Kvalitetsdokument 2015, Grundskola Fribergaskolan

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2015, Grundskola Fribergaskolan

2 Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan Systematiskt kvalitetsarbete Resultatrapportering och analys Övriga frågor Framgångsfaktorer och goda exempel Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 2(15)

3 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Struktur för kvalitetsarbetet På Fribergaskolan utförs årligen en rad utvärderingar som har till syfte att följa upp, förbättra och utveckla arbetet på skolan. Enkäter Alla elever och föräldrar i åk 8 deltar i februari månad varje år i en enkätundersökning beställd av Danderyds kommun (Pilenenkäten). I april/maj besvarar alla elever på skolan trygghetsenkäten. Enkäten handlar om trivsel och trygghet i skolan och eleverna besvarar också frågor om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Uppföljning och analys av enkäten samt förslag på åtgärder sker i pedagogiska ledningsgruppen, arbetslagen, elevhälsogruppen, samt med elever och föräldrar. Detta arbete är underlag för Likabehandlingsplanen som skrivs om varje år. Vid andra tidpunkter utvärderas även andra områden som t.ex. utvecklingssamtal, PRAO, elevens val, temadagar och projektarbeten m.m. Våra egna enkäter gör vi i Schoolsoft och/eller i Google Apps, vilket fungerar mycket bra. Kunskap, betyg och resultat Efter varje termin utvärderas betygsstatistik, samt resultatet av de nationella proven (vårterminen). Utvärderingen sker i ämnesgrupper och pedagogisk ledningsgrupp. Undervisningen Utvärderingar av undervisningen sker av lärare och elever i samband med avslutade arbetsområden och/eller vid terminsslut. Utvärdering av undervisningen sker också i arbetslagen och i ämnesgrupperna. Utvecklingssamtalen som äger rum en gång per termin mellan elev, förälder och lärare är ett viktigt tillfälle att utvärdera undervisningen och verksamheten. Eleverna har möjlighet att ge sina synpunkter på undervisningen i varje ämne och sätta upp mål för den kommande terminen i en utvecklingsplan som fylls i av elev, vårdnadshavare och lärare i samband med varje utvecklingssamtal. Kursplaner, arbetsplaner och handlingsplaner Vid läsårets slut utvärderas flera styrdokument såsom skolans arbetsplaner, handlingsplaner och pedagogiska planer av berörd personal. Likabehandlingsplanen utvärderas av personal, elever, föräldrar och skrivs om varje år. Den övergripande verksamheten utvärderas av all personal. Vid behov revideras planerna. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 3(15)

4 Arbetslagen utvärderar i juni varje år sitt arbete i arbetslaget utifrån givna frågeställningar från skolledningen. Vi arbetar med kvalitet och ständiga förbättringar genom att delta i Qualis där vi får hjälp med att se våra styrkor och utvecklingsområden. Analys av vårt kvalitetsarbete Vi tycker att vi har ett omfattande, strukturerat och genomtänkt kvalitetsarbete. Styrkan är att det ger en god värdemätare på vår verksamhet och vi kan hela tiden följa upp arbetet och vidta förbättringsåtgärder. Utvärderingsresultaten lägger grunden för kommande utvecklingsområden och fortbildningsinsatser. Vi är duktiga på att dokumentera i alla våra grupper och våra olika möten på skolan. Det vi skulle behöva bli bättre på är analysen av betyg och nationella prov. En svårighet är att detta analysarbete kan endast göras efter det att nationella proven är genomförda och rättade och betygen är satta. Detta är gjort väldigt sent på våren och då är det svårt att hinna få med det i kvalitetsredovisningen. Tillgänglig lärandemiljö för alla elever enligt SPSM s tillgänglighetsmodell I samband med utvecklingssamtalen diskuterar eleven, vårdnadshavarna, mentorn och ev. specialpedagogen/läraren hur elevens skolresultat ser ut och hur lärandemiljön fungerar. Utifrån det skrivs olika mål och åtgärder i syfte att eleven får det stöd han/hon behöver i sin kunskapsutveckling. Lärandemiljön (elevers resultat och stödinsatser) utvärderas också kontinuerligt i arbetslagen, i EHT och i speciallärar/specialpedagoggruppen. Det nya arbetssättet att göra extra anpassningar omgående i stället för att vänta och göra diverse utredningar har visat sig vara effektivt. Extra anpassningar kan göras så fort mentorn/arbetslaget konstaterar att eleven behöver stöd i sitt skolarbete. Vi har tagit fram en blankett för extra anpassningar där lärarna enkelt kan kryssa i de alternativ som passar för den aktuella eleven. För de allra flesta eleverna räcker det med att göra extra anpassningar och för elever som behöver mer långtgående och varaktiga insatser görs en pedagogisk utredning och ett åtgärdsprogram upprättas där den särskilda insatsen dokumenteras. Vi kan konstatera att efter att ha gjort DLS (Diagnostiska läs- och skrivtester) i oktober i åk 7 samt Adlers matematiktest i de fyra räknesätten (som Fribergaskolan valt att göra med samtliga åk 7 elever) har vi snabbt kunnat hitta de elever som behöver specialpedagogiskt stöd i någon form. Som utvecklingsområde ser vi hur/när uppföljningen av dessa tester bäst kan ske utan att det stör den reguljära undervisningen i svenska och i matematik. Likvärdig bedömning och betygssättning Vid rättning av de nationella proven deltar alla undervisande lärare inom respektive ämne i rättningen. Proven avidentifieras och i största möjliga utsträckning rättar lärarna endast andra elevers prov. De olika proven sambedöms och diskuteras inom respektive ämnesgrupp. Att alla undervisande lärare deltar i rättningen görs för att det ska bli en likvärdig bedömning, för att det är viktig fortbildning och för att minska den stora arbetsbelastningen som de nationella proven innebär. Några veckor efter varje ämnesprov träffas lärare från VRS, Mörbyskolan och Fribergaskolan i sambedömningskonferenser under ledning av en rektor och en förstelärare. En representant från Produktionskontoret eller UKK är också med på dessa sambedömningskonferenser. Lärarna från respektive skola har med sig svårbedömda Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 4(15)

5 elevsvar som diskuteras och sambedöms. Dessa samtal är mycket lärorika och givande för alla närvarande. Inför betygssättningen diskuterar och sambedömer lärarna inom ämnesgruppen. Dessa samtal sker spontant och i kollegial anda. Ca en vecka innan betygen ska vara satta har vi på vår ordinarie konferenstid organiserade betygskonferenser inom respektive ämnesgrupp Utvecklingsområden på skolan läsåret 2014/2015 Beskrivning av utvecklingsområden skolan arbetat med under läsåret Att utveckla arbetssätt och arbetsformer i ett ämnesövergripande samarbete för att ge eleverna ännu fler utmaningar och skapa helhetsperspektiv i lärandet. Vi har under läsåret i ett flertal ämnen arbetat ämnesövergripande till exempel i ämnena bild/svenska - bokomslag, svenska/bild/engelska - novellfilm om ett barndomsminne, svenska/engelska - Shakespeare, svenska/samhällskunskap - ideologier. Vi har också under våra Teknikdagar, där alla årskurser/klasser på skolan är med, arbetat ämnesövergripande i olika projekt där teknikämnet är basen i ett omfattande ämnesövergripande arbete med många olika ämnen. Syftet är att visa på att det finns teknik överallt i vår omgivning och i alla ämnen, samt att inspirera våra elever till naturvetenskapliga studier. Detta är ett led i vårt arbete som Teknikskola. Att skapa tid för pedagogiska diskussioner i ämnesgrupperna och att vi bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Här har förstelärarna spelat en viktig roll. Under höstterminen 2014 arbetade alla ämnesgrupperna med formativ bedömning utifrån Skolverkets sammanställning av forskningslitteratur i skriften "Forskning för klassrummet". Arbetet leddes av förstelärare som gjorde en gemensam inledning och delade ut diskussionsfrågor och underlag till alla ämnesgrupperna. Att fortsätta att utveckla och förbättra vårt 1-1 arbete, samt att utvärdera vårt arbete. Vi har fortsatt vårt arbete med att på ett klokt sätt använda datorn som ett verktyg i undervisningen och fokuserat på att den ska skapa ett mervärde i lärandet för eleverna. Nya program har prövats och spridits i lärargruppen. Vi har bland annat införskaffat Digiexam. Ett program som innebär att vi kan låta eleverna skriva sina prov på datorn på ett helt säkert sätt och att rättningen underlättas för lärarna. Vi har ökat kompetensen hos lärarna och lägstanivån har ytterligare höjts. Lärarna använder också datorn till att kontinuerligt utvärdera undervisningen och det görs bland annat med programmet formulär. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 5(15)

6 Att genomföra den omfattande ombyggnationen/renoveringen av Fribergaskolan Under läsåret 2014/2015 har vi genomfört etapp 4 i ombyggnationen/renoveringen av Fribergaskolan. Det är den absolut största och mest omfattande etappen av alla. I stort sett all undervisning på skolan har skett i tvåvåningspaviljonger på fotbollsplanen. Vi har alla på skolan fått ägna oerhört mycket kraft och energi åt att få allt detta att fungera under hela läsåret, vilket har medfört att vi inte har hunnit och orkat ägna så mycket tid åt våra utvecklingsområden som vi hade önskat. Analys Att vi valde utvecklingsområdet "Att utveckla arbetssätt och arbetsformer i ett ämnesövergripande samarbete för att ge eleverna ännu fler utmaningar och skapa helhetsperspektiv i lärandet" beror på att det ämnesövergripande arbetet lyfts fram i Lgr 11 och att det är något som vi på skolan kan och ska utveckla. Att vi bör utveckla detta har också framkommit i den Qualisgranskning som gjordes våren Det blev under läsåret fler samarbeten mellan ämnen än förra läsåret, men det finns mer att göra inom detta område. Fördelen/vinsten med ämnesövergripande samarbete är att eleverna får en djupare och vidare förståelse av arbetsområdet samt att de med en redovisning/ett prov kan visa sina kunskaper istället för med två eller flera (beroende på hur många ämnen som deltar). Vår organisation gör att det i vissa ämnen är svårt att samarbeta. Dessa ämnen är NO, Hem- och konsumentkunskap och slöjd och orsaken är att vi i dessa ämnen inte har helklass utan mindre grupperingar och att ämnena läses i perioder. Det ämnesövergripande arbetet under Teknikdagarna fungerar mycket bra. Där finns alla förutsättningar för att det ska bli lyckat då all annan undervisning bryts och alla lärare finns tillgängliga. Att skapa tid för pedagogiska diskussioner är en framgångsfaktor för oss och för alla skolor. Detta är ett otroligt viktigt och vi lyckades bra under ht-14 med detta arbete. Under vt-15 blev det inte lika organiserat och bra. Orsaken till detta är i hög grad de nationella proven som tar så mycket kraft och energi. Dessutom hade vi alla förberedelser av den stora flytten i samband med att etapp 4 var klar. Satsningen på 1-1 är lyckosam på många områden. Tekniken fungerar och både elever och lärare är mycket positiva till att använda datorn som ett verktyg i undervisningen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Med anledning av att ombyggnationen tar så mycket kraft och energi så bedömer jag det som mycket viktigt att fortsätta med samma utvecklingsområden även kommande läsår. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 6(15)

7 1.2 Resultatrapportering och analys Alla elever skall nå minst godkända i alla ämnen Nådde alla elever alla kunskapsmål Beskrivning Antal elever som inte klarat kunskapskraven i alla ämnen/ Antal elever som inte fått minst betyget E i alla ämnen lå 2014/2015 lå 2013/2014 Årskurs 9 5 % 5 % Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Matematik Studiestöd har fungerat okej men behöver utvecklas ytterligare. T.ex. förtydligande vad som skall göras den tiden. Prata inom arbetslaget. Önskemål att alla speciallärare ska vara kopplade till tiden så som det var tänkt från början. Det bästa vore om undervisande lärare får tid att vara med på den lektionen, speciellt nu när det inte finns en speciallärare i matte. Vidare finns ju sommarskola för åk 8, samt höst- och påsklovet för åk 9 NO Vi kommer fortsätta att individanpassa med varierad undervisning. För att kunna uppnå samma resultat kan vi i vissa grupper behöva hjälp av speciallärare i samband med provtillfället. Svenska Diskutera med pojkarna. Peppa, så att de vågar satsa mer på skolan. Få dem att engagera sig mer i ämnet, t.ex. genom att hitta en bok som verkligen passar dem eller ett ämne att engagera sig i. Ha uppgifter som kan intressera alla individer, och uppmuntra varje elev att hitta något de själva tycker är intressant inom ämnet. Även om eleverna har goda resultat på de muntliga delarna kan vi behöva jobba mer med elever som är talängsliga, eftersom detta är en förmåga som är viktig att ha i framtiden. Fortsätta träna skrivande och bearbetning av texter. På grund av arbetsbördan tvingas vi ofta att skära ner på denna aktivitet. De behöver skriva mer än vi hinner läsa. Vi lärare behöver läsa och kommentera det eleverna skriver för att de ska utvecklas. Förslag till lösning: Kortare skrivövningar. Försöka få loss mer tid till samtal (svårt att hinna med i helklass!). Eleven sammanfattar lärarens råd. Läraren bedömer ej. Eleven får i stället en oförberedd uppgift (i Digiexam) i slutet av terminen som bedöms. Vi skulle behöva hjälp att hitta bra och roliga uppgifter på rätt nivå till elever som behöver arbeta med specifika delar av skrivandet, till exempel styckeindelning, skiljetecken eller särskrivning. Eleverna behöver tränas i att läsa och följa instruktioner. Fortsätta med läsförståelseträning. Under nästa läsår driver skolbiblioteken en större läsfrämjande aktivitet i samarbete med svensklärarna. Vi hoppas på en mer studievänlig korridorsmiljö och lugna ytor i våra nyrenoverade Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 7(15)

8 lokaler avsedda för läsning och eget arbete. Bild Att förankra undervisningen mer i elevernas värld och intressen skulle troligtvis göra att vi får med fler pojkar och på så sätt nå bättre resultat. Vi önskar: att kunna arbeta två lärare i periodvis i åk 7 och 9. Detta skulle verkligen göra att eleverna blir sedda och får den hjälp de behöver i detta praktisk/estetiska ämne. I åk 9 är det modern teknik t.ex. Photoshop och filmprogram som alla ska kunna. Vi önskar, som musiken har idag, en extra timme bild per vecka där elever som behöver extra stöd eller elever som behöver avsluta uppgift får komma och göra klart. Moderna språk Arbeta mer med målsättningar och motivation och arbeta mer med realia. Hitta texter och skrivuppgifter som intresserar alla individer. Träna skrivande (kortare skrivövningar med kamratrespons) och hörförståelse varje vecka. Utvärdera oftare. Att flickor har bättre resultat beror på så många faktorer som vi har svårt att påverka i undervisningen. Vi tror att det finns en nöjdhet hos pojkarna, de är helt enkelt nöjda med sina betyg. Vi kan bli lite mer lyhörda för vilka uppgifter som tilltalar pojkar. I nästa års arbete med enskilda uppgifter kan vi analysera hur pojkar respektive flickor tar sig an och lyckas med de olika uppgifterna. De främsta styrkorna är att våra elever är motiverade och vill lära sig och att vi har ett gott samarbete mellan oss språklärare. Hem- och konsumentkunskap Vi kommer att ändra från inlämningsuppgifter till ett rent salsprov i årskurs 9, vilket kan vara till fördel för pojkarnas resultat. Idrott och hälsa Viktigt att vi bokar in idrottsdagar redan första veckan samt att övriga lärare respekterar dessa. Vi behöver få tid till om-orientering samt extra simtillfälle då elever av olika anledningar inte kan delta på ordinarie lektion. Slöjd Eleverna i trä- och metallslöjd ska ges större frihet att själva välja projekt. I textilen måste arbetets omfattning och svårighet begränsas då en del elever detta år gett sig in på arbeten som varit alltför omfattande och svåra. Beskrivning Bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling för varje elev Vi anpassar undervisningen för dessa elever till exempel genom att: - låta dem göra muntliga prov (eller komplettera muntligt) - ge dem inläst material - hjälpa dem att prioritera i det centrala innehållet - ge dem pedagogiska planering för vad som krävs för E - ge dem en bra placering i klassrummet utefter deras behov - hjälpa dem individuellt i klassrummet Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 8(15)

9 - Tätt samarbete med speciallärare som är knutna till arbetslaget. Anpassade scheman har tagit fram för elever med behov där speciallärare finns med under - lektionspassen. - Vi tar upp dem på AL-möten och för vidare till EHT. - Tidiga DLS-tester - Tidiga insatser viktigt (från special-lärare, resurser, resursgruppen) - viktigt att vi blir lyssnade på! - Skalar ner komplexa uppgifter - Inlästa läromedel - sli och UR används frekvent - Genomgångar och uppgifter läggs upp på sites - Läxläsning på elevens val - Dubbla läroböcker - Förenklar, anpassar, förtydligar uppgifter - Hjälp med att planera, dela upp arbetet. - Studieteknik - Spec. hjälp - Samtal med föräldrar och elev för att motivera, - Möjlighet att genomföra/komplettera prov muntligt Hur utmanar ni elever som enkelt når målen? - Hjälper individuellt i klassrummet - Ger dem möjlighet till mer avancerade uppgifter. Till exempel matematikbok för gymnasiet. - Uppmuntrar alla elever till att prova nästa nivå. - Vi försöker individualisera undervisningen med anpassade uppgifter och examinationsformer. - Extrauppgifter och uppdrag. - Uppmuntrar att göra extra ansträngning vid arbeten. - Visar elever var de kan läsa vidare (framför allt på nätet men även i läromedel) - Vid diskussioner om betygskrav, talar om att för de översta betygsstegen krävs ett eget engagemang och pluggande av annat än vad som alltid tas upp på lektioner. - Feed forward viktigt (för alla elever) - Låta dem presentera något för klassen, då det krävs en extra djup förståelse för detta. För alla: - De får hjälpa varandra, vara varandras resurser vid inlärning, vilket gör att båda parter lär sig mer. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 9(15)

10 Allmänt har vi höga förväntningar på våra elever vilket gynnar alla. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Eleverna har hög läsförmåga Om man ser till hur elevernas resultat från DLS (åk 7) sett ut tycker vi att eleverna har utvecklats mycket under högstadiet. Alla elever har dock inte så hög läsförmåga som man skulle önska. Läsningen har konkurrens från andra aktiviteter på elevernas fritid och eleverna ägnar generellt mindre tid till egen läsning. De nya datorerna kan också ha negativ inverkan på hur mycket tid eleven ägnar åt läsning. Fortsätta med läsning, läsförståelseträning och lässtrategier. (Elever med mycket god läsförmåga ska dock inte behöva arbeta med lässtrategier.) Under nästa läsår driver skolbiblioteken en större läsfrämjande aktivitet i samarbete med svensklärarna, vilken går ut på att eleverna ska läsa en viss kvantitet. Eleverna kommenterar sin läsning i en biblioteksläslogg. Författarbesök i alla klasser, bl.a. rapparen Petter som berättar om sitt litteraturintresse. Variation; både gemensam läsning i helklass (för att utveckla analysförmågan) och egen läsning. Boksamtal, bokpresentationer i liten grupp. Vi hoppas på en mer studievänlig korridorsmiljö och lugna ytor avsedda för läsning och eget arbete. Några svensklärare ska gå läslyftet och de ser fram emot detta och hoppas att tid kommer att avsättas för detta. Vi ser ett förbättrat resultat i 2015 års läsdiagnoser. Resultaten för 2013 och 2014 var inte så goda Andelen behöriga elever till nationellt gymnasieprogram samt betygsmedelvärdet i kommunens skolor är bland de främsta i landet Resultat av slutbetyg i åk 9 Slutbetyg i åk Sammanvägt meritvärde ,1 Behörighet till nationellt yrkesprogram på gymnasiet (antal elever av det totala antalet elever) Kommentarer till tabellen Meritvärdet har ökat kraftigt sedan förra läsåret, vilket är glädjande. Vi ser fortfarande en skillnad mellan pojkar och flickor, där flickorna har något högre betyg än pojkarna. Andelen elever som har behörighet till gymnasiet är i stort detsamma som tidigare år. I år är det en elev som ej fick betyg i matematik, vilket gör att eleven inte blir behörig till gymnasiet. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 10(15)

11 Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Engelska Vi vill jobba mer med att förtydliga och variera skriftliga arbeten genom att eleverna bearbetar och gör välgrundade förbättringar av egna framställningar. Konkreta uppgifter om förbättring/kamratbedömning. Svenska Även om eleverna har goda resultat på de muntliga delarna kan vi behöva jobba mer med elever som är talängsliga, eftersom detta är en förmåga som är viktig att ha i framtiden. Fortsätta träna skrivande och bearbetning av texter. På grund av arbetsbördan tvingas vi ofta att skära ner på denna aktivitet. De behöver skriva mer än vi hinner läsa. Vi lärare behöver läsa och kommentera det eleverna skriver för att de ska utvecklas. Förslag till lösning: Kortare skrivövningar. Försöka få loss mer tid till samtal (svårt att hinna med i helklass!). Eleven sammanfattar lärarens råd. Läraren bedömer ej. Eleven får i stället en oförberedd uppgift (i Digiexam) i slutet av terminen som bedöms. Vi skulle behöva hjälp att hitta bra och roliga uppgifter på rätt nivå till elever som behöver arbeta med specifika delar av skrivandet, till exempel styckeindelning, skiljetecken eller särskrivning. - Eleverna behöver tränas i att läsa och följa instruktioner. - Fortsätta med läsförståelseträning. Under nästa läsår driver skolbiblioteken en större läsfrämjande aktivitet i samarbete med svensklärarna. - Vi hoppas på en mer studievänlig korridorsmiljö och lugna ytor avsedda för läsning och eget arbete. Moderna språk De främsta styrkorna är att våra elever är motiverade och vill lära sig och att vi har ett gott samarbete mellan oss språklärare. Bristerna har med gruppers storlekar att göra. De stora språkgrupperna försvårar undervisningen, det är till exempel svårt att hinna prata och lyssna på alla elever under lektionstid. När vi arbetade med Skolverkets bedömningsmaterial såg vi att eleverna behöver arbeta mer med skrivande. Eleverna kan behöva träna att uttrycka sig mer tydligt, varierat och nyanserat. 1.3 Övriga frågor Trygghet, trivsel och inflytande Andelen elever som tycker det råder arbetsro på lektionerna ska öka Resultatet i årets elevenkät är att 75 % av eleverna tycker att de kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. Förra årets resultat var 61 %. Resultatet i årets föräldraenkät är att 74 % av föräldrarna anser att deras barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. Förra året (2014) gjordes ingen föräldraenkät, men året innan (2013) var resultatet 65 %. Orsaken till förbättringen är att vi medvetet arbetat med att öka arbetsron under Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 11(15)

12 lektionerna. Varje arbetslag har fått i uppdrag att arbeta för att öka arbetsron genom att vara tydliga med hur datorer och mobiler får användas. Viktigt är att prata med eleverna så att de förstår att det gynnar alla elever. Redan sedan tidigare har eleverna bestämda platser i klassrummet som läraren bestämmer. Vid behov gör läraren förändringar. Läraren bestämmer också alltid indelningen i grupper. Detta inte bara ökar arbetsron, utan det skapar också en trygghet för varje elev och ingår i vårt trygghetsarbete. Ingen elev behöver känna sig orolig för var den ska sitta och att den kanske får sitta ensam. Ingen elev behöver känna sig orolig för att inte få vara med i en grupp och känna sig utanför. För att förbättra resultatet ytterligare kommer vi att bli ännu restriktivare med mobilanvändningen. Mobilen är/kan fortfarande vara ett störningsmoment Alla elever känner sig trygga Resultatet i årets elevenkät är att 94 % av eleverna känner sig trygga i skolan. Förra årets resultat var 91 %. Resultatet i årets föräldraenkät är att 93 % av föräldrarna anser att deras barn känner sig trygg i skolan. Förra året (2014) gjordes ingen föräldraenkät, men året innan (2013) var resultatet 97 %. Orsaken till resultatet är vårt strukturerade och gedigna trygghetsarbete som är en del i vårt värdegrundsarbete. För främja likabehandling och förebygga kränkningar, diskriminering och trakasserier jobbar vi med ett brett spektra av insatser. Elever, personal och vårdnadshavare är alla delaktiga i framtagandet av skolans likabehandlingsplan. Vi har ett system med kompisstödjare i varje klass och Trygghetsgruppen - ett vuxenteam som stödjer eleverna i deras uppdrag. Vi arbetar aktivt med skolans värdegrund genom värderingsövningar och mentorskap. I mentorsgrupperna diskuteras regelbundet frågor som rör området likabehandling. Vi bjuder in RFSL till temadagar, och varje år får niorna en föreläsning om förintelsen då Emerich Roth besöker skolan. Vi kartlägger och tar reda på vad som kan hända eleverna och var det sker, samt sätter in personal där det behövs. En personal är anställd att vara bland eleverna på rasterna i korridoren och på fritidsgården. Vi har också fasta placeringar i klassrummet som bestäms av läraren, och då grupparbeten ska göras är det läraren som bestämmer vilka som ska arbeta ihop. Vi satsar också mycket på aktiviteter som stärker sammanhållningen på skolan, t ex lära känna dagar, friluftsdagar, temadagar, skolkör, lägerskola på Utö, talangjakt, skolans dag m.m Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Resultatet i årets föräldraenkät är att 73 % av föräldrarna anser att de får tydlig information om hur deras barn ligger till i förhållande till kunskapskraven. Förra året (2014) gjordes ingen föräldraenkät och året innan (2013) fanns inte frågan med i enkäten. Från skolans sida tycker vi att vi ger mycket information om hur eleverna ligger till i förhållande till kunskapskraven. - Eleverna får betyg varje termin. - Alldeles i början av varje termin har mentorn ett utvecklingssamtal med elev och Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 12(15)

13 vårdnadshavare där elevens skolsituation både kunskapsmässigt och socialt gås igenom och där eleven utifrån förra terminens resultat sätter upp tre nya mål för kommande termin. - Elever och vårdnadshavare får under terminen kontinuerlig information via Schoolsoft. På Schoolsoft förs elevens resultat in från läxförhör, prov och inlämningar och många gånger ges väldigt utförlig information. Åtgärder vi kommer att vidta är att informera vårdnadshavarna tydligare om hur viktigt det är att de är aktiva på Schoolsoft och att de tar del av all information som finns där. Vi kommer också arbeta för att höja lägstanivån på lärarnas dokumentation på Schoolsoft Personal Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Vid läsårets slut är alla lärare utom fyra behöriga med lärarexamen. Dessa fyra lärare, som är både erfarna och duktiga, läser färdigt sin lärarutbildning inom VAL-projektet (vidareutbildning för lärare utan lärarexamen) under nästa läsår 2015/2016. Vi har på kort sikt, läsåret 2016/2017, ett rekryteringsbehov inom Ma/NO och trä-och metallslöjd. Vi har också under de närmast kommande åren en del pensionsavgångar, vilket gör att vi har ett rekryteringsbehov även på längre sikt. Något vi måste ta på största allvar är också den ökade rörligheten på lärararbetsmarknaden. Vi måste både arbeta för att behålla duktiga lärare och vara attraktiva så att vi kan rekrytera nya lärare. Under nästa läsår kommer vi att ha fem förstelärare inom ämnena matematik, biologi/kemi, moderna språk, musik och engelska. Förstelärarna har en viktig uppgift att utveckla undervisningen inom sina respektive ämnen, samt att arbeta för att det kollegiala lärandet utvecklas ännu mer på hela skolan. Under det här läsåret är det bara en av våra totalt fem VFU-handledare som har tagit emot en student. En orsak till att det har varit så få är att vi i år under vår ombyggnation/renovering har arbetat i provisoriska undervisningslokaler och att det har varit ett tungt år för våra lärare på grund av detta. När det gäller kompetensutvecklingen för lärarna så har skolans tydliga mål de senaste åren varit att satsa på kompetensutveckling inom områdena 1-1 och Lgr11. Under det gångna året har vi också haft kompetensutveckling i formativ bedömning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Förutom de gemensamma fortbildningsinsatserna vi gör så kan varje individ använda sin personliga fortbildningspeng efter de behov som framkommer i medarbetarsamtalet. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Underlätta och stödja studier Det är mycket viktigt att de lärare som håller på att slutföra sina lärarutbildningar via VAL verkligen blir klara. De är duktiga och erfarna och det är ur flera aspekter viktigt att de blir klara och att vi kan behålla dem i kommunen och på skolan. De får gå på seminarier/föreläsningar och skriva prov på arbetstid. Utveckla arbetet med förstelärare Förstelärarnas uppdrag och arbete ska utvecklas så att deras skicklighet och erfarenhet kommer ännu mer till nytta i undervisningen/verksamheten. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 13(15)

14 1.4 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Goda resultat Vi är återigen stolta över skolans resultat både när det gäller betyg och nationella prov. När det gäller betygsresultaten så har vi haft en mycket jämn och hög nivå på meritvärdet under flera år. Med den gamla betygsskalan hade vi mellan åren meritvärden mellan Med den nya betygskalan fick 2013 den första kullen i åk 9 ett genomsnittligt meritvärde på 250 och nu 2015 ligger det genomsnittliga meritvärdet på 265. När det gäller de nationella proven så är de också resultat på en hög och stabil nivå. Trygghet, trivsel och värdegrundsarbete En annan framgångsfaktor är skolans arbete med trygghet, trivsel och värdegrund. Det råder mycket god stämning på skolan. Vi har det vi kallar "Fribergaandan", som innebär att vi visar ömsesidig respekt till varandra, har en trevlig umgängeston och att vi hjälper och stöttar varandra. Denna "anda" betyder mycket och gör att alla känner sig välkomna. 1-1 projektet 1-1 har blivit en framgångsfaktor för oss. Eleverna och lärarna är väldigt nöjda med 1-1 projektet. Eleverna upplever verkligen att datorn underlättar deras skolarbete på många sätt t ex genom att de har målbeskrivningar, planeringar, instruktioner, arbetsmaterial, läxor, lärarnas genomgångar, inlämningsuppgifter, redovisningar m.m. samlat på ett ställe. Ingenting kommer bort och de kan inte skylla på att de inte vet. Att dela dokument med lärare och klasskamrater underlättar ytterligare skolarbetet och uppskattas oerhört av alla. Lärarna har genom datorn i undervisningen ytterligare ett verktyg i verktygslådan och kan nu göra pedagogiska saker i undervisningen som inte gick att göra tidigare. Datorn har också på många sätt effektiviserat lärarnas arbete. Analys av skolans goda resultat Goda resultat De huvudsakliga orsakerna till de goda resultaten är att skolan har fantastiskt engagerade och kompetenta lärare, en bra organisation, studiemotiverade elever och föräldrar som tycker att utbildning är viktigt. En framgångsfaktor som kanske inte så ofta kommer fram är våra små arbetslag. Skolan har sex arbetslag som var och en innehåller 6-7 lärare. Varje arbetslag ansvarar för tre klasser, 80 elever. Alla lärarna är mentorer och ansvarar för ett visst antal elever och arbetslaget har tillsammans ansvar för varje elevs kunskapsmässiga och sociala utveckling. Att lagen är så små gör att alla måste bidra, ingen kan luta sig tillbaka och tänka "det där gör någon annan". De flesta lärarna i arbetslaget träffar eleverna många gånger i veckan i sin undervisning, vilket innebär att de lär känna eleverna väl och kan skapa goda och förtroendefulla relationer med eleverna. En annan framgångsfaktor är att lärarna i de olika ämnesgrupperna samarbetar och arbetar väldigt nära varandra i att utveckla innehållet i undervisningen. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 14(15)

15 Trygghet, trivsel och värdegrundsarbete Framgångsfaktorerna i arbetet med trygghet, trivsel och värdegrund är att det finns ett starkt engagemang hos all personal och en bra grundstruktur. Engagemanget och delaktigheten vill vi också ska finnas hos elever och föräldrar. Alla elever är med och analyserar trygghetsenkäten och kommer med förslag på åtgärder som gör att vi kan göra ytterligare förbättringar. För att få ett mer kontinuerligt engagemang så har vi två kompisstödjare i varje klass som får utbildning. Dessa elever har ett uppdrag att komma med idéer och initiativ som främjar trivsel och god gemenskap för att på så sätt förbygga mobbning och trakasserier. Kompisstödjarna träffar vuxenrepresentanter (kurator och lärare) var fjärde vecka för att prata om trivseln och tryggheten på skolan. Att många är involverade betyder oerhört mycket. Vi håller vårdnadshavarna delaktiga genom information på Schoolsoft där de har möjlighet lämna synpunkter och komma med idéer. Den stora utmaningen för oss är att hålla engagemanget och lågan brinnande hos alla. Vi får aldrig slå oss till ro! När det gäller grundstrukturen så bygger den dels på ett kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor i klasser och mentorsgrupper. Arbetslagen gör också olika aktiviteter med sina respektive klasser under de tre åren som ska främja gemenskapen och vid vissa tillfällen gör vi saker tillsammans på hela skolan. Dessa aktiviteter är traditioner som skapar ett starkt kitt på skolan. Den andra delen i grundstrukturen är det kontinuerliga arbetet med likabehandlingsplanen och trygghetsenkäten. Där har vi en väl upparbetad struktur som innebär att trygghetsenkäten genomförs i maj då alla elever på skolan besvarar den. Enkäten handlar om trivsel och trygghet i skolan och eleverna besvarar också frågor om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Uppföljning och analys av enkäten samt förslag på åtgärder sker i pedagogiska ledningsgruppen, arbetslagen, elevhälsogruppen, samt med elever och föräldrar under augusti/september. Detta arbete är underlag för likabehandlingsplanen som skrivs om varje år i oktober månad. Vår bedömning är att det är våra goda resultat och vårt arbete med trygghet, trivsel och värdegrund som är grundbulten i vårt goda rykte och som gör att vi har ett så stort söktryck. 1-1 projektet Det finns självklart många utmaningar att arbeta med, framför allt inom det pedagogiska området. Här är vi i början på en lång resa som kanske aldrig tar slut. Tekniken kommer hela tiden att utvecklas och därför kommer det hela tiden skapas nya möjligheter inom det pedagogiska området. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 15(15)