Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Bie förskola läsår

Transkript

1 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Bie förskola läsår

2 Likabehandlingsplan Bie förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2018/2019 besöksadress Bildningsförvaltningen, Drottninggatan 19 postadress Katrineholms kommun, Katrineholm, telefon Kommunens växel (vardagar 8 16) e-post bildningsforvaltningen@katrineholm.se webbplats

3 2 (19) Innehåll Förebyggande/Främjande arbete... 4 Sex former av diskriminering... 4 Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier... 4 Förbud mot repressalier... 4 Grunduppgifter... 5 Verksamheter som omfattas av planen... 5 Ansvarig/-a för planen... 5 Planen gäller från... 5 Planen gäller till... 5 Övergripande policy... 5 Barnens delaktighet... 5 Personalens delaktighet... 5 Vårdnadshavares delaktighet... 5 Förankring av planen... 6 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan... 6 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan... 6 MÅL FÖR Uppföljning... 7 Utvärdering... 7 Beskriv hur årets plan ska utvärderas... 7 Ansvarig för att årets plan utvärderas... 7 FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE INSATSER... 7 Åtgärda... 7 Undersöka... 9 Kartläggningsmetoder:... 9 Dokumentation... 9 Analysera...10 Uppfölja och utvärdera...11 Uppföljning Utvärdering FÖRSKOLANS RIKTLINJER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling...12

4 3 (19) Förskolans åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier...12 Hur ska barnet göra om hen känner sig trakasserad eller kränkt?...12 Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar?...13 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal...13 Rutiner för uppföljning...14 Rutiner för dokumentation...14 Personal som vårdnadshavare kan vända sig till...14 Ansvarsförhållande...15 Anmälan Socialförvaltningen...15 Bilaga 1 Årshjul - Kvalitetsarbete...16 Övergripandeårshjul Bildningsförvaltningen Bilaga 2 Digitala mallar:...17 Dokumentering av det främjande/förebyggande arbetet Uppföljning och utvärdering Bilaga 3 Sexuella trakasserier och sexuellt våld...18

5 4 (19) Förebyggande/Främjande arbete Bildningsförvaltningen använder fyra steg i vårt förebyggande arbete för att hindra diskriminering, repressalier, trakasserier och sexuella trakasserier. Vi främjar arbetet med värdegrundsprinciperna (demokrati, jämställdhet och likabehandling). Vi bedriver ett aktivt arbete mot diskriminering och trakasserier för att vårt bemötande ska ske på ett likvärdigt sätt för alla barn oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi arbetar förebyggande och främjande på ett generellt plan till exempel genom att göra en översyn av olika rutiner, riktlinjer och policydokument, men även av attityder och normer. Undersökningen ska göras utifrån samtliga diskrimineringsgrunder och på en övergripande nivå för att identifiera risker/hinder i verksamheten. Om det trots detta arbete och förhållningssätt ändå sker sexuella trakasserier eller trakasserier med grund i någon/några av de andra diskrimineringsgrunderna har vi tydliga riktlinjer och rutiner för hur vi då ska göra. (Diskrimineringslagen, gäller från ) Om någon känner sig trakasserad av andra orsaker följer vi samma riktlinjer och rutiner enligt Skollagen, Sex former av diskriminering Det finns olika former av diskriminering enligt lagen som vi ska arbeta förebyggande emot. De är direkt diskriminering indirekt diskriminering bristande tillgänglighet trakasserier sexuella trakasserier instruktioner att diskriminera Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier Utbildningsanordnarens åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier är tydliga och finns både i digitalt format på webben och i en kommunikationsplattform samt pappersformat i verksamheterna. Vår strävan ska vara att dessa riktlinjer och rutiner är väl kända hos all personal och hos alla elever och deras vårdnadshavare. Lagen innefattar dessutom ett starkt skydd mot repressalier. Förbud mot repressalier Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier. ( ) Repressalier kan till exempel vara sämre betyg, trakasserier i undervisningen, hot om våld eller annan ogynnsam behandling. Text från

6 5 (19) Grunduppgifter Verksamheter som omfattas av planen Förskola Ansvarig/-a för planen Förskolechef Josefine Johansson samt samtliga pedagoger Planen gäller från Datum: Planen gäller till Datum: Övergripande policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling i alla våra verksamheter. Barnens delaktighet Genom vardagliga samtal när situationer uppstår får barnen vara delaktiga i arbetet. Tillsammans pratar pedagoger och barn om hur man visar varandra respekt och hur man bemöter varandra. Under året genomför barnen trygghetsenkäter och går trygghetsvandringar för att upptäcka eventuella risker och förebygga otrygghet. Pedagogerna samtalar även om innebörden av begreppet RÖTT (respekt, öppenhet, tydlighet och tillit) med barnen. I år har det inte lämnades Qualis-enkäterna från förvaltningen ut sent vilket gjorde att vi inte kunde använda de som underlag i utformandet av Likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet Pedagogerna diskuterar värdegrundsfrågor och normkritik på sina möten och utbildningar. Förskolan har även ett jämställdhetsombud som driver det normkritiska arbetet på förskolan. Pedagogerna samtalar dagligen med barnen och varandra om värdegrundsfrågor samt tänker ur ett normkritiskt perspektiv vid erbjudande av material och aktiviteter. Det är viktigt att pedagogerna kontinuerligt använder sig av de bifogade mallarna i planen samt lämnar in LISA-elev vid uppkomst av händelser för att dessa ska kunna dokumenteras och åtgärdas. Vårdnadshavares delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga i arbetet genom samtal och diskussioner i vardagen samt på utvecklingssamtalen. Även vårdnadshavarna får varje år möjlighet att svara på Qualis-enkäten.

7 6 (19) På familjemötet har vårdnadshavarna tillsammans med pedagogerna och förskolechefen haft diskussioner utifrån ett normkritiskt tänkande. På höstens föräldramöte fick vårdnadshavarna reflektera utifrån begreppen självkänsla och tillit till sin egen förmåga (förra årets mål) för att vara delaktiga i likabehandlingsarbetet. På Lärknuten kan vårdnadshavarna följa hur förskolan arbetar mot diskriminering och kränkande behandling i den dagliga verksameten. På Lärknuten har även denna plan legat ute på remiss för att vårdnadshavarna ska ha möjlighet att delta i arbetet. När planen är fastställd får varje hushåll hem en kortfattad version av planen för att så många som möjligt ska ha vetskap om vad som står i planen. Förankring av planen För att barnen ska vara delaktiga i planen måste denna vara levande i verksamheten. För att förankra innehållet arbetar vi med RÖTT, läser relevant litteratur och har dialog utifrån barnens frågor. De äldsta barnen går trygghetsvandringar och medverkar i enkäter som ger pedagogerna underlag till innehållet i planen. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska lämnas ut på remiss till vårdnadshavarna innan den fastställs. Delar av planen kommer att diskuteras av vårdnadshavarna på föräldramötet. Planen lämnas ut i en kortfattad modell till alla vårdnadshavare, planen i helhet finns att läsa på Bie förskolas hemsida och på Lärknuten. För att planen ska förankras måste innehållet i planen vara en del av vår dagliga verksamhet och anses vara viktig. Arbetet med målen måste dokumenteras kontinuerligt för att processen ska kunna följas och målen utvärderas. På arbetsplatsträffar, kvalitetstid m.m. ska pedagogerna reflektera kring diskrimineringsgrunderna, olika ställningstaganden m.m. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan är svår att utvärdera eftersom de satta målen inte var mätbara. Målen var att stärka barnens tillit till sin egen förmåga samt att barnen ska få ökad självkänsla. Det pedagogerna kan se genom observationer är att barnen överlag försöker extra mycket själva innan de ber om hjälp samt att de har blivit mer benägna att hjälpa varandra. Barnen har även börjat säga jag kan, jag kan hjälpa, jag är bra på. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga pedagoger på Bie förskola. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Då målen inte är mätbara är det svårt att påvisa något resultat. Dock var det givande att få med vårdnadshavarna i vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling då vårdnadshavarna på föräldramötet fick lyfta vad begreppen tillit till sin egen förmåga och självkänsla var för dem. Det är svårt att få med barnen i arbetet med planen.

8 7 (19) Mål för Kön: Att vara medvetna om vilket material vi väljer att köpa in och erbjuda barnen för att de ska få möjlighet att prova olika könsroller samt möta könsstereotypiska material Könsöverskridande identitet eller uttryck: Målet är att erbjuda barnen t.ex. litteratur, normkreativa dramaövningar, begrepp och lekar som belyser stjärn-, kärn- och regnbågsfamiljer. Etnisk tillhörighet: Målet är att erbjuda barnen lekmaterial, böcker och teatrar där flera olika etniciteter finns representerade. Ålder: Att alla barn ska ha rätt till allt material utifrån mognad och utmaning inte ålder Sammanfattande mål: Att alla barn ska känna sig trygga och som en tillgång i gruppen. Våga säga sina åsikter och hypoteser och vara den man är samt få en bra självkänsla och tillit till sin egen förmåga. Uppföljning Planen kommer bland annat att följas upp under året på Arbetsplatsträffar, Kvalitetstid och på föräldramötet. Utvärdering Årets plan ska utvärderas senast i april 2019 enligt vårt årshjul (se bilaga 1) Beskriv hur årets plan ska utvärderas I april kommer årets mål att utvärderas utifrån mallen i bilaga 2, protokoll från möte, underlag från familjemötet, observationer och processreflektioner. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef Josefine Johansson Främjande och förebyggande insatser Åtgärda Vi tittar förutsättningslöst på varje diskrimineringsgrund enligt nedanstående schema/arbetsgångför att se vad kartläggningarna har gett för resultat. Finns det en obalans, tänkbar diskriminering eller risk för trakasserier och sexuella trakasserier? Vi analyserar vad som kan ligga bakom resultatet och skriver sedan ner vad vi ska göra för att komma till rätta med detta. Vi använder nedanstående sätt för att dokumentera/analysera detta i vårt dagliga arbete. Observationer

9 8 (19) Diskussioner med barnen Pedagogiska diskussioner på möten och kvalitetstid Enkäter till barn, vårdnadshavare och pedagoger Aktivt arbete med RÖTT Trygghetsvandringar och trygghetsenkäter Incidentrapporter vid uppkommen situation Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal Processreflektioner Användande av mallen i bilaga 2 Konkreta åtgärder: Pedagogerna ska sprida ut sig på gården för att få en bättre översyn Dagliga samtal om hur man är mot varandra Pedagogerna ska ha en medvetenhet om platser där otrygghet uppstår för att kunna motverka detta Stänga av vissa delar av verksamheten när personalstyrkan minskar för att kunna ha en bättre översyn och minska otryggheten Barn och pedagoger delar upp sig i mindre grupper delar av dagen för att alla barn ska få möjlighet att synas och göra sin röst hörd Ta sig tid att ha dialog med barnen kring deras frågor och funderingar

10 9 (19) Undersöka Kartläggningsmetoder: Vi kartlägger trygghet, trivsel, jämställdhet och likabehandling så här: Bie förskolas pedagoger för dagligen samtal med barnen utifrån RÖTT där vikten av att respektera och bemöta andra framkommer tydligt. Pedagogerna diskuterar begreppen respekt, öppenhet, tydlighet och tillit kontinuerligt. Under åren möten ska bland annat diskrimineringsgrunderna och olika ställningstaganden diskuteras. De äldsta barnen får varje år svara på en trygghetsenkät samt gå trygghetsvandringar för att otrygga ställen/aktiviteter ska synliggöras. Resultatet av dessa tas sedan upp i trygghetsgruppen innan svaren kommer tillbaka till förskolan och åtgärder vidtas. Lärmiljöerna och leken observeras dagligen av pedagogerna för att synliggöra platser/tillfällen där t.ex. kränkande behandling eller otrygghet kan upplevas. Vårdnadshavarna har på de årliga utvecklingssamtalen, genom klagomålshanteringen på Lärknuten och i den dagliga kontakten med pedagogerna möjlighet att ställa frågor. Vi använder oss av mallen i bilaga 2 för dokumentation under årets lopp, dessa använder vi sedan som underlag i utvärderingen. Dokumentation Dokumentation av arbetet för att främja likabehandling och för att identifiera risk för trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering sker kontinuerligt: Observationer Diskussioner med barnen Pedagogiska diskussioner på möten Qualis-enkäter till barn, vårdnadshavare och pedagoger Aktivt arbete med RÖTT Trygghetsvandringar och trygghetsenkäter Incidentrapporter vid uppkommen situation Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal Händelser som upplevs vara trakasseri, sexuell trakasseri eller en kränkning, ska dokumenteras i det digitala systemet LISA Elev. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Rapporteringen gäller incidenter av följande karaktär: trakasseri utifrån diskrimineringsgrunderna sexuella trakasserier kränkande behandling (inte kopplat till de skyddade diskrimineringsgrunderna)

11 10 (19) Analysera Vi tittar förutsättningslöst på varje diskrimineringsgrund enligt nedanstående schema/arbetsgångför att se vad kartläggningarna har gett för resultat. Finns det en obalans, tänkbar diskriminering eller risk för trakasserier och sexuella trakasserier? Vi analyserar vad som kan ligga bakom resultatet och skriver sedan ner vad vi ska göra för att komma till rätta med detta. Vi använder nedanstående sätt för att dokumentera/analysera detta i vårt dagliga arbete. Observationer Diskussioner med barnen Pedagogiska diskussioner på möten Enkäter till barn, vårdnadshavare och pedagoger Aktivt arbete med RÖTT Trygghetsvandringar och trygghetsenkäter Incidentrapporter vid uppkommen situation Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal Vi uppdaterade under året Qualis process B (Trygghet och trivsel) fyra gånger Konkreta åtgärder: Pedagogerna ska sprida ut sig på gården för att få en bättre översyn Dagliga samtal om hur man är mot varandra Pedagogerna ska ha en medevetenhet om platser där otrygghet uppstår för att kunna motverka detta Stänga av vissa delar av verksamheten när personalstyrkan minskar för att kunna ha en bättre översyn och minska otryggheten Barn och pedagoger delar upp sig i mindre grupper delar av dagen för att alla barn ska få möjlighet att synas och göra sin röst hörd

12 11 (19) Uppfölja och utvärdera Uppföljning Var tredje vecka träffas pedagogerna på kvalitetstiden för att reflektera, dokumentera och analysera arbetet kring sitt uppsatta mål. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation samt reflektioner och samtal. För att få kollegornas stöd i arbetet men även för att sprida det normkritiska arbetet till varandra (kollegialt lärande) redovisar varje avdelning sitt arbete på förskolemöten/apter under 2018/2019. Förskolechef följer upp om och hur utbildningsinsatsen kring normkritiskt tänkande haft för genomslag i verksamheten. Förskolechef diskuterar med varje medarbetare på läsårets medarbetarsamtal kring pågående jämställdhetsarbete. Se årshjulet i bilaga 1 Utvärdering Utvärderingen kommer att bygga på dokumentation (mallen i bilaga 2, processreflektionen, filmer, observationer, samtal, protokoll från möten m.m.).

13 12 (19) Förskolans riktlinjer mot diskriminering och trakasserier Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska verksamheten ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier eller sexuella trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen eller påståendena utreds. Förskolans åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier När barn eller skolpersonal upptäcker eller utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska vi skyndsamt rapportera och behandla händelsen/händelserna enligt nedanstående rutiner. Hur ska barnet göra om hen känner sig trakasserad eller kränkt? Barnet kan berätta för någon vuxen i verksamheten, som sedan informerar förskolechef/rektor. Barnet kan också berätta för vårdnadshavare som sedan kontaktar förskolan. Den personal som får kännedom om kränkningen eller trakasseriet ansvarar sedan för frågan. Vid allvarlig kränkning ska förskolechef/rektor omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudmannen. Vid osäkerhet ska personal ta kontakt med förskolechef/rektor för råd. Vid händelser där hot och våld förekommit se separat handlingsplan, "Handlingsplan vid Hot och Våld". Denna finns publicerad på Ping Pong (Lärknuten) samt på Kartläggning av händelse sker av den personal som enligt förskolans rutiner äger frågan, till exempel genom samtal med berörda barn och vuxna samt kontakt med vårdnadshavare.

14 13 (19) Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar? Om händelsen upplevs vara en kränkning, sker dokumentation i det digitala incidentrapporteringssystemet LISA Elev. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Förskolechef/Rektor informeras och är vid behov även delaktig i samtal. Samtal förs med den som är kränkt. Enskilda samtal med den/de som utfört kränkningen. Budskapet är att kränkningen omedelbart ska upphöra. Hemmen kontaktas. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att vårdnadshavaren blir kontaktad. Likabehandlingsgruppen kopplas in vid behov. Uppföljningssamtal sker med inblandade parter. Bildningsförvaltningens kontor tar kontinuerligt del av rapporteringen och rapporterar i sin tur på varje bildningsnämndssammanträde. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som får vetskap om att barn kränks av personal har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till förskolechef/rektor. Förskolechef/Rektor dokumenterar enligt särskilda rutiner. Förskolechef/Rektor kontaktar omedelbart bildningsförvaltningen. Ärendet hanteras i fortsättningen av förskolechef/rektor tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen i samverkan med berördas fackliga ombud, som involveras utifrån ärendets specifika omständigheter.

15 14 (19) Rutiner för uppföljning Inom de närmaste veckorna hålls de inblandade under uppsikt. Nya samtal ska ske med alla inblandade för att kontrollera att kränkningarna upphört. Under tiden ska nedanstående göras: Skriva en handlingsplan/tidsplan för uppföljning och åtgärder. Analys av händelsen/händelserna utifrån diskrimineringsgrunderna om det har skett en diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet eller instruktioner att diskriminera. Analys av händelsen/händelserna om det är trakasserier eller sexuella trakasserier. Analys av händelsen/händelserna om det är repressalier. Rutiner för dokumentation Alla incidenter ska dokumenteras. I vår verksamhet är det rektor/förskolechef som är ytterst ansvarig för att så sker och att all personal känner till rutinerna. Om det är ett barn som kränkt någon är det kontaktpersonen eller den som tog emot händelsen som dokumenterar. Om det är en personal som kränkt/trakasserat ett barn är det rektor/förskolechef som dokumenterar. Dokumentation sker via det digitala incidentrapporteringssystemet LISA Elev. All analys, åtgärder och uppföljning sker där. Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt av likabehandlingsgruppen samt eventuellt andra utifrån skolenhetens organisation. Detta redovisas regelbundet till Bildningsnämnden samt av rektor/förskolechef en gång om året på Kvalitetsdialogen i september. (Bilaga 1) När personal kränker barn gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation ska ske i personalakt. Personal som vårdnadshavare kan vända sig till Josefine Johansson, förskolechef, telefon: , E-post: josefine.johansson@katrineholm.se Ulrika Ahlblom, jämställdsombud, telefon: , E-post: ulrika.ahlblom@katrineholm.se

16 15 (19) Ansvarsförhållande Det är rektor/förskolechef som är ansvarig för det främjande arbetet mot diskriminering och trakasserier och sexuella trakasserier. Den som äger händelsen har det första ansvaret att dokumentera. Rektor/förskolechef ansvarar för utredning och åtgärder om någon personal är en av parterna. Anmälan Socialförvaltningen All personal som arbetar inom skolan har skyldighet att anmäla till Socialförvaltningen minsta misstanke om att ett barn far illa. Den som utsätter barnet kan vara vårdnadshavare eller andra personer som står barnet nära. Misstankar som anmäls kan handla om: Misskötsel och brist på omvårdnad Fysisk och psykisk misshandel Sexuellt utnyttjande Kvinnlig omskärelse Då det gäller de tre sistnämnda brottsliga handlingarna informeras vårdnadshavarna inte i förväg om att anmälan skett. Då det handlar om misskötsel och brist på omvårdnad informeras vårdnadshavarna att anmälan kommer att göras. Anmälan:

17 16 (19) Bilaga 1 Årshjul - Kvalitetsarbete Övergripandeårshjul Bildningsförvaltningen januari februari/mars Mars/april april maj/juni uppföljning av läsårets likabehandlingsplan kvalitetsenkät, trygghetsvandringar m.m. sammanställning, analys av enkäter/trygghetsvandringar, kvalitetsdialog utvärdering av årets likabehandlingsplan ny likabehandlingsplan juli augusti september oktober/november förankring av läsårets likabehandlingsplan (personal, elever) kvalitetsdialog, eventuella enkäter/trygghetsvandringar m.m. uppföljning av läsårets likabehandlingsplan december

18 17 (19) Bilaga 2 Digitala mallar: Kön (Vad upptäcktes?) (Vad tror vi att det beror på?) Åtgärd (Vad ska vi göra för att förbättra?) Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annat Dokumentering av det främjande/förebyggande arbetet Diskrimineringsgrund Undersöka Analys Uppföljning och utvärdering Diskrimineringsgrund Datum Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annat Deltagande i utvärderingen Uppföljning och utvärdering (Resultat av insatserna och hur vi går vidare)

19 18 (19) Bilaga 3 Sexuella trakasserier och sexuellt våld Vår verksamhet har nolltolerans mot alla sexuella trakasserier och allt sexuellt våld, från verbala kränkningar och trakasserier på internet till tafsande och grövre övergrepp, som sexuellt tvång eller våldtäkt. För att arbeta förebyggande och för att främja allas rätt till sin egen kropp gör vi följande: (Här kommer exempel på vad du kan skriva viktigt att det du skriver stämmer med verkligheten.) Vi använder materialet Stopp min kropp från Rädda barnen, som är en handledning och bok med stöd för samtal med barn/elever i de yngre åldrarna. Skolverkets stödmaterial om sex- och samlevnad i alla ämnen. Bryt! en bok från RFSL ungdom, som innehåller fakta och övningar att läsa och göra med klasser i mellanstadiet högstadiet. Världens viktigaste bok från RFSU som är en sex- och samlevnadsbok som passar i mellanstadiet högstadiet. klassråden och elevrådet för att diskutera och komma överens om handlingsplan för nolltolerans mot skojbråk och sexuella trakasserier. där det mesta finns om sex och samlevnad (passar till högstadiet gymnasiet). Youmo i praktiken (finns på umo.se) ett webbaserat material som finns översatt till flera språk och är skriven på lätt svenska (passar till högstadiet gymnasiet). Vår personal arbetar medvetet med ett normkritiskt tänk kring alla vår verksamhet. o All personal har eller kommer att gå grundläggande utbildning om normer, likabehandling och jämställdhet. o Minst två gånger/år har vi en analysträff om arbetet mot trakasserier och diskriminering med samtlig pedagogisk personal. påminns hela tiden om diskrimineringslagen och värdegrunden i läroplanen i samband med o nyanställning. o den årliga utvärderingen och revideringen av likabehandlingsarbetet. o alla APT en stadig punkt på vår dagordning. o arbetslagets planering av den dagliga verksamheten; vi har diskrimineringsgrunderna väl synliga i våra lokaler. o medarbetarsamtalet. Eleverna känner väl till verksamhetens policy och regler genom o årliga värdegrundsdagar o elevrådets verksamhet o verksamhetens webbplats o utvecklingssamtalen.

20 19 (19) vet att alla har ansvar för att agera om men upptäcker sexuella trakasserier genom att o säga ifrån på plats o berätta för vuxen i verksamheten o stötta den utsatta på det sätt man kan vet vem/vilka man kan prata med om sexuella trakasserier genom tydlig information på Ping Pong och utanför kurators och skolsköterskas rum. vet vad som händer när man anmäler sexuella trakasserier genom tydlig information på Ping Pong och utanför kurators och skolsköterskas rum.