Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus"

David Karlsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus

2 Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder Bra för social sammanhållning US/Default.aspx

urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder Bra för

3 Grön infrastruktur och hälsa Människor som bor i stadsmiljöer som innehåller mycket vegetation är friskare än människor som bor i områden med mindre grönska!!! (???)

4 De som lever i gröna grannskap har lägre dödlighet bl.a. p.g.a. lägre risk för kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar förekomst av hög blodtryck upplevelse av stress och utsöndring av stresshormoner förekomst av typ 2 diabetes buller-irritation

5 Att leva i gröna grannskap ökar överlevnaden efter stroke mentalt välmående förväntad livslängd

6 Barn och grönstruktur: fysisk aktivitet Markytan täkt med träd i grannskapet ökar fysisk aktivitet hos Kanadensiska barn (11-13 år; n=5138) I Janssen, A Rosu, 2015, International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 12:26 Sannolikheten för att barnet ska ägna sig åt intensiv fysisk aktivitet ökar med ökad omgivningsgrönska (Kaliforniska barn 8-14 år, n=208, med en accelerometer och GPS på bältet) E Almanza et al. 2012, Health & Place 18: Liknande experiment i Bristol, UK högre intensitet av fysisk aktivitet hos pojkar när i en grönområde, jämfört med andra utomhusomgivningar BW Wheeler et al. 2010, Preventive Medicine 51:

omgivningsgrönska (Kaliforniska barn 8-14 år, n=208, med en accelerometer och GPS på bältet) E Almanza et al.

7 Barn och grönstruktur: kognitiv funktion och stress Barn som flyttade till grönare områden ökade mest i kognitiv funktion (17 amerikanska barn från låginkomstfamiljer 7-12 år) - NM Wells 2000, Environment and Behavior 32: 775 Barn som bor i grönare områden är motståndskraftigare mot stress (337 New York barn ca 8-10 år, både föräldrar om barn svarade på enkät ) - NM Wells, GW Evans 2003, Environment and Behavior 35: 311

Behavior 32: 775 Barn som bor i grönare områden är motståndskraftigare mot stress (337 New York barn ca

8 Barn och grönstruktur: ADHD AF Taylor and FE 2011, Kuo, Applied psychology: Health and Well-being, 3 (3): Enkätsvar från 421föräldrar till barn 5-18 år Uppgifter om barnets diagnos, ålder, hushållsinkomst och lekvanor Barn som lekte mer inomhus eller utomhus bland byggnader hade starkare symptom än barn som lekte ute på gräsplan eller bland träden (oberoende av inkomst och kön)

diagnos, ålder, hushållsinkomst och lekvanor Barn som lekte mer inomhus eller utomhus bland

9 Barn och grönstruktur: blodtryck Grönare granskap är associerad med lägre blodtryck i Tyska10-åringar (2078 st.) I Markevych et al. 2014, BMC Public Health 14: 477

10 Barn och grönstruktur: allergier Resultaten är inte entydiga (t.ex. Fuertes et al J Epidemiol Community Health 68: ) I Sverige ökar rhinitis med mer grönska men det finns andra studier där det minskar

J Epidemiol Community Health 68:787-790) I Sverige

11 Barn och grönstruktur: födelsevikt Portland, Oregon, USA: en ökning i markytan täckt med träkronor runt bostadsadressen (radie: 50 m) minskar risken för lågviktsfödslar (n=5696) (GH Donovan et al. 2011, Health & Place 17: 390) Barcelona, Sapnien: Födelsevikten ökar med mer grönska runt bostadsadressen (100 m) hos låginkomsttagare (n=8246) (P Dadvand. 2012, Environment International 40: 110) Tel Aviv, Israel: Ökad födelsevikt och minskad risk för lågviktsfödslar (n=39 132) med mer grönska runt bostadsadressen (250 m) (K Agay-Shay et al. 2014, Occup Environ Med 71: 562)

2011, Health & Place 17: 390) Barcelona, Sapnien: Födelsevikten ökar med mer grönska runt bostadsadressen (100 m) hos låginkomsttagare (n=8246)

12 Barn och grönstruktur: födelsevikt Los Angeles, USA: Ökad födelsevikt och minskad risk för lågviktsfödslar (n=80 000) med mer grönska runt bostadsadressen (50, 100 och 150 m) (O Laurent et al Health & Place 24: 190). Munich, Tyskland: Ökad födelsevikt (n=3203) med mer grönska runt bostadsadressen (500 m)

bostadsadressen (50, 100 och 150 m) (O Laurent et al. 2013.

Vad är mekanismen? Ökad fysisk aktivitet mindre fetma Finns studier som stödjer detta men även många som inte gör det Fysisk aktivitet kan ha en del i det hela, men förklarar inte allt de Vries, S.

13 Vad är mekanismen? Ökad fysisk aktivitet mindre fetma Finns studier som stödjer detta men även många som inte gör det Fysisk aktivitet kan ha en del i det hela, men förklarar inte allt de Vries, S. de, Dillen, S.M.E. van, Groenewegen, P.P., Spreeuwenberg, P. Streetscape greenery and health: stress, social cohesion and physical activity as mediators. Social Science & Medicine: 2013, 94(Oct), Fig. 1. Indirect effect on health indicators as percentage of total effect of quantity (A)

en del i det hela, men förklarar inte allt de Vries, S. de, Dillen, S.M.E. van, Groenewegen, P.P., Spreeuwenberg, P.

14 Vad är mekanismen? Ändrad stressförmedling (HPA axis) ändrade kortisolutsöndringsmönster Typiska stressrelaterade krämpor associerade med höjda kortisolnivåer: ökad fettsamling på magen, insulinresistens, hög blodtryck, icke-fungerande immunförsvar.

15 Vad är mekanismen? Människor i staden upplever ofta förhöjda nivåer av luftföroreningar och buller Luftföroreningar ökar förekomsten av kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar genom ökad systematisk inflammation Buller ökar förekomsten av diabetes, fetma, kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar genom ökad kortisolutsöndring Kommer den positiva effekten av grönstruktur från: ändrad fysiologi och beteende mindre kortisol, bättre immunförsvar, mer fysisk aktivitet? eller ändrade miljöförhållanden dämpad buller och utfiltrering av luftföroreningar?

respiratoriska sjukdomar genom ökad systematisk inflammation Buller ökar förekomsten av diabetes, fetma, kardiovaskulära och respiratoriska

16 Hur mäter man exponeringen till grönska? Man frågar i en enkät: Hur grönt är det där du bor?

17 Hur mäter man exponeringen till grönska? Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) Visar mängden levande vegetation Uppskattas från sattelitbilder (GIS) Vegetation har hög reflektion i nära infraröda bandet (NIR) och låg reflektion i det röda (RED) synliga bandet. NDVI= (NIR-RED)/(NIR+RED) -1 < NVDI > +1 Hus Ger inget kvalitativt värde

Uppskattas från sattelitbilder (GIS) Vegetation har hög reflektion i nära infraröda

18 Hur mäter man exponeringen till grönska? Proportion land täckt med vegetation Sattelitbilder, flygbilder, markanvändningskartor Ger inget kvalitativt värde

19 Hur mäter man exponeringen till grönska? Proportion land täckt med en specifik typ av vegetation (t.ex. träd) En viss kvalitativ komponent

20 Hur mäter man exponeringen till grönska? Distans från bostadsadressen till det närmaste grönområdet Sattelitbilder, flygbilder, markanvändningskartor Man får definiera vad grönområde är

21 Hur mäter man exponeringen till grönska? Distans från bostadsadressen till det närmaste grönområdet Sattelitbilder, flygbilder, markanvändningskartor Man får definiera vad grönområde är

22 Hur mäter man exponeringen till grönska? Distans från bostadsadressen till det närmaste grönområdet Sattelitbilder, flygbilder, markanvändningskartor Man får definiera vad grönområde är

23 Problem med grönstruktur-studier De flesta studier är tvärsnittsstudier som inte belyser upphoven till samband Mycket svårt att kontrollera för socioekonomiska faktorer!

24 Tack! mare.

Relevanta dokument

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus Mare.lohmus.sundstrom@ki.se Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana