Granskär avloppsreningsverk 1 (22) Miljörapport Granskär Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Transkript

1 Granskär avloppsreningsverk 1 (22) Miljörappor 2018 Granskär Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun

2 Granskär avloppsreningsverk 2 (22) Innehåll Grunddel... 3 Tedel 2018 års miljörappor Verksamhesbeskrivning Tillsånd Anmälningsärenden besluade under åre Andra gällande beslu Tillsynsmyndighe 5 5. Tillsynsmyndighe enlig miljöbalken Tillsåndsgiven och fakisk produkion Gällande villkor i illsånd Kommenerad sammanfaning av mäningar, beräkningar m.m Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner Ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor mm Ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi Ersäning av kemiska produker mm Avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa Miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar h. NFS 2016: Bilageföreckning Lägg ill de bilagor som är akuella för verksamheen

3 Granskär avloppsreningsverk 3 (22) Grunddel Uppgifer om verksamhesuövaren Verksamhesuövare Söderhamn NÄRA AB Organisaionsnummer Uppgifer om verksamheen Anläggningsnummer Anläggningsnamn Granskär avloppsreningsverk Posnummer Or Söderhamn Besöksadress för anl. Kungsgaan 42 Fasighesbeeckningar Granskär 4:12 (Borg 4:61) Kommun Söderhamn Huvudverksamhe och verksamheskod (Rening av avloppsvaen) Sidoverksamheer och verksamheskoder (Mellanlagring av avfall) Tillsynsmyndighe Kommun Miljöledningssysem I enlighe med ISO (ej cer.) Koordinaer Länk ill anläggningens hemsida hp://soderhamnnara.se/ Konakperson för anläggningen Namn Amanda Seen Telefonnummer E-posadress amanda.seen@soderhamnnara.se Gau-/boadress Bo 94 Posnummer Posor Söderhamn Juridisk ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörappor Namn John Lundmark Telefonnummer E-posadress john.lundmark@soderhamnnara.se Gau-/boadress Bo 94 Posnummer Posor Söderhamn

4 Granskär avloppsreningsverk 4 (22) Tedel 2018 års miljörappor Anläggningsnamn Anläggningsnummer Granskär avloppsreningsverk Verksamhesår Verksamhesbeskrivning 5 1. Korfaad beskrivning av verksamheen sam en översiklig beskrivning av verksamheens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som ske under åre ska anges. Granskär avloppsreningsverk (ARV) ar emo avloppsvaen från Söderhamns äor sam äorerna Söderala, Norrala, Kungsgården och Skärså. Avloppsvane pumpas via 46 avloppspumpsaioner sam via självfallsledningar. Avloppsreningsverke besår av mekanisk-, biologisk- sam kemiskrening genom eferfällning med aluminiumsulfa (ALG). Avskilj slam förjockas och avvanas mekanisk i cenrifug. Sedan är avloppsreningsverke kompleera med en våmarksanläggning. Se bilaga 1 för processchema. Drif av avloppsreningsverke sker med el och uppvärmning sker ill sörsa del med hjälp av fjärrvärme. Avvana slam ransporeras varje vecka, ca 4-7 ransporer, ill Långå avfallsanläggning där slamme komposeras. Den komposerade produken används som sluäckningsmaerial inom avfallsanläggningen. Gallerrense som väas och pressas klassificeras som brännbar maerial och hämas via normal avfallshanering en gång per vecka. Leverans av fällningskemikalie ill avloppsreningsverke skedde sju gånger under Granskär ARV är beläge i ukanen av Söderhamn äor och inga bosäder finns i dess omedelbara närhe, däremo finns de arbesplaser alldeles inill. Alla 14 sedimeneringsbassänger, lufningsbassängen, akiveringsbassängen sam flockningskamrarna är placerade uomhus och är ej överäcka. Dea medför a aerosoler går direk u i lufen och lukande ämnen illförs närmiljön. Sommarid då avloppsvane är varmare kan lukproblem uppså. Usläpp av lukande ämnen kan också ske från inloppspumpsaionen och sandfångsbyggnaden. Frånlufen från inloppspumpsaionen saknar rening medan frånlufen från sandfångsbyggnaden sam slambyggnaden renas i e komposfiler. Recipien för ugående behandla avloppsvaen från Granskär våmark är Löåns ulopp i Söderhamnsfjärden. Fram ill var recipienen Söderhamnsån. På grund av a boen vid dåvarande usläppspunk och en sräcka nedsröms var mycke påverkad av usläppen från avloppsreningsverke anlades våmarken. Dea medförde a usläppspunken flyades 750 m nedsröms den idigare punken. Förändringar som ske under åre: o En av de fyra försedimeneringsbassängerna har sundals använs som slammoagningssaion för de eerna mindre verken o Drifsäning av ombyggd reur- och överskoslampumpning o Ubye av membranen ill boenlufarna i lufnings och akiveringsbassängerna o Ubye av blåsmaskiner, för syreförsörjning, av lufnings och akiveringsbassängerna o Reserande delar av beongblock i mellansedimeneringsbassängerna har behandlas med e skyddsskik för a öka livslängden på beongen o Yerligare 120 fasigheer har kopplas in ill de ny VA-ledningsnäe i Norrfjärd

5 Granskär avloppsreningsverk 5 (22) 2. Tillsånd 5 2. Daum och illsåndsgivande myndighe för gällande illsåndsbeslu enlig 9 kap. 6 miljöbalken eller mosvarande i miljöskyddslagen sam en kor beskrivning av vad beslue eller besluen avser. Daum: Beslusmyndighe: Beslue avser: Länssyrelsen Gävleborg Tillsånd enlig Miljöskyddslagen Länssyrelsen Gävleborg, Miljöprövningsdelegaionen Beslu om ändrade villkor Länssyrelsen Gävleborg Yrande avseende ändrad usläppspunk efer våmark Länssyrelsen Gävleborg Yrande avseende framsällan om a leda dagvaen uanför våmarken Länssyrelsen Gävleborg Meddelande angående olkning av beslu Miljöprövningsdelegaionen Länssyrelsen Gävleborg Sluliga villkor för Granskärs avloppsreningsanläggning 3. Anmälningsärenden besluade under åre 5 3. Daum och besluande myndighe för evenuella andra beslu under åre med anledning av anmälningsplikiga ändringar enlig 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) sam en kor redovisning av vad beslue eller besluen avser. Inga anmälningsplikiga ändringar har förekommi under åre. 4. Andra gällande beslu 5 4. Daum och besluande myndighe för evenuella andra gällande beslu enlig miljöbalken sam en kor redovisning av vad beslue eller besluen avser. I fråga om verksamheer som enlig 1 kap. 2 andra sycke indusriusläppsförordningen (2013:250) är indusriusläppsverksamheer redovisas beslu om alernaivvärde, dispens och sausrappor enlig 5 b. Daum: Beslusmyndighe: Beslue avser: Tillsynsmyndigheen Klassning och miljöillsynsavgif enlig miljöbalken Söderhamn Nära syrelse Syrelsen för Söderhamn Nära besluade a upphöra med miljöcerifiering enlig ISO från och med Beslue innefaar dock a Söderhamn Nära forsäningsvis skall arbea i enlighe med ISO Eern revision upphör a genomföras medan inernrevision uförs en gång per år Cerifieringsorgan, Inerek Miljöcerifiering enlig ISO Cerifieringsorgan, Inerek Åerkallande av miljöcerifika enlig ISO för Söderhamn Nära

6 Granskär avloppsreningsverk 6 (22) , Tillsynsmyndigheen Tillsyn på avloppsreningsverke genomfördes genom a miljöinspekören följde drifeknikern i de dagliga arbee under en förmiddag. För Granskär ARV genomfördes den delen av illsynen genomfördes illsynsmöe för hela avloppsreningsverksamheen. Genomförd illsyn föranledde ingen ågärd från illsynsmyndigheens sida. 5. Tillsynsmyndighe 5 5. Tillsynsmyndighe enlig miljöbalken. Bygg- och miljönämnden, Söderhamns kommun 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion 5 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion eller anna må på verksamheens omfaning. Tillsåndsgiven mängd/anna må: Tillsåndsgiven ansluning: pe Dimensionerande flöde Q dim, enlig eknisk beskrivning i idigare illsåndsansökan: 500 m 3 /h Dimensionerande föroreningsbelasningar enlig eknisk beskrivning i idigare illsåndsansökan: kg BOD 7/dygn sam 76 kg To-P/dygn. Halen i ugående behandla avloppsvaen från Granskärs avloppsreningsverk ska begränsas så a de som månadsmedelvärde ine översiger 12 mg/l BOD 7 och 0,5 mg/l oalfosfor (To-P). Fakisk produkion/annan uppföljning: Ansluning: pe enlig ma gvb personer enlig fakisk ansluna. Se bilaga 2 för bedömningsunderlag för ma gvb. Inkommande årsmedelflöde: m 3 /d Inkommande årsmedelflöde: 288 m 3 /h BOD 7-belasning: 569 kg/d To-P-belasning: 20,2 kg/d Inge överskridande av usläppsvillkoren för Granskär ARV har inräffa under Se vidare under punk 7, villkor 17 och 18. Usläpp av behandla sam vid Granskärs avloppsreningsverk brädda avloppsvaen får som begränsningsvärde per år ine översiga 44 on BOD 7 och 1,8 on To-P. Kommenar: Redovisning av usläppsvärden kan ses under punk 8 nedan.

7 Granskär avloppsreningsverk 7 (22) 7. Gällande villkor i illsånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheen sam hur var och e av dessa villkor har uppfylls. Villkor: 1. Avloppsvane skall behandlas i en reningsanläggning i huvudsaklig överenssämmelse med vad som angivis i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrig åagi sig. Mindre ändringar av anläggning eller drif av anläggningen får dock vidas efer godkännande av illsynsmyndigheen förusa a ändringen ine bedöms medföra ökade föroreningar eller andra sörningar ill följd av verksamheen. 2. Reningsanläggningen skall drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med eknisk och ekonomisk rimliga insaser. Kommenar: 1. Verksamheen har under 2018 i huvudsak bedrivis i överenssämmelse med vad Söderhamn Nära angivi i ansökningshandlingarna och med eferlevnad av de villkor som ingår i illsånde. Den forlöpande konrollen av eferlevnad av villkor, föreskrifer, verksamheens påverkan på miljön sam anläggningens funkion regleras via gällande konrollprogram, provagningsprogram sam egenkonrollprogram enlig Förordningen om verksamhesuövares egenkonroll, SFS 1998: Granskär avloppsreningsanläggning har under 2018 drivis så a högsa möjliga reningseffek uppnås med eknisk och ekonomisk rimliga insaser. Som syrmedel har Söderhamn Nära under 2018 arbea enlig övergripande och dealjerade miljömål sam uppföljning av specifika paramerar, se punk 11 nedan. 3. Provagningsplaser för uag av represenaiva prover på inkommande och ugående vaen skall finnas. Desamma gäller provagningspunker för brädda vaen och nödusläpp vid avloppsreningsverke sam längs ledningsnäe. 3. Provagning av inkommande avloppsvaen sker i inloppspumpsaionen, placerad så a påverkan av inern belasning undviks. Provagning av ugående behandla avloppsvaen från avloppreningsverke sker efer slusedimeneringsdelen. Provagning av ugående behandla avloppsvaen från våmarken sker från uloppsbrunnen. Bräddning och nödusläpp av obehandla avloppsvaen före inloppspumpsaionen, delvis behandla avloppsvaen efer försedimeneringen sam behandla avloppsvaen efer efersedimeneringen mäs och regisreras. Provagning av evenuell brädda avloppsvaen efer försedimeneringen sker i bräddränna. Brädda och nödusläpp avloppsvaen på ledningsnäe mäs eller regisreras enlig överenskommelse med illsynsmyndigheen. Någon provagning uförs ej på ledningsnäe.

8 Granskär avloppsreningsverk 8 (22) 4. Bye av fällningskemikalie får endas ske efer godkännande av illsynsmyndigheen. 5. Buller från anläggningen skall begränsas så a verksamheen som rikvärde ine ger upphov ill högre ekvivalen ljudnivå vid närmase bosäder än: 4. Som fällningskemikalie används ALG, som är en form av aluminiumsulfa med dricksvaenklassning, sedan början av Inga rapporerade olägenheer angående buller från anläggningen eller ransporer inom verksamhesområde har förekommi under db(a) ekvivalen ljudnivå dagid, (kl 07-18) 50 db(a) ekvivalen ljudnivå kvällsid (kl 18-22) 45 db(a) ekvivalen ljudnivå naeid (kl 22-07) Den momenana ljudnivån naeid får ine överskrida 55 db(a) vid närmase bosadsbebyggelse. Om hörbara oner eller impulsljud förekommer skall den illåna ekvivalena ljudnivån sänkas med 5 db(a). 6. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeen som medför a anläggningen hel eller delvis måse as ur drif skall samråd ske med illsynsmyndigheen i god id innan planera arbee. Tillsynsmyndigheen får föreskriva a nödvändiga moågärder skall vidas för a begränsa föroreningsusläppen sam medge a usläppsvillkoren illfälligvis får överskridas. 6. Inga övriga ombyggnads- eller underhållsarbeen som medför a avloppsreningsverke hel eller delvis måse as ur drif, och som vidare medför a usläppsvillkoren illfällig överskridis har uförs. Nedansående arbeen har dock genomförs på anläggningen. o En av fyra försedimeneringsbassänger har periodvis använs som slammoagningssaion för de eerna avloppsreningsverken o Drifsäning av ombyggd reur- och överskoslampumpning, ombyggnaionen påbörjades i augusi/sepember 2017 och slufördes i februari 2018 o Ubye av membranen ill boenlufarna i lufnings- och akiveringsbassängerna o Ubye av blåsmaskiner, för syreförsörjning av lufnings- och akiveringsbassängerna o Reserande delar av beongblock i mellansedimeneringsbassängerna har behandlas med e skyddsskik för a öka livslängden på beongen Vid arbeen, som kan änkas orsaka vaenförorening eller annan olägenhe för omgivningen, sker allid samråd med illsynsmyndigheen enlig gällande ruin. 7. Reningsverke skall vara förbere för desinfekion av ugående avloppsvaen. Desinfekion skall ske enlig hälsovårdsmyndigheers föreskrifer. 7. Avloppsreningsverke är förbere för desinfekion av ugående behandla avloppsvaen.

9 Granskär avloppsreningsverk 9 (22) 8. Om besvärande luk eller andra olägenheer uppsår i omgivningarna p.g.a. slamhaneringen, emissioner från våmarken eller anna skall erforderliga ågärder vidas för a moverka dessa sörningar. 8. För a förebygga besvärande luk appliceras en lukreducerande produk med biologisk nedbryningseffek, en så kallad lukabsorber, på de avvanade slamme vid ransporering ill Långå. Lukabsorbern sprayas manuell direk på de avvanade slamme efer a lasning i conainer uförs. 9. En reviderad saneringsplan för avloppsledningsnäe skall lämnas ill illsynsmyndigheen senas inom den id som illsynsmyndigheen besämmer. Avloppsledningsnäe inklusive uloppsledning från verke skall forlöpande ses över och underhållas i syfe a så lång som möjlig dels begränsa illflöde ill reningsverke av grund- och dräneringsvaen och dels förhindra usläpp av obehandla eller oillräcklig behandla bräddvaen. Bräddning av obehandla eller oillräcklig behandla avloppsvaen skall mäas och regisreras i enlighe med Naurvårdsverkes gällande föreskrifer. 9. I den övergripande VA-planeringen ureds och priorieras sanerings- och underhållsågärder för samliga avlopps- och dricksvaenledningsnä i Söderhamns kommun. Insamling av daa från drifsörningar sammanage med uppgifer om ledningsmaerial, ålder, flödeskapacie m.m. ligger ill grund för övergripande VA-planering. Under 2018 har inom Granskär ARV verksamhesområde följande sanerings- och renoveringsågärder på avloppsledningsnäe uförs: o Srumpinfodring Nya Vägen, 73 meer o Ågärder spill- och dagvaen Färssjöområde o Möjliggjor för ansluning av avlopp från samfällighe i Siknäs o Ombyggnaion APS 173, Asa o Insallaion av svavelväebrunn APS 130, Humlan Bräddning av obehandla eller oillräcklig behandla avloppsvaen på ledningsnäe mäs och regisreras enlig överenskommelse med illsynsmyndigheen 10. Indusriell avloppsvaen av sådan ar a anläggningens funkion nedsäs eller a andra olägenheer uppsår, får ej illföras anläggningen. 11. Slamhaneringen vid avloppsreningsverke och vid slulig omhänderagande av dea skall ske i huvudsaklig överenssämmelse med Naurvårdsverkes allmänna råd 90:13, Slam från kommunala avloppsreningsverk, sam på e sådan sä a olägenheer för omgivningen ine uppkommer. 12. Om verksamheen på våmarksanläggningen avbrys skall kommunen åersälla de områden i Flakes våmarksområde som unyjas för avloppsvaenreningen. Länssyrelsen skall i sådan fall föreskriva villkor för åersällningen. 10. Under 2018 har inge indusriell avloppsvaen illförs Granskär ARV av sådan ar a anläggningens funkion nedsas eller a andra olägenheer uppså. 11. Naurvårdsverkes allmänna råd 90:13 har upphör a gälla från och ersas av SNFS 1994:2. De avvanade slamme ransporeras från Granskär ARV ill Långå avfallsanläggning. Där sker komposering och sluproduken används som sluäckningsmaerial inom anläggningen. 12. Om verksamheen i Granskär våmark avbrys åersäller Söderhamn Nära de områden i våmarksområde som nyjas för avloppsvaenreningen. Vid e sådan scenario sker samråd med illsåndsmyndigheen.

10 Granskär avloppsreningsverk 10 (22) 13. E förslag ill konrollprogram skall lämnas ill illsynsmyndigheen innan ugången av år En försagångsbesikning av avloppsreningsverke skall ske efer uförda ågärder av verke, dock senas Gällande konrollprogram revideras vid behov och illsänds vid sörre revideringar illsynsmyndigheen för kännedom illsändes illsynsmyndigheen senas e revidera konrollprogram för Granskär ARV med anledning av nya föreskrifer. 14. De ågärder i avloppsreningsverke som åsyfas är i huvudsak ombyggnaion av den biologiska reningsprocessen. Ågärderna färdigsälldes i slue av januari 1998 och slubesikning skedde den En försagångsbesikning av våmarken skall ske efer färdigsällande av våmarksanläggningen, dock senas 6 månader efer idrifagande av anläggningen. 15. Efer färdigsällande och idrifagande av Granskär våmark den ufördes försagångsbesikning den De i avloppsreningsverke renade avloppsvane ska ledas ill avloppsreningsverkes våmarksanläggning. Avloppsvane ska i våmarksanläggningen behandlas i huvudsaklig överenssämmelse med ansökan. Våmarksanläggningen ska drivas och sköas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med rimliga ekniska insaser och samidig låg kemikalie- och energiförbrukning. 16. Granskär våmark har under 2018 drivis i huvudsaklig överenssämmelse med ansökan. Drif och skösel av våmarksanläggningen sker koninuerlig för a illse de förusäningar som våmarken behöver för a god funkion och god reningseffek säkersälls. Den forlöpande konrollen sker genom provagning enlig godkän provagningsprogram, drifinsrukion, gällande konrollprogram sam egenkonrollprogram, se vidare under villkor 1 och 2 ovan. Redovisning av usläppsvärden kan ses under punk 8 nedan. 17. Halen i ugående behandla avloppsvaen från avloppsreningsverke ska begränsas så a de som månadsmedelvärde ine översiger 12 mg/l BOD 7 och 0,5 mg/l oalfosfor (To-P). Om någo av ovan angivna medelvärden skulle överskridas ska Söderhamn NÄRA AB (bolage) inom en vecka efer de a dea konsaeras underräa illsynsmyndigheen och redovisa vilka skyddsågärder och andra försikighesmå som bolage vidagi och ämnar vida för a överskridande ine ska upprepas. Miljöprövningsdelegaionen överlåer å illsynsmyndigheen a fassälla villkor om vilka skyddsågärder och andra försikighesmå som ska vidas för a förhindra a överskridande upprepas och när ågärderna senas ska vara genomförda. 17. För konroll av usläppsvärden as prover enlig gällande provagningsprogram. E årlig provagningsprogram illsänds illsynsmyndigheen för godkännande inför kommande ny år. Enlig gällande ruin för rapporering ill myndighe avseende avloppsvaen skall illsynsmyndigheen underräas inom en vecka om någo överskridande av usläppsvillkoren sker eller förvänas ske. Söderhamn Nära skall då redovisa vilka skyddsågärder sam andra försikighesmå som vidagis och ämnar vidas för a överskridande ine skall upprepas. Halerna i ugående behandla avloppsvaen från avloppsreningsverke har begränsas så a de som månadsmedelvärden ine översigi 12 mg BOD 7/l och 0,5 mg To-P/l under Redovisning av usläppsvärdena kan ses under punk 8 nedan.

11 Granskär avloppsreningsverk 11 (22) 18. Usläpp av behandla sam vid verke brädda avloppsvaen får som begränsningsvärde per år ine översiga 44 on BOD 7 och 1,8 on o-p. 18. För ugående behandla avloppsvaen från avloppsreningsverke inklusive brädda avloppsvaen vid avloppsreningsverke har inge överskridande av begränsningsvärdena 44 on BOD 7/år och 1,8 on To-P/år inräffa under Redovisning av usläppsmängderna kan ses under punk 8 nedan. 8. Kommenerad sammanfaning av mäningar, beräkningar m.m En kommenerad sammanfaning av resulaen av mäningar, beräkningar eller andra undersökningar som uförs under åre för a bedöma verksamheens påverkan på miljön och människors hälsa Usläppsvärden från Granskär ARV enlig usläppsvillkor: Enlig godkän provagningsprogram provogs ugående behandla avloppsvaen från Granskär ARV vid 52 separaa illfällen som dygnsprov och vid 52 separaa illfällen som veckoprov. Dygnsproven analyserades med avseende på BOD 7, NH 4-N, NO 2-N, NO 3-N, To-N, ph, suspenderad subsans sam Al. Veckoproven analyserades med avseende på To-P, COD och TOC, sam ungmeallerna Pb, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni och Zn en gång per månad. Resula avseende ugående haler av BOD 7 sam To-P, räknade som månadsmedelvärden, i jämförelse med begränsande haler ses i nedansående abell sam render Månadsmedelvärde mg BOD7/l Månadsmedelvärde mg To-P/l Begränsande hal mg BOD7/l Begränsande hal mg To-P/l JANUARI 4,62 0, ,5 FEBRUARI 3,04 0, ,5 MARS 3,15 0, ,5 APRIL 5,13 0, ,5 MAJ 3,89 0, ,5 JUNI 1,50 0, ,5 JULI 1,90 0, ,5 AUGUSTI 1,50 0, ,5 SEPTEMBER 1,50 0, ,5 OKTOBER 1,50 0, ,5 NOVEMBER 2,70 0, ,5 DECEMBER 1,82 0, ,5

12 Granskär avloppsreningsverk 12 (22) Inge överskridande av usläppsvillkoren för mängder för Granskär ARV har inräffa under Ugående mängd per år från avloppsreningsverke inklusive bräddad mängd per år från avloppsreningsverke för BOD 7 sam To-P jämför med begränsningsvärdena kan ses i nedansående abell. ÅR Ugående mängd on BOD7/år Ugående mängd on To-P/år Begränsningsvärde on BOD7/år Begränsningsvärde on To-P/år ,35 0, ,8 För ugående haler och mängder för övriga paramerar, se emissionsdeklaraionen. Usläppsvärden från Granskär våmark: Enlig godkän provagningsprogram provogs ugående behandla avloppsvaen från Granskär våmark vid 24 separaa dygns- och veckoprov. Dygnsprov analyserades med avseende på BOD 7, NH 4-N, NO 2-N, NO 3-N, To-N, ph och Al. Veckoprov analyserades med avseende på To-P, COD och TOC, sam ungmeallerna Pb, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni och Zn en gång varannan månad. Resula avseende ugående haler från våmarken av BOD 7 sam To-P, räknade som månadsmedelvärden, ses i nedansående abell Månadsmedelvärde mg BOD7/l Månadsmedelvärde mg To-P/l Begränsande hal mg BOD7/l (ug Granskär ARV) Begränsande hal mg To-P/l (ug Granskär ARV) JANUARI 5,00 0, ,5 FEBRUARI 1,50 0, ,5 MARS 2,28 0, ,5 APRIL 1,50 0, ,5 MAJ 2,37 0, ,5 JUNI 2,33 0, ,5 JULI 1,50 0, ,5 AUGUSTI 1,50 0, ,5 SEPTEMBER 1,50 0, ,5 OKTOBER 1,50 0, ,5 NOVEMBER 3,01 0, ,5 DECEMBER 1,50 0, ,5

13 Granskär avloppsreningsverk 13 (22) Ugående mängd per år från Granskär våmark inklusive bräddad mängd per år vid Granskär ARV för BOD 7 sam To-P, ses i nedansående abell Ugående mängd on BOD7/år Ugående mängd on To-P/år Från våmark 5,11 0,202 Brädda vid ARV 3,24 0,093 Toal 8,35 0,295 Redukionsgrad av BOD 7, To-P sam To-N i Granskär våmark för år , kan ses i nedansående rend. För ugående haler och mängder för övriga paramerar, se emissionsdeklaraionen i SMP. Elförbrukning: Elförbrukningen för avloppsreningsverke och de 46 avloppspumpsaioner var under åre kwh respekive kwh, jämför med kwh respekive kwh år Vid Granskär ARV har kwh fjärrvärme förbrukas under 2018, jämför med kwh år Ökningen av elförbrukningen för avloppspumpsaionerna under 2018 jämför med 2017 beror roligvis på de illkommande pumpsaionerna på huvudledningsnäe inom VA-verksamhesområde för Norrfjärd.

14 Granskär avloppsreningsverk 14 (22) Elförbrukning för Granskär ARV i förhållande ill behandlad mängd avloppsvaen sam kwh/pe för år kan ses i nedansående rend. Elförbrukningen kommeneras vidare i miljömålen för 2018 under punk 11. Den oala energiförbrukningen vid Granskär ARV under 2018 var kwh. Förbrukning av fällningskemikalie och polymer: Förbrukning av fällningskemikalie var under åre 226,8 on ALG jämför med 193,1 on ALG år 2017 och förbrukningen av polymer var 2,5 on Superfloc C-494 jämför med 3,0 on år Förbrukning av mängd AVR/ALG för år kan ses i nedansående rend. Förbrukningen av fällningskemikalie kommeneras vidare i miljömålen under punk 11.

15 Granskär avloppsreningsverk 15 (22) Slamprodukion: Mängd avvana slam uppmäes under 2018 ill 657,1 on TS jämför med 705,8 on TS Under åre har de avvanade slamme ransporeras ill Långå avfallsanläggning där de komposeras. Den komposerade produken används som sluäckningsmaerial inom Långå avfallsanläggning. Under 2018 har provagningar uförs kvaralsvis som blandprov på avvana slam, analysresulaen redovisas i emissionsdeklaraionen. De avvanade slamme besår av en blandning av inernslam från Granskär ARV sam eernslam från övriga avloppsreningsverk. Recipienkonroll: Undersökningar i recipienen sker på ackrediera sä enlig fassäll konrollprogram som adminisreras av Ljusnan-Vonans Vaenvårdsförbund. Resulae från dessa kan ses i Ljusnan-Vonans Vaenvårdsförbunds rappor; Recipienkonroll för kusområde uanför Söderhamn och Ljusne 2018, se bilaga 3, sam kommande årsrapporering för Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner 5 9. Redovisning av de beydande ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner sam för a förbära skösel och underhåll av ekniska insallaioner. Konroll av anläggningens funkion regleras via gällande konrollprogram, provagningsprogram sam egenkonrollprogram. Forlöpande konroll av urusning för drif och konroll uförs enlig gällande ruin och checklisa. För konroll av usläppsvärden as prover enlig gällande provagningsprogram. Relevana drifdaa och daa från processkonrollinsrumen loggas i drifövervakningssyseme. Sedan 2016 används den webbaserade jänsen Byggdagboken för digial hanering av VAanläggningarnas drifdagböcker, journaler sam uppföljning av egenkonroll. Drifansvarig konrollerar och signerar löpande uppföljningen av checklisorna. Riskanalysen för Granskär ARV reviderades under I samband med revideringen ogs en handlingsplan fram med illhörande ågärdslisa där ågärder för a minska riskerna finns lisade. I ågärdslisan ses även hur riskerna har värderas sam vem/vilka som är ansvariga för a uföra ågärder illsammans med en idsplan för dea uförande. Ågärdslisan följs upp och revideras vid behov på egenkonrollmöena. Under punk 14 kommeneras vilka ågärder som uförs under åre ill följd av riskanalysen sam ågärdslisan. Följande specifika ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner sam förbära skösel och underhåll av ekniska insallaioner har genomförs under 2018: o En av de fyra försedimeneringsbassängerna (FS-01) har periodvis använs som slammoagningssaion för de eerna avloppsreningsverken för a förbära slamhaneringsprocessen. De re bassänger som kvarså i drif klarar rekommenderade värden för belasning under normaldrif. Under perioder av ihållande nederbörd och höga inkommande flöden har dock FS-01 åer använs som en försedimeneringsbassäng. o Ombyggnaion av reur- och överskoslampumpningen påbörjades i augusi/sepember 2017 och drifsaes i februari Ombyggnaionen innefaar anläggning av en pumpsump för reur- och överskosslam från de biologiska reningssege. Dea möjliggör pumpning av reurslamme och därmed också möjlighe a syra hur mycke reurslam som ska pumpas. Avsängningen av bassängerna har ej medför några förhöjda usläppshaler.

16 Granskär avloppsreningsverk 16 (22) o o o o o o o Ubye av gummimembranen, oal cirka 600 s., ill boenlufarsyseme i lufningsbassängerna har genomförs. Arbee ufördes i en lufningsbassäng i age vilke möjliggjorde en bibehållen reningsprocess. Blåsmaskiner, för syreförsörjning, av lufnings- och akiveringsbassängerna har bys u. Under iden ubye pågick var endas en lufningsbassäng och en blåsmaskin i drif. Syre- och slamhal övervakades med ordinarie urusning. En sigande rend av halen fosfor i ugående behandla vaen kunde ses vilke kompenserades med en ökad dosering av fällningskemikalie. Reserande delar av beongblock i mellansedimeneringsbassängerna har behandlas med e skyddsskik för a öka livslängden på beongen. Dea har även underläa arbee med rengöring då illvä av bl.a. mossa i högre usräckning kan undvikas. Srumpinfodring av ledningsnä längs Nya Vägen, 73 meer Ågärder spill- och dagvaen Färssjöområde Ombyggnaion APS 173, Asa Insallaion av svavelväebrunn APS 130, Humlan 10. Ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor mm Redovisning av de beydande ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor eller liknande händelser som har inräffa under åre och som medför eller hade kunna medföra olägenhe för miljön eller människors hälsa. Följande specifika ågärder har under 2018 genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor mm: o o Processvaenpump ill ALG-dosering lagades pga. haveri Bye av vajer på en av fem slamskrapor i mellansedimeneringsbassängerna pga. vajerbro o Bye av väellåda och packning ill cenrifugen pga. haveri 11. Ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi. I miljöledningsprogramme sker för varje ny verksamhesår uppdaering av gällande dealjerade miljömål och vid behov arbeas nya dealjerade miljömål fram. De övergripande miljömålen är sedan idigare: Vår resursförbrukning i form av elenergi, fossil energi och kemikalier skall effekiviseras Under 2018 har Söderhamn Nära arbea enlig nedansående dealjerade miljömål.

17 Granskär avloppsreningsverk 17 (22) Dealjerade miljömål avseende avloppsvaenrening: Den oala mängden illskosvaen skall minska o Mängden illskosvaen ill Marma ARV skall minska o Mängden illskosvaen ill APS 143 Ljusne norr skall minska 2019 jämför med 2016 Bräddning på ledningsnä och i avloppspumpsaioner skall minska o Volymen brädda avloppsvaen vid APS 143 Ljusne norr skall minska 2019 jämför med 2016 Den oala förbrukningen fällningskemikalier skall vara oförändrad eller minska o Förbrukning av fällningskemikalier vid Granskär ARV skall vara oförändrad eller minska Den oala elförbrukningen för avloppsreningsverken skall vara oförändrad eller minska o Elförbrukningen på Granskär ARV skal vara oförändrad eller minska o Den oala elförbrukningen för samliga APS skall vara oförändrad eller minska Förbrukningen av fossila bränslen för ransporer skall vara oförändrad eller minska per körd kilomeer För varje avloppsreningsanläggning följs paramerarna illskosvaen, förbrukning fällningskemikalie sam elförbrukning upp ros a alla ej är specificerade som miljömål. Nedan kan uppföljningen av miljömålen sam dessa paramerar ses. Dealjerade miljömål specifika för Granskär ARV: Förbrukning av fällningskemikalie vid Granskär ARV skall vara oförändrad eller minska Nyckelal: Förbrukning ( g Doserad mängd fällningskemikalie (årsförbrukning) m3) = Behandlad mängd avloppsvaen (per år) Kemikalieförbrukning Förbrukning fällningskemikalie on 221,2 231,9 197,6 193,1 226,8 Förbrukning fällningskemikalie g/m 3 102,5 97,4 80,7 73,8 89,5 Förändring % (Enlig nyckelal) + 21,3 % Miljömåle har ej uppfylls. Kommenar: Låga inkommande flöden under andra halvåre gav en förhöjd koncenraion av förorening i de inkommande avloppsvane ill avloppsreningsverke vilke krävde en högre dosering av fällningskemikalie per kubikmeer för a eferleva gällande usläppsvillkor. På grund av ombyggnaion av den biologiska reningsprocessen har även dosering av fällningskemikalie uförs manuell under delar av december för a kompensera förhöjda fosforhaler i ugående avloppsvaen.

18 Granskär avloppsreningsverk 18 (22) Elförbrukningen vid Granskär ARV skall vara oförändrad eller minska. Nyckelal: Förbrukning ( kw Elförbrukning (årsförbrukning) ) = PE Anal PE Elförbrukning kwh kwh/pe 71,76 64,73 71,31 69,24 63,16 kwh/m 3 0,482 0,394 0,422 0,384 0,384 Förändring elförbrukning kwh/pe - 8,8 % Miljömåle har uppfylls. Kommenar: Ubye av reurslampumpningen har le ill energieffekivisering. Uppföljning av paramerar för Granskär ARV som ej är definierade som miljömål: Mängd illskosvaen ill Granskär ARV. Nyckelal: Tillskosvaen (%) = Moagen mängd avloppsvaen Såld mängd dricksvaen Moagen mängd avloppsvaen Inkommande mängd avloppsvaen m Såld mängd dricksvaen m Tillskosvaen % Förändring % (Enlig nyckelal) + 1,3 % Kommenar: Under april ökade inkommande mängd avloppsvaen krafig beroende på den omfaande snösmälningen.

19 Granskär avloppsreningsverk 19 (22) 12. Ersäning av kemiska produker mm De kemiska produker och bioekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under åre ersas med sådana som kan anas vara mindre farliga. Under åre har uifrån egenkonrollansvare, inga kemiska produker eller bioekniska organismer, som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa, idenifieras vara så farliga a de måse byas u mo mindre farliga. Bevakning av kemikalier sam bedömning av nya kemikalier sker enlig gällande ruin och bedömningsmall. I början av 2016 byes fällningskemikalien AVR u mo ALG, som också är en form av aluminiumsulfa. ALG är dricksvaenklassad och har högre löslighe än AVR sam en högre aluminiumhal än AVR. Bye har medför posiiva effeker såsom minskad förbrukning av fällningskemikalie, mindre sliage på kemslampumparna sam minskad problemaik med igensäning vid av uppblandningen av ALG och doseringsledningen. 13. Avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre i syfe a minska volymen avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe. Söderhamn Nära arbear enlig gällande avfallsinsrukion som behandlar hur verksamhesavfall skall insamlas och ransporeras. Insrukionen behandlar bland anna verksamhesavfall såsom slam från avloppsreningsverk, gallerrens sam farlig avfall. 14. Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre med syfe a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa. Evenuella avvikelser och illbud rapporeras löpande in och bevakas enlig gällande ruin. Till följd av den reviderade riskanalysen för Granskär ARV sam den ågärdslisa som arbeas fram, kvarsår nedansående ågärd för 2018: o Ågärd Skruva upp fäse för sege. ej ågärdad pga. a nedmonering av regnvaenmäare från ake ill marknivå ska ske, vilke forsäningsvis minskar risk för fallolycka. Skyddsronder uförs enlig beslua rullande schema. Skyddsronder på avloppsreningsverk och avloppspumpsaioner genomförs med re års inervall. Från och med 2019 kommer skyddsrond på avloppsreningsverken a genomföras varje år. Uöver de rullande schema så uförs skyddsronder efer genomförda förändringar/ombyggnaioner. Senase skyddsrond genomfördes

20 Granskär avloppsreningsverk 20 (22) Underhåll och nyinveseringar: o o o Membran ill boenlufarna i lufnings och akiveringsbassängerna har bys u, se punk 9 för yerligare informaion Blåsmaskiner, för syreförsörjning, av lufnings och akiveringsbassängerna har bys u, se punk 9 för yerligare informaion Reserande delar av beongblock i mellansedimeneringsbassängerna har behandlas med e skyddsskik för a öka livslängden på beongen Avloppsledningsnä och Ny verksamhesområde: o VA projek Norrfjärd där dryg 230 fasigheer förberes för ansluning ill de kommunala VAledningsnäe slufördes Inkopplingsarbeen pågår och under 2018 anslös yerligare 102 fasigheer ill de ny VA-ledningsnäe. o Nyansluning av 107 fasigheer, varav 102 i Norrfjärd o Srumpinfodring av ledningsnä längs Nya Vägen, 73 meer 15. Miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar En sammanfaning av resulaen av de undersökningar som genomförs under åre för a klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar sam vilka ågärder dea evenuell har resulera i. Under 2018 har avvana slam med mängden 657,1 on TS har produceras vid Granskär ARV. De avvanade slamme besår av en blandning av inernslam från Granskär ARV sam eernslam från övriga avloppsreningsverk. Under åre har de avvanade slamme ransporeras ill Långå avfallsanläggning där de komposeras. Den komposerade produken används som sluäckningsmaerial inom Långå avfallsanläggning. 5 h. NFS 2016:6 Här redovisas en kommenerad sammanfaning av de uppgifer som behövs för a kunna bedöma eferlevnaden av föreskriferna. Evenuell bräddning vid avloppspumpsaioner konrolleras genom bräddmäning alernaiv, för de pumpsaioner som saknar bräddmäning, genom avsämning av hur nivån variera i pumpsumpen. Bräddad volym uppskaas sedan genom beräkning uifrån id för bräddning och normal pumpad volym. Vid pumpsaioner som saknar nivåmäning uppskaas evenuell bräddning uifrån avsämning av pumpad volym och drifid hos pumpar sam jämförelse med övriga avloppspumpsaioner i liknande sorlek. I abellerna nedan visas dels en sammansällning över anal bräddningar, bräddad volym och recipien per bräddpunk och dels mer dealjerade abeller per bräddpunk där daum för bräddningarna framgår sam orsak.

21 Granskär avloppsreningsverk 21 (22) Bräddningarna på ledningsnäe beror ill övervägande del på hydraulisk överbelasning som följd av nederbörd. Dea beror i sin ur på a sora delar av ledningsnäe är s.k. kombinera sysem med både spill- och dagvaen. Den krafiga snösmälningen i april orsakade förhöjda flöden av illskosvaen. Dea medförde bräddning i sor omfaning vid följande avloppspumpsaioner: Bräddavlopp Bräddningsfrekvens Bräddad volym m 3 /år Recipien dygn/år APS 101 Sadsparken 3 52 Söderhamnsån APS 102 Hamngaan Söderhamnsån APS 103 Faeholmen Söderhamnsån APS 105 Kungsgården Norralaån APS 110 Sugsund Söderhamnsfjärden APS 117 Sund Söderhamnsån via Inabäcken APS 141 Vågbro Löån APS 153 Ina Söderhamnsån via Inabäcken APS 101 Sadsparken Bräddad volym m 3 Orsak 23 april 22 Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning 9 juni 15 Inensiv regnvädersillrinning 5 augusi 15 Sörning i syrsyseme orsaka av åskoväder APS 102 Hamngaan Bräddad volym m 3 Orsak 18 april 108 Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning 19 april 216 Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning 20 april 144 Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning 21 april 185 Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning APS 103 Faeholmen Bräddad volym m 3 Orsak 16 april 17 Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning april Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning APS 105 Kungsgården Bräddad volym m 3 Orsak april 553,5 Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning 1 maj 0,5 Srömavbro APS 110 Sugsund Bräddad volym m 3 Orsak april Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning APS 117 Sund Bräddad volym m 3 Orsak april 122 Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning APS 141 Vågbro Bräddad volym m 3 Orsak 19 april 200 Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning

22 Granskär avloppsreningsverk 22 (22) APS 153 Ina Bräddad volym m 3 Orsak 18 april 70 Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning april Hydraulisk överbelasning i samband med snösmälning 26 april 26 Srömavbro Bilageföreckning Lägg ill de bilagor som är akuella för verksamheen. Bilaga 1: Processchema Granskär avloppsreningsverk Bilaga 2: Bedömningsunderlag ma gvb Bilaga 3: Recipienkonroll uanför Söderhamn och Ljusne 2018, Ljusnan Vonans vaenvårdsförbund Bilaga 4: Emissionsdeklaraion Söderhamn Veronica Henriksson Verksamheschef Vaen och Renhållning Söderhamn NÄRA AB

23 Miljörappor 2018 Granskär Avloppsreningsverk Bilaga 1

24 Eempelberäkning för M-sads äbebyggelse Örvig id Påsk Övrig id Sommar (Juni, Juli, Aug) Övrig id Bofas befolkning Icke bofas befolkning Indusribelasning Förvänad ökad belasning de närmase 10 åren Säkerhesmarginal Summa Icke avrundad ma gvb Avrunda uppå för a få en jämnare siffra vilke också ger en säkerhesmarginal Beräkning Källskär Beräkning Ljusne Övrig id Sommar (Juni, Juli, Aug) Övrig id Sommar (Juni, Juli, Aug) Bofas befolkning Bofas befolkning Asylsökande Asylsökande Senö camping Indusribelasning 0 0 Indusribelasning 0 0 Förvänad ökad belasning de närmase 10 åren 0 0 Förvänad ökad belasning de närmase 10 åren Säkerhesmarginal Säkerhesmarginal Summa Summa Icke avrundad ma gvb 3100 Icke avrundad ma gvb 3400 Avrunda uppå för a få en jämnare siffra vilke också ger en säkerhesmarginal 3100 Avrunda uppå för a få en jämnare siffra vilke också ger en säkerhesmarginal 3400 Beräkning Granskär Beräkning Marma Övrig id Sommar (Juni, Juli, Aug) Övrig id Sommar (Juni, Juli, Aug) Bofas befolkning Bofas befolkning Asylsökande Asylsökande Camping (Skärså) 0 0 Indusribelasning 0 0 Indusribelasning 0 0 Förvänad ökad belasning de närmase 10 åren 0 0 Förvänad ökad belasning de närmase 10 åren Säkerhesmarginal Säkerhesmarginal Summa Summa Icke avrundad ma gvb 2500 Icke avrundad ma gvb Avrunda uppå för a få en jämnare siffra vilke också ger en säkerhesmarginal 2500 Avrunda uppå för a få en jämnare siffra vilke också ger en säkerhesmarginal 16700

25 Tång och finrådiga alger I Vallviksfjärden. Foo: Sveriges kusvaenekologer RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 2018 Vaenkvaliaiva undersökningar Daniel Ricksröm Ljusnan-Vonans Vaenvårdsförbund

26 Recipienkonroll för kusområde uanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik 2018 Resulae från recipienkonrollen baserar sig på de samordnade konrollprogramme som började gälla Programme har mo idigare anpassas för a bli mera kompaibel med de nu gällande föreskriferna för klassificering av yvaenförekomser HVMFS 2013:19. De sora förändringarna för den vaenkemiska provagningen genemo idigare är främs a anale provagningar numera är fem isälle för fyra, och a dessa sker på disinka djup isälle för inegrerade och a provagningsillfällena i id är förändrade för bli mera jämförbara med nu gällande bedömningsgrunder. Uifrån dessa har resulaen sausklassas (bilaga 3). Provsaionernas lägen framgår av bilaga 1. Samliga resula från recipienkonrollen redovisas i abellform i bilaga 2. I kusområde 2018 undersökes uöver vaenkemin även väplankon vid saion K338 och makroalger vid sju andra saioner. Dessa redovisas separa. För övrig informaion run konrollprogramme och övriga resula från denna hänvisas ill Ljusnan- Vonans vaenvårdsförbunds hemsida, Vaenundersökningar med avseende på fys/kem 2018 för kusområde uanför Söderhamn och Ljusne Provagningssaioner: 6 sycken Provagningsillfällen: februari, mars, juni, juli, augusi Provagningsdjup: 0,5 m och boendjup-1 m, och även 5 m vid sn. K382 och K390 Parameer- saion: Syrgas, TOC, salinie, fosfor, kväve, klorofyll, sikdjup: K333, K336, K338, K382, K390 Mealler: K382 Suspendera maerial, ph: K333, K350 Resula-sammanfaning Vaenkvalieen i Kusområde uanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik visar ine på några sörre förändringar genemo idigare. Som idigare är siuaionen vanligvis säms i den innersa delen av Söderhamnsfjärden, med lie sikdjup och höga näringshaler. Sausklassningar främs på sommaren visar lik idigare vanligvis mo en gradien av bäre vaenkvalie längre u i Söderhamnsfjärden. Den långsmala grunda karakären på fjärden med direk påverkan av flera beydande påverkanskällor bidrar ill dea. I Ljusne-/Vallviksfjärden är generell vaenkvalieen bäre än i de norra delarna av kusområde. Här finns också påverkanskällor med beydande usläpp men fjärdarna har e öppnare läge mo yerhave och vaenomsäningen påverkas genom de sora näringsfaiga sövaensuflöde som Ljusnan bidrar med. På sommaren är de vid båda dessa saioner endas klorofyll som i medelal för perioden ej uppfyller mins god saus. I Söderhamnsfjärden som mår säms ur e näringsämnesperspekiv är den biologiska illväen främs fosforbegränsad medan förhållandena i Ljusne- och Vallviksfjärden är mera kvävebegränsade.

27 Påverkanskällor Söderhamnsån och Löån har sina uflöden i den innersa delen av Söderhamnsfjärden. Dessa vaendrag har för regionen förhållandevis sor andel jordbruksmark i sina avrinningsområden och bidrar med en beydande näringsbelasning ill fjärden. Beräknad ranspor av fosfor i vaendragen varierar relaiv mycke mellan åren (figur 1-2). Resulaen baserar sig på 6 provagningar/år vilke gör a vaenföringen vid provagningsillfälle har sor beydelse för den beräknade årsransporen. Läckage av näringsämnen blir sörre då vaenföringen ökar p.g.a. bl.a ökad erosion och yavrinning. I Söderhamnån var den uppmäa medelvaenföringen 0,5 mᶾ/s för de provagningar som gjordes under 2018 vilke var lägre än 2017 (0,76 m³/s). Årsmedelvaenföringen i Löån (VISS) var däremo någo förhöjd 2018 med 4,6 m³/s genemo 3,3 m³/s Skillnaden i vaenföringen mellan vaendragen bidrar då ill a skillnaden i uransporen av näringsämnen blir därefer vilke syns i figur 1. Medelvärde för oalfosfor av de provagningar som gjordes under åre är för Söderhamnsån 44 µg/l och för Löån 22 µg/l, vilken är en halrelaion som är i parie med den vanliga skillnaden. Uppmäa haler av näringsämnen är vanligvis lägre än i jämförelse med hisoriska resula, främs Söderhamnsån, men de kan forfarande vid perioder av krafig förhöjd vaenföring vara mycke högre än årsmedelvärdena och på så vis forsa kunna bidra på e beydande sä ill näringsämnesbelasningen i Söderhamnsfjärden och påverka den negaiv ur e övergödningsperspekiv. I Ljusne rinner Ljusnan u vilke bidrar ill e sor sövaensuflöde och med de en sor oalranspor av näringsämnen. I förhållande ill Söderhamnsån och Löån där koncenraionerna av näringsämnen är förhållandevis höga är Ljusnans vaen beydlig näringsfaigare. Dea medför a Ljusnans uflöde ine påverkar vaenkvalieen negaiv på de sä som de övriga vaendragen gör (abell 1). I jämförelse med hisoriska daa visar a halerna minska beydlig under åren i Ljusnan och numera bedöms ugående vaen vara näringsfaig. Medelhalen 2018 är på 8 µg/l vilke är forsa i nivå med de lägsa som uppmäs i Ljusnan i modern id. (figur 3). on/år 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Transpor Löån Transpor Söderhamnsån Årsmedelvaenföring Löån Vaenföring Löån m³/s Figur 1. Transpor oalfosfor i Söderhamnsån och Löån och årsmedelvaenföring i Löån

28 on/år Transpor fosfor Årsmedelvaenföring Flöde (m³/s) Figur 2. Beräknad ranspor av oalfosfor och årsmedelvaenföringen vid Ljusne Srömmar. µg P/l Figur 3. Årsmedelvärde oalfosfor i Ljusne Srömmar Tabell 1. Visar usläppen i kusområde från de sörre påverkanskällorna Den beräknade ransporen av näringsämnen från de re sövaensuflödena grundar sig på de fakiska uppmäa värdena i vaendragen. (Flödena för Ljusne Srömmar är från Forum, Löåns (VISS) och för Söderhamnsån är de fakiska flöde uppmä med sångflygel). Transpor av näringsämnen i vaendrag 2018 Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) Söderhamnsån 1,9 43 0,52 Löån 8, ,6 Ljusnan Medelvaenföring (m³/s) Usläpp från verksamhesuövare i kusområde 2018 Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) BOD7 (kg/dygn) Granskär avlopp kg/d (inkl. brädd) 0, Vallviks Bruk AB Kraon Chemical AB 0,80 4,2 16

29 Från punkkällor Granskärs reningsverk Avloppsvaen från Granskärs reningsverk bidrar ill de höga näringsnivåerna i Söderhamnsfjärden. Genom ubyggnad av avloppsreningsverke och kompleeringen med våmarksrening 2004 så har usläppen av både näringsämnen och syreärande ämnen successiv minska på e beydande sä (figur 4-5) Fosfor, kg/dygn To-P To-N Kväve, kg/dygn Figur års usläpp är i nivå med de senase åren års usläpp av fosfor och BOD var förhöj genemo idigare år vilke främs beror på en beydlig sörre bräddningsvolym. Den bräddade mängden är en direk konsekvens av krafig skyfall BOD7 kg/dygn Kraon Chemical AB Vid Sandarne ligger Kraon Chemical AB som genom sina usläpp bidrar med näringsämnen ill fjärden. Dessa var 2018 för oalfosfor 0,8 kg/dygn och 4,2 kg/dygn för oalkväve och är i ungefärlig nivå med (Figur 6). Fosfor, kg/dygn 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 To-P To-N Kväve, kg/dygn Figur 6. Usläpp av fosfor och kväve från Kraon Chemical.

30 Vallviks sulfafabrik E beydande illsko av fosfor ill fjärden kommer från Vallviks sulfafabriks usläpp. Resulae från usläppskonrollen 2018 visa a indusrins usläpp forsa ligger på en beydlig lägre nivå än idigare och har således mindre påverkan på förusäningarna i recipienen. Usläppen av fosfor var i genomsni var 17 kg/dygn och 1,9 on/dygn av syreförbrukande ämnen (BOD7). Dessa usläpp är bland de lägsa genemo idigare usläpp (figur 7-8). kg/dygn Usläpp av fosfor från Vallviks sulfafabrik on/dygn 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Usläpp av BOD 7 från Vallviks sulfafabrik Figur 7-8. Usläpp från Vallviks Bruk. Resula från recipienkonrollen Syre Fakarua Uan syre inge biologisk liv. Många kus- och havsområden har idag problem med syrgasbris. Syrgashalen mäs i boenvane där de mes direka effekerna på biologisk liv kan urskönjas pga. evenuella kriiska haler av syre. Syrgas förbrukas vid respiraion och nedbryning av organisk maerial. Syrgashalen är därför en bra indikaor på eurofiering, dvs. övergödning, då de finns mera näringsämnen i vane ökar den biologiska illväen, ill följd a nedbryningen av denna också ökar, främs då när vegeaionsperioden är över och alger och plankon brys ner. Resula Figur 9 visar a halen syre minskar under sommarmånaderna vilke är en naurlig följd av a de då bildas e språngskik som förhindrar nedblandning av syrerik yvaen med de mindre syrerika boenvane. Årslägs av de samlade resulae är i augusi i Söderhamnsfjärden (K336) då halen är 6,5 mg/l vilke lik idigare den fjärd som visar på de lägsa syrehalerna. Den årslägsa halen är dock lång ifrån a vara begränsande för de biologiska live. Anledningen ill a halerna är lägs i Söderhamnsfjärden beror på a de beydande påverkanskällorna är samlade i den innersa delen vilke bidrar kraffullas ill de innersa delarnas försämrade förhållanden och a område har genemo övriga saioner lång u ill öppe hav vilke de andra fjärdarna ine har och således blir vaenkvalieen sämre som en följd av de.

31 I Ljusne/Vallviksfjärden är syreförhållandena lik idigare vanligvis bäre än i Söderhamnsfjärden. Provagningssaionerna är mera eponerade för yerhave sam påverkas av Ljusnans näringsfaiga vaen vilke bidrar ill a omsäningen på vaen är sörre än i Söderhamnsfjärden. Den sörre omsäningen på vaen och influensen av Ljusnans näringsfaiga vaen bidrar ill lägre näringshaler och således också mindre illvä och nedbryning av de organiska maeriale vilke i sin ur leder ill bäre syreförhållanden än i Söderhamnsfjärden. I gällande bedömningsgrunder är gränsen för syrebris sa ill 3,5 mg/l och lägre och gränsen då flera boenlevande djur och väer visar på aku syrgasbris är sa ill 2,1 mg/l. Uppmäa haler från 2017 har vid samliga saioner mycke god marginal ill dessa gränsvärden (figur 9). Mg/ O2l 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Syrehal över åre K338 K336 K333 K382 K390 0,0 Februari Mars Juni Juli Augusi Figur 9. Syrehaler vid samliga saioner och provagningsillfällen i kusområde 2018

32 Sikdjupe Fakarua Ofas finns e samband mellan sikdjup och klorofyllhal, och klorofyllhalen åerspeglar den mängden väplankon som finns. Ofa är sikdjupe som säms under sommaren när de är som mes väplankon i den övre vaenmassan. Dålig sikdjup kan även orsakas av höga haler av humus och parikulär maerial ill följd av krafig avrinning från land. Resula I de innersa delarna av Söderhamnsfjärden vid saion K338 påverkas sikdjupe beydande av uflödena från Söderhamnsån och Löåns avrinningsområden. Dessa avrinningsområden besår ill för regionen relaiv sor andel jordbruksmark vilke speciell vid krafiga flöden för med sig erodera jordmaerial u ill have. Med de eroderade jordmaeriale följer även beydande mängder näringsämnen, vilke de även gör ifrån Granskärs reningsverk. P.g.a. de höga näringshalerna i de innersa delarna av Söderhamnsfjärden ökar väplankonprodukionen vilke i sin ur påverkar sikdjupe negaiv. I fjärdarna uanför Vallvik och Ljusne är sikdjupe lik idigare bäre än uanför Söderhamn (figur 10). Sövaensuflöde från Ljusnan som är både humös och krafig färga kan dock ibland påverka sikdjupe negaiv även i de södra kusområde. 10,0 8,0 6,0 m K338 K336 K333 K382 K390 4,0 2,0 0, Figur 10. Medelsikdjupe vid samliga saioner i kusområde 2018.

33 Näringsämnen Fakarua Uan näringsämnen, inge liv i våra hav, dock så blir de ibland för mycke näringsämnen i fel proporioner vilke bidrar ill a näringsbalansen rubbas och de blir problem med övergödning. För mycke näringsämnen bidrar ill en ökad biologisk produkion i de övre vaenmassorna och kan leda ill a sora mängder organisk maerial faller ill boen och bidrar ill a skapa syrefaiga miljöer på boen då syre krävs vid nedbryningen av dea maerial.syrebrisen påverkar i sin ur boenfaunan som i sin ur kan vara.e. föda å. fiskar. Uöver syrebrisen så bidrar näringsämnen ill en ökade produkion av väplankon som ofa ill e sämre sikdjup och därmed så får solen svårare a nå ner ill de makroalger som finns.e. blåsång och då illväen på denna yp av vegeaion hämmas, gynnas isälle finrådiga, eåriga alger som väer över och konkurrerar u ången. Resula Halen fosfor i Söderhamnsfjärden är lik idigare högs i den innersa delen av Söderhamnsfjärden (K338) för a sedan sjunka någo längre u. Lik 2017 var halerna mellan de vå inre saionerna i denna fjärd närmre varandra, vilke ofa korrelerar ill a mera näringsrik sövaen pressas längre u i fjärden då provagningarna föregås av ökad nederbörd. Sedan Granskärs reningsverk kompleerade sin rening med e våmarksseg har anläggningens påverkan genemo förusäningarna i Söderhamnsån och Löån blivi av mindre beydelse för näringshalerna i Söderhamnsfjärden (figur 4). Förhållande mellan saionernas årsmedelvärde av oalkväve ser likadan u som för fosfor där halen är högs i den inre delen av Söderhamnsfjärden för a sedan gå mo lägre haler vid de yre saionerna. Söderhamns- /Sandarnefjärden är genemo de södra saionerna i Ljusne-/Vallviksfjärden vanligvis på en högre nivå avseende näringsämnen (figur 11-12). Dock avviker resulae 2018 vid saion K382 i Ljusnefjärden med e högre medelvärde än normal vilke beror på e avvikande hög värde i juli (980 µg/l). Finns ingen förklaring ill a dea värde är så förhöj då ingen annan parameer södjer de. Som idigare nämns är omsäningen på yvane beydlig sörre vid saionerna i Ljusne-/Vallviksfjärden vilke bidrar ill lägre koncenraioner näringsämnen. Dea ack vare e mera eponera läge mo yerhave men även a de beydlig mera näringsfaiga vane från Ljusnan bidrar beydlig mindre än de näringsrika sövaensuflödena från Söderhamnsån och Löån i Söderhamnsfjärden.

34 µg/l K338 K336 K333 K382 K Figur 11. Årsmedelvärden av oalfosfor i yvane K338 K336 K333 K382 K µg/l Figur 12. Årsmedelvärden av oalkväve i yvane

35 Fosfor- och kvävebalans Föruom illgången på solljus så är förhållande mellan de lösa närsalerna avgörande för om de blir någon illvä eller ine av väplankon. Generell sä så krävs de 16 kväveaomer för varje fosforaom, är kvoen sörre kan den biologiska illväen anses vara begränsad av mängden fosfor, är kvoen mindre är syseme begränsa av kväve. När kvoen förskjus så gynnas olika arer. T.e. så gynnas cyanobakerier som kan ge upphov ill massiva gifalgsblomningar vid bris på kväve i vane då dessa kan nyja kvävgas i vane som kvävekälla. Resula Söderhamnsfjärden (K338, K336) Den inre delen av Söderhamnsfjärden (K338) är den saionen som är mes fosforbegränsad. Längre u vid saion K336 är även där yvane fosforbegränsa under vinern för a under vegeaionssäsongen vara mera kvävebegränsad. Dea liknar föregående års resula. Sandarnefjärden (K333) Här finns ydlig fosforbegränsning vid yan under vinerid medan de under vegeaionsäsongen är en ydlig kvävebegränsning. Ljusnefjärden (K390) Här visar resulae en fosforbegränsning vid yan under vinern men då vegeaionsäsongen kommi igång isälle bli mera kvävebegränsad. Vallviksfjärden (K382) Denna saion är den som lik idigare visar på den ydligase kvävebegränsningen under sörre delen på åre på samliga djup. Klorofyll Fakarua Väplankon är primärproducener i vanes ekosysem, de kan med hjälp av solljus och foosynes a hand om näringsämnen och omvandla dem ill biologisk maerial. Därmed ugör de en grund för högre sående organismer som äer dessa. I foosynesen bildas också syre vilke gör a de även bidrar ill grunden för all liv. Gemensam för alla väplankon är a de har pigmene klorofyll a, vilke är e måse för a deras foosynes skall funka. Därför kan man mäa halen av dea pigmen för a få en grov uppskaning på hur sor förekomsen av väplankon som finns i vane.