Svalans Montessoriförskola Djursholm. Kvalitetsdokument 2014/2015
|
|
- Katarina Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svalans Montessoriförskola Djursholm Kvalitetsdokument 2014/2015
2 Svalans Montessoriförskola Djursholm har två heltidsavdelningar; en för våra yngre barn 1-3 år och en för våra äldre barn 3-5 år. Vi har även en deltidsavdelning för barn mellan 3-5 år. I förskolans heltidsgrupper arbetar sex pedagoger med 34 barn, på deltidsförskolan arbetar tre pedagoger med 22 barn. Utifrån Läroplanen för förskola och Maria Montessoris pedagogik och filosofi bygger vi vår verksamhet för att på ett så utmanande sätt som möjligt stimulera barnens utveckling och lärande. Vi lägger stor vikt vid våra dagliga rutiner som skapar en trygghet för barnen i deras vistelse på förskolan. Barnen vet alltid vad som ska hända och när det händer vi anser att ordning i tid och rum är ett viktigt hjälpmedel för barnen i deras utveckling. Utevistelse på gården, i skogen och på närliggande lekplats är en stor tillgång i vår verksamhet, varje dag har vi som mål att vara ute minst två timmar men gärna mer än så och en gång i veckan går vi iväg till skogen eller lekpark. På våra förskolor utgår det mesta av arbetet från vår förberedda montessorimiljö där vi följer barnen. De visar oss vägen och vad de är intresserade av. Vi har fem områden; praktiska livet övningar, sinnestränande övningar, språk, matematik och kultur. Barnen får lära sig och utforska hur mycket de vill. Vi arbetar även mycket med sång, rim, ramsor, rörelse, skridsko på vintern, engelska, konst mm. Vi kan ha små tema i den förberedda miljön om något som just då aktuellt och som barnen visar intresse för. Som på en avdelning frågade barnen mycket om rymden och då har de haft ett tema om rymden. Vårt projekt är att barnen ska med hjälp av vårt fantastiska montessorimaterial och pedagogik få lära sig mycket och utvecklas till trygga, nyfikna barn som stimuleras efter sina förutsättningar och behov. De uppmuntras att ta ansvar, deras tankar och idéer tas tillvara, de lär sig fungera i grupp, de får möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, de får utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, de får arbetsro i verksamheten och vi pedagoger hjälper dem att lyckas. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 2(14)
3 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor) Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 3(14)
4 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi arbetar efter våra rosa, blå och vita pärmar där vi har alla våra Svalan dokument, detta gäller för alla våra tre Svalan förskolor. Vi arbetar efter vår tydliga årsplan där vi månad för månad dokumenterar allt som ska hända. Den är mycket viktig så vi inte glömmer något. I rosa pärmen har vi alla original, allt från inskolning till utvecklingssamtal, alla våra planer. I den blå pärmen utvärderar pedagogerna allt vi gör på förskolan ex. föräldrasammankomster, utvecklingssamtal, inskolning, studiedagar, olika planer osv. Det är mycket givande och vi får en tydlig bild över hur allt är och hur vi kan göra det bättre. I den vita pärmen har vi hela vårt säkerhetsarbete med brandskyddsplan, krisplan, första hjälpen osv. det är tydliga planer om hur vi förebyggande arbetar med säkerhetsfrågor. Vi har också mbe rescue som kommer vartannat år och föreläser om första hjälpen men tungvikt på hjärta och lung räddning. Vi har under detta läsår haft utvecklingsområde, digitala hjälpmedel med implementering av läroplattan, utveckla vår pedagogiska dokumentation, lekens betydelse. Områden som hela tiden återkommer är personalpolicy, säkerhetspärmen och föräldraenkäten. Dessa områden kör vi varje läsår, personalpolicy, säkerhetspärm på hösten och föräldraenkäten på våren. Vi har använt våra personalmöten till dessa utvecklingsområden. Vi började med pedagogisk dokumentation som två pedagoger tillsammans med förskolechefen har arbetat fram en ny dokumentations underlag. Vi presenterade det på ett personalmöte då vi gick igenom hur vi ska arbeta med det för att sedan på nästa personalmöte göra om pärmarna. Pedagogerna fick då göra om sina ansvarsbarns pärmar. Vi har kopplat ihop vårt arbete mer synligt med läroplanen, synliggjort läroprocesserna. Vi har även infört lotusdiagram. Vi är mycket nöjda med detta underlag och har kommit igång bra med det. All personal gick på kvällsföreläsningen om läroplattan, den la vi obligatorisk. Därefter har vi gjort upp gemensamma strategier för hur vi ska arbeta med läroplattan hos oss. När, var, hur och varför. Vårt mål som ledning har varit att alla avdelningar ska ha varsin läroplatta och en projektor. Detta har vi nästan nått men av olika anledningar har vi fortfarande två avdelningar som inte har det och det ska vi korrigera till nästa läsår. Lekens betydelse gick vi igenom på vårterminen, detta kommer vi fortsätta med under nästa läsår. Vi kommer gå på en föreläsning till som kommunen arrangerar och ha fortsatta diskussioner. Vi hade också genomgång av vår säkerhetspärm där vi noga gick igenom vad som gäller om det börjar brinna, ett barn försvinner, hur vi ska agera med våra allergi barn. Vi gick även igenom vår personalpolicy. Det sista vi gjorde på Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 4(14)
5 vårterminen var att tillsammans gå igenom föräldraenkäten, utvärdera och planera för fortsatt arbete inom de som vi bedömde var våra utvecklingsområden. Hos oss är det viktigt att förskolans kvalité ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalité och skapa goda villkor för lärande behöver barnens utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Analys Vi känner att alla våra dokument nu är välförankrade hos alla pedagoger, de har nu koll på hur och när de ska använda sig av alla underlag och vi ser att det har förbättrat och förenklat vårt arbete mycket. Dels med alla våra utvärderingar som leder till att vi hela tiden förbättrat vårt arbete, våra dokument hänger ihop, verksamhetsplanen, utvecklingssamtalsunderlagen och pilen enkäten. Detta ser nu alla och kan verkligen ta det till en annan nivå i det systematiska dokumentationsarbetet kring barnen och verksamheten. Vi ändrar inte våra dokument hela tiden och det tror vi är en stor bidragande faktor till att nu alla pedagoger nu är trygga i dokumenten. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Det är en ständig process att implementera alla våra dokument, vi får några nya pedagoger till hösten som kommer få en introduktion av vårt dokumentationsunderlag. Vi har kommit ännu längre nu i vårt systematiska kvalitetsarbete men det beror på att vi sakta men säkert implementerat våra dokument och inte gjort en massa ändringar. Vi har nu även implementerat vår pedagogiska dokumentation och även denna känner sig pedagogerna trygga med. Våra utvecklingsområden för nästa termin blir att ta in naturvetenskap och teknik mer i verksamheten. Vi har fem pedagoger som har gått utbildningen som kommunen arrangerat. Vi kommer även fortsätta arbeta med lekens betydelse, giftfri förskola. Vi går varje läsår igenom som personalpolicy, säkerhetsarbetet. Vi kommer fortsätta arbeta med implementering av läroplattan där vi inte helt lyckas nå vårt mål. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi är en Montessoriförskola som möter varje enskilt barn utifrån dess behov och utvecklingsstadier. Vi har en arbetsmiljö som är tillgänglig för alla barn och möter deras olika behov i olika åldrar/utvecklingsstadier. Miljön är mycket strukturerad och noggrant organiserad, varje sak har sin plats. Detta skapar trygghet för alla barn. Vi arbetar mycket med rutiner även regler är tydliga och välkända för barnen. Vi har en Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 5(14)
6 samsyn i vårt pedagogiska uppdrag genom montessoripedagogiken, vi tolkar läroplanen och vårt uppdrag på samma sätt. Med de barn som vi har tilläggsbelopp till arbetar vi med de verktyg och tips som vi får från specialpedagogen Eva Krueger. Vi arbetar till exempel med bildschema. Pedagogerna får möjlighet att gå på olika utbildningar för att utöka sin kunskap till att hjälpa de barn med särskilda behov till att utvecklas. Vi tar mycket hjälp av Eva och hennes kunskap. Beroende på olika behov arbetar vi på olika sätt. Kontakten med hemmet ser lite olika ut beroende på vilken form man tillsammans med föräldrarna valt. Med vissa familjer har vi veckosamtal, andra en läroplatta som går mellan förskolan och hemmet varje dag, med en annan har vi en loggbok. Vi ser att barnen utvecklas hela tiden, är trygga i vår miljö och föräldrarna får det stöd och information som de behöver. Vi lägger ner mycket tid och tar vårt uppdrag på allvar och vi arbetar nära föräldrarna så att kontakten är tydlig och konkret och att det leder till bättre förutsättningar för barnet. Vi har gjort om vår hemsida och där står det tydligt att våra tre förskolor är tillgängliga för alla barn. Våra insatser har under året har varit som tidigare, vi har arbetat strukturerat och medvetet med dessa barn efter en tydlig kartläggning och handlingsplan. Vi har en nära kontakt med föräldrarna och går olika utbildningar för att hela tiden lära oss mer. När vi har ett barn med tilläggsbelopp så är även förskolechefen inkopplad i arbetet kring barnet, föräldrarna och specialpedagogen. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande På Svalans Montessoriförskola Djursholm dokumenterar vi pedagogernas och barnens arbeten på varierande sätt, genom fotografier, intervjuer samt observationer. Till vår hjälp i dokumentationsarbetet har varje avdelning tillgång till en läroplatta samt en digitalkamera. Inför läsåret 2014/2015 arbetades formen för barnens egna dokumentationspärmar om, två Montessoriförskollärare inom organisationen tillsammans med förskolechefen var ansvariga för att arbeta fram och utveckla det underlag som vi idag arbetar utifrån. Underlaget i barnens dokumentationspärmar är uppbyggt utifrån Maria Montessoris pedagogik och filosofi men även utifrån Läroplanen för förskola. I dokumentationspärmen utgår vi från barnet jag, mina läroprocesser, rutiner och traditioner och förskola och hem, bilderna/arbetena som vi sedan sätter in i pärmen väljs ut av barnen och kopplas sedan till Läroplanen för förskola via ett Lotus diagram samt barnets egna komentarer och tankar kring arbetet. I vår verksamhet fotograferar vi barnen under dagen i deras arbeten och aktiviteter, vi har en färgskrivare på kontoret där vi skriver ut bilderna och sedan tillsammans med barnen sätter in dem i deras egen dokumentations pärmar. Dagligen kan vi observera att barn tar fram sin egen dokumentations pärm och tittar i den antingen själv eller tillsammans med en kompis. Våra intentioner med vårt arbete med pedagogisk dokumentation är att barnen ska få en bild av sin egen utveckling och lärande och att vi pedagoger tillsammans med barnen kan börja reflektera, vad gjorde vi, hur gjorde vi, lärde vi oss något, kunde vi gjort saken på något annat sätt osv. Målsättning är att barnen senare i livet ska Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 6(14)
7 utveckla en förståelse för sitt egna lärande och på vilket sätt av alla olika inlärningssätt som passar mig bäst. Resultatet i föräldraenkäten visar att endast 84 % av alla föräldrar anser att det får tydlig information om hur sitt barn utvecklas. Samt att endast 79 % av föräldrarna vet att förskolan dokumenterar vad barnen lär sig. Analys Genom våra diskussioner i arbetslaget märker vi att det finns varierad kunskap om dokumentation och hur/vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Ofta blir dokumentationen mer utav omsorgs form där pedagogerna beskriver vad barnen gör och barnens tankar och åsikter inte synliggörs. Då dokumentationspärmarna inte var helt färdiga då föräldramötet hölls i början av höstterminen så kunde de heller inte presenteras för föräldrarna. Några pedagoger presenterade dokumentationspärmarna under utvecklingssamtalen i januari/februari. Så en del av resultatet kan vara en spegel av att alla föräldrar ännu inte fått dokumentationspärmen presenterad för sig. Samt att de pedagoger som känner sig lite mer osäkra på dokumentation som ett pedagogiskt verktyg och hjälpmedel inte lyfter det vi gör till föräldrarna. Arbetet med Lotusdiagram som stöd i dokumentationsprocessen används endast av visa pedagoger på förskolan. Lotusdiagramet är ett enkelt och lättarbetat stöd i vår dokumentation där vi snabbt kan synliggöra vilka av målen i Läroplanen för förskola som vi arbetar med. De pedagoger som använder Lotus diagramet synliggör Läroplanen för förskola mer i sin dokumentation än de som inte använder Lotusdiagramet då de ofta glömmer bort att koppla aktiviteterna till Läroplanen. Våra utvecklingssamtal hålls i januari/februari och i år blev vi dessutom lite försenade då flera familjer ställde in samtal sina utvecklingssamtal i sista stund. Detta medförde att flera familjer inte hade fått sitt samtal och då inte hade information om deras barns utveckling och lärande. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Fortsätta arbetet med den pedagogiska dokumentationen, för dokumentation ska nå sin fulla potential är det viktigt att all personal känner sig delaktiga och kan dokumentera och synliggöra barnens läroprocesser. Detta ska vi göra genom att åter lyfta ämnet för diskussion och hjälpa och stötta varandra, vi bör även ta hjälp av enklare artiklar från förskoleforum som förklarar vikten av pedagogisk dokumentation och hur den pedagogiska dokumentationen kan lyfta och föra verksamheten framåt och vara till hjälp vid våra utvärderingsar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Målet för nästa verksamhetsår är att alla pedagoger ska ta aktivdel i dokumentationen och kunna använda sig av Lotusdiagramet som verktyg. Vid den halva planeringsdagen eller första personalmötet som är under höstterminen så lyfter vi pedagogiskdokumentation och Lotusdiagram. Verksamhetsansvarig pedagog är ansvarig för att ta fram diskussions och samtals underlag. Kan en på något sätt underlätta arbetet med dokumentation med hjälp av modern teknik? Undersöka om en kan koppla läroplatta direkt till skrivare trådlöst för att på så sätt spara tid och underlätta pedagogisk dokumentation. Om det går att spara tid och underlätta dokumentations processen så kommer det vara lättare och vi kommer Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 7(14)
8 kunna dokumentera och synliggöra flera projekt och läroprocesser för föräldrarna. Förslagsvis så bör utvecklingssamtalen vara planerade att hållas redan i november månad så alla föräldrar känner att de fått ta del av informationen om deras barns utveckling och lärande. Samt att samtliga pedagoger alltid tar med barnens dokumentationspärmar in på samtalet och synliggör dessa för föräldrarna. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Språket finns naturligt runt omkring oss hela tiden, i vår miljö på förskolan finns språk både det talade, lyssnande och skrivna alltid aktivt hos alla pedagoger. Vårt mål är att alla barn ska få möjlighet att utveckla ett rikt ordförråd, våga prata, kunna lyssna, reflektera samt utveckla intresse och förståelse för skrivna och tryckta symboler. Vår miljö är förberedd och en inspirerande plats för barnen att lockas till språklig utveckling, på väggar finns bokstäver uppsatta, på hyllor ligger böcker och kort med bilder på olika föremål att samtal om, vi har kort för att stärka och träna munmotorik osv. För att på bästa sätt stimulera barnens talade språk så använder vi på förskolan ett tydligt språk och försöker ge barnen så många begrepp och berikande ord som möjligt, vi tänker även på hur vi använder våra röster och hur vi talar med barnen. Med hjälp av montessorimaterialet och sång, rim och ramsor har vi varje dag ett naturligainslag av språk i miljö. I Montessorimaterialet finns det flera olika material som stimulerar och lockar barnen till skrivning och läsning, materialet är konkret och går från det enkla till det mer komplexa. Leken är en viktig arena för barnen ska utveckla och ta till sig ett språk. Vi försöker hela tiden utveckla vår miljö så den hela tiden stimulerar och utmanar barnens lek och sociala samspel. Enligt föräldraenkäten så anser 79% att förskolan arbetar för att utveckla barnens språk. 18% av föräldrarna vet inte och 3 % anser att vi inte gör det. Analys Trots att vi i år har sänkt oss i den andel föräldrar som anser att vi arbetar för att utveckla barnens språkliga förmågor anser vi att vi arbetat enligt vår plan för att stimulera barnens språkliga förmågor. Vi pedagoger är dock medvetna om att vi under det här läsåret inte synliggjort vårt arbete med språket på samma sätt som vi gjort tidigare år, då vi i år haft fokus på att synliggöra andra områden som vi arbetar med på förskolan. En bidragande orsak att vi i år sänkt oss kan vara att vi fick in många nya familjer under hösten 2014 och de vet då inte hur vi brukar arbeta med att utveckla barnens språkliga förmågor. Trots att leken är ett sådant viktigt verktyg för att utveckla barnens språk så kan vi uppleva att vi inte utnyttjar dess potential till fullo. Vi pedagoger är ofta passiva och avvaktande och intar en mer observerande roll kan ta en mycket aktivare roll både att delta i barnens lek samt bli bättre att se barnens intressens i leken och sedan stimulera barnens intressen vidare med andra arbeten samt tillhanda hålla barnen de material som de kan behöva för att vidare utveckla språket och leken. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 8(14)
9 Vi ser och hör att barnen ofta arbetar med vårt språkmaterial. Ofta hör vi hur barn går runt och sjunger eller leker spontana ljudlekar. Vi sitter även och tittar på olika klassificerings kort tillsammans med barnen för att på flera sätt berika barnens ordförråd. Förskolans språkmaterial behöver under höstterminen utvecklas och arbetas vidare med, då flera av barnen arbetat igenom det vi har på hyllorna. Ett tecken på vårt goda arbete med språket är att över hälften av alla barn som nu ska börja förskoleklass läser och skriver enklare eller svårare ord och texter. Vi är pedagoger med varierade erfarenheter och värderingar, hur vi bemöter pojkar och flickor och hur vi talar till de olika könen kan skilja sig från person till person, några pedagoger har även känt att de saknat praktiska verktyg (ord) för hur de ska bemöta barn som söker bekräftelse utifrån ett könsnormativit mönster. Vi kan även observera hur vi pedagoger använder våra röster och använder visa ord när vi pratar med pojkar och andra ord när vi pratar med flickor. Under året har vi vid personalmöten lyft upp genus och språk som en punkt, utifrån artiklar från förskoleforum har vi samtalat och diskuterat ämnet. Ämnet behöver åter lyftas upp och även förankras i barngruppen. Vi pedagoger sa även våga stötta och hjälpa varandra, kollegial handledning och stöttning är en viktig del för att synliggöra sina egna genus normativa mönster. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år På föräldramötet som är i början av höstterminen ska vi belysa hur vi på Djursholms Montessoriförskola arbetar för att utveckla barnens språkliga förmågor med både stora och små barn. Fortsatta diskussioner och samtal i personalgruppen hur vi ska använda språket mer genus neutralt. Viktigt att alla får kunskap om hur det präglar barnen samt att vi vågar handleda och hjälpa varandra genom frågor, varför sa du så, eller varför använder du de orden istället för, om du sa så här istället hur skulle barnet uppfatta dig/situationen då? Vi fortsätter med artiklar från bland annat förskoleforum samt att vårt mål är att alla pedagoger i förskolan ska ha minst 10 praktiska verbala verktyg hur de kan bemöta barnen mer genusneutralt. Montessorilärarna ansvarar för att utveckla vårt språkmaterial både på lilla och stora avdelningen, så att de tilltalar och möter alla barns optimala utveckling och lärande. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vår grundtanke är att barnen ska få erfara matematik i alla möjliga former och situationer, vi vill väcka barnens nyfikenhet och lärande till matematik genom lek och egna praktiska erfarenheter. Vi försöker skapa intresse för matematik genom att locka och aktivera oss tillsammans med barnen på olika sätt inne i vårt klassrum, i samling, ute på vår gård och när vi är i skogen eller på utflykter. Vi försöker tänka på att vi ska väcka deras nyfikenhet och skapa en god start för matematiken och dess grundläggande principer. Barnens förståelse för matematik ska baseras på egna Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 9(14)
10 upplevelser inom olika områden så som förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal, ordning och talbegrepp. Barnens ska få uttrycka, urskilja, undersöka och använda matematiska begrepp och samband naturligt i sin vardag. I montessorimaterialet finns ett stort utbud av material som barnet kan leka in matematik med, vi arbetar med konkret Montessorimaterial som är framtaget för att hjälpa barnet i förståelsen för matematik genom att använda alla sina sinnen. En konkret grund, en sensorisk tanke där muskelminnet hjälper barnets lärande. Även praktisk matematik nyttjas varje dag, då vi bakar bröd, häller upp dryck till maten själva osv. Gränserna styrs av pedagogerna själva och det viktiga är att de matematiska upplevelserna barnen får blir till erfarenheter som de kan återkoppla till, vilket underlättar inlärningsprocessen. Vårt mål är att alla är en medveten pedagog som ser matematiken omkring sig, är aktiv och fångar tillfället i vardagen, erbjuder redskap i miljön, är medveten om sitt förhållningssätt, ställer frågor som ger barnen egna tankar, upprepar övningar och ger barnen tid att reflektera, lyssnar och reflekterar tillsammans med barnen, ger barnen nya utmaningar, låter barnen höra, känna och uppleva matematik med alla sina sinnen. Konkreta exempel från verksamheten: Varje dag räknar vi barnen tillsammans, vi pratar om vilken veckodag det är och dagens datum. Talraden finns tydligt uppsatt och varje dag får barnen utmaningar av små matematiska uppgifter att göra, ex när barnen bakar, när de delar och äter frukt, vid måltiderna, klär på sig, gör experiment, leker i sandlådan etc. I samlingar gör vi också andra större uppgifter med barnen, kanske de får olika uppdrag att hitta olika eller lika föremål, uppgifter för längd, form m.m. Vi både sjunger och läser sagor med matematiska former i sig. Vi arbetar med matematik inne, på gården, i sång och musik och ute i skogen. Det finns många stunder under dagen då pedagogerna kan samtala om områden inom matematik, ex tamburen, toalettköer andra stunder där vi kan fråga hur många knappar har din kofta, vad för mönster har din tröja, vilken är längst, hur många tofsar har mössan, här är ett par vantar etc. Vi använder matematik när helst det finns i våra tankar, vi har också spel på avdelningarna, vi parar ord, bilder, trianglar, spelar på instrument och gör olika mallar. Att skapa delaktighet hos barnen gör vi genom att följa upp deras frågor när vi arbetar, vi tar tillvara deras tankar genom att lyssna på dem och komma med följdfrågor. Eftersom barnen själva väljer många aktiviteter själva hos oss så har de stort inflytande på vad som ska ske, vi försöker däremot att guida dem i deras val av aktivister. Vi vill förmedla till barnen att matematik är ett roligt ämne, vår glädje ska smitta av sig och vi ska se till att de matematiska mötena för barnen ska genomsyras av glädje och lust. I dessa tankar vill vi utgå från varje enskild individ men använda språket som grund, arbetet ska ske både i grupp och enskilt men framförallt ska det vara lekfullt och skapa lust och intresse. När vi arbetar med matematik och hur vi tänker kring olika frågor utgår vi från detta. Vad är vårt uppdrag, vad ska vi komma åt, hur sker lärandet och vart är jag på väg. Hur gör barnen, vilken väg går barnet åt, vad är det som utvecklas. Innan vi startar ska vi besvara följande frågor. Vad ska barnet lära? Hur ska vi göra? Vad säger läroplanen? Och tillslut har barnet lärt sig det vi ville? Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 10(14)
11 Under decembermånad hade vi ett tema med matematik som en adventskalender. Varje dag fick barnen öppna ett paket som innehöll ett matematikmaterial eller en matematik uppgift som de sedan gemensamt kunde lösa. Barnen såg hur antalet paket minskade och vi synliggjorde även siffersymbolerna för varje datum fram till julafton. Kalendern och dess innehåll lede till många matematiska samtal mellan barnen men även mellan barn och deras föräldrar så barnen nästa varje dag ville visa föräldrarna vad de vi hade haft för matematikuppgift/material idag. Analys Vårt arbetssätt när det gäller att möta och stötta barnens matematiska förmågor fungerar mycket bra, barnen dras till vårt matematikmaterial och arbetar och utforskar matematiken utifrån sin egen nivå. Dagligen hör vi och ser hur barnen arbetar/leker med matrialen tillsammans eller självständigt. Matematiska samtal är ett vanligt förekommande i vår miljö där barnen uppmuntras att utforska och undersöka sakerna själva, vipedagoger finns självklart med i närheten för att om det behövs stötta och vara med forskande. Vi anser att vårt sinnestränande och matematikmaterial är stor tillgång för oss i arbetet att stimulera barns naturliga matematikutforskande. Under föräldramötet som var under höstterminen så informerade två av våra Montessoriförskollärare föräldrarna om vad som är matematik i förskolan och hur vi arbetar för att stimulera barnens matematiskaförmågor, de visade även några olika matematikmaterial som finns för barnen i olika åldrar. Många av föräldrarna gav mycket positiv respons till detta och sa att saker som vi lyfte fram och presenterade som matematik var sådant som de aldrig hade tänkt på som matematik. Vår matematiska adventskalender vara mycket uppskattad av både barnen. Vi kunde se hur alla barn involverade sig i matematiska aktiviteter och samtal. Vi valde att genomföra samma kalender på båda våra stora avdelningar och alla pedagoger ansvarade för att göra ett vist antal luckor till båda avdelningarna. Till nästa läsår ska vi lyfta matematik i ett tema igen på likanade sätt då det verkligen synliggjorde matematikens alla byggstenar utifrån läroplanen för förskola. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi fortsätter att arbeta med matematik på samma sätt som det här läsåret då vi ser goda resultat och barn som aktivt arbetar, samtalar i matematiska aktiviterer och använder matematik i leken på ett utforskande och givande sätt. Vi ska även åter presentera matematik i förskolan på föräldramötet i höst, då det kommer nya föräldrar till förskolan, så alla föräldrar har en chans att få en inblick i vad matematik i förskolan handlar om. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 11(14)
12 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Under hösten 2014, fick alla i personalen delta i en kvällsföreläsning om hur en kan arbeta med läroplattor i förskolan, efter föreläsningen hade vi vid ett personalmöte gemensam diskussion om hur vi på Djursholms Montessoriförskola ska arbeta praktiskt i vardagen med barnen och hur vi pedagoger ska förhålla hos i vårt arbetssätt. Alla avdelningar på förskolan har en varsin läroplatta med ett varierande antal applikationer. På förskolan har vi även utsett en pedagog som ska vara ansvarig för arbetet med läroplattor. Vi använder våra läroplattor både i dokumentationssyfte med fotografier, filmer, samt med hjälp av olika applikationer som ska stimulera barnens matematiska, språkliga och samarbetesförmåga. Vi har enbart haft läroplattan framme för barnen att arbeta med under eftermiddagarna och vi pedagoger har använt den i dokumentations syfte övrig tid. Analys I vårt arbete med Läroplatta tillsammans med barnen har vi på våra avdelningar kommit olika långt. I våra samtal märker vi även att vi pedagoger har väldigt olika syn på hur arbetet med läroplattan ska se ut tillsammans med barnen. På en avdelning används läroplattan enbart i dokumentations syfte genom fotografering och filmning. Medan på den andra avdelningen så används läroplattan knappt något alls. Vi pedagoger måste samtala och hitta gemensamma verktyg för hur vi praktiskt ska använda läroplatta i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen. Ibland kan visa av oss pedagoger upplevas som rädda i arbetet med läroplattan och för det faktum att barnen i vissa fall har mer kunskap än vad vi har om läroplattan och dess funktioner samt att aktiviteter med läroplattan gör visa barn avskärmade och helt tagna i den applikation som de arbetar med. På avdelningarna har vi inte haft wifi tillgängligt på läroplattorna vilket har begränsat användandet med läroplattorna som hjälpmedel i våra olika teman osv. Vad är det för applikationer som vi har tillgängliga för barnen? Vi måste analysera vilka applikationer som använder och vilket syfte de fyller utifrån strävansmålen i Läroplanen för förskolan. Varför finner vi pedagoger det okej att barn blir fångade av andra arbeten en längre stund med koncentration men finner det fel att barnen sitter med koncentration med läroplattan en längre stund. Samt att vi bör läsa på om senaste forskningen om barn och skärmtid som kommit från USA, och se om det är något som bör påverka vårt arbetssätt. Även föräldrarna på förskolan har olika syn på barnens arbete med läroplatta, vissa föräldrar tycker att det är fantastiskt, medan andra föräldrar är minde förtjusta i att barn arbetar med läroplatta i förskolan. Vi behöver informera föräldrarna om vår tanke och intension med arbetet med läroplatta. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 12(14)
13 Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Arbeta vidare med läroplattan, samsyns diskussioner och leta tips på hur vi praktiskt an använda läroplattorna på ett bra sätt. Viktigt att alla pedagoger deltar aktivt och självständigt letar efter arbetssätt som vi praktiskt kan använda oss av i verksamheten, att vi delger varandra om applikationer och andra arbetssätt som vi känner fungerar. Installera wifi så det fungerar på läroplattorna. Med hjälp av wifi kommer läroplattorna vara ett stort hjälpmedel när vi arbetar med olika teman. Informera föräldrar om hur vi arbetar med läroplattan som verktyg i barnens läroprocesser. 7 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Vi har som mål att ha minst en förskollärare per avdelning på alla våra förskolor. Detta mål når vi och vi har ju också många pedagoger som är utbildade Montessoriförskollärare med högskolepoäng. Den som är avdelningsansvarig är förskollärare med Montessoriutbildning. Vi har två Montessoriförskollärare som läser till förskollärare och vi har en Montessoriförskollärare som förhoppningsvis kommer att läsa till förskollärare med start till hösten. Vi har tidigare inte kunnat ta emot lärarkandidater men till hösten kommer vår förskolechef och en pedagog utbilda sig till VFU handledare. Så sedan kommer vi kunna ta emot lärarkandidater. Analys Vi anser att vi har mycket kompetenta arbetslag på vår förskola, vi har en förskollärare per avdelning och två till tre som är montessoriutbildade. Montessori är vår inriktning, det gör att vi har en samsyn i arbetet kring barnen. Hos oss vill vi helst att man är både förskollärare med montessoriutbildning för att förstå vårt arbete på bästa sätt. Vi har flera pedagoger som är förskollärare i botten med en montessoriutbildning, vi har också nu några montessoripedagoger som läser på distans till förskollärare, vilket vi är jätteglada för. Vi har en hög personaltäthet hos oss och tar in vikarier när det behövs. Vi har även en tydlig struktur och en samsyn i vårt pedagogiska tänkande vilket leder till att vi är en attraktiv förskola som kan ge våra kunder en tydlig bild över hur vi arbetar med barnen. Vi har fulla grupper på alla våra förskolor trots att det finns lediga platser i kommunen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Vi kommer även detta kommande läsår ha en förskollärare på varje avdelning. Vi har även flera pedagoger som läser vidare till förskollärare. Vi kommer ha två medarbetare som går VFU handledarutbildningen vilket kommer leda till att vi kan ta emot lärarkandidater, som vi sedan kanske kan locka till arbete hos oss. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 13(14)
14 8 Nyckeltal Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2013 KUNDENKÄT 2014 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 94% 100% 100% "Det är arbetsro i barngruppen" 91% 89% 95% Kommentarer och analys till nyckeltal KUNDENKÄT 2015 Vi pedagoger och våra kunder är överens om att barnen är trygga i vår verksamhet. Föräldrar märker detta tydligt när de lämnar och hämtar sina barn på förskolan. I vår miljö stimuleras barnen att bli trygga eftersom vi har en tydlig struktur i vår pedagogiska samsyn, regler och rutiner. Vi bjuder ofta in föräldrar på besök och de är många som då blir imponerade av den lugna och harmoniska arbetsmiljön som barnen har. Även vi pedagoger tycker att det är fin arbetsro i barngruppen. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 14(14)
ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merLokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10
Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merKVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merRingens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merHandlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merKvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)
Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015) Vi vill att alla barn ska ha roligt, ta hand om varandra, känna sig stolta och utvecklas hos oss. Både barn och föräldrar ska känna sig trygga
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015 Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan Antal barn: 18 Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 4 Dessa språk är representerade:
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merTUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15
TUNETS FÖRSKOLA Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde. Jag
Läs merArbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016
150630 Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merKvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)
Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi) Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merVerksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola
Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Solgläntan Solgläntan är en småbarnsavdelning med 16 barn ht-15 i åldrarna ett - tre år. Personalen består from okt 2014 av en förskollärare/
Läs merKVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merVerksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte
Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Läs merBlästad friförskolor 2010/11
Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning
Läs merArbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015
Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Läs merL J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna
1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...
Läs merKöpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11
Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merSida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola
1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merVår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg
Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg 2014-08-15 Förskola 2013/2014 Förskolans namn: Forshälla förskola Förskolechefens namn: Birgitta Johansson Verksamhetsberättelsen i Uddevalla
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merVerksamhetsplan för förskolan
Verksamhetsplan för förskolan Mällby förskola 2016 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna tillämpar
Läs merKvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14
20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merSexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merLokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14
Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14 2013-06-03/Lena Mattisson, Sickla skola och förskolor 1 Innehåll Våra styrdokument... 3 Internationella styrdokument... 3 Nationella styrdokument... 3 Lokala
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merFörskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014
Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef 1 2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.
Läs merLOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015
LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och
Läs merBorgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan
Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för
Läs merSystematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015
Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och
Läs merFörskolan Smultronstället
Förskolan Smultronstället Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Catharina Eckstein 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter
Läs merSätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013
Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013 Föreståndare Joline Bergqvist Grundfakta om familjedaghemmet Sätra Familjedaghem drivs som enskild firma av en person, Joline Bergqvist. Barngruppen består
Läs merVerksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola
KUMLA KOMMUN Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola Förutsättningar Barn antal, inskrivna i dag 58 st. Avdelningar- en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3, två syskonavdelningar
Läs merKvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 Nolhagens förskola 1 Kvalitetsredovisning för Nolhagens förskola 2009-2010 Enhet Förskolan ligger i Nol. Vi har fyra avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan består av
Läs merVerksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16
Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna
Läs merArbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle
Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merArbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål Normer och värden... 3 Läroplansmål Utveckling och lärande... 5 Läroplansmål
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete på Skogsgläntans förskola Avdelning födda 07 födda 08 födda 09 födda 10 födda 11 födda 12 Solstrålen 3 st 5 st
Läs merLokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013
Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner
Läs merHandlingsplan efter Våga visa observation
Handlingsplan efter Våga visa observation Montessoriförskolan Solvändan Arbetet med handlingsplanen har genomförts av en arbetsgrupp med representanter från båda avdelningarna. Förbättringsområden Den
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014
ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET OCH VARFÖR Förskolan skal stäva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merVerksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se
Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och
Läs merLokala arbetsplan 2014-2015
Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,
Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merBlästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor
Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall
Läs merPostadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Klinte/Sanda förskoleområde Förskolan Holken Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Läs mer