Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden. Samhällstekniska väsendets bemötande

Transkript

1 Samhällstekniska nämnden Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden Samhällstekniska nämnden 53 Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde bett förvaltningarna ge sina bemötanden till utvärderingsberättelsen för år För samhällstekniska nämndens del begärs bemötanden enligt följande: "Revisionsnämnden ber samhällstekniska nämnden redogöra för hur de uppställda målen beskriver kärnfunktionerna och styr verksamheten. Dessutom efterlyser revisionsnämnden uppdaterade nyckeltal i bokslutet 2013 (inte budgeten 2013) som jämförelseuppgifter. Utvecklings- och gemensamma tjänster Revisionsnämnden begär motiveringar till varför målen för verksamheten inte nåtts och hur detta påverkar utvecklingen och produktiviteten av kommunens planläggning. Kollektivtrafik Revisionsnämnden begär en utredning om varför inkomstflödet för kollektivtrafikens del är 0 euro. Dessutom uttrycker revisionsnämnden sin oro över HRT:s ökande kostnader och ber att få huvuddragen i motiveringarna till Kyrkslätts kommuns betalningsandelar och besluten och avtalen gällande servicenivån." Samhällstekniska väsendets bemötande Revisionsnämnden har bett samhällstekniska nämnden redogöra för hur de uppställda målen beskriver kärnfunktionerna och styr verksamheten. Samhällstekniska väsendet konstaterar att målen ska vara tydliga och beskriva sådant som är relevant för kommunens strategi. Det ska också vara lätt att mäta hur målen nåtts. Man gick igenom målen och nyckeltalen och uppdaterade dem i samband med uppgörandet av budgeten år Man försökte förtydliga målen och förenkla mätningen av dem. Samhällstekniska nämndens svar på revisionsnämndens begäran ger motiveringar till varför verksamhetsmålen inte uppnåtts år 2014 och hur detta påverkar utvecklingen av kommunens planläggning och dess produktivitet. Enligt samhällstekniska väsendet finns det årligen för många planeringsobjekt i planläggningsprogrammet i förhållande till resurserna, så målen i programmet är i praktiken omöjliga att uppnå. Nämnden och sektorn utvecklar saken tillsammans under slutet av år 2015 och början av år 2016.

2 Situationen har ytterligare försämrats av att kommunens planläggningsoch trafiksystemtjänster fr.o.m. år 2012 har fungerat med bristfälliga resurser (kommunarkitekten arbetade vid sidan av sitt eget arbete som sektordirektör och som vikarie för trafikplaneringsingenjören, dessutom var befattningen som planläggningsarkitekt obesatt i 8 månader år 2014). I Kyrkslätt finns utöver kommunarkitekten tre tjänster som planläggningsarkitekter och en befattning som planläggningstekniker samt två planeringsassistenter, av vilka den ena är deltidspensionerad. En planläggningsarkitekt har dessutom gjort förkortad arbetstid. Minsta lilla resursunderskott märks omedelbart i planläggningens verksamhet. I synnerhet antalet delgeneralplaner är stort i planläggningsprogrammet i förhållande till resurserna. Sektorn föreslog i samband med behandlingen av planläggningsprogrammet till den föregående samhällstekniska nämnden att högst två delgeneralplaneprojekt borde ingå i programmet årligen. Nämnden beslutade dock att fyra delgeneralplaner kan vara anhängiga. Delgeneralplanerna är utmanande eftersom de förutsätter bl.a. uppgörande av flera utredningar, omfattande analysering av ursprungsmaterial och samordning av markanvändningen. År 2014 färdigställdes två delgeneralplaner: Delgeneralplanen för Jorvas och Ingvalsby och delgeneralplanen för Gesterby och Smedsby. Även om åtta detaljplaner och fyra delgeneralplaner av de anhängiga projekten i planläggningsprogrammet inte framskridit administrativt, har man dock kunnat föra planeringen av dem framåt. I slutet av år 2014 fortsatte man utarbetandet av detaljplanen för Ingvalsporten och delgeneralplanen för Kylmälä omedelbart då hindren för framskridandet undanröjdes (besvär över delgeneralplanen för Jorvas och Ingvalsby och oklarheterna gällande Veikkolas vattenförsörjningslösning och Vichtis kommuns ståndpunkt beträffande regionalt transportavlopp, vilka hindrat delgeneralplanläggningen av Kylmälä). Den ansvariga planläggaren har försökt föra detaljplaner och stranddetaljplaner som anhängiggjorts av markägare och som framskridit långsamt vidare, men flera av dem har antingen framskridit långsamt eller inte överhuvudtaget. Planläggnings- och trafiksystemtjänsternas nuvarande resurser räcker inte till för att föra fyra anhängiga delgeneralplaner vidare årligen. Därför har delgeneralplaneprojekten i Kantvik och Masaby inte framskridit. De centrala utredningarna för delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 2, blev klara i slutet av år 2014 och i början av år 2015, varmed man kunde inleda planeringen av markanvändningen. Avbrottet gäller även detaljplanläggningen av Briggstranden, som man avtalat med Helsingfors stad om. Planeringen av området framskrider med hjälp av en konsult, som anställts av Helsingfors stad. Samhällstekniska väsendet vill dessutom lyfta fram att planreserven för boende i kommunens detaljplaner är god (ca v-m2 i slutet av år 2014). Genomförandet av reserven skulle möjliggöra boende för ca nya invånare i Kyrkslätt. Man har i verksamheten lyckats förutse förändringarna i bostadsproduktionen, så det under de senaste tio åren detaljplanerats allt fler områden för flervåningshusproduktion. År 2014 var

3 hälften av de färdigställda bostäderna flervåningshusbostäder och år 2015 beräknas andelen flervåningshusbostäder stiga till ca 65 % av bostadsproduktionen. Även småhusdominerade bostadsområden byggs i Smedsede och Herrgårdsstranden och år 2014 framskred detaljplanen för Äspingsbrinken, som säkerställer kommunen egnahemstomtreserv. På kommunens mark planlades totalt 43 tomter. Kommunen upptar rätt snabbt de färdigställda detaljplanerna i sina program för verkställande och för byggande. Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna, tomttjänsterna, de kommunaltekniska tjänsterna och vattenförsörjningsverket idkar omfattande samarbete gällande planeringen och programmeringen av markanvändningen. Det finns dock fler detaljplaner som väntar på genomförande än vad det finns anslag för i budgeterna för de kommunaltekniska tjänsterna och vattenförsörjningsverket. Därför bör de kommunaltekniska objekten prioriteras, i synnerhet då kommunens husbyggnadsinvesteringar de närmaste åren är omfattande (bl.a. Sjökulla skola, hälsocentralen och kommuncentrums inlärningscenter). Den viktigaste prioriteringen görs till slut av kommunens beslutsfattare då de godkänner budgeten. På grund av farbarheten och trafiksäkerheten bör dessutom allt mer ekonomiska resurser beviljas för förbättringen av trafikförhållandena som en följd av kommunens tillväxt. Kostnaderna för genomförande av t.ex. detaljplanerna för Ingvalsporten och Veikkolaporten är betydande, eftersom det utöver den grundläggande infrastrukturen i båda projekten bör utföras omfattande förbättringsåtgärder i det huvudsakliga vägnätet, som förvaltas av Nylands NTM-central, på grund av ändrade vägplaner. År 2014 har man inom samhällstekniska väsendet och planläggnings- och trafiksystemtjänsterna fört vidare för kommunen viktiga projekt inom ramen för resurserna så att bostadsproduktionsmålen i MBT-intentionsavtalet skulle nås och näringslivspolitiskt viktiga mål skulle framskrida. År 2014 nåddes bostadsproduktionsmålet i MBT-intentionsavtalet (330 bostäder), men inte målet gällande våningsyta för bostadsbyggande ( v-m2). Planreserven för boende i Kyrkslätts detaljplaner var dock ändå på hög nivå (ca v-m2). Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna har främjat näringslivspolitiskt viktiga projekt; detaljplaneprojekten Magasinvägen, Munkängen, Sarvviksporten och Veikkolaporten. Dessutom må det konstateras att planläggnings- och trafiksystemtjänsterna år 2014 exceptionellt bearbetade två projekt av regional betydelse: Markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och trafiksystemplanen för Helsingforsregionen Samhällstekniska väsendet betonar att det då planerna vunnit laga kraft ligger på beslutsfattarnas ansvar att främja projekten genom att bevilja dem tillräckliga anslag för genomförande av kommunalteknik samt genom att i markanvändningsavtalen fastställa tidtabeller för genomförande av objekten. I kommunens finns detaljplanerade områden, där husbyggandet inte inletts eller har inletts men endast delvis, trots färdig kommunalteknik. Sålunda kan den tidvis långsamma detaljplaneringen inte anses vara en flaskhals för kommunens utveckling eller produktivitet. Planläggningen bör främst ses som ett sätt att möjliggöra nya markanvändningsprojekt i kommunen.

4 Verksamhetsmålen gällande tomtöverlåtelser har inte uppnåtts för tomtoch geoinformationstjänsternas del. Målet år 2014 var att överlåta 25 egnahemshustomter. Tomter var till salu/arrendering på området Smedsede. 3 st. tomter såldes och 11 st. arrenderades. Efterfrågan på tomter påverkades avsevärt av det allmänna ekonomiska läget och de förlängda försäljningstiderna för gamla bostäder. Beträffande tomter för bostadsbyggande i bolagsform var målet att överlåta 3-5 tomter. Tomtköpet gällande flervåningshus på Tolls stationsområde, som enligt föravtalet som kommunen ingått skulle göras år 2014, genomfördes inte eftersom kommunfullmäktige beslutade att tomterna byts ut till företagstomter i Kilråberget. Nyttan av näringslivsverksamheten på Kilråbergets område för kommunen samt företagstomternas försäljningsinkomster bedöms som mer produktiva för kommunen som helhet. Kollektivtrafik Bildningsväsendets inbesparing inom skolskjutsarna har budgeterats som inkomst för kollektivtrafiken. Bildningsväsendet har dock inte betalat beloppet ifråga. Beträffande kollektivtrafikens ökande kostnader hänvisar nämnden till utlåtandet till HRT om dess verksamhets- och ekonomiplan för åren Utlåtandet ingår som tilläggsmaterial. Beredning: - kommunarkitekt Tero Luomajärvi, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi - kommungeodet Anna-Kaisa Kauppinen, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial: - utvärderingsberättelse utlåtande till HRT Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet: Samhällstekniska nämnden beslutar ge redogörelsen ovan till kommunstyrelsen som sitt bemötande till revisionsnämndens utvärderingsberättelse år Beslut Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. Som en teknisk korrigering bifogas en nyckeltalstabell till tilläggsmaterialen. För kännedom fortsatt behandling i kommunstyrelsen

5 Besvärsanvisning besvärsförbud, eftersom ärendet är beredning