Miljörapport Granskär Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Transkript

1 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun

2 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 2 (24) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Tedel 2016 års miljörappor Verksamhesbeskrivning Tillsånd Anmälningsärenden besluade under åre Andra gällande beslu Tillsynsmyndighe Tillsåndsgiven och fakisk produkion Gällande villkor i illsånd Naurvårdsverkes föreskrifer SNFS 1990:14 och SNFS1994: Kommenerad sammanfaning av mäningar, beräkningar m.m Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner Ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor mm Ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi Ersäning av kemiska produker mm Avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa Miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar Bilageföreckning Bilaga 1: Processchema Granskär avloppsreningsverk Bilaga 2: Emissionsdeklaraion Bilaga 3: Recipienkonroll för kusområde uanför Söderhamn och Ljusne 2015, Ljusnan-Vonans Vaenvårdsförbund

3 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 3 (24) Grunddel Uppgifer om verksamhesuövaren Verksamhesuövare Söderhamn NÄRA AB Organisaionsnummer Uppgifer om verksamheen Anläggningsnummer Anläggningsnamn Granskär avloppsreningsverk Posnummer Or Söderhamn Besöksadress för anl. Kungsgaan 42 Fasighesbeeckningar Granskär 4:12 (Borg 4:61) Kommun Söderhamn Huvudverksamhe och verksamheskod (Rening av avloppsvaen) Sidoverksamheer och verksamheskoder (Mellanlagring av avfall) Tillsynsmyndighe Kommun Miljöledningssysem I enlighe med ISO (ej cer.) Koordinaer Länk ill anläggningens hemsida hp://soderhamnnara.se/ Konakperson för anläggningen Namn Amanda Seen Telefonnummer E-posadress amanda.seen@soderhamnnara.se Gau-/boadress Bo 94 Posnummer Posor Söderhamn Juridisk ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörappor Namn Monica Granlund Telefonnummer E-posadress monica.granlund@soderhamnnara.se Gau-/boadress Bo 94 Posnummer Posor Söderhamn

4 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 4 (24) Tedel 2016 års miljörappor Anläggningsnamn Granskär avloppsreningsverk Anläggningsnummer Verksamhesår Verksamhesbeskrivning 4 1. Korfaad beskrivning av verksamheen sam en översiklig beskrivning av verksamheens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som ske under åre ska anges. Kommenar: De bör vara illräcklig a beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom a.e. ange a påverkan ugörs av usläpp ill luf, usläpp ill vaen, buller, luk, avfall, påverkan genom produker eller genom illverkade produker eller genom a produkionen kräver en sor insas av energi, råvaror eller omfaande ransporer. Granskär avloppsreningsverk (ARV) ar emo avloppsvaen från Söderhamns äor sam äorerna Söderala, Norrala, Kungsgården och Skärså. Avloppsvane pumpas via 45 avloppspumpsaioner sam via självfallsledningar. Avloppsreningsverke besår av mekanisk-, biologisk- sam kemisk rening genom eferfällning med aluminiumsulfa (AVR). Avskilj slam förjockas och avvanas mekanisk i cenrifug. Sedan är avloppsreningsverke kompleera med en våmarksanläggning. Se bilaga 1 för processchema. Drif av avloppsreningsverke sker med el och uppvärmning sker ill sörsa del med hjälp av fjärrvärme. Transpor av avvana slam sker under en dag per vecka, 4 5 ransporer, ill Långå avfallsanläggning i Söderhamn, där slamme komposeras. Den komposerade produken används som sluäckningsmaerial inom avfallsanläggningen. Gallerrense som väas och pressas klassificeras som brännbar maerial och hämas via normal avfallshanering en gång per vecka. Fällningskemikalie ransporerades fem gånger ill avloppsreningsverke under Granskär ARV är beläge i ukanen av Söderhamn äor och inga bosäder finns i dess omedelbara närhe, däremo finns de arbesplaser alldeles inill. Alla 14 sedimeneringsbassänger, lufningsbassängen, akiveringsbassängen sam flockningskamrarna är placerade uomhus och är ej överäcka. Dea medför a aerosoler går direk u i lufen och lukande ämnen illförs närmiljön. Sommarid då avloppsvane är varmare kan lukproblem uppså. Usläpp av lukande ämnen kan också ske från inloppspumpsaionen och sandfångsbyggnaden. Frånlufen från inloppspumpsaionen saknar rening medan frånlufen från sandfångsbyggnaden sam slambyggnaden renas i e komposfiler. Recipien för ugående behandla avloppsvaen från Granskär våmark är Löåns ulopp i Söderhamnsfjärden. Fram ill var recipienen Söderhamnsån. På grund av a boen vid dåvarande usläppspunk och en sräcka nedsröms var mycke påverkad av usläppen från avloppsreningsverke anlades våmarken. Dea medförde a usläppspunken flyades 750 m nedsröms den idigare punken.

5 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 5 (24) Förändringar som ske under åre: Från och med 2016 har den webbaserade jänsen Byggdagboken börja användas för digial hanering av VA-anläggningarnas drifdagböcker, journaler sam uppföljning av egenkonroll. I mien av februari byes fällningskemikalien AVR u mo ALG, som också är en form av aluminiumsulfa. ALG är dricksvaenklassad och har också högre löslighe än AVR vilke minskar risk för igensäning i slangar ec. Aluminiumhalen i ALG är högre än i AVR vilke bör kunna leda ill lägre dosering. Vid inloppspumpsaionen har vå av re pumpar ersas av nya och nya frekvensomformare ill samliga pumpar insallerades. Under maj månad ufördes e spårämnesförsök i en av dammlinjerna i Granskärs våmark. Syfe med försöke var a undersöka om dammarnas funkion med avseende på uppehållsiden försämras på grund av igenväning. Försöke visade på a uppehållsiden var lägre än förväna. För a förlänga uppehållsiden ska ågärder för a bäre nyja hela volymen i dammarna a uföras. Spårämnesförsök för den andra dammlinjen skall förs genomföras innan ågärderna genomförs. Jusering av syrning av ugående provagare flödessyrd genomfördes i december. 2. Tillsånd 4 2. Daum och illsåndsgivande myndighe för gällande illsåndsbeslu enlig 9 kap. 6 miljöbalken eller mosvarande i miljöskyddslagen sam en kor beskrivning av vad beslue eller besluen avser. Kommenar: Beslusmeningen i beslue om illsånd kan.e. anges. Villkor för verksamheen bör endas redovisas under punk 9. Daum: Beslusmyndighe: Beslue avser: Länssyrelsen Gävleborg Tillsånd enlig Miljöskyddslagen Länssyrelsen Gävleborg, Miljöprövningsdelegaionen Beslu om ändrade villkor Länssyrelsen Gävleborg Yrande avseende ändrad usläppspunk efer våmark Länssyrelsen Gävleborg Yrande avseende framsällan om a leda dagvaen uanför våmarken Länssyrelsen Gävleborg Meddelande angående olkning av beslu Miljöprövningsdelegaionen Länssyrelsen Gävleborg Sluliga villkor för Granskärs avloppsreningsanläggning 3. Anmälningsärenden besluade under åre 4 3. Daum och besluande myndighe för evenuella andra beslu under åre med anledning av anmälningsplikiga ändringar enlig 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) sam en kor redovisning av vad beslue eller besluen avser. Inga anmälningsärenden har förekommi under åre.

6 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 6 (24) 4. Andra gällande beslu 4 4. Daum och besluande myndighe för evenuella andra gällande beslu enlig miljöbalken sam en kor redovisning av vad beslue eller besluen avser. I fråga om verksamheer som enlig 1 kap. 2 andra sycke indusriusläppsförordningen (2013:251) är indusriusläppsverksamheer redovisas beslu om alernaivvärde, dispens och sausrappor enlig 4 a. Kommenar: Kan.e. vara anmälningsärenden som är besluade idigare år och som forfarande är akuella, förelägganden mm. Daum: Beslusmyndighe: Beslue avser: Tillsynsmyndigheen Klassning och miljöillsynsavgif enlig miljöbalken Söderhamn NÄRA syrelse Syrelsen för Söderhamn NÄRA besluade a upphöra med miljöcerifiering enlig ISO från och med Söderhamn NÄRA forsäer dock a arbea via miljöledningssysem i enlighe med ISO Eern revision upphör a genomföras medan inernrevision uförs en gång per år Cerifieringsorgan, Inerek Miljöcerifiering enlig ISO Cerifieringsorgan, Inerek Åerkallande av miljöcerifika enlig ISO för Söderhamn NÄRA , Tillsynsmyndigheen Tillsynsbesök vid Granskär ARV sam illsynsmöe angående avloppsreningsverken Tillsynsmyndighe 4 5. Tillsynsmyndighe enlig miljöbalken. Föranledde ingen ågärd från illsynsmyndigheens sida gällande Granskär ARV. Bygg- och miljönämnden, Söderhamns kommun 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion 4 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion eller anna må på verksamheens omfaning. Tillsåndsgiven mängd/anna må: Tillsåndsgiven ansluning: pe Dimensionerande flöde Q dim, enlig eknisk beskrivning i idigare illsåndsansökan: 500 m 3 /h Dimensionerande föroreningsbelasningar enlig eknisk beskrivning i idigare illsåndsansökan: kg BOD 7 /dygn sam 76 kg To-P/dygn. Fakisk produkion/annan uppföljning: Ansluning: pe enlig ma gvb, enlig fakisk ansluna Inkommande årsmedelflöde: m 3 /d Inkommande årsmedelflöde: 280 m 3 /h BOD 7 -belasning: 1062 kg/d To-P-belasning: 42,3 kg/d

7 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 7 (24) Halen i ugående behandla avloppsvaen från Granskärs avloppsreningsverk ska begränsas så a de som månadsmedelvärde ine översiger 12 mg/l BOD 7 och 0,5 mg/l oalfosfor (To-P). Inge överskridande av usläppsvillkoren för Granskär ARV har inräffa under Se vidare under punk 7, villkor 17 och 18. Usläpp av behandla sam vid Granskärs avloppsreningsverk brädda avloppsvaen får som begränsningsvärde per år ine översiga 44 on BOD 7 och 1,8 on To-P. Kommenar: Redovisning av usläppsvärden kan ses under punk 9 nedan. 7. Gällande villkor i illsånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheen sam hur var och e av dessa villkor har uppfylls. Villkor: 1. Avloppsvane skall behandlas i en reningsanläggning i huvudsaklig överenssämmelse med vad som angivis i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrig åagi sig. Mindre ändringar av anläggning eller drif av anläggningen får dock vidas efer godkännande av illsynsmyndigheen förusa a ändringen ine bedöms medföra ökade föroreningar eller andra sörningar ill följd av verksamheen. Kommenar: 1. Verksamheen har under 2016 i huvudsak bedrivis i överenssämmelse med vad Söderhamn NÄRA angivi i ansökningshandlingarna och med eferlevnad av de villkor som ingår i illsånde. Den forlöpande konrollen av eferlevnad av villkor, föreskrifer, verksamheens påverkan på miljön sam anläggningens funkion regleras via gällande konrollprogram, provagningsprogram sam egenkonrollprogram enlig Förordningen om verksamhesuövares egenkonroll, SFS 1998: Reningsanläggningen skall drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med eknisk och ekonomisk rimliga insaser. 2. Granskär avloppsreningsanläggning har under 2016 drivis så a högsa möjliga reningseffek uppnås med eknisk och ekonomisk rimliga insaser. Som syrmedel har Söderhamn NÄRA under 2016 arbea enlig övergripande och dealjerade miljömål, se punk 12 nedan.

8 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 8 (24) 3. Provagningsplaser för uag av represenaiva prover på inkommande och ugående vaen skall finnas. Desamma gäller provagningspunker för brädda vaen och nödusläpp vid avloppsreningsverke sam längs ledningsnäe. 3. Provagning av inkommande avloppsvaen sker i inloppspumpsaionen placerad så påverkan av inern belasning undviks. Provagning av ugående behandla avloppsvaen från avloppreningsverke sker efer slusedimeneringsdelen. Provagning av ugående behandla avloppsvaen från våmarken sker från uloppsbrunnen. Bräddning och nödusläpp av obehandla avloppsvaen före inloppspumpsaionen, delvis behandla avloppsvaen efer försedimeneringen sam behandla avloppsvaen efer efersedimeneringen mäs och regisreras. Provagning av evenuell brädda avloppsvaen efer försedimeneringen sker i bräddränna. Brädda och nödusläpp avloppsvaen på ledningsnäe mäs eller regisreras enlig överenskommelse med illsynsmyndigheen. Någon provagning uförs ej på ledningsnäe. 4. Bye av fällningskemikalie får endas ske efer godkännande av illsynsmyndigheen. 4. Fällningskemikalien AVR har bys u mo ALG, som också är en form av aluminiumsulfa men med dricksvaenklassning. 5. Buller från anläggningen skall begränsas så a verksamheen som rikvärde ine ger upphov ill högre ekvivalen ljudnivå vid närmase bosäder än: 5. Inga rapporerade olägenheer angående buller från anläggningen eller ransporer inom verksamhesområde har förekommi under db(a) ekvivalen ljudnivå dagid, (kl 07-18) 50 db(a) ekvivalen ljudnivå kvällsid (kl 18-22) 45 db(a) ekvivalen ljudnivå naeid (kl 22-07) Den momenana ljudnivån naeid får ine överskrida 55 db(a) vid närmase bosadsbebyggelse. Om hörbara oner eller impulsljud förekommer skall den illåna ekvivalena ljudnivån sänkas med 5 db(a).

9 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 9 (24) 6. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeen som medför a anläggningen hel eller delvis måse as ur drif skall samråd ske med illsynsmyndigheen i god id innan planera arbee. Tillsynsmyndigheen får föreskriva a nödvändiga moågärder skall vidas för a begränsa föroreningsusläppen sam medge a usläppsvillkoren illfälligvis får överskridas. 6. Inga övriga ombyggnads- eller underhållsarbeen som medför a avloppsreningsverke hel eller delvis måse as ur drif, och som vidare medför a usläppsvillkoren illfällig överskridis har uförs. Nedansående arbeen har dock genomförs på anläggningen genomfördes en planerad korare sängning av inloppspumpsaionen. Dea för a möjliggöra mäningar inför bye av vå av de re befinliga inloppspumparna. I samband med arbee uppsod bräddning av avloppsvaen ill recipienen Söderhamnsån. Tillsynsmyndigheen underräades på förhand genomfördes en planerad sängning av inloppspumpsaionen. Dea för a möjliggöra bye av vå av re pumpar. I samband med arbee uppsod bräddning av avloppsvaen ill recipienen Söderhamnsån. Söderhamn NÄRA underräade på förhand illsynsmyndigheen angående arbee och inkom efer avslua arbee med en formell anmälan. Vid arbeen, som kan änkas orsaka vaenförorening eller annan olägenhe för omgivningen, sker allid samråd med illsynsmyndigheen enlig gällande ruin. 7. Reningsverke skall vara förbere för desinfekion av ugående avloppsvaen. Desinfekion skall ske enlig hälsovårdmyndigheers föreskrifer. 7. Avloppsreningsverke är förbere för desinfekion av ugående behandla avloppsvaen. 8. Om besvärande luk eller andra olägenheer uppsår i omgivningarna p.g.a. slamhaneringen, emissioner från våmarken eller anna skall erforderliga ågärder vidas för a moverka dessa sörningar. 8. För a förebygga besvärande luk appliceras en lukreducerande produk med biologisk nedbryningseffek, en så kallad lukabsorber, på de avvanade slamme vid ransporering ill Långå. Lukabsorbern sprayas manuell direk på de avvanade slamme efer a lasning i conainer uförs.

10 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 10 (24) 9. En reviderad saneringsplan för avloppsledningsnäe skall lämnas ill illsynsmyndigheen senas inom den id som illsynsmyndigheen besämmer. Avloppsledningsnäe inklusive uloppsledning från verke skall forlöpande ses över och underhållas i syfe a så lång som möjlig dels begränsa illflöde ill reningsverke av grundoch dräneringsvaen och dels förhindra usläpp av obehandla eller oillräcklig behandla bräddvaen. Bräddning av obehandla eller oillräcklig behandla avloppsvaen skall mäas och regisreras i enlighe med Naurvårdsverkes gällande föreskrifer. 9. I den övergripande VA-planeringen ureds och priorieras sanerings- och underhållsågärder för samliga avlopps- och dricksvaenledningsnä i Söderhamns kommun. Insamling av daa från drifsörningar sammanage med uppgifer om ledningsmaerial, ålder, flödeskapacie m.m. ligger ill grund för övergripande VAplanering. Under 2016 har inom Granskär ARV verksamhesområde följande sanerings- och renoveringsågärder på avloppsledningsnäe uförs: Sänkning av flyande bräddledning Skärså. Uppräning VA-ansluning kvarere Dallas. Nyanläggning VA Lilla Färsjövägen, varav 214 m ryckavlopp sam 191 m avloppsledning. Nyanläggning VA ny personalbyggnad på Långå åervinningssaion, varav 150 m avloppsledning. Renovering avlopp Brädgårdsgaan- Finlandsgaan, cirka 600 m avloppsledning. Insallaion nya backveniler vid bräddningledning APS 103 Faeholmen. Bräddning av obehandla eller oillräcklig behandla avloppsvaen på ledningsnäe mäs och regisreras enlig överenskommelse med illsynsmyndigheen. 10. Indusriell avloppsvaen av sådan ar a anläggningens funkion nedsäs eller a andra olägenheer uppsår, får ej illföras anläggningen. 10. Under 2016 har inge indusriell avloppsvaen illförs Granskär ARV av sådan ar a anläggningens funkion nedsas eller a andra olägenheer uppså. 11. Slamhaneringen vid avloppsreningsverke och vid slulig omhänderagande av dea skall ske i huvudsaklig överenssämmelse med Naurvårdsverkes allmänna råd 90:13, Slam från kommunala avloppsreningsverk, sam på e sådan sä a olägenheer för omgivningen ine uppkommer. 11. Naurvårdsverkes allmänna råd 90:13 har upphör a gälla från och ersas av SNFS 1994:2. De avvanade slamme ransporeras från Granskär ARV ill Långå avfallsanläggning. Där sker komposering och sluproduken används som sluäckningsmaerial inom anläggningen.

11 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 11 (24) 12. Om verksamheen på våmarksanläggningen avbrys skall kommunen åersälla de områden i Flakes våmarksområde som unyjas för avloppsvaenreningen. Länssyrelsen skall i sådan fall föreskriva villkor för åersällningen. 12. Om verksamheen i Granskär våmark avbrys åersäller Söderhamn NÄRA de områden i våmarksområde som nyjas för avloppsvaenreningen. Vid e sådan scenario sker samråd med illsåndsmyndigheen. 13. E förslag ill konrollprogram skall lämnas ill illsynsmyndigheen innan ugången av år Gällande konrollprogram revideras vid behov och illsänds vid sörre revideringar illsynsmyndigheen för kännedom. Den illsändes illsynsmyndigheen senas e revidera konrollprogram för Granskär ARV. Revidera konrollprogram skall illsändas illsynsmyndigheen efer årsskife 2016/2017 med anledning av nya föreskrifer. 14. En försagångsbesikning av avloppsreningsverke skall ske efer uförda ågärder av verke, dock senas De ågärder i avloppsreningsverke som åsyfas är i huvudsak ombyggnaion av den biologiska reningsprocessen. Ågärderna färdigsälldes i slue av januari 1998 och slubesikning skedde den En försagångsbesikning av våmarken skall ske efer färdigsällande av våmarksanläggningen, dock senas 6 månader efer idrifagande av anläggningen. 15. Efer färdigsällande och idrifagande av Granskär våmark den ufördes försagångsbesikning den De i avloppsreningsverke renade avloppsvane ska ledas ill avloppsreningsverkes våmarksanläggning. Avloppsvane ska i våmarksanläggningen behandlas i huvudsaklig överenssämmelse med ansökan. Våmarksanläggningen ska drivas och sköas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med rimliga ekniska insaser och samidig låg kemikalie- och energiförbrukning. 16. Granskär våmark har under 2016 drivis i huvudsaklig överenssämmelse med ansökan. Drif och skösel av våmarksanläggningen sker koninuerlig för a illse de förusäningar som våmarken behöver för a god funkion och god reningseffek säkersälls. Den forlöpande konrollen sker genom provagning enlig godkän provagningsprogram, drifinsrukion, gällande konrollprogram sam egenkonrollprogram, se vidare under villkor 1 och 2 ovan. Redovisning av usläppsvärden kan ses under punk 9 nedan.

12 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 12 (24) 17. Halen i ugående behandla avloppsvaen från avloppsreningsverke ska begränsas så a de som månadsmedelvärde ine översiger 12 mg/l BOD 7 och 0,5 mg/l oalfosfor (To-P). Om någo av ovan angivna medelvärden skulle överskridas ska Söderhamn NÄRA AB (bolage) inom en vecka efer de a dea konsaeras underräa illsynsmyndigheen och redovisa vilka skyddsågärder och andra försikighesmå som bolage vidagi och ämnar vida för a överskridande ine ska upprepas. Miljöprövningsdelegaionen överlåer å illsynsmyndigheen a fassälla villkor om vilka skyddsågärder och andra försikighesmå som ska vidas för a förhindra a överskridande upprepas och när ågärderna senas ska vara genomförda. 17. För konroll av usläppsvärden as prover enlig gällande provagningsprogram. E årlig provagningsprogram illsänds illsynsmyndigheen för godkännande inför kommande ny år. Enlig gällande ruin för rapporering ill myndighe avseende avloppsvaen skall illsynsmyndigheen underräas inom en vecka om någo överskridande av usläppsvillkoren sker eller förvänas ske. Söderhamn NÄRA skall då redovisa vilka skyddsågärder sam andra försikighesmå som vidagis och ämnar vidas för a överskridande ine skall upprepas. Halerna i ugående behandla avloppsvaen från avloppsreningsverke har begränsas så a de som månadsmedelvärden ine översigi 12 mg BOD 7 /l och 0,5 mg To-P/l under Redovisning av usläppsvärdena kan ses under punk 9 nedan. 18. Usläpp av behandla sam vid verke brädda avloppsvaen får som begränsningsvärde per år ine översiga 44 on BOD 7 och 1,8 on o-p. 18. För ugående behandla avloppsvaen från avloppsreningsverke inklusive brädda avloppsvaen vid avloppsreningsverke har inge överskridande av begränsningsvärdena 44 on BOD 7 /år och 1,8 on To-P/år inräffa under Redovisning av usläppsmängderna kan ses under punk 9 nedan. 8. Naurvårdsverkes föreskrifer SNFS 1990:14 och SNFS1994: En kommenerad sammanfaning av de uppgifer som behövs för a kunna bedöma eferlevnaden av Naurvårdsverkes föreskrifer SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjlig ska uppgifer redovisas i SMP:s emissionsdel. Konroll av usläpp ill vaen- och markrecipien från anläggningar för behandling av avloppsvaen från äbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskil marken, när avloppsslam används i jordbruke, SNFS 1994:2 Kommenarer av eferlevnaden av akuella föreskrifer: Akuell X Ej akuell X Koninuerlig mäning och regisrering av flöde sker. Provuag, analysparamerar och frekvens sam hanering av uagna prover sker enlig akuell föreskrif sam överenskommelse med illsynsmyndigheen. Veckoprov blandas flödesproporionell. Konrollprogram sam egenkonrollprogram finns uppräade och innehåller ruiner för bland anna underhåll av urusning och rapporering ill illsynsmyndigheen. Uppgifer gällande eferlevnad av SNFS 1990:14 finns också redovisade i miljörapporens emissionsdeklaraion.

13 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 13 (24) 9. Kommenerad sammanfaning av mäningar, beräkningar m.m En kommenerad sammanfaning av resulaen av mäningar, beräkningar eller andra undersökningar som uförs under åre för a bedöma verksamheens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjlig ska värden ill följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommenar: Här bör redovisas de mäningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av.e. villkor för verksamheen, föreläggande och de föreskrifer som ine omfaas av punk och kan gälla.e. usläpp, energi och råvaruförbrukning, produkion av avfall sam ransporer ill och från anläggningen. Usläppsvärden från Granskär ARV enlig usläppsvillkor: Enlig godkän provagningsprogram provogs ugående behandla avloppsvaen från Granskär ARV vid 52 separaa illfällen som dygnsprov och vid 52 separaa illfällen som veckoprov. Dygnsprov analyserades med avseende på BOD 7, NH 4 -N, NO 2 -N, NO 3 -N, To-N, ph, suspenderad subsans och Al. Veckoprov analyserades med avseende på To-P, COD och TOC sam ungmeallerna Pb, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni och Zn en gång per månad. Resula avseende ugående haler av BOD 7 sam To-P, räknade som månadsmedelvärden, i jämförelse med begränsande haler ses i nedansående abell sam render Månadsmedelvärde mg BOD 7 /l Månadsmedelvärde mg To-P/l Begränsande hal mg BOD 7 /l Begränsande hal mg To-P/l JANUARI 2,2 0, ,5 FEBRUARI 3,2 0, ,5 MARS 3,7 0, ,5 APRIL 1,5 0, ,5 MAJ 2,3 0, ,5 JUNI 1,5 0, ,5 JULI 1,5 0, ,5 AUGUSTI 1,5 0, ,5 SEPTEMBER 2,1 0, ,5 OKTOBER 1,5 0, ,5 NOVEMBER 2,5 0, ,5 DECEMBER 1,5 0, ,5

14 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 14 (24) Inge överskridande av usläppsvillkoren för mängder för Granskär ARV har inräffa under Ugående mängd per år från avloppsreningsverke inklusive bräddad mängd per år från avloppsreningsverke för BOD 7 sam To-P jämför med begränsningsvärdena kan ses i nedansående abell. ÅR Ugående mängd on BOD 7 /år Ugående mängd on To-P/år Begränsningsvärde on BOD 7 /år Begränsningsvärde on To-P/år ,7 0, ,8 För ugående haler och mängder för övriga paramerar, se emissionsdeklaraionen. Usläppsvärden från Granskär våmark: Enlig godkän provagningsprogram provogs ugående behandla avloppsvaen från Granskär våmark vid 24 separaa illfällen som dygnsprov och vid 24 separaa illfällen som veckoprov. Av de 24 veckoproverna fick e ersäas med e dygnsprov på grund av hög vaensånd med inkommande havsvaen ill våmarken. Dygnsprov analyserades med avseende på BOD 7, NH 4 -N, NO 2 -N, NO 3 -N, To-N, ph och Al. Veckoprov analyserades med avseende på To-P, COD och TOC sam ungmeallerna Pb, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni och Zn en gång varannan månad. Resula avseende ugående haler från våmarken av BOD 7 sam To-P, räknade som månadsmedelvärden, ses i nedansående abell Månadsmedelvärde mg BOD 7 /l Månadsmedelvärde mg To-P/l Begränsande hal mg BOD 7 /l (ug Granskär ARV) Begränsande hal mg To-P/l (ug Granskär ARV) JANUARI 1,5 0, ,5 FEBRUARI 1,5 0, ,5 MARS 2,5 0, ,5 APRIL 1,5 0, ,5 MAJ 1,5 0, ,5 JUNI 1,5 0, ,5 JULI 1,5 0, ,5 AUGUSTI 1,5 0, ,5 SEPTEMBER 1,5 0, ,5 OKTOBER 1,5 0, ,5 NOVEMBER 1,5 0, ,5 DECEMBER 1,5 0, ,5 Ugående mängd per år från Granskär våmark inklusive bräddad mängd per år vid Granskär ARV för BOD 7 sam To-P, ses i nedansående abell Ugående mängd on BOD 7 /år Ugående mängd on To-P/år Från våmark 3,9 0,16 Brädda vid ARV 3,4 0,15 Toal 7,3 0,31

15 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 15 (24) Redukionsgrad av BOD 7 sam To-P i Granskär våmark för år , kan ses i nedansående rend. För ugående haler och mängder för övriga paramerar, se emissionsdeklaraionen i SMP. Spårämnesförsök Granskär våmark Under maj månad ufördes e spårämnesförsök i en av dammlinjerna i Granskär våmark. Syfe med försöke var a undersöka om dammarnas funkion med avseende på uppehållsiden försämras på grund av igenväning. Försöke visade på a uppehållsiden var korare än förväna. För a förlänga uppehållsiden ska ågärder för a bäre nyja hela volymen i dammarna a uföras. Spårämnesförsök för den andra dammlinjen skall förs genomföras innan ågärderna genomförs. Elförbrukning: Elförbrukningen för avloppsreningsverke och de 42 avloppspumpsaioner var under åre kwh respekive kwh (jämför med kwh respekive kwh år 2015). Vid Granskär ARV har kwh fjärrvärme förbrukas. Den oala energiförbrukningen vid Granskär ARV under 2016 var kwh. Elförbrukning för Granskär ARV i förhållande ill behandlad mängd avloppsvaen sam anal PE för år kan ses i nedansående rend. Elförbrukningen för Granskär ARV, sam den oala elförbrukningen för samliga avloppsreningsverk, kommeneras vidare i miljömålen för 2016 under punk 12.

16 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 16 (24) Förbrukning av fällningskemikalie sam polymer: Förbrukning av fällningskemikalie var under åre 30,0 on AVR sam 167,5 on ALG 2 jämför med 231,9 on AVR år Förbrukningen av polymer var under ,0 on Superfloc C-494 jämför med 5,2 on år Förbrukning av mängd AVR/ALG för år kan ses i nedansående rend. Förbrukningen av fällningskemikalie vid Granskär ARV, sam den oala förbrukningen av fällningskemikalie för samliga avloppsreningsverk, kommeneras vidare i miljömålen under punk 12. Slamprodukion: Mängd avvana slam uppmäes under 2016 ill 760,3 on TS jämför med 744,3 on TS Under åre har de avvanade slamme ransporeras ill Långå avfallsanläggning där de komposeras. Den komposerade produken används som sluäckningsmaerial inom Långå avfallsanläggning. Under 2016 har provagningar som blandprov uförs kvaralsvis på avvana slam, analysresulaen redovisas i emissionsdeklaraionen. De avvanade slamme besår av en blandning av inernslam från Granskär ARV sam eernslam från övriga avloppsreningsverk. Recipienkonroll: Undersökningar i recipienen sker på ackrediera sä enlig fassäll konrollprogram som adminisreras av Ljusnan-Vonans Vaenvårdsförbund. Resulae från dessa kan ses i Ljusnan-Vonans Vaenvårdsförbunds rappor Recipienkonroll för kusområde uanför Söderhamn och Ljusne 2016, bilaga 2, sam kommande årsrapporering för 2016.

17 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 17 (24) 10. Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner Redovisning av de beydande ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner sam för a förbära skösel och underhåll av ekniska insallaioner. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Konroll av anläggningens funkion regleras via gällande konrollprogram, provagningsprogram sam egenkonrollprogram. Forlöpande konroll av urusning för drif och konroll uförs enlig gällande ruin och checklisa. För konroll av usläppsvärden as prover enlig gällande provagningsprogram. Relevana drifdaa och daa från processkonrollinsrumen loggas i drifövervakningssyseme. Egenkonrollmöen hålls 2 ggr/år där godkännande av uförande och dokumenaion av egenkonroll enlig Förordningen om verksamhesuövarens egenkonroll (SFS 1998:901) uförs av drifansvarig. Inern revision genomförs en gång per år i enlighe med ISO Riskanalysen för Granskär ARV reviderades under I samband med revideringen ogs en handlingsplan fram med illhörande ågärdslisa där ågärder för a minska riskerna finns lisade. I ågärdslisan ses även hur riskerna har värderas sam vem/vilka som är ansvariga för a uföra ågärder illsammans med en idsplan för dea uförande. Ågärdslisan följs upp och revideras vid behov på egenkonrollmöena. Under punk 15 kommeneras vilka ågärder som uförs under åre ill följd av riskanalysen sam ågärdslisan. Från och med 2016 har den webbaserade jänsen Byggdagboken börja användas för digial hanering av VA-anläggningarnas drifdagböcker, journaler sam uppföljning av egenkonroll. Följande specifika ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner sam förbära skösel och underhåll av ekniska insallaioner har genomförs under 2016: Nya räcken monerades i januari kring bassängblocke akiveringen och lufningen. I mien av februari byes fällningskemikalien AVR u mo ALG, som också är en form av aluminiumsulfa. ALG är dricksvaenklassad och har också högre löslighe än AVR vilke minskar risk för igensäning i slangar ec. Aluminiumhalen i ALG är högre än i AVR vilke bör kunna leda ill lägre dosering. Ny mäare för orrsubsans i råslamme insallerades i april. Vid inloppspumpsaionen ersaes vå av re pumpar av nya och nya frekvensomformare ill samliga pumpar är insallerade. Ny kylskåp har insalleras för provagning på inkommande avloppsvaen och ugående avloppsvaen från våmarken. Under maj månad ufördes e spårämnesförsök i en av dammlinjerna i Granskär våmark. Se punk 9 för yerligare informaion. Vid APS 103 Faeholmen har nya backveniler insalleras under sepember. Backvenilerna ska möjliggöra för evenuell bräddning och samidig förhindra a havsvaen läcker in ill pumpsumpen från Söderhamnsån vid hög vaensånd. Ny mäare för suspenderad subsans i lufningsbassängen insallerades i okober. Jusering av syrning av ugående provagare flödessyrd genomfördes i december.

18 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 18 (24) 11. Ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor mm Redovisning av de beydande ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor eller liknande händelser som har inräffa under åre och som medför eller hade kunna medföra olägenhe för miljön eller människors hälsa. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Följande specifika ågärder har under 2016 genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor mm: Vid inloppspumpsaionen har vå av re pumpar ersas med nya och nya frekvensomformare ill samliga pumpar är insallerade En ny pump ill anläggningen för brue vaen insallerades i december. 12. Ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. I miljöledningsprogramme sker för varje ny verksamhesår uppdaering av gällande dealjerade miljömål och vid behov arbeas nya dealjerade miljömål fram. De övergripande miljömålen är sedan idigare: Vår resursförbrukning i form av elenergi, fossil energi och kemikalier skall effekiviseras Under 2016 har Söderhamn NÄRA arbea enlig nedansående dealjerade miljömål. Dealjerade miljömål avseende avloppsvaenrening: Den oala mängden illskosvaen skall vara lägre än åre innan. Nyckelal: Tillskosvaen (%) = Moagen mängd avloppsvaen Såld mängd dricksvaen Moagen mängd avloppsvaen År Moagen mängd avloppsvaen m Såld mängd dricksvaen m Tillskosvaen % Förändring + 1,8 % Miljömåle har ej uppfylls. E krafig regn under flera dagar i slue av maj medförde sora mängder illskosvaen.

19 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 19 (24) Bräddning på ledningsnä och i avloppspumpsaioner skall minska. Mäs via drifövervakningssyseme och följs upp och redovisas i miljörappor för respekive avloppsreningsverk. År Toal bräddad volym m 3 vid APS:er med konroll av bräddning* * Enlig överenskommelse med illsynsmyndigheen E krafig regn under flera dagar i slue av maj medförde sora mängder illskosvaen. Den oala förbrukningen fällningskemikalie för avloppsrening skall vara lägre 2016 än Nyckelal: Förbrukning ( g Doserad mängd fällningskemikalie (årsförbrukning) m3) = Behandlad mängd avloppsvaen (per år) År Ton fällningskemikalie m 3 behandlad mängd avloppsvaen g/m3 Förändring mo år , ,4-26,9% Förändring jämför med åre innan , ,9-21,4% , ,7-9,73% , ,7-13,2 % , ,1-11,3 % Miljömåle har uppfylls.

20 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 20 (24) Den oala elförbrukningen för avloppsreningsverken skall vara lägre 2016 än Nyckelal: Förbrukning ( kw Elförbrukning (årsförbrukning) ) = PE Anal PE Elförbrukning kwh kwh/pe 84,0 92,6 77,1 79,0 80,3 kwh/m 3 0,483 0,510 0,534 0,476 0,469 Förändring elförbrukning kwh/pe + 1,6 % Miljömåle har ej uppfylls. Nyckelale har från och med 2015 ändras ill kwh/pe juserades anale ansluna PE för Ljusne/Vallvik (från ill 2 400) vilke medför a kwh/pe är högre 2016 och 2015 än Den oala elförbrukningen för samliga APS skall minskas jämför med föregående år. Nyckelal: kw Elförbrukning (årsförbrukning) Förbrukning ( ) = Anal anläggningar Anal anläggningar Elförbrukning kwh Förändring elförbrukning kwh/anal APS + 2,6 % Miljömåle har ej uppfylls.

21 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 21 (24) Dealjerade miljömål som är specifika för Granskär ARV: Förbrukning av fällningskemikalie vid Granskär ARV skall vara oförändrad eller lägre 2016 jämför med Nyckelal: Förbrukning ( g Doserad mängd fällningskemikalie (årsförbrukning) m3) = Behandlad mängd avloppsvaen (per år) Kemikalieförbrukning Förbrukning fällningskemikalie on 222,6 255,6 221,2 231,9 197,6 Förbrukning fällningskemikalie 3 89,5 94,2 102,5 97,4 80,7 g/m Förändring % (Enlig nyckelal) Miljömåle har uppfylls. -22,4 % Elförbrukningen vid Granskär ARV skall vara oförändrad eller lägre 2016 jämför med Nyckelal: Förbrukning ( kw Elförbrukning (årsförbrukning) ) = PE Anal PE Elförbrukning kwh kwh/pe 78,75 88,76 71,76 64,7 71,31 kwh/m 3 0,459 0,474 0,482 0,394 0,422 Förändring elförbrukning kwh/pe Miljömåle har ej uppfylls års elförbrukning var den lägsa sedan saisik började föras. + 7,1 %

22 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 22 (24) 13. Ersäning av kemiska produker mm De kemiska produker och bioekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under åre ersas med sådana som kan anas vara mindre farliga. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Under åre har uifrån egenkonrollansvare, inga kemiska produker eller bioekniska organismer, som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa, idenifieras vara så farliga a de måse byas u mo mindre farliga. Bevakning av kemikalier sam bedömning av nya kemikalier sker enlig gällande ruin och bedömningsmall. I mien av februari byes fällningskemikalien AVR u mo ALG, som också är en form av aluminiumsulfa. ALG är dricksvaenklassad och har också högre löslighe än AVR vilke minskar risk för igensäning i slangar ec. Aluminiumhalen i ALG är högre än i AVR vilke bör kunna leda ill lägre dosering. 14. Avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre i syfe a minska volymen avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar Söderhamn NÄRA arbear enlig gällande avfallsinsrukion som behandlar hur verksamhesavfall skall insamlas och ransporeras. Insrukionen behandlar bland anna verksamhesavfall såsom slam från avloppsreningsverk, gallerrens sam farlig avfall. 15. Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre med syfe a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Evenuella avvikelser och illbud rapporeras löpande in och bevakas enlig gällande ruin. Avvikelse angående bräddning vid förbigången vid Granskär ARV del av dygnen Bräddningen inräffade på grund av försämrad kapacie hos vå av de re pumparna och igensäning av pump nummer e. De vå pumparna med försämrad kapacie byes i maj u och nya frekvensomformare insallerades ill alla re inloppspumparna. Avvikelse angående avsjälpning av sopor vid ukiksplasen vid Granskärs våmark.

23 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 23 (24) Till följd av den reviderade riskanalysen för Granskär ARV sam den ågärdslisa som arbeas fram har nedansående ågärder vidagis under Vissa punker på ågärdslisan följs upp forlöpande och kvarsående punker ska ågärdas enlig besämd idsplan. Riskzoner invenerades i samband med skyddsrond och skylning av riskzoner ufördes. Skylning avseende riskzoner för rånga ovenilerade urymmen genomfördes. Ågärd Skruva upp fäse för sege för a minska risken för fallolycka har illkommi på ågärdslisan och ska uföras snaras möjligas. Skyddsronder uförs enlig beslua rullande schema. Skyddsronder på avloppsreningsverk och avloppspumpsaioner genomförs med re års inervall. Uöver de rullande schema så uförs skyddsronder efer genomförda förändringar/ombyggnaioner. Skyddsrond genomfördes Underhåll och nyinveseringar: Vid inloppspumpsaionen har vå av re pumpar ersas av nya och nya frekvensomformare ill samliga pumpar är insallerade. Avloppsledningsnäe: Arbee inför ombyggnaion av APS 101 Sadsparken har påbörjas. Bygglov har erhållis och e principförslag har agis fram. Vid APS 103 Faeholmen har nya backveniler insalleras under sepember. Backvenilerna ska möjliggöra för evenuell bräddning och samidig förhindra a havsvaen läcker in från Söderhamnsån vid hög vaensånd. En flyande bräddledning vid Skärså har sänks. VA-ansluning för kvarere Dallas har uppräas. Nyanläggning av VA har genomförs vid Lilla Färsjövägen, 214 m ryckavlopp sam 191 m avloppsledning. Nyanläggning av VA för ny personalbyggnad på Långå åervinningssaion har genomförs, 150 m avloppsledning. Renovering av avlopp vid Brädgårdsgaan-Finlandsgaan har genomförs, cirka 600 m avloppsledning renoverades. Ny verksamhesområde: VA-projeke Norrfjärd där dryg 230 fasigheer kommer a ansluas ill de kommunala VAledningsnäe pågår. Under kvaral e genomfördes en försa eapp i egen regi. De upphandlade enreprenadarbee påbörjades i november och beräknas pågå under sora delar av Norrfjärden är klassad med hög skyddsnivå gällande ekologisk saus och är i och med dea e vikig miljöprojek för kommunen.

24 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk 24 (24) 16. Miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar 4 22 En sammanfaning av resulaen av de undersökningar som genomförs under åre för a klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar sam vilka ågärder dea evenuell har resulera i. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Under 2016 har avvana slam med mängden 760,3 on TS har produceras vid Granskär ARV. De avvanade slamme besår av en blandning av inernslam från Granskär ARV sam eernslam från övriga avloppsreningsverk. Under åre har de avvanade slamme ransporeras ill Långå avfallsanläggning där de komposeras. Den komposerade produken används som sluäckningsmaerial inom Långå avfallsanläggning. Bilageföreckning Lägg ill de bilagor som är akuella för verksamheen. Bilaga 1: Processchema Granskär avloppsreningsverk Bilaga 2: Emissionsdeklaraion Bilaga 3: Recipienkonroll för kusområde uanför Söderhamn och Ljusne 2016, Ljusnan- Vonans Vaenvårdsförbund Söderhamn, Monica Granlund VD Söderhamn NÄRA AB

25 Miljörappor 2016 Granskär Avloppsreningsverk Bilaga 1

26 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 0 Vaen BOD7 7292, kg/år M CEN/ISO SS EN : Vaen BOD7 3857, kg/år M CEN/ISO SS EN : Vaen BOD7 3435, kg/år M CEN/ISO SS EN : Vaen Cd 0,123 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo 4 Vaen Cd 0,003 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo 5 Vaen Cd 0,12 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo Toal U Koordinaer ug våmark - Del U Mängd u från våmark BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Toal U Koordinaer ug våmark. Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. BräddAnl Del U - Del U Mängd u från våmark. Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. Version: 1 1 / 16

27 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 6 Vaen COD-Cr 55458, kg/år M CEN/ISO ISO 15705:2002( E) 7 Vaen COD-Cr 47182, kg/år M CEN/ISO ISO 15705:2002( E) 8 Vaen COD-Cr 8274, kg/år M CEN/ISO ISO 15705:2002( E) 9 Vaen Cr 1,25 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo 10 Vaen Cr 1,2 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo 11 Vaen Cr 0,06 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo 12 Vaen Cu 70,9 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u Toal U Koordinaer ug våmark - Del U Mängd u från våmark BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Toal U Koordinaer ug våmark - Del U Mängd u från våmark BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Toal U Koordinaer ug våmark. Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. Version: 1 2 / 16

28 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 13 Vaen Cu 68, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u 14 Vaen Cu 2,9 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u 15 Vaen Hg 0,12 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO 17852:2008 mod 16 Vaen Hg 0,12 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO 17852:2008 mod 17 Vaen Hg 0,003 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO 17852:2008 mod 18 Vaen NH4-N 4318, kg/år M CEN/ISO SS-EN 11732: Del U Mängd u från våmark. Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. - Toal U - Del U BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Toal U Koordinaer ug våmark Version: 1 3 / 16

29 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 19 Vaen NH4-N 3731, kg/år M CEN/ISO SS-EN 11732: Vaen NH4-N 588, kg/år M CEN/ISO SS-EN 11732: Vaen Ni 7,82 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo 22 Vaen Ni 7,62 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo 23 Vaen Ni 0,2 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo 24 Vaen N-o 39642, kg/år M CEN/ISO ISO 29441: Vaen N-o 38184, kg/år M CEN/ISO ISO 29441: Vaen N-o 1458, kg/år M CEN/ISO ISO 29441: Del U Mängd u från våmark BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Toal U Koordinaer ug våmark - Del U Mängd u från våmark BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Toal U Koordinaer ug våmark - Del U Mängd u från våmark BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med 2015 Version: 1 4 / 16

30 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 27 Vaen Pb 8,36 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo 28 Vaen Pb 8,15 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo 29 Vaen Pb 0,21 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo 30 Vaen P-o 307, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO : Vaen P-o 160, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO : Toal U Koordinaer ug våmark. Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. - Del U Mängd u från våmark. Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. - Toal U Koordinaer ug våmark - Del U Mängd u från våmark Version: 1 5 / 16

31 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 32 Vaen P-o 146, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO : Vaen QV 2469, m3 /år 34 Vaen QV 2390, m3 /år 35 Vaen QV 79, m3 /år M M M OTH OTH OTH Flödesmänin g Flödesmänin g Flödesmänin g 36 Vaen TOC 19176, kg/år M CEN/ISO SS-EN 1484: Vaen TOC 17156, kg/år M CEN/ISO SS-EN 1484: Vaen TOC 2020, kg/år M CEN/ISO SS-EN 1484: Vaen Zn 171, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Toal U Koordinaer ug våmark - Del U Volym u från våmark BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Toal U Koordinaer ug våmark - Del U Mängd u från våmark BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Toal U Koordinaer ug våmark. Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. Version: 1 6 / 16

32 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 40 Vaen Zn 166, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u 41 Vaen Zn 4,4 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u 42 Vaen QVBräddN ä 43 Vaen-Hal 44 Vaen-Hal 45 Vaen-Hal 4, m3 /år M OTH Flödesmänin g BOD7 3, mg/l M CEN/ISO SS EN :1998 BOD7 43, mg/l M CEN/ISO SS EN :1998 BOD7 1,6 mg/l M CEN/ISO SS EN : Del U Mängd u från våmark. Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. BräddAnl Del U Sörre bräddad volym 2016 jämför med Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. - Toal U Krafig nederbörd i slue av maj Toal U Uppfyller årsmedels hal 15 mg/l BräddAnl Del U - Del U Hal u från våmark Version: 1 7 / 16

33 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 46 Vaen-Hal 47 Vaen-Hal 48 Vaen-Hal 49 Vaen-Hal 50 Vaen-Hal 51 Vaen-Hal 52 Vaen-Hal 53 Vaen-Hal Cd 0,00005 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo Cd 0,00004 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo Cd 0,00005 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo COD-Cr 22, mg/l M CEN/ISO ISO 15705:2002( E) COD-Cr 106, mg/l M CEN/ISO ISO 15705:2002( E) COD-Cr 20, mg/l M CEN/ISO ISO 15705:2002( E) Cr 0,0005 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo Cr 0,0007 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo - Toal U Bye av analysföreag med annan rapporerings gräns BräddAnl Del U - Del U Bye av analysföreag med annan rapporerings gräns - Toal U Uppfyller årsmedels hal 70 mg/l BräddAnl Del U - Del U Hal u från våmark - Toal U BräddAnl Del U Lägre hal 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag Version: 1 8 / 16

34 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 54 Vaen-Hal 55 Vaen-Hal 56 Vaen-Hal 57 Vaen-Hal 58 Vaen-Hal 59 Vaen-Hal 60 Vaen-Hal 61 Vaen-Hal Cr 0,0005 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo Cu 0,029 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u Cu 0,039 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u Cu 0,028 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u Hg 0,00005 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO 17852:2008 mod Hg 0,00005 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO 17852:2008 mod Hg 0,00005 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO 17852:2008 mod NH4-N 1,8 mg/l M CEN/ISO SS-EN 11732: Del U - Toal U Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. BräddAnl Del U - Del U Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. - Toal U BräddAnl Del U - Del U - Toal U Version: 1 9 / 16

35 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 62 Vaen-Hal 63 Vaen-Hal 64 Vaen-Hal 65 Vaen-Hal 66 Vaen-Hal 67 Vaen-Hal 68 Vaen-Hal 69 Vaen-Hal 70 Vaen-Hal NH4-N 7,6 mg/l M CEN/ISO SS-EN 11732:2005 NH4-N 1,6 mg/l M CEN/ISO SS-EN 11732:2005 Ni 0,0032 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo Ni 0,0026 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo Ni 0,0032 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo N-o 16,1 mg/l M CEN/ISO ISO 29441:2010 N-o 19,4 mg/l M CEN/ISO ISO 29441:2010 N-o 16, mg/l M CEN/ISO ISO 29441:2010 Pb 0,0034 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo BräddAnl Del U - Del U Hal u från våmark - Toal U BräddAnl Del U - Del U - Toal U Ine relevan BräddAnl Del U - Del U Hal u från våmark - Toal U Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. Version: 1 10 / 16

36 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 71 Vaen-Hal 72 Vaen-Hal 73 Vaen-Hal 74 Vaen-Hal 75 Vaen-Hal 76 Vaen-Hal 77 Vaen-Hal 78 Vaen-Hal Pb 0,0028 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo Pb 0,0034 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO ug 1 mo P-o 0,12 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO :200 5 P-o 1,85 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO :200 5 P-o 0,07 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO :200 5 TOC 7,8 mg/l M CEN/ISO SS-EN 1484:1997 TOC 26, mg/l M CEN/ISO SS-EN 1484:1997 TOC 7,2 mg/l M CEN/ISO SS-EN 1484:1997 BräddAnl Del U Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. - Del U Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. - Toal U BräddAnl Del U - Del U Hal u från våmark - Toal U BräddAnl Del U - Del U Hal u från våmark Version: 1 11 / 16

37 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 79 Vaen-Hal 80 Vaen-Hal 81 Vaen-Hal 82 ER Ansl.pe-in d Zn 0,069 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u Zn 0,058 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u Zn 0,07 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO ug ISO 11885:2009 u - Toal U Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. BräddAnl Del U - Del U Högre ug haler 2016 jämför med 2015, kan bero på bye av analysföreag. 0, pe C OTH Beräknad - Toal In 83 ER Ansl.pers 14500, s C OTH Beräknad - Toal In 84 ER Ansl.pe-o 15170, pe C OTH Beräknad baserad på uppmä inkommande BOD7 sam 70 g BOD7/dygn, pe - Toal In Version: 1 12 / 16

38 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 85 ER Ansl.-ill 22500, pe C OTH Tillsåndsgiv en dimensionera nde belasning 86 ER BOD , kg/år M CEN/ISO SS EN : ER COD-Cr , kg/år M CEN/ISO ISO 15705:2002( E) - Toal In - Toal In - Toal In 88 ER El.energi 1,034 GWh/år M OTH Mäning - Toal In Elförbrukning ER NH4-N 50205, kg/år M CEN/ISO SS-EN 11732: ER N-o 77917, kg/år M CEN/ISO ISO 29441: ER P-o 15451, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO : ER Värmeene rgi - Toal In - Toal In - Toal In E prov med hög hal ger upphov ill e högre flödesväg medelvärde för 2016 jämför med ,175 GWh/år M OTH Mäning - Toal In Fjärrvärme ER Magvb 16700, pe C OTH Beräknad enlig Naurvårdsve rkes anvisningar - Toal In Version: 1 13 / 16

39 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 94 Slam SlamT-arv 760,3 TS/år M WEIGH - Toal Inom Blandning av inernslam från Granskär ARV sam eernslam från övriga ARV 95 Slam TS-o 20,3 % M CEN/ISO SS-EN 12880: Slam-Hal Ag 0,78 mg/kgt S 97 Slam-Hal As 3,1 mg/kgt S 98 Slam-Hal Cd 0,8 mg/kgt S 99 Slam-Hal Cr 12, mg/kgt S 100 Slam-Hal Cu 170, mg/kgt S M OTH SS / ICP-MS M OTH SS / ICP-MS M OTH SS / ICP-AES M OTH SS / ICP-MS M OTH SS / ICP-MS 101 Slam-Hal GF-o 77, % M CEN/ISO SS-EN 12879: Toal Inom - Toal U - Toal U - Toal U - Toal U Lägre haler Cr i slamme under 2016 ger upphov ill de lägre medelvärde för Toal U - Toal U Version: 1 14 / 16

40 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 102 Slam-Hal Hg 0,35 mg/kgt S 103 Slam-Hal NH4-N 9575, mg/kgt S 104 Slam-Hal Ni 8,7 mg/kgt S 105 Slam-Hal Nonylfenol 2,9 mg/kgt S 106 Slam-Hal N-o 43250, mg/kgt S 107 Slam-Hal PAH 0,41 mg/kgt S 108 Slam-Hal Pb 17, mg/kgt S 109 Slam-Hal PCB 0,02 mg/kgt S M OTH SS / AFS M OTH STANDARD METHODS 1998, 4500 mod M OTH SS / ICP-MS M OTH SNV 3829 / 4199 M OTH SS-EN M OTH SNV 3829 / 4199 M OTH SS / ICP-MS M OTH SNV 3829 / Slam-Hal ph 6,6 ph M CEN/ISO SS-EN 15933: Slam-Hal P-o 16500, mg/kgt S 112 Slam-Hal Zn 510, mg/kgt S M OTH SS / ICP-AES M OTH SS / ICP-AES - Toal U E av fyra prov under 2015 hade högre hal Hg vilke gav upphov ill de högre medelvärde för Toal U - Toal U - Toal U - Toal U - Toal U - Toal U - Toal U - Toal U - Toal U - Toal U Version: 1 15 / 16

41 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För Granskärs avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meod Meodkod Meodbeskri vning Sor förbränning sanläggning Prod.Enhe Förordning Usläpps Punk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnl Fskr 113 Åkermark SlamT-arv 0, TS/år M WEIGH - Toal U Inge slam läggs på åkermark 114 Deponiäc kn-äskik SlamT-arv 760,3 TS/år M WEIGH - Toal U Slamme komposeras och används som skyddsskik på deponi. OBS: blandslam från Granskär ARV + eerna ARV 115 Deponi SlamT-arv 0, TS/år M WEIGH - Toal U 116 Lager SlamT-arv 0, TS/år M WEIGH - Toal U 117 Lager SlamT-arv 0, TS/år M WEIGH - Toal Inom Version: 1 16 / 16

42 RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 2016 Vaenkvaliaiva undersökningar Daniel Ricksröm Ljusnan-Vonans Vaenvårdsförbund

43 Recipienkonroll för kusområde uanför Söderhamn och Ljusne 2016 Från och med 2012 gäller e ny samordna recipienkonrollprogram för kusområde uanför Söderhamn och Ljusne. Programme har mo idigare anpassas yerligare för a bli mera kompaibel med de nu gällande föreskriferna för klassificering av yvaenförekomser 2013:19. De sora förändringarna för den vaenkemiska provagningen genemo idigare är främs a anale provagningar numera är fem isälle för fyra, och a dessa sker på disinka djup isälle för inegrerade och a provagningsillfällena i id är förändrade för bli mera jämförbara med nu gällande bedömningsgrunder. Uifrån dessa har resulaen sausklassas (bilaga 3). Provsaionernas lägen framgår av bilaga 1. Samliga resula från recipienkonrollen redovisas i abellform i bilaga 2. I kusområde 2016 undersökes väplankon vid en saion och makroalger vid flerale saioner. För övrig informaion run konrollprogramme och övriga resula från denna hänvisas ill Ljusnan-Vonans vaenvårdsförbunds hemsida, Vaenundersökningar med avseende på fys/kem 2016 för kusområde uanför Söderhamn och Ljusne Provagningssaioner: 6 sycken Provagningsillfällen: februari, mars, juni, juli, augusi Provagningsdjup: 0,5 m och boendjup-1 m, och även 5 m vid sn. K382 och K390 Parameer- saion: Syrgas, TOC, salinie, fosfor, kväve, klorofyll, sikdjup: K333, K336, K338, K382, K390 Mealler: K382 Suspendera maerial, ph: K333, K350 Resula-sammanfaning Vaenkvalieen i Kusområde uanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik visar ine på några sörre förändringar genemo Som idigare är siuaionen vanligvis säms i den innersa delen av Söderhamnsfjärden, med lie sikdjup och höga närings- och klorofyllhaler. Sausklassningar främs på sommaren visar på förbärade sausklassningar från den inre delen av Söderhamnsfjärden och uå. Den långsmala grunda karakären på fjärden med direk påverkan av flera beydande påverkanskällor bidrar ill dea. I Ljusne-/Vallviksfjärden är generell vaenkvalieen bäre än i de norra delarna av kusområde. Här finns också påverkanskällor med beydande usläpp men fjärdarna har e öppnare läge mo yerhave och vaenomsäningen påverkas genom de sora näringsfaiga sövaensuflöde som Ljusnan bidrar med. Halerna av kväve är förhållandevis låga vid de undersöka saionerna medan halerna fosfor någo högre.

44 Påverkanskällor Från vaendrag Söderhamnsån och Löån har sina uflöden i den innersa delen av Söderhamnsfjärden. Dessa vaendrag har för regionen förhållandevis sor andel jordbruksmark i sina avrinningsområden och bidrar med en beydande näringsbelasning ill fjärden. Beräknad ranspor av fosfor i vaendragen varierar relaiv mycke mellan åren (figur 1-2). Resulaen baserar sig på 6 provagningar, vilke gör a vaenföringen vid provagningsillfälle kan variera krafig. Läckage av näringsämnen blir sörre då vaenföringen ökar pga. bl.a ökad erosion och yavrinning. I Söderhamnån var den uppmäa vaenföringen vid provagningsillfällena 2016 beydlig lägre än för 2015 (0,43 m3/s respekive 1,4 m3/s) vilke ger sor genomsvar i årsransporberäkningarna ros a årsmedelvärde är på samma nivå (43 respekive 45 µg/l). Den modellerade årsmedelvaenföringen i Löån var dock lika mellan åren 2,7 och 2,8 m3/s vilke bidrar ill mindre årsskillnader. Dock så visar figur 1 en beydlig lägre årsranspor av fosfor ack vare de enskilda resulae från marsprovagningen där flöde och också fosforhalen 2015 var krafig förhöjd. Uppmäa haler av näringsämnen är vanligvis någo lägre än i jämförelse med hisoriska resula men de är periodvis forfarande krafig förhöjda, speciell i Söderhamnsån, vilke bidrar på e beydande ill den dåliga vaenkvalieen i Söderhamnsfjärden. I Ljusne rinner Ljusnan u vilke bidrar ill e sor sövaensuflöde och en sor oalranspor av näringsämnen men i förhållande ill Söderhamnsån och Löån där koncenraionerna av näringsämnen är höga är Ljusnans vaen beydlig näringsfaigare. Dea medför a Ljusnans uflöde ine påverkar vaenkvalieen negaiv på de sä som de övriga vaendragen (abell 1). I jämförelse med hisoriska daa visar a halerna minska beydlig under åren i Ljusnan och numera bedöms ugående vaen vara näringsfaig. Medelhalen 2015 och 2016 på 7 µg/l är de lägsa noerade (figur 3). on/år 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Löån Söderhamnsån Vaenföring Löån Transpor fosfor Vaenföring Löån m³/s , Figur 1. Transpor oalfosfor i Söderhamnsån och Löån och årsmedelvaenföring i Löån.

45 on/år Transpor fosfor Flöde (m³/s) Transpor fosfor Vaenföring Ljusne Srömmar Figur 2. Beräknad ranspor av oalfosfor och årsmedelvaenföringen vid Ljusne Srömmar. µg/l Årsmedelvärde Toalfosfor Ljusne Srömmar Figur 3. Årsmedelvärde oalfosfor i Ljusne Srömmar. Tabell 1. Visar usläppen i kusområde från de sörre påverkanskällorna Den beräknade ransporen av näringsämnen från de re sövaensuflödena grundar sig på de fakiska uppmäa värdena i vaendragen. (Flödena för Ljusne Srömmar är från Forum, Löåns är modellerade (SMHI) och för Söderhamnsån är de fakiska flöde uppmä med sångflygel). Transpor av näringsämnen i vaendrag 2016 Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) Söderhamnsån 1,6 34 0,43 Löån 5, ,8 Ljusnan Medelvaenföring (m³/s) Usläpp från verksamhesuövare i kusområde Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) BOD7 (kg/dygn) Granskär avlopp kg/d (inkl. brädd) 0, Vallviks Bruk AB Arizona Chemical AB 0,40 2,7 3,8

46 Från punkkällor Granskärs reningsverk Avloppsvaen från Granskärs reningsverk bidrar ill de höga näringsnivåerna i Söderhamnsfjärden. Genom ubyggnad av avloppsreningsverke och kompleeringen med våmarksrening 2004 så har usläppen av både näringsämnen och syreärande ämnen successiv minska (figur 4-5). Fosfor, kg/dygn To-P To-N Kväve, kg/dygn BOD7 kg/dygn Figur års usläpp av fosfor, kväve och BOD var någo förhöj genemo 2015 vilke främs beror på en beydlig sörre bräddningsvolym. Skillnaden är dock förhållandevis mycke lien och genemo hisoriska resula är nivån forfarande lika låg som de senase årens låga usläpp. Arizona Chemical Vid Sandarne ligger Arizona Chemical AB som genom sina usläpp bidrar med näringsämnen ill fjärden. Dessa är dock av mindre omfaning och är 2016 på en forsa beydlig lägre nivå än idigare både avseende kväve och fosfor. Fosforusläppen 2016 var endas 0,4 kg/dygn (figur 6). Fosfor, kg/dygn 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 To-P To-N Kväve, kg/dygn Figur 6. Usläpp från Arizona Chemical.

47 Vallviks sulfafabrik E beydande illsko av fosfor ill fjärden kommer från Vallviks sulfafabriks usläpp. Resulae från usläppskonrollen 2016 vid denna fabrik visar a medelusläppe av fosfor i genomsni var 19 kg/dygn vilke är lägre än 2015 (21kg/dygn). Indusrin släpper även u beydande mängd syreärande ämnen (BOD7) års usläpp av dessa ämnen var i genomsni 2,5 on/dygn vilke är i nivå med de senase årens låga usläpp vilke jämför med idigare usläpp är på en beydlig lägre nivå (figur 7-8). kg/dygn Usläpp av fosfor från Vallviks sulfafabrik on/dygn 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Usläpp av BOD 7 från Vallviks sulfafabrik Figur 7-8. Usläpp från Vallviks Bruk. Resula från recipienkonrollen Syre Fakarua Uan syre inge biologisk liv. Många kus- och havsområden har idag problem med syrgasbris. Syrgashalen mäs i boenvane där de mes direka effekerna på biologisk liv kan urskönjas pga. evenuella kriiska haler av syre. Syrgas förbrukas vid respiraion och nedbryning av organisk maerial. Syrgashalen är därför en bra indikaor på eurofiering, dvs. övergödning, då de finns mera näringsämnen i vane ökar den biologiska illväen, ill följd a nedbryningen av denna också ökar, främs då när vegeaionsperioden är över och alger och plankon brys ner. Resula Syreförhållandena är lik idigare år vanligvis säms i den innersa delen av Söderhamnsfjärden (saion K338). Här finns usläppen från de mes beydande påverkanskällorna i fjärden och således blir vaenkvalieen sämre som en följd av de. Dea pga. a de dels kommer organisk maerial från dessa som förbrukar syre vid nedbryning men dels även näringsämnen som i sin ur bidrar ill a den biologiska illväen ökar (se resula klorofyll). När den ökade biomassan sedan ska bryas ner används syre vid nedbryningen. I Ljusne/Vallviksfjärden är syreförhållandena lik idigare vanligvis bäre än i Söderhamnsfjärden. Provagningssaionerna är mera eponerade för yerhave sam påverkas av Ljusnans näringsfaiga vaen vilke bidrar ill a omsäningen på vaen är sörre än i Söderhamnsfjärden. Den sörre omsäningen på vaen och influensen av Ljusnans

48 näringsfaiga vaen bidrar ill lägre näringshaler och således också mindre illvä och nedbryning av de organiska maeriale vilke i sin ur leder ill bäre syreförhållanden än i Söderhamnsfjärden. De finns dock e krafig avvikande värde genemo dea vid saion K390 från resulae från provagningen i juli. Dea är dock hel avvikande från idigare resula och de finns inge anna som yder på a förusäningarna är annorlunda vid denna provagning och värde bedöms som osannolik. Värde bör därför ej as med vid evenuella beräkningar av medelvärden. I gällande bedömningsgrunder är gränsen för syrebris sa ill 3,5 mg/l och lägre och gränsen då flera boenlevande djur och väer visar på aku syrgasbris är sa ill 2,1 mg/l. Dock är uppmäa haler från 2016 över dessa gränsvärden vid samliga provagningar och saioner beydlig över dea gränsvärde (eklusive de högs rolig felakiga resulae från K390) (figur 9). 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 mg/l K338 K336 K333 K382 K390 Figur 9. Syrehaler vid samliga saioner och provagningsillfällen i kusområde 2016 (sreckad linje visar gränsen för syrebris). Sikdjupe Fakarua Sikdjupe beror av flera fakorer. Ofas finns e samband mellan sikdjup och klorofyllhal, och klorofyllhalen åerspeglar direk den mängden väplankon som finns. Ofa är sikdjupe som säms under sommaren när de är som mes väplankon i den övre vaenmassan. Dålig sikdjup kan även orsakas av höga haler av humus och parikulär maerial ill följd av krafig avrinning från land. Resula I de innersa delarna av Söderhamnsfjärden vid saion K338 påverkas sikdjupe beydande av uflödena från Söderhamnsån och Löåns avrinningsområden. Dessa avrinningsområden besår ill för regionen relaiv sor andel jordbruksmark vilke speciell vid krafiga flöden för med sig erodera jordmaerial u ill have. Med de eroderade jordmaeriale följer även beydande mängder näringsämnen, vilke de även gör ifrån Granskärs reningsverk. Pga. de höga näringshalerna i de innersa delarna av Söderhamnsfjärden ökar väplankonprodukionen vilke ses i de höga klorofyllhalerna, som i sin ur påverkar sikdjupe negaiv. I fjärdarna

49 uanför Vallvik och Ljusne är sikdjupe lik idigare bäre än uanför Söderhamn (figur 10). Sövaensuflöde från Ljusnan som är både humös och krafig färga kan dock påverka sikdjupe negaiv i de södra kusområde. 10,0 m K333 K336 K338 8,0 K380 K390 6,0 4,0 2,0 0,0 Figur 10. Medelsikdjupe vid samliga saioner i kusområde Näringsämnen Fakarua. Uan näringsämnen, inge liv i våra hav, dock så blir de ibland för mycke näringsämnen i fel proporioner vilke bidrar ill a näringsbalansen rubbas och vi för problem med övergödning. Flera kusnära områden omkring Sverige är idag ydligpåverkade av övergödning. Kusområde uanför Söderhamn är en av dessa vaenförekomser. För mycke näringsämnen bidrar ill en ökad biologisk produkion i de övre vaenmassorna och kan leda ill a sora mängder organisk maerial faller ill boen och bidrar ill a skapa syrefaiga miljöer på boen då syre krävs vid nedbryningen av dea maerial. Syrebrisen påverkar i sin ur boenfaunan som i sin ur kan vara.e. föda å fiskar. Uöver syrebrisen så bidrar den ökade produkionen av väplankon, ofa ill e sämre sikdjup och därmed så får solen svårare a nå ner ill de makroalger som.e. blåsång och då illväen på denna vegeaion hämmas, gynnar de isälle finrådiga, eåriga alger som väer över och konkurrerar u ången. Resula Belasningen av fosfor i Söderhamnsfjärden har minska beydlig under de åren som provagningarna uförs. Dea främs beroende på a usläppen från Granskärs reningsverk blivi beydlig bäre, vilke syns på uppmäa haler vid saion K338 i den innersa delen av fjärden (figur 11). Även de yre delarna i Söderhamnsfjärden visar på lägre årsmedelvärde av fosfor genemo hisoriska daa och nivåerna har börja närma sig halerna som vanligvis åerfinns i de södra delarna av kusområde. Förhållande mellan saionernas årsmedelvärde av oalkväve ser likadan u som för fosfor. En gradien mo högre hal av kväve i de inre delarna i Söderhamnsfjärden (figur 12). Dock är som idigare nämns omsäningen på yvane beydlig sörre vid saionerna i Ljusne-/Vallviksfjärden vilke bidrar ill lägre

50 näringsämnesnivåer, dels via e mera eponera läge mo yerhave men dels också p.g.a. uflöde från Ljusnans näringsfaiga vaen. Även om näringshalerna i Söderhamnsfjärden blivi någo lägre än i jämförelse med hisoriska resula är miljöillsånde avseende lik idigare lång ifrån a vara god i den innersa delen av Söderhamnsfjärden. µg/l K338 K336 K333 K382 K Figur 11. Årsmedelvärden av oalfosfor i yvane µg/l K338 K336 K333 K382 K390 0 Figur 12. Årsmedelvärden av oalkväve i yvane

51 Fosfor- och kvävebalans Föruom illgången på solljus så är förhållande mellan de lösa närsalerna avgörande för om de blir någon illvä eller ine av väplankon. Generell sä så krävs de 16 kväveaomer för varje fosforaom, är kvoen sörre kan den biologiska illväen anses vara begränsad av mängden fosfor, är kvoen mindre är syseme begränsa av kväve. När kvoen förskjus så gynnas olika arer. T.e. så gynnas cyanobakerier som kan ge upphov ill massiva gifalgsblomningar vid bris på kväve i vane då dessa kan nyja kvävgas i vane som kvävekälla. Resula Söderhamns- och Sandarnefjärden (saion K338, K336, K333) Under vinern visar resulae från provagningarna a här är de översko på kväve på vinern och under vegeaionsperioden juni-augusi är de omvän där halen kväve är begränsande för produkionen vid saion K333 och K336. Dea förhållande sämmer dock ine hel i den innersa saionen i Söderhamnsfjärden K338 där de endas i juli som resulae visar på en kvävebegränsning. Vallviksfjärden (uanför Vallvik) I yvane vid saion K382 visar resulae a vane är någo fosforbegränsa i februari för a i övrig vara någo kvävebegränsa resen av åre. I de djupare vaenlagre och i boenvane syns en ydlig kvävebegränsning vid denna saion. Ljusnefjärden (uanför Ljusnans ulopp) I yvane vid saion K390 är den biologiska produkionen ydlig begränsad av halen illgänglig fosfor under sörre delen av åre då de är bara i resulae från augusi som de verkar finnas en viss kvävebegränsning. I djupare vaenskik är de lik saion K382 främs kvävebris som hämmar den biologiska produkionen. Klorofyll Fakarua Väplankon är primärproducener i vanes ekosysem, de kan med hjälp av solljus och foosynes a hand om näringsämnen och omvandla dem ill biologisk maerial. Därmed ugör de en grund för högre sående organismer som äer dessa. I foosynesen bildas också syre vilke gör a de även bidrar ill grunden för all liv. Gemensam för alla väplankon är a de har pigmene klorofyll a, vilke är e måse för a deras foosynes skall funka. Därför kan man mäa halen av dea pigmen för a få en grov uppskaning på hur sor förekomsen av väplankon som finns i vane. Resula Klorofyllhalen är i ungefärliga nivåer med de senase årens resula (figur 13) för samliga saioner uom saion K338 i den innersa delen av Söderhamnsfjärden där de vanligvis är sörs flukuaioner i både näringshaler och som en följd av de även halen klorofyll avvek ine från dea uan dea åres resula är beydlig högre än 2015 med e årsmedelvärde på 13 respekive 7 µg/l. Variaionen beror på närheen ill sörre påverkanskällor som varierar under åre där sövaensuflödena från Söderhamnsån och Löåns påverkar förusäningarna i fjärden. Deso mera näringsämnen de finns i vane deso mera urymme skapas för väplankon och därmed ökar klorofyllhalerna sundvis mycke vid denna saion. Normal är

52 de en gradien mo minskande haler av klorofyll från de inre delarna av Söderhamnsfjärden ill de yre. Halerna av klorofyll i de södra delarna av kusområde är lik idigare förhållandevis låga. 20,0 10,0 µg/l K338 K336 K333 K382 K390 Klorofyll 35 0,0 Figur 13. Årsmedelvärden av klorofyll uanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik. (2008 var medelvärde vid saion K µg/l. På och 80-ale finns flera erem höga oppar vid denna saion). ph och suspendera maerial Med anledning av främs de usläpp av alkalisk processvaen som sker från Svenska Mineral AB:s fabrik i Sandarne mäs ph och suspendera maerial i y- och boenvane vid saion K350. Dessa paramerar ingår även i de analyser som görs vid saion K333. Resulae från 2016 visar lik de senase åren a ph-värdena vid saion K350 är hel i nivå med resulae från K333. Tidigare resula visar en annan bild där ph-värde ibland uppmäes ill över 9,0 vid saion K350 (figur 14). Årsmedelvärde av suspendera maerial i yvane var 2016 i nivå med Uppmäa haler 2016 är bland de lägre uppmäa (figur 15). 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 ph K333 K350 6,0 Figur 14. ph i yvane vid saion K333 och K350.

53 ,0 mg/l Suspendera maerial K333 K350 5,0 0,0 Figur 15. Årsmedelvärden av suspendera maerial i yvane vid saion K333 och K350. Mealler Vid saion K382 mäs även mealler vid samliga provagningar under åre. Årsmedelvärde 2016 är för arsenik någo högre än föregående år med 0,69 (2015; mv 0,62 µg/l). Nuvarande vaenkemianalyser görs på oalhalen och ej den filrerade halen som föreskriferna säjer i HMV 2013:19 där gränsvärde för god saus avseende arsenik är angive ill e årsmedelvärde på 0,55 µg/l med e mavärde på 1,1 µg/l. Vid jämförelse med uppmäa värden ska dock bakgrundshalen beakas vid bedömning av arsenik. Ugående årsmedelhal arsenik från Ljusnan (uppmä vid Ljusne Srömmar) är ,15 µg/l. Bedömning uifrån givna förusäningar bedöms halen arsenik vara av god saus. Zinkhalen är lik idigare år vid några illfällen någo högre men lik arsenik ska bakgrundshalen as i hänsyn är årsmedelvärde zink vid Ljusne Srömmar 1,4 µg/l vilke sannolik bidrar beydande ill årsmedelhalen för zink vid yan på vid saion K382 (2016; 1,7 µg/l) Övriga meallanalyser ligger lång under föreskrivna gränsvärden. Sausklassningar Sausklassningarna från de vaenkemiska undersökningarna i bilaga 3 är gjorda enlig föreskriferna angivna i HVMS 2013:19 och uförda med hjälp av ecelapplikaionen version (hämad från vaenmyndigheens hemsida). Resulaen är klassade på yvane för både för sommar och viner. Till viner räknas både februari och marsprovagningen. Lik idigare år är sausen vanligvis beydlig sämre i de norra delarna av kusområde (sn. K338, K336, K333). På vinern klassas uppmäa haler av kväve främs som dålig vid dessa saioner. Fosforhalen bedöms generell vara någo bäre under vinerid vid dessa saioner, med främs målig saus som bedömning. På sommaren uppsår en ydlig gradien mellan dessa re saioner där sausen är ydligas säms i de inre delen (K338) och bäs i den yre (K333). En beydande sausskillnad mellan säsongerna är den försämrade sausen under sommaren av fosfor vid K338 och den påaglig förbärade sausen av kväve vid K336 och K333. I Ljusne/Vallviksfjärden (sn. K382 och K390) är sausen lik idigare år beydlig bäre än i de norra delarna av kusområde. Uppmäa resula klassas genomgående som hög för oalkväve medan halen lös kväve under vinern i medelal bedöms som god vid saion K382. Klassningen av fosforresulaen sommarid bedöms i medelal var god vid saion K382 och hög vid saion K390. Vad gäller klorofyllhalen och sikdjupe bedöms förhållandena i medelal vara målig respekive hög vid båda saionerna.

54 Provsaioner för vaenkemi Bilaga 1 Söderhamnsfjärden: K333 X , Y K336 X , Y K338 X , Y K350 X , Y K338 K336 K350 K333 Ljusnefjärden: K382 X , Y K390 X , Y K390 K382