FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2O

Transkript

1 FULLMÄKTIGE FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2O /02/02/00/01/2011 FMGE 44 I budgeten fastställs samkommunens mål för ekonomiplaneperioden och anges de tillgängliga resurserna för uppnåendet av målen samt de investeringar som stödjer uppnåendet av målen och styr sjukhusens verksamhetskapacitet i fråga om kvantitet, kvalitet och placering. Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå enligt budgeten för 2012 och ekonomiplanen för grundar sig på HNS strategi för , som godkändes av fullmäktige Strategin genomförs genom årliga planer och budgeten. Budgeten, som ska godkännas av fullmäktige, innefattar de årliga insatsområdena och nyckelmålen samt indikatorer och målvärden för dessa. Insatsområdena och målen härleds ur strategin. För varje punkt i strategin utarbetas dessutom en konkret genomförandeplan. Ansvaret för genomförandet är tydligt. Verkställandet och framskridandet av strategin följs upp regelbundet. Beredningen av budgetförslaget och ekonomiplanen har i enlighet med strategin utgått från att produktiviteten ska öka med 1,5 procent under perioden och med minst 1 procent De centrala nyckelmålen, som härletts ur strategin, för 2012 är följande: 1) Kvalitetsjämförelse av vårdresultaten, utveckling av verksamhetens kvalitet och effektivitet samt säkerställande av tillgången till vård Kliniska kärnprocesser på distriktsnivå samt indikatorer för dessa införs, inkl. centraliserad remisstyrning Optimalt utnyttjande av kapaciteten på distriktsnivå; arbetsfördelningen mellan HNS olika enheter, relationen mellan egen produktion och köptjänster Skapa ett koncept för kompetenscentra, inrätta det första kompetenscentret Positiv utveckling för patientkundnöjdheten Genomförandet av patientsäkerhetsprogrammet 2) Servicekedjorna och samarbetet med primärvården Organisering av och verksamhetsplan för primärvårdsenheten Top-ten-servicekedjorna jämte indikatorer har valts och beskrivits i samråd med primärvården

2 3) Stärkande av forskningen i klinisk medicin samt säkerställande av tillräckligt antal specialistläkare i framtiden för servicesystemets behov Utökande av den externa forskningsfinansieringen Utfallet av utbildade på basis av behoven inom servicesystemet 4) Höjd produktivitet; kostnadshantering, nationell jämförelse av produktiviteten och mål i anslutning till detta Enhetsspecifika produktivitetsprogram/-åtgärder Effektivare utnyttjande av kunnandet i ledningsarbetet och beslutsfattandet 5) Personalen Tillräcklig personal och rekrytering Ledarskap som grundar sig på dialog 6) Reformen av kommunförhandlingssystemet 7) Samarbetet inom specialupptagningsområdet, samarbetsplan upprättas och genomförandet av den inleds samt avtal om ordnande av service Nyckelmålen samt indikatorerna och målvärdena för dem beskrivs närmare i kapitel 2 i budgethandlingen. Budgetförslaget har utarbetats så att den enhetsspecifika strukturen motsvarar förslaget till ny förvaltningsstadga som ingår i den föregående punkten i föredragningslistan. Enligt förslaget ändras namnet koncernförvaltning till samförvaltning och avskiljs företagshälsovården och den externa revisionen till egna resultatområden, de medicintekniska tjänsterna blir en del av affärsverket HNS-Röntgen, affärsverket HNS IT-tjänster läggs ned och ombildas till balansenheten IT-förvaltning samt balansenheten Hjälpmedelscentralen inleder sin verksamhet Bestämmelser i kommunallagen som berör budgeten Enligt 65 i kommunallagen tas in i budgeten de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. ska budgeten iakttas i kommunens/samkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. berörs en samkommun inte av den bestämmelse i kommunallagen som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Det är med

3 hänsyn till kravet att skötseln av ekonomin ska vara planmässig och långsiktig nödvändigt att ta fram ett åtgärdsprogram som balanserar ekonomin. Budgetförslaget för 2012 och ekonomiplanen för finns i föredragningslistans bilaga 1. Budgetens och ekonomiplanens struktur Ekonomiplanen är uppgjord för tre år, varav det första är budgetåret. Fullmäktige godkänner på styrelsens förslag genom budgeten målen för samkommunens verksamhet och ekonomi. En investeringsplan upprättas för tre år. Samkommunen HNS budget består av tre delar samt bilagor. Budgetens första del behandlar utgångspunkterna för budgetberedningen, de strategiska insatsområdena och nyckelmålen för 2012 samt målen för verksamheten och ekonomin samt målen för forsknings-, undervisnings- och utvecklingsverksamheten. Dessutom presenteras budgetens struktur och dess bindande karaktär samt principerna för produktifiering, prissättning och fakturering. Under Verksamhetsoch ekonomiplanering i Resultaträkningsdelen framläggs utgångspunkterna för budgetarbetet och i bilaga 7 samkommunens kombinerade resultat- och finansieringsanalyser för I investeringsdelen presenteras de strategiska målen för investeringarna, investeringsplanens struktur samt de olika resultatområdenas investeringsplaner för åren I finansieringsdelen presenteras samkommunen HNS finansiella ställning och finansieringsplan för åren I personalplaneringsdelen ges utgångspunkterna för personalplaneringen och i bilaga 6 finns en personalplan med numeriska data. Budgetens andra del omfattar sjukvårdsområdenas, resultatområdenas och balansenheternas mål för verksamheten och ekonomin. I enheternas planer presenteras tillståndet i enheternas omvärld samt väntade förändringar, enheternas nyckelmål och medlen för hur de ska uppnås, servicemål, ekonomi samt organisation och personalplan. I slutet av driftsekonomidelens slutdel presenteras ekonomiplanerna för resultatområdena samförvaltningen, HNS-Lokalcentralen, extern revision och företagshälsovård samt balansenheterna Hjälpmedelscentralen och IT-förvaltning. Budgetens tredje del utgörs av affärsverken budgeter för 2012 ja ekonomiplaner för Här presenteras affärsverkens mål för verksamheten och ekonomin, servicemål, resultaträkning, investeringsplan, finansieringsplan och personalplan. I tredje delen ingår även de två dotterbolagens budgeter och mål för verksamheten för Samkommunens fullmäktige godkänner de mål som uppställs för affärsverkens och dotterbolagens verksamhet och ekonomi.

4 Budgetens bindande verkan Som mål för samkommunen under ekonomiplaneperioden fastställs en balanserad ekonomi, dock med undantag för Resultatmålet för 2012 är ett underskott på 12 miljoner euro och för åren ett nollresultat, varvid årsbidraget är lika med avskrivningarna. Målsättningen är att bibehålla soliditeten vid minst 40 procent och likviditeten vid minst 20 dagar. Det bindande ekonomiska målet på samkommunsnivå för budgetåret 2012 är samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att mer flexibelt än tidigare beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. Samtidigt kräver detta ett större ansvar för hanteringen av hela ekonomin. Samkommunens bindande nettokostnader för 2012 är totalt 1 343,0 miljoner euro. Som bindande ekonomiska mål för sjukvårdsområdena fastställs de bindande nettokostnaderna. Sjukvårdsområdenas bindande resultatmål är ett underskott på sammanlagt 12 miljoner euro. Dessutom uppställs även ett produktivitetsmål på 1,5 procent för sjukvårdsområdena, med undantag av Västra Nylands sjukvårdsområde där produktivitetsmålet är 1 procent. För den somatiska produktionens del mäts produktiviteten med kostnadsindikatorn för DRG-poäng (euro/drg-poäng). Bindande ekonomiska mål för balansenheterna Hjälpmedelscentralen och IT-förvaltning i relation till fullmäktige är ett nollresultat för räkenskapsperioden. Balansenheten IT-förvaltning åläggs dessutom ett produktivitetsmål på 1,5 procent. För Hjälpmedelscentralen, som inleder sin verksamhet , uppställs inget produktivitetsmål. På det gundkapital som samkommunen placerat i balansenheten upptas en ränta på 3 %. Dessutom ställs en maximigräns för balansenheternas långfristiga upplåning. I samband med godkännandet av ändringarna i budgeten godkänner fullmäktige även eventuella ändringar som berör balansenheterna. Som bindande ekonomiska mål för affärsverken och resultatområdet HNS-Lokalcentralen fastställs ett nollresultat för räkenskapsperioden. För affärsverken fastställs dessutom för varje stödserviceenhet en tillåten förändringsprocent för prisnivån, vilken härletts ur produktivitetsmålet. Förändringsprocenten är viktad enligt volymerna per produktgrupp. För affärsverken HNS-Apotek, HNS-Röntgen, HUSLAB, HNS-Logistik, HNS-Desiko och Ravioli fastställs ett produktivitetsmål på 1,5 procent. För affärsverket HNS-Servis är produktivitetsmålet 2,1 procent. I samband med affärsverkens budgetberedning bedöms behovet av långfristiga lån och

5 uppställs ett maxbelopp för dessa lån. För HNS-Lokalcentralens del riktas produktivitetsmålet på 1,5 procent till underhållshyran. Tabellen nedan visar den genomsnittliga procentuella förändringen i affärsverkens priser till HNS interna kunder Affärsverk Genomsnittlig förändring i prisnivå -% HNS-Apoteket 3,1 % HNS-Röntgen Bilddiagnostiskla - 2,5 % undersökningar (ändring av koefficienten för jourersättning) Medicintekniska tjänster 0 % HUSLAB 0 % Ravioli 2,8 % HNS-Desiko 2,2 % HNS-Logistik - 1,0 % HNS-Servis 0,2 % Affärsverken och balansenheterna betalar 3 procent i ränta på grundkapitalet. I samband med beredningen av bokslutet bestäms hur affärsverkens över-/underskott för räkenskapsperioden ska behandlas. Fullmäktige fastställer i samband med godkännandet av samkommunens budget målen för varje affärsverk. Direktionerna för affärsverken godkänner affärsverkens egna budgeter, som följer den av fullmäktige godkända koncernpolitiken och mål som uppställts för verksamheten och ekonomin. Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin uppställs för HNS-Fastigheter Ab och i samråd med Helsingfors stad för Uudenmaan Sairaalapesula Oy. För HNS-Fastigheter Ab fastställs i samband med beredningen av budgeten för 2012 ett produktivitetsmål på 2 procent och för Uudenmaan Sairaalapesula Oy 1,5 procent. För båda dotterbolagen fastställs dessutom en förändringsprocent för servicepriserna, som härleds ur produktivitetsmålet. Affärsverkens direktioner och aktiebolagens styrelser ska genom sina beslut stödja uppnåendet av koncernens mål. De bindande målen för investeringsbudgeten är det totala beloppet av koncernförvaltningens, HNS-Lokalcentralens och sjukvårdsområdenas investeringar balansenheterna Hjälpmedelscentralens och Dataförvaltnings investeringar samt investeringarna på minst 10 miljoner euro projektvis. De bindande målen i finansieringsdelen är det totala beloppet av ökningen av de långfristiga lånen samt det totala beloppet av minskningen av de långfristiga lånen samt ändringen av utlåningen i nettobelopp.

6 Budgetförslag Nedan presenteras samkommunen HNS resultaträkning från bokslutet för 2010 till budgetförslaget för EUR BS2010 BU2011 PROGNOS 2011 ("8+4") BUF 2012 Diff-% (BUF2012/ prog2011) Diff-% (BUF2012/ BUF2011) Medlemskommunernas servicepl ,5 % 3,8 % Övriga serviceinkomster ,2 % 14,6 % Övriga försäljningsinkomster ,0 % 17,9 % Specialstatsandel ,1 % 1,4 % Försäljningsintäkter ,6 % 5,4 % Avgiftsintäkter ,9 % 10,5 % Understöd och bidrag ,9 % 4,3 % Övriga verksamhetsintäkter ,8 % 21,2 % Verksamhetsintäkter totalt ,9 % 5,7 % Verksamhetskostnader totalt ,2 % 5,3 % Verksamehtsbidrag ,4 % 11,9 % Finansiella intäkter och kostnader totalt ,1 % 0,8 % Årsbidrag ,7 % 14,0 % Avskrivningar och nedskrivningar ,4 % 6,9 % Räkenskapsperiodens resultat ,6 % -27,8 % Verksamhetskostn. och avskrivningar totalt ,7 % 5,4 % Prognosen för 2011 har utarbetats i september och baserar sig på utfallet i januari-augusti Nedan presenteras ett sammandrag av samkommunen HNS resultaträkning enligt enheter BU2011 och BUF2012 RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader och Resultat avskr euro BU 2011 BUF 2012 BU 2011 BUF 2012 BU 2011 BUF 2012 Sjukvårdsområdena HUCS svo Västra Nylands svo Lojo svo Hyvinge svo Borgå svo Elimineringar Sjukvårdsområdena, tot Affärsverken HNS-Apoteket HNS-Röntgen HUSLAB Ravioli HNS-Desiko HNS-Logistik

7 HNS-Medicinteknik HNS-Servis Elimineringar Affärsverken, tot Resultatområdena HNS-Lokalcentralen Koncernfövaltningen Elimineringar Resultatområdena, tot Hjälpmedelscentralen IT-förvaltningen Balansenheterna, tot Elimineringar Samkommunen Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter I kontogruppen medlemskommunernas serviceplaner registreras de avgifter för specialistvård som tas ut av medlemskommunerna enligt den faktiska tjänstekonsumtionen samt avgifterna för de tjänster som producerats med servicesedlar inklusive administrativa kostnader. Andelen av medlemskommunernas serviceplaner av HNS totala finansiering är 0,3 procent. I kontogruppen övriga tjänsteinkomster registreras försäljning till andra sjukvårdsdistrikt och staten samt försäljning av andra sjukvårdstjänster till bl.a. primärvården i kommunerna (t.ex. samjourens försäljningsintäkter som inte ingår i serviceplanen för medlemskommunernas specialistvård). Dessutom registrerat fördröjningsavgifter i kontogruppen. Förutom de ovanstående registreras i kontogruppen försäljningsvinster angående hjälpmedel, köp av sjukvårdsrelaterade stödtjänster (laboratorietjänster, blod och blodprodukter, patologitjänster, terapitjänster, radiologiska tjänster, läkemedel och apotekstjänster) samt intäkter från verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården. Andelen av de övriga tjänsteinkomsterna av HNS totala finansiering är 13,6 %. Kontugruppen övriga försäljningsinkomster består av andra intäkter än de intäkter som de affärsverk som producerar sjukvårdsrelaterade stödtjänster. I kontogruppen redovisas medicin- och IT-tekniska tjänster, verksamhetslokaltjänster, kontors- och experttjänster (IT-tekniska experttjänster, utbildningsintäkter, företagshälsovård- dokument- och kontorstjänster) lokal- och instrumentservice och klädvård samt kostttjänster. Andelen av de övriga försäljningsintäkterna av HNS inkomster är är 1,9 %.

8 Kontogruppen specialstatsandel innefattar statens forskningsoch undervisningsersättning. I undervisningsanslaget ingår statens stöd till grund- och specialiseringsundervisning för läkare och tandläkare. Som kalkylerade kriterier för undervisningsersättningen används antalet examina, antalet studerande som inlett sina studier och beviljade forskarmånader. Med forskningsanslaget täcks å sin sida forskningsverksamhetens direkta kostnader samt kostnaderna för de resurser som tjänar forskningen. Statens forsknings- och undervisningsersättning utgör 2,0 % av HNS inkomster. Avgiftsintäkter Samkommunen HNS kan bestämma om klientavgifternas storlek inom de gränser som fastställs i klientavgiftslagen och -förordningen. Styrelsen beslutade (177 ) att klientavgifterna i fortsättningen justeras i enlighet med de indexjusteringar som görs med stöd av klientavgiftsförordningen, såvida inte styrelsen särskilt beslutar något annat. Indexjusteringarna görs vartannat år och träder i kraft den 1 januari det år som följer på justeringsåret. I november varje år publicerar social- och hälsovårdsministeriet i författningssamlingen beloppet för de till i huvudsak folkpensionsindex bundna fasta avgifterna och avgiftstaket. Höjningarna träder i kraft fr.o.m. början av januari följande år. Justeringen görs följande gång i november 2011 och de nya klientavgifterna träder i kraft I ekonomiplanen har höjningarna uppskattats utifrån tidigare års trend. De klientavgifter som HNS tar ut av patienterna följer maxbeloppen i förordningen om klientavgifter ( ). Ökningen av klientavgifterna med 5,9 procent år 2012 jämfört med prognosen för året innan baserar sig på förändringen i invånarantalet, klientavgifterna för den prehospitala akutsjuvården i Hyvinge och Borgå samt den nivåförhöjning som träder i kraft De poliklinik- och vårddagsavgifter som tas ut av klienterna utgör 3,6 procent av HNS totala intäkter. Understöd och bidrag Statsunderstöden för åren utgörs av understöd för forsknings- och utvecklingsprojekt vilka beviljas av länsstyrelsen i Södra Finlands län, Tekes, EU och social- och hälsovårdsministeriet samt av statsunderstöd avsedda för den psykiatriska vården och rehabiliteringen av barn och unga. Understöden och bidragen inkluderar understöd och bidrag för pågående projekt som överförs till år Nya understöd och bidrag som eventuellt beviljas under år 2012 har inte tagits upp i budgetförslaget. I understöden och bidragen har även inkluderats den uppskattade andelen av FPA:s ersättning för företagshälsovård samt donerade medel och andra bidrag. Understödens och bidragens andel av HNS totala finansiering är 0,3 procent.

9 Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter utgörs huvudsakligen av hyresintäkter. Till kontogruppen i fråga hör dessutom ett av HNS beviljat forskningsanslag på 3,0 miljoner euro. Anslaget omfattar de nödvändiga infrastrukturer som är nödvändiga för den forskning som bedrivs vid HNS och som före ändringen av hälsooch sjukvårdslagen kunde täckas med specialstatsandelsmedel. Andelen av övriga verksamhetsintäkter av HNS totala finansiering är 0,6 %, av vilken det nya forskningsanslagets andel är under 0,2 %. Verksamhetskostnader I tabellen nedan redovisas förändringarna i verksamhetskostnader jämfört med prognosen för Milj. euro Verksamhetskost. totalt Prognos 2011 ("8+4" uppdaterad) 1 551,5 Diff % (BUF2012 / prog 2011) Förändring i räntenivå 34,8 2,2 % Produktivtetsmål 1,5 % -23,3-1,5 % Medlemskommunernas befolkningsöknings effekt på servicebehovet och verksamhetskostnaderna Den prehospitala akutsjukvården i Hyvinge och Borgå sjukvårdsområden Projekt som ökar tjänsternas kvalitet, effekt och tillgänglihget samt förberedelser för den prehospitala akutsjukvården Verksamhetskostnader som hänför sig till affärsverkens och Hjälpmedelscentralens ökande försäljning till medlemskommuner och externa kunder Verksamhetskostnader som hänför sig till sjukvårdsområdenas ökande försäljning till externa kunder 9,6 0,6 % 9,4 0,6 % 5,1 0,3 % 7,8 0,5 % 3,6 0,2 % Foskningsnanslag 3,0 0,2 % Totalt BUF ,6 3,2 % Personalkostnader En ökning av kostnaderna för löner och arvoden på i genomsnitt 2,6 procent har budgeterats för För lönebikostnader (bikostnadsprocent 23,63) budgeteras en ökning på i genomsnitt 4,4 procent. Förutom lönebikostnader har även förtidspensionspremierna beaktats: BU2012 6,8 milj. euro (BU2011 6,6 milj. euro). Personalkostnaderna förväntas i genomsnitt öka med sammanlagt 2,9 procent. Finansiella poster och avskrivningar Ränteintäkterna och -kostnaderna har budgeterats enligt räntenivån i oktober 2011 Som räntebedömning för nya lån som

10 lyfts under ekonomiplaneperioden har använts en årsränta på 3,5 %. Räntekostnaderna höjs av att de långfristiga lånen ökar till följd av behovet av att finansiera investeringarna. Enligt grundavtalet ska ränta betalas på grundkapitalet. Räntans storlek bestäms av fullmäktige. I budgetberedningen har en fast ränta på 3 procent tillämpats. Räntan har beaktats i prissättningen av tjänsterna. Den beräknade avskrivningsnivån 104,4 milj.euro under 2012 stiger med 6,9 % jämfört med budgeten för 2011 och med 11,4 % jämfört med prognosen. Ökningen grundar sig på genomförda och för budgetåret föreslagna investeringar. I bilaga 9 finns en avskrivningsplan, vilken ligger till grund för beräkningen av avskrivningarna. Ekonomiplaner för åren Antaganden bakom planeringen av EP Inkomsterna från medlemskommunerna beräknas öka med 3,6 % för Av ökningen hänför sig 0,9 procent till balanseringen av ekonomi för att nå ett nollresultat, medan 0,4 procent beror på ökande avskrivningar och nettofinansieringskostnader. Intäkterna från medlemskommunerna väntas öka med 1,5 procent under Intäkterna från klientavgifter väntas öka med 2,0 procent år 2013 och med 1,2 procent år 2014, medan den uppskattade ökningen för andra intäkter är 6 procent 2013 och 2,8 procent Personalkostnaderna väntas öka med 3 procent i planerna för åren 2013 och Övriga verksamhetskostnader väntas öka i enlighet med Statistikcentralens prisindex för bastjänster, dvs. 2,9 procent 2013 och 2,7 procent 2014 Avskrivningsnivån för ekonomiplaneåret 2013 uppskattas till 107,7 miljoner euro och för 2014 till 110,3 miljoner euro. För ingår ett förbättringsmål på 1,5 procent för produktiviteten. Principerna för produktifiering och prissättning samt fakturerings- och avtalspraxis Fullmäktige beslutade om principerna för produktifieringen och prissättningen för Vid produktifieringen iakttas gemensamma principer vid sjukvårdsdistriktets alla sjukhus. Produktifieringen av specialsjukvårdens tjänster grundar sig på NordDRG-grupperade produkter, vårddagar och öppenvårdsprodukter samt på prestationsbaserad fakturering. I fråga om principerna för produktifiering och prissättning av tjänsterna kommer fullmäktige att föreläggas ett förslag om en ökning av faktureringen för dyra hjälpmedel som överlåts till patienterna tills vidare. Enligt förslaget skulle den som svarar för vårdkostnaderna kunna separatfaktureras för dessa hjälpmedel, om månadshyran för hjälpmedlet är över euro och utlåningstiden väntas vara lång. I stycket Faktureringen enligt separat avtal föreslås

11 dessutom ett tillägg med faktureringsprinciperna för konsultering och utbildning som ges av HNS läkare vid hälsocentralerna. Enligt förslaget ska tjänster som baseras på separat avtal faktureras per timme. De timbaserade priserna för konsultation och utbildning inkluderar de direkta personalkostnaderna samt kostnader för resor och administration. Förutom ovannämnda ändringar föreslås för fullmäktige att faktureringen för den prehospitala akutsjukvården, som HNS övertar ansvaret för, grundar sig på en kapitationsgrundad debitering som är specifik för varje område där tjänsterna ordnas. I slutet av året utjämnas faktureringen så att den motsvarar de faktiska kostnaderna för de prehospitala akutsjukvårdstjänsterna. Ett undantag är området för ordnandet av den prehospitala akutsjukvården i Hyvinge sjukvårdsområde där faktureringen för den prehospitala akutsjukvården 2012 grundar sig dels på kapitationsgrundad debitering (70 %), dels på debitering enligt antal uppdrag (30 %). Den kapitationsgrundade debiteringen bestäms enligt antalet invånare i det område där tjänsterna ska ordnas och de planerade kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården. De tjänster samkommunen HN erbjuder prissätts enligt självkostnadsprincipen. Denna princip innebär att servicepriserna motsvarar de kostnader som produktionen av tjänsterna förorsakar. I prissättningen av produkterna beaktas målet på en produktivitetsökning på 1,5 procent; Västra Nylands sjukvårdsområde utgör ett undantag och där har målet fastställts till 1,0 procent. Produktivitetsmålet beaktas endast i prissättningen av NordDRG- och vårddagsprodukter samt öppenvårdsbesök. Produktivitetsmålet har inte inkluderats i priserna för mellanprestationer, och den prestationsbaserade fakturering som bygger på mellanprestationer innehåller alltså inget produktivitetsmål. Praxis för faktureringen av kommunerna Inga förändringar föreslås i praxisen för fakturering av kommunerna 2012 och kommunerna faktureras enligt faktisk användning av tjänsterna. Antalet vårdprestationer har beräknats genom att dividera beloppen av medlemskommunernas serviceplaner och försäljningsintäkterna från andra betalare med produkternas priser per enhet. Planerad service till medlemskommunerna Enligt HNS preliminära förslag till serviceplaner skulle det sammanlagda beloppet för medlemskommunernas serviceplaner ha uppgått till cirka 1 331,5 miljoner euro exklusive de förändringar i verksamheten och arbetsfördelningen som eventuellt skulle avtalas med medlemskommunerna. Under sommaren och sensommaren fördes förhandlingar med kommunerna på sjukvårdsområdesnivå och tog medlemskommunerna ställning i fråga om serviceplanen för Vid kommunförhandlingarna avtalades om förändringar i verksamheten och arbetsfördelningen med 23

12 medlemskommuner. Vid kommunförhandlingarna avtalades om förändringar i verksamheten och arbetsfördelningen med 23 medlemskommuner. Efter de avtalade ändringarna i HNS preliminär förslag är det slutliga beloppet för medlemskommunernas serviceplaner 1 331,0 miljoner euro. I tabellen nedan ges ett sammandrag av medlemskommunernas serviceplaner. BS 2010 (exkl. utjämning för dyr vård) Ändrad BU PROG 2011 (8+4) Prel. förslag till serviceplan för kommunerna 2012 totalt BUF 2012 (inkl. förändr. i verksamheten) BUF2012 vs. Prel. förslag till serviceplan BUF2012 vs. PROG 2011 BUF2012 vs. BU BUF2012 vs. BS euro HUCS svo kommuner ,2 % 1,2 % 3,7 % 5,4 % Esbo ,4 % 0,7 % 3,0 % 6,5 % Helsingfors ,3 % 0,2 % 3,4 % 4,0 % Grankulla ,8 % -6,3 % 3,3 % 4,2 % Kervo ,3 % 3,9 % 7,6 % 8,4 % Kyrkslätt ,0 % 12,6 % 4,5 % 10,1 % Vanda ,2 % 2,4 % 4,6 % 6,5 % Västra Nylands svo ,0 % 4,5 % 0,8 % 5,3 % Hangö ,0 % -0,1 % -5,9 % 3,0 % Ingå ,8 % 3,2 % 14,5 % 12,8 % Raseborg ,2 % 6,1 % 1,0 % 4,8 % Lojo svo ,5 % 3,3 % 4,1 % 7,3 % Karislojo ,0 % -2,5 % 4,6 % 6,6 % Högfors ,6 % 1,3 % 4,6 % 4,3 % Lojo ,2 % 2,8 % 4,8 % 8,2 % Nummi-Pusula ,4 % 4,4 % 3,9 % 14,3 % Sjundeå ,8 % 4,1 % 3,3 % 4,6 % Vichtis ,3 % 5,0 % 3,0 % 6,2 % Hyvinge svo ,7 % 1,0 % 3,5 % 7,4 % Hyvinge ,8 % 0,6 % 1,5 % 7,8 % Träskända ,6 % 1,6 % 3,9 % 6,5 % Mäntsälä ,0 % 0,3 % 3,5 % 10,3 % Nurmijärvi ,0 % 1,9 % 4,5 % 7,2 % Tusby ,0 % 0,2 % 5,0 % 6,6 % Borgå svo ,2 % 2,0 % 7,1 % 7,1 % Askola ,2 % -12,1 % 6,1 % 7,0 % Lappträsk ,2 % -4,2 % 1,4 % 6,5 % Lovisa ,2 % 0,9 % 3,2 % 6,0 % Borgnäs ,2 % 9,4 % 5,8 % 10,1 % Borgå ,2 % 2,4 % 6,4 % 6,3 % Sibbo ,2 % 5,1 % 14,1 % 9,6 % Totalt ,0 % 1,5 % 3,8 % 5,9 % Medlemskommunernas serviceplaner i euro har utifrån principerna för produktifieringen och prissättningen brutits ned till produktvisa produktionsplaner. De planerade produktvolymerna bygger på serviceplanerna i euro för varje medlemskommun och produkternas pris per enhet med beaktande av den kommunvisa serviceanvändningen i början av Antal BS2010 BU2011 PROG "8+4" 2011 BUF2012 Föränd. % BUF2012/ PROG2011 Föränd. % BUF2012/ BU2011 NordDRG-produkter ,2 % 2,3 % Produktifierade vårddagar ,6 % -3,1 % Öppenvårdsbesök ,2 % 2,3 % Fördröjningsvårddagar *) Servicesedlar Volymförändring vägd enligt -0,6 % 1,9 %

13 faktureringsdelen (1 000 euro) BS2010 BU2011 PROG "8+4" 2011 BUF2012 Föränd. % BUF2012/ PROG2011 Föränd. % BUF2012/ BU2011 NordDRG-produkter ,0 % 4,1 % Produktifierade vårddagar ,9 % -3,6 % Öppenvårdsbesök ,4 % 4,3 % Fördröjningsvårddagar *) Servicesedlar Köptjänster **) ,6 % 9,7 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar ,0 % 5,5 % SAMTLIGA TOTALT ,5 % 3,8 % *) Fördröjningsvårddagar som ska faktureras **) Inklusive köptjänster och vårdtjänster från andra sjukhus Den planerade faktureringen för medlemskommunernas NordDRG-produkter är sammanlagt 830,8 miljoner euro, vilket är 1,0 procent mer än i prognosen för Jämfört med 2010 ökar den planerade faktureringen av NordDRG-produkter 4,5 %. Den planerade faktureringen av besök är sammanlagt 311,2 miljoner euro, vilket är 3,4 procent mer än i prognosen för Jämfört med 2010 ökar faktureringen för besök enligt planerna med 6,1 procent. Den planerade faktureringen för vårddagar är 109,3 miljoner euro, vilket är 0,9 procent mindre än i prognosen för Jämfört med 2010 minskar den planerade faktureringen för vårddagar med 3,8 procent. Jämfört med 2010 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till medlemskommunerna med totalt 4,1 % och volymen, viktad enligt produkternas andel av faktureringen, minskar med 0,3 %. Planerad serviceproduktion till samtliga betalare Antal BS2010 BU2011 PROG "8+4" 2011 BUF2012 Föränd. % BUF2012/ PROG2011 Föränd. % BUF2012/ BU2011 NordDRG-produkter ,0 % 2,5 % Produktifierade vårddagar ,8 % -3,7 % Öppenvårdsbesök ,4 % 2,2 % Jourbesök på hälsocentral ,5 % 10,4 % Fördröjningsvårddagar *) ,0 % Servicesedlar Volymförändring vägd enligt faktureringsdelen -0,4 % 2,0 % (1 000 euro) BS2010 BU2011 PROG "8+4" 2011 BUF2012 Föränd. % BUF2012/ PROG2011 Föränd. % BUF2012/ BU2011 NordDRG-produkter ,0 % 4,4 % Produktifierade vårddagar ,1 % -4,0 % Öppenvårdsbesök ,5 % 4,4 % Jourbesök på hälsocentral ,8 % 12,9 %

14 Fördröjningsvårddagar *) Servicesedlar Köptjänster **) ,6 % 9,9 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar ,0 % 5,5 % SAMTLIGA TOTALT ,5 % 4,1 % *) Fördröjningsvårddagar som ska faktureras **) Inklusive köptjänster och vårdtjänster från andra sjukhus Jämfört med 2010 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till medlemskommunerna med totalt 5,1 procent och volymen, viktad enligt produkternas andel av faktureringen, ökar med 1,3 %. Service till andra kunder Sjukvårdsdistriktet producerar en ansenlig mängd service till andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder, såsom försäkringsbolag. Serviceproduktionen till andra betalare har planerats till 120,8 miljoner euro. Huvuddelen av tjänsterna produceras av HUCS sjukvårdsområde. Personalplan för 2012 Personalplaneringen utgör en del av planeringen av ekonomin och verksamheten. I personalplaneringen fastställs det totala kvalitativa och kvantitativa behovet av arbetskraft utifrån HNS strategi och verksamhet. Tonvikten ligger på den praktiska personalledningen i HNS resultatområden och stödtjänstenheter. I planerna beaktas riskerna och möjligheterna i samband med kompetens, organisationen av arbetet, reformeringar av verksamhetsprocesserna, förändringar i verksamheten, investeringarnas personaleffekter, personalöverföringar mellan organisationerna samt gemensamma resurser, personalutveckling och rekreationsverksamhet, nödvändiga rekryteringar samt personalavgång. Syftet med personalplaneringen är att få till stånd en smidig användning av personalresurserna. Personalplaneringen stödjer genomförandet av HNS strategi, som förutsätter tillräcklig, kompetent och motiverad personal. De mål och insatsområden som lyfts fram i HNS strategi för har sammanställts i målkorten för personalledningen Utifrån HNS mål har resultatområdena och stödtjänstenheterna utarbetat sina egna mål och beskrivit de planer och åtgärder genom vilka målen för personalledningen ska uppnås. Ett strategiskt mål är att varje år utöka den ordinarie personalens andel av arbetsinsatsen med en procentenhet genom att öka antalet interna vikarier. I personalplanen för 2012 justerade styrelsen dimensioneringen av det interna vikariesystemet till 60 % av antalet semesterdagar år Härigenom skulle systemet få 185 nya interna vikarier. Eftersom det är frågan om personal som anställs för att täcka ett

15 arbetskraftsbehov som beror på frånvaro, har inget särskilt anslag reserverats för ändamålet. Det genomsnittliga antalet anställda år 2012 uppskattas till I de långsiktiga personalplanerna bedöms HNS år 2013 ha anställda och år 2014 totalt anställda. Personalkostnaderna, vilka utgör 63,9 % av samkommunens verksamhetskostnader, utgör också en väsentlig del av personalplaneringen. Budgetförslaget för år 2012 innebär en personalökning på 387 personer (1,8 %) på samkommunsnivå jämfört med budgeten Årsverken uppskattas 2012 till , en ökning med 304 åv/1,8 % jämfört med budgeten för 2011 års budget (BU ). Enligt en prognos som utgår från uppgifterna från januari september uppgår kostnaderna för inhyrd arbetskraft år 2011 till cirka 13,5 miljoner euro. I budgetförslaget för 2012 har 10,0 miljoner euro reserverats för inhyrd arbetskraft. Merparten av kostnaderna för inhyrd arbetskraft hänför sig till HUCS ungdomspsykiatri, HNS-Röntgens radiologitjänster samt sjukvårdsområdenas jourverksamhet. Investeringsprogrammet Investeringsbudgeten för 2012 bygger på målsättningar som stödjer HNS nya strategi. Prioriteringen ligger på projekt som främjar en patientorienterad och effektiv vård, ständig utveckling av processerna, verksamhetens konkurrenskraft samt samarbete med medlemskommunernas primärvård. Investeringsprogrammet för utgörs i huvudsak av stora bygg- och apparatprojekt som redan godkänts för verkställande samt av ett flertal datasystemprojekt som fortsätter sedan tidigare. Totalbeloppet för 2012 års investeringar vid HNS, inklusive affärsverken, är högst 130 miljoner euro. Investeringsplanen för 2013 i hela samkommunen är 152,5 milj. euro och för 2014 sammanlagt 153,5 milj. euro. Målet är fortfarande en moderat investeringsnivå, vilket inte tillåter att nya stora projekt startas. Vissa projekt som redan godkänts för programmet har av finansieringsskäl och tekniska orsaker omvärderats och skjutits på framtiden. Utöver anskaffningsutgiften och de årliga avskrivningarna leder de flesta av sjukvårdsdistriktets investeringar till bestående eller långvariga ökningar av verksamhetskostnaderna och -intäkterna. Beredningen av projektprogrammet omfattar ett förfarande där enheterna är skyldiga att för varje investeringsförslag föreslå och analysera de effekter som projektet har på verksamheten och ekonomin. Härigenom försöker man höja de kliniska och övriga enheternas kostnadsmedvetenhet och förbättra bedömningen av hur lönsamma projektet är.

16 Saneringen av Mejlans tornsjukhus, som inleddes hösten 2011, har prioriterats som sjukvårdsdistriktets viktigaste projekt och dess finansiering har säkerställts. Saneringen och utbyggnaden av Kvinnoklinikens tillbyggnad, Jorvs sjukhus jourtillbyggnad, Lojo sjukhus tillbyggnad för psykiatrin m.m. liksom många fler investeringar som håller på att starta kommer att hållas kvar i projektprogrammet på så sätt att de blir klara och tas i bruk så väl som möjligt enligt de ursprungliga planerna. Färdigställandet av alla ovan nämnda stora projekt har på grund av olika tekniska orsaker skjutits till fram till De justerade kostnadsuppgifterna från slutet av oktober 2011 förutsätter att Kvinnokliniksprojektet behandlas av fullmäktige på nytt och att vissa justeringar görs av projektplanerna för Jorvs och Lojo sjukhus. I tabellen nedan visas finansieringsplanen för bygginvesteringarna för stora byggnadsprojekt som i relation till fullmäktige är bindande på projektnivå. Reviderade kostnadsberäkningar euro Tidig Totalt Mejlans tornsjukhus, sanering Mejlans, underjordisk servicegård Jorvs sjukhus nya tillbygge för akutverksamheten Kvinnoklinikens tillbyggnad, utbyggnad och sanering Lojo sjukhus, nybyggnad för bl.a. psykiatrin Projekt på över 10 milj. euro totalt Utvecklingen av investerings- och avskrivningsbeloppen per år samt samkommunens lånesaldo styrs så att soliditeten bibehålls på en nivå över 40 procent. Detta styr även investeringarna under slutet av årtiondet. Enligt den preliminära investeringsplanen för kan man förvänta att sjukvårdsdistriktet nödvändiga investeringsbehov fortsättningsvis kommer att vara i genomsnitt 140 miljoner per år. Dessutom befinner sig några stora objekt som baserar sig på hyresavtalseller fastighetsaktiebolagsarrangemang, däribland HUSLABs nya hus i Mejlans, för närvarande i planerings- eller genomförandefasen. Avsikten är att även i fortsättningen genomföra stora projekt med annan finansiering än samkommunens egen lånefinansiering, beroende på tillgängliga finansieringskällor och -modeller samt deras prisnivå. Besluten avgörs skilt för varje projekt. Investeringsplanen för innefattar ännu inte reserveringar för de två nya sjukhusbyggnader eller den tillbyggnad som planerats i Mejlansområdet. För närvarande pågår planeringen av verksamheten vid Traumacentret, som ska ersätta Tölö sjukhus, och det nya barnsjukhuset som helt eller delvis ska ersätta Barnkliniken och Barnens borg. Målsättningen

17 är att verksamhets- och dimensioneringsplanerna har framskridit så långt våren 2012 att den ändring av detaljplanen för Mejlans och de preliminära investeringsförslag som nybyggnationen förutsätter, kan slutföras. Byggplaneringen och byggandet bedöms ske åren De bindande målen för investeringsbudgeten är det totala beloppet av samförvaltningens, HNS-Lokalcentralens och sjukvårdsområdenas investeringar, balansenheterna Hjälpmedelscentralens och IT-förvaltningens investeringar samt investeringarna på minst 10 miljoner euro projektvis. Investeringarna för resultatområdena och balansenheterna år 2012 föreslås i enlighet med tabellen nedan uppgå till totalt euro, för 2013 till totalt euro och för 2014 till totalt euro euro BS 2010 BU 2011* BUF 2012 Fs 2013 Fs 2014 Gemensamma datasystem ** Placeringar i bestående aktiva 106 Byggprojekt Utrustningsprojekt Resultatområdena totalt Hjälpmedelscentralen IT-förvaltning Resultatområden och balansenheter totalt * Ursprunglig budget ** Överförs senare till balansenheten IT-förvaltning Undervisning och forskning Det finländska samhället förväntar sig med rätta av HNS sådan sjukdomsdiagnostik och vård som är baserade på den nyaste kunskapen. En nödvändig förutsättning för att uppnå detta mål är en högklassig forsknings- och undervisningsverksamhet. Målen för HNS forskning och undervisning har fastställts i strategin för , som godkändes Forskningens ställning som en av HNS grundläggande uppgifter erkänns inom hela organisationen och i medlemskommunerna. På HNS sjukhus och andra enheter fokuserar man på sådan forskning som, om det lyckas, leder till en grundläggande ny kunskap och till en förbättrad diagnostik och vård med hjälp av den. Den forskning som bedrivs inom HNS innebär alltså utveckling av innehållet i sjukvårdsdistriktets medicinska verksamhet. Med stöd av hälso- och sjukvårdslagen, som trädde i kraft den 1 maj 2011, ersätter staten HNS för kostnader som orsakas av grund- och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare. Den nya lagen medförde inga betydande förändringar i utbildningsersättningen. I fråga om den statliga finansieringen av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå skedde däremot

18 en mycket stor förändring. Genom den nya lagen beviljas inte längre finansiering till sjukvårdsdistrikt eller enskilda inrättningar. Forskningsfinansieringen för hela specialupptagningsområdet ges till områdets forskningskommitté, som är ett nytt organ. Ordförande för forskningskommittén i HNS specialupptagningsområde är HNS forskningsdirektör, och kommitténs arbete organiseras av HNS. Efter att hälso- och sjukvårdslagen trätt i kraft kan man inte längre täcka infrastrukturkostnaderna för forskningen på samma sätt som då de aktuella bestämmelserna i lagen om specialiserad sjukvård ännu var i kraft. Därför är det möjligt att en del av resultatenheternas grundfinansiering stegvis kommer att bindas till projektfinansieringen. Styrelsens beslutade den 24 oktober 2011 om ett forskningsanslag på 3 miljoner euro för att HNS ska kunna upprätthålla den infrastruktur som är nödvändig forskningen och för att den kliniska forskningen, som är nödvändig för utvecklingen av verksamhetens medicinska innehåll, ska kunna fortsätta störningsfritt. Det nya anslaget är mindre än två promille av HNS totala kostnader. Det används i huvudsak för avtalsbundna och redan existerande kostnader som genom den nya lagen inte längre kan täckas genom den statliga finansieringen. De största av dessa är kostnaderna för de av HNS ägda lokalerna i Kiinteistöosakeyhtiö Biomedicum Helsinki ( euro), kostnaderna för avtalen rörande BioMag-laboratoriet och Institutet för molekylärmedicin i Finland ( euro) och kostnaderna för de gemensamma tjänsterna (apoteks-, litteratur-, IT-teknik- och etiska kommittéerna) ( euro). HNS har dessutom för avsikt att genom egen finansiering täcka egenfinansieringsandelarna (typiskt 25 % av totalfinansieringen) för vissa forskningsstipendier (t.ex. EU- och Tekes-finansiering). För de redan beviljade stipendierna och för den uppskattade projektfinansieringen för 2012 ( euro) behövs egen finansiering på euro (se tabell i slutet av kapitlet), varav redan reserverats i den preliminära budgeten. Av det anslag som styrelsen beslutat om reserveras dessutom euro för kostnader orsakade av förbättrat utnyttjande av innovationer i enlighet med strategin. Våren 2011 beredde HNS principerna för användningen av den statliga ersättningen för undervisnings- och forskningskostnader I september 2011 färdigställdes den separata preliminära inkomst- och utgiftsbudgeten för den statliga ersättningen. Den baserade sig på den statliga budgetpropositionens uppgifter om ersättningens storlek och på uppskattningar av den nationella fördelningen av de kalkylmässiga grunderna för den statliga ersättningen. I tabellen nedan visas hur ersättningen utvecklats vid HNS under de tre senaste budgetåren (faktisk budget, FBU) och en prognos för år 2012 (preliminär budget, PBU). Utvecklingen av den statliga ersättningen för forskning och utbildning visar att staten överför det ekonomiska ansvaret för forskning och undervisning på kommunerna. M Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 PrelBU 2012 *) 2012 **)

19 Statlig utb.ers. 20,2 19,5 20,2 20,5 20,5 Statlig ersättning för forskning på universitetsnivå 13,7 13,6 13,6 13,3 11,8 Totalt 33,9 33,1 33,8 33,8 32,3 *) prognos från SHM:s budgetförslag 2012 **) FM:s budgetproposition till riksdagen, oktober 2011 Utvecklingen av den statliga ersättningen under åren Eftersom forskningsprojekten och forskarmånaderna är fleråriga, beräknas genom en linjär modell en användningsplan för varje verksamhetsår för finansieringen av forskning som pågår över kalenderårsskiftena. Ersättningen för forskning och undervisning är enligt den preliminära budgeten totalt euro. I figuren beaktas dessutom det anslag som styrelsen beslutade om den 24 oktober 2011 och allokeringen av egenfinansieringen. I slutskedet av behandlingen av statsbudgeten infördes en ändring genom vilken den statliga ersättningen för forskning minskar med fem miljoner euro (12,5 %) i hela landet. Det är sannolikt att detta till 40 procent riktar sig till HNS statliga ersättning. Den slutliga budgeten kan slås fast först under 2012, då riksdagen fastställt statsbudgetens ersättningar för undervisning och forskning, och SHM samt forskningskommittén för specialupptagningsområdet har fattat beslut om HNS finansieringsandel. Preliminär budget för statens ersättning för undervisnings- och forskningskostnader samt HNS egna forskningsanslag 2012, tusen euro. Forskningsverksamhetens direkta kostnader inkluderar tidigare års fleråriga projekt som pågår under 2012, men endast det första året för fleråriga projekt som startar En del av resultatenheternas

20 grundfinansiering torde redan 2012 knytas till den andel av projektfinansiering som går till resultatenheten. *) de markerade utgiftsposterna ska enligt planerna finansieras genom HNS eget forskningsanslag. Finansiering Samkommunen HNS kassaflöde från verksamheten och investeringarna år 2012 visar ett underskott på 37,6 miljoner euro. Investeringsutgifterna, inklusive affärsverkens investeringar, uppgår till cirka 130,0 miljoner euro. Investeringarna kommer enligt planerna att finansieras genom långfristiga lån. Enligt planerna tas långfristiga lån på 60,0 miljoner euro år Låneamorteringarna beräknas till 13,5 miljoner euro, av vilka amorteringarna på gamla lån utgör 10,5 miljoner euro och de beräknade amorteringarna på nya lån som kommer att lyftas 3,0 miljoner euro. Vid behov tas kortfristiga lån för att trygga likviditeten. De planerade förändringarna i utlåningen inkluderar nya lån på 12,3 miljoner euro till dotterbolag och låneamorteringar på 0,9 miljoner euro. Målet är att kassans tillräcklighet vid utgången av år 2012 är minst 20 dagar. I slutet av år 2012 beräknas samkommunens långfristiga lån uppgå till 241,2 miljoner euro. Verkställigheten av budgeten En prislista för 2012 som bereds i enlighet med de i budgeten godkända målen för ekonomin och servicen samt i enlighet med de av fullmäktige fastställda principerna för produktifieringen föreläggs styrelsen i december. Som ett led i verkställandet av fullmäktiges beslut om godkännande av budgeten godkänner styrelsen sjukvårdsområdenas, de övriga resultatområdenas och balansenheternas budgetdelar som driftsplaner. Nämnden för varje sjukvårdsområde godkänner i januari februari driftsplanerna för det egna områdets resultatenheter. Styrelsen Fullmäktige beslutar att anteckna för kännedom nämndens för den psykiatriska sjukvården, nämndens för den språkliga minoriteten samt personalkommitténs utlåtanden om förslaget till budget för år 2012 och ekonomiplan för åren (referensmaterial 7), anteckna för kännedom affärsverkens budgeter 2012 och ekonomiplaner jämte investeringsplaner som en del av samkommunens budget, godkänna budgetens och ekonomiplanens struktur,

21 godkänna förslaget till samkommunens budget för 2012 och ekonomiplan för som ingår som bilaga 5 i föredragningslistan. fastställa i budgeten som bindande ekonomiska mål för sjukvårdsområdena de bindande nettokostnaderna. Sjukvårdsområdenas bindande resultatmål är ett underskott på sammanlagt 12 miljoner euro. Dessutom uppställs även ett produktivitetsmål på 1,5 procent för sjukvårdsområdena, med undantag av Västra Nylands sjukvårdsområde där produktivitetsmålet är 1 procent. För den somatiska produktionens del mäts produktiviteten med kostnadsindikatorn för DRG-poäng (euro/drg-poäng). fastställa i budgeten som bindande ekonomiska mål för Hjälpmedelscentralen och IT-förvaltningen ett nollresultatmål och dessutom för balansenheten IT-förvaltningen ett produktivitetsmål på 1,5 %. För Hjälpmedelscentralen ställs inget produktivitetsmål. På det gundkapital som samkommunen placerat i balansenheten upptas en ränta på 3 %. Dessutom ställs en maximigräns för balansnenheternas långfristiga upplåning. fastställa de i driftsekonomidelen i HNS budget för affärsverken uppställda bindande målen: målet på nollresultat och för respektive affärsverk en ur produktivitetsmålet på 1,5 % härledd ändring i prisnivån och det mål för inkomstföring som affärsverket betalar som ersättning för det grundkapital samkommunen har placerat i affärsverket enligt en ränta på 3 %. För affärsverket HNS-Servis är produktivitetsmålet 2,1 procent. Dessutom ställs en maximigräns för långfristig upplåning. fastställa ett mål på nollresultat för resultatområdena samförvaltningen och Lokalcentralen samt för Lokalcentralen ett till underhållshyran relaterat produktivitetsmål på 1,5 %, För HNS-Fastigheter Ab ställs som finansiellt mål en ökad produktivitet på 2 % samt en ur produktivetetsmålet härledd förändrings-% i prisnivån. Som produktivitetsmål för Uudenmaan Sairaalapesula Oy uppställs 1,5 % samt en ur produktivetetsmålet härledd förändrings-% i prisnivån. fastställa som maximibelopp för resultatområdenas investeringar år 2012 sammanlagt euro, som maximibelopp för balansenheten Hjälpmedelscentralens investeringar euro och som maximibelopp för balansenheten IT-förvaltningens investeringar euro, befullmäktiga styrelsen att fatta beslut om att det vid utrustningsupphandlingar kan användas leasingfinansiering eller någon annan alternativ finansieringsform om den totalekonomiskt blir lönsam.