En resa i världen med Blixten Mcqueen

Transkript

1 En resa i världen med Blixten Mcqueen

2

3 Projektberättelse Trollbergets förskola Älvan 19 barn 3-4 år Dior Högfeldt Carolina Eriksson Anna Söderberg

4 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som en tillgång. Projekt Ett levande projekt som genomsyrar och synliggörs i hela verksamheten där vi utgår från barnens intresse, förförståelse och förutsättningar. Medforskande och reflekterande pedagog Barn och pedagoger förundras och utvecklas tillsammans samt är lyhörda och utmanar varandra. Ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt innebär för oss Hundra språk Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det livslånga lärandet. Miljön som tredje pedagog Första pedagogen- Barnet Andra pedagogen- Den vuxne Tredje pedagogen- Miljön Miljö och material ska vara tillgängligt och inbjudande samt främja lekfulla och kreativa mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser, utforskande, undersökande och skapande - både inne och ute. Dialog Att tillsammans kommunicera, samtala och utveckla dialogen genom att vi skapar olika mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter respekteras. Pedagogisk dokumentation En dokumentation blir pedagogisk när pedagoger tillsammans med varandra och tillsammans med barn reflekterar kring barns undran och upptäckter samt försöker förstå vad barnen förstår i olika lärprocesser. Gemensamt framarbetad av förskolechef samt all personal på Klockargårds och Trollbergets förskola VT-2012

5 100 sätt att uttrycka sig 100 sätt att skapa känna dansa röra sig iaktta lyssna sjunga berätta spela dramatisera teckna måla skulptera poetisk konstruera beräkna fotografera förmåga att se detaljer och helheter samarbeta leda andra arbeta i lera tälja i trä arbeta i metall textilskapande mekanikfantast matematik naturvetenskap fysik biologi springa fort och springa lååååååååååångt klättra hoppa humoristisk vänlig tålmodig generös exakt experimenterande fantasifull förmåga att se det sköna verbal pessimistisk kritisk optimistisk drömmande självständig lekfull visuell påhittig peppande ivrig våga tro pedant hoppfull tänkare tonsäker pricksäker osäker Hämtat från föreläsning med Isabelle Wiberg ateljérista på Förskolan HallonEtt

6 Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

7 Kartläggning av barngruppen utifrån våra observationer i början av terminen Bokläsning Ateljén Rollekar Rita Vad ser vi att barnen gör, visar intresse för? Rollekar med dockor och dinosaurier Bygg och konstruktion Ipad Play doh Sång och ramsor Samspela Få förståelse för varandra Leka med olika Arbeta tillsammans som grupp Ha tillit till sin egna förmåga Vad vi ser att barnen har behov utav: Få syn på olikheter

8 Söka efter böcker/sagor från andra länder Hur tar vi in IT i projektet detta läsåret? Känslokarta Söka efter en jordglob Jobba med barnen som grupp Månader Skriva ut en världskarta att sätta på svarta tavlan Pedagogernas tankekarta Jag kan, du kan, tillsammans kan vi mer! Aktivitetskort Sånger och ramsor Dela in barnen i mindre grupper en pedagog per grupp Bokläsning Skriftspråk på andra språk Flerspråkighet Ta in forskning och litteratur Världen

9 Följande strävansmål ur Lpfö 98 rev10 väljer vi att dokumentera kring utifrån vår kartläggning: 2:1 Normer och värden: Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (s.8) 2:2 Utveckling och lärande Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. (s.10) 2:3 Barns inflytande Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (s.12)

10 Uppstart av projektet Innan ni beger ert ut på vår resa i världen vill vi gå tillbaka till hur allt började. Förra årets projekt avslutades med en skattjakt där en av skatterna var ett flaggmemory. Vi såg att barnen inte använde spelet som memory utan visade en nyfikenhet kring flaggorna och undrade ständigt vilket land flaggorna tillhörde. Vi pedagoger blev intresserade av barnens nyfikenhet, då vi har upplevt utifrån tidigare projekt en svårighet att involvera flerspråkighet och ett synliggörande av detta i projektet. Barnens lust och intressen gjorde att vi bestämde oss för att spinna vidare på barnens undran och vårt projekt skulle nu involvera länder, flaggor och språk. Vi gjorde detta val för att möjliggöra för barnen att få ett större perspektiv på världen och bli medvetna om andra språk och kulturer. Vi började med att sätta upp en stor världskarta på vår dokumentationstavla, detta för att vi vill kunna arbeta vidare med länder och barnen ska få en visuell bild och bli nyfikna på världen. Vårt första resestop började i Sverige då vi vill utgå från barnens tidigare kunskaper och kännedom för att sedan resa till ett nytt land varje vecka. Så spänn fast säkerhetsbältet och följ med oss på Älvan på en resa ut i världen.

11 Vårt arbete med länder Vi inleder med att läsa en saga som kommer från det aktuella landet för att sedan samtala kring sagan. Detta för att fånga barnens intresse och skapa gemensamma samtalsämnen samt fylla på barnens ordförråd. Vi tar reda på hur man säger hej på det språket och syftet är att ge barnen möjlighet att möta ett återkommande ord på olika språk vilket ger dem möjlighet att höra likheter och olikheter på de olika språken. Till varje land får barnen en möjlighet att träna penngrepp, färger och former, bokstäver i aktiviteterna: rita flaggan, bild till sagan och skriva hej. Deras skapelse får en betydelse då deras alster är en del i projektet. Barnen får delge vilka ord på de aktuella språket de vill ta reda på. Med hjälp utav lärplattan och appen: google translate lyssnar vi på orden barnen är nyfikna på. Detta är ett tillfälle pedagoger tillsammans med barn undersöker och möter flerspråkighet och får kännedom om olikheter, likheter och meningsskapande. Barnens reflektioner sätts upp i hallen, detta för att synliggöra vårt arbete för föräldrarna och skapa en chans för dem att vara delaktiga i projektet. Barnens alster till landet Sagan Här ritar en grupp en bild till sagan

12 Syftet med återkoppling är att synligt skriva ner barnens tankar och ord och på så vis synliggöra att barnens reflektion är viktig för oss pedagoger. Det gemensamma mötet vi har tillsammans är för att barnens tankar ska bli nedskrivna ord samt att barnen blir sedda och hörda vilket stärker dem själva som individer. Att få delge i storgrupp sina reflektioner, vilket kan möjliggöra tilliten till sin egen förmåga samt att storgruppen ser ett resultat av vad vi tillsammans har tagit reda på, vilket vi anser kan stärka gruppens vi-känslan. Återkoppling 2:2 Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

13 Blixten Mcqueen följer med på vår resa Vi har från tidigare projekt sett att det har varit väldigt framgångsrikt och positivt hos barnen med en frontfigur i projektet. Figurer så som Alfons och Findus har levt vidare hos barnen och något de samtalar om än idag. Därför beslutade vi oss för att låta barnen bestämma vem som ska få följa med på vår resa i världen. Barnen fick säga en figur som de kunde tänka sig ha med på resan. Därefter fick alla inne på Älvan med en duplobit lägga sin röst på kandidaten de önskade och den som fick flest röster blev vår frontfigur på vår resa i världen. Så efter en omröstning stod det klart att Blixten Mcqueen blev vår nya resemedlem. Vi pedagoger vill bjuda in barnen att kunna påverka sin situation genom att göra sin röst hörd i en synlig omröstning och därmed kunna påverka sitt inflytande i projektet. 2:3 Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

14 Intressen väcks och samtal skapas Pedagog Vad har du ritat här? Barn - Jag ritar Sveriges flagga till mamma och detta är flaggan i ett Spidermanland. Mamma berättar att hemma har han berätta om Spidermans egna land. Där bara barn får vara men de vuxna får titta på. Barn Vi har gjort teckningar med flaggor på Pedagog Vad är de för flaggor? Barn Det är inte Sverige. Det är Tysklands. Pedagog Vad spännande! Vi som inte har rest till Tyskland än. Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som en tillgång.

15 Så här kan det se ut när vi skriver hej på de olika språken. Vi har sett att barnen både skriver själva och tar hjälp av varandra.

16 Projektet i vardagssituationer Vi vill ge barnen en möjlighet till olika mötesplatser under sin dag på förskolan som ska inbjuda till samtalsämne om projektet. Därför har vi flaggstänger vid matbordet med det aktuella landets flagga, detta för att barnen och pedagoger ska kunna inspireras och samtalsämnen ska kunna väckas. Barnen visar intresse då t.ex. barn och pedagog under frukosten tagit reda på vad de olika ingredienserna på frukostbordet heter på t.ex. spanska. En tid in i projektet började vårt framtida samarbete med Therese köket, då hon lagade maträtter från olika länder. Innan varje lunch samtalade vi om dagens rätt vid varje bord. Där vi belyser landet och maten. Tanken är att de ska skapa samtal och nyfikenhet under måltiden där barn- barn och pedagoger- barn ska kunna samtala och förundras över de olika smakerna. Ett exempel under en måltid: Barn Vet du vad den flaggan heter? (Han går hela laget runt vid bordet) Det är ingen som vet säger de. Pedagog Vad heter den då? Barn (tystnad) Det där med is och lite så. Inte is- Indien Dialog Att tillsammans kommunicera, samtala och utveckla dialogen genom att vi skapar olika mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter respekteras. Projekt Ett levande projekt som genomsyrar och synliggörs i hela verksamheten där vi utgår från barnens intresse, förförståelse och förutsättningar.

17 Att skapa mötesplatser Bänken i hallen är klädd med flaggor för att ge barnen en möjlighet till mötesplatser som inbjuder till att skapa samtalsämne om projektet men även göra arbetet med världen levande i hela verksamheten. Syftet med att klä bänken i hallen är att här kan barn-barn, pedagoger-barn och föräldrar-barn mötas och samtala. För att involvera föräldrarna i vår verksamhet vill vi synliggöra och göra materialet lätt tillgängligt för dem. Här sitter landets sagor uppe under whiteboardtavlan samt skrivs vad vi har jobbat med. Här har vi skrivit ner vilka ord vi har tagit reda på, denna gång var de på spanska. Detta gör vi då vi vill att föräldrarna ska vara delaktiga i projektet och verksamheten samt att föräldrarna ska få möjlighet att samtala om det hemma. Miljön som tredje pedagog Första pedagogen- Barnet Andra pedagogen- Den vuxne Tredje pedagogen- Miljön Miljö och material ska vara tillgängligt och inbjudande samt främja lekfulla och kreativa mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser, utforskande, undersökande och skapande - både inne och ute.

18 Dokumentation För att barn, pedagoger och vårdnadshavare ska kunna se och följa resans gång har vi vår dokumentationstavla, som systematiskt uppdateras, synligt i ett utav rummen. Här sätter vi upp barnens alster så som flaggor, bild till sagan och deras skrivna hälsningsfras på landets språk. Vi har sett att barnen gärna samlas vid tavlan och samtalar om länderna och de olika hälsningsfraserna. För att belysa olikheter och att vi ser olika ut har vi satt upp bilder på olikheter gällande hudfärg och klädsel.

19 Älvans resedagbok Vi arbetar med lärplattan där vi tillsammans med barnen skapar vår egen resedagbok i programmet bookcreater. Barnen får möjlighet att spela in sig själva när de säger hälsningsfrasen och de fem utvalda orden på de aktuella språket. I vår resedagbok finns även sagan med som vi läst från varje land samt barnens alster från projektet. I skapandet utav boken ges tillfället att öva tal, begrepp och möta olikheter i språk men även något barnen kan titta tillbaka på och uppleva resan igen. Resedagboken ska också vara ett verktyg för samtal, möte och reflektion. Barn - Vi måste lyssna först hur det låter så det blir rätt när vi spelar in. Pedagogisk dokumentation En dokumentation blir pedagogisk när pedagoger tillsammans med varandra och tillsammans med barn reflekterar kring barns undran och upptäckter samt försöker förstå vad barnen förstår i olika lärprocesser. 2:2 Utveckling och lärande Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

20 Olika berättartekniker Utdrag ur barnens reflektioner efter sagan från Danmark: Barnen fick möjlighet att skapa sin egen berättelse med hjälp utav deras ord och IKT, i detta fallet Puppet palls. Här tittar vi på deras färdiga filmer. Vi ger barnen möjlighet till olika berättarformer. Detta då vi anser att barn lär med olika medel och i olika sammanhang och vi vill ge alla barn en möjlighet till delaktighet. Medforskande och reflekterande pedagog Barn och pedagoger förundras och utvecklas tillsammans samt är lyhörda och utmanar varandra. - De e den fula fågeln - Han blev jätte ledsen för han fick inte va med och leka - Nu fick han nya vänner - Varför blev han så ledsen - För han säger dumma mamma - Jag tycker synd om honom - Han kan stanna hos mig - Där är en vän - Min mamma och pappa sa att de va en svan - Den är inte riktig - Det är bara en gummibåt anka - Där är hennes familj - I alla sina dagar - Det är en super hjälte

21 Vårt sista resmål Ett avslutande brev från blixten anlände till förskolan med uppdraget tipspromenad och utflykt. Tipspromenaden ger oss en tillbakablick på vår resa där vi minns och reflekterar tillsammans.

22

23

24 Avslutning av projektet Här avslutas nu vår resa efter att ha besökt 20 olika länder tillsammans med Blixten Mcqueen, där vi fått utforska olika språk, flaggor och sagor. Utifrån det vi har erbjudit barnen har vi sett att barnen har fått en förändrad förståelse för symboler och dess betydelse så som flaggor. För barnen står idag en flagga för ett land vilket tidigare kanske endast var en flagga. Barnen trycker även på att de bor i Sverige, tidigare var de vanligare att barnen benämnde Halmstad när de skulle definiera vart de bor. De pratar om länder som de själva har besökt så som t.ex. Thailand och Kreta. Med de verktyg och arbetssätt som vi har erbjudit barnen har de fått en möjlighet att bredda sitt perspektiv på världen och olika länder. Utifrån det vi har erbjudit barnen har vi sett att barnen har utvecklat sin språkliga förmåga genom att ta del utav andra språk då de gärna frågar och undrar hur svenska ord låter på olika språk. Detta sker inte enbart under projektet utan lever vidare i andra situationer t.ex. måltider. Vi ser även att barnen har lärt sig nya ord på olika språk men också inom det svenska språket då vi varje vecka ha erbjudit nya ord och sagor. Sagor i olika former har vart en framgång för barnen i sitt återberättande då filmvisning har hjälpt barnen att minnas och reflektera.

25 Barnen har erbjudits att rita och skriva vilket har bidragit till ett utvecklande inom skrift och skapande. Vi har sett en utveckling i gruppen och hos de enskilda barnet då allas alster sparas. Det har varit en framgångsfaktor att arbeta i mindre grupper där alla har fått möjlighet att komma till tals. Vi har också erbjudit en gemensam återkoppling, där barnen har fått möjlighet att ta del av varandras reflektioner och förståelser. Det har varit ett roligt och uppskattat projekt där barn, pedagoger och vårdnadshavare har varit intresserade och delaktiga. Detta tror vi har legat till grund för en lyckad resa. Ciao bello! Vi ses kanske en annan gång på nya äventyr, gasa lugnt tut tut!