93 procent av samtliga fakturerbara vårddagar (exkl. överanvändningsdagar, totalt vårddagar). Den systematiska betoningen av öppenvård i den psykiatriska vården har minskat behovet av avdelningsvård, vilket visar sig i en minskning med cirka vårddagar jämfört med föregående år. Antalet boendeservicedagar och familjevårddagar uppgick till sammanlagt vårddagar (9 300 vårddagar år 2008). Minskningen beror på att boendeservicen och familjevården i allt högre grad överförts till primärvården. Vårdtjänster till medlemskommuner och övriga betalare totalt Produkter (antal) BS 2008 BU 2009 BS 2009 Avvikelse Avvikels % e % BS09/BS 08 BS09/BU ,4 % 10,1 % NordDRG-produkt er Vårddagar ,0 % -2,7 % Öppenvårdsbesök ,6 % 1,8 % *) I vårddagarna ingår psykiatriska vårddagar och rehabiliteringsvårddagar samt vårddagar för andningsförlamade patienter. Avgift för överanvändning Antalet överanvändningsdagar uppgick för samtliga betalare till ( dagar år 2008) fram till den 1 september Sammanlagt fakturerades samtliga betalare 5,7 miljoner euro överanvändningsavgifter, varav på fullmäktiges beslut 10 procent,

4 dvs. 0,517 miljoner euro, återbetalades till medlemskommunerna i december. Fördröjd förflyttning, rapportering av antalet patienter och dagar fr.o.m Fullmäktige beslutade den 11 juni 2009 att slopa förfarandet med överanvändningsavgift och införa en ersättande modell. Vid ingången av september 2009 infördes rapportering av antalet fördröjda patientförflyttningar samt antalet fördröjningsdagar per månad, sjukvårdsområde, resultatenhet och kommun. Som ett led i uppföljningen av antalet fördröjda patientförflyttningar startade en beredning av anvisningar för vårdkedjan. Vid HNS vårdades år 2009 sammanlagt olika personer (olika personnummer) från medlemskommunerna. Antalet vårdade personer ökade med 1,5 procent från året innan, medan invånarantalet i medlemskommunerna ökade med 1,0 procent. Det sammanlagda antalet olika personer (samtliga betalare medräknade) som vårdades vid HNS var Jämfört med år 2008 var ökningen och jämfört med år 2007 var ökningen anställda. Vårdtillgång och väntetider till vård Målen för intagning till brådskande och icke-brådskande vård inom de i lagen fastställda tidsgränserna nåddes ännu inte år I slutet av året väntade sammanlagt patienter på vård, varav var invånare i medlemskommunerna (motsvarande siffror var och ). Antalet patienter som hade väntat över sex månader var 1 896, varav var bosatta i medlemskommunerna (motsvarande siffror var 625, varav 532 i medlemskommunerna). I slutet av året hade patienter väntat på behandling för ögonsjukdom i mer än 6 månader; inom ortopedin var motsvarande antal 124, inom hals-, näs- och öronsjukdar 120 och inom barnkirurgi 87 patienter. Den 1 juni 2009 behandlade styrelsen den till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården lämnade utredningen om utfallet av tillgången till vård per Intagningen till vård kunde bringas till den lagstadgade nivån med hjälp av köptjänster samt merarbete på kvällar och lördagar. Tillgången till vård hade på våren 2009 genom de i utredningen återgivna åtgärderna i praktiken nått den nivå som lagen föreskriver. Likaså hade hanteringen av remisser och starten för bedömning av vårdbehovet blivit avsevärt snabbare. Efter semesterperioden 2009 vände antalet väntande på vård återigen uppåt i en jämn ökning. En bidragande orsak till detta var beredskapen för intensivvård av H1N1-patienter i slutet av året samt att detta ledde till att elektiva operationer sköts fram. HUCS sjukvårdsområde hade i oktober 2009 berett en specificerad plan för att ännu under slutet av 2009 behandla patienter som väntat

5 på vård i mer än sex månader inom områdena ögonsjukdomar, öron-, näs- och halssjukdomar samt ortopedi och urologi. Inom specialområdena ortopedi samt öron-, näs- och halssjukdomar lyckades man få ner antalet väntande, medan antalet väntande inom specialområdet ögonsjukdomar var stort ännu i slutet av året. Styrelsen godkände den 30 november 2009 ett förslag om införande av servicesedel inom specialiteten ögonsjukdomar vid HUCS sjukvårdsområdes operativa resultatenhet. I detta pilotprojekt ges patienterna en servicesedel till starroperation och efterkontroll eller till poliklinisk behandling och uppföljning av glaukom. Remissvolymer Det kumulativa antalet ursprungliga remisser och jourbesök från samtliga remittenter minskade med jämfört med år 2008; i slutet av år 2009 var antalet kumulativa remisser och jourbesök Antalet elektiva, ursprungliga remisser, st., var 7,2 procent färre än det kumulativa antalet år Antalet remisser från hälsocentraler minskade jämfört med föregående år; antalet elektiva remisser från hälsocentral var färre än föregående år (-11,6 %). Antalet remisser från företagshälsovården och den privata sektorn ökade med cirka 500, men de elektiva remisserna från dessa remittenter minskade med 100. Dessutom kom sammanlagt cirka remisser från andra universitetssjukhus och centralsjukhus samt andra remittenter; det var cirka 250 fler än året innan. Minskningen av antalet elektiva remisser påverkades av en förändring i patientdatasystemet Oberons registreringspraxis för UL-undersökningar i tidig graviditet som remitterats av rådgivningarna. För dessa utskrevs inte längre remiss år Effekten av denna förändring innebar en minskning på cirka remisser enbart i HUCS sjukvårdsområde. Undervisning, forskning och utveckling Totalt fick närmare 600 studerande medicinsk eller odontologisk klinisk grundundervisning år Inom specialistläkarutbildningen utexaminerades 185 specialistläkare och 12 specialisttandläkare. Under året fick sammanlagt 3700 hälsovårdsstuderande i huvudstadsregionen praktisk undervisning ( studieveckor) inom HNS. Dessutom gavs även studerande inom andra branscher (t.ex. socialarbetare) praktisk undervisning. Inom undervisningen i hälsosektorn breddades användningen av en modell för lärare i kliniskt vårdarbete. Undervisningens kvalitet utvecklades systematiskt. Enligt responsen från de studerande hade kvaliteten på studiemiljön och studiehandledningen stigit till en utmärkt nivå (CLES medelvärde 8,28, medan det år 2008 var 7,94). År 2009 inleddes beredningen av en forskningsstrategi för HNS för åren Arbetet inleddes samtidigt med strategiplaneringen för Helsingfors universitets medicinska fakultet och utarbetades av en arbetsgrupp som utsetts i samråd mellan dessa organisationer.

6 HNS hade i genomsnitt 2 906,5 publikationspoäng som berättigar till specialstatsandel under treårsperioden , vilket gav HNS 13,7 miljoner euro i finansiering för hälsovetenskaplig forskning år En särskild styrka i forskningen är samarbetet mellan grundvetenskaperna och den kliniska forskningen, tillräckliga satsningar på akademisk forskning vid sidan av serviceverksamheten samt regional, nationell och internationell nätverksbildning och ständig utveckling av forskningen. År 2009 bildade HNS en projektportfölj som sammanställde grunduppgifterna för alla pågående utvecklingsprojekt (133 st.). Projektportföljens totalbudget var 42,6 miljoner euro. Utöver de egenfinansierade projekten pågick ett flertal projekt som finansierades staten, Tekes och EU. Av HNS:s omkostnadsanslag för 2009 beviljades 0,35 miljoner euro till 19 projekt för forskningsoch utvecklingsprojekt för utveckling av den interna verksamheten. HNS anslöt sig till det för sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus gemensamt projektet för en attraktiv och hälsofrämjande hälsovård (VeTe -projektet, ), som erhöll satlig KASTE-finansiering. Hur målen i sjukvårdsområdenas budget har uppfyllts Fullmäktige fastställde målen för sjukvårdsområdenas resultat och produktivitet i driftsbudgeten. Målet för sjukvårdsområdenas produktivitetstillväxt fastställdes till 2 procent och resultatmålet till noll. I nedanstående tabell presenteras den somatiska specialsjukvårdens produktivitet (kostnader/drg-poäng) per sjukvårdsområde samt resultat för räkenskapsperioden. Utfallet av de målen för verksamheten och ekonomin Sjukvårdsområde Produktivitetstillväxt Räkenskapsperiodens resultat (1 000 euro) BU 2009 BS 2009 BU 2009 BS 2009 Korrigerin BS 2009 *) gar **) HUCS 2% 2,2% Västra Nyland 2% 0,7% Lojo 2% 7,5% Hyvinge 2% 3,3% Borgå 2% 1,5% Totalt 2% 2,4% * räkenskapsperiodens resultat före affärsverkens kundgottgörelser, koncernförvaltningens återbäring av överskott och tilläggsuppbörd hos medlemskommunerna **) posten korrigeringar omfattar affärsverkens kundgottgörelser 2,7 miljoner euro, koncernförvaltningens återbäring av överskott 11,3 miljoner euro och tilläggsuppbörd hos medlemskommunerna 1,3 miljoner euro Kostnaden per DRG-poäng år 2009 var i de olika sjukvårdsområdena följande: HUCS Västra Nyland Lojo Hyvinge Borgå 682,3 euro 589,1 euro 596,8 euro 550,6 euro 540,3 euro

7 Utfallet av verksamhetskostnaderna per sjukvårdsområde presenteras nedan i föredragningslistans punkt Ekonomi. Sjukvårdsområdenas strategiska mål presenterades grupperade enligt de fyra perspektiven i styrkortet: kunden och samhälleliga verkningar, ekonomin, processerna och strukturerna samt personal, begåvning och ledning. Driftsplanerna godkändes även i sjukvårdsområdenas nämnder skilt för varje resultatenhet. År 2009 utvidgades samordningen av verksamheten på distriktsnivå och samarbetet mellan sjukvårdsområdena i syfte att optimera resursanvändningen och förkorta vårdköerna. Starrkirurgin och ledproteskirurgin byggdes ut i Lojo och ledproteskirurgin i Borgå. I början denna verksamhet fördes i synnerhet patienter från huvudstadsregionen och Västra Nyland vilka köat i mer än 6 månader till vård i dessa områden. Kellokoski sjukhus i Hyvinge sjukvårdsområdes övertog sinnesundersökningarna och rättspsykiatrin från HUCS-området. Verkställda centrala förändringar i verksamheten per sjukvårdsområde HUCS SJUKVÅRDSOMRÅDE Då affärsverken HNS-Servis och HNS-Medicinteknik samt resultatområdet HNS-Lokalcentralen inrättades den 1 januari 2009 överfördes behövliga personalresurser från HUCS sjukvårdsområde till dessa enheter. För att trygga en högklassig tillgång till vård i rätt tid för jourpatienterna flyttades vården av primärvårdens barnpatienter vid Jorvs sjukhus samjour i början av september administrativt över från medicinska resultatenheten till gynekologiska och pediatriska resultatenheten. Arbetsgruppen för den svenskspråkiga polikliniska barnpsykiatrin överfördes i augusti 2009 från Helsingfors stad till gynekologiska och pediatriska resultatenheten. Den polikliniska verksamheten i anslutning till sinnesundersökningar och rättspsykiatri centraliserades genom styrelsens beslut den 3 augusti 2009 till Kellokoski sjukhus i Hyvinge sjukvårdsområde. HUCS kliniska ögonpatologi överfördes i början av september 2009 till affärsverket HUSLAB. Inom pediatrik centraliserades från och med våren 2008 vården av nya barn och unga med diabetes och från och med början av 2009 alla diabetespatienter till Barnkliniken och Jorvs sjukhus. I början av 2009 överfördes större delen av vården av Barnklinikens astma- och allergipatienter till Hudoch Allergisjukhuset. VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE De största förändringarna i verksamheten skedde vid årsskiftet 2008/2009, då huvuddelen av den tidigare servicecentralens verksamhet och personal överfördes till affärsverken.

8 Den barnpsykiatriska avdelningen började utöver avdelningsvården även göra hembesök. Av avdelningens åtta platser är två reserverade för barn som får vård i hemmet. Neurologiska polikliniken var avbruten hela året till följd av brist på neurologer. Patienter måste därför skickas till HUCS, och primärvården lämnade även betalningsförbindelser till privatläkare så att patienterna inte skulle lämnas helt utan vård. LOJO SJUKVÅRDSOMRÅDE Den i verksamhetsplanen för 2009 ingående uppstarten av skopiverksamhet i nya lokaler som färdigställdes i början av året genomfördes planenligt. Gynekologiska poliklinikens see and treat-verksamhet inleddes planenligt, vilket resulterade i att man inledde urodynamiska undersökningar vid polikliniken och utförande av olika åtgärder överfördes från operationsavdelningen till polikliniken. I mars inleddes Leiko-verksamhet (direkt från hemmet till operation) inom gynekologin. Starrkirurgin utvecklades genom att man gick över till principen om ett besök, och verksamhetsvolymen fördubblades i enlighet med HNS:s principbeslut. I maj 2009 inleddes förberedelser för en ökning av antalet ledprotesoperationer från 200 till 600 per år. Före utgången av året var den månatliga operationsvolymen på avtalad nivå. Förändringarna i verksamheten verkställdes genom specialarrangemang som justeras under följande verksamhetsår. HYVINGE SJUKVÅRDSOMRÅDE Saneringen av gynekologins och obstetrikens lokaler slutfördes, varigenom hela verksamheten kunde centraliseras till en enda poliklinikavdelning. Sinnesundersökningarna och rättspsykiatrins återstående övriga funktioner överfördes från HUCS till Kellokoski i augusti. Överföringen gav avsevärda resursinbesparingar. Vårdkedjorna för bipolärt syndrom och psykos fick ökade öppenvårdsresurser och nya handlingsmodeller, varvid avdelningskapaciteten under året minskades med 16 vårdplatser. BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE Vid Borgå sjukhus genomfördes först ett pilotprojekt för ledproteskirurgi (december 2008), varefter sjukhuset förband sig att göra 500 ledprotesoperationer av patienter från hela HNS. Detta åtagande fullgjordes även. Verksamheten genomfördes med ytterst små resursökningar och huvudsakligen med redan befintliga resurser. Hur affärsverkens mål har uppnåtts HNS:s affärsverk producerar merparten av de sjukvårdsrelaterade och andra stödtjänster som HNS-sjukhusen behöver. Syftet med

9 införandet av en beställar-producent-modell är att öka verksamhetens transparens, förbättra kostnadsmedvetenheten och utveckla servicekvaliteten. Antalet affärsverk ökade från sex till nio vid ingången av år Affärsverken utgjordes av HNS-Röntgen, HUSLAB och Ravioli, som inledde sin verksamhet år 2004, samt HNS-Apotek, HNS-Desiko och HNS-Logistik, som startade den 1 januari Den 1 januari 2009 inledde de nya affärsverken HNS-IT-teknik, HNS-Medicinteknik och HNS-Servis sin verksamhet. I budgeten fastställdes mål för affärsverkens resultat (för alla var målet ett nollresultat), avkastningen på grundkapitalet (ränta 3 %) och produktivitetsökningen och förändringarna i prisnivån. Samtliga affärsverk lyckades effektivisera sin verksamhet så att tjänsternas prisnivå kunde hållas på planerad eller lägre nivå. En del av affärsverken uppnådde dock inte målen för produktivitetsökningen eller resultatet. Affärsverken BU 2009 BS 2009 Räkenskapsperioden s resultat (1 000 euro) Resultat före återbäring av överskott Återbäring av överskott Resultat efter återbäring av överskott HNS-Apotek HNS-Röntgen HUSLAB Ravioli HNS-Desiko HNS-Logistik HNS-IT-teknik HNS-Medicinteknik HNS-Servis Totalt Affärsverken hade i slutet av anställda, vilket utgjorde 29,6 procent av hela HNS:s personalvolym. Räknat i årsverken var affärsverkens andel av HNS:s samtliga årsverken 31,1 procent. De till personalstyrkan största affärsverken var HNS-Desiko (1 764 anställda), HUSLAB (1 721 anställda) och HNS-Servis (885 anställda). Affärsverkens verksamhetsintäkter (658,3 milj. euro) utgjorde 42,5 procent av samkommunen HUS:s verksamhetsintäkter och 44,4 procent av verksamhetskostnaderna (644,8 milj. euro). De största affärsverken, mätt i verksamhetsintäkter, var HUSLAB (152,7 milj. euro), HNS-Logistik (124,1 milj. euro) ja HNS-Apotek (107,1 milj. euro). Affärsverkens bokslut och verksamhetsberättelser presenteras i kapitlet Särredovisade bokslut i bokslutshandlingen. Resultatområdet HNS-Lokalcentralen Som budgetmål för Lokalcentralen fastställde fullmäktige en effektiv start för verksamheten samt ett nollresultat.

10 HNS-Lokalcentralen, som bildades i början av 2009, gjorde en förlust på euro. Lokalcentralens debiteringar grundar sig på en i budgeteringsfasen prognostiserad kostnadsnivå. Den väntade kostnadsnivån överskreds till följd av osäkerhetsmomenten i anslutning till beredningen av den första budgeten samt de stigande energikostnaderna. Resultatområdet koncernförvaltning Personal Fullmäktige fastställde som bindande budgetmål för resultatområdet koncernförvaltning ett resultatmål på 0,5 miljoner euro. Koncernförvaltningens resultat för räkenskapsperioden före överskottsåterbäring till de kliniska enheterna visade ett överskott på 11,3 miljoner euro. Återbäringen fördelades i enlighet med betalningsandelarna år Räkenskapsperiodens resultat efter återbäringen visade ett underskott på euro. Resultatområdets Koncernförvaltningens överskott bildades genom den allmänna sänkningen av räntenivån (= en minskning av nettofinansieringskostnaderna), de till koncernförvaltningen allokerade avgifterna för överanvändningsdagar samt genom underskridning av koncernförvaltningens egna verksamhetskostnader. Antalet anställda per var Jämfört med år 2008 minskade antalet anställda med 47. De fast anställda utgjorde 80,1 procent av hela personalen. Den fast anställda personalens procentuella andel är relativt hög, vilket stödjer linjedragningarna i personalstrategin. Merparten (88,3 %) var heltidsanställda. Antalet årsverken var , vilket är 1,0 procent mindre än föregående år. Den procentuella andelen fast anställda som slutade var 6,1 procent. För prognostisering av tillgången på arbetskraft deltar HNS i ett av Europeiska socialfonden (ESF) delfinansierat projekt för främjande av rörligheten bland professionella inom hälsovården ( Attraktiivinen Suomi terveydenhuollon osaajien liikkuvuuden edistäminen ). Projektet började hösten 2008 och fortsätter till utgången av år Syftet är att skapa en handlingsmodell som möjliggör etisk rekrytering inom EU-länderna utifrån den egna organisationens behov. Utöver detta startade HNS ett småskaligt pilotprojekt som syftar till att inhämta erfarenheter av rekrytering av utländska skötare. Som rekryteringsland utsågs Filippinerna. Samkommunen HNS erlade år 2009 totalt 922,6 miljoner euro i löner och arvoden inklusive lönebikostnader, vilket var 0,2 procent (ca 1,9 miljoner euro) mindre än budgeterat. Lönekostnaderna för år 2009 ökade med cirka 3,9 procent jämfört med året innan. Utvecklingen av lönekostnaderna har förutom av löneförhöjningarna även påverkats av förändringarna i personaloch frånvarostrukturen (avlönad och oavlönad frånvaro) samt skyldigheterna i vårdgarantin. HNS fick totalt cirka 0,4 miljoner

11 euro i låglönestöd som beviljas med stöd av en lag som trädde i kraft vid ingången av Stödet har kunnat dras av direkt från den månatliga redovisningen av förskottsinnehållning. Inhyrd arbetskraft utnyttjades till ett belopp av 16,7 miljoner euro, vilket motsvarar 279 årsverken. Användningen av inhyrd arbetskraft fördelar sig ojämnt i organisationen och 48 ansvarsenheter stod för 70 procent av nämnda belopp. Smidigt ledarskap utgör ett centralt kriterium för en bra arbetsplats. En bra arbetsgivare skapar en trygg ledningsmiljö. Ledningens och förmännens uppgift är att främja ett inspirerande och uppmuntrande arbetsklimat och i enlighet med HNS värden och mål bära sitt ansvar som ledare. HNS erbjuder genom fortgående utbildning cheferna möjlighet att utveckla sina kunskaper och ledningsfärdigheter. Målet är att ytterligare stärka samkommunens kunniga och människonära ledningskultur. Förändringarna i omvärlden och i vårdmetoderna samt den snabba tekniska utvecklingen kräver gedigen kompetens och förmåga att tillägna sig nya verksamhetssätt. Uppgiftsfältet är omfattande, men bred kompetens och starkt yrkeskunnande är också typiska egenskaper hos de HNS-anställda. Mer än en tredjedel av de anställda har högskoleexamen och tack vare det nuvarande utbildningssystemet kommer siffran att stiga i framtiden. Att främja arbetshälsan utgör ett väsentligt led i en framgångsrik personalledning. Ett av målen i personalstrategin är att arbetshälsan ska främjas. Under år 2008 har HNS i enlighet med förslagen i det av styrelsen godkända arbetshälsoprogrammet utvecklat åtgärder som främjar arbetshälsan. I portföljen för strategiprojekt finns ett projekt för ledningsutbildning för åren Den omvärdering av strategin och de justeringar som gjorts i ledningssystemet har under räkenskapsperioden återspeglats i den långsiktiga planeringen och utvecklingen av träningen och utbildningen. Reformen av ledningssystemet utgjorde en av utmaningarna år På lång sikt innebär detta även utveckling av verksamhetspraxisen och verksamhetsprocesserna, val av rätt personer till ledande uppgifter, möjlighet att välja mellan karriär som expert eller som chef samt utbildning och träning i ledande uppgifter. Till stöd för detta planerades ett nytt chefsträningsprogram på HNS-nivå. HNS:s belöningssystem i sin helhet - löne- och incitamentsportföljen - utgörs av fyra delområden, dvs. totallön, personalförmåner, organisationens utveckling och arbetsklimat. Under de närmaste åren kommer satsningar att göras på samtliga dessa delområden i samråd med personalen. Särskilda insatsområden år 2009 var tydliggörandet av grundstrukturen för

12 löne- och incitamentsportföljen samt beredningen av en reform av resultatlönesystemet. Siffror som anknyter till personalen samt samkommunens personalförvaltning i sin helhet behandlas i en separat Personalredovisning 2009, föredragningslistans bilaga 5. Ekonomi Verksamhetsintäkter Av verksamhetsintäkterna (1 547,9 miljoner euro) kom 80 procent från medlemskommunerna serviceplaner, 13,4 procent från övrig servicefakturering, 2,3 procent från specialstatsandelen och 1,0 procent från övriga verksamhetsintäkter samt understöd och bidrag. Medlemskommunernas serviceplaner överskred budgeten med 46,5 miljoner euro (3,9 %) efter en tilläggsuppbörd på 1,3 miljoner euro hos medlemskommunerna. Samkommunen HNS (1 000 euro) BS 2008 BU 2009 BS 2009 Föränd. % BS2009/ BU2009 Föränd. % BS2009/ BS2008 Verksamhetsintäkter ,5 % 3,8 % medlemskommunernas serviceplaner ,9 % 4,4 % Personalkostnader ,2 % 3,2 % Inköp av tjänster totalt ,0 % 3,0 % Material, förnödenheter och varor totalt ,7 % 4,1 % Övriga verksamhetskostnader ,8 % 0,3 % Verksamhetskostnader totalt ,0 % 3,3 % Driftsbidrag ,2 % 13,4 % Finansiella intäkter och kostnader ,7 % 16,3 % Årsbidrag ,2 % 12,9 % Avskrivningar och nedskrivningar ,2 % 8,8 % Räkenskapsperiodens resultat ,2 % Verksamhetens kostnader och avskrivningar totalt ,7 % 3,6 % Medlemskommunernas serviceanvändning överskred volymmässigt budgeten med 2,4 procent. Överskridningen av den budgeterade serviceanvändningen höjde servicefaktureringen av medlemskommunerna med 68,0 miljoner euro jämfört med budgeten. Det faktiska utfallet av vården till medlemskommunernas patienter hänförde sig dock på totalnivå till åtgärder vars medelkostnader var 3,6 procent lägre än budgeterat. Den minskande effekten på faktureringen av medlemskommunerna var 42,6 miljoner euro jämfört med budgeten. Kostnaderna för rehabilitering och mentalsjukhus för fångar samt andra köptjänster överskred å sin sida budgeten med 19,8 miljoner euro. Den faktiska tilläggsuppbörden för samkommunens underskott, dvs. 1,3 miljoner euro, höjde dessutom faktureringen av medlemskommunerna.

13 De övriga serviceintäkterna, 182,8 miljoner euro, underskred budgeten med 10,1 miljoner euro (-5,2 %). Underskridningen av budgeten föranleddes av den separata avtalsförsäljningen till medlemskommunerna, vilken underskred budgeten med 3,8 miljoner euro. Den resterande delen av underskridningen berodde på minskad försäljning till andra sjukvårdsdistrikt och kommuner. Övriga försäljningsintäkter, 24,3 miljoner euro, överskred budgeten med 1,4 miljoner euro (6,2 %). Överskridningen följde av en ökning av försäljningen av tekniska stödtjänster efter att Haartmanska sjukhuset öppnats. Intäkterna från specialstatsandelen uppgick till 35,9 miljoner euro, vilket var 0,9 miljoner euro (2,5 %) mer än budgeterat. Överskridningen berodde på de utbildningsmånader för läkare som direkt fakturerades länsstyrelsen. Avgiftsintäkterna, 52,9 miljoner euro, underskred budgeten med 2,4 miljoner euro (-4,3 %) trots den ökande serviceproduktionen och höjningen av kundavgifterna den 1 januari Understöd och bidrag uppgick till 6,3 miljoner euro, vilket var 0,5 miljoner euro mer än budgeterat. Överskridningen föranleddes huvudsakligen av att EU-stöden var 0,5 miljoner euro större än beräknat. Budgetunderskridningen av erhållna donationer och överskridningen av statliga understöd kompenserade varandra. Övriga verksamhetsintäkter uppgick till 9,3 miljoner euro, vilket var 0,6 miljoner euro mer än budgeterat. Överskridningen berodde på vinst av försäljning av anläggningstillgångar (0,2 miljoner euro) och försäkringsersättningar (0,4 miljoner euro). Verksamhetskostnader Sjukvårdsområde/resultatomr åde (1 000 euro) BS 2008 BU 2009 BS 2009 Avvik.-% BS20089 BU2009 HUCS sjukvårdsområde ,7 % Västra Nylands sjukvårdsområde ,4 % Lojo sjukvårdsområde ,1 % Hyvinge sjukvårdsområde ,8 % Borgå sjukvårdsområde ,4 % Resultatområdet HNS-Lokalcentralen **) ,6 % Resultatområdet Koncernförvaltningen ,7 % HNS tot. exkl. affärsverk *) ,9 % *) inkl. köp hos affärsverk samt interna poster mellan sjukvårdsområdena och resultatområdena **) Resultatområdet HNS-Lokalcentralen bildades Verksamhetskostnaderna, 1 451,9 miljoner euro, överskred budgeten med 42,7 miljoner euro (3,0 %). Samkommunen HNS:s

14 verksamhetskostnader exklusive affärsverken men inklusive inköp hos affärsverken, 1 401,1 miljoner euro, överskred det som bindande mål i budgeten fastställda maxbeloppet för verksamhetskostnaderna med 39,6 miljoner euro (2,9 %). Verksamhetskostnaderna stannade dock 2,8 miljoner euro under den överskridningsrätt som beviljades av fullmäktige i december. Personalkostnaderna, 922,6 miljoner euro, underskred budgeten med 1,9 miljoner euro (-0,2 %). Lönerna överskred budgeten med 8,5 miljoner euro (1,2 %). Överskridningen av de budgeterade lönekostnaderna berodde på löneglidningen och på att avtalsförhöjningarna var 0,4 procent högre än förväntat. Med löneglidning avses den ökning av inkomstnivån som överskrider de avtalsenliga förhöjningarna. Som maxnivå för löneglidningen uppsattes vid budgetberedningen 0,2 procent, medan löneglidningen för år 2009 uppgick till cirka 1 procent. Lönebikostnaderna underskred budgeten med 5,6 procent (10,4 miljoner euro), vilket berodde på att arbetsgivarens FPA-avgift sänktes med 0,8 procentenheter från och med den 1 april 2009; kostnadseffekten var cirka 4,6 miljoner euro. Den i budgetberedningen tillämpade pensionskostnadsprocenten var 0,3 procent högre än utfallet; kostnadseffekten var 0,6 miljoner euro. Dessutom underskred socialförsäkringsavgifterna budgeten med 5,2 miljoner euro. Köptjänsterna uppgick till 201,4 miljoner euro och överskred budgeten med 16,7 miljoner euro (9,0 %). Orsaken till överskridningen var att serviceproduktionen utökades för att få ned vårdköerna till lagstadgad nivå. De största kostnadsavvikelserna förekom inom köp av sjukvårdstjänster, som överskred budgeten med 9,2 miljoner euro, samt inom inhyrd arbetskraft, som överskred budgeten med 8,4 miljoner euro. Inköpen av sjukvårdstjänster överskreds i HUCS sjukvårdsområde (överskridning 6,0 miljoner euro), Hyvinge sjukvårdsområde (0,6 miljoner euro), Borgå sjukvårdsområde (0,9 miljoner euro) och affärsverket HUSLAB (1,9 miljoner euro). HUCS sjukvårdsområdes överskridning berodde på en livligare vårdverksamhet än planerat, medan Borgå sjukvårdsområdes överskridning huvudsakligen föranleddes av en ökning av antalet ledprotesoperationer. För Hyvinge sjukvårdsområdes del berodde budgetöverskridningen på att sinnesundersökningarna och rättspsykiatrin flyttades till Kellokoski sjukhus Genom förflyttningen överskred köpen hos statliga mentalsjukhus samt det ökande behovet av terapitjänster budgeten. Ett centralt element i anpassningsprogrammet var att anlitandet av inhyrd arbetskraft gradvis skulle minskas betydligt. Målet började nås först under sista kvartalet 2009, då användningen av inhyrd arbetskraft (3,8 miljoner euro) underskred föregående års motsvarande period med cirka 1,6 miljoner euro. Användningen av inhyrd arbetskraft fördelar sig ojämnt i organisationen och 48 ansvarsenheter stod för 70 procent av nämnda belopp. Merparten av överskridningen för inhyrd arbetskraft uppstod i HUCS

15 sjukvårdsområde (5,8 miljoner euro), Hyvinge sjukvårdsområde (0,5 miljoner euro), Borgå sjukvårdsområde (0,7 miljoner euro) samt affärsverket HNS-Röntgen (0,7 miljoner euro). Överskridningarna berodde huvudsakligen på köavvecklingsåtgärder, och för HNS-Röntgens del på köp av radiologiska tjänster. Kostnaderna för material, förnödenheter och varor uppgick till 285,5 miljoner euro, vilket överskred budgeten med 25,1 miljoner euro (9,7 %). Överskridningen berodde i huvudsak på att serviceproduktionen var större än planerat. De främsta orsakerna till överskridningarna av läkemedels- och blodkostnaderna var införandet av nya, dyra cancerläkemedel, det ökande antalet läkemedelsbehandlingar mot cancer och patienter med smittsamma sjukdomar (t.ex. HIV-patienter) samt att den förväntade livslängden ökat. Av överskridningen inom läkemedel och apoteksförnödenheter (6,6 miljoner euro) hänförde sig merparten till cancerläkemedel och immunoglobulin. Överskridningar gjordes även inom blodprodukter (1,7 miljoner euro), rehabiliteringshjälpmedel (3,3 miljoner euro) samt implantat och proteser (5,9 miljoner euro). Värme-, el- och vattenkostnaderna överskred budgeten med sammanlagt 0,6 miljoner euro. Anskaffningarna av inventarier och andra varaktiga varor överskred budgeten med sammanlagt 1,6 miljoner euro. Övriga verksamhetskostnader överskred budgeten med 2,6 miljoner euro (7,1 %), vilket främst berodde på kreditförluster. Det allmänna ekonomiska läget ökade kreditförlusterna. Finansiella poster och avskrivningar Ränteintäkterna blev 1,2 miljoner euro lägre än budgeterat, men i gengäld var även räntekostnaderna 3,8 miljoner euro lägre. Nettoeffekten var +2,6 miljoner euro. Ränteintäkterna och räntekostnaderna påverkades av att räntenivån sjönk till följd av det allmänna ekonomiska läget. Strukturen för lånestocken balanserades genom att det nyaste lånet på 60 miljoner euro togs till fast ränta; vid budgetberedningen tillämpades en räntenivå på 5 procent för nya lån. Medelräntan för låneportföljen på 189,6 miljoner euro var 2,8 procent (2008: 4,7 %). De långfristiga lånen fördelade sig på balansdagen enligt följande: lån till fast ränta 45 procent och lån till rörlig ränta 55 procent. Övriga finansiella intäkter uppgick till 0,1 miljoner euro och utgjordes främst av dröjsmålsräntor. Övriga finansiella kostnader överskred budgeten med 0,1 miljoner euro (1,0 %). Orsaken till detta var redovisningen av en försäljningsförlust för en korträntefond i januari Samkommunen HNS:s avskrivningar enligt plan underskred budgeten med 2,7 miljoner euro (-3,2 %). Orsaken till att avskrivningsnivån underskreds var att investeringarnas tyngdpunkt låg på slutdelen av året och att investeringsnivån stannade 6 procent under budgeten. Till följd av de stora

16 Utjämning av dyr vård investeringsprojekten i Mejlansområdet steg dock avskrivningsnivån med 6,7 miljoner euro (8,8 %) jämfört med året innan. Medlemskommunerna debiterades en förskottsavgift på 28 euro per invånare för utjämningen av dyr vård. Det förskott som uppbärs av medlemskommunerna dimensioneras inte så att det skulle täcka hela utjämningen, utan i samband med bokslutet görs en tilläggsuppbörd. Tilläggsuppbörden år 2009 var 14,76 euro/invånare (11,99 euro/invånare enligt BS 2008). Vårdkostnader för sammanlagt 63,1 miljoner euro täcktes genom utjämningen av dyr vård (58,4 milj. euro år 2008, en ökning på 8,1 %). Faktureringen för utjämningen uppgick till 42,76 euro/invånare (39,99 euro/invånare enligt BS 2008). Tilläggsuppbörden gjordes liksom förskottsuppbörden utifrån invånarantalet År 2009 omfattade utjämningen av dyr vård sammanlagt patienter (2 007 år 2008). Serviceproduktion till andra kommuner och samkommuner samt andra betalande Faktureringen av andra kommuner och samkommuner (inkl. avtalsservice) uppgick till sammanlagt 111,3 miljoner euro, vilket var 2,8 miljoner euro mer än år Andra kommuners och samkommuners andel av HNS:s fakturering var 89,1 miljoner euro (84,2 miljoner euro år 2008); ökningen var 5,8 procent. Tabellen nedan visar fördelningen av verksamhetsintäkterna. HNS VERKSAMHETSINTÄKTER FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER Intäkter från försäljning till medlemskommuner , ,83 försäljning enligt serviceplan , ,00 övrig försäljning till medlemskommuner , ,83 Intäkter från försäljning till övriga , ,09 övriga kommuner och samkommuner , ,35 staten , ,06 privata sektorn , ,68 Medlemskommunernas avgifter för särskilda , ,22 skyldigheter Specialstatsandel , ,76 Övriga försäljningsintäkter , ,88 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER TOTALT , ,78 AVGIFTSINTÄKTER , ,31 UNDERSTÖD OCH BIDRAG , ,60 ÖVRIGA VERKSAMHETSINTÄKTER , ,13 VERKSAMHETSINTÄKTER TOTALT , ,82

17 Investeringar Investeringsplanen för år 2009 utarbetades i ett läge där koncernens ekonomi ansågs kräva ännu mer kritisk utvärdering av projektens behov och möjligheterna att finansiera investeringarna. För att få balans i ekonomin sköts dock flera investeringar som redan befann sig i upphandlingsfasen fram till senare. År 2007 investerade HNS cirka 90 miljoner euro och år 2008 cirka 80 miljoner euro. Enligt bokslutet för år 2009 uppgick resultatområdenas och affärsverkens investeringar till 109 miljoner euro. Förändringen jämfört med året innan berodde på de stora byggprojekten i Mejlansområdet. De enskilda projekten följde väl de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Investeringsbudgetens bindande mål var det sammanlagda beloppet av de investeringar för vilka koncernförvaltningen, sjukvårdsområdena och HNS-Lokalcentralen ansvarade samt projekt värda minst 10 miljoner euro, vilka angavs projekt för projekt. För stora projekt värda minst euro utarbetades ett investeringsprogram som styrelsen godkände efter godkännandet av budgeten. Under år 2009 ändrade styrelsen sitt beslut om verksamhetsårets investeringsprogram tre gånger. Ändringarna berodde i första hand på målet att anpassa sjukvårdsdistriktets kostnader till det försvagade ekonomiska läget i medlemskommunerna. I den ursprungliga budgeten reserverades totalt 123 miljoner euro för investeringar, varav resultatområdenas andel var 102 miljoner euro. Fullmäktige ändrade den 11 november 2009 maxbeloppet för resultatområdenas investeringar till 96 miljoner euro. Affärsverkens direktioner har beslutanderätt gällande investeringsplanerna. Direktionen för affärsverket HNS-Röntgen -ändrade under verksamhetsåret den ursprungliga investeringsbudgetens 9,3 miljoner euro till 10 miljoner euro, varav 2 miljoner euro utgjorde samkommunsinterna inlösningsersättningar för apparatur och cirka 8 miljoner euro var externa kostnader. Utfallet av investeringarna Under året användes 109 miljoner euro för byggprojekt, datasystem, medicinsk utrustning och andra anskaffningar, då affärsverken medräknas. Utfallet för investeringarna var för hela samkommunen 94 % jämfört med den ändrade och godkända budgeten. Sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas investeringar uppgick till 94 miljoner euro. Utfallet av investeringarna exklusive affärsverken var 98 procent. Affärsverken utnyttjade sammanlagt 77 procent av de medel som i budgeten reserverats för investeringar.

18 Koncernbokslut Mejlans sjukhusområde kommer ännu i åtskilliga år att utgöra HNS:s största investeringsobjekt. I enlighet med fullmäktiges beslut pågick i området under år 2009 byggprojekten för Triangelsjukhuset och Barnklinikens utbyggnad, utbyggnaden de underjordiska utrymmena (tunnelnätverket), projektet för entréhallen och trafikarrangemangen, projektplaneringen av renovering av Mejlans sjukhus patienttorn samt vissa andra renoveringar. Vid Jorvs sjukhus genomfördes en ombyggnad som gjorde det möjligt att utvidga områdets samjour. Vid Lojo sjukhus färdigställdes endoskopienhetens nya lokaler och vid Hyvinge sjukhus lokaler för stödtjänsterna. Under verksamhetsåret startade planeringen av en nybyggnation vid Pejas sjukhus barnoch ungdomspsykiatri, en tillbyggnad vid Jorvs sjukhus och en renovering av Ohkola sjukhus i Kellokoski. Vid Mejlans sjukhus togs HNS:s första operationsrobot i bruk. De till kostnaderna största IT-projektet var de under tidigare år startade utvecklings- och ibruktagandeprojekten för patientdatasystemen URANUS, utbyggnaden av operationsverksamhetens styrsystem OPERA samt införandet av personalförvaltningens verksamhetsstyrningssystem HUSPLUS. Boksluten för samtliga dotterbolag har sammanslagits med koncernbokslutet: två bolag med affärsverksamhet (HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy) samt tio fastighets- och bostadsaktiebolag. Boksluten för intresse- och samföretagen, totalt 10 stycken, har konsoliderats med koncernboksluten genom kapitalandelsmetoden. Räkenskapsperiodens resultat Samkommunens resultatmål för räkenskapsperioden var ett nollresultat. Samkommunen HNS resultat för räkenskapsperiodens före tilläggsuppbörden visade ett underskott på 1,3 miljoner euro. Efter tilläggsuppbörden visade bokslutet ett överskott på 4 657,48 euro. Koncernförvaltningens överskott på 11,2 miljoner euro återbars till sjukvårdsområdena i proportion till deras koncerndebiteringar. De affärsverk som nådde ett överskott på över euro, dvs. HNS-Logistik, HNS-Servis, HNS-Medicinteknik och Ravioli, gav en intern kundgottgörelse på procent till samkommunens kliniska enheter. Denna kundgottgörelse har på totalnivå ingen effekt på samkommunens resultat för räkenskapsperioden. Dessutom gav HNS-Fastigheter Ab 75 procent (0,8 miljoner euro) av sitt överskott som kundgottgörelse till HNS-Lokalcentralen.

19 Finansiell ställning Det negativa nettokassaflödet för verksamheten och investeringarna anger hur stor del av investeringarna som ska täckas med kassaflödet för finansieringsverksamheten. I budgeten för 2009 uppskattades det belopp som skulle täckas genom finansieringens kassaflöde till 30,6 miljoner euro. I bokslutet för 2009 uppgår den andel av investeringarna som ska täckas med finansieringens kassaflöde (inklusive aktier) till 25,9 miljoner euro. År 2009 upptog samkommunen långfristiga lån på 60 miljoner euro. Lånen amorterades med 9,2 miljoner euro. I slutet av år 2009 hade samkommunen långfristiga lån på 189,6 miljoner euro (inkl. följande års amorteringar av långfristiga lån). I slutet av år 2010 beräknas de långfristiga lånen uppgå till cirka 264,9 miljoner euro. Kortfristig likviditetskredit behövdes inte under år HNS-Fastigheter Ab fick ett långfristigt lån på 2,8 miljoner euro av samkommunen. Affärsverken behövde ingen finansiering genom långfristiga lån. Samkommunens penningmedel ökade med 14,5 miljoner euro jämfört med föregående års bokslut. Likviditeten (i kassadagar) beräknad enligt finansieringsanalysens nyckeltal var planenlig, det vill säga 27,6 dagar. Styrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Samkommunen HNS:s bokslut för 2009 uppvisar ett överskott på 4 657,48 euro. Styrelsen föreslår att samkommunens (exkl. affärsverken) och affärsverkens resultat för räkenskapsperioden upptas på över-/underskottskontot bland eget kapital i samkommunens och respektive affärsverks balansräkning enligt beslutsförslaget. Samkommunen HNS:s (exkl. affärsverk) överskott är ,62 euro HNS:s balansräkning visar ett överskott från tidigare räkenskapsperioder på ,72 euro. Efter att överskottet för räkenskapsperioden 2009 har bokförts är överskottet ,20 euro. Styrelsen Fullmäktige beslutar att godkänna bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2009 att samkommunen HNS:s (exkl. affärsverken) och affärsverkens resultat för räkenskapsperioden redovisas på över-/underskottskontot bland eget kapital i samkommunens och respektive affärsverks balansräkning enligt följande:

20 Samkommunen HNS (exkl. affärsverk), överskott ,62 euro Affärsverket HNS-Apotek, överskott ,90 euro Affärsverket HNS-Röntgen, underskott ,95 euro Affärsverket HUSLAB, underskott ,38 euro Affärsverket Ravioli, överskott ,92 euro Affärsverket HNS-Desiko, överskott ,62 euro Affärsverket HNS-Logistik, överskott ,96 euro Affärsverket HNS-IT-teknik, underskott ,34 euro Affärsverket HNS-Medicinteknik, överskott ,52 euro Affärsverket HNS-Servis, överskott ,61 euro Beslut Förslaget godkändes.

BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009

BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Styrelsen 8.3.2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 1 Verkställande direktörens översikt...6 2 SAMKOMMUNENS UPPGIFT OCH ORGANISATION...8 2.1 Förtroendemannaorganisationen...8

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2010-2012

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2010-2012 FULLMÄKTIGE 54 15.12.2009 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2010-2012 451/02/02/00/01/2009 FMGE 54 I budgeten fastställs samkommunens mål för ekonomiplanperioden och anges de tillgängliga

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011-2013

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011-2013 FULLMÄKTIGE 35 15.12.2010 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011-2013 240/02/02/00/01/2010 FMGE 35 I budgeten anges samkommunens mål under ekonomiplaneringsperioden och framläggs de resurser

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Fullmäktige 15.12., BILAGA 5 BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 1 (3): Samkommunen samt bilagor Styrelsen 7.12. 1 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2012 2014

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010

9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 NÄMNDEN FÖR BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE 9 03.03.2011 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010 BORGÅNÄM 9 Genom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts tidsbestämda direktiv 11/2010 har

Läs mer

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 21.10.2011 SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 Innehåll 1 VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 2 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade

Läs mer

FULLMÄKTIGE 13 11.06.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 287/02/02/00/01/2012 FMGE 13. Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden

FULLMÄKTIGE 13 11.06.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 287/02/02/00/01/2012 FMGE 13. Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden FULLMÄKTIGE 13 11.06.2014 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 287/02/02/00/01/2012 FMGE 13 Vissa betydande händelser under räkenskapsperioden Barnsjukhuset Barnkliniken och användningen av de trånga

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015 Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 3.12.2012 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2013

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 41 23.09.2010 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011 VNSNAMND 41/2010 Enligt HNS koncernlednings kompletterande budgetdirektiv 1.9.2010 skall respektive sjukvårdsområde

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014. Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014. Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2012 2014 Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna Styrelsen 7.12.2011 1 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Godkänd av srytelsen 26.3.2012 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Verkställande direktörens översikt 1 2. Väsentliga händelser

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013 HELSINGFORS OCH NYLANDS Fullmäktige 13.12.2012, BILAGA 6 SJUKVÅRDSDISTRIKT Fullmäktige godkänt 13.6.2012 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERINGEN OCH PRISSÄTTNINGEN AV VÅRDTJÄNSTER ÅR 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

2 3 4 5 6 - - - - - - - - 7 Årsredovisning för Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund 845000-2871 Räkenskapsåret 2014 8 Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund Org.nr 845000-2871 Styrelsen för Södra Sveriges

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31 1 (12) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31 Styrelsen för Borås Golfklubb avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017

Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Fullmäktige 11.12.2014, BILAGA 4 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Förvaltning 24.11.2014 Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016

PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Styrelsen 11.12.2014 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER 2015-2016 PRINCIPERNA FÖR PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING AV VÅRDTJÄNSTER

Läs mer

Överbeläggningsavgift och förhandsmeddelande

Överbeläggningsavgift och förhandsmeddelande FULLMÄKTIGE 14 31.03.2009 ÖVERBELÄGGNINGSAVGIFTER 2008 OCH UTVECKLING AV ÖVERBELÄGGNINGSFÖRFARANDET 79/02/05/00/2009 FMGE 14 Bakgrunden till överbeläggningsförfarandet (tidigare bötesdagsförfarandet till

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 44 15.09.2009 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010 VNSNAMND 44/2009 På sammanträdet 18.6.2009 32 fick nämnden ta del av en detaljerad redogörelse över budgetens utgångsläge.

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 3 (3): Stödtjänstenheterna

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015. Osa 3 (3): Stödtjänstenheterna BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015 Osa 3 (3): Stödtjänstenheterna Hallitus 3.12.2012 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2013 2015 Innehåll Del 1 (3): Samkommunen

Läs mer

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Resultaträkning Not 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättning 1 8 077 988 7 573 717 Fastighetskostnader Drift 2-4

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen.

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen. Årsredovisning 2008 556447-6140 Verksamhet Bolaget är helägt dotterbolag till Unikaboxen AB org nr 556320-8452 med säte i Stockholm, och utgör moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Mark och

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2009-01-01 - - 2009-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-7 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Solrosen Fastighetsförvaltning HB Org nr 916624-1837 SOLROSEN FASTIGHETSFÖRVALTNING HB Org.nr. 916624-1837 Förvaltningsberättelse Styrelsen för

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012 Omsättning 240,3 miljoner euro (234,8 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 19,7 miljoner euro (21,2 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 7,8 miljoner euro

Läs mer