Trollbergets förskola, Älvans (3-4år, 19st) projektberättelse 2014/2015 Camilla, Carolina och Dior. I Språkets värld Vår resa tillsammans med Findus

Transkript

1 Trollbergets förskola, Älvans (3-4år, 19st) projektberättelse 2014/2015 Camilla, Carolina och Dior I Språkets värld Vår resa tillsammans med Findus

2 Projektberättelse Trollbergets förskola Älvan 19 barn 3-4 år Dior Högfelt Camilla Ternström Carolina Eriksson 2

3 Lokala prioriteringar Söndrums förskolor läsåret 14/15 1. Att vi ger barnen möjligheter att utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga inom alla ämnesområden både enskilt och i samarbete med andra. (se nästa bild) 2. Hur förskolan ger barnen möjligheter till ett förändrat kunnande. 3. Att Informations- och Kommunikations Teknik (IKT) är en naturlig del i lärprocesserna. 4. Att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är levande. Främjande och förebyggande insatser är dokumenterade i den årliga planen. 5. Vårt Reggio- Emilia inspirerade arbetssätt genomsyrar vår verksamhet utifrån de sju hörnstenar vi tagit ställning till 3

4 Följande strävansmål är hållpunkter i BUF:s kommungemensamma rutiner för att uppmärksamma och följa barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling på ett likvärdigt och systematiskt sätt i ett 1-16 års perspektiv. Detta visar vi i denna digitala verksamhetsberättelse: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och förstöker förstå andras perspektiv. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Lpfö 98 (rev 2010) 4

5 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som en tillgång. Projekt Ett levande projekt som genomsyrar och synliggörs i hela verksamheten där vi utgår från barnens intresse, förförståelse och förutsättningar. Medforskande och reflekterande pedagog Barn och pedagoger förundras och utvecklas tillsammans samt är lyhörda och utmanar varandra. Ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt innebär för oss Hundra språk Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det livslånga lärandet. Miljön som tredje pedagog Första pedagogen- Barnet Andra pedagogen- Den vuxne Tredje pedagogen- Miljön Miljö och material ska vara tillgängligt och inbjudande samt främja lekfulla och kreativa mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser, utforskande, undersökande och skapande - både inne och ute. Dialog Att tillsammans kommunicera, samtala och utveckla dialogen genom att vi skapar olika mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter respekteras. Pedagogisk dokumentation En dokumentation blir pedagogisk när pedagoger tillsammans med varandra och tillsammans med barn reflekterar kring barns undran och upptäckter samt försöker förstå vad barnen förstår i olika lärprocesser. Gemensamt framarbetad av förskolechef samt all personal på Klockargårds och Trollbergets förskola VT

6 100 sätt att uttrycka sig 100 sätt att skapa känna dansa röra sig iaktta lyssna sjunga berätta spela dramatisera teckna måla skulptera poetisk konstruera beräkna fotografera förmåga att se detaljer och helheter samarbeta leda andra arbeta i lera tälja i trä arbeta i metall textilskapande mekanikfantast matematik naturvetenskap fysik biologi springa fort och springa lååååååååååångt klättra hoppa humoristisk vänlig tålmodig generös exakt experimenterande fantasifull förmåga att se det sköna verbal pessimistisk kritisk optimistisk drömmande självständig lekfull visuell påhittig peppande ivrig våga tro pedant hoppfull tänkare tonsäker pricksäker osäker Hämtat från föreläsning med Isabelle Wiberg ateljérista på Förskolan HallonEtt 6

7 Uppstarten I början av terminen ville vi studera vad barnen visar intresse för, detta då vi vill kunna möta barnen där de befinner sig samt fånga deras lust och nyfikenhet när vi startar upp med nya infallsvinklar. Vi gjorde två tankekartor, den första utifrån vad vi tog med oss från förra terminen samt nya aktiviter och den andra utifrån vad vi såg att barnen gjorde och samtalade om. Fortsätta arbetet med bokstäver för de barnen som gick här innan samt se om intresset kan väckas hos de nya barnen Sångburkar Arbeta med barnen som grupp Pedagogernas tankekarta Ramsor efter maten Aktivitetskort efter maten Bokläsning (se om barnen har någon speciell figur av intresse) Fixa och öppna upp djungeln (Dans & teater) Arbeta med månaderna 7

8 Vi väljer att observera vad barnen gör samt vara lyhörda för deras tankar och åsikter. Detta då vi vill ta vara på vad barnen väljer att göra samt visar intresse för, då vi vill kunna utmana dem vidare och mötas utifrån var de befinner sig. Ramsor Ipad Bokstäver (Sin bokstav, föräldrars & syskons) Bokläsning Bygg & konstruktion Grupplekar PlusPlus Vad ser vi att barnen gör, visar intresse för och har behov av? Sångburkar Astrid Lindgren sånger Rörelselekar (cykling, hoppa, dansa) Degar (bakar) Roll lekar 8

9 Involvera föräldrarna I början av terminen hade vi ett föräldramöte på förskolan. Mötet började med en föreläsare från kärnhuset som pratade om vikten av läsning för barnen. Därefter gick föräldrarna över på respektive avdelning, då ville vi ta vara på föräldrarnas tankar och åsikter om terminens projekt. Detta gjorde vi genom att låta föräldrarna arbeta i grupper och göra tankekartor kring läsårets projekt; I språkets värld. Slutligen sammanställde vi tankekartorna till en stor gemensam tankekarta då syftet var att föräldrarna ska kunna ha ett inflytande med tankar och idéer som gynnar verksamheten och barnen i projektet. Läsa för varandra Synonymer Dialekter Fantasi (ord) Egna berättelser/böcker Kroppspråk Olika språk Sagor Föräldrarnas tankekartor efter föräldramötet 27/8. Deras tankar om I språkets värld Ordträning Bokläsning Ta vara på flerspråkiga barn Ordförståelse Bildkort (hitta på berättelser) Teater (bilder på barnen) Olikheter i böcker Bokstavsjakt (hitta språket på vägen) 9

10 Så började vår resa i språkets värld tillsammans med Pettson och Findus Barnen spelar Pettson och Findus uppfinningar på Ipad. Tittar och läser gärna Sven Nordqvist Pettson och Findus böcker Testar hur detta tas emot av barnen. Findus lämnar ett brev att Pettson har uppfunnit ett dansrum till barnen då Findus sett att detta är ett intresse hos dem. Barnen tog emot Findus brev på ett positivt sätt och pratar om detta. Därför väljer vi nu att i projektet använda oss av Pettson och Findus för att bjuda in till lust och nyfikenhet inför nya aktiviteter. 10

11 Findus har lämnat sitt första uppdrag Syftet med uppdraget är att barnen ska få känna igen sin bild och sitt namn för att sedan sätta upp den i hallen, detta för att det även ska vara synligt för de andra på förskolan. Vi strävar även efter att kunna utveckla detta till att barnen känner igen sin egen bokstav och kan sätta upp den utan sin bild i hallen. Vårt mål är att på ett lustfyllt sätt introducera bokstäver för barnen så att det ska ske på ett naturligt och vardagligt sätt för dem. Vi strävar även efter att detta ska hjälpa barnen att bekanta sig med sin bokstav men även varandras. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. 11

12 Findus utmanar barnen vidare med ett nytt uppdrag Barnen tog till sig det första uppdraget på ett positivt sätt då det blev en naturlig samlingsplats. Barnen börjar prata om sin bokstav och sitt namn men även om varandras. Detta ville vi möta och utmana vidare, därför lämnar Findus ett nytt brev med uppmuntran till barnen om hur de tog till sig det tidigare uppdraget och ger nu barnen en ny utmaning. Syftet med uppdraget är att möta barnen på deras nivå men även utmana dem vidare. Nu när barnen börjar visa intresse för sin och varandras bokstav, vill vi på ett lustfyllt sätt utmana dem vidare för att de ska få kännedom om bokstäver och dess betydelser. Här representerar en bokstav/symbol ett barns namn. Hallen är ett rum för möten som barnen vistas i dagligen, både som barn-barn, pedagogerbarn och föräldrar-barn. Dialog Att tillsammans kommunicera, samtala och utveckla dialogen genom att vi skapar olika mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter respekteras. 12

13 Bokstäver fortsätter i barnens vardag Projekt Ett levande projekt som genomsyrar och synliggörs i hela verksamheten där vi utgår från barnens intresse, förförståelse och förutsättningar. När barnen positivt tog emot uppdragen i hallen så ville vi ta till vara på denna lust i deras vardagssituationer. Vi använder likadana kort som i hallen vid bordplacering under måltidssituationerna. I takt med att de börjar intressera sig för sin bokstav och de tagit emot det andra uppdraget av Findus, ville vi även här använda deras förkunskaper och utmana dem vidare med att känna igen hela sitt namn. Innan varje måltid får barnen leta upp sitt namn för att sedan gå och duka. Detta gör barnen själva, med varandra eller tillsammans med oss pedagoger. Syftet med detta är att barnen ska utmanas och utvecklas vidare samt att vi vill ta till vara på barnens nyfikenhet och lust i de vardagliga situationerna i verksamheten. 13

14 Bokstäver från tv:ns värld Förra terminen introducerade vi fredagsmys med filmvisning Fem myror är fler än fyra elefanter. Under filmvisningens gång visar några barn intresse och koppling till programmet Livet i bokstavslandet som de ser på hemma. Detta var något inte alla hade sett och därför vill vi ta med barnens erfarenhetsvärld och intresse under denna terminens projektet, I språkets värld. Under de flesta fredagar visar vi något avsnitt från första säsongen av Livet i bokstavslandet som sänds via utbildningsradion. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Medforskande och reflekterande pedagog Barn och pedagoger förundras och utvecklas tillsammans samt är lyhörda och utmanar varandra. Barn är delaktiga under filmvisningen med ljudanden och igenkännande av bokstäver; Det där är bokstaven O, ooo, Det är min mammas bokstav, Det är hans/hennes bokstav. De är delaktiga i att finna ord som rimmar. Vi har deltagit i barnens mötesplatser där vi hört barnen samtala och dra paralleller till bokstäversymboler så som ; Den bokstaven finns i mitt namn men den finns också i det djurets namn, Bokstaven M finns i mitt namn, Mus börjar på m, Mus rimmar på hus. 14

15 Skapande och kreativitet med hjälp utav Findus Karaktärerna Pettson och Findus har fått en naturlig plats inne på Älvan och därför tar vi hjälp utav dessa när vi bjuder in till olika mötesplatser för skapande. Vi vill göra Pettson och Findus synliga och levande i verksamheten därför får barnen skapa karaktärerna i samma storlek som sig själva. Hundra språk Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det livslånga lärandet. Syftet med de olika mötesplatserna är att barnen ska få möjlighet att prova olika tekniker och uttryckssätt. De har fått skapa med färgpennor, akrylfärg, saxar, använda varandra som modeller och sätta ord på sitt skapande samt samspela med varandra. 15

16 Findus följer med hem Findus fick bo i en väska som skulle få följa med alla inne på Älvan hem över en helg. Så varje torsdag drogs en lapp med ett namn på den som skulle få ha med sig Findus. Barnen ska med hjälp utav Findus få förmedla till sina kompisar vad de har gjort under helgen. Detta för att de ska få stå i centrum och bli stärkta i sin identitet samt få förmedla och ge uttryck för sina upplevelser med hjälp utav språkets förmågor. Barnen får genom detta även träna på att lyssna på varandra och få en möjlighet till förståelse för varandras vardag och upplevelser. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. 16

17 Berätta om när Findus följer med hem Inledningsvis hade vi pedagoger förberedda frågeställningar så som; Kan du berätta vad du och Findus har gjort i helgen?, Hur kändes det att ha Findus hemma? osv. Till en början lyssnade de andra barnen utan att fråga medan de senare under projektets gång själva började ställa frågor till varandra så som Kan du berätta vad ni gör på den bilden även den som berättade ställde frågor så som kan ni gissa vad Findus fick göra här?. Under projektets gång såg vi att barnen tog större plats och påverkade samtalet. De satte egna ord och ställde frågor till varandra. Barnen fick undra, reflektera, berätta och ge uttryck för sina egna känslor och upplevelser. Här har vi dekorerat bänken i hallen med bilder från när Findus var med barnen hemma för att de ska kunna mötas och samtala om detta. Barnen har berättat för varandra och för sina föräldrar t.ex. Här har jag med mig Findus hem och där har han/hon Findus med sig hem. 17

18 Finduståget Findusboken Detta är Älvans dokumentationsvägg som riktar sig till barnen och föräldrarna. Tavlan har varit en levande vägg som ständigt har uppdaterats allt eftersom projektet har fortlöpt. På tavlan sitter en bild från när de har med sig Findus hem och en bild när de berättar om sin helg med Findus samt en sammanställning om det barnet har berättat. Vi har sett att barnen har samlats vid tavlan och följt denna resa genom att berätta t.ex. Nu har han/hon haft Findus med sig hem, Här berättar jag om Findus, Nu ska snart han/hon ha Findus med sig hem. När barnen hade med sig Findus hem fick de en ryggsäck innehållande en kamera, en anteckningsbok och Findus. I anteckningsboken fick föräldrar tillsammans med barnen berätta om sin helg och ta foto. Sedan skrev vi pedagoger ut bilderna och klistrade in i boken. Anteckningsboken användes som stöd när barnen berättade om sin helg. När alla hade haft Findus med sig hem gjorde vi pedagoger en digital samanställning av anteckningsboken. Findusboken har blivit ett levande dokument som barnen har tillgång till och kan använda ensamma, i grupp och tillsammans med pedagoger. 18

19 Teckna vad som hände när Findus var med hemma En tid efter att alla barnen haft med sig Findus hem fick de genom att teckna och berätta återskapa sina upplevelser. Det barnen tecknar och berättar lamineras och sätts upp på dokumentationsväggen. Detta är också något som barnen har samlats kring och samtalat om vad de har gjort med Findus så som; Vem har gjort den blåa teckningen?, Jag har ritat när jag och Findus bakade pepparkakor. Va ritade du att ni gjorde med Findus?. Hundra språk Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det livslånga lärandet. 19

20 Findus har lämnat julkalender Findus lämnade en julkalender till barnen. Varje dag fick barnen öppna en lucka i kalandern. Där i fanns uppdrag så som gemensamma skapelser, aktiviteter och jultraditioner. I julkalendern fanns även en överraskning till barnen med en julklapp från Findus med nya byggklossar till vårt bygg och konstruktionsrum. Vårt syfte är att låta barnen få möjlighet att träna turtagning, matematik, se saker i en följd samt traditioner på ett lekfullt och inspirerande sätt. Vi såg att barnen räknar dagar och börjar intressera sig utav följd och antal. Här ser vi ett nytt intresse hos barnen som vi vill utmana barnen vidare i. Projekt Ett levande projekt som genomsyrar och synliggörs i hela verksamheten där vi utgår från barnens intresse, förförståelse och förutsättningar. 20

21 Månadsburkar Barnen undrar och samtalar kring; När fyller jag år? När är de fredag? På sommaren På torsdag är det vinter! Detta gjorde oss nyfikna på att tillsammans med barnen tillverka ett redskap som vi på ett lustfyllt sätt kan arbeta med för att få en ökad förståelse för dessa begrepp. Detta redskap blev olikfärgade kulor i burkar där varje färg representerar en månad och den stora burken hela året. Vid årets slut förväntas alla kulor från småbrukarna förflyttats till årsburken. Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. 21

22 Barnen utforskar vårt nya material Här samlas vi och samtalar om; år, månader och födelsedagar. Vi såg att barnen naturligt möts utan oss pedagoger och berättar/diskuterar om sina och varandras födelsedagar. Men de vi såg som fattades och försvann i barnens frågeställningar var dagar och följd. Vi utvecklar och utmanar barnen och oss pedagoger vidare. Medforskande och reflekterande pedagog Barn och pedagoger förundras och utvecklas tillsammans samt är lyhörda och utmanar varandra. 22

23 Veckodagar Datum Månad och år Barnens material har utvecklats för att de ska få möjlighet att på ett överskådligt och förståeligt sätt se dagar och ordnings i sitt samband. Här möts vi och följer detta dagligen. Vi har sett att barnen återskapar i leken denna möteplats samt frågar efter; Ska vi ha månadsburkarna idag?. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring (Lpfö98 rev 2010:10). 23

24 Vet hur många dagar det är kvar i slutet utav en månad Vet vilket datum det är, flyttar pilen Vet vilken ordning som de fyller år i Vet vilken månad som de fyller år i Älvans utvecklande och lärande med månadsburkarna Vet vilken månad det är Vet vilken månad som kommer efter varandra Vet vilket år det är Vet vilken veckodag det är, flyttar pilen Miljön som tredje pedagog Första pedagogen- Barnet Andra pedagogen- Den vuxne Tredje pedagogen- Miljön Miljö och material ska vara tillgängligt och inbjudande samt främja lekfulla och kreativa mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser, utforskande, undersökande och skapande - både inne och ute. Vi omorganiserade våra miljöer inne på Älvan och vår mötesmatta med månadsburkarna har nu fått en central plats på avdelningen. 24

25 Månadernas namn på annat språk Här visar och lär ett barn oss hur man gör varje månad på teckenspråk, något hon lärt sig hemma med sin mamma. Detta vill vi ta vara på och synliggöra i arbetet med månadsburkarna. Vi har dokumenterat hur varje månad tecknas och fler barn har blivit intresserade och velat teckna andra månader. Vi och barnen har med hjälp av datorn undersökt hur fler månader tecknas. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa förmåga. Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som en tillgång. 25

26 Projektavslut: Skattjakt med Findus Som avslutning av projektet hade Findus lämnat ett brev innehållande ett uppdrag till Älvan. Brevet innehöll en skattkarta som barnen tillsammans med pedagogerna skulle använda för att gå på skattjakt då Findus har flyttat ut från Findus väskan. Syftet med vår avslutning är att på ett lustfyllt och spännande sätt göra barnen delaktiga i projektets process med början, mitten och ett avslut men även möjliggöra för dem att hålla kvar den röda tråden igenom projektet för att kunna se framåt och ta vid i nästa termin. 26

27 Med skattkartan och pedagogernas hjälp fick barnen gå på sitt sökande efter skatterna. När alla skatter var funna gick vi i samlad trupp tillbaka till förskolan för att nyfiket och förväntansfullt öppna paketen. Miljön som tredje pedagog Första pedagogen- Barnet Andra pedagogen- Den vuxne Tredje pedagogen- Miljön Miljö och material ska vara tillgängligt och inbjudande samt främja lekfulla och kreativa mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser, utforskande, undersökande och skapande - både inne och ute. 27

28 Findus språkväska Vårt syfte med språkväskan är att ge barnen ett material som de känner att de fått introducerat på ett meningsfullt och lekfullt sätt i barngruppen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Findusväskan får ett nytt syfte för barnen som nu fyllts med spel och aktiviteter som barnen kan använda tillsammans barnbarn och med vuxna-barn. Väskan innehåller spel och aktiviter som tillverkats av oss pedagoger. I väskan finns tre spel i form av memory med Pettson och Findus. Barnen får möjlighet att träna turtagning, rim, samspel, antal, samband och begrepp. I väskan finns också stora sagobilder på Pettson och Findus där syftet är att barn-barn och vuxna-barn ska samlas kring och språka, här kan barnen få möjlighet att sätta ord på, ordduschas och skapa egna berättelser. Väskan ska kunna fortsätta leva i verksamheten och projektet för att möjligt skapa en röd tråd igenom projekten där barnens lust och nyfikenhet ligger till grunden för utveckling och lärande. 28