KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MALMÖ

Transkript

1 KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MALMÖ MILJÖRAPPORT 2017

2 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För Klagshamns avloppsreningsverk( ) år: 2017 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhesuövare: VA SYD Organisaionsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: Klagshamns avloppsreningsverk Posnummer: Or: KLAGSHAMN Besöksadress för anl.: Badvägen 1 Fasighesbeeckningar: KLAGSHAMN 52:4 Kommun: Malmö Huvudverksamhe och verksamheskod: (Rening av avloppsvaen) Sidoverksamheer och verksamheskoder: Huvudsaklig indusriusläppsverksamhe och huvudsaklig BREF: Sidoindusriusläppsverksamhe och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhe: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheer: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfaas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfaas av Förordning 2013:253: Nej Produkionsenhe: Tillsynsmyndighe: Kommun Miljöledningssysem: REVAQ cerrifika Koordinaer: Länk ill anläggningens hemsida: hp:// Inlämnad: :51:08 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 1 / 2

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För Klagshamns avloppsreningsverk( ) år: 2017 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Anders Efernamn: Johnsson Telefonnummer: Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: anders.johnsson@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: Posor: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Andreas Efernamn: Lagerblad Telefonnummer: Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: andreas.lagerblad@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: Posor: Malmö Inlämnad: :51:08 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 2 / 2

5 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 8 UPPTAGNINGSOMRÅDE... 8 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 Ledningsnä... 9 Pumpsaioner ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Lokalisering Reningsprocessen VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET EGENKONTROLL Verksamhesledningssysem REVAQ Sysemaisk brandskyddsarbee Cenral krisledning Usläppskonroll och drifkonroll Funkion hos mäurusning Drif- och underhållsysem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR REGN BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING UTSLÄPP TILL VATTEN UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING HANTERING AV AVVATTNAT SLAM MOTTAGNING AV EXTERNSLAM FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER ENERGIANVÄNDNING HANTERING AV AVFALL LUKT BULLERMÄTNING... 40

6 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR PERIODISK UNDERSÖKNING RECIPIENTKONTROLL ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Ledningsnä Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR Ledningsnä Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Ledningsnä Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL UPPSTRÖMSARBETE Ansluna verksamheer Allmänheen FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 51

7 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Inledning Denna rappor ugör edelen i Miljörapporen för Klagshamns avloppsreningsverk avseende Klagshamnsverke ligger i södra Malmö och är e av vå reningsverk i saden. De andra är Sjölunda avloppsreningsverk som behandlas i separa rappor.

8 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Verksamhesbeskrivning Organisaion VA SYD levererar frisk dricksvaen, hanerar dagvaen, renar avloppsvaen och ar hand om hushållsavfall på e ansvarsfull sä. VA SYD är en regional VA-organisaion som verkar i Sydväsra Skåne och som även har hand om avfallshaneringen i Burlöv och Malmö. Vi är e kommunalförbund vilke innebär a vi är en poliisk syrd organisaion som besår av våra medlemskommuners VA-verksamheer. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. VA SYDs organisaion preseneras i figur 1 nedan. VA SYD har idag ca 360 ansällda. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpsaioner för dag- och avloppsvaen ingår organisaorisk i Avloppsvaenavdelningen. Avdelningen är indelad i vå drifområden. I drifområde Mi ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I drifområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk sam e anal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhe för Planering och Uppdrag som arbear med övergripande projek och uppdrag på avdelningen med onvik på modernisering och ubyggnad av verk och saioner. Figur 1. VA SYDs organisaion Tillsynsmyndighe Tillsynsmyndighe för Klagshamns avloppsreningsverk är Miljönämnden, Malmö Sad. Uppagningsområde Avloppsledningsnäe i Malmö har indelas i sju avloppsområden varav fem är ansluna ill Sjölundaverke och vå ill Klagshamnsverke. Avloppsvaen från Limhamns och Klagshamns

9 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk avloppsområden leds ill Klagshamnsverke, se figur 2. På Klagshamnsverke behandlas även avloppsvane från hela Vellinge kommun. Figur 2. Uppagningsområde för Klagshamn avloppsreningsverk Ledningsnä och pumpsaioner Ledningsnä Avloppssyseme i Malmö ugörs av både kombinera sysem, duplikasysem och icke-verksam duplikasysem. En sammansällning av avloppssyseme inom de vå avloppsområdena ansluna ill Klagshamnsverke redovisas i abell 1. Toal är cirka ha anslue ill Klagshamnsverke. Klagshamns avloppsreningsverk renar även avloppsvaen från Vellinge kommun enlig aval. Under 2016 och 2017 arbeade VA SYD med a a fram en gemensam definiering av avloppssysem för samliga kommuner och en sor genomgång av de karekniska ledningsnäe gjordes. Redovisade siffror kan därför skilja en del från idigare år vilke förydligas genom förändring av kolumnrubriker i abell 1.

10 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Tabell 1. Avloppssysem inom avloppsområdena i Malmö kommun ansluna ill Klagshamnsverke Avloppsområde Dagvaenpåverkan ill reningsverk, ha Spillvaen ill reningsverk, ha Toal, ha (Kombinera avloppssysem sam (Duplikasysem sam endas spillvaen) Icke verksam duplikasysem) Limhamn 305,6 167,4 473,1 Klagshamn, Tygelsjö, Klagsorp, Skumparp Bunkeflosrand, Vinrie, Svågerorp 1,7 310,4 312, ,3 376,3 Toal 307,3 854,1 1161,4 Fördelning 26 % 74 % Vellinge (aval) Avloppsledningsnäe i Limhamn är kombinera. Vid häfiga sommarregn eller i samband med hösoch vårregn över vå mark (.e. vid snösmälning) blir illflödena sörre än pumpkapacieen och avloppsvaen bräddas. På ledningsnäe inom Klagshamnsverkes uppagningsområde finns 8 bräddavlopp. Bräddning kan ske ill Limhamns hamn och ill Sibbarp. Bräddavloppens läge framgår av figur 3. Figur 3. Bräddpunker på ledningsnäe i Malmö Ledningssysemes nedre delar används som ujämningsvolymer för a konrollera illrinningen ill Klagshamnsverke. Dessa volymer ligger i huvudavloppsledningen mellan Hammars Park och Srandhem sam mellan Srandhem/Gessie och Klagshamn. Avrinningen från delar av Limhamns indusriområde fördröjs i e dagvaenmagasin i Ringugnsgaan. Magasine har en ujämningsvolym

11 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk på 197 m 3 och har anlags för a nedsröms sysem ine ska överbelasas. Limhamns indusriområde avvanas ill kombinera sysem där bräddning kan ske i Hyllie kyrkoväg. Pumpsaioner Inom Klagshamnsverkes uppagningsområde finns e fleral pumpsaioner, en del avsedda för enbar dag- och dräneringsvaen och övriga för spillvaen i olika uspädning. De sörsa och vikigase pumpsaionerna är de som pumpar avloppsvane längs huvudavloppsledningarna från Limhamn och Vellinge. I abell 2 redovisas anale pumpar och deras kapacie vid huvudpumpsaioner längs avloppsvaenledningarna ill avloppsreningsverke. Tabell 2. Föreckning över huvudpumpsaioner längs avloppsledningarna ill Klagshamnsverke Saion Pumpyp Anal pumpar (s) Kapacie per pump (m 3 /h) Toal (m 3 /h) Hammars Park skruvcenrifugal 4 4* Srandhem skruv 3 3 * Klagshamn skruv 3 3 * Gessie snäckskruvar 3 2 * * P4 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * * P3 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * * P2 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * * P1 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * * Samliga pumpsaioner syrs auomaisk och är försedda med nivågivare för mäning av vaennivå i pumpgrop. Nivåmäningen används i syrningen av pumpar. Vid allför hög nivå och då de uppsår risk för översvämning/nödulopp vid illopp genereras larm. Vidare finns givare för maskinfel som varskor om sådan risk före nivålarmen. Fasa reservaggrega för fullsändig drif finns vid Srandhem, Hammars Park, Gessie, Görslöv och inloppspumpsaionen vid Klagshamn. Därill finns e mobil reservaggrega med en kapacie av cirka 15 kva som kan föras u vid krafbehov i någon av de övriga saionerna. En föreckning över pumpsaioner och övriga anläggningar inom Malmö kommun för hanering av avloppsvaen och i vissa fall dagvaen och grundvaen framgår av bilaga 2. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Klagshamns avloppsreningsverk ligger i sydväsra Malmö på en udde, som bildas genom idigare ufyllnader. Fasigheen ägs av Malmö Sad och byggnaderna av VA SYD. Verke uppfördes på den akuella fasigheen 1974 och byggdes ill senas 2017 med en ny anläggning för rejekvaenbehandling. Recipienen för avloppsreningsverke är Öresund. Inga bosäder finns idag i verkes omedelbara närhe. Närmase verksamhe ugörs av e vähus på grannfasigheen. Vidare finns en obemannad renssaion för naurgas i direk ansluning ill

12 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk reningsverksområde. En flygbild av reningsverke agen från sydväs kan ses i figur 4. Vähusen ses i förgrunden och i sydväsra hörne av reningsverksomen syns renssaionen för naurgas. Figur 4. Flygfoo över anläggningen och den närmase omgivningen Reningsprocessen Vaenbehandling Klagshamns avloppsreningsverk är dimensionera för pe med avseende på BOD 7 och cirka m 3 /d i medelal. Reningen baseras på förfällning i den mekaniska reningen följ av BOD-avskiljning och nirifikaion i akivslamanläggningen, med möjlighe ill viss fördenirifikaion. Efer akivslamanläggningen följer eferdenirifikaion i bassänger med rörlig bärarmaerial för biofilm med illsas av en eern kolkälla och efer dea seg filrering för slulig parikelavskiljning. Slambehandlingen besår av förjockning av slam före och efer röning sam avvaning. Ugående avloppsvaen leds u i Öresund genom en ledning av cirka 3,5 km längd. Ledningen mynnar u på cirka 7 meers djup. Dagvaen från anläggningsområde leds u i Öresund. E översiklig flödesschema över anläggningen visas i figur 5. Uppgifer om bassängsorlekar och kapacieer framgår av bilaga 1.

13 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Figur 5. Översiklig flödesschema för Klagshamns avloppsreningsverk Inloppspumpsaionen besår av 3 varvalsreglerade skruvpumpar. Avskiljning av rens sker i försa hand i vå rensgaller med 2 mm spalvidd. Vid begränsning i dess kapacie eller vid haveri går auomaisk 2 galler med 3 mm spalvidd in. Vid maimal belasning kan alla fyra galler gå samidig. Avskild rens genomgår väning och avvaning i en av de vå kombinerade rensväpresslinjer. De väade rense samlas i conainrar, vilka löpande hämas av en ransporfirma för förbränning vid SYSAV. I lufa sandfång avskiljs sand och yngre pariklar. De avskilda maeriale pumpas ill sandupplag. Försedimeneringen besår av 4 parallella bassänger. Fosforavskiljningen baseras ill sörsa delen på förfällning. Dosering av fällningskemikalie sker i början av sandfången och avskiljningen av kemflock sker illsammans med primärslam i försedimeneringsbassängerna. Endas flyande fällningskemikalier kan haneras. Akivslamanläggningen besår av vå parallella linjer som har indelas i 8 separaa celler, samliga kan drivas aningen lufade eller olufade med omrörning. Zon 8 är indelad i 2 mindre zoner. En ozonanläggning (besående av ozonaggrega och ozonreakor) för behandling av akivslam, finns vid akivslamanläggningen. Periodvis behöver slamme behandlas då sedimeneringsegenskaperna kan försämras p.g.a. illvä av filamenbildande bakerier. Eferdenirifikaion uförs i en MBBR process, bassänger fyllda med plasmaerial av yp K1 från AnoKaldnes, som ugör bärare för den biofilm som svarar för denirifikaionen. Reakorbassängerna har fylls med bärarmaerial ill cirka 36 %. Fyllnadsgraden kan ökas i ak med a belasningen på reningsverke ökar. Mellan bassängerna och uloppe är silar insallerade för a kvarhålla bärarmaeriale i respekive bassäng. Bärarmaeriale hålls i omrörning med hjälp av långsamgående omrörare. Eern kolkälla för denirifikaionsprocessen illsäs vid inloppe ill varje linje. Filren är uformade som nedsröms våmediafiler med anraci och sand. Fileryan är fördelad på 5 filer. Fällningskemikalie kan illsäas före filren som kompleering av fosforavskiljningen. Fällningskemikalie från befinliga ankar vid förbehandlingsanläggningen kan härvid unyjas och sasvis överföras med auomaik ill en dagank placerad i anläggningen. Dessuom finns yerligare en ank insallerad i den nya anläggningen för användning av alernaiv fällningskemikalie. Filrera avloppsvaen uppsamlas i e spolvaenmagasin och bräddas därifrån ill ulopp. Filren spolas med luf och vaen och spolning kan ske på ryckdifferens eller på id. Spolslamvaen uppsamlas i en ujämningsbassäng, som kan lagra vaenmängden från flera spolningar. Spolslamvane leds illbaka ill inloppe av avloppsreningsverke med självfall och åerföringskapacieen regleras.

14 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Förbiledning och bräddning De finns ine möjligheer ill bräddning på verke. Förbiledning av avloppsvaen vid reningsverke kan ske efer försedimeneringsbassängerna vid höga flöden i samband med regnväder. De ursprungliga syseme för förbiledning sker över e fas skibord. Syseme för förbiledning har byggs om i samband med ubyggnaden av verke Två pumpar insallerades 1999 i kanalen efer försedimeneringsbassängerna. Pumparna är försedda med frekvensomformare och elekromagneiska flödesmäare. Avsiken med pumpningen är a under konrollerade former leda förfäll avloppsvaen förbi akivslamanläggningen för a undvika slamflyk vid allför höga flöden. Vane in ill eferdenirifikaionsanläggningen och eferföljande filer pumpas. Vid fel i denna anläggningsdel eller om den hydrauliska kapacieen överskrids leds vaen förbi denna ill de spolvaenmagasine, där ugående vaen bräddas ill uloppe. Syseme för förbipumpning inom verke är illusrera i bilaga 7. Inga nödulopp finns vid verke. Om avloppsverke av någon anledning ine kan a emo spillvane sker nödbräddning vid Srandhems pumpsaion och vid bräddavlopp i Vellinge kommun. Slambehandling Avskil slam behandlas i en slambehandlingsanläggning genom graviaionsförjockning, röning och avvaning. Genom förjockning minskas vaenhalen och slammes volym minskar påaglig före eferföljande behandling. Vaenfasen leds illbaka ill inloppe av verke. De förjockade slamme leds ill rökammare där delar av de organiska maeriale brys ned under syrefria förhållanden. I rökamrarna bildas energirik biogas besående huvudsakligen av mean och koldioid. Röningen sker vid ca 37 grader. De röade slamme avvanas i cenrifuger. En polymer illsäs vid avvaningen för bäre avskiljning och högre TS-hal efer avvaningen. Slamme mellanlagras i en slamsilo före borranspor. En slamplaa finns för mellanlagring och för jordillverkning. Kapacie på respekive reningsseg Inloppsgaller och förbehandlingsanläggning har uformas för e avloppsvaenflöde uppgående ill dryg 6000 m 3 /h. Den hydrauliska kapacieen i akivslamprocessen syrs i försa hand av slammes sedimeneringsegenskaper. För a undvika krafig slamflyk från sedimeneringsbassängerna har erfarenheerna under åren visa a flödesbelasningen normal bör begränsas ill högs ca m 3 /h ill akivslamanläggningen. Förfäll avloppsvaen kan på e konrollera sä ledas förbi akivslamanläggningen under regnväder genom förbipumpning. På de säe kan slamflyk från sedimeneringsbassängerna undvikas och vidare begränsas ugående haler av suspenderade ämnen och fosfor i så hög grad som möjlig. Biologisk rena avloppsvaen och förbile avloppsvaen från försedimeneringsbassängerna blandas före eferdenirifikaionsanläggningen på e sä som medför a behandling av de förbiledda avloppsvane kan priorieras. Avloppsvane från akivslamanläggningen pumpas in ill anläggningen med eferdenirifikaion och filrering. Pumparnas kapacie är begränsad ill ca 1800 m 3 /h och vid uppnådd maimal kapacie leds översigande vaenmängd förbi denna anläggning direk ill ugående vaen. Rens- och sandhanering Sora kvanieer grövre föroreningar som.e. papper, plas, rasor, bindor, ec. avskiljs från inkommande avloppsvaen i inagsgallren. Avskil rens efer rensvä samlas i conainrar, vilka löpande hämas av en ransporfirma för förbränning vid SYSAV. Tvävane från rensväen leds illbaka ill inkommande vaen efer galler. Tvävane innehåller höga haler pariklar och organisk maerial men flödena är små så mängden föroreningar som avskiljs från rense kan berakas som försumbara.

15 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk I sandfången avskiljs sand och grövre grus som kommer ill reningsverke. Sanden pumpas från sandfången ill en sandavvaningsanläggning och omhänderas för anläggningsändamål. Moagning av eernslam Eernslam från sluna ankar, illfälliga oalelösningar, m.m. moas vid Klagshamnsverke för behandling. Slamme släpps ner i pumpgropen ill inloppspumpsaionen före inloppsgallren. Leverans av eernslam sker med sugbil. Omfaningen av eernslammoagningen är dock begränsad och de sörsa volymerna ransporeras ill Sjölundaverke. Den sörre delen av eernslamhaneringen adminisreras och syrs av VA SYD som besällarorganisaion och ansvarig för insamling av hushållsavfall i Malmö och Burlövs kommuner. Kemikaliehanering Användningen av fällningsmedel behövs för a uppfylla krave på fosforavskiljning. Vid Klagshamnsverke illämpas förfällning sam vid behov eferfällning med järnklorid som illsäs ill avloppsvane i början av sandfången. Produken levereras i flyande form och den förvaras i vå invallade ankar av plas. En permanen byggnad med urusning för a hanera och dosera järnklorid uppfördes under Eanol illsäs som kolkälla för eferdenirifikaionen. Haneringen är i enlighe med de regler och besämmelser som finns för hanering av eanol och dosering har genomförs med eknisk eanol som klassas som avfall. I anläggningarna kan även meanol haneras. För behandling mo filamenbildande mikroorganismer behandlas de akiva slamme med ozon (vid behov). Ozone produceras i ansluning ill akivslambassängerna och doseras momenan. Produkionen sker via e ozonaggrega som maas med syre från lufen. Kondiionering av slamme med polymer behövs vid slamavvaningen för a få avvana slam och rejekvaen av illräcklig god kvalie. Polymeren levereras som pulver i sorsäck. Upplösning av polymeren sker före dosering. Energi och gasanvändning Energibehove vid Klagshamns avloppsreningsverk avser elenergi för drif av maskiner och allmänna behov sam värmeenergi för uppvärmning av röningsprocessen och lokaler. Elenergin levereras med 10 kv spänning. Elkrafen disribueras ill de olika reningsprocesserna via ransformaorer och sällverk. Behove av värmeenergi illgodoses genom förbränning av egenproducerad rögas i en gaspanna och mikrourbin. Elenergi produceras lokal på verke med hjälp av mikrourbin och solceller. Hanering av avfall Källsorering av avfall bedrivs vid Klagshamnsverke. Avfalle soreras i frakionerna rädgårdsavfall, brännbar avfall, wellpapp, pappersförpackningar,glas, elekronikavfall, plasförpackningar och resavfall. Dessuom sker källsorering av kablar, rosfri och skro. Farlig avfall från verksamheen haneras enlig en särskild ruin. De finns bland anna uppsamlingsfa för spillolja, fa för lösningsmedel och behållare för lysrör placerade sraegisk i anläggningen. Dessuom finns en miljösaion, där insamling sker av kvicksilver, sprayflaskor, syror, baerier, färgavfall, oljeavfall, m.m. Samarbee sker med SYSAV enlig e sysem som kallas LOTS. VA SYD abonnerar även på jänsen som säkerhesrådgivare via aval med SYSAV. Tjänsen avser farlig gods både som inkommande produker och som avfall.

16 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Verksamheens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamheens påverkan på den yre miljön ugörs framför all av usläpp av behandla avloppsvaen ill recipienen Öresund. Miljöpåverkan förekommer även i form av buller, usläpp ill luf sam ransporer av råvaror och avvana slam. Verksamheen bedöms ine ha negaiv påverkan på människors hälsa. I verksamheen finns en sor medveenhe om miljöpåverkan och fokus ligger på a minimera den sam även förbära arbesmiljön för människor som kommer i konak med avloppsvaen och avloppsslam. Usläppen ill vaen och slam redovisas i emissionsdeklaraionen. Verksamhesförändringar under åre Inga verksamhesförändringar av beydelse har gjors under åre. Egenkonroll Verksamhesledningssysem VA SYDs ledningssysem är cerifiera enlig 14001:2015 och 9001:2015. Avloppsvaenavdelningens egenkonroll, enlig förordning (1998:901) om verksamhesuövares egenkonroll ingår i ledningssyseme. I verksamhesledningssyseme dokumeneras de organisaoriska ansvare, ruiner för usläppskonroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en akuell föreckning över kemiska produker och lagar. Lagar och föreskrifer följs upp årligen. Miljöaspeklisan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheen har på miljö och människors hälsa. Varje drifområde/enhe på Avloppsvaenavdelningen har egna specifika ruiner. De finns ruiner för a forlöpande konrollera a urusning för drif och konroll hålls i go skick så a olägenheer för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Klagshamns avloppsreningsverk är REVAQ-cerifiera sedan Cerifieringen påvisar a VA SYDs hanering av inkommande vaen och avloppsslam lever upp ill specificerade krav för a uppnå en hög kvalie och sändig förbäring. Dea möjliggör a näringsämnen kan åerföras från sad ill land för a slua kresloppe av näringsämnen. VA SYD har ruiner för a syra upp arbee enlig REVAQs regelverk. RISE konrollerar a kraven uppfylls genom granskning av arbee med ansluna verksamheers usläpp, provagning, analys och slamhanering. Den årliga besikningen enlig REVAQ ufördes i maj Sysemaisk brandskyddsarbee En brand medför, borse från de skador som uppsår, ine sällan långa drifavbro. Om branden har ske vid någo sraegisk vikig processeg kan sörningen leda ill negaiva konsekvenser för miljön. VA SYD illämpar därför sysemaisk brandskyddsarbee, SBA, enlig en för organisaionen anpassad modell. Varje anläggning uför kvaralsvis brandsyn enlig e give prookoll och ansvarar för a brandfaror/uppkomna risker löpande haneras. De finns en SBA-samordnare, som bl.a. södjer

17 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk brandskyddskonrollanerna i deras arbee och ser ill a medarbearna vid VA SYD får relevan ubildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvaenavdelning har även e gasråd som har bildas för a ge möjligheer ill erfarenhesubye och framagande av gemensamma arbessä avseende haneringen av brandfarlig vara. Råde arbear också med a sprida informaion ill medarbearna om riskerna med främs gashaneringen vid avloppsreningsverken. Cenral krisledning VA SYDs verksamheer är kriiska samhällsfunkioner som måse hållas igång även då de inräffa allvarliga och/eller eraordinära händelser som orsaka eller riskerar a orsaka sörningar. Dea kräver a VA SYD har en god krishaneringsförmåga och a VA SYD dessuom kan biså ägarkommunernas krishaneringsfunkioner på de sä som eferfrågas vid en allvarlig händelse i respekive kommun. Vidare är de av vik a VA SYD i en kris kan hanera informaionsflöde på e bra sä. VA SYD har en cenral krishaneringsplan och krishaneringsorganisaion. Den cenrala krishaneringsorganisaionen ska klara av a hanera olika yper av sörningar som kan drabba verksamheen, däribland sörre miljöincidener. Den cenrala krisplanen skall ses som e komplemen ill respekive avdelnings inerna nödlägesplaner. Den cenrala krisplanen förbäras löpande och en ny version anogs i början av Usläppskonroll och drifkonroll Usläppskonrollen har uförs av laboraorie vid Sjölunda avloppsreningsverk efersom Klagshamnslaboraorie sängdes ner. Några prover har analyseras vid Vaenlaboraorie, under eempelvis semeserperioder och sjukdom för ordinarie laboraoriepersonal. Samliga laboraorier ingår organisaorisk i Dricksvaenavdelningen på VA SYD och är ackredierade enlig SS-EN 17025: Den dagliga drifkonrollen vid reningsverke sker genom analyser på avloppsvaen och slam från e sor anal punker på verke. Analysverksamheen vid Klagshamnsverke omfaar e anal paramerar med hög frekvens. De är vikig för drifpersonalen på verke a resulaen levereras snabb så a evenuella avvikelser kan ågärdas direk. Analysinsrumen placerade i olika reningsseg unyjas även för drifkonrollen. Dessa s.k. on-line insrumen används dels för syrning och dels för övervakning. Vissa av dessa insrumen kan ersäa eller ugöra komplemen ill analyser vid driflaboraorie. Eempel på sådana och dess användning anges i abell 3 som kan sammanfaa användande vid verke under åre. On-line insrumen för syrning av kemikalieillsas används idag i för- och eferfällningen (dosering av järnklorid) och i eferdenirifikaionsanläggningen (dosering av kolkälla). Mäning av fosfahalen vid förfällningen används illsammans med flödesmäning för a uppnå en dosering av fällningskemikalie som är relaerad ill fosforbelasningen och val börvärde på hal fosfor i ugående vaen från verke. Likaså används mäning av nirahal vid eferdenirifikaionsprocessen illsammans med flödesmäning för a uppnå en dosering av kolkälla som är relaerad ill kvävebelasningen och val börvärde på hal kväve i ugående vaen från verke.

18 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Tabell 3. Sammansällning av en del av on-line insrumenen vid reningsverke och deras användning Placering Parameer Användning Sandfång inkommande PO 4-P Auomaisk syrning dosering fällningskemikalie Försedimenering ugående PO 4-P Övervakning Försedimenering ugående SS Övervakning Försedimenering ugående C Regisrering Lufningsbassänger O2 Syrning av lufillförseln ill respekive zon Lufningsbassänger ugående SS Manuell syrning av slamhalen Lufningsbassänger ugående NH 4-N Nirifikaionen Lufningsbassänger inkommande NH 4-N Nirifikaionen Lufningsbassänger reurslam SS Regisrering Efersedimenering ugående Turbidie Övervakning av evenuell slamflyk Eferdenirifikaion inkommande NO 3-N Auomaisk syrning dosering kolkälla Eferdenirifikaion ugående NO 3-N Auomaisk syrning dosering kolkälla Ugående från verke PO 4-P Övervakning Ugående från verke P-o Övervakning Primärslam TS Övervakning Röslam-primär TS Övervakning Råslam-överskoslam TS Övervakning Rögas CH 4 Övervakning Funkion hos mäurusning Mäurusning vikiga för egenkonrollen är vaenprovagarna för inkommande och ugående avloppsvaen sam urusningen för flödesmäning. En hög illgänglighe garaneras av a e sor anal provagare av lika fabrika finns vid verke. Rengöring och ubye av slangar har ske regelbunde. Sörningar och avvikelse rapporeras sysemaisk för snabb och förebyggande förbäring. Drif- och underhållsysem E regelbunde förebyggande underhåll genomförs för a drifsörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av de förebyggande underhålle grundar sig på drif- och underhållsinsrukioner sam erfarenhe rörande de olika urusningarna. Informaion rörande urusning och komponener lagras i en daabas. Planeringen och uppföljningen av de förebyggande underhålle underläas härigenom då all informaion såsom riningar, sprängskisser, underhållsinsrukioner, manualer m.m. länkas ill respekive urusning vid en bildbaserad översik av anläggningen.

19 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Riskvärdering Arbee inom VA SYDs Avloppsvaenavdelning innebär ine bara risker och faror för individen uan även för miljön. De är vikig a ha kännedom om och beaka, eliminera och mildra evenuella förekommande risker sam a eferfölja lagkraven och uföra riskbedömningar av sin verksamhe ur hälso- och miljösynpunk. VA SYD har en ruin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligas uvärderas och sammansälls i en handlingsplan med evenuella ågärdsförslag ill verksamheen och följs sedan upp koninuerlig. Vid om eller illbyggnad genomförs riskanalys både med avseende på miljökonsekvenser och arbesmiljö i projeke. En ny riskvärdering har under 2016 gjors för byggnaderna DA, DB, HA, FA, ROA, TUA och påbörjas för övriga processeg på Klagshamns Avloppsreningsverk.

20 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Gällande beslu Tillsåndsbeslu Daum Beslusmyndighe Beslue avser Länssyrelsen Skåne Tillsånd enlig miljöskyddslagen ill forsa usläpp av avloppsvaen från Klagshamns reningsverk ill Öresund Länssyrelsen Skåne Fassällande av sluliga villkor för usläpp av BOD7, fosfor och kväve i ovansående beslu. Dessuom upphävs villkor Miljödomsolen Ändring av villkor 19 (begränsningsvärde för kväve) i Länssyrelsens beslu om sluliga villkor Anmälningsärenden besluade under åre Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser Andra gällande beslu Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser Länssyrelsen Skåne Tidigare gällande konrollprogram för Klagshamns avloppsreningsverk upphävs. Konroll av verksamheen sker illsvidare genom VA-verkes egenkonroll. Tillsåndsgiven och fakisk belasning I illsåndsbeslue för Klagshamns avloppsreningsverk finns ine ydlig angive någon illsåndsgiven belasning eller anna produkionsparameer på verksamheens omfaning. Fakiska belasningen beskrivs under avsni Fakisk belasning i förhållande ill illsåndsgiven belasning. Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Om ine anna framgår av övriga villkor eller föreskrifer skall verksamheen bedrivas i huvudsaklig överenssämmelse med vad kommunen ange i ansökningshandlingarna eller i övrig åagi sig i ärende. Mindre ändringar får dock vidas efer godkännande av illsynsmyndigheen under förusäning a ändringen ine bedöms medföra ökning av förorening eller annan sörning ill följd av verksamheen. Kommenar: Villkore är uppfyll. Inga oanmälda mindre ändringar har ske under åre. Villkor 2 De ubyggda och inrimmade reningsverke skall vara färdig a as i drif senas den 31 december 1997.

21 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Kommenar: Villkore är uppfyll men ine längre akuell. Villkor 3 Reningsverke skall byggas u med målsäningen a begränsa reshalerna i de behandlade avloppsvane ill högs 10 mg BOD 7/ l och 0,3 mg oalfosfor/l räkna som månadsmedelvärde sam ill högs 12 mg oalkväve/l räkna som årsmedelvärde. Kommenar: Villkore är ine längre akuell, se villkor 18. Villkor 4 Den närmare uformningen av avloppsreningsverkes ubyggnad och planerad drif under ubyggnadsperioden skall i god id före byggsar redovisas ill och godkännas av illsynsmyndigheen. Kommenar: Villkore är uppfyll men ine längre akuell. Villkor 5 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som illsäs reningsprocessen skall redovisas ill och godkännas av illsynsmyndigheen. Evenuell bye av fällningskemikalie får ske förs efer illsynsmyndigheens godkännande. Kommenar: Villkore är uppfyll. Bye av fällningskemikalie har ine ske under åre. Villkor 6 Reningsverke skall sändig drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med ekniskekonomisk rimliga insaser. Kommenar: Klagshamnsverkes usläppsvillkor medför a verke i dess nuvarande uformning hela iden måse drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med eknisk-ekonomisk rimliga insaser. Vad gäller avskiljningen av fosfor så kan den ill viss mån förbäras genom ökad användning av fällningskemikalier i eferfällningsprocessen. Även kväveavskiljningen kan vid nuvarande belasning förbäras av mängden illsa eern kolkälla för eferdenirifikaion. Tillsas av fällningskemikalier och eern kolkälla är dock mycke dyr och innebär en negaiv miljöpåverkan i form av ökad kemikalieförbrukning. Därför opimeras illförseln av kemikalier uifrån gällande krav på avloppsreningsverke. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 7 Reningsverke skall vara förbere för desinfekion av ugående avloppsvaen. Desinfekion skall föreas i den omfaning som hälsovårdande myndigheer finner erforderlig. Kommenar: Villkore är uppfyll. Verke är förbere för desinfekion av ugående avloppsvaen. Villkor 8 Slam och avfall som uppkommer i reningsverkes verksamhe skall lagras och omhänderas på sä som illsynsmyndigheen kan godkänna.

22 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Kommenar: Villkore är uppfyll. Lagring av slam sker på en sor, ä slamplaa inom anläggningen. För haneringen av farlig avfall unyjas SYSAVs LOTS-sysem. Villkor 9 Verksamheen vid avloppsreningsverke och pumpsaioner på ledningsnäe får ine förorsaka olägenheer i omgivningen i form av besvärande luk. Om olägenheer uppsår skall kommunen i samråd med illsynsmyndigheen vida ågärder för a begränsa olägenheerna. Kommenar: Villkore är uppfyll. Under åre har inga lukklagomål inkommi. Villkor 10 Buller från avloppsreningsverke skall begränsas så a verksamheen ine ger upphov ill högre ekvivalen ljudnivå vid bosäder än 55 db (A) dagid 07-18, 50 db (A) kvällsid och 45 db(a) naeid Den momenana ljudnivån på grund av verksamheen får naeid vid bosäder ine översiga 55 db (A). Om bullre innehåller impulsljud eller hörbara onkomponener skall angivna ekvivalena värden sänkas med 5 db (A)-enheer. Kommenar: Villkore bedöms som uppfyll. Bullerbegränsande ågärder vidas allid vid insallaion av bullrande urusning. Inga klagomål på buller har framförs. Mäningar för a konrollera villkore har uförs under Villkor 11 All meangas skall uppsamlas och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeen i gasklocka, gasfackla, värme- eller elprodukionssysem skall kommunen vida ågärder för a minimera usläppen. Kommenar: Villkore är uppfyll. Meangas förbränns normal i någon av de anordningar (gaspanna eller fackla) som finns vid Klagshamnsverke. Två anmälningar gällande kallfackling har skickas in under åre, se abell 19. Villkor 12 Usläppen av kväveoider från förbränningen av rö- och naurgas får som rikvärde ej översiga 0,07 g NO/MJ vid gaspannedrif respekive 0,15 g NO/MJ vid drif med gasmoor/gasaggrega. Kommenar: Villkore anses vara uppfyll ufördes nya mäningar som visade usläpp på ca 0,01-0,02 g NO /MJ för den gamla pannan och 0,02 g NO /MJ för den nya pannan när de drevs med rögas sam 0,03-0,04 g NO /MJ när den drevs med naurgas. D.v.s. usläppe är lång under gällande rikvärde. Villkor 13 Indusriell avloppsvaen får ej illföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhe a anläggningens funkion nedsäs, a slamme ine kan användas inom jordbruke eller a särskilda olägenheer uppkommer i omgivningen eller i recipienen. De åligger kommunen a i samråd med illsynsmyndigheen koninuerlig arbea för a minska den illförda mängden av olämpliga ämnen. En invenering inom Malmö kommun av ill reningsverke ansluna verksamheer sam deras avloppsvaen skall redovisas ill illsynsmyndigheen senas den 30 juni De forlöpande konrollarbee vad gäller indusriell avloppsvaen skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporeringen.

23 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Kommenar: Villkore är uppfyll. Arbee med a minska illförseln av oönskade indusriella usläpp, sam oönskade ämnen från hushållen, är e långsikig arbee som bedrivs koninuerlig. Se vidare under rubriken Uppsrömsarbee. Villkor 14 Avloppsledningsnäe skall forlöpande konrolleras och underhållas i syfe a så lång som möjlig dels begränsa illflöde ill reningsverke av regn, grund- och dräneringsvaen och dels förhindra usläpp av obehandla eller oillräcklig behandla bräddvaen. De forlöpande saneringsarbee skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporen. Förslag ill förnyad saneringsplan och idsbunden ågärdsplan avseende verksamhesområden i Malmö kommun, samordnad med mosvarande för Vellinge kommun, skall senas den 30 jun 1996 redovisas ill länssyrelsen. Ågärder och idplan skall godkännas av länssyrelsen. Kommenar: Villkore är uppfyll. De försa sycke uppfylls genom de arbee som uförs inom ramen för saneringsplanen. Mer informaion finns under rubrikerna Ågärdsplan/saneringsplan och Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner i kapile om Ågärder som genomförs under åre. De andra sycke av villkore är ine längre akuell. Villkor 15 Upphävdes av Länssyrelsen i beslu Villkor 16 Uppkommer i övrig olägenheer i samband med reningsanläggningens drif eller ill följd av avloppsusläppe i recipienen skall illsåndshavaren vida lämpliga ågärder för a moverka sörningarna. Kommenar: Villkore är uppfyll. En anmälan har skickas in under junimånad gällande slamflyk, se abell 19. Villkor 17 Förslag ill revidera konrollprogram ska redovisas ill illsynsmyndigheen för godkännande senas den 31 december Kommenar: Villkore är uppfyll men ine längre akuell. Tillsynsmyndigheen upphävde konrollprogramme i beslu och konrollen sker inom ramen för VA SYDs egenkonroll. Se vidare under rubriken Egenkonroll. Villkor 18 Reshalen BOD 7 och oalfosfor i ugående behandla avloppsvaen får som rikvärde och månadsmedelvärde sam gränsvärde och årsmedelvärde uppgå ill högs 10 mg BOD 7/l respekive 0,3 mg P o/l. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkore gällande högs 10 mg BOD 7/ l och 0,3 mg oalfosfor/l räkna som månadsmedelvärde har överskridis under junimånad vilke har anmäls ill illsynsmyndigheen. Mer om åres usläppsvärden redovisas under rubriken Usläpp ill vaen.

24 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Villkor 19 Reshalen oalkväve i ugående behandla avloppsvaen får som rikvärde och årsmedelvärde uppgå ill högs 12 mg No/l. Kommenar: Villkore är uppfyll men NFS 2016:6 gäller. Åres usläppsvärden redovisas under rubriken Usläpp ill vaen. Eferlevnad av Naurvårdsverkes föreskrifer Konroll av usläpp har ske enlig NFS 2016:6. Ruiner i verksamheen säkrar a föreskrifen följs, vilka beskrivis ill viss del under rubriken Egenkonroll. Provagningsfrekvensen är för de flesa paramerar beydlig högre än vad som krävs i föreskrifen. Analyserna uförs i huvudsak av ege eller andra ackredierade laboraorium. I bilaga 3 redovisas anal uagna prov med godkända analyser under åre. När de gäller SNFS 1994:2 är de framför all inom ramen för arbee med REVAQ som VA SYD säkersäller a föreskrifen följs. Uppgifer finns främs under rubrikerna Hanering av avvana slam respekive i emissionsdeklaraionen. Beakande av Allmänna hänsynsreglerna enlig 2 kap Miljöbalken Kunskapskrave Kunskapskrave illgodoses genom a VA SYDs medarbeare forlöpande delar i eerna och inerna ubildningar anpassa efer krav och behov. Alla medarbeare har en kompeensuvecklingsplan och målsäning a dela i ubildning mins 5 dagar/år. Specialiskompeens finns på VA SYD eempelvis i kemikaliehanering, avfallshanering, mäning och provagning, REVAQ sam uppsröms- och nedsrömsarbee. Uöver dea informeras VA SYD genom branschidningar och omvärldsbevakning genom delagande i konferenser och olika forsknings- och uvecklingsprojek. Försikighesprincipen VA SYDs avloppsreningsverk syrs och övervakas med hjälp av e överordna övervakningssysem vilke minskar risken för drif- och processörningar. Reningsverke är bemanna på dagarna och under helger och näer finns de beredskap. För a säkersälla drifen finns de också drifsinsrukioner över anläggningen och förebyggande underhåll skös i e drif- och underhållssysem. Genom egenkonroll och a uöva regelbunden illsyn på anläggningen vidas de försikighesmå som anläggningen kräver. Ågärder för a förbära anläggningens och urusningens ekniska saus sker forlöpande och på e sådan sä a riskerna för evenuella sörningar och usläpp minimeras. Sammanage är den eknik som används för avloppsvaenbehandlingen allmän vederagen och kan anses uppfylla kraven på bäsa möjliga eknik. Riskanalyser genomförs regelbunde, se avsnie om riskvärdering under kapile om Egenkonroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade ankar och övrig förekommande flyande kemiska produker i dunk och fa förvaras invalla inomhus (gallerdurk över spillråg). Porabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvaenbrunnar med s.k. äingar. Produkvalsprincipen Ruiner finns för a säkersälla a inköp, hanering och förvaring av kemiska produker har så lien effek på människor och miljö som möjlig, a kunskapen om de kemiska produker som används

25 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk yrkesmässig ökar sam a miljöpåverkan från förvaringen och haneringen minimeras. Nya kemiska produker ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkerna regisreras i e verkyg för hanering av kemiska produker och säkerhesdaablad. Säkerhesdaablad för alla kemiska produker som används finns inlagda och uppdaeras auomaisk när leveranören gör förändringar. Hushållnings- och kresloppsprinciperna VA SYD arbear sändig för a minska energiförbrukningen. Dea sker eempelvis genom a de vid moderniseringsprojek as hänsyn för a minska energiförbrukningen och vid inköp av ny urusning och maskiner väljs urusning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där de finns möjlighe används egenproducerad energi för.e. uppvärmning sam a biogas används för framsällning av fordonsgas. Slamme är cerifiera enlig cerifieringssyseme REVAQ, vilke medför a slammes kvalie säkersälls. Slamme sprids i möjligase mån på åkermark. Härigenom nyiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnie om REVAQ under kapile om Egenkonroll och kapile om uppsrömsarbee. Avfall källsoreras och omhänderas för åervinning, se vidare avsnie om hanering av avfall. Ågärdsplan/saneringsplan Ågärdsplan Malmö avlopp 2017 avgränsas geografisk av Malmö kommun. Basera på vilka områden som har åerkommande källaröversvämningar är måle med Malmös ågärdsplan 2017 a redovisa konkrea förbäringsågärder på avloppsnäe i Malmö sam a följa upp och sämma av genomförda ågärder. De konkrea ågärdsförslagen ska ugöra e beslusunderlag för inveseringsbehove av förbäringar på ledningsnäe under den kommande reårsperioden. Även kommande ågärder under en ioårsperiod och poeniella ågärder som kan vara inressan a ureda närmare i framiden redovisas i ågärdsplanen. Ågärdsplanen är e levande dokumen och revideras årligen.

26 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Resula av mäningar och undersökningar Regn VA SYD har sju fasa regnmäare inom Malmö kommun vilka koninuerlig mäer nederbörd, regnmäaren som är placerad närmas Klagshamn finns i Limhamn. SMHIs närmas belägna regnmäare finns på Jägersro. I abell 4 redovisas uppmä nederbörd i Limhamn under 2017, uppmä nederbörd på SMHIs saion på Jägersro redovisas som e referensvärde. Sörsa regne som föll över Limhamn under 2017 var e regn med mindre än vå års åerkomsid, regnmäaren har under 2017 uppmä normal nederbördsvolym. Tabell 4. Uppmä nederbörd i Limhamn 2017 Malmö (mm) Malmö, SMHI (mm) Limhamn, VA SYD (mm) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusi Sepember Okober November December Summa Summan baseras på ursprungliga månadssummor med en decimal. Bräddningar på ledningsnäe Mängden vaen som bräddar från ledningsnäe är beroende av hur mycke de regnar och på regnens inensie och varakighe. Den beräknade volymen för bräddningarna på ledningsnäe under åre uppgick ill oal ca m 3, se abell 5. Tabell 5. Bräddningar på ledningsnäe inom Klagshamnsverkes uppagningsområde i Malmö Område Anal bräddulopp Bräddvolym, m 3 /år Anal bräddningar Limhamn 6 Ca Sibbarp 2 Ca Summa 8 Ca

27 Flöde, m3/år VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Avloppsvaenflöde och belasning på anläggningen De oala avloppsvaenflöde ill Klagshamnsverke under åre uppgick ill m 3 (eklusive bräddning på ledningsnäe), vilke mosvarar m 3 /d i genomsni. Flöde varierade mellan och m 3 /d under enskilda dygn. De uppmäa flöde är ugående flöde och i de ingår ine inernbelasningen. Beräknad belasning och flöde visas i abell 7. En grov uppskaning av vaenbalansen för Klagshamnsverke med illrinningsområde har gjors i abell 6 med ugångspunk från uppmä flöde från Vellinge och Malmö sam uppskaade dagvaenmängder och bräddade volymer från avloppssyseme. De oala flöde uppgick ill m 3. Mängden spillvaen från hela uppagningsområde har uppskaas ill ca m 3. Mängden illskosvaen har uppskaas ill cirka 20 % av de oala avloppsvaenflöde ill Klagshamnsverke. Tabell 6. Vaenbalans för Klagshamnsverke Typ av vaen (m 3 /år) Malmö Vellinge Toal uppagningsområde Spillvaen Tillskosvaen Toal mängd inkommande vaen 1 Spillvaen anas mosvara renvaenförbrukningen Inkommande flöde sedan år 2005 visas i figur Figur 6. Avloppsvaenflöde ill Klagshamnsverke för perioden Uppmä avloppsvaenflöde från Vellinge kommun var m 3 under åre vilke mosvarar omkring 40,4 % av de oala flöde ill Klagshamnsverke. I Vellinge finns inge dokumenera kombinera avloppssysem men felkopplingar kan ine uesluas. Avloppssyseme ar även emo sora mängder läck- och dräneringsvaen under perioder med ihållande regnväder. Variaionerna i avloppsvaenflöde ill Klagshamnsverke och från Vellinge framgår av figur 7.

28 Flöde, m3/dygn VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Flöde verke Flöde Vellinge Medel Flöde verke Medel Flöde Vellinge Figur 7. Avloppsvaenflöde Blå kurva avser ugående vaen från Klagshamnsverke och röd kurva avser avloppsvaenflöde från Vellinge kommun. De heldragna linjerna visar årsmedelflöden; för Klagshamnsverke m 3 /d och för Vellinge m 3 /d. Provagningspunken för inkommande avloppsvaen vid Klagshamnsverke inkluderar vaen från inerna srömmar (se principen för inernbelasning i bilaga 8). För a kunna ange den fakiska belasningen på verke måse därför en uppskaning göras av den inern åerförda flödes- och föroreningsbelasningen från slamhaneringen och fileranläggningen (spolslamvane). Vid arna (abell 8) har analysvärden från sickprover från respekive sröm använs. Osäkerheen i bedömningen av föroreningsbelasningen från inerna srömmar påverkar en av den inkommande belasningen varvid en variaion i belasningsvärden mellan olika år kan uppkomma uan ydlig förklaring på ändrade belasningsförhållande. Vaenlaboraorie på Bullofa har analysera meallhaler i slam och vaen. I bilaga 3 redovisas anale analyser vid laboraorierna per månad som har vari godkända vid kvalieskonrollen i enlighe med ackredieringen. De analyser som är godkända har samliga använs vid usläppskonrollen. All provagning på inkommande och ugående avloppsvaen sker flödesproporionell. Prov på inkommande avloppsvaen inkluderar vaen och slam från inerna srömmar. Prove på ugående avloppsvaen inkluderar alla de evenuella förbiledningar som kan inräffa vid höga flöden eller andra drifsörningar. Inkommande flöde och belasning sam belasning från inerna srömmar sammanfaas i abell 7.

29 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Tabell 7. Inkommande flöde och belasning sam belasning från inerna srömmar Parameer Enhe Inkommande provagningspunk Spolvaen från filer Rejekvaen från avvaning Dekanering råslam Flöde m 3 /d SS mg/l kg/d ,5 COD mg/l kg/d ,3 BOD 7 mg/l kg/d ,9 N-o mg/l kg/d ,6 P-o mg/l kg/d 5,3 124,5 7,2 21,7 29 6,1 NH 4-N mg/l kg/d ,7 2,1 1 Ugående vaen från verke plus summan av de inerna srömmarna ,4 Som framgår av abell 7 är flödesbelasningen från inerna srömmar 13,7% som årsmedelvärde varav 6,2 % från filerspolningen. För e väl fungerande sandfiler förvänas en recirkulaion mellan 1-10 % av inkommande flöde. Under åre användes ine råslamsförjockaren och därför har ingen dekanering förekommi. Uifrån värden i abell 7 beräknas den fakiska föroreningsbelasningen på avloppsreningsverke i abell 8. Tabell 8. Beräknad eern belasning Parameer Enhe Inkommande belasning Flöde m 3 /d SS COD BOD 7 N-o P-o NH 4-N 1 Uppmä flöde u från verke mg/l kg/d mg/l kg/d mg/l kg/d mg/l kg/d mg/l kg/d mg/l kg/d ,

30 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Tillförseln av mealler med inkommande avloppsvaen kommeneras i avsni Usläpp av mealler och andra föroreningar och sammanfaas i bilaga 3 och i emissionsdeklaraionen. Fakisk belasning i förhållande ill illsåndsgiven belasning Tillgängliga befolkningsuppgifer visar a de under åre var ca fysiska personer ansluna ill Klagshamns avloppsreningsverk, varav ca personer i Malmö kommun och ca i Vellinge kommun. Vad gäller Vellinge kommun finns e inslag av säsongsboende vilke påverkar bedömningen av oal ansluen folkmängd. De är också kän via genomgång av indusriansluning a indusribelasningen från uppagningsområde är låg vad avser organisk maerial (BOD 7), fosfor (P-o) och kväve (N-o). Den akuella ansluningen i personekvivalener (pe) kan uppskaas genom a använda naionell saisik avseende specifik föroreningsbelasning (g/p, d) där de genomsniliga föroreningsusläppe från en fysisk person i Sverige uppskaas ill ca 70 g BOD 7/p, d, ca 12 g N/p, d och ca 2 g P/p, d. Till dea kan beräknas den ekvivalena personbelasningen från indusrin, vilken inom Klagshamns uppagningsområde är försumbar i förhållande ill belasningen från hushållen. Uifrån dessa anaganden kan följande ansluna befolkningsmängd (pe) på Klagshamnsverke beräknas. Belasningssiffrorna är beräknade med ugångspunk från beräknad belasning eklusive inern belasningen. Avseende BOD 7-belasning: 3 317/0,07 = pe. Dea är avsevär lägre än anale ansluna fysiska personer. Om personekvivalenbelasningen beräknas med ugångspunk från BOD 7-belasningen kan nedbryning av organisk maerial i ledningsnäe påverka resulae avsevär. Avseende N-o-belasning: 709/0,012 = pe. Avseende P-o-belasning: 97/0,002 = pe. Maimal genomsnilig veckobelasning (ma gvb) har beräknas i enlighe med Naurvårdsverkes vägledning som kom hösen 2017, se abellen nedan.

31 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Tabell 9. Beräkning av ma gvb för Klagshamnsverke Ansluna eller anal pe Belasning BOD 7 (kg/d) Bofas befolkning Malmö Vellinge Icke bofas befolkning Indusribelasning Förvänad ökad belasning de närmase 5 åren Summa Usläpp ill vaen Årsmedelvärden och oala årsusläpp avseende BOD 7, COD-Cr, P-o, N-o och NH 4-N i ugående vaen från Klagshamns avloppsreningsverk under åre visas i abell 10. Tabell 10. Ugående haler och mängder sam reningsgrad Parameer Ugående hal årsmedelvärde (mg/l) Ugående mängd (on/år) Reningsgrad (%) BOD 7 5, COD Cr P-o 0,20 1,7 96 N-o 9, NH 4-N 2,3 19,7 91 I figur 8, 9 och 10 redovisas månadsmedelvärdena i ugående vaen för BOD 7, P-o och N-o i förhållande ill rikvärden för angivna haler i usläppsvillkoren. Ugående haler av organisk maerial mä som BOD 7 visas i figur 8. Reningseffeken med avseende på BOD 7 har uppgå ill 97 % som årsmedelvärde. Under juni månad överskreds rikvärde.

32 Po, mg/l BOD7, mg/l VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Figur 8. Månads- och årsmedelvärde för BOD 7 i ugående vaen från Klagshamnsverke under Krave på hal BOD 7 i ugående vaen är 10 mg/l som månadsmedelvärde och rikvärde. Årsmedelvärde är 5,8 och gränsvärde är 10 mg/l som årsmedelvärde. Ugående haler av oalfosfor visas i figur 9. Under juni överskreds rikvärde. Reningseffeken med avseende på oalfosfor har uppgå ill 96 % som årsmedelvärde. 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Figur 9. Månads- och årsmedelvärde för oalfosfor i ugående vaen från Klagshamnsverke under Krave på hal P- o i ugående vaen är 0,3 mg/l som månadsmedelvärde och rikvärde. Årsmedelvärde är 0,2 mg/l och gränsvärde är 0,3 mg/l som årsmedelvärde. Ugående hal av oalkväve visas i figur 10. Värdena preseneras som flödesproporionella och flyande under åre. Under åre har oalkvävehalen som årsmedelvärde uppgå ill 9,73 mg/l vilke undersiger rikvärde på 10 mg/l i försa alernaive för uppfyllande av kvävekrav enlig NFS 2016:6.

33 N-o, mg/l Redukion, % VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk jan feb mar apr maj jun jul aug sep ok nov dec 0 N o medel månad N o redukion Figur 10. Ugående haler av oalkväve från Klagshamnsverke under Preseneras som glidande medelvärde under åre. Medelvärde för åre blev 9,73 mg/l och redukionen som årsmedel 77,7%. Reningsgraden, vilken uppgick ill 77,7 % under åre, är också högre än de 70 % som finns angive i de andra alernaive ill uppfyllande av kvävekrav i NFS 2016:6 (se Figur 10). Ugående hal av COD har som årsmedelvärde uppgå ill 30 mg/l. Uppmäa och beräknade usläppsmängder från Klagshamnsverke under åre redovisas även i bilaga 3 och i emissionsdeklaraionen. Usläpp av mealler och andra föroreningar Uöver mäningar av reningsverkes radiionella usläppsparamerar har VA SYD vid e illfälle under åre låi analysera föroreningar enlig bilaga 1 ill Naurvårdsverkes föreskrifer (NFS 2016:8) om miljörappor och bilaga 2 ill Europaparlamenes och rådes förordning (EG) nr 166/2006. Triklormean (kloroform) har uppmäs i inkommande men ine i ugående vaen från reningsverke. Vi har gjor anagande a ämne har avdunsa ill luf och mängden översiger röskelvärde för usläpp som skall rapporeras i emissionsdeklaraionen. Basera på halerna i ugående vaen översiger även klorid, fluorid och nonylfenol röskelvärdena för rapporering. När de gäller mealler i ugående vaen ligger arsenik, koppar, kvicksilver, nickel, zink och krom över röskelvärdena för rapporering i emissionsdeklaraionen. Dessa ar grundar sig på resula från den ordinarie usläppskonrollen och preseneras i sin helhe i bilaga 3. Mängderna har beräknas med ugångspunk från inkommande medelhaler (inklusive inern föroreningsbelasning) och medelflöde under åre (inklusive inern flödesbelasning) och skall berakas som en grov uppskaning. Meallhalerna i avloppsvane är låga och a de kan vara mycke svår a få represenaiva prov från e obehandla avloppsvaen.

34 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Förbiledning och bräddning på verke Syseme med en konrollerad förbiledning ogs i drif under Avsiken med förbiledningen är a under konrollerade former leda förfäll avloppsvaen förbi akivslamanläggningen för a undvika slamflyk från mellansedimeneringen vid allför höga flöden. Förbipumpa flöde uppgick ill ca m 3 under åre, vilke ugör ca 4,1 % av de oala flöde ill verke. De förbipumpade avloppsvane behandlades ill sörsa delen i fileranläggningen. Vid överbelasning av fileranläggningen (vid flöden översigande 1800 m 3 /h) går i försa hand förbile avloppsvaen ill filre medan ugående vaen från biosege (mellansedimeneringen) kan gå direk ill ugående vaen uan föregående filrering. Konroll av flödesmäning och provagning Provagningsurusningen har fungera brisfällig under delar av åre, efer a ågärder vidogs har provagningen fungera bra. Flödesmäaren för ugående vaen är av fabrika Nivuflow 750. I inkommande ledning finns också en flödesmäare av samma märken, denna har haverera och kommer under kommande åre a säas i drif. Föruom mäaren på ugående vaen finns de även flödesmäare efer de biologiska sege. Hanering av avvana slam Toal producerades on slam på Klagshamnsverke under åre med en genomsnilig TS-hal av 25,0 % och GF hal av 64,3 %. E krav för a cerifiera slam ska kunna användas på åkermark är a slamme hygieniseras innan de används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningar långidslagring i mins 6 månader. När slamme lagras ska de analyseras med avseende på Salmonella. Analyssvare ska påvisa a ingen salmonella finns i slamme. Efersom spridningssäsongen ill sor del är i samband med vår- och hössådd har slam som produceras både under 2016 och 2017 spridis under åre on slam har spridis på åkermark under åre. Massbalans över hanerade mängder framgår av abell 11. Massbalansen sämmer ine hel. Förklaringen är a avdunsning sker under långidslagringen. Tabell 11. Massbalans över produkion och avsäning av avvana slam Lager, avsäning och produkion Mängd (on) Mängd (on TS) Ingående lager Slamprodukion Spridning på åkermark (2016 års produkion) Spridning på åkermark (20117 års produkion) Jordillverkning Ugående lager Slamspridningen på åkermark har ske på fodergrödor, energigröda sam olika spannmålssorer. I en daabas redovisas all informaion kring användningen av akuella slamparier.

35 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Slammes sammansäning av näringsämnen och mealler har besäms genom proporionella månadsprov. Resulae av besämningen har sammanfaas i abell 12, i bilaga 3 och 6. Gränsvärdena för a få sälja och överlåa avloppsslam för jordbruksändamål (SFS 1998:944) har ine överskridis under åre. Tabell 12. Årsmedelvärde avvana slam och gränsvärden för åkermarksanvändning (SFS 1998:944) Parameer Årsmedelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde (mg/kg TS) Bly Kadmium 0,89 2 Kvicksilver 0,47 2,5 Krom Nickel Koppar Zink Moagning av eernslam Under 2017 ogs 485 m 3 eernslam emo från sluna ankar, illfälliga oalelösningar m.m. Slamme pumpades från spolbilar in i inkommande avloppskulver före inloppsgallren. Beräknad andel oalkväve och oalfosfor som illförs avloppsreningsverke är för N-o dryg 0,1 % av den oala kvävebelasningen sam för P-o dryg 0,1 % av den oala fosforbelasningen. Förbrukning av kemiska produker Kemiska produker i form av fällningskemikalie för fosforfällning, kolkälla för denirifikaion och polymerer för kondiionering vid slamavvaning har använs under åre. En översik över använda drifkemikalier finns i bilaga 4. Fällningskemikalier On-line insrumen för mäning av fosfahalen vid förfällningen används illsammans med flödesmäning för a erhålla en dosering av fällningskemikalie som är relaerad ill fosforbelasningen och val börvärde för fosforhal i ugående vaen från verke. Användning av fällningskemikalier för fosforavskiljning uppgick under åre ill ca 630 on Plusjärn S 314 som är en revärd järnklorid, se figur 11. Koncenraionen av järn i produken ligger på 13,8 % vilke innebär a doseringen mosvarar ca 10,2 g Fe/m 3 avloppsvaen.

36 on /år on /år VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Figur 11. Järnkloridförbrukning för perioden Polymerer Vid slamavvaningen är kondiionering av slamme nödvändig för a erhålla e avvana slam och rejekvaen av illräcklig god kvalie. Under åre användes polymeren Superfloc C496 HMW. Toal uppgick förbrukningen av polymer ill cirka 4,7 on. Den genomsniliga doseringen uppgick ill ca 5,38 kg/on TS eller 1,35 kg/on slamproduk. Saisik över polymerförbrukningen för perioden visas i figur Järnklorid Polymer Figur 12. Polymerförbrukning för perioden Kolkälla Som kolkälla har avfallseanolproduker, eknisk eanol, som klassas som avfall av olika kvalie använs. Avfallseanolens ursprung är från läkemedelsillverkning (Persorp Pharma AB) och från agroeanolillverkning (Kemeyl). Toal förbrukades 841 m 3 produk under åre vilke mosvarar ca 628 on COD. Användningen av de olika kolkällorna har sammanfaas i abell 13. Genom a

37 on COD/år VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk använda on-line mäning av nira i inkommande vaen ill denirifikaionen illsammans med flödesmäningen kan en dosering relaerad ill inkommande niramängd illämpas. Tabell 13. Förbrukning av eerna kolkällor Doserad produk ill eferdenirifikaion Dosering (m 3 /år) Koncenraion medel (g COD/l) Koncenraion (%) Mängd (on COD/år) Andel av oal COD behov (%) Persorp Pharma Kemeyl Kolkälleförbrukningen för de senase 10 år visas i figur Figur 13. Kollkälleförbrukning för perioden Ozon Ozon används på anläggningen med syfe a bekämpa rådformiga filamen i akivslamprocessen. I abell 14 ges informaion om doseringsillfällena. Toal användes ca 331 kg ozon under åre. Saisik över ozonbehove de senase re åren kan ses i figur 14. Tabell 14. Ozonbehandling Nr Daum (fr.o.m. --.o.m.) Mängd, kg

38 kg O3/år VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Ozon Figur 14. Ozonbehov för perioden Köldmedia Användningen av köldmedia vid Klagshamnsverke under åre har sammanfaas i en årsrappor som har översäns ill Miljöförvalningen. De finns oal 3 sycken aggrega innehållande köldmedia som översiger 3 kg köldmedia vid verke. Den oala mängden HFC i dessa aggrega är 11,7 kg HFC. Ur dessa aggrega läcke inge köldmedia u. Energianvändning Den oala elanvändningen uppgick ill cirka MWh under åre, vilke mosvarar e genomsnilig effekuag av dryg 373 kw MWh mosvarar MWh inköp el, 135 MWh producerad el med mikrourbin och med solceller. Den specifika elanvändningen uppgick ill omkring 0,38 kwh/m 3 avloppsvaen (beräkna uifrån de oala flöde u från verke). Elförbrukningen oal sam per personekvivalen (kwh/pe) preseneras i figur 15. Den uppmäa biogasprodukionen var under åre Nm 3, se figur 16, vilke mosvarar e energiinnehåll på ca MWh. De facklades ca Nm 3 sam Nm 3 kallfacklades, oal ca 21 % av produkionen. Merparen av den producerade biogasen, ca 71%, har förbräns i en hevaenbaserad pannanläggning för produkion av värme sam i en mikrourbin för produkion av värme och el ill inern bruk. Värmeförbrukningen vid verke varierar och undersiger den värmeenergi som fås från förbränningen av rögasen under vinern. Vid illfällen då värmebehove översiger värmeenergin som produceras vid rögasförbränningen vid reningsverke, har naurgas köps och förbräns i en speciell för dea ändamål avsedd gaspanna. Under åre inköpes ca Nm 3 naurgas, vilke mosvarar ca 220 MWh. Balans över energianvändningen visas i abell 15.

39 MWh/år KWh/år VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Tabell 15. Energianvändning och energiprodukion Energislag Mängd El (kwh) Energianvändning Naurgas (kwh) Biogas (kwh) Toal (kwh) El (kwh) Energiprodukion Biogas (kwh) Toal (kwh) Användningen av gasen visas i abell 16. Tabell 16. Fördelning av energi i producerad biogas Meanhal 62,3 % Nm 3 rågas kwh Gaspanna/ mikrourbin Toal nyogjord biogas Förluser (fackling) Producerad biogas Energi MWh/år kwh/pe Figur 15. Årlig elanvändning på Klagshamn ARV 2010 ill 2017 (2012 inkluderar endas köp el)

40 MWh/år KWh/år VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Gas Nm3/år Nm3/pe 0 Figur 16. Årlig gasprodukion på Klagshamn ARV 2010 ill 2017 Hanering av avfall Mängderna av farlig och övrig avfall som har regisreras för omhänderagande under åre redovisas i bilaga 5. Däruöver har 78,5 on rens skickas ill förbränning. Luk Vid rening av avloppsvaen kan luk förekomma. Under åre har inga klagomål regisreras. Bullermäning Inga klagomål har rapporeras under åre. Konroll av uloppsledningar Uloppsledningen från Klagshamns reningsverk besår av en beongledning. Från denna ledning finns 10 uloppsdysor monerade i den yre änden med avsånd om ca 10 m. Under hösen 2013 uförde SSE AB svesning av begränsningsplåar sam bye av flänsförband på uloppsledningens dysor. Ingen konroll har ske under åre. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförs på Klagshamns avloppsreningsverk under åre. Periodisk undersökning ufördes senas Recipienkonroll Recipien ill Klagshamns avloppsreningsverk är Öresund, vaenförekoms Södra Öresunds kusvaen. Enlig den senase bedömningen bedöms den ekologiska sausen som målig främs på grund av övergödning.

41 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Gränsvärden för kvicksilver och polybromerade difenylerar (PBDE) överskrids i alla Sveriges yvaenförekomser pga. amosfärisk deposiion. Dea medför a samliga yvaen i Sverige klassificeras ill uppnår ej god kemisk saus med avseende på kvicksilver och PBDE. Dessa gränsvärden överskrids även i Södra Öresunds kusvaen. Den kemiska sausen uan överall överskridande ämnen är god. VA SYD är medlem i Öresunds vaenvårdsförbund. En samordnad recipienkonroll sker i e sor anal provpunker i Öresund inom ramen för Öresunds vaenvårdsförbund. Konrollen besår av boenfauna-, sedimen- och ålgräsundersökningar sam hydrografi och väplankon.

42 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Ågärder som har genomförs under åre Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner Ledningsnä VA SYD arbear med a så effekiv som möjlig lösa vaen- och avloppsfrågorna inom verksamhesområdena oavse kommungränser. Under 2017 har VA SYD invesera i olika förnyelse- och förbäringsågärder sam nyläggningar på Malmös ledningsnä. Toal har de resulera i meer spillvaenförande ledningar och meer dagvaenledningar i förnyelse- och förbäringsprojek på Malmös ledningsnä. Avloppsreningsverk Verke är uppbygg med flera parallella enheer för respekive delfunkion vilke medför a de förebyggande underhålle normal se kan genomföras på e sådan sä a nödvändiga avsängningar ine medför försämra reningsresula eller sörningar på verke i övrig. Under åre har sörre underhållsarbeen genomförs. Dessa sammanfaas i abell 17 och beskrivs nedan. Tabell 17. Sörre underhållsarbeen genomförda under år 2017 Anläggningsdel Ubye el och auomaion Byggnad DA, DB, FA, HA, JA (CSN) Period Fram ill hösen 2017 Ubye primärslampumpar Okober 2017 Renovering av cenrifuger Maj 2017 Ombyggnad av eferfällningen sam demonering av ransporpumpar Juli 2017 Nya sandpumpar och sandledning vid sandfånge Okober 2017 Täning av gasrör Mars-Maj 2017 Nya provagare (in, u och förbipumpning) Juli 2017 ANAMMOX reakor VA SYD har under 2017 genomför en ågärd som syfar ill a effekivisera kvävereningen på verke genom a behandla rejekvane i en separa process. Den nya rejekvaenbehandlingen uformades som en förbehandling i en ANAMMOX reakor innan vane släpps illbaka ill akivslam processsen. Reakorn uformades som en ensegsprocess där både nirifikaion och anammo sker i samma reakor med rörlig biofilm (MBBR process). I figur 17 visas principschema över reakorn.

43 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Figur 17. Reakor med illhörande komponener Reakorn är cirkulär, byggd av beongsegmener. I reakorn finns placerad e boenäckande mellanblåsig lufarsysem av rosfri sål med vå grindar. Reakorn är försedd med ak och är isolerad. För a hålla bärarna i rörelse, används en oppmonerad mekanisk omrörare av rosfri sål. Uloppe från reakorn är förse med vå silar. Silarna rengörs genom blåsning med luf. Reakorn är designa a behandla ca kg NH4-N/d vid normalflöde 7 m3/h sam maflöde 20 m3/h. För a kunna övervaka och syra anläggningen har följande online givare insalleras: 2 s lufflödesmäare 2 s syremäare 2 s ph mäare 1 s NH 4/NO -N mäare 1 s emperaurgivare 2 s nivåmäare 2 s flödesmäare I abell 18 preseneras eknisk daa för reakorn. Tabell 18. Teknisk daa för Anammo reakorn Volym, m Radie, m 4,4 Djup, m 4,2 Area, m 2 61 Fyllnadsgrad, % 39 Bärare, K5, m 3 100

44 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Bärare, K5, m 2 /m Uloppssilar, m 3 /h 2 10 I figur 18 visas bilder från eableringen. Figur 18. Eablering av Anammo reakorn Värmeuredning 2017 ogs fram en ny sysemlösning för uppvärmning inom Klagshmans avloppsreningsverk, figur 19.

45 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Syseme kommer a bli uppdelad i e huvudkres, som disribuerar värme mellan de olika sysemkresarna och all produkion kommer a ske i denna kres och inerna värmekresar- en som disribuerar värme ill byggnadena och en ill processen. Huvudkomponenerna i huvudkresen är en gaspanna för värmeprodukion, en gasmoor för värme- och elprodukion, en värmepump som åervinner värme från ugående vaen från verke, en fackla för förbränning av överskosgas sam en värmedump för hanering av överkapacie av värme vilke i sin ur kommer a göra möjlig koninuerlig produkion av elekricie. En sor skillnad från dagens sysem är a verke kommer a vara självförsörjande på värme och de kommer ine a användas naurgas. Figur 19. Sysemlösning för uppvärmning och elprodukion inom Klagshamns reningsverk Uredning nirifikaionshämmande ämnen i inkommande vaen En helg under sommaren 2016 försämrades nirifikaionen aku på Klagshamns reningsverk, då nirifikaionsprocessen appade 100 och 70 % av nirifikaionskapacieen i de vå linjerna i akivslam processen (ASP). De fanns missankar om a de var hämmande ämnen som kom in i verke, men eak vad som orsaka hämningen var oklar. Under 2017 gjordes e sommarprojek med syfe a ureda nirifikaionshämmande ämnen i inkommande ill verke vaen. Syfe med projeke var a uvärdera nirifikaionsprocessen på Klagshamns avloppsreningsverk i ASP, a sammansälla hisoriska daa med avseende på belasning av BOD och kväve, a beräkna kapacieen i ASP, redukionsgraden av ammonium, slamålder sam flöden. Mäningar av nirifikaionshasigheen och nirifikaionshämningseser med ASP-slam från Klagshamns vå olika linjer var också e momen, där hämningen av avloppsvaen från Malmö respekive Vellinge jämfördes. Dessa vå inkommande avloppsvaen karakäriserades genom analys av SS, ph, NH4-N, N- o, P-o, BOD7, COD och mealler. De vå inkommande vanen GSA (Vellinge) och STA (Malmö) skiljde sig å på vissa paramerar men de fanns inge ydlig resula som pekade mo a någo av dem är mer nirifikaionshämmande än de andra. I sora drag verkar paramerarna i STA variera mer än GSA, vilke kan yda på a de ansluna avloppen kan vara av olika karakär. De är även fler av föreagen lisade i försudien som ligger i Malmö, se av åa. Ine heller flöde skiljer sig nämnvär, de är ungefär hälfen från varje som bildar oal inkommande flöde ill Klagshamnsverke.

46 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Ine heller mäningar av nirifikaionshämning med screeningmeoden visa på mer hämning av någo av vanen. Den sörsa skillnaden är kanske a kvävebelasningen (kg NH4-N/d) är ydlig sörre från GSA än STA. Renovering av blåsmaskiner På uppdrag av VA SYD har en konsulfirma uför bullermäning på de nya blåsmaskinerna, syfe är a konrollera ljudnivåerna mo de akuella arbesmiljöriklinjerna. Mäningarna gjordes för olika driffall- 60%, 80% och 100% drif och resulaen visade 80, 88 resp 91 db. Bedömningen som gjordes är a vid lägre drif och korare eponering finns låga risker för permanena hörselskador och a i övriga driffall rekommenderas de hörselskydd. De nya blåsmaskinerna är beydlig energisnålare än de gamla. En jämförelse mellan de gamla och de nya blåsmaskinerna visar a vid samma flöden, för inervallen Nm 3 /h, är de nya maskinerna 18-23,5% mindre energikrävande. CSN (Conrol Sysem Nework) projek Under åre ufördes CSN del 1 på Klagshamn. Projekes syfe är ubye av el- och auomaion (hårdvara och mjukvara) sam implemenering av e ny SCADA (Supervisory Conrol And Daa Acquisiion) sysem. Del 1 är avslua (byggnader DA, DB, FA, HA, IB, JA) och del 2 och 3 planeras för Ågärder med anledning av drifsörningar eller olyckor Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. Under åre har uryckningar gjors ill oal 43 miljöincidener i samliga medlemskommuner, varav 24 i Malmö. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsni Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Anmälda drifsörningar mm. sam vidagna ågärder under åre åerfinns i abell 19.

47 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Tabell 19. Anmälda drifsörningar mm. under 2017 VA SYDs dnr Daum Drifsörning mm. Vidagna ågärder 17/ Aku underhåll och kallfackling pga rörbro och inläckage av grundvaen/ salvaen i ugående rör från röslamsförjockaren. Mängden uppskaas ill Nm 3. 17/ Krafig slamflyk från akivslamanläggningen. 17/ Kallfackling på grund av spricka i e gasrör. Toal mängd ca Nm3 rögas. Akua underhålle ågärdades omgående. VA SYD har vidagi ågärder för a lösa probleme. Flöde har passera provagningspunken för ugående vaen och flödesproporionella prover har agis. Kompleerande uppgifer skickas efer hand. Rikvärden för BOD 7 och P-o överskreds för junimånad. Miljöförvalningen anser a den redovisning VA SYD skicka in rörande usläppe är illräcklig och redogör ydlig för de olika händelser som ledde ill usläppe. Miljöförvalningen noerar också, i likhe med VA SYD, a ruiner som är specifika för reningsverke behöver ses över och även a egenkonrollen i olika avseenden kan förbäras. Aku ågärdad och röre byes även u. Miljöförvalningen bedömer a kallfacklingen var befogad då bye av gasrör ansågs nödvändig för VA SYD. Miljöförvalningen bedömer ine a drifsörningen le ill aku miljöskada, men anser a gasusläpp ändå bidrar ill negaiv påverkan på miljön. Miljöförvalningen följer upp drifsörningar i den ordinarie illsynen. Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö Ledningsnä VA SYDs miljöberedskap är ill för a skydda avloppsreningsverk, ledningsnä och recipiener inom vår verksamhesområde mo usläpp av olika slag. Vi samarbear med räddningsjänsen och vid sörre usläpp konakas miljöförvalningen. Vi delar också ca 3 ggr/år i e samarbee med CMP, Malmö sad, Miljöförvalningen och Räddningsjänsen Syd. Vid akua usläpp kan VA SYD biså med kunskap och en för ändamåle väl urusad miljövagn för a soppa flöde från serviser, ryckavlopp och huvudledningar sam a kunna samla upp, a prover och omhändera föroreningar för a förhindra forsa spridning. Avloppsreningsverk För a förhindra avvikelser bedrivs e koninuerlig arbee med förebyggande underhåll. Sörre underhållsågärder beskrivs idigare under avsni Ågärder för a säkra drif och konrollfunkion. Under åre har bedrivis arbee med a förbära och kompleera anläggningens ruiner. Dea gäller e ruiner för provagning, skösel av provagningsurusning, isolering av ryckavlopp, läcksökning gas, rensning vid sop i cirkulaionspumpar slam, leverans av processkemikalier sam rondering på anläggningen.

48 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Senase riskanalysen/ riskbedömning med inrikning mo arbesmiljö/hälsa gjordes under hösen 2016 inför ombyggnad av el/auomaion Eapp 1. Ågärderna från denna kommer a as med i upphandlingen inför genomförande av ombyggnad. Under hösen 2016 hade Räddningsjänsen Syd illsyn vid de reningsverk inom VA SYD som producerar biogas. De noerades avvikelser på gasledningarna avseende briser i svesförbanden. En massa för a säkersälla a läckage ine uppsår kommer a penslas på i avvakan på en mer permanen lösning. Dessa ågärder är implemenerade och delar av gasanläggningen har bys u. E sörre projek för ombyggnad gasanläggning är i förprojekeringsfas och beräknas vara klar i slue av Ågärder för a minska energianvändningen VA SYD arbear akiv för a minska elförbrukningen för hela verksamheen och a använda el som är producerad på e miljömässig bra sä. E avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Sedan 2014 köper VA SYD in el märk Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el ill 100 %, med noll eller minimal mängd koldioidusläpp i produkionsskede. Fördelningen är 95 % vaenkraf och 5 % vindkraf. E av VA SYDs resulamål är a energianvändningen vid avloppsreningsverken ska minska med 1 % per år ros öka anal ansluna personer. Energiförbrukning är också e uvärderingskrierierna vid upphandling av ny urusning. Ågärder för a ersäa kemikalier Användningen av kemiska produker är begränsad och ugörs framförall av produker för fällning och flockning. Kemikalierna som används har anses vara de bäsa kemikalierna ur miljösynpunk i kombinaion med a de ger önska reningsresula vid behandlingen av avloppsvane. Opimering av illförd mängd kemikalier konra usläppsresulae är e koninuerlig pågående arbee. Ågärder för a minska mängden avfall A minska mängden avfall är e sändig pågående arbee. En sor del av avfallsmängden på avloppsreningsverken ugörs av rens, dvs. skräp som avskiljs i den mekaniska reningen. För a minska mängden rens har olika informaionskampanjer genomförs under åre. Likaså har e sor anal sudiebesök på reningsverken och ubildningar på Kreseum genomförs. Uppsrömsarbee Ansluna verksamheer Arbee med begränsning av usläpp ill reningsverken från ansluna eller nyillkommande verksamheer sker främs genom a VA SYD delar vid verksamheernas illsånds- och anmälningsärenden enlig miljöbalken. Under åre har 3 yranden avges inom Klagshamns uppagningsområde. Under åre har 2 verksamhesbesök gjors inom Klagshamns uppagningsområde. Dialog sker med olika yrkesmässiga verksamheer angående illåna/oillåna usläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvaenkvalie. Tilläggsbesämmelser ill ABVA beskriver de krav som sälls på avloppsvaen från yrkesmässiga verksamheer.

49 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk E digial verkyg, EnvoMap, används för karläggning av verksamheer med usläpp av processvaen som kommer in ill reningsverken i VA SYDs uppagningsområde. Verksamheerna konakas med krav om a lägga in sina kemikalier i EnvoMaps kemikaliesysem. Om verksamheerna har ufasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga får de e brev med krav på ufasning från de kommunala avloppe. Under åre idenifierades inga ufasningsämnen i Klagshamns uppagningsområde. Allmänheen Informaion ill allmänheen och särskilda målgrupper är en vikig del av VA SYDs uppsrömsarbee. Kommunikaionsarbee under 2017 innehöll bland anna: Informaionsblade Hållbar har gå u regelbunde ill VA SYDs kunder, med ips om hur man hanerar vaen och avfall på e hållbar sä. En läsvärdesmäning i slue av 2016 visade a kännedomen är mycke hög, flerale har e posiiv inryck och ycker a innehålle är rovärdig. Näsan 7 av 10 svarar a de är beredda a ändra sina vardagliga ruiner för a värna om miljön. Regelbunden kommunikaion av uppsrömsinformaion via vår webbsida och sociala medier, som Facebook och Twier. Vi når allmänhe och andra specifika målgrupper via regelbunde pressarbee med pressmeddelanden, blogg och nyheer. E eempel på arbee är en specifik videokampanj VA SYD gjorde illsammans med Sven Melander på Facebook, som gav sor uppmärksamhe. Filmen från Källby avloppsreningsverk där vi praar om vad man ska egenligen ska spola ner i avloppe har visas gånger och filmen när Sven delar u feraar i Lund har visas gånger. Arbee med och delagande i Svensk Vaen-kampanjer e i samband med Sora bilväarhelgen och Världsvaendagen under våren och Världsoaledagen under hösen Fokus på fe i ledningarna, som orsakar sora problem. Under 2017 delade vi u över feraar ill allmänheen för a hjälpa människor a hanera fee rä och lyfa frågan. Delagande och arrangemang av olika akivieer för a lyfa uppsrömsfrågor och miljöfokus på e Malmöfesivalen, Gifkonferensen i Eslöv, Borgeby Fäldagar sam så värd för sudiebesök på Klagshamns avloppsreningsverk vid Envisys vårmöe Kreseum är namne på VA SYDs pedagogiska verksamhe som bedriver uppsrömsarbee för framförall lärare och skolelever. Den pedagogiska verksamheen besår av Kreseum - kreslopp och kunskapscenrum, Hyllie vaenpark, skolbesök på någo av våra avloppsreningsverk och kreseum.se Under 2017 hade Kreseum kreslopp & kunskapscener ca besökare. Hälfen av dessa var skolelever med lärare. Under säsong kör vi guidade urer för skolelever på våra avloppsreningsverk. På grund av byggarbee och schakning har vi säng för skolbesök på Ellinge under hösen 2017 och våren Dea gäller även Sjölunda där vi avvakar a a emo skolelever ills ombyggnad är färdig. Tros a Ellinge vari säng för skolbesök under hösen 2017 har oala anale besökare öka från år ill år på våra verk. Under åre har över 1300 personer vari på sudiebesök på någo av våra avloppsreningsverk. Under 2016 började VA SYD blir mer akiv i Smar mae då Kreseum numera represenerar VA SYD på akuell workshop i någon av medlemskommunerna. Högsadieskolor kan boka Smar mae, som arrangerar halvdagar med presenaion och handledning av maemaikprobelm från olika

50 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk verksamheer där VA SYD är en samarbesparner. Under 2017 har vi mö ca 679 elever i åk 8 & 9 under arrangemang Smar mae. Under 2016 genomfördes e piloprojek där Kreseum arbeade med Rosengårdsskolan parallell med e sörre grävarbee där dricksvaenledning byes u längs Von Rosensväg. I samverkan med projekledare för bye av dricksvaenledningen användes projeke som e pedagogiska illfälle a lära om vaen i vår sad, vilka arbear med vaen och syfe var a göra eleverna ill ambassadörer för VA SYDs arbee med dricksvaenledningen. Uvärderingen är posiiv och eleverna urycke solhe a kunna lära familjen där hemma vad som var på gång i gaan. Piloprojeke preseneras på Vaensämman maj 2018.

51 VA SYD Miljörappor Klagshamn avloppsreningsverk Föreckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Bilaga 8. Bilaga 9. Tekniska uppgifer Klagshamns avloppsreningsverk Pumpsaioner och bräddvaenmagasin i Malmö kommun Sammansällning av vaen- och slamanalyser Föreckning över kemiska produker använda i drifen Föreckning över farlig sam övrig avfall Meallhaler i avvana slam Sysem för förbiledning vid Klagshamns avloppsreningsverk Sysem för inern belasning vid Klagshamns avloppsreningsverk Emissionsdeklaraion

52 Bilaga 1 Tekniska uppgifer Klagshamns avloppsreningsverk Anläggningsdel Uppgif Enhe Förbehandling Galler anal 2 med 2 mm spalvidd 2 med 3 mm spalvidd s Sandfång anal volym s m 3 Försedimenering anal ya volym s m 2 m 3 Biologisk behandling Lufningsbassänger anal volym s m 3 Mellansedimenering anal ya volym s m 2 m 3 Eferbehandling MBBR process anal volym fyllnadsgrad, nuv. fyllnadsgrad, framid (400) 55 (600) s m 3 % (m 3 ) % (m 3 ) Tvåmediafiler anal ya s m 2 Tank för FeCl 3 volym 2 * 28 1 * 2,5 m 3 m 3 Tank för kolkälla volym 3*23 m 3 Slambehandling Förjockare anal ya volym s m 2 m 3 Rökammare anal volym s m 3 Cenrifuger anal kapacie 2 2 * 15 s m 3 /h Slamlager anal ya volym s m 2 m 3

53 Bilaga 2 Pumpsaioner och bräddvaenmagasin i Malmö kommun De pumpsaioner som ligger inom Klagshamnsverkes avrinningsområde. Psn Adress Tillhör AAA Avfaren Arenan Anneorpsleden 392 D GK ANA Anneorpsleden-Kvarere Valve D GK BMA Barlasgaan-Magasinsgaan S VA SYD BSA Bunkeflosrand mä VA SYD BVA Bunkeflo-Vinrie S VA SYD BYA-D Bunkeflovägen-Yre Ringvägen D GK EYA Ekoduk-Yreringvägen D GK FLA Förlägning-Lindeborg D GK GSA Gessie-Södra Vägen S VA SYD HAA Hammars Park S/D VA SYD KSA Klagshamnsvägen-Södra Vägen D GK KYA Kalkbrosgaan-Yre Ringvägen D GK LBA Lorensborgsg-Ö-Bunkeflovägen D GK LFA Lorensborggaans förlängning D GK LIA Limhamn D VA SYD LPS BUNKEFLOSTRAND LPS, 40s S VA SYD LSA Limhamns Småbåshamn S VA SYD SIA Sibbarp S VA SYD STA Srandhem S/D VA SYD SUA Skumparpsvägen S VA SYD SUN38 Ön-Sundholmsgaan 38 S HSB SYA Skånegården-Yreringvägen D Svedab TIA Timoejvägen S VA SYD ÄTA Äehögsvägen S VA SYD ÖLA Ön-Limhamn S VA SYD

54 Bilaga 3 Sammansällning av vaen- och slamanalyser Vaenanalyser I nedansående abell redovisas medelvärden i inkommande och ugående vaen. Mealler analyseras vid Vaenlaboraorie som e månadsblandprov per månad och övriga föroreningsparamerar vid laboraorie på Sjölunda i enlighe med abell 4. Flöde u från Klagshamnsverke under åre vari m 3. Halerna i ugående vaen och usläppa mängder är beräknade från dea flöde och uppmäa haler i ugående vaen. Vad avser inkommande haler, har värden uppmäa vid inkommande provagningspunk använs vilke inkluderar inern föroreningsbelasning från såväl slambehandlingen som fileranläggningen. Parameer Anal värden under deekionsgräns Inkommande hal (mg/l) Inkommande Ugående Ugående hal (mg/l) Ugående mängd BOD 7-43/ ,8 50 on COD Cr - 49/ on P-o - - 5,3 0,20 1,7 on N-o ,8 84 on NH 4-N - 18/ ,3 19,7 on SS - 147/ ,6 308 on Aluminium - 10/12 0,53 0, kg Järn - - 3,2 0, kg Bly 10/53 12/12 0,002 e.d 1 e.d 1 Kadmium 9/53 12/12 0,00016 e.d 1 e.d 1 Arsenik 1/53 9/12 0,0027 0, kg Koppar - 5/12 0,088 0, kg Krom - 1/12 0,0050 0, kg Kvicksilver 29/53 10/12 0, , ,27 kg Nickel - - 0,0082 0, kg Silver 17/53 9/12 0,0002 0, ,63 kg Zink - - 0,168 0, kg Mangan - - 0,045 0, kg Kobol 4/53 1/12 0,0007 0,0008 6,5 kg 1 e.d= ej deekera i någo av de analyserade proverna under åre Sammansällning av anal kvaliesgodkända analyser (anal/månad) för usläppskonrollen vid Klagshamns ARV preseneras nedan. Merparen av analyserna har genomförs vid laboraorie vid Sjölundas ARV. De rödmarkerade siffrorna avser månader då anale godkända analyser är färre än

55 Bilaga 3 anale inern målsaa analyser. Orsaken för avvikande anale är problem med provagningsurusningen. Månad N-o IN N-o UT P-o IN P-o UT BOD 7-IN BOD 7 UT Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusi Sepember Okober November December Summa Medel ,6 8,4 Mål /vecka 1-2/vecka

56 Bilaga 3 Slamanalyser Slamanalyser uförda på VA SYD Vaenlaboraorie Parameer Enhe Medelvärde Mavärde Anal värden Anal prov Mängd (kg/år) ph - 7,8 8, mp 1 TS % 25,0 29, mp Glödförlus % av TS 64,3 69, mp N-o 2 mg/kg TS mp P-o 3 mg/kg TS mp NH 4-N mg/kg TS mp Järn mg/kg TS mp Aluminium mg/kg TS mp Bly mg/kg TS mp 19,8 Kadmium mg/kg TS 0,89 1, mp 0,98 Koppar mg/kg TS mp 520 Krom mg/kg TS mp 21,3 Kobol mg/kg TS 3,0 3, mp 3,3 Kvicksilver mg/kg TS 0,47 0, mp 0,51 Nickel mg/kg TS mp 19,7 Silver mg/kg TS 1,5 2, mp 1,7 Zink mg/kg TS mp 660 Nonylfenol mg/kg TS mp 13,5 PAH mg/kg TS 0,9 1, mp 1,0 PCB mg/kg TS 0,022 0, mp 0,024 Arsenik mg/kg TS 5,9 8, mp 6,5 Kalcium mg/kg TS mp Kalium mg/kg TS mp Magnesium mg/kg TS mp Mangan mg/kg TS mp 150 Vanadin mg/kg TS mp 34 Animon mg/kg TS 1, mp 1,6 Tenn mg/kg TS mp 17,3 Vismu mg/kg TS 6,9 8, mp 7,7 Bor mg/kg TS mp 21 1 Månadsprov (M) som besår av blandprov av sickprov från arbesdagar under en kalendermånad 2 Kjeldahl kväve, 3 Uppsluning med Kungsvaen.

57 Bilaga 4 Föreckning över kemiska produker använda i drifen Produknamn Leveranör Användning Omfaning/ förbrukning per år Maimal lagrad mängd Produkens klassificering: farokod, R-fras Eanol 25 % Persorp Pharma Bakerieföda i denirifikaionsanläggning Sekundol 70 Kemeyl Bakerieföda i denirifikaionsanläggning Plusjärn Feralco Nordic AB Fällningskemikalie 619 m 3 60 m 3 F, Xn, R11, R m 3 60m 3 F, R m 3 40 m 3 R21/22, R34 Superfloc C496 Kemira Kemi AB Slamförjockning 4,7 on 1 on Xi, R36 Ozon Primozone Bekämpning av filamen i ASP 331 kg 0 O

58 Bilaga 5 Föreckning över farlig och övrig avfall Farlig avfall Avfallsslag Avfalls nr EWC-kod Mängd (kg) Moagare Spillolja <10% SYSAV Oljeproduker, fasa SYSAV Oljeslam SYSAV Lösningsmedel, hög värmevärde SYSAV Färg, burkar och dunkar SYSAV Aerosoler, sprayburkar SYSAV Alkaliska lösningar med organisk innehåll SYSAV Toal Transporörer är Ekdahl Miljö för Syckegods, Puls för ankransporer sam Sysav. Övrig avfall Avfallsslag Mängd (kg) Transporör Maavfall 1) 3) VA SYD Pappersförpackningar 58 Sena recycling Konorspapper 2675 Sena recycling Ofärga glas 121 Sena recycling Färga glas 121 Sena recycling Blandskro Sena recycling Kabelskro 240 Sena recycling Elekronikskro 470 Sena recycling Resavfall, brännbar hushållsavfall 1) 2) VA SYD Brännbar hushållsavfall Sena recycling Färg, vaenbaserad 15 SYSAV TOTAL ) Basera på kärles sorlek och anal hämningar 2) Anagen densie på resavfall är 110 kg per kubikmeer 3) Anagen densie på maavfall är 250 kg per kubikmeer

59 Meallhaler i avvana slam Bilaga 6

60 Bilaga 6

61 Bilaga 6