KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK LUND

Transkript

1 KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK LUND MILJÖRAPPORT 2017

2 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För Källby avloppsreningsverk( ) år: 2017 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhesuövare: VA SYD Organisaionsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: Källby avloppsreningsverk Posnummer: Or: LUND Besöksadress för anl.: Höjeåvägen 64 Fasighesbeeckningar: VÄSTER 6:16 Kommun: Lund Huvudverksamhe och verksamheskod: (Rening av avloppsvaen) Sidoverksamheer och verksamheskoder: Huvudsaklig indusriusläppsverksamhe och huvudsaklig BREF: Sidoindusriusläppsverksamhe och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhe: 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvaen från äbebyggelse) EPRTR biverksamheer: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfaas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfaas av Förordning 2013:253: Nej Produkionsenhe: Tillsynsmyndighe: Kommun Miljöledningssysem: ISO REVAQ cerrifika. ISO Koordinaer: Länk ill anläggningens hemsida: Inlämnad: :49:28 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 1 / 2

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För Källby avloppsreningsverk( ) år: 2017 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Ylva Efernamn: Eriksson Telefonnummer: Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: Ylva.Eriksson@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: Posor: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Andreas Efernamn: Lagerblad Telefonnummer: Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: andreas.lagerblad@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: Posor: Malmö Inlämnad: :49:28 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 2 / 2

5 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 8 UPPTAGNINGSOMRÅDE... 8 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 Ledningsnä... 9 Pumpsaioner ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Lokalisering Reningsprocessen VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET EGENKONTROLL Verksamhesledningssysem REVAQ Sysemaisk brandskyddsarbee Cenral krisledning Usläppskonroll och drifkonroll Funkion hos mäurusning Drif- och underhållsysem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN Kunskapskrave Försikighesprincipen Produkvalsprincipen Hushållnings- och kresloppsprinciperna ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR REGN BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL PROGNOSTICERAD BELASTNING UTSLÄPP TILL VATTEN UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET... 29

6 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING HANTERING AV AVVATTNAT SLAM MOTTAGNING AV EXTERNSLAM FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER Fällningskemikalier Övriga kemikalier Köldmedia ENERGIANVÄNDNING HANTERING AV AVFALL LUKT BULLERMÄTNING PERIODISK UNDERSÖKNING RECIPIENTKONTROLL ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Ledningsnä Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR Ledningsnä Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Ledningsnä Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL FORSKNING OCH UTVECKLING UPPSTRÖMSARBETE Ansluna verksamheer Allmänheen FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 42

7 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Inledning Denna rappor ugör edelen i Miljörapporen för Källby avloppsreningsverk avseende Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och är de sörsa av oal fem reningsverk i kommunen.

8 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Verksamhesbeskrivning Organisaion VA SYD levererar frisk dricksvaen, hanerar dagvaen, renar avloppsvaen och ar hand om hushållsavfall på e ansvarsfull sä. VA SYD är en regional VA-organisaion som verkar i Sydväsra Skåne och som även har hand om avfallshaneringen i Burlöv och Malmö. Vi är e kommunalförbund vilke innebär a vi är en poliisk syrd organisaion som besår av våra medlemskommuners VA-verksamheer. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. VA SYDs organisaion preseneras i figur 1 nedan. VA SYD har idag ca 360 ansällda. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpsaioner för dag- och avloppsvaen ingår organisaorisk i Avloppsvaenavdelningen. Avdelningen är indelad i vå drifområden. I drifområde Mi ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I drifområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk sam e anal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhe för Planering och Uppdrag som arbear med övergripande projek och uppdrag på avdelningen med onvik på modernisering och ubyggnad av verk och saioner. Figur 1. VA SYDs organisaion Tillsynsmyndighe Tillsynsmyndighe för Källby avloppsreningsverk är Miljönämnden i Lunds kommun. Uppagningsområde Källby avloppsreningsverk ar emo och behandlar avloppsvaen från Lunds äor sam orerna Dalby, Genarp, Björnsorp, Veberöd, Vallkärra, Sångby, Sångby kyrkby och Sora Råby, se figur 2.

9 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Figur 2. Uppagningsområde för Källby avloppsreningsverk Ledningsnä och pumpsaioner Ledningsnä Avloppsnäe i Lund ugörs både av kombinera sysem och duplikasysem, se abell 1. De kombinerade avloppsnäe åerfinns framför all i de cenrala delarna medan yerområdena har verksam duplikasysem. Ledningsnäe i Dalby ugörs ill sörsa delen av duplikasysem och endas e fåal gaor har kombinera sysem. Under 2016 och 2017 arbeade VA SYD med a a fram en gemensam definiering av avloppssysem för samliga kommuner och en sor genomgång av de karekniska ledningsnäe gjordes. Redovisade siffror kan därför skilja en del från idigare år vilke förydligas genom förändring av kolumnrubriker i abell 1.

10 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Tabell 1. Avloppssysem inom Lunds avloppsområde Avloppsområde Dagvaenpåverkan ill reningsverk, ha (Kombinera avloppssysem sam Spillvaen ill reningsverk, ha (Duplikasysem sam endas spillvaen) Toal, ha Icke verksam duplikasysem) Lund 233,5 1758,3 1991,8 Sångby 0 105,9 105,9 Sångby kyrkby 0 35,6 35,6 Dalby 5,9 409,5 415,4 Genarp 0 149,7 149,7 Björnsorp 0 32,8 32,8 Veberöd 0 342,6 342,6 Toal 239,4 2834,3 3073,7 Fördelning 8 % 92 % I syfe a avlasa reningsverke vid krafiga regnillfällen sker ujämning av flödesoppar i de kombinerade ledningsnäe i inerna bräddvaenmagasin. Syseme är uppbygg så a de normal ine förekommer någon bräddning på ledningsnäe. Inom Källbyverkes uppagningsområde kan bräddning ske ill Dalbybäcken och ill Höje å. Pumpsaioner Inom reningsverkes verksamhesområde fanns 29 spillvaenpumpsaioner vid ugången av Dessuom sköer VA SYD drifen av 18 dagvaenpumpsaioner inom område. Bräddvaenmagasin, LPS-sysem och barkfiler för evakueringsluf ingår också i verksamheen. En föreckning över pumpsaioner inom Lunds kommun för hanering av avloppsvaen och i vissa fall dagvaen framgår av bilaga 2. Varje mellansor och sörre pumpsaion har mins en reservpump a kopplas in vid behov. I de sörre pumpsaionerna finns flera pumpar vilka akiveras auomaisk i olika kombinaioner all efer illrinningen. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Källbyverke är lokalisera i södra Lund vid recipienen Höje å. Närmase bosadsområde ligger ca 400 meer öser om anläggningen. Nordos om anläggningen ligger e indusriområde. I övrig är anläggningen omgärdad av jordbruksmark. Avloppsreningsverkes lokalisering är oförändrad sedan byggnaionen på 1930-ale. E flygfoo över anläggningens placering i förhållande ill närliggande bebyggelse och verksamhe visas i figur 3.

11 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Figur 3. Flygfoo över anläggningen och den närmase omgivningen Reningsprocessen Vaenbehandling Källby avloppsreningsverk ar emo avloppsvaen från dryg personer och behandlar de genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. E förenkla flödesschema redovisas i figur 4. En sammansällning över ekniska uppgifer om verke finns i bilaga 1. Den mekaniska reningen omfaar fingaller, sandfång och försedimenering. Biologisk rening sker i fyra parallella akivslamlinjer med fördenirifikaionsprocess. Den kemiska reningen ugörs av eferfällning med revär järn. Efer den kemiska reningen poleras vane i e dammsysem besående av se seriekopplade dammar. Ulopp ill Höje å finns från damm 2 och damm 6, i normalfalle används enbar uloppe från damm 6.

12 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Figur 4. Flödesschema över Källby avloppsreningsverk. Slambehandling Kemslam, cenrifugrejek sam rejek från mekanisk förjockning och bräddning från graviaionsförjockare åerförs ill inkommande vaen efer provagare och galler. Bioslamme och primärslamme förs ill separaa förjockare. De uagna slamme förjockas mekanisk efer polymerillsas. Därefer sker sabilisering i vå rökammare. De uröade slamme avvanas och ransporeras från Källbyverke ill en slamdepå i Värpinge där de mellanlagras innan sluanvändning. Moagning av eernslam Eernslam från enskilda avloppsanläggningar, e slamavskiljare och sluna ankar sam illfälliga oalelösningar, moas vid Källbyverke för behandling. Mängden slam regisreras, provas och pumpas från sugbilar in i inkommande avloppskulver före inloppsgallren. Slam från reningsverke i Torna Hällesad med ca 600 ansluna personer ransporeras ill Källby för sabilisering i rökamrarna. Slamme pumpas från sugbil ill råslamsförjockare innan de illsammans med övrig slam på anläggningen pumpas in ill rökamrarna. Uppgiferna rörande slam på Källbyverke inkluderar också slamme från Torna Hällesad. Kemikaliehanering Kemiska produker används i avloppsvaenreningen och slambehandlingen vid Källby avloppsreningsverk. En föreckning över de produker som används i drifen framgår av bilaga 4. Användningen av fällningskemikalie erfordras för a uppfylla krave på fosforavskiljning. Eferfällning unyjas för fosforavskiljningen vid Källbyverke. Trevär järn i form av järnklorid illsäs härvid ill avloppsvane i eferfällningen. En kondiionering av slamme med polymer erfordras vid mekanisk förjockning före röning och vid slamavvaningen för a uppnå e rejekvaen av illräcklig god kvalie. Polymeren levereras som pulver i sorsäck och upplösning sker före dosering. Energi- och gasanvändning Energibehove vid Källby avloppsreningsverk avser elenergi för drif av maskiner och allmänna behov sam värmeenergi för uppvärmning av röningsprocessen och lokaler (undanage illfällig konorslösning i paviljonger, som värms upp med direkverkande el sedan juli 2014).

13 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Biogasen som produceras i rökamrarna genomgår en uppgraderingsanläggning för a kunna används som fordonsgas. Uppgraderingsanläggningen ägs och drivs av Krafringen. Reningsverkes behov av uppvärmning av röningsprocessen och lokaler illgodoses av fjärrvärme. Värmeenergi produceras idvis från en sorskalig värmepumpanläggning i Krafringens regi där ugående avloppsvaen ugör värmekällan. Hanering av avfall All avfall som uppkommi i verksamheen källsoreras i frakionerna brännbar, rosfri, övrig skro, emballeringspapp, rä, elekronikskro och plas. Även de farliga avfalle källsoreras/avlämnas för desrukion i samråd med SYSAV. För spilloljan används en sk LOTS-behållare. VA SYD abonnerar på jäns för säkerhesrådgivning via aval med SYSAV, vilke även avser ranspor av avfalle. Från konore soreras avfalle i brännbar, maavfall, konorspapper sam förpackningar av papper, plas, färga respekive ofärga glas och meall. Verksamheen genererar årligen små mängder av spillolja, lysrör, baerier mm. Skro med värde säljs. Mängderna av vissa avfallsslag är så små a ranspor ill SYSAV ine behöver ske varje år. Verksamheens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamheens påverkan på den yre miljön ugörs framför all av usläpp av behandla avloppsvaen ill recipienen Höje å. Miljöpåverkan förekommer även i form av buller, usläpp ill luf sam ransporer av råvaror och avvana slam. Verksamheen bedöms ine ha negaiv påverkan på människors hälsa. I verksamheen finns en sor medveenhe om miljöpåverkan och fokus ligger på a minimera den sam även förbära arbesmiljön för människor som kommer i konak med avloppsvaen och avloppsslam. Usläppen ill luf och vaen redovisas i emissionsdeklaraionen. Verksamhesförändringar under åre Vid årsskife 2016/2017 lades reningsverke i Veberöd ner och avloppsvane från Veberöd pumpas sedan dess ill Källby reningsverk. Dea innebär a personal som idigare var saionerad i Veberöd under 2017 ugå från Källby reningsverk och veckovis illsyn har ske vid pumpsaionen i Veberöd. Under rubriken Anmälningsärenden besluade under åre beskrivs ändringen. Egenkonroll Verksamhesledningssysem VA SYDs ledningssysem är cerifiera enlig ISO 14001:2015 och ISO 9001:2015. Avloppsvaenavdelningens egenkonroll, enlig förordning (1998:901) om verksamhesuövares egenkonroll ingår i ledningssyseme. I verksamhesledningssyseme finns en ruin för Avloppsvaenavdelningens egenkonroll, enlig förordning (1998:901) om verksamhesuövares egenkonroll. Här dokumeneras de organisaoriska ansvare, ruiner för usläppskonroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en akuell föreckning över kemiska produker och lagar. Lagar och föreskrifer följs upp årligen. Miljöaspeklisan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheen har på miljö och människors hälsa.

14 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Varje drifområde/enhe på Avloppsvaenavdelningen har egna specifika ruiner. De finns ruiner för a forlöpande konrollera a urusning för drif och konroll hålls i go skick så a olägenheer för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Källby avloppsreningsverk är REVAQ-cerifiera sedan Cerifieringen påvisar a VA SYDs hanering av inkommande vaen och avloppsslam lever upp ill specificerade krav för a uppnå en hög kvalie och sändig förbäring. Dea möjliggör a näringsämnen kan åerföras från sad ill land för a slua kresloppe av näringsämnen. VA SYD har ruiner för a syra upp arbee enlig REVAQs regelverk. RISE konrollerar a kraven uppfylls genom granskning av arbee med ansluna verksamheers usläpp, provagning, analys och slamhanering. Den årliga besikningen enlig REVAQ ufördes i maj Sysemaisk brandskyddsarbee En brand medför, borse från de skador som uppsår, ine sällan långa drifavbro. Om branden har ske vid någo sraegisk vikig processeg kan sörningen leda ill negaiva konsekvenser för miljön. VA SYD illämpar därför sysemaisk brandskyddsarbee, SBA, enlig en för organisaionen anpassad modell. Varje anläggning uför kvaralsvis brandsyn enlig e give prookoll och ansvarar för a brandfaror/uppkomna risker löpande haneras. De finns en SBA-samordnare, som bl.a. södjer brandskyddskonrollanerna i deras arbee och ser ill a medarbearna vid VA SYD får relevan ubildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvaenavdelning har även e gasråd som har bildas för a ge möjligheer ill erfarenhesubye och framagande av gemensamma arbessä avseende haneringen av brandfarlig vara. Råde arbear också med a sprida informaion ill medarbearna om riskerna med främs gashaneringen vid avloppsreningsverken. Cenral krisledning VA SYDs verksamheer är kriiska samhällsfunkioner som måse hållas igång även då de inräffa allvarliga och/eller eraordinära händelser som orsaka eller riskerar a orsaka sörningar. Dea kräver a VA SYD har en god krishaneringsförmåga och a VA SYD dessuom kan biså ägarkommunernas krishaneringsfunkioner på de sä som eferfrågas vid en allvarlig händelse i respekive kommun. Vidare är de av vik a VA SYD i en kris kan hanera informaionsflöde på e bra sä. VA SYD har en cenral krishaneringsplan och krishaneringsorganisaion. Den cenrala krishaneringsorganisaionen ska klara av a hanera olika yper av sörningar som kan drabba verksamheen, däribland sörre miljöincidener. Den cenrala krisplanen skall ses som e komplemen ill respekive avdelnings inerna nödlägesplaner. Den cenrala krisplanen förbäras löpande och en ny version anogs i början av Usläppskonroll och drifkonroll Analyser för usläppskonroll och drifkonroll uförs av våra egna ackredierade laboraorier vid Källby och Ellinge avloppsreningsverk sam av Vaenlaboraorie. Samliga laboraorier ingår

15 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk organisaorisk i Dricksvaenavdelningen på VA SYD och är ackredierade enlig 17025: Provagarna för inkommande och ugående vaen är insällda för flödesproporionell provagning. Funkion hos mäurusning Mäurusning vikig för egenkonrollen är vaenprovagarna för inkommande och ugående avloppsvaen sam urusningen för flödesmäning. En hög illgänglighe av provagare garaneras genom a e sor anal av lika fabrika finns vid verke. Rengöring och ubye av slangar sker regelbunde enlig ruin. Sörningar och avvikelser rapporeras sysemaisk för snabb och förebyggande förbäring. Flödesuppgiferna lagras illsammans med övriga mädaa i e daorsysem för mävärdesbearbening. Överföring av daa från olika undersysem i verke sker koninuerlig. E regelbunde förebyggande underhåll genomförs för a drifsörningar och haverier skall undvikas. Drif- och underhållsysem Planeringen av de förebyggande underhålle grundar sig på drif- och underhållsinsrukioner sam erfarenhe rörande de olika urusningarna. E modern sysem (IDUS), som bygger på a informaion rörande urusning och komponener lagras i en daabas, används. Planeringen och uppföljningen av de förebyggande underhålle underläas härigenom då all informaion såsom riningar, sprängskisser, underhållsinsrukioner, manualer m.m. länkas ill respekive urusning via en bildbaserad översik av anläggningen. Anläggningens drifingenjör har ansvare för a planering, uförande och uppföljning av underhållsågärder uförs. Vid avloppsvaenavdelningen finns också en projekingenjör som har de övergripande ansvare för a IDUS implemeneras och uvecklas. Riskvärdering Arbee inom VA SYDs Avloppsvaenavdelning innebär ine bara risker och faror för individen uan även för miljön. De är vikig a ha kännedom om och beaka, eliminera och mildra evenuella förekommande risker sam a eferfölja lagkraven och uföra riskbedömningar av sin verksamhe ur hälso- och miljösynpunk. VA SYD har en ruin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligas uvärderas och sammansälls i en handlingsplan med evenuella ågärdsförslag ill verksamheen och följs sedan upp koninuerlig.

16 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Gällande beslu Tillsåndsbeslu Daum Beslusmyndighe Beslue avser Miljöprövningsdelegaionen, Länssyrelsen Skåne Tillsånd enlig miljöbalken ill befinlig och uökad verksamhe vid Källby ARV. Omfaar även modifierad verksamhe vid Dalby ARV sam illhörande pumpsaioner och ledningsnä Anmälningsärenden besluade under åre Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser /02089 Miljöförvalningen, Lund Anmälan om bye av värmevälare och ändrad röningsprocess sam informaion om bye av blåsmaskiner på Källby ARV: Miljöförvalningen (MF) anser a båda ågärderna är fördelakiga ur e hållbarhesperspekiv och bör ine medföra några sörre risker för olägenhe under inräande. Miljöförvalningen har inge a erinra. VA SYD kan meddela när arbee är avslua och om de skulle ske några problem under iden. Andra gällande beslu Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser Länssyrelsen Skåne Beslu a konroll av verksamheen ills vidare sker genom sysem för egenkonroll /00671 Länssyrelsen Skåne Beslu om förlängd id för ianspråkagande av illsånd för Källby avloppsreningsverk. Tillsånde ska ha agis i anspråk senas den 31 december /00048 Länssyrelsen Skåne Länssyrelsen förelägger VA SYD a rapporera varje enskil usläpp genom damm 2 i den årliga miljörapporen. Mängderna i varje enskil usläpp ska redovisas. Tillsåndsgiven och fakisk belasning Om bolage behöver skifa usläppspunk frekven ska diskussion lyfas om evenuell ansökan om ändring i bolages illsånd. I illsåndsbeslue för Källby avloppsreningsverk finns ine ydlig angive någon illsåndsgiven belasning eller anna produkionsmå på verksamheens omfaning. Beräkning av fakisk belasning jämför med prognosicerad belasning 2020 preseneras i avsni Resula av mäningar och undersökningar. Uppfyllande av gällande villkor Nedan kommeneras samliga villkor i Miljöprövningsdelegaionen Länssyrelsen Skånes beslu

17 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Villkor 1 Om ine anna framgår av övriga villkor eller föreskrifer skall verksamheen i huvudsak bedrivas i enlighe med vad VA SYD angivi i ansökningshandlingarna eller i övrig uppgivi eller åagi sig i ärende. Kommenar: Villkore är uppfyll. Under åre har planerade ågärder i verksamheen anmäls. Tillsynsmyndigheens bedömning har vari a förändringarna ine har ugjor ändring som kräver illsånd eller innebär olägenhe. Villkor 2 Avloppsanläggningen skall sändig drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med rimliga ekniska och ekonomiska insaser. Kommenar: Villkore är uppfyll. VA SYD srävar efer a minska användning av kemikalier och energi och samidig erhålla en hög reningsgrad. Villkor 3 Reshalerna i ugående behandla avloppsvaen får, uöver vad som följer av gällande föreskrifer om rening av avloppsvaen från äbebyggelse (SNFS 1994:7), uppgå ill högs 0,3 mg P /l respekive 10 mg BOD 7/l räkna som månadsmedelvärde och rikvärde sam årsmedelvärde och gränsvärde. Reshalerna i ugående behandla avloppsvaen får uppgå ill högs 3 mg NH 4/l räkna som månadsmedelvärde och rikvärde för perioden juni-okober sam ill högs 4 mg NH 4/l räkna som årsmedelvärde och rikvärde. Föroreningar som sker genom bräddning vid avloppsreningsverke skall inräknas i angivna begränsningsvärden. Kommenar: Samliga månads- och årsmedelvärden för fosfor, BOD 7 och ammonium har undersigi de rikvärden och gränsvärden som finns angivna i villkore, se Usläpp ill vaen. Månadsmedelvärde för oalfosfor överseg ine 0,2 mg P/l och årsmedelvärde är 0,1 mg P/l. Månadsmedelvärde för BOD 7 överseg ine 4 mg BOD 7 /l och årsmedelvärde är 3 mg BOD 7 /l. Månadsmedelvärde för ammoniumkväve överseg ine 1,1 mg NH 4-N /l under perioden juni-okober, och årsmedelvärde är 0,7 mg NH 4-N /l. SNFS 1994:7 ersaes med NFS 2016:6. Begränsningsvärde för BOD 7 enlig NFS 2016:6 är 15 mg/l som årsmedelvärde, vilke uppfylls enlig ovan. Begränsningsvärde för oalkväve i ugående vaen regleras av NFS 2016:6, där de finns re möjliga alernaiv för a uppfylla krave. Verksamheen uppfyller kraven i samliga alernaiv för reningsverk sörre än p.e med god marginal; årsmedelvärde var 6,8 mg/l (krav 10 mg/l), reningsgrad 84 % (krav 70 %), och högsa dygnsvärde var 10 mg/l (krav 20 mg/l), se Usläpp ill vaen. Även krave för COD Cr enlig NFS 2016:6 i ugående vaen är uppfyll, då ugående årsmedelvärde är 30 mg COD Cr/l (begränsningsvärde som årsmedelvärde 70 mg COD Cr/l). Villkor 4 Syremänadsgraden i ugående behandla avloppsvaen får vid usläpp ill recipienen ine undersiga 60 % som rikvärde.

18 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Kommenar: Villkore är uppfyll. De veckovisa medelvärde för syremänadsgraden har ine undersigi 80 % under Villkor 5 Indusriell avloppsvaen får ine illföras avloppsreningsverke i sådan mängd eller av sådan beskaffenhe a anläggningens funkion nedsäs eller olägenheer uppkommer för slammes kvalie, recipienen eller för omgivningen i övrig. Kommenar: Villkore är uppfyll. Arbee med a minska illförseln av oönskade indusriella usläpp, sam oönskade ämnen från hushållen, är e långsikig arbee som bedrivs koninuerlig. Se vidare under rubriken Uppsrömsarbee. Villkor 6 Buller från avloppsreningsverke skall begränsas så a dess bidrag ill den ekvivalena ljudnivån vid bosäder som rikvärde ine översiger nedan angivna värden: 50 db (A) vardagar dagid (07-18) 40 db (A) samliga dygn naeid (22-07) 45 db (A) övrig id Den momenana ljudnivån får naeid vid bosäder ine översiga 55 db (A). Om impulsljud och/eller hörbara onkomponener förekommer skall ovansående ekvivalenvärden sänkas med 5 db (A). Kommenar: Villkore är uppfyll. Bullermäningar ufördes senas 2011 och resulaen var a vid normaldrif på verke underseg alla 5 mäpunker vid kringliggande bosäder 40 db (27-33 db i de olika mäpunkerna). Beräkningar av ekvivalena ljudnivåer vid kringliggande bosäder har uförs med indusribullermodellen (Environmenal Noise from Indusrial Plans. General Predicion Mehod, Danish Acousical Laboraory, 1982). De olika mäpunkerna var Talmansgaan NNV om Källby, Koloniområde N om Maskinvägen, Sunnanväg SV del, Bondgård S om Källby, Bondgård VSV om Källby. Villkor 7 Avfall av olika slag skall uppsamlas och förvaras var för sig för a underläa den miljömässig bäsa vidarebehandlingen. Avfalle skall i sörsa möjliga usräckning upparbeas, åeranvändas eller nyiggöras på anna sä. Kommenar: Villkore är uppfyll. Avfalle soreras sedan flera år illbaka i olika frakioner för a underläa åervinning och annan vidare hanering. Villkor 8 Kemiska produker och farlig avfall skall förvaras och i övrig haneras på så sä a spill och läckage ine kan nå avloppsledningar eller omgivningen. Förvaring skall ske på invallad, ä ya. Kommenar: Villkore är uppfyll. Kemiska produker och farlig avfall haneras enlig särskilda ruiner. Villkor 9 Avloppsledningsnäe skall forlöpande konrolleras och ågärdas i syfe a dels begränsa illflöde av

19 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk regn, grund- och dräneringsvaen ill avloppsreningsverke dels förhindra usläpp av obehandla eller oillräcklig rena avloppsvaen. De forlöpande saneringsarbee skall redovisas i den årliga miljörapporen. Kommenar: Villkore är uppfyll. En reviderad ågärdsplan följs. Mer informaion finns under rubrikerna Ågärdsplan/saneringsplan och Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner i kapile om Ågärder som genomförs under åre. Villkor 10 Avloppsreningsverke skall vara förbere för desinfekion av ugående avloppsvaen. Desinfekion skall ske i den omfaning som erfordras. Kommenar: Villkore är uppfyll. En plan finns för dea. Villkor 11 En dealjredovisning inklusive riningar skall i god id, dock senas 2 månader innan byggnaion av den del av överföringsledningen från Genarps avloppsreningsverk som dras genom srandskyddsområde sker, ges in ill illsynsmyndigheen. Kommenar: Villkore är inakuell. Överföringsledning från Genarp ill Björnsorp är drifsa. Villkor 12 I samband med a avloppsreningsverken i Genarp, Veberöd, Björnsorp och Dalby skall as ur drif och/eller modifieras och kopplas ill överföringsledningen skall en anmälan ske ill illsynsmyndigheen i god id innan ändringen genomförs. Kommenar: Villkore är uppfyll. Anmälningarna har ske i god id innan nedläggningen av samliga ovansående avloppsreningsverk. Veberöds ARV ersaes med en pumpsaion under 2016, och har därmed ine vari i drif under Eferlevnad av Naurvårdsverkes föreskrifer Konroll av usläpp har uförs enlig NFS 2016:6. Ruiner i verksamheen säkrar a föreskrifen följs, vilka beskrivis ill viss del under rubriken Egenkonroll. Provagningsfrekvensen är för de flesa paramerar högre än vad som krävs i föreskrifen. Analyserna uförs i huvudsak av ege eller andra ackredierade laboraorium. I bilaga 3 redovisas anal uagna prov med godkända analyser under åre. När de gäller SNFS 1994:2 är de framför all inom ramen för arbee med REVAQ som VA SYD säkersäller a föreskrifen följs. Uppgifer finns främs under rubrikerna Hanering av avvana slam respekive i emissionsdeklaraionen. Beakande av Allmänna hänsynsreglerna enlig 2 kap Miljöbalken Kunskapskrave Kunskapskrave illgodoses genom a VA SYDs medarbeare forlöpande delar i eerna och inerna ubildningar anpassa efer krav och behov. Alla medarbeare har en kompeensuvecklingsplan.

20 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Specialiskompeens finns på VA SYD eempelvis i kemikaliehanering, avfallshanering, mäning och provagning, REVAQ sam uppsröms- och nedsrömsarbee. Uöver dea informeras VA SYD genom branschidningar och omvärldsbevakning genom delagande i konferenser och olika forsknings- och uvecklingsprojek. Försikighesprincipen VA SYDs avloppsreningsverk syrs och övervakas med hjälp av e överordna övervakningssysem vilke minskar risken för drif- och processörningar. Reningsverke är bemanna på dagarna och under helger och näer finns de beredskap. För a säkersälla drifen finns de också drifsinsrukioner över anläggningen och förebyggande underhåll skös i e drif- och underhållssysem. Genom egenkonroll och regelbunden illsyn över anläggningen vidas de försikighesmå som anläggningen kräver. Ågärder för a förbära anläggningens och urusningens ekniska saus sker forlöpande och på e sådan sä a riskerna för evenuella sörningar och usläpp minimeras. Sammanage är den eknik som används för avloppsvaenbehandlingen allmän vederagen och kan anses uppfylla kraven på bäsa möjliga eknik. Riskanalyser genomförs regelbunde, se avsnie om riskvärdering under kapile om Egenkonroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade ankar och övrig förekommande flyande kemiska produker i dunk och fa förvaras invalla inomhus (gallerdurk över spillråg). Porabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvaenbrunnar med s.k. äingar och dagvaensyseme inom reningsverke är koppla ill våra dammar. Produkvalsprincipen Ruiner finns för a säkersälla a inköp, hanering och förvaring av kemiska produker har så lien effek på människor och miljö som möjlig, a kunskapen om de kemiska produker som används yrkesmässig ökar sam a miljöpåverkan från förvaringen och haneringen minimeras. Nya kemiska produker ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkerna regisreras i e verkyg för hanering av kemiska produker och säkerhesdaablad. Säkerhesdaablad för alla kemiska produker som används finns inlagda och uppdaeras auomaisk när leveranören gör förändringar. Hushållnings- och kresloppsprinciperna VA SYD arbear sändig för a minska energiförbrukningen. Dea sker eempelvis genom a de vid moderniseringsprojek as hänsyn för a minska energiförbrukningen och vid inköp av ny urusning och maskiner väljs urusning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Biogas används för framsällning av fordonsgas. Slamme är cerifiera enlig cerifieringssyseme REVAQ, vilke medför a slammes kvalie säkersälls. Slamme sprids i möjligase mån på åkermark. Härigenom nyiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnie om REVAQ under kapile om Egenkonroll och kapile om Uppsrömsarbee. Avfall källsoreras och omhänderas för åervinning, se vidare under avsnie Hanering av avfall. Ågärdsplan/saneringsplan Ågärdsplan Lund 2017 är framagen. De huvudsakliga syfe med ågärdsplanen är a minska mängden illskosvaen i ledningsnäe. Tillskosvaen orsakar källaröversvämningar, bräddningar och belasningar på pumpsaioner och reningsverk. I rapporen preseneras ågärdsförslagen som pågående, planerade, kommande eller poeniella. Ågärdsplanen ska årligen uppdaeras och revideras. Ågärdsförslagen ugör beslusunderlag för inveseringsbeslu. I Ågärdsplan Lund 2017

21 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk har ågärder för Lunds äor huvudsakligen agis fram. Ågärder preseneras även för Håsad och Dalby. Förbäringsågärder för övriga byar kommer a preseneras i framida årliga uppdaeringar av ågärdsplanen.

22 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Resula av mäningar och undersökningar Regn VA SYD har se fasa regnmäare inom Lunds kommun vilka koninuerlig mäer nederbörd, vå av dem är placerad inom Lunds äor. En av dessa regnmäare, den som benämns som Lund Norra, var på service under perioden maj.om. juli. SMHIs närms belägna saion finns i Lunds äor. I abell 2 redovisas uppmä nederbörd i Lunds äor under 2017, uppmä nederbörd på SMHIs saion i Lund redovisas som e referensvärde. Sörsa regne som föll över Lunds äor under 2017 var e regn med under vå års åerkomsid, regne föll den 14:e sepember har vari e mycke blö år med upp mo 30 % mer nederbörd än normal årsnederbörd Tabell 2. Uppmä nederbörd i Lund Månad Lund , SMHI (mm) Lund, SMHI (mm) Lund Norra, VA SYD (mm) Lund Södra, VA SYD (mm) Januari Februari Mars April Maj Service 32 Juni Service 103 Juli Service 62 Augusi Sepember Okober November December Summa Summan baseras på ursprungliga månadssummor med en decimal. Bräddningar på ledningsnäe På ledningsnäe i Lunds kommun finns 10 bräddpunker varav vå är försedda med mäning av bräddning ill Höje å. Nio av punkerna är belägna i Lunds sad och den sisa i Dalby. Den oala mängden avloppsvaen som brädda under åre i Lund har genom modellering sam mäning uppskaas ill ca 113 m 3. Inom Källbyverkes uppagningsområde kan bräddning även ske ill Dalbybäcken och ill Höje å. På ledningsnäe i Dalby, i Pumpvägen sra uppsröms de gamla reningsverke, har de enlig genomförda mäningar brädda ca 2500 m 3 ill Dalbybäcken under åre. Bräddning från pumpsaionerna i Genarp, Dalby och Sångby beräknas ill sammanlag ca 425 m 3 under 2017.

23 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Tabell 3. Bräddningar på ledningsnäe inom Källbys uppagningsområde Plas Anal bräddulopp Bräddvolym, m 3 /år Anal bräddningar Lunds sad Dalby Genarps pumpsaion Dalbys pumpsaion Sångby pumpsaion Summa Avloppsvaenflöde och belasning på anläggningen En uppskaning av vaenbalansen för avloppsreningsverke redovisas i abell 4. Andelen illskosvaen är ca 22 % vilke är en ökad andel jämför med Andelen illskosvaen är sark beroende av mängden nederbörd och grundvaennivån. Tabell 4. Vaenbalans för Källby avloppsreningsverk Typ av vaen Flöde (m 3 /år) Spillvaen Tillskosvaen inklusive dagvaen Toal mängd inkommande vaen Spillvaen anas mosvara renvaenförbrukningen Inkommande flöde och belasning på verke avseende BOD 7, P-o och N-o visas i abell 5. Ufall avsde godkända analyser för N-o, NH 4-N, P-o, BOD 7 och COD framgår av abell i Bilaga 3. Toalfosforanalys görs på dygnsprov isälle för på veckoprov. Vid av månadsmedelvärde och även årsmedelvärde as de hänsyn ill dygnsflöde och medelvärde blir således flödesproporionell. Tabell 5. Inkommande flöde och belasning Parameer Årsmedelvärde Summa 2017 BOD mg/l 2479 on COD-Cr 406 mg/l 4835 on P-o 5,6 mg/l 67 on N-o 44 mg/l 522 on NH4-N 32 mg/l 386 on Inkommande flöde m 3 /d m 3

24 Medelflöde (m3/d) VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Fakisk belasning i förhållande ill prognosicerad belasning Inkommande belasning ill Källby avloppsreningsverk och prognosicerad belasning år 2020 enlig senase illsånde från länssyrelsen daera avseende BOD 7, N-o sam P-o finns angivna i abell 6. Belasningen är beräknad med medelkoncenraioner och flöde från abell 5. Tabell 6. Prognosicerad belasning 2020 och fakisk belasning under 2017 BOD 7 (kg/d) N-o (kg/d) P-o (kg/d) Prognosicerad belasning * 1 580* 300* Fakisk belasning * Uan Dalby som förbehandlingsseg. Anal ansluna uppgick i februari 2018 ill personer (inklusive ansluna från Dalby, Genarp, Veberöd och Björnsorp). De innebär en ökning på 6817 personer jämför med februari Den uppmäa belasningen på kg BOD 7/dag med 70 g BOD/p, d ger personekvivalener (pe). Mäningen av BOD-belasning har en viss inneboende osäkerhe efersom anale provagningsillfällen är begränsa, analysosäkerheen är 20 %, och BOD-belasningen varierar beroende på idigare nederbörd sam flöde vid provagningsillfälle. Medelvärde för flöde sam anal personekvivalener i figur 5 visar a belasningen har variera år från år, men a den saka ökar på längre sik Belasning (pe) Medelflöde (m3/d) Belasning (pe) Figur 5. Medelflöde och belasning uryck som personekvivalener basera på 70 g BOD7/(pe, d) under Belasningen kan även beräknas uifrån inkommande kväve och fosfor. De genomsniliga föroreningsusläppe från en fysisk person i Sverige bedöms ill ca 12 g N/p, d och ca 2 g P/p, d. Belasning avseende N-o blir då pe (N) och för P-o pe (P). Maimal genomsnilig veckobelasning (ma gvb) har beräknas i enlighe med Naurvårdsverkes vägledning som kom hösen Den icke bofasa befolkningen på oal personer ugörs av ej manalsskrivna sudener, verksamheen på sjukhuse sam uriser. Den förvänade ökade

25 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk belasningen de närmase 5 åren har beräknas från kommunens prognos och uppskaas ill personer. Indusribelasningen ill Källby ARV är relaiv lien och uppskaas mosvara pe. Belasningen ill Källby ARV minskar under slue av sommaren, i övrig finns ingen beydande årsidsvariaion a beaka. Den summerade maimala veckobelasningen inklusive säkerhesmarginal beräknas ill pe. Usläpp ill vaen Årsmedelvärden och oala årsusläpp avseende BOD 7, COD-Cr, P-o, N-o och NH 4-N i ugående vaen från Källby avloppsreningsverk under 2017 visas i abell 7. Samliga årsmedelvärden undersiger kraven enlig villkoren. Under åre har enbar den ordinarie usläppspunken från damm 6 använs. Deekionsgränsen vid analys av BOD 7 är 3 mg/l och dea värde har undersigis under sörre delen av åre. Månadsmedelvärdena avseende BOD 7 var låga hela åre och årsmedelvärde blev 3,1 mg/l, jämför med rik-/gränsvärde på 10 mg/l (figur 6). Reningsgraden för BOD var 99 %. COD i ugående vaen har också lega under deekionsgränsen (30 mg/l) under sörre delen av åre. För a BOD 7 och COD från usläppspunken u från dammarna ska kunna mäas i filrera vaen får SS ine överskrida 150 mg/l enlig NFS 2016:6. Dea villkor är uppfyll vilke visas i figur 11. Usläppsvärdena för oalfosfor under åre (figur 7) visar a rik-/gränsvärde på 0,3 mg/l underskreds under hela åre. Både månadsmedelvärde och årsmedelvärde låg genomgående på haler under 0,2 mg/l. Ugående hal av oalkväve som årsmedelvärde var 6,8 mg/l (figur 8), vilke undersiger rikvärde på 10 mg/l i försa alernaive för uppfyllande av kvävekrav enlig NFS 2016:6. Reningsgraden, vilken uppgick ill 84 % är också beydlig högre än de 70 % som finns angive i de andra alernaive ill uppfyllande av kvävekrav i NFS 2016:6 (abell 7). Månadsmedelvärde för ammoniumkväve har lega under 3 mg/l under hela åre och årsmedelvärde blev 0,7 mg/l vilke är beydlig lägre än rikvärde (4 mg/l) (figur 9). Månadsmedelvärdena under perioden juni-ok underseg rikvärde 3 mg/l under hela perioden. Syremänadsgraden för ugående vaen preseneras som veckovisa medelvärden i figur 10. De villkorsgivna minimikrave på 60 % syremänadsgrad har ine undersigis under åre. Tabell 7. Ugående haler och mängder sam reningsgrad. Parameer Ugående hal årsmedelvärde (mg/l) Ugående mängd (on) Reningsgrad (%) BOD 7 3, COD-Cr P-o 0,13 1,5 98 N-o 6, NH 4-N 0,7 8,7 -

26 Toalfosfor (mg/l) BOD 7 (mg/l) VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 6. Månads- och årsmedelvärde för BOD7 i ugående vaen från Källby ARV under Röd linje markerar rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde. BOD analyseras på filrerade prover i enlighe med NFS 2016:6. 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 7. Månads- och årsmedelvärde för oalfosfor i ugående vaen från Källby ARV under 2017.

27 Ammoniumkväve (mg/l) Toalkväve (mg/l) VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som årsmedelvärde, alernaiv ill uppfyllande av krav för kväverening enlig NFS 2016:6 Figur 8. Månads- och årsmedelvärde för oalkväve i ugående vaen från Källby ARV under ,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde månadsmedelvärde jun-ok Rikvärde som årsmedelvärde Figur 9. Månads- och årsmedelvärde för ammoniumkväve i ugående vaen från Källby ARV under 2017 sam villkorsgivna rikvärden

28 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk % Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oc Nov Dec Jan Villkor för syremänadsgrad Syremänadsgrad ugående vaen damm 6, medelvärde vecka Figur 10. Veckomedelvärde för syremänadsgrad i ugående vaen från Källby ARV under Röd linje markerar de villkorsgivna värde. mg/l Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oc Nov Dec Jan Källby ARV, E6 u, SS Gräns för godagbar hal enlig NFS 2016:6 Figur 11. Dygnsvärden för suspenderade ämnen i ugående vaen från Källby ARV under Röd linje markerar gränsen för godagbar hal i ugående vaen från dammar enlig NFS 2016:6.

29 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Usläpp av mealler och andra föroreningar Uöver mäningar av reningsverkes radiionella usläppsparamerar har VA SYD vid e illfälle under åre låi analysera föroreningar enlig bilaga 1 ill Naurvårdsverkes föreskrifer (NFS 2016:8) om miljörappor och bilaga 2 ill Europaparlamenes och rådes förordning (EG) nr 166/2006. Triklormean (kloroform), rikloreen och erakloreen har uppmäs i inkommande men ine i ugående vaen från reningsverke. Vi har gjor anagande a ämnena har avdunsa ill luf och mängden redovisas i emissionsdeklaraionen. Basera på halerna i ugående vaen översiger även fluorid och nonylfenolrieoila röskelvärdena för rapporering. När de gäller mealler i ugående vaen ligger ugående mängder av krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink över röskelvärdena för rapporering i emissionsdeklaraionen. Dessa ar grundar sig på resula från den ordinarie usläppskonrollen (se bilaga 3). Förbiledning och bräddning på verke Vid hög nivå i inkommandekanalen flödar avloppsvaen ill regnvädersbassängerna, som är ujämningsvolymer. Dessa fungerar som försedimenering med slamskrapor på boen. Ifrån regnvädersbassängerna kan vane pumpas illbaka när flöde minska, och genomgår därefer ordinarie reningsseg. Om flöde översiger ca l/s förbileds vaen från regnvädersbassängerna direk ill kemisk rening. Vid erema högflöden kan e delflöde även förbiledas från regnvädersbassängerna ill damm 1. Sedan februari 2016 finns en flödesmäare insallerad för denna förbiledning, men inge flöde har regisreras under åre. I dammsyseme finns bräddningspunker ill Höje å från damm 1, 3, 4, 5 och 6. De förkommer således ingen bräddning av orena avloppsvaen direk ill recipienen. Konroll av flödesmäning och provagning Provagningsurusningen har fungera illfredssällande under åre. Kalibrering av de flödesmäare som används för inkommande och ugående vaen genomförs regelbunde av de föreag som leverera urusningen. Ingen kalibrering har genomförs under Hanering av avvana slam Toal producerades on röa och avvana slam vid Källby avloppsreningsverk under åre med en genomsnilig TS-hal av 21,6 % och GF-hal av 64,4 %. E krav för a cerifiera slam ska kunna användas på åkermark är a slamme hygieniseras innan de används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningar långidslagring i mins 6 månader. När slamme lagras ska de analyseras med avseende på salmonella. Analyssvare ska påvisa a ingen salmonella finns i slamme. Efersom spridningssäsongen ill sor del är i samband med vår- och hössådd har slam som produceras både under 2016 och 2017 spridis under åre. Toal har on slam spridis på åkermark under åre och inge av dea har spridis i Lunds kommun. Massbalans över hanerade mängder framgår av Tabell 8. Massbalansen sämmer ine hel. Förklaringen är a avdunsning sker under långidslagringen.

30 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Tabell 8. Massbalans över produkion och avsäning av avvana slam Lager, avsäning och produkion Mängd (on) Mängd (on TS) Ingående lager Värpinge Slamprodukion Spridning lanbruk (2016) års produkion) Spridning lanbruk (2017) års produkion) Jordillverkning 0 0 Ugående lager Värpinge Slamspridningen på åkermark har ske på fodergrödor, energigröda sam olika spannmålssorer. I en daabas redovisas all informaion kring användningen av akuella slamparier. Slammes sammansäning av näringsämnen och mealler har besäms genom proporionella månadsprov. Resulae av besämningen har sammanfaas i abell 9, i bilaga 3 och 6 sam i emissionsdeklaraionen. Gränsvärde för åkermarksanvändning (SFS 1998:944) överskreds med e månadsmedelvärde för kvicksilver under åre av 12 månadsprover. Tabell 9. Årsmedelvärde avvana slam och gränsvärden för åkermarksanvändning Parameer Årsmedelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde enlig SFS 1998:944 (mg/kg TS) Bly Kadmium 0,71 2 Kvicksilver 0,79 2,5 Krom Nickel Koppar Zink Moagning av eernslam Ca 400 m 3 slam har inkommi från Torna Hällesad ARV. Mängden moage slam från enskilda avlopp uppgick ill sammanlag m 3. En sammansällning över moage eernslam finns i abell 10. Beräknad andel oalkväve och oalfosfor som illförs avloppsreningsverke är för N-o ca 1,4 % av den oala kvävebelasningen sam ca 1,6 % av den oala fosforbelasningen, beräknad med en TS-hal på i medel 1,2 %.

31 Kemikalieförbrukning (on/år) VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Tabell 10. Mängd moage eernslam från avloppsreningsverk och enskilda avlopp Slammängd Volym (m 3 ) Torna Hällesad ARV Ca 400 Sepikankar 206 Enskilda avlopp Trekammarbrunnar Sluna ankar Minireningsverk 14 Förbrukning av kemiska produker Kemiska produker som ingår i verksamheen framgår av abellen i bilaga 4, nedan redovisas förbrukningen av de kemikalier som används i sörs usräckning. Fällningskemikalier För fosforfällning har 828 on Plusjärn S 314 från Feralco använs, vilke är i mindre än idigare re års användning (se figur 12). En del av förklaringen ill den lägre förbrukningen är a biologisk fosforavskiljning ske i sörre usräckning. Halerna av oönskade mealler i den använda järnkloriden är låga Plusjärn S 314 Figur 12. Användning av järnklorid Övriga kemikalier Användning av polymer och Nurio under de senase 5 åren visas i figur 13. För a förhindra svavelväeprodukion i ledningsnäe illsaes 69 on Nurio ill pumpsaioner. Användningen har minska i jämförelse med idigare år, dea på grund av a syrning av dosen kunna göras i sörre usräckning än idigare. För förjockning och avvaning av slam har 29 on Superfloc från Kemira använs som polymer. Polymeren levereras i pulverform och blandas sedan upp med vaen ill en lösning som kan doseras

32 Polymerförbrukning (on/år) Nurioförbrukning (on/år) VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk ill slamme. Under hösen esades en ny yp av polymer, Superfloc XD5301 som ge posiiva resula i förjockning och avvaning sam le ill minskad förbrukning Polymer Nurio 0 Figur 13. Användning av polymer och Nurio Köldmedia Vid verke finns e aggrega innehållande köldmedia som översiger 3 kg aggregae är dock avsäll idag. Energianvändning Elförbrukningen uppgick under åre ill MWh (abell 11). Den använda elenergin per personekvivalen (kwh/pe) var lägre under 2017 jämför med idigare år (figur 14). Fjärrvärmen uppgick ill MWh. Biogasprodukionen per personekvivalen under 2017 ökade jämför med föregående år, oal producerades N m 3 (figur 15). Den producerade biogasen säljs i försa hand vidare ill Krafringen för uppgradering ill fordonsbränsle. Toal uppgraderades kwh biogas ill fordonsgas under åre (abell 12). Den gas som ine kan as emo av Krafringen facklas; 2017 facklades Nm 3 vilke ugör 3,5 % av den producerade biogasen. Krafringen uvinner energi ur spillvane efer den kemiska reningen innan vane släpps ill dammarna. Under åre uvanns MWh från värmepumpen.

33 Elanvändning (MWh) VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Tabell 11. Energianvändning och energiprodukion Energislag Mängd El (kwh) Energianvändning Olja (kwh) 0 Fjärrvärme (kwh) Toal (kwh) Biogas (kwh) Energiprodukion Värmeåervinning ur spillvaen (kwh) Toal (kwh) Tabell 12. Fördelning av energi i producerad biogas Meanhal 62,5 % Nm 3 rågas kwh Fordonsgas Toal nyogjord biogas Förluser (fackling) Producerad biogas Elanvändning (kwh/pe) Elanvändning (MWh) Elanvändning (kwh/pe) Figur 14. Årlig elanvändning på Källby ARV 2013 ill 2017

34 Gasprodukion (N m3) VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Gasprodukion (m3/pe) Gasprodukion (N m3) Gasprodukion (m3/pe) Figur 15. Årlig gasprodukion på Källby ARV 2013 ill Hanering av avfall Mängden farlig avfall och övrig avfall som uppkommi från verksamheen under åre redovisas i bilaga 5 uppdela på olika avfallsslag. Verksamheen på reningsverken har ine ransporera någo farlig avfall u från anläggningarna under åre. Inom anläggningarna finns kärl och behållare avsedda för farlig avfall. Farlig avfall avropas ill SYSAV när kärlen är fulla. Övrig avfall, sand och rens framgår också av bilaga 5. Luk Inga klagomål på luk har inkommi under åre. Bullermäning Ingen bullermäning har genomförs och inga klagomål har inkommi under åre. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförs på Källby avloppsreningsverk under åre. Periodisk undersökning ufördes senas och näsa kommer a uföras under våren 2018.

35 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Recipienkonroll Recipien ill Källby avloppsreningsverk är Höje å som mynnar u i Öresund, vaenförekoms Höje å: Önnerupsbäcken-källa. Enlig den senase bedömingen bedöms den ekologiska sausen som oillfredssällande på grund av påvä-kiselalger och fisk. Gränsvärden för kvicksilver och polybromerade difenylerar (PBDE) överskrids i alla Sveriges yvaenförekomser på grund av amosfärisk deposiion. Dea medför a samliga yvaen i Sverige klassificeras ill uppnår ej god kemisk saus med avseende på kvicksilver och PBDE. Dessa gränsvärden överskrids även i Höje å vilke ger ej god kemisk saus. Höje ås kemiska saus uan överall överskridande ämnen är god. En samordnad recipienkonroll sker i Höje å inom ramen för Höje å vaenråd där VA SYD är medlem. Under åre har Ekologgruppen i Landskrona ansvara för konrollen som besår av både fysikaliska och kemiska paramerar, mealler och boenfauna. I konrollprogramme finns 14 provpunker i Höje å och dess biflöden, varav en är belägen sra uppsröms reningsverke och en sra nedsröms. Årsrappor för recipienkonrollen 2017 färdigsälls under våren 2018.

36 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Ågärder som genomförs under åre Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner Ledningsnä VA SYD arbear med a så effekiv som möjlig lösa vaen- och avloppsfrågorna inom verksamhesområdena oberoende av kommungränser. E omfaande förbäringsarbee med a cenralisera avloppsvaenhaneringen i Lunds kommun pågår. De långsikiga måle är a minimera anale avloppsreningsverk för a skapa de bäsa förusäningar för avloppsreningsprocessen. Samidig pågår e inensiv arbee för a ureda förbäringsågärder på ledningsnäe uifrån de krav som illsynsmyndigheen säller på kommunens reningsverk. Under åre har VA SYD invesera i olika förnyelse- och förbäringsågärder sam nyläggningar på Lunds kommuns ledningsnä. Toal har de resulera i meer spillvaenförande ledningar och meer dagvaenledningar i förnyelse- och förbäringsprojek. Spårvägen Spårvägen Lund är en sasning på hållbar sadsuveckling och framida kollekivrafik. Enlig idplanen ska infrasrukuren så färdig under våren 2019 med rafiksar I de cenrala delarna av Lund pågår de nu många förberedande arbeen. Ledningar flyas, förbäras och förnyas. Under 2017 har följande ledningar förnyas och förbäras. Vid Clemenorge har av spillvaenledning 25 meer förnyas och i Laureniigaan har 286 meer spillvaenledning förbäras (uppdimensioneras). Allégaan i Dalby Krafringen byggde u si fjärrvärmenä i Allégaan i Dalby. I samband med dea passade VA SYD på a förlänga sin dagvaenledning och förnya vaenledningsnäe i Allégaan. Projeke omfaade nyanläggning av 30 meer vaenledning och 40 meer dagvaenledning. Dea medför a fasigheen där ingshuse ligger kommer a kunna separeras vilke medför mindre mängd dagvaen ill avloppsreningsverke. Pumpsaioner Under åre har pumpurusningen i alla pumpsaioner för avloppsvaen ses över och ågärder vidagis vid behov. Två av pumpsaionerna; VVL sam SRL, har i sin helhe byggs om och moderniseras och möjlighe ill inkoppling av mobil reservkrafsaggrega har insalleras. Avloppsreningsverk Uöver de regelbundna underhålle uförs även sörre moderniseringsprojek i de delar av anläggningen där de bedöms nödvändig. Verke är uppbygg med flera parallella enheer för respekive delfunkion vilke medför a de förebyggande underhålle normal kan genomföras på e sådan sä a erforderliga avsängningar ine medför väsenlig försämra reningsresula eller sörningar på verke i övrig. Under åre har e anal underhållsarbeen/moderniseringsprojek genomförs. Dessa sammanfaas i abell 13.

37 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Tabell 13. Underhållsarbee på Källby avloppsreningsverk under 2017 Anläggningsdel Akivie Daum Mellansed. Bioseg 1-2 Renovering av drivning och skrapor. Juli Biolinje 3 Nya lufflödesveniler sam ny avsängningslucka. Ombyggnad för syrning av recirkulaionsflöde Augusi-sepember Gasbehandling Ny fackla insallerad December okober 2017 Dalby ps Ny syrning för unyjande av ujämningsbassänger mars-sepember Källby Ny pumpövervakning för säkrare drif Januari-december Bioseg 3-4 Nya blåsmaskiner Februari mars 2018 Slambehandlingen Modernisering; nya värmevälare, ermofil röning, bäre slamhanering Modernisering av slambehandlingsanläggningen Syfe med moderniseringen, som påbörjas under 2016 och som forsa under 2017 och ska avsluas 2018, är a höja kapacieen på röningsprocessen genom ermofil-mesofil röning och skapa en god och säker drif. Behandlingen av primär- och överskoslam ska förbäras så a slamrecirkulaionen illbaka ill reningsprocessen minskar beydlig och belasning av rökammaren ska kunna syras på e opimal sä. Under 2017 har upphandling och dealjprojekering genomförs. Ombyggnad och drifsäning sker under Ny fackla En ny fackla är monerad och drifagen under I den nya facklan är kapacieen ökad och den har placeras på illräcklig avsånd från den krafledning som går över reningsverksområde. Nya blåsmaskiner, bioseg 3-4 Ubye av blåsmaskiner i biolinje 3 och 4 har påbörjas under Upphandlingen genomfördes och förberedande arbee påbörjades i byggnaden. De nya blåsmaskinerna är energieffekivare och har högre kapacie för a kunna bidra med redundans ill de lufade processerna. Ågärder med anledning av drifsörningar eller olyckor Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. Under åre har uryckningar gjors ill oal 43 miljöincidener i samliga medlemskommuner, varav 11 i Lund. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsni Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Anmälda drifsörningar mm. sam vidagna ågärder under åre åerfinns i abell 14.

38 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Tabell 14. Anmälda drifsörningar mm. under 2017 Daum VA SYDs dnr Drifsörning mm. Vidagna ågärder /01665 Bräddning vid pumpsaionen STL i Sångby kl pga e planera srömavbro som näoperaören ine informera VA SYD om. För a förhindra a de inräffar igenom ska näoperaören konakas för a de ska infomera rä enhe på VA SYD innan kommande srömavbro så a vi kan köra u reservkraf. Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö Ledningsnä VA SYDs miljöberedskap är ill för a skydda avloppsreningsverk, ledningsnä och recipiener inom vår verksamhesområde mo usläpp av olika slag. Vi samarbear med räddningsjänsen och vid sörre usläpp konakas miljöförvalningen. Vid akua usläpp kan VA SYD biså med kunskap och en för ändamåle väl urusad miljövagn för a soppa flöde från serviser, ryckavlopp och huvudledningar sam a kunna samla upp, a prover och omhändera föroreningar för a förhindra forsa spridning. Avloppsreningsverk För a förhindra avvikelser bedrivs e koninuerlig arbee med förebyggande underhåll vid Källby avloppsreningsverk och ruiner finns för nödlägen. Sörre underhållsågärder beskrivs under sycke Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner. För a upprähålla nödvändig kompeens genomgår personalen koninuerlig erforderliga ubildningar. Under hösen 2016 hade Räddningsjänsen Syd illsyn vid de reningsverk inom VA SYD som producerar biogas. De noerades avvikelser på gasledningarna avseende briser i svesförbanden. Under 2017 har svesfogar på gasledningar inveneras och e komposimaerial har lags på de fogar där risk för gasläckage förelåg. Inför 2018 har också inveseringsprojek iniieras där alla gasledningar på reningsverke ska byas u för a säkersälla drifsäkerheen. Under 2017 har också de brand- och gaslarmsysem som finns i alla byggnader på reningsverke kopplas ill Räddningsjänsen som därmed får e larm direk om brandlarme löser u. Konorsbyggnaden är dock undanage, där finns enbar lokala brandvarnare. Ågärder för a minska energianvändningen VA SYD arbear akiv för a minska elförbrukningen för hela verksamheen och a använda el som är producerad på e miljömässig bra sä. E avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Från och med 2014 har alla anläggningar inom VA SYD el av Bra Miljöval. All elkraf som köps in under åre är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el ill 100 %, med noll eller minimal mängd koldioidusläpp i produkionsskede. E av VA SYDs resulamål är a energianvändningen vid avloppsreningsverken ska minska med 1 % per år ros öka anal ansluna personer. Energiförbrukning är också e uvärderingskrierierna vid upphandling av ny urusning.

39 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Under åre har nedansående energibesparande ågärder genomförs vid avloppsreningsverke. Tabell 15. Energibesparande ågärder 2017 Ågärd Beskrivning Ubye av blåsmaskiner, KAB3-4 De nya blåsmaskinerna är mer energieffekiva Under åre har de ine uförs några projek med enskil syfe a minska energianvändningen. Dock har idigare års projek ge uslag på energiförbrukningen som minska, ros öka anal ansluna personer. Ågärder för a ersäa kemikalier Användningen av kemiska produker är begränsad och ugörs framförall av produker för fällning och flockning. Kemikalierna som används har anses vara de bäsa kemikalierna ur miljösynpunk i kombinaion med a de ger önska reningsresula vid behandlingen av avloppsvane. Opimering av illförd mängd kemikalier konra usläppsresulae är e koninuerlig pågående arbee. Ågärder för a minska mängden avfall A minska mängden avfall är e sändig pågående arbee. En sor del av avfallsmängden på avloppsreningsverken ugörs av rens, dvs. skräp som avskiljs i den mekaniska reningen. För a minska mängden rens har olika informaionskampanjer genomförs under åre. Likaså har e sor anal sudiebesök på reningsverken och ubildningar på Kreseum genomförs. Forskning och uveckling Biologisk fosforrening Under hösen har processen i en av biolinjerna ändras för a särskil gynna den biologiska fosforreningen. I försökslinjen har fosforredukionen öka, men efersom en del av denirifkaionsvolymen krävs ill den biologiska fosforreningen isälle är den ugående kvävehalen någo högre i försökslinjen jämför med refenslinjen. Försöke forgår under 2018 och kommer a uvärderas.

40 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Sommarprojek om slamhydrolys På Källby ARV finns vå graviaionsförjockare för primärslam respekive överskosslam, och i dem sker en slamhydrolys som ger inern kolkälla ill kvävereningen. Under 2018 kommer rejekvane från avvaning av uröa slam a börja lagras i den redje graviaionsförjockaren, och då uppkommer möjlighe ill a dosera in rejekvaen ill slamförjockarna. Under sommaren genomfördes e projek där en suden undersöke om hydrolysen kan förbäras genom illsas av rejek. Försöken visade a illsas av rejekvaen ökar hydrolyshasigheen främs för överskosslam, och a meoden är lovande a esa i fullskala. Uppsrömsarbee Ansluna verksamheer Arbee med begränsning av usläpp ill reningsverken från ansluna eller nyillkommande verksamheer sker främs genom a VA SYD delar vid verksamheernas illsånds- och anmälningsärenden enlig miljöbalken. Under åre har 4 yranden avges rörande verksamheer som ligger inom Källbys verksamhesområde. Under åre har 2 verksamhesbesök gjors inom uppagningsområde ill Källby avloppsreningsverk. Dialog sker med olika yrkesmässiga verksamheer angående illåna/oillåna usläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvaenkvalie. Tilläggsbesämmelser ill ABVA beskriver de krav som sälls på avloppsvaen från yrkesmässiga verksamheer. E digial verkyg, EnvoMap, används för karläggning av verksamheer med usläpp av processvaen som kommer in ill reningsverken i VA SYDs uppagningsområde. Verksamheerna konakas med krav om a lägga in sina kemikalier i EnvoMaps kemikaliesysem. Om verksamheerna har ufasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga får de e brev med krav på ufasning från de kommunala avloppe. Under åre har 3 verksamheer med oal 4 ufasningsämnen idenifieras i uppagningsområde ill Källby. Begäran om handlingsplan för ufasning har skickas ill verksamhesuövarna. Hiills har 2 ämnen fasas u och för de andra 2 undersöks alernaiv. Allmänheen Informaion ill allmänheen och särskilda målgrupper är en vikig del av VA SYDs uppsrömsarbee. Kommunikaionsarbee under 2017 innehöll bland anna: Informaionsblade Hållbar har gå u regelbunde ill VA SYDs kunder, med ips om hur man hanerar vaen och avfall på e hållbar sä. En läsvärdesmäning i slue av 2016 visade a kännedomen är mycke hög, flerale har e posiiv inryck och ycker a innehålle är rovärdig. Näsan 7 av 10 svarar a de är beredda a ändra sina vardagliga ruiner för a värna om miljön. Regelbunden kommunikaion av uppsrömsinformaion via vår webbsida och sociala medier, som Facebook och Twier. Vi når allmänhe och andra specifika målgrupper via regelbunde pressarbee med pressmeddelanden, blogg och nyheer. E eempel på arbee är en specifik videokampanj VA SYD gjorde illsammans med Sven Melander på Facebook, som gav sor uppmärksamhe. Filmen från Källby avloppsreningsverk där vi praar om vad man ska egenligen ska spola ner i avloppe har visas gånger och filmen när Sven delar u feraar i Lund har visas gånger.

41 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Arbee med och delagande i Svensk Vaen-kampanjer e i samband med Sora bilväarhelgen och Världsvaendagen under våren och Världsoaledagen under hösen Fokus på fe i ledningarna, som orsakar sora problem. Under 2017 delade vi u över feraar ill allmänheen för a hjälpa människor a hanera fee rä och lyfa frågan. Delagande och arrangemang av olika akivieer för a lyfa uppsrömsfrågor och miljöfokus på e Malmöfesivalen, Gifkonferensen i Eslöv, Borgeby Fäldagar sam så värd för sudiebesök på Klagshamns avloppsreningsverk vid Envisys vårmöe Kreseum är namne på VA SYDs pedagogiska verksamhe som bedriver uppsrömsarbee för framförall lärare och skolelever. Den pedagogiska verksamheen besår av Kreseum - kreslopp och kunskapscenrum, Hyllie vaenpark, skolbesök på någo av våra avloppsreningsverk och kreseum.se Under 2017 hade Kreseum kreslopp & kunskapscener ca besökare. Hälfen av dessa var skolelever med lärare. Under säsong kör vi guidade urer för skolelever på våra avloppsreningsverk. På grund av byggarbee och schakning har vi säng för skolbesök på Ellinge under hösen 2017 och våren Dea gäller även Sjölunda där vi avvakar a a emo skolelever ills ombyggnad är färdig. Tros a Ellinge vari säng för skolbesök under hösen 2017 har oala anale besökare öka från år ill år på våra verk. Under åre har över 1300 personer vari på sudiebesök på någo av våra avloppsreningsverk. Under 2016 började VA SYD blir mer akiv i Smar mae då Kreseum numera represenerar VA SYD på akuell workshop i någon av medlemskommunerna. Högsadieskolor kan boka Smar mae, som arrangerar halvdagar med presenaion och handledning av maemaikprobelm från olika verksamheer där VA SYD är en samarbesparner. Under 2017 har vi mö ca 679 elever i åk 8 & 9 under arrangemang Smar mae. Under 2016 genomfördes e piloprojek där Kreseum arbeade med Rosengårdsskolan parallell med e sörre grävarbee där dricksvaenledning byes u längs Von Rosensväg. I samverkan med projekledare för bye av dricksvaenledningen användes projeke som e pedagogiska illfälle a lära om vaen i vår sad, vilka arbear med vaen och syfe var a göra eleverna ill ambassadörer för VA SYDs arbee med dricksvaenledningen. Uvärderingen är posiiv och eleverna urycke solhe a kunna lära familjen där hemma vad som var på gång i gaan. Piloprojeke preseneras på Vaensämman maj 2018.

42 VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk Föreckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Tekniska uppgifer Källby avloppsreningsverk Pumpsaioner och bräddvaenmagasin i Lunds kommun Sammansällning av vaen- och slamanalyser Föreckning över kemiska produker använda i drifen Föreckning över farlig sam övrig avfall Meallhaler i avvana slam Emissionsdeklaraion

43 Bilaga 1 Tekniska uppgifer Källby avloppsreningsverk Anläggningsdel Uppgif Enhe Förbehandling Galler anal 2 med 6 mm spalvidd s Rensvä anal 1 s Sandfång anal 4 s volym 620 m3 Försedimenering anal 12 s ya m2 volym m3 Bräddvaenbassänger anal 3 s ya 990 m2 volym m3 Biologisk behandling Lufningsbassänger anal volym s linjer m3 Biosedimenering anal 18 s ya m2 volym m3 Eferbehandling Flockning anal volym s m3 Kemsedimeneringsbassänger anal 12 s ya m2 volym m3 Biodammar anal 6 s ya m2 volym m3 Slambehandling Förjockare anal ya volym s m2 m3 Mekaniska förjockare anal 2 s kapacie 350 kg TS/h 650 kg TS/h Rökammare anal 2 s volym m3 Cenrifuger anal 2 s kapacie 1 * 10 m3/h 1 * 20 m3/h Gasklocka anal 1 s volym 510 m3

44 Bilaga 2 Pumpsaioner och bräddvaenmagasin i Lunds kommun Lunds pumpsaioner Psn Adress Larm P1 Larm P2 Larm P3* Larm hög nivå Larm nödavlopp Reservkraf Recipien nödavlopp VÄL Höje å vägen X X X Nej - VVL Badarevägen X X X Nej Höje å KLL Badarevägen X X X X Anslun. för mobil aggrega GAL Skiffervägen X X X X Anslun. för mobil aggrega Höje å Dagvaen SRL Sora Råby Byaväg X X X X Nej Damm HAL Hasslanda Sydösra vägen X X X Anslun. för mobil aggrega - MAL Malab IV X X X Nej Dagvaen ANL Lunvägen efer 14 X X X X Nej Mosse VALÖ Kävlingevägen X X X X Anslun. för mobil aggrega Dike VALV Bakom kyrkan på Kävlingevägen X X Nej Dike STL Sångby, idrosplasen vid vändplas X X X Anslun. för mobil aggrega Dagvaen SVL Sångby Väser X X X Nej Dagvaen SPL S. Larsparken Ine överagen av VA SYD SLL Värpinge slamplaa X -

45 Bilaga 2 DAA f.d. Dalby ARV X X X X X Ja Uj.bassäng dike DAD Dalbackavägen, Dalby X X X X Anslun. för mobil aggrega Dike HOD Indusrigaan vid Hosabjer, Dalby X X X X Nej Dagvaendamm SKG Skogsmannavägen, Genarp X X X X Nej Risen OMG Fd Genarp ARV X X X X X Ja Höje å BJB Fd Björnsorps ARV X X X X X Ja Höje å LJVA Lilla Japan, Veberöd X X X X Ja PAVA Fd Veberöds reningsverk X X X X X Ja Veberödsbäcken VIV Videvägen Veberöd X X X X Nej Dagvaen, Klingarån FRV Vildrosvägen Veberöd X X X X Nej VVV Villavägen Veberöd X X Nej Dagvaen, Veberödsbäcken Infilraionsbrunn, om denna ine räcker ill: u på en slän IDV Idalavägen Veberöd X X X X KGV Kärleksgaan Veberöd X X X X Anslun. för mobil aggrega Anslun. för mobil aggrega Dagvaen, Veberödsbäcken Dagvaen LÖV Lökvägen, Veberöd X X X X Nej Dagvaen *) I sörre pumpsaioner finns 3 pumpar, alla har e larm koppla. Lunds pumpsaioner, ansluna ill T Hällesads reningsverk Psn Adress Larm P1 Larm P2 Larm hög nivå Larm nödavlopp Reservkraf Recipien nödavlopp THD Torna Hällesad X X X Larm näborfall Nej -

46 Bilaga 2 Lunds dagvaenpumpsaioner Psn Adress Larm P1 Larm hög nivå Larm bräddning Reservkraf Bräddpunk Tillhör ÖTLd Spelmansv-Musikanv Lund TF Lund FJLd Fjelierondellen mo Nova Lund TF Lund DHLd Dag Hammarskjöldsv-cykelbanan Lund TF Lund TRLd Trollebergsv vid Konsum Lund TF Lund STLd Vid saionen, cykelparkeringen Lund TF Lund HALd Hardebergaspåre-Lundalänken Lund TF Lund GELd Geingev-lilla rondellen, ridhuse Lund TF Lund ANLd Skanskav-vid Neo Lund TF Lund SMLd Lundalänken under korsning med Tornav Lund TF Lund NÖLd Nöbbelövs byväg inill järnväg Lund TF Lund GULd Gunnesbo saion-jakmarksg Lund TF Lund KALd Kaprifolv vid järnvägen Lund TF Lund NOLd Norra gränsvägen Lund TF Lund RÅLd Råbyvägen Lund TF Lund ERLd E22-Råby ungdomsvårdskola, Lund Lund TF Lund SÖLd Södravägen- Mellanvångsvägen,Lund Lund TF Lund

47 Bilaga 2 CNLd Plogfåran-Fjelievägen vid Ma Nova Lund Lund TF Lund RVSd Revingevägen, S Sandby Lund TF Lund Lunds pumpsaioner bräddmagasin sam LPS-anläggningar Psn Adress Larm P1 Larm hög nivå Larm bräddning Reservkraf Bräddpunk JÄL Södravägen vid Järnåkraskolan, Lund X Dagvaen PLL Planegaan, Lund X X X Dagvaen TAL Tage Erlanders väg, Lund X Dagvaen LPS Sångby Kyrkby 42 s Barkfiler Sångby

48 Bilaga 3 Sammansällning av vaen- och slamanalyser Vaenanalyser Vaenanalyser uförda på Källbylaboraorie och Vaenlaboraorie Anal prov och yp 2 Inkommande vaen Ugående vaen Usläppa mängder Prov under de.gräns Medelvärde (mg/l) Anal prov och yp 2 Prov under de.gräns Medelvärde (mg/l) BOD 7 97 dp dp 46 3,1 37 on COD Cr 24 vp vp on Toal-P 353 dp - 5,6 333 dp - 0,13 1,5 on Toal-N 353 dp dp - 6,8 81 on NH4-N 305 dp dp - 0,7 8,7 on Aluminium 12 vp - 0,47 12 vp 7 0, kg Järn 12 vp - 0,86 12 vp - 0, Kg Bly 12 vp 3 0, vp 11 0, ,6 kg Kadmium 12 vp 1 0, vp 12 e.d 3 e.d 3 kg Kobol 12 vp 2 0, vp 3 0,0006 7,1 kg Koppar 12 vp 1 0, vp 11 0, kg Krom 12 vp - 0, vp 3 0, ,9 kg Kvicksilver 12 vp 6 0, vp 11 0, ,35 kg Nickel 12 vp - 0, vp - 0, kg Silver 12 vp 6 0, vp 9 0, ,76 kg Zink 12 vp - 0, vp - 0, kg Arsenik 12 vp 12 e.d 3 12 vp 12 e.d 3 e.d 3 kg Mangan 12 vp - 0, vp - 0, kg 1 Usläpp mängd ugår från fakisk uppmäa värden sam e anagande om halva deekionsgränsen när de finns åminsone e värde över deekionsgräns. 2 dygns- (dp) och veckoprov (vp) 3 e.d= ej deekera i någo av de analyserade proverna under åre.

49 Bilaga 3 Ufall av anal godkända analyser på Källbylaboraorie under åre Månad TOT-N INK TOT-N UTG NH4-N INK NH4-N UTG TOT-P INK TOT-P UTG BOD 7 INK BOD 7 UTG COD UTG (veckoprov) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Summa

50 Bilaga 3 Slamanalyser Slamanalyser uförda på Vaenlaboraorie Parameer Enhe Anal prov och provyp Medel värde Ma- värde Anal värden över gränsvärde SFS 1998:944 Mängd kg/år ph 12 samlings- 8,2 8,6 - - Torrsubsans % prover. 21,6 23, Glödgn.förlus % av TS samliga 64,4 68, Toal-N 1 mg/kg TS paramerar Toal-P 2 mg/kg TS NH4-N mg/kg TS Kalcium mg/kg TS Silver mg/kg TS 1,7 2, ,9 Bly mg/kg TS >100 34,2 Kadmium mg/kg TS 0,71 0,98 0 >2 1,2 Koppar mg/kg TS > Krom mg/kg TS >100 35,0 Kvicksilver mg/kg TS 0,79 1,3 0 >2,5 1,4 Nickel mg/kg TS >50 33,1 Zink mg/kg TS > Arsenik mg/kg TS 4,7 5, ,2 Nonylfenol mg/kg TS 9 9, ,5 PAH mg/kg TS 8 1,4 1, ,4 PCB mg/kg TS 10 0,02 0, ,04 1 Kjehldahl-N 2 Uppsluning med kungsvaen

51 Bilaga 4 Föreckning över kemiska produker använda i drifen Användning Typ och fabrika Mängd on/år Övrig informaion Fällning/flockning Järnklorid Plusjärn S Polymer Slambehandling Superfloc 8396 Polymer Superfloc XD Bye av polymer under åre Ledningsnä Nurio 69 Dalby, Veberöds och Genarps pumpsaioner

52 Bilaga 5 Föreckning över farlig sam övrig avfall Farlig avfall Under åre har inge farlig avfall lämna Källby Övrig avfall Avfallsslag Mängd (kg) Transporör Gallerrens Akka-FRAKT Sand LRV Brännbar avfall LRV Brännbar hushållsavfall 1) LRV Pappersförpackningar inkl karong 1) LRV Plas, hårda 1) 312 LRV Plas, mjuka 1) 280 LRV Papper, konor 1) 182 LRV Glas, färga och ofärga 1) 832 LRV Trä, måla/limma LRV Trä, obehandla, omåla LRV Elekronik, blanda 893 LRV Maavfall 1) LRV Meallförpackningar 1) 182 LRV Ljuskällor 30 LRV 1) Basera på kärles sorlek och anal hämningar (schablon)

53 Meallhaler i avvana slam Bilaga 6

54 Bilaga 6

55 Bilaga 6