Förskolebarns naturkontakt under vägledning en prospektiv interventionsstudie

Transkript

1 Ärende 3 - bilaga Förskolebarns naturkontakt under vägledning en prospektiv interventionsstudie Sökande: Christina Grill, leg. psykoterapeut, med.dr., Avdelningen för arbetsmiljö, Regionkontoret, Region Halland. Tel Christina.Grill@regionhalland.se Medsökande: Patrik Grahn, landskapsarkitekt, agr. dr., professor, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Box 88, Slottsvägen Alnarp. Tel patrik.grahn@slu.se Medsökande: Jonas Björk, epidemiolog, dr. med. vet., professor, Avd f Arbets-och miljömedicin, Lunds universitet, Lund. Tel jonas.bjork@med.lu.se Medsökande: Fredrika Mårtensson, docent och lektor i miljöpsykologi, Institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi., SLU, Box 88, Slottsvägen Alnarp. Tel fredrika.martensson@slu.se BAKGRUND Barns och ungas psykiska hälsa har klart försämrats i Sverige de sista 20 åren (Statens Folkhälsoinstitut, 2011). Ett regelbunden nyttjande av naturmiljön är av positiv betydelse för välbefinnande och hälsa (Mårtensson et al., 2011). Förskolebarn med tillgång till naturupplevelser, har visat sig ha bättre koncentrationsförmåga, motorik, tålamod och lugn än dem utan (Grahn et al.,1997; Grahn 2003). Barns fysiska aktivitet i naturen ökar då spänning och nyfikenhet väcks, samtidigt som naturkontakten har en stärkande och lugnande inverkan (Ottosson & Ottosson 2006; Hartig et al 1991). Louv (2005) ger exempel på hur naturkontakt förbättrar hälsa, socialt samspel och självkänsla hos barn. Det görs undersökningar av hur faktorer som sömn och hormoner varierar med olika typer av utevistelse och hur detta i sin tur påverkar barns immunologiska system (Söderström m fl. 2012, Mårtensson et al., 2011). 1

2 För att naturen ska vara lätt tillgänglig behöver man dock känna sig van, trygg och hemmastadd i den, vilket grundläggs i barndomen (Ottosson & Ottosson 2006). De sista 20 åren har barn en minskad närvaro i naturen (Engwall & Söderlind, 2003) och i skogsaktiviteter (Kardell, 2003). Så är fallet även i England och USA, varför forskning om betydelse och återerövring av naturkontakt ökat sedan talet. I England leker exempelvis bara 10% av barnen idag i skogs- och lantmiljö jämfört med 40% för 30 år sedan, och en utbredd erfarenhetsutplåning beskrivs när det gäller naturkontakt, och som ökar för varje generation (Moss, 2012). En ytterligare anledning till att omgående lägga kraft i fler naturrelationsinriktade åtgärder för barn är också att dagens småbarnsföräldrar är en generation vars far- eller morföräldrar var bosatta på landsbygden med större närhet till natur, som också påverkade deras barnbarn i den riktningen. Med tanke på den snabba urbaniseringen kommer antalet föräldrar med sådana erfarenheter ifrån barndomen att vara betydligt färre i kommande generationer. Att stödja naturvistelse är viktigt, betonas från svenskt statligt håll. Behov av forskning inom detta område konstateras också (Regeringens skrivelse, 2001). Naturkontakt och naturanknytning Naturkontakt är det begrepp forskare från olika bakgrund inom SLU och Naturvårdsverket enats om att använda för fortsatta studier (Mårtensson et al., 2011). Naturkontakt definieras som kontakt med strukturer och livsformer som inte huvudsakligen och i första hand är skapade av människan (Mårtensson et al., 2011). Naturanknytning (Nature relatedness/nature connectedness ) beskrivs av engelska och amerikanska forskare som den grad i vilken en individ upplever naturen som en del av sin identitet och är ett begrepp som innehåller både kognitiva, affektiva och beteendemässiga delar i erfarenheten av naturen (Nisbet et al 2009; Schultz, 2002 ; Kahn and Kellert, 2002; Bragg et al., 2013; Feral, 1998). Naturanknytning relateras positivt till frekvent naturkontakt och känsla av välbefinnande och lycka (Nisbet, 2011; Howard, 1997; Schultz, 2000 ), och naturanknytning har befunnits vara lägre hos dem som vuxit upp i stenstad jämfört med dem som vuxit upp i närmre kontakt med natur (p<0.05) enligt Adevi och Grahn, (2012). Att föräldrar regelbundet tar med sina barn på promenader och inspirerar dem till nyfikenhet på den omgivande naturen anses avgörande för att utveckla deras naturkontakt och naturanknytning (Louv, 2005). Naturbrist och ohälsa 2

3 Naturbrist-störning (Nature Deficit Disorder) d.v.s. att känna sig främmande i naturen, ha ett minskat användande av sinnena för naturupplevelser samt uppmärksamhetssvårigheter är ett begrepp som diskuterats av Louv (2005) som menar att det är en följd av att barns självklara anknytning till naturen idag har gått förlorad. Avsaknad av känslomässig anknytning till naturen har föreslagits som riskfaktor för mental ohälsa bland barn, liksom för uppmärksamhetsstörningar, dåliga skolresultat, inaktivitet och fetma (Mårtensson m fl., 2014; Pagels m fl. 2014; Mårtensson et al, 2009; Louv, 2005; Kellert, 1997; Grahn, 1996 ). Organiserad naturexkursion som intervention Dokumentationen av hur naturen positivt påverkar barns hälsa och välbefinnande, direkt och indirekt, ger anledning att undersöka hur naturkontakten bland barn som grupp kan stärkas (Nisbet, 2011; Nisbet and Zelenski, 2013). Det behövs studier om vilka typer av aktivteter och mekanismer som främjar en positiv känslomässig relation mellan barn och natur (Mårtensson et al., 2011). Föräldrarnas roll att sätta barn och ungdomar i kontakt med naturen har poängterats i Louvs kunskapsöversikt (2005) och av Bragg och Cervinka (2009), baserat på en kvantitaiv studie av 178 tonåringar där de fann en känslomässigt betydelsefull vuxen vara avgörande för deras naturanknytning. Vuxna som vägleder föräldrar och barn, s.k. naturtolkar och naturvägledare, har föreslagits som en strategi för att öka barns naturkontakt och deras känslomässiga aknytning till naturen (Louw, 2005: Märtensson, 2009). Vid SLU i Uppsala finns sedan 2007 ett centrum för Naturvägledning (Centrum för naturvägledning, 2009). En utgångspunkt för denna verksamhet är att naturupplevelser som sker tillsammans med närstående vuxen en emotionellt betydelsefull person tenderar att bli emotionellt viktiga (Bragg et al. 2013). Föräldrarnas medverkan bådar också för möjligheten att aktiviteten utvecklas till en vana. Bragg et al. (2013) fann också att man behöver jobba med att skapa tillfällen och uppmuntran till både föräldrar och barn. Genom att erbjudas möjlighet att komma iväg på naturbaserade aktiviteter och upplevelser i ett interventionsprojekt underlättas naturkontakt och läggs grunden för organiserad naturaktivitet och andra typer av naturvistelser och naturkontakter i familjen. 3

4 Målgruppen för vår studie är 6-7-åriga förskolebarn i familjer där föräldrarnas attityd till naturvistelse för egen och barnens del är positiv, men vilka de facto inte kommer ut så mycket som de skulle önska. En mängd olika faktorer i vardagsliv, boendemiljö och livsstil bidrar till att barn vistas mindre ute (Andersson et al., 2014) och att frilfutslivet minskar generellt bland yngre och vuxna i familjebildande åldrar (Fredman et al., 2013). En satsning på organiserad naturexkursion kan fylla en viktig funktion i ett familjeliv ofta orienterat mot barnens behov, men med högt tempo där media tar mycket plats och det saknas vana att använda närnaturen för frilfutsliv (Mårtensson 2011). Den snabba urbaniseringen har inneburit att föräldrar med erfarenheter ifrån mer omfattande friluftsliv eller landsbygsliv har blivit färre. Vi kommer i vår studie att utvärdera effekten av en intervention utifrån ett koncept som använts i Sverige sedan 1990-talet, en organiserad naturaktivitet kallad Natursnokarna. Interventionen baseras på naturpedagogik (Sellgren, 2003) och utomhuspedagogik (Grahn, 2007). Vi kommer att undersöka om denna naturaktivitet främjar barnens känslomässiga anknytning till naturen och får betydelse för deras välbefinnande. Vi kommer vidare att undersöka hur formerna för barnens kontakt med natur utvecklas under interventionen samt påverkar familjens vardagsvanor och bruk av natur mer generellt. Denna typ av intervention har inte utvärderats tidigare. SYFTE Övergripande syfte med studien är att beskriva och jämföra förskolebarns reaktioner och upplevelser relaterade till naturkontakt och naturanknytning, hälsorelaterade livskvalitet och stress före, under och efter en intervention baserad på utomhus- och naturpedagogik. Frågeställningar 1. Hur påverkar naturexkursionerna barnens känslomässiga anknytning till naturen? 2. Hur påverkar naturexkursionerna barnens välbefinnande i termer av självupplevd livskvalitet och stress? 3. Hur påverkar naturexkursionerna familjens vardagsvanor relaterade till utevistelse och naturkontakt? 4. Vilka former för naturkontakt utvecklas under naturexkursionerna? 4

5 DESIGN Studien planeras som en prospektiv naturbaserad randomiserad interventionsstudie med etthundra barn som deltagare och etthundra barn i kontrollgrupp. En multimetod design med med kvantitativa såväl som kvalitativa studiemetoder används i avsikt att både kunna utvärdera förändringar och fördjupa förståelsen av verksamma processer. I de kvantitativa analyserna kan man med 100 deltagare per grupp med 80% statistisk styrka, 5% signifikansgräns, upptäcka skillnader mellan grupperna som utgör 0,4 x standardavvikelsen i grupperna. Vi bedömer att en effektstorlek på 0,4 är realistisk och av relevans ur ett hälsobefrämjande perspektiv. Interventionsmetod Målsättning med interventionen Genom barnens och deras föräldrars gemensamma naturbaserade aktiviteter och upplevelser i s.k. Natursnoksexkursioner med vägledare, baserade på natur- och utomhuspedagogik en metod som ger insikter om naturen på ett lekfullt sätt och samtidigt ett välbefinnande genom positiva sinnesupplevelser (Sellgren, 2003; Mårtensson et al., 2003; Grahn, 2007) avses: att främja barnens naturanknytning (connection to nature) genom en ökad emotionellt positiv naturkontakt tillsammans med närstående vuxen att främja barnens upplevelse av välbefinnande och hälsa genom fysiskt och psykiskt aktivitet med rörelse, lek och avspänning i naturen att motivera och stimulera barnen till att öka tid för naturvistelse och naturkontakt att motivera och stimulera barnens föräldrar till att öka tid för naturvistelse och naturkontakt med barnen Interventionens deltagare och genomförande Deltagare: Barn 6-7 år och deras föräldrar. Intervention och undersökning görs inom åtta skolområden i Halland, med skilda socioekonomiska bakgrunder hos invånarna. Etthundra barn i tio grupper med vardera tio barn deltar. Rekrytering: Föräldrar anmäler intresse för deltagande på eller efter föräldramöten där projektledaren informerar. Barnen och deras föräldrar randomiseras (lottas) sedan till interventions- eller kontrollgrupp; genom detta förfarande förväntar vi att erhålla samma inställning till och intresse för naturen och den planerade interventionen hos föräldrarna i båda grupperna. Barnen som randomiserats till interventionen avses delta tillsammans med en eller två föräldrar. 5

6 Interventionens utformning: Den baseras på naturpedagogik och utomhuspedagogik med utbildade ledare. Dessa pedagogiker innehåller övningar med ett användande av alla sinnen, lustfyllda utomhusaktiviteter och praktiska uppgifter att lösa för att förstå sammanhang, mångfald och kretsloppet i naturen. Upptäckter, Upplevelser, Undersökningar, och Förståelse är syftet och med mottot: Hela kroppen behövs för att lära. Insikter samt välbefinnande genom positiva sinnesupplevelser är ledord för pedagogikerna. I interventionen planeras tretimmars-utflykter var tredje helg under ett år, sammanlagt tillfällen. Studiemetod Målgrupp 6-7-åriga förskolebarn och deras föräldrar som anmält sig till deltagande i Natursnoksinterventionen, varav hälften faktiskt deltagit och hälften utgör en kontrollgrupp. Datainsamling Tvåhundra 6-7 -åringar och deras föräldrar (se nedan) rekryteras via skolan, i åtta skolområden i Halland med olika socio-ekonomisk sammansättning i befolkningen. De bakgrundsfaktorer som mäts och dokumenteras, både avseende interventionsgruppen och kontrollgruppen, är barns och föräldrars boende i förhållande till natur, ålder samt föräldrars kön, utbildningsbakgrund, erfarenhet av samt inställning till naturvistelse. För de kvalitativa undersökningar av naturkontakten görs ett strategiskt suburval i två steg. Ett mindre antal barngrupper (3-4) observeras under exkursion och ur dessa grupper görs ett mindre urval av barn med familj (cirka 2 barn/familjer ur varje grupp) för uppföljande intervjuer. Kvantitativt De tre frågeformulär som används vid utvärdering av projektet utgörs av mått på: Naturanknytning (Nature- connectedness) som är ett primärt mått, och mäts med en översatt svensk version av Connection to nature index (CNI) (Cheng and Munroe, 2010), med fyra dimensioner som har använts på 7-13 åringar i studier av skolgårdsförgröning (Mårtensson m fl 2014). De fyra dimensionerna är uppskattning/förnöjelse (enjoyment) av naturen, medkänsla med levande varelser, känsla av samhörighet med naturen och känsla av ansvar för naturen. PedsQL Young Child (5 7 år) svensk version, som mäter hälsorelaterad livskvalitet i denna åldersgrupp, i fyra dimensioner som handlar om hur barnen mår fysiskt, emotionellt, 6

7 socialt och i förskolan. Instrumentet baseras på en Likert-skala med fasta svarsalternativ (Osika et al., 2007). Stress in Children (SIC), ett formulär som avser att mäta graden av stress. Detta instrument mäter dimensionerna allmänt välbefinnande, frustration eller upplevd otillräcklighet och socialt stöd. Instrumentet baseras på en Likert-skala med fasta svarsalternativ (Osika et al., 2007). De tre formulären är anpassade till denna åldersgrupp och besvaras på skolan i närvaro av någon vuxen som hjälper barnet att förstå frågan och de respektive svarsalternativen. Mätningarna görs1-3 veckor innan påbörjat interventionsår och 1-3veckor efter, och med en ytterligare uppföljning 6 månader efter avslutat interventionsår. Medverkande forskare vid ifyllandet av frågeformulären är så långt detta är möjligt blindade för randomiseringen till intervention eller kontroll. Enkäter till föräldrar I enkäten före interventionens början tillfrågas föräldrarna om bakgrundsfaktorerna. Efter interventionen tillfrågas de även om upplevelsen av exkursionerna, och sin eventuella fortsatta utevistelse utanför exkursionen, och om vad interventionen inneburit för dem (Kullberg, 2004; Alvesson och Sköldberg, 2008). Kvalitativt Insamling av kvalitativa data sker i form av observationer under natursnoksexkursionerna samt intervjuer med barnen. Etnografiska fältanteckningar kring sociala händelser och förlopp sker fortlöpande under studien för att kunna sätta in data i den socio-kulturella kontexten för naturumgänge i familj och förskola. Under exkursionerna används också miljöpsykologiska strategier för att studera människans relation till en plats för att kunna sätta in naturkontakten i sitt socio-fysiska sammanhang på mikronivå. Behaviour mapping: Behanviour mapping ibland kallat aktivitetskartor är en strategi för att dokumentera mer stabila mönster i människors aktivitet på en plats över tid (Mårtensson 2014; Cosco 2011). Med utgångspunkt i en karta över den studerade platsen dokumenteras tillfälliga inslag i miljön (t ex naturelement), personer positioner (t ex flicka/pojka/vuxen) samt ett antal utvalda attribut för de situationer som uppstår. I föreliggande studie är viktiga attribut typen av 7

8 aktivitet ( tex utforskande/ fantasilek/rörelselek), vuxnas roll (aktiv/passiv) och barnens emotionella uttryck (pigg-trött/glad-ledsen) ( se t ex Westman m fl 2013). Intervjuer med barn Inom en vecka efter exkursionen görs bandade intervjuer med grupper av barn (3-4 barn) i skolans lokaler. Med utgångspunkt från dokumentation från exkursionen (foto) uppmuntras barnen att berätta om sina erfarenheter och upplevelser under utflykten. Syftet med intervjun är att dokumentera barnens värderingav/attityd till utflykterna samt hitta de sekvenser och förlopp som barnen själva fäster uppmärksamhet på och där deras berättelse är innehållsrik och ev emotionellt laddad. Dataanalys Kvantitativt Förändrad naturanknytning 1-3 veckor efter avslutat interventionsår jämfört med baslinjen är vårt primära utfallsmått. Eftersom studien är randomiserad kommer huvudanalyserna att bestå av direkta jämförelser mellan intervention och kontroll utan ytterligare justering. Gruppernas storlek möjliggör användning av parametriska metoder, men jämförelser med icke-parametriska metoder kommer att göras för att undersöka stabiliteten i resultaten, i synnerhet för utfallen som mäts på ordinala poängskalor. Selektivt deltagande och bortfall under studiens gång kan leda till obalanser mellan grupperna exempelvis avseende föräldrarnas bakgrund eller inställning till naturen detta kommer att undersökas och justeras för med hjälp av parametriska flervariabelanalyser. Utfall vid tidpunkter under och efter avslutad intervention analyseras med s.k. mixade regressionsmodeller (mixed models). Effektestimat redovisas tillsammans med 95% konfidensintervall för samtliga analyser. Man kan diskutera om en skillnad i förändring som utgör 0,4 * standardavvikelsen är realistisk eller ej här kan vi dock poängtera att baslinjesmätningen reducerar standardavvikelsen vilket borde förbättra den statistiska styrkan jämfört med om vi bara haft mätning efter interventionen. När det gäller analysmetod kan vi poängtera att den primära analysen av förändrad naturanknytning enligt ovan görs med t-test (parametriskt) och med Mann-Whitneys test (icke-parametriskt) för att kontrollera stabiliteten av resultaten. Sekundäraanlyser görs med mixade regressionsmodeller för att kontrollera för bakgrundsfaktorer och för att även väga in resultatet vid 6 månader efter avslutat interventionsår. Kvalitativt 8

9 Etnografiska data från fältarbetet analyseras induktivt, d v s utifrån observatörers anteckningar och beskrivningar samt intervjuer skapas en modell om vad innebörden i och meningen med de studerade aktionerna och interaktionerna kan vara utifrån de observerades perspektiv (Alvesson& Sköldberg, 2008). Baserat på aktivitetskartorna och meföljande protokoll analyseras formerna för barnens naturkontakt under exkursionen som ett resultat av samspelet mellan den sociala och den fysiska miljön i enskilda situationer. Vikt fästs även vid de vuxnas roll i sammanhanget, men även kamratumgänget och den specifka karaktären på platsen finns med i analysen. Intervjudata analyseras reflexivt d v s ett reflekterande över de egna resultaten och deras beroende av forskarens perspektiv, roll och forskningsprocessens framskridande. Begränsningar Föräldrar och barns inställning till de aktiviter som metoden erbjuder är med säkerhet viktiga för effekten på naturkontakt och naturanknytning. Det är också troligt att olika föräldrar och barn kan föredra olika former av naturaktiviteter och att Natursnoksmetoden därför inte passar alla. Studien kommer inte att kunna utvärdera Natursnoksmetoden i jämförelse med liknande aktiviteter. Vi bedömer det emellertid som sannolikt att eventuella positiva effekter av Natursnoksmetoden kan överföras till liknande metoder som riktar sig till barn i samma åldersgrupp och som också involverar föräldrar med motsvarande positiva inställning till de aktiviteter som erbjuds. De rekryterade studiedeltagarna kan förväntas vara en selekterad grupp av föräldrar och barn som redan från start har större intresse, erfarenhet av och tid till vistelser i naturen än dem som inte anmäler deltagande. Detta påverkar inte den interna giltigheten av studien eftersom deltagarna randomiseras till intervention och kontroll, men det kan påverka den förväntade effektstorleken samt överförbarheten till andra grupper (extern giltighet). Etisk granskning Informerat samtycke från föräldrarna fordras. Studien kommer att underkastas forskningsetisk granskning vid etikprövningsnämnden i Lund. 9

10 BETYDELSE Denna randomiserade interventionsstudie kan bidra till ökad förståelse och metodutveckling av verkningsfulla interventioner, främja naturanknytningen och på sikt hälsan hos barn i Halland. Barns reaktioner och upplevelser under naturkontakt har i liten utsträckning studerats nära och observerats under pågående skeenden. Forskarna i det föreslagna projektet har en stor erfarenhetsbas av att genomföra såväl kvantitativa som kvalitativa studier samt forskningsprojekt med interventioner. De har tillsammans en vetenskaplig bredd som rör psykologisk, medicinsk, samt natur-och landskapsinverkan på människor som borgar för god kvalitet åt studiedesign, resultattolkning och innebördsrikedom avseende resultat. Implementering och utvidgning av naturvägledning för barn kan, om resultaten visar på positiva effekter, i ett senare skede ske i samarbete med bl. a. Hallands naturskolor och naturbruksskolor. TIDPLAN Januari - februari 2015 Rekrytering och utbildning av ideellt arbetande Natursnoksledare. Rekrytering av ledare ansvaras för gemensamt av forskningsprojektledare och av Naturskyddsföreningen. Den senare ansvarar för utbildningen av Natursnoksledare och bekostar materialet för denna och för kommande exkursioner. April 2015 Datainsamling i form av enkäter. Rekrytering av barn och föräldrar genom presentationer på föräldramöten i utvalda skolor. Genomförs av sökande. Mars 2015 Datainsamling i form av enkäter. Mars mars 2016 Natursnoksexkursioner var tredje helg. Genomförs av natursnoksledare. Datainsamling i form av observationer genomförs av medsökande, och intervjuer av sökande. Data analyseras löpande separat. April december 2016 Data analyseras gemensamt i seminarier, av sökande och medsökande i forskargruppen. Sökande har huvudansvar för rapportskrivning som sker tillsammans med medsökanden. En 10

11 uppföljningsmätning sker sex månader efter avslutad intervention. Fortsatt analys och rapportskrivning. Presentation och spridning av resultat. Tidsperiod Intervention Deltagare Data insamling Data analys Januarifebruari 2015 Rekrytering av deltagare I hela studien: 200 barn i Halland, 6-7 år, varav 100 i kontrollgrupp Mars 2015 Enkäter Mars mars 2016 Natursnoksexkursioner var tredje helg I interventionen :100 barn i Halland, 6-7 Observationer Intervjuer Etnografisk ansats och Kvalitativ innehållsanalys år April 2016 Enkäter Oktober 2016 April december 2016 Enkäter Seminarier, rapportskrivning, presentationer Etnografisk ansats och Kvalitativ innehållsanalys KOSTNADER hela projektet (inkl. skatt, avgifter och overheadkostnader) År 2015 Enkäter kr 11

12 Resor för fältarbete och möten: Lön forskare, sökande, 40% av heltid per år: kr Arvoden till medsökanden 15%, 20%, samt 5% av heltid per år: kr Totalsumma kostnader år 2015: Skr År 2016 Enkäter kr Resor för fältarbete och möten: Lön forskare, sökande, 40% av heltid per år : kr Arvoden till medsökanden 15%, 20%, samt 5% av heltid per år: kr Redovisning, presentation av resultatet: kr Totalsumma kostnader år 2016: Skr Anslag som söks i denna ansökan, till Region Hallands VR, för forskningsarbete 2015: lön till sökande under år , 40% av heltid: kr arvode medsökande 5% av heltid: kr resor och enkäter: kr Totalt denna ansökan söks sammanlagt kr kr Anslag kommer att sökas också från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och diskussion om delfinansiering pågår med ansvarig tjänsteman för politisk nämnd. REFERENSER Adevi A., Grahn P Attachment to certain natural environments. A basis for choice of recreational settings, activities and restoration from stress? Environment and Natural Resources Research, 1: Alvesson, M & Sköldberg, K (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur, Lund. 12

13 Andersson, K, Sandberg, M., Öhman J. (2014) Barns möte med naturen, i Friluftsliv i förändring. Studier från svenska upplevelselandskap, Stockholm, Carlsson Bokförlag Banér, A. Centrum för barnkulturforskning 35. Stockholms universitet, Stockholm. Bragg R, Wood, C, Barton, J and Pretty, J. (2013). Measuring connection to nature in children aged 8-12: A robust methodology for the RSPB, A short report for RSPB, School of Biological Sciences and Essex Sustainability Institute, University of Essex. Chen Hsuan J Cheng and Monroe, M Connection to Nature: Childrens affective attitude toward nature, Environment and Behavior 44 (1), Ekvall, H.(2012). Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik? Rapport, Göteborgs botaniska trädgård, Göteborg. Engwall, K & Söderlind, I. (2003). Barn, tid och framtid, ur Barns fritid s Red: Feral, C. H. (1998). The connectedness model and optimal development: Is ecopsychology the answer to emotional well-being? The Humanistic Psychologist, 26, Fredman, P et al., (2013). Friluftsliv i förändring. Resultat från ett forskningsprogram, Slutrapport: Naturvårdsverket. Grahn, P.( 2003). Trädgården tiden, lusten och varat ur Finns det rum för barn? s Red. Blücher & Graninger. Stiftelsen Vadstena forum för samhällsbyggande, Vadstena. Grahn, P. (2007). Barnet och naturen. Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Studentlitteratur, Lund. Grahn, P et al., (1997). Ute på dagis. Stad & Land nr 145. Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Grahn, P. Wild nature makes children healthy, Swedish Building Research, 1996; 3(4):

14 Hartig, Mang & Evans. (1991). Restorative Effects of Natural Environmental Experiences. Environment and Behavior, vol 23, s Kahn, P. H. Jr., & Kellert, S. R. (Eds.). (2002);Children and nature: Psychological, sociocultural and evolutionary investigations.ma:mit Press. Cambridge Kaplan, R & Kaplan, S. (1989). The Experience of Nature a psychological perspective. Cambridge University Press, Cambridge. Kardell, L. (2003). Rörligt friluftsliv på Bogesundslandet Rapport 92. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Kellert S R Experiencing nature: Affective, cognitive, and evaluative development in children. In: Kahn P H and Kellert S R (eds). Children and nature: Psychological, sociocultural, and evolutionary investigations.massachusetts, The MIT Press, pp Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Studentlitteratur, Lund. Lightfoot, C., Cole, M. & Cole, S. R. (2012). The development of children. Worth Publishers, NY. Louv, R. (2005). Last Child in the Woods: Saving Our Children From Nature-Deficit Disorder. Chapel Hill, NC: Algonquin Books. Moss, S. (2012). Natural Childhood. National Trust, UK Mårtensson F, Boldemann C, Blennow M, Söderström M, Grahn P. Attention promoting outdoor environment for children part of a salutogenic concept. Health & Place. 2009;15:

15 Mårtensson, F, Jansson, M, Johansson, M, Raustorp, A, Kylin, M, Boldemann, C, (2014) The role of greenery for physical activity play at school grounds, Urban Forestry & Urban Greening, 13 (1) Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M. & Öhman, J.( 2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Naturvårdsverket, Rapport Nisbet, E. K. (2011). A Nature Relatedness Intervention to Promote Happiness and Environmental Concern. ProQuest, UMI Dissertations Publishing, Carleton University, Canada. Nisbet, E.K. and Zelenski, J. M. (2013) NR-6 a new brief measure of nature relatedness. Frontiers in Psychology, Nov, Volume 4. Osika W, Friberg P, Währborg P. (2007). A new short self-administrative questionnaire to assess stress in children (SiC). International Journal of Behavioral Medicine vol 14 nr 2, pp1-9. Ottosson, M. & Ottosson, Å. (2006). Naturen som kraftkälla. Om hur och varför naturen påverkar hälsan. Naturvårdsverket. Pagels, P, Raustorp, A, Ponce De Leon, A, Mårtensson, F, Kylin M, Boldemann, (2014).A repeated measurement study investigating the impact of school outdoor environment upon physical activity across ages and seasons in Swedish second, fifth and eighth graders, BMC Public Health, 14:803 Pretty J How nature contributes to mental and physical health. Spirituality & Health Internat 5(2): Pretty J, Peacock J, Hine R, Sellens M, South N and Griffin M Green Exercise in the UK Countryside: Effects on Health and Psychological Well-Being and Implications for Policy and Planning. Journal of EnvironmentalPlanning and Management, 50,

16 Regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik. Schultz, P. W. (2002). Inclusion with nature: The psychology of human-nature relations. In P. W. Schmuck & W. P. Schultz (Eds.), Psychology of sustainable development. (pp ) ), Norwell MA: Kluwer Academic. Sellgren G. (2003). Naturpedagogik. Ekelunds förlag AB, Solna. Statens folkhälsoinstitut (2011). Barns och ungas hälsa. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010, Stockholm: Rapport 2011:14 Sveriges lantbruksuniversitet.(2009).naturvägledning i Sverige en översikt.institutionen för stad och land, rapport nr 5. Stigsdotter, U. (2003). Utemiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande, (The importance of outdoor environments on human health and well-being) pp , in Stålbom G & Johansson B (eds), Människan inomhus: Perspektiv på vår tids inneliv, Formas, Stockholm. (in Swedish) Stigsdotter, UK., & Cosco, N.G. (2012). Adults Motivation for Bringing Their Children to Park Playgrounds. Urban Forestry & Urban Greening.Volume 11, pp Söderström M, Boldemann C, Sahlin U, Mårtensson F, Raustorp A, Blennow M. The quality of the outdoor environment influences children s health. -A cross-sectional study of preschools. (2012) Acta Paediatr 5. doi: /apa Naturvårdsverket: Rapport 5410, s 173 och s10. Ulrich, R. (1984). View through a window may influence recovery. Surgery Science, vol 224, pp

17 Varni J.W, Limbers C. A. & Burwinkle, T. M.( 2012). How can young children reliably and validly self-report their health-related quality of life: An analysis of children across age subgroups with the Peds QL 4.0 Generic Core Scales. Health and Quality of Life Outcomes, vol 5 nr 1. Westman, J, Johansson, M, L.E, Olsson, Mårtensson, F, Friman-Westman, M, (2013) Children's affective experience of every-day travel, Journal of Transport Geography, pp , DOI information: 17