SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖR DETALJPLAN, BÅLSTA TORG ETAPP 1, BÅLSTA C

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1(19) Dtum Vår beteckning Kommunstyrelsens förvltning Pln- och exploteringsvdelning SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖR DETALJPLAN, BÅLSTA TORG ETAPP 1, BÅLSTA C Förslg till detljpln för Resecentrum och sttionsområde vr enligt underrättelse utsänt på smråd t.o.m Under jnuri hölls även ett smrådsmöte i kommunhuset där melln personer närvrde. Under smrådstiden inkom 36 yttrnden vrv 34 med synpunkter. De synpunkter som inkommit berör buller, trfik, vstånd från järnvägen, hushöjder, säkerhet med mer. Inkomn yttrnden redoviss i smmnfttd form nedn med kommentrer från kommunen. Yttrnden i sin helhet lämns ut på begärn. Sedn smrådet hr en större fstighetsreglering slutförts, vidre hr även plnområdets vgränsning förändrts. Därför hr även nmnet på plnen och dess fstighetshänvisning justerts. en klls nu för Bålst torg, där fstigheten Väeby 7:7 utgör den störst relen. er till inkomn skrivelser: 1. Bygg- och miljönämnden, Håbo kommun 1) Dgvtten Det bör tydligre frmgå v plnhndlingrn hur en långsiktigt hållbr hntering v dgvttnet sk utforms och säkerställs Gestltning Illustrtionspln och plnkrt bör synkronisers. Snedperspektiv med omgivnde bebyggelse bör ts frm. Plnbestämmelser Egenskpsbestämmelser för kvrtersmrk bör tydligre nge önskd och möjlig nvändning i förhållnde till PBL (skll krv). Dgvtten Plnbeskrivning innehåller under Teknisk frågor/dgvtten en generell beskrivning v hur dgvttenfrågn sk hnters inom plnområdet med tnke på bebyggelsens krktär. För kommunens räkning hr Funki tgit frm ett komplement till dgvttenutredningen med exempel på vilk ytor som kn nvänds för olik typer v loklt omhändertgnde v dgvtten (LOD). Smtidigt hr huvudinriktningen för hntering v dgvtten förändrts. Visst dgvtten kn med fördel ts omhnd loklt, men huvuddelen vses leds ner till plnerd dgvttennläggning i Grön Dlen. Detljerd säkerställning v en långsiktigt hållbr hntering v dgvtten kommer tt ske genom krvspecifiktion för projektering och utformning v llmänn ytor smt genom exploteringsvtl med explotörern. Gestltning Plnbeskrivningen hr kompletterts med snedperspektiv. Plnkrt och illustrtionspln hr justerts.

2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2(19) Plnbestämmelser Egenskpsbestämmelsern hr till stor del omformulerts och ny lgts till. Bestämmelsern är nu utformde med skll krv. 2 Försvrsmkten 2) 3. Grosvenor 3) Hr ing synpunkter. GC-stråk Undrr hur kolingen melln sttionsprken och Bålst centrum över Stockholmsvägen kommer tt utforms. Hndel Undrr hur mycket tillkommnde hndel det hndlr om totlt och vd det finns för undersökningr som visr tt det finns kpcitet för dett i Bålst. Skyltning Det är viktigt tt lätt hitt från järnvägssttionen till Bålst centrum. Önskr få vr delktig i dett rbete i ett tidigt skede. GC-stråk Koling melln sttionstorget och Bålst centrum utgör del v det grön stråket, vrs syfte är tt prioriter gång- och cykeltrfik (GC) i centrl Bålst och med förbindelse melln åsen, sttionen, centrum och Grön Dlen. Stockholmsvägen kommer även efter plnens genomförnde tt vr reglerd som huvudgt för olik trfikslg, men kommer i korsningen vid GC-stråket utforms för större hänsyn för gående och cyklister. Hndel Enligt den hndelsutredning som togs frm i smbnd med Idé- och gestltningsprogrmmet, bör Bålst centrum h underlg för omkring kvm tillkommnde hndelsytor, frmförllt i nslutning till den befintlig centrumnläggningen smt vid stråket mot resecentrum. Enligt plnförslget ställs krv på lokler i bottenvåningr mot torget och för de centrlste kvrteren mot Stockholmsvägen, med möjlighet och umning till lokler även vidre längs Stockholmsvägen. Det ställs smtidigt ing krv på vilken typ v verksmhet, hndel, service eller kontor. Uskttningsvis hndlr det om cirk 3000 kvm totlt sätt inom eten. För tydlighetens skulle kn även nämns tt den tidigre tänkt större livsmedelsbutiken inte längre finns med i plnförslget. Skyltning Skyltning är inte fråg som reglers i detljpln. t gemensmt rbete (kring vrumärke och identitet) Bålst C hr pågått under 2017 och 2018 och bör återuts under senre delen v Orienterbrhet bör vr en del i det rbetet. En del i tt ök orienterbrheten ifrån sttionen är blnd nnt tt omgestltningen v gturummet längs Stockholmsvägen, och pssgern över gtn. Speciellt vid sttionen där dgens gångtunnel ersätts med en plnkorsning som prioriterr gående och cyklister. Med det grön stråket tydliggörs över riktningen ner i dlen, förbi centrum.

3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3(19) Smm del ingår i rbetet med et 6, där det grön stråket utreds närmre. 4. Lntmäteriet 4) Plnbestämmelser En del bestämmelser bör ses över och beskrivs bättre (tydligre). t ntl bestämmelser och beteckningr ifrågsätts, viss för tt de är svårtolkde (innebörd), viss för tt de är svårtydd (läge och utbredning). Viss bestämmelser beskrivs inte närmre i plnbeskrivningen. Utökning v fstighetsförteckningen Tycker tt kommunen bör t ställning till om fstighetsförteckningen bör utöks i och med tt detljplnen medger bebyggelse som kommer tt bli ett nytt lndmärke i Bålst. Allmän plts Om det är önskvärt tt h bestämd trfikflöden så som plnbeskrivningen tyder på kn det vr lämpligt tt nvänd sig utv utfrtsförbud på de områden där utfrt inte är lämpligt. Konsekvensbeskrivning Gemensmhetsnläggningrn bilds endst om någon med rätt tt nsök om åtgärden gör en sådn nsökning hos lntmäteriet. Vilk som sk vr delktig och nnt bestäms i lntmäteriförrättningen. Det bör förtydligs vilk fstigheter som berörs v llmän plts och hur de berörs. Det är svårt tt yttr sig om vilk fstighetsrättslig åtgärder som kn bli ktuell medn pågår ett lntmäteriärende, C14461, där fler områden skll läggs ihop med vrndr. Det bör nämns tt plnen medger tredimensionell fstighetsbildning. Övrigt Bebyggelsen är för orten ovnlig hög. 17 våningshus blir snnolikt ett nytt lndmärke i Bålst. Hur bebyggelsen i plnen kommer tt uftts på långt håll bör beskrivs tydligre. T.ex. det står ingenting om skuggning eller om på vilket vstånd byggnder kommer tt syns. Fstighetsförteckning bör kompletters med ett större ntl fstigheter som berörs utnför plnområdet. Huvudmnnskpet bör nteckns på plnkrtn. Det finns ingen bestämmelse om ntl källrvåningr i plnen. I plnbeskrivning står det tt ändring v grundvttennivån kn orsk sättningr pg. mrkens smmnsättning. På sidn 36 i plnbeskrivning står fel påstående om tt kommunen och Lntmäteriet förbereder sig inför kommnde vstyckningr v kvrtersmrk. Lntmäteriet gör inget innn fstighetsägre eller någon nnn behörig skickr in nsökn om någon åtgärd. Det finns ett ntl olik möjligheter till hur fstighetsindelning kn bli då det inte finns någr fstighetsindelningsbestämmelser. Plnbestämmelser Då plnens vgränsning förändrts, hr ett ntl plnbestämmelser tgits bort, justerts och setts över. Smtlig bestämmelser redogörs för i plnbeskrivningen.

4 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4(19) Utökning v fstighetsförteckningen Den högre byggnden kommer tt bli ett lndmärke och syns på långt håll. I ett utökt närområde är smtidigt påverkn begränsd. Det är frmförllt tillkommnde bebyggelse som påverks, och den närmste befintlig bebyggelsen vgränsr mot nästkommnde. Även om byggnden syns på längre vstånd bedöms den medför en liten direkt påverkn. Skägrkretsen utöks på grund v den förändrde vgränsningen v plnen. Någon ökning därutöver bedöms inte nödvändig. Utfrtsförbud In- och utfrtsmöjligheter mot Stockholmsvägen begränss från själv byggrättern, men möjlighet finns fortfrnde från grändern/kvrtersgtorn. Avsikten är fortstt tt minimer ntlet utfrter, men grge under innergårdrn behöver smtidigt ngörs, och på grund v nivåskillndern är det svårt mot loklgtn. Konsekvensbeskrivning Syftet med gemensmhetsnläggningen och lämplig deltgre beskrivs i plnbeskrivnigen. Nämnt lntmäteriärende är nu vslutt, och en krt som visr hur olik fstigheter berörs redoviss nu i plnbeskrivningen Plnen förbjuder inte tredimensionell fstighetsbildning, och bedöms därför inte behöv behndl frågn närmre. Övrigt Byggnden om 17 våningr kommer tt syns från stor delr v Bålst, från Klmrsnd, Grön dlen, centrum till Gml Bålst. Byggnden ligger i knten på åsen, fritt från bostdsbebyggelse mot norr. Skuggningsverkn får därmed nses som klrt begränsd för befintlig och tillkommnde bostdsbebyggelse. Att kommunlt huvudmnnskp gäller, frmgår nu på plnkrtn. Grundläggning under grundvttennivån bedöms som så pss kostsmt och ottrktivt tt dett inte sker slentrinmässigt. För tt ändå ge möjlighet till lösningr fll till fll, reglers inte något förbud för lägst grundläggningsnivå. Fstighetsindelningsbestämmelser Kvrtersmrkens udelning v llmänpltsmrk bedöms regler möjlighet till fstighetsindelning i tillräcklig utsträckning.

5 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5(19) 5. Väebyvägens Intresseförening 5) Centrumplnen påverkr detljpln 260 Kommunen hr utgått ifrån tt ev. utbyggnd v sttionen sk ske norr om nuvrnde sttion som är i strid med tidigre ulysningr om ny spår på vrje sid v nuvrnde spår. Möjlighet för 15-minutertrfik som utretts i Spårutredningen för utökd spårtrfik i Bro och Bålst betyder behov v utbyggnd v två ny spår plus två vändspår vilket innebär tt det blir totlt 6 spår vid Bålst sttion. Tycker tt Trfikverket inte hr tgit hänsyn till dett när de ugett i sitt yttrnde tt det räcker med 30 m på vrje sid om befintlig spår för riksintresse tt vr tillgodosett. I synpunkt redoviss två lterntiv lösningr. Alt 1. leder till tt ny byggnder i centrum bör ligg minst 43 m från närmst spårmitt. Alt 2. leder till tt ny byggnder i centrum bör ligg minst 55,5 m från närmst spårmitt. Vill tt: Kommunen kompletterr detljpln med konsekvensbeskrivning för hel området som omftts v detljpln 260 inklusive Väebyvägen och fstighetern öster om Håtunvägen Urättr en ny detljpln som sk ersätt detljpln 260 Urättr ett nytt förslg till detljpln Tvåhus m.fl. Kompletterr centrumplnen med en konsekvensbeskrivning inkl. kostndsberäkning v tillkommnde vändspår smt förbigångsspår vid utbyggnd till 4 spår både lt. 1 och 2 bör studers Bullerutredning bör kompletters med konsekvenser v tt det byggs 4 spår förbi Bålst där tåghstigheten sätts till 250km/tim. Centrumplnen påverkr detljpln 260 Kommunen utgår inte från tt eventuell ny spår plcers på någon specifik sid v nuvrnde spår. För riksintresset för järnvägstrfik, som Trfikverket och Länsstyrelsen bevkr, gäller utbredningszon v 30m från närmst spårmitt. Smm vstånd gäller på båd sidor v järnvägen. Dett sk tillgodose frmtid behov v utbyggnd ytterligre spår (inklusive kvrtstrfik). Vidre utredning om spårutbyggnd ingår inte i detljplnerbetet. En kompletternde riskutredning omfttnde hel sträckn från Håtunvägen till Centrumleden ligger som underlg för grnskningshndlingen. Konsekvensbeskrivning Detljpln 260 berörs till del, men en beskrivning v konsekvenser för hel plnen (2,6 km lång) smt områden därutöver ingår inte i detljplnerbetet för ktuell detljpln. Urättnde v ndr detljplner ingår inte i det ktuell plnrbetet. Vid intresse för tt ändr en detljpln hänviss till tt nsök om plnbesked.

6 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 6(19) Detljplnen för Tvåhus vnn lg krft den 8 mrs Någon ny pln kommer inte ts frm. Komplettering v bullerutredning Bullerutredningen bsers enligt trfikverkets generell rekommendtioner på prognosår Enligt Trfikverkets prognos för tågtrfiken inkluders kvrtstrfik för pendeltåget. Spårutredningen förespråkr ett vändspår för tt tillse kvrtstrfik. Smtidigt illustrers möjligheten till kvrtstrfik med befintligt vändspår, med mrginl om 5 minuter melln vgång och nkomst (vilket nses riskbelt). Smm mrginl nvänds dock i dgsläget (jnuri 2018). Förutsättningrn för kvrtstrfik kn därmed inte sägs vr vgjord. För tt ändå studer frågn närmre hr kompletternde bullerutredning även inkludert ett scenrio med ett extr vändspår.

7 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 7(19) 6. Länsstyrelsen Usl län 6) Riksintresse Smråd sk hålls med Försvrsmkten kring byggnder som är högre än 40 m. Miljökvlitetsnormer Ekologisk och kemisk sttus för ytvttenförekomsten Mälren-Prästfjärden bör udters med de senste bedömningrn och redoviss i plnbeskrivningen (se VISS). MKN grundvtten Plnområde ligger på grundvttenförekomsten Vret-Bålst. Plnbeskrivningen bör udters med den ugiften och kompletters med konsekvenser v plnförslget för grundvttnet. Häls och säkerhet buller Bestämmelser kring buller som bör gäll för detljpln kommer från Boverkets llmänn råd 2008:1. LST nser tt ett plnförslg som bygger på tt riktvärden enligt Boverkets llmänn råd 2008:1 kn nås sk rbets frm och tt bullerutredningen behöver kompletters. Potentiell förorende områden Eventuell förorening v mrken som tidigre nvänts som hndelsträdgårdr bör undersöks. LST bifogr en krt över inventerde områden (tre v fyr) som enligt bedömningen tillhör riskklss 3 (måttlig risk). Frligt gods och risker Udtering v risknlysen bör görs. LST och trfikverket nser tt ett område om 30 m ifrån järnvägen bör vr fritt från bebyggelse. Övrig synpunkter I och med ökd ndel v hårdgjord ytor krävs tt fördröjningsmgsin nläggs på innegårdr och under prkeringsytor för tt fördröj flödet (erforderlig fördröjningsvolym på c 300 m 3 krävs för tt möt kommunens krv på dgvttenflödet). Kommunen bör överväg tt tillför ett resonemng kring klimtförändringens effekter och npssning till dess i plnen. Ökd nederbörd och stor ndel v hårdgjord ytor kn påverk även grundvttennivån vilket kn påverk stbiliteten i mrken. Risken för grundvttensänkning och eventuell effekter v det bör utreds ytterligre. LST önskr tt kommunen redovisr en solstudie för området eftersom pln medger hög och tät bebyggelse. Ulysningr Dikningsföretgen CK 161 Väeby-Bålst och C72 Väeby-Eneby ligger nedströms dgvttenutsläen. Smråd med företgen skulle genomförs. Om lösningr för vtten i de instängd områden påverkr diken inom dikningsföretgen bör dett ts u under smråden.

8 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 8(19) Riskintresse Smråd hr hållits med Försvrsmkten kring byggnder som är högre än 40 m och Försvrsmkten hr inget tt erinr. Miljökvlitetsnormer Bedömningrn hr udters. MKN grundvtten Dgvttenutredningen hr reviderts, blnd nnt utifrån vsknd v beskrivning v grundvttentäkten, och plnens påverkn på den. Häls och säkerhet buller En ny bullerutredning hr tgits frm, vilken även kompletterts under fortstt plnrbete. De llmänn råden är väglednde, men enligt rekommendtion från Boverket ts även hänsyn till den nyre förordningen om trfikbuller. Då de cceptbl bullernivåern generellt sett höjts för bostdsbebyggelse bedömer kommunen tt en viss justering åt förordningens håll inte innebär någon risk för häls eller säkerhet. Plnkrtn hr därför kompletterts med bestämmelse med utgångspunkt i de llmänn rådens gränsvärden, med justering för det ekvivlent värdet vid fsd till 60 decibel. Potentiell förorende områden Aktuellt område hr undersökts översiktligt, och vid påträffde värden för PAH M och H, även i detlj. Aktuellt område är utbyggt för nvändning som tillfälligt busstorg och de förorende mssorn hr i det skedet vlägsnts. Frligt gods och risker Risknlysen är udterd. Med undntg för prkering ändmål och bostdsnärförvring tillåts ingen bebyggelse närmre än 30 meter från närmste spårmitt. Kommunen hr under plnrbetet för en dilog med Trfikverket och kommit frm till tt tillåt bebyggelse för prkering som närmst 20 meter från närmste spårmitt. Övrig synpunkter Fördröjningsmgsin Kommunen hr gjort ett omtg rörnde dgvttenhnteringen i projektet (centrl Bålst i stort) och vttnet vses nu leds till en större plnerd dgvttennläggning i dlgången (Grön Dlen). Geoteknisk förhållnden Plnbeskrivningen hr justerts för tt mrker tt sättningr konstterts i Bålst centrum (progrmområde), inte inom eller i direkt nslutning till ktuellt detljplneområde. Fördjupd (mot tidigre översiktlig) geoteknisk underökning för västr delen v plnområdet är genomförd och ligger som underlg. Solstudie Kvrtersbebyggelsen begränss till generellt lägre våningsntl en i smrådsförslget. En solstudie frmtgen utifrån smrådsförslget visr tt innergård och loklgtn skulle skuggs under stor delr v dygnet, under stor delr v året (se bilg till redogörelsen, längst ned). En utformning med högre bebyggelse mot norr, och slä/öningr i kvrteren mot söder ger bättre förhållnden, men vrje kvrter bör

9 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 9(19) smtidigt studers vr för sig. Med den ny inriktningen mot lägre våningsntl bedömer kommunen smtidigt tt det inte finns behov tt närmre regler bebyggelsen i plnkrtn för tt säkerställ solförhållnden. 7. Nturskyddsföreningen 7) Ulysningr Berört område och diken för dikningsföretgen CK 161 Väeby-Bålst och C72 Väeby-Eneby ingår i godkänt plnprogrm för Grön Dlen. Efterföljnde rbete med projektering v dgvttennläggning sker prllellt med uhävnde v befint-lig företg. Fossilbränslefrikommun Kommunen bör ställ krv för bostäder tt inte nvänd fossil bränslen för uvärmning (from 2016 gäller Pssivhusstndrd 09 som minimikrv för nybyggntion). Viktigt tt pln medger möjlighet tt förse fsder och tk med solpneler och solfångre smt vertikl vindkrftverk. Syfte är tt byggndern blir självförsörjnde. Grön tk rekommenders. Även vlosnätet bör dimensioners så tt det blir möjligt tt instller vfllskvrnr utn risk. Ytorn för bilr bör minimers. Prkeringen (nser vi) skll endst ske i grget under husen. Grgen skll vr försedd med lddstolpr för elbilr. Även pendelprkering för förses med lddstolpr för elbilr. Det skll vr tillåtet tt nordn odlingslotter för boende på friytorn melln husen. Stockholmsväg som onödig brriär bör grävs ned och överdäcks så tt övre plnet kn nvänds för gående tom. för cykelprkering. Fossilbränslefrikommun Kommuner hr inte rätt tt ställ teknisk särkrv för byggntion. Kommunen kommer smtidigt tt följ u explotörerns redovisde mbitionsnivåer utifrån genomförd mrknvisningstävlingr, där hållbrhetsspekter (miljö) hft viss vikt. Fsder och tk med solpneler Detljplnen hindrr inte uförnde v solfångre eller pneler, ej heller mindre vindkrftverk. Avlosnät för vfllskvrn En dimensionering utifrån hushåll med vfllskvrn kn inte motivers utn en beslutd inriktning mot en sådn förändring. Utbyggnd och drift v vtten- och vlosledningr bekosts v VA-kollektivet, som inte bör bär kostnder för npssning till eventuell frmtid systemförändringr. Grön tk Detljplnen hindrr inte grön tk, vilk heller inte kn reglers in som teknisk särkrv. Prkering i grget Prkering v bilr kommer delvis ske i grget (under respektive kvrters innergård), delvis i gemensmt p-hus ovn mrk och delvis i mrkpln mot järnvägen. Besöksprkering för hndel- och servicelokler kn ske vi kntstensprkering. Anläggnde v lddstolpr kn inte reglers i detljpln, kommunen och ktuell explotörer är dock smtlig högst intresserde v tt nlägg lddre i smtlig grge/p-hus.

10 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 10(19) Odlingslotter Detljplnen hindrr inte odling på kvrtersmrk. Det är frmförllt en fråg för fstighetsägren. Nedgrävd Stockholmsväg En nedgrävning v Stockholmsvägen studerdes under progrmrbetet. Det konstterdes då, som nu, tt det inte finns ekonomisk förutsättningr för en sådn åtgärd. 8. Polisen Hr ing synpunkter. 8) 9. Privt erson 9) Kommunen måste förtydlig vilken p-norm som gäller, 0,3 eller 0,5. T.o.m. lägg till tt önskemålet är tt dem som flyttr in inte sk vr bilägre. Plnbeskrivningen redovisr nvänd p-norm. Krv eller önskemål på inflyttnde hnters inte i detljplnerbetet eller v kommunen. Det centrl och sttionsnär området bedöms smtidigt ge br förutsättningr för ett lägre bilinnehv. 10. Privtperson 10) Fördubbling v tätheten i centrumområdet verkr onödig eftersom det i kommunen redn finns fler pågående detljplner som bör täck in kommunens lägenhetsbehov de närmste år. Lägenhetsbehov är c 100 bostäder/år enligt kommunen egen utredning. Kommunen bör tydligt redovis hur stor behovet och underskottet på lägenheten verkligen är då det är oklrt. Dett för tt fördubbld täthet sk betyd ökde kostnder för kommunens invånre. Det är viktigt tt vis tt det från kommunens sid finns ekonomisk bärighet i en fördubbling v lägenheter i plnförslget. t ökt ntl lägenheter skulle h en positiv påverkn på projektets ekonomi, både för explotörer och för kommunen. För kommunens del är det blnd nnt fördelktigt eftersom intäktern för mrkförsäljning ökr, men även för tt kostndern för infrstruktur knt ökr (vägr och ledningr krävs ovsett ntl boende). Nu är smtidigt förslget justert, och ligger mer i linje med tidigre exploteringsgrd. Att ntlet uskttde lägenheter ändå ligger i närheten v tidigre siffr beror uteslutnde på tt plnområdet utökts och nu inkluderr ytterligre fem bostdskvrter. Enligt kommunens Bostdsförsörjningsprogrm är lägenhetsbehov per år melln lägenheter. Utbyggnd v ny lägenheter sker inte linjärt, utn de byggs i etern. Under viss år byggs ing ny lägenheter (v olik nledningr) och under viss byggs det t.ex. 300 ny lägenheter. Men i genomsnitt under c 10 år blir det melln lägenheter per år precis som det står i bostdsförsörjningsprogrm-

11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 11(19) met. Vidre innebär inte ll färdig detljplner tt det börjr byggs och färdigställs omgående. Det finns därför ett behov v tt plnlägg för fler bostäder än förväntd och önskd produktion. 11. Privtperson 11) Plcering v grget nordväst om järnvägen bör tänks om eftersom det kommer tt bli guldgruv för tjuvr och klottrre. Närhet v skogsprti kn underlätt tjuven/klottrre tt t sig in, begå brott och försvinn från pltsen. Prkeringshus bör plcers blnd bostädern i form v mindre prefbricerde p-hus med grön tk som smälter in blnd övrig byggnder. Kommunen bör som en brottsförebyggnde åtgärd förbättr plcering v bostäder och prkeringsgrget för tt skydd kommunens och medborgrns ägodelr. En flytt v p-huset är inte ktuell. Detljplnen medger möjlighet till etblering v servicefunktioner i smm byggnd. I övrigt sk plnen bekt trygghet och sträv efter brottförebyggnde lösningr/utformning. Det hndlr dels om överblickbrhet, men även om tt skp pltser som inbjuder till nvändnde och möten. Med ett frmtid genomförnde v et 9 kommer det även tt ges förutsättningr för fler bostäder norr om järnvägen. 12. Privtperson 12) Bostäder Anser tt det är br med ny bebyggelse i Centrum som sk mrker en övergång från pendlingsort till en liten std. Folkliv i en std En solstudie bör ts frm för tt vis hur mycket skog som kommer vr på Stockholmsvägen där Angöring och Buss står. Det är viktigt för pendlrn som byter färdmedel tt på ett visst vstånd skylt tågets/bussens ny vgångstid. Anser tt ett stdscentrum såsom i Usl är ett bättre lterntiv, med bussrn, hårdgjord gtuytor med sittpltser. Bussr i centrum COOP ffär bör h en entré till ett gtuhörn så tt ll möjlig hr lätt tt gör sin ärenden dit. Stdscentrum i Soln är en br förebild med stdstorg med grönsksmrknd, snbbmt och solig läge intill busscentrlen. Möjlighet tt hyr ut en del v sin lägenhet (med t.ex. 3ROK som hr seprt ingångr) skulle kunn bidr till tt fler 19-åringr stnnr kvr i kommunen efter gymnsieexmen. Folkliv i en std Det finns trädlléer längs Stockholmsvägen redn idg, och dess ger möjlighet till skugg under vrm sommrdgr, men då gturummet är väl brett finns fortfrnde god möjligheter tt lp sol på en uteservering eller prkbänk. Resecentrum ingår inte längre i detljplnen, utn genomförs inom gällnde detljpln. Skyltningen kommer ses över som del i ombyggntionen. Del i ny resecentrum och ny torget kommer inkluder hårdgjord ytor och flertlet möjligheter tt sitt, se och syns.

12 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 12(19) Bussr i centrum På grund v trfiksitutionen, med mycket persontrfik till pendlrprkeringrn och längs Stockholmsvägen smt busstrfiken, är det inte möjligt tt lös ngöring och besöksprkering till en större livsmedelsbutik. Alterntiv lägen undersöks prllellt. Lägenhetsutformning reglers inte i detljplnen. Möjligheten finns dock. 13. Privtperson 13) Tycker tt det är en dålig idé tt t bort tunneln under Stockholmsvägen för det finns mycket trfik på Stockholmsvägen speciellt under rusningstrfik. Det skulle innebär svårigheter med mycket trfik från centrumprkeringen till Stockholmsvägen med tätt återkommnde sto för bilrn på grund v fotgängre som korsr vägen på väg till- och från tåget. Trfiksitutionen med en plnkorsning istället för en gångtunnel hr studerts i progrmrbetet, och nlyserts vidre i detljplnerbetet. För tt möjliggör en tillgänglig lutning melln Stockholmsvägen och sttionen, är det inte lämpligt tt behåll gångtunneln. Vidre är tnken tt ge Stockholmsvägen en ny gestltning, fokus ligger på gående och cyklister. Pssgen över Stockholmsvägen sk utforms för tt prioriter gående och cyklister. Lösningen kn se olik ut, men en ordentligt dimensioner och uhöjd (i nivå med trottor) pssge är en grund. Huruvid trfikljus krävs studers vidre i projekteringsrbetet. Dgens sitution är även otydlig för besöknde som nkommer vi sttionen. Det är otydligt vrt centrum, butiker och llmänn funktioner är och vilken vägen dit är. Kommunen tittr smtidigt övergripnde på bil- och busstrfiken i Bålst. Det finns fler möjlig lokl förbättringsåtgärder (exempelvis dubbl filer i sttionsrondellen, svängkörfält vid Brittsätersvägen) och ett ntl mer övergripnde tt utvärder vidre, 14. Privtperson 14) Arkeologi En ny rkeologisk undersökning med börjn vid skogskullen närmst sttionshuset måste ts frm. Undersökningen bör sedn fortsätt änd frm till Håtunvägen/f.d. Klmrlivs om den plnerde Stdsbildningen blir v. De rkeologisk förutsättningrn för området hr stämts v med Länsstyrelsen (som bevkr frågn). Enligt Länsstyrelsen finns inget behov v någon utredning eller undersökning. 15. Privtperson 15) Resecentrum Beteckning T2 betyder tt ett resecentrum plcers. Även i CT2 II plners ett resecentrum. Vrför två resecentrum? Höghus t 17-våning höghus kn skp problem för Räddningstjänsten. Hr de utrustning för så hög byggnder om något händer? Är det motivert tt bygg ett så högt hus i tätorten? Låt oss behåll småstdssmhälle, det räcker med 8-våningshus.

13 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 13(19) Resecentrum Resecentrum vr ett smlnde begre, med olik utformning i olik delr. Nu ingår inte området i detljplnens vgränsning. Möjlighet till byggndsdelr för sttionen säkrs dock fortfrnde norr om järnvägen (T 2). Höghus Höghuset är tänkt som ett nytt lndmärke. För tt mrker för pssernde tt de kommer till Bålst, och för Bålstbor och besökre vrt sttionen ligger. Våningsntlet är bestämt just med bektning v brndskyddskrven. Vidre hr räddningstjänsten, som remissinstns, inte hft synpunkter på höjden. 16. Privtperson 16) Påpekr tt färdigställt förslg till detljpln inte vr lämnt till vrken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i november Ställer därför en fråg till f.d. Pln- och utvecklingschef vd är det som dröjer med tnke på tt förslget vr färdigställt den 6 november enligt kommunen hemsid. Tillfrågd person rbetr inte längre för kommunen och kn därför inte svr. Hndlingr som sk besluts i politiskt orgn sk vr färdigställd minst två veckor innn först smmnträde. Kommunstyrelsen (beslutde i frågn) smmnträder normlt två veckor efter kommunstyrelsens rbetsutskott (först orgn). t visst tidsgl melln hndlingrns dtum och beslut är därmed nturligt. 17. Privtperson 17) DPL 260/Spårnlys Förslg till detljpln slår undn benen på spårnlys om frmtid utbyggnd v järnvägen till kvrtstrfik. Jävsitution Melln Mgnoli och kommunen då Kls Ljungberg som vr nställd hos kommunen när beslutet togs tt Mgnoli skulle få i udrget tt bygg, vilket gjorde tt de kunde lägg ett lågt bud för de visste tt det skulle bli mycket fler bostäder än det som vr ute på förslg. Höghus t högt hus som lndmärke är okej men oro finns tt det sk sprid sig till närliggnde plner. Mång hög hus kommer tt skp en känsl v otrygghet. Översiktsplnen Mn hr frångått översiktsplnen så mycket tt någr vill ogiltigförklr den i väntn på den ny. Vrför görs det då en ny? Övrigt Följ den fördjupde översiktsplnen. Vi som bor här vill se en hållbr utveckling v Bålst som inte innebär tt invånre får flytt på grund v kommunens dålig plnering. DPL 260/Spårnlys Se punkt 34 (Trfikverket) och kommentr under punkt 7.

14 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 14(19) Jävsitution Jävsfrågn är inte en fråg för detljplnerbetet. Höghus Oro tt dett som princip sk sprid sig till närliggnde plner är förståelig men utn grund. Avsikt med ndr eter är tt höjdmässigt skp en byggndsstruktur som är som högst och tätst i centrum och runt omkring resecentrum, torget och bussterminlen och som trr ner till bostdsområden i Mnsängen. Potentiellt kn något ytterligre högre hus tillåts, men generellt gäller en lägre bebyggelse. Översiktsplnen Kommunen gör bedömningen tt plnen över lg följer den fördjupde översiktsplnen, med fokusering på pltser med redn utbyggd infrstruktur. Detljplnen hr även föregåtts v ett plnprogrm (2012) och ett Idé- och gestltningsprogrm (2014) där inriktningen beskrivs och motivers närmre. 18. Privtperson 18) Smm synpunkter som synpunkt nr. 5 Se kommentr på synpunkt nr Privtperson 19) Buller Buller påverkr människohäls. Det är viktigt tt kommunen gör en så noggrnn utvärdering som möjligt v boendemiljön i plnområdet (melln järnvägen och Stockholmsvägen). Dett för tt säkerställ tt frmtid invånre inte riskerr tt hmn i ohäls pg. bristfällig utredningr. Bullerutredningen bsers på gmml trfikdt och sknr även viktig bullerkällor som t.ex. ll de olik tågtyper som trfikerr järnvägen smt inbromsnde och ccelererde tåg. Vidre hr mn helt utelämnt den busstrfik som kommer åk in och ut ur plnområdet. Bullerutredning hr kompletterts utifrån gällnde lgstiftningen, smt reviderts utifrån ny trfikprognos (för både tåg- och biltrfik). 20. Privtperson 20) FÖP Förslget följer inte FÖP för där nger mn tt Bålst tätort sk förtäts med stdstypern småstd, stenstd och trädgårdsstd. Inspirtion är Sigtun. Hushöjder Plnprogrm för Bålst centrum nger generellt 4-5 våningr vilket skiljer sig från plnförslget som nger hushöjder på 8 även 17 våningr. Dett är utnför rmen för småstdskänsl. Inget tlr om fördubbling v tätheten eller om hushöjder om 8-17 våningr. Kommunen vviker från gällnde ÖP utn tt förklr vrför och hr för vsikt tt fortsätt så i et 2.

15 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 15(19) Förslget måste omrbets när det gäller hushöjder och -plceringr så tt mn ufyller de tidigre riktlinjer och styrdokument som kommunen hr. Bålst centrum sk utveckls med småstdskänsln intkt och inte till en kopi v en Stockholmsförort. Se kommentr på synpunkt nr Privtperson 21) Avstånd från järnvägen Om husen enligt plnförslget plcers 30 m från närmste spårmitt förhindrr mn frmtid plner på tt bygg ut sttionsområde för tt klr 15 min trfik mot Stockholm enligt spårutredningen. Kommunen måste redovis förhållnde melln plnförslget och spårutredningen. Att bygg bort möjligheten till tt bygg ut sttionsområdet i frmtiden går helt emot kommunens egen utredning och vision om ett hållbrt Håbo. Om plcering v husen inte ändrs måste kommunen redogör i plnen för hur mn tänker möjliggör 15 min trfik till Bålst i frmtiden vilket är förutsättning för tt Bålst sk bli mer ttrktivt både för byggherrr och pendlre. Avstånd från järnvägen Se punkt 34 (Trfikverket) och kommentr under punkt Privtperson 22) Smm synpunkt som synpunkt nr. 10 Se kommentr på synpunkt nr Privtperson 23) Smm synpunkt som synpunkt nr. 9 Se kommentr på synpunkt nr Privtperson 24) Kommunen måste redovis den trfiknlys mn säger sig h gjort som en del v plnförslget. Anlysen måste täck in frmtid trfik som tillkommer till följd v de plner som finns för och runt centrum i dgsläget. Dett för tt mn som medborgre sk kunn förstå helhetsbilden v trfiken. Kommunen bör även bekt tt mn inte får försvår tillgänglighet för bilr i och runt centrum eftersom det kn få en negtiv inverkn på hndelslivet i centrum. Plnförslget hr kompletters med en detljstudie över trfiken. Kommunen hr även tgit frm en övergripnde trfikutredning för hel Bålst tätort, där smtlig pågående detljplneprojekt ingår.

16 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 16(19) Det kommer bli ökd trfik och med det även ökd köbildning vid rusningstrfik längs Stockholmsvägen. Detljplnen hr därför justerts något för tt förbättr trfikföringen och frågn finns med i resternde eter v centrumutvecklingen. Smtidigt premierr detljplnen ndr resesätt som cykel, buss och tåg. Vilket ligger i linje med kommunens strtegisk dokument (ex. miljöstrtegin). 25. Privtperson 25) Smm synpunkt som synpunkt nr. 11 Se kommentr på synpunkt nr Privtperson 26) Smm synpunkt som synpunkt nr. 19 Se kommentr på synpunkt nr Privtperson 27) Smm synpunkt som synpunkt nr. 21 Se kommentr på synpunkt nr Privtperson 28) Smm synpunkt som synpunkt nr. 20 Se kommentr på synpunkt nr Privtperson 29) Jävsitution Plnförslget bör ogills i sin helhet då det finns hög risk för jäv i beslutet om vilket företg vnn mrnvisningstävlingen gällnde kvrteren i et 1. Svrnde redogör dtumvis för ett händelseförlo rörnde tidigre pln- och utvecklingschef och en v de mrknvisde explotörern. Innn plnrbetet fortsätter bör kommunen omedelbrt tillsätt en oberoende utredning för tt vgör om jäv förekommit när Mgnoli utsetts till ett v de företgen som sk få exploter Bålst Centrum

17 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 17(19) Jävsitution Se kommentr på synpunkt nr Privtperson 30) Smm synpunkt som synpunkt nr. 29 Se kommentr på synpunkt nr Räddningstjänsten 31) Frligt gods Frlig trnsporter sker i direkt nslutning till plnområdet vilket t.o.m. nämns i plnbeskrivningen och som (delvis) hr utretts i en tidigre risknlys (WSP, ) smt kompletternde riskbedömning (ÅF, ). Räddningstjänsten vser en fullständig utredning bör utförs. Räddningstjänsten föreslår en övergripnde risknlys för frmtid Bålst centrum för tt sli gör om risknlysen till kommnde eter. Utifrån udterde risknlysen bör det frmgå i plnbestämmelsern vilk ev. riskreducernde åtgärder som ställs på byggndern inom plnområdet. t resonemng kring dett kn med fördel även förs i plnbeskrivningen. Kommunen hr följt rådet om tt urätt en mer övergripnde risknlys, dock begränsd till centrumområdet och närmst nslutnde detljpln (Tvåhus). Vidre hr komplettering rörnde vstånd för riskreducernde åtgärder vid brnd tgits frm. Plnkrt och plnbeskrivning hr reviderts därutifrån. 32. Sknov 32) Sknov önskr så långt som möjligt behåll befintlig telenläggningr i nuvrnde läge för tt undvik olägenheter och kostnder som ukommer i smbnd med flytt och tt dett registrers på plnen. Flytt- och/eller skyddsåtgärder bekostr generellt den prten som initierr åtgärden. Noters. 33. Svensk krftnät 33) Hr ing synpunkter. 34. Trfikverket 34) Buller Bullerutredningen utgår från trfikbullerförordningen SFS 2015:216 vilket är fel eftersom pln påbörjdes innn den 2 februri Bullerutredningen bör kompletters och även plnbeskrivningen under Störningsskydd sk udters utifrån reviderd bullerutredning.

18 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 18(19) Risk Trots tt bebyggelsefritt skyddsvstånd på 30 m från Mälrbnn hr ufyllts nser Trfikverket tt luftintg och utrymningsvägr sk plcers i en fsd som vetter bort från järnvägen. Dett bör säkerställs med en bestämmelse i plnkrtn. Bestämmelse v 2 som nger tt prkering inom 15 m från fstighetsgräns till spårområde sk byggs över med crport, skärmtk eller grge. Trfikverket vill i smmnhnget lyft elsäkerhetskrven som säger tt ing byggnder eller byggndsdelr får plcers inom 5 m från del v järnvägen som kn för högspänning. Plcering v skärmtk, eller grge sk ufyll krven i elsäkerhetsbestämmelsern. Buller Se kommentr under punkt 6. Risk Plnbestämmelse om riskåtgärder (plcering v utrymningsvägr och ventiltion) hr lgts till. Vidre kn konstters tt plngränsen är på större vstånd än 5 meter från högspänningsledning, och berörs därför inte närmre i plnen. 35. Lndstinget i Usl län Kollektivtrfik förvltningen UL 35) P-hus Anser tt det är positivt tt prkeringsförslget för boendeprkering hålls nere då det umnr till hållbrt resnde. Dock kn P-huset vid kv. 11 medför högt billflöde på Centrumleden och påverk frmkomligheten för busstrfiken. Exempel på åtgärd kn vr väjningsplikt för persontrfik gentemot bussr som kör ut från busstorget. Möjlighet med ett kollektivtrfikkörfält frm till rondellen kn diskuters. UL vill beton vikten v tt resenärer inte promenerr i bussrns körfält, vilket nämns i plnförslget. Åtgärder för tt minimer risken för det måste vidts. Busstrfiken i Bålst utgörs v tätortsbussr. Kommunen bör ändr benämningen lokl stdsbussr till tätortsbussr. P-hus Trfiken på centrumleden och Stockholmsvägen hr studerts mer i detlj och föreslgen åtgärd i form v väjningsplikt kommer tt övervägs och ett seprt körfält tt nläggs. Då området för bussngöringen inte längre ingår i plnområdet behndls dock den frågn inte mer i detljplnen. Bussterminl Ingår inte i längre i detljplnens vgränsning, utn nytt busstorg och resecentrum vses löss inom gällnde detljpln. En centrl fråg för det rbetet är smtidigt tt just tydligt seprer trfiknter/trfikslg. Benämningen v buss är korrigerd. 36. Vttenfll 36) Vttenfll hr en optoledning utmed Stockholmsvägen. I övrigt hr Vttenfll inget tt erinr. Om ledningen skds vid grävrbete eller måste flytts sk den som utför grävrbete (entreprenör eller dess udrgsgivre) stå för e kostndern som ustått i smbnd med flytten, reprtion eller skdn. Befintlig optoledning måste hålls tillgänglig under ll skeden v plngenomförndet. Optoledningen får inte byggs

19 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 19(19) över och säkerhetsvstånd som frmgår v Elsäkerhetsverkets strkströmföreskrifter måste ufylls. Utpekd sträckning sk även fortstt vr del v gturum och inte byggs över. Smmnfttnde kommentr Inkomn synpunkter under smrådstiden leder till följnde ändringr v detljplnen: Kompletternde utredningr för risk, buller, dgvtten, sol/skuggförhållnden och trfik hr tgits frm. Plnbestämmelser därutifrån hr lgts till, blnd nnt gällnde riskåtgärder och bullernivåer. Översiktlig illustrtioner hr lgts till hndlingrn. En krt redovisndes tänkt fstighetsreglering (även llmän plts kontr kvrtersmrk är också tillgd. Plnbestämmelser hr rbetts om, del till följd v synpunkter, dels till följd v den förändrde vgränsningen v plnområdet. Just den förändrde vgränsningen är den störst förändringen, där området för bussngöring, resecentrum och bostdskvrteret nr 2 inte längre ts med. Arbetet med ett nytt torg och bussngöring fortgår prllellt, men bedöms inte kräv en ändring v gällnde detljpln för tt genomför. Detljplnen hr smtidigt inte br krympt i norr, utn utvidgts söderut för tt t med hel loklgtns sträckning. Dels för tt den llmänn gtn från centrumrondellen gjorts om till kvrtersmrk (då sträckn är för brnt för en kommunl tillik tillgänglighetsnpssd gt), och tt loklgtn därmed behöver en nnn utfrt. Dels även för tt smm frågor som utretts och behndlts i tidigre vgränsning berör resten v sträckn söderut på liknnde sätt. Förutom extr bostdskvrter (från tidigre et 2) ges där även möjlighet för en välbehövlig förskol (i smm läge som Tlltorps förskol, men som del i ett nytt bostdskvrter). Vidre hr våningsntlen/höjden på kvrteren justerts ned. Det sk finns ett smspel melln bebyggelse och gt. På höjd om sex våningr och högre ts det smspelet, och de högre våningrn tillför fög till livet i gturummet. Justert plnförslg till detljpln skicks ut på grnskning enligt 5 kp 18 ndr stycket Pln- och bygglgen. Bålst Anton Krlson Plnrkitekt

20 \\ \Projekt\1439 Bålst C\DETALJPLAN\_Plnkrt\3) Utställningshndling (ktuell)\solstudie\1439 Bålst, Solstudie.pln 1 p p2 21 Mrs Mrs p p2 1 2 RESECENTRUM OCH STATIONSOMRÅDET, BÅLSTA UTREDNINGSSKISS Solstudie 21 Mrs UA Mrs Mrs (Före skymmning) T /

21 \\ \Projekt\1439 Bålst C\DETALJPLAN\_Plnkrt\3) Utställningshndling (ktuell)\solstudie\1439 Bålst, Solstudie.pln 1 p p2 21 Juni Juni p p2 1 2 RESECENTRUM OCH STATIONSOMRÅDET, BÅLSTA UTREDNINGSSKISS Solstudie 21 Juni UA Juni Juni T /