Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bies, Norrgårdens & Rävens förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bies, Norrgårdens & Rävens förskola

2 Likabehandlingsplan Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2019/2020 Utvärderad: ÅÅMMDD

3 2 Innehåll Förebyggande/Främjande arbete... 4 Sex former av diskriminering... 4 Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier... 4 Förbud mot repressalier... 4 Grunduppgifter... 5 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 5 Ansvarig/-a för planen... 5 Planen gäller från... 5 Planen gäller till... 5 Övergripande policy... 5 Barnens/Elevernas delaktighet... 5 Personalens delaktighet... 5 Vårdnadshavares delaktighet... 5 Förankring av planen... 6 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan... 6 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan... 6 Norrgårdens förskola... 6 Bie förskola... 7 Rävens förskola... 7 MÅL FÖR Uppföljning... 8 Utvärdering... 8 Beskriv hur årets plan ska utvärderas... 8 Ansvarig för att årets plan utvärderas... 8 Resultat av utvärderingen... 8 FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE INSATSER... 9 Åtgärda... 9 Mot diskriminering... 9 Mot trakasserier/kränkningar... 9 Mot sexuella trakasserier... 9 Utvärdering av främjande och förebyggande insatser under läsåret 19/ Undersöka...10 Dokumentation Utvärdering av kartläggningsmetoder och dokumentation Analysera...11 Utvärdering av analysen... 11

4 3 Uppfölja och utvärdera...12 Uppföljning Utvärdering Analys av hur uppföljning och utvärdering skett FÖRSKOLANS RIKTLINJER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling...13 Förskolans åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier...13 Hur ska barnet göra om hen känner sig trakasserad eller kränkt?...13 Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar?...14 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal...14 Rutiner för uppföljning...15 Rutiner för dokumentation...15 Personer som vårdnadshavare och personal kan vända sig till...15 Ansvarsförhållande...15 Anmälan Socialförvaltningen...16 Övergripande årshjul Bilaga 2 Digitala mallar:...19 Dokumentering av det främjande/förebyggande arbetet Uppföljning och utvärdering Bilaga 3 Sexuella trakasserier och sexuellt våld...20 Bilaga 4 Definitioner...21 Kränkande behandling Diskriminering Trakasserier... 21

5 4 Förebyggande/Främjande arbete använder fyra steg i vårt förebyggande arbete för att hindra diskriminering, repressalier, trakasserier och sexuella trakasserier. Vi främjar arbetet med värdegrundsprinciperna (demokrati, jämställdhet och likabehandling). Vi bedriver ett aktivt arbete mot diskriminering och trakasserier för att vårt bemötande ska ske på ett likvärdigt sätt för alla barn oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi arbetar förebyggande och främjande på ett generellt plan till exempel genom att göra en översyn av olika rutiner, riktlinjer och policydokument, men även av attityder och normer. Undersökningen ska göras utifrån samtliga diskrimineringsgrunder och på en övergripande nivå för att identifiera risker/hinder i verksamheten. Om det trots detta arbete och förhållningssätt ändå sker sexuella trakasserier eller trakasserier med grund i någon/några av de andra diskrimineringsgrunderna har vi tydliga riktlinjer och rutiner för hur vi då ska göra. (Diskrimineringslagen, gäller från ) Om någon känner sig trakasserad av andra orsaker följer vi samma riktlinjer och rutiner enligt Skollagen, 6 kap, Sex former av diskriminering Det finns olika former av diskriminering enligt lagen som vi ska arbeta förebyggande emot. De är direkt diskriminering indirekt diskriminering bristande tillgänglighet trakasserier sexuella trakasserier instruktioner att diskriminera Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier Utbildningsanordnarens åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier är tydliga och finns både i digitalt format på webben och i en kommunikationsplattform samt pappersformat i verksamheterna. Vår strävan ska vara att dessa riktlinjer och rutiner är väl kända hos all personal och hos alla elever och deras vårdnadshavare. Lagen innefattar dessutom ett starkt skydd mot repressalier. Förbud mot repressalier Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier. ( ) Repressalier kan till exempel vara sämre betyg, trakasserier i undervisningen, hot om våld eller annan ogynnsam behandling. Text från

6 5 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvarig/-a för planen Rektor Josefine Johansson samt samtliga pedagoger förskolorna Nord 2 Planen gäller från Datum: Planen gäller till Datum: Övergripande policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling i alla våra verksamheter. Barnens/Elevernas delaktighet Genom vardagliga samtal när situationer uppstår får barnen vara delaktiga i arbetet. Tillsammans pratar pedagoger och barn om hur man visar varandra respekt och hur man bemöter varandra. Under året genomför barnen trygghetsenkäter och går trygghetsvandringar för att upptäcka eventuella risker och förebygga otrygghet. Pedagogerna samtalar även om innebörden av begreppet RÖTT (respekt, öppenhet, tydlighet och tillit) med barnen. Personalens delaktighet Pedagogerna diskuterar värdegrundsfrågor och normkritik på sina möten och utbildningar. Förskolan har även ett jämställdhetsombud som driver det normkritiska arbetet på förskolan. Pedagogerna samtalar dagligen med barnen och varandra om värdegrundsfrågor samt tänker ur ett normkritiskt perspektiv vid erbjudande av material och aktiviteter. Det är viktigt att pedagogerna kontinuerligt använder sig av de bifogade mallarna i planen samt lämnar in LISA-elev vid uppkomst av händelser för att dessa ska kunna dokumenteras och åtgärdas. Vårdnadshavares delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga i arbetet genom samtal och diskussioner i vardagen samt på utvecklingssamtalen. På familjemötet har vårdnadshavarna tillsammans med pedagogerna och förskolechefen haft diskussioner utifrån ett normkritiskt tänkande. På höstens föräldramöte fick vårdnadshavarna reflektera utifrån begreppen självkänsla och tillit till sin egen förmåga för att vara delaktiga i likabehandlingsarbetet. På Lärknuten kan vårdnadshavarna följa hur förskolan arbetar mot diskriminering och kränkande behandling i den dagliga verksameten.

7 På Lärknuten har även denna plan legat ute på remiss för att vårdnadshavarna ska ha möjlighet att delta i arbetet. När planen är fastställd får varje hushåll hem en kortfattad version av planen för att så många som möjligt ska ha vetskap om vad som står i planen. 6 Förankring av planen För att barnen ska vara delaktiga i planen måste denna vara levande i verksamheten. För att förankra innehållet arbetar vi med RÖTT, läser relevant litteratur och har dialog utifrån barnens frågor. De äldsta barnen går trygghetsvandringar och medverkar i enkäter som ger pedagogerna underlag till innehållet i planen. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska lämnas ut på remiss till vårdnadshavarna innan den fastställs. Delar av planen kommer att diskuteras av vårdnadshavarna på föräldramötet. Planen lämnas ut i en kortfattad modell till alla vårdnadshavare, planen i helhet finns att läsa på respektive förskolas hemsida och på Lärknuten. För att planen ska förankras måste innehållet i planen vara en del av vår dagliga verksamhet och anses vara viktig. Arbetet med målen måste dokumenteras kontinuerligt för att processen ska kunna följas och målen utvärderas. På arbetsplatsträffar, kvalitetstid m.m. ska pedagogerna reflektera kring diskrimineringsgrunderna, olika ställningstaganden m.m. Utvärdering Målet var att utifrån pedagogiskt arbete och dokumentation diskutera likabehandlingsplan och utgå från frågeställningar: 1. Under vilka tillfällen har ni lyft och arbetat med likabehandlingsplanen under läsåret på förskolan? 2. Vad har detta bidragit till i arbetet? 3. Vilka problem ser ni i arbetet med lika behandlingsplanen? 4. Varför har dessa problem uppstått? 5. Hur gör vi planen till en levande del av utbildningen och i undervisningen Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga pedagoger på Norrgården, Bie & Räven förskola. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Norrgårdens förskola: Dockteater kring hur en bra kompis ska vara och hur en bra kompis inte är. Vi firade rocka sockorna och tittade på bilder som påvisade människors olikheter. När ett barn med resurs började på avdelningen pratade vi med barnen på luncherna kring detta och att alla barn är olika. Spontana diskussioner uppstår varje dag kring ämnen i likabehandlingsplanen. Speciellt frågor kring kärlek och olika relationer är barnen nyfikna på. Om en situation har uppstått t.ex. konflikt tar vi ibland diskussionen kring det vid ett lugnare tillfälle. Barnen är öppna för och nyfikna på olikheter. Även om barnen har en annan uppfattning hemifrån så förstår de att det finns olika uppfattningar kring saker och religion. En del barn har stark uppfattning hemifrån om vad som är tillåtet och förbjudet. Ibland är arbetet med likabehandlingsplanen så självklart att vi knappt tänker på att vi arbetar med den. All personal har inte samma tankesätt, till exempel vikarier och

8 arbetet med likabehandlingsplanen blir tungrott när inte alla har samma tänk. Vi har inte lagt fokus på likabehandlingsplanen Dokumentera mer vad vi gör, kvalitetstiden (ägna en stund åt detta), ha likabehandlingsplanen i baktanken när vi planerar och utför aktiviteter. Bie förskola: I ett fåtal dokumentationer/observationer har vi kopplat till likabehandlingsplanen istället för till läroplanen. När vi köper i material lägger vi fokus på att det är könsneutralt eller att det finns flera alternativ (utklädningskläder, pussel, lego). Föräldramötet i höstas: Vi presenterade vad det står i likabehandlingsplanen och vad vi har för mål. Vårdnadshavarna fick sedan frågor utifrån planen ( Hur kan man göra för att alla barn ska känna sig trygga och som en tillgång i gruppen? och Hur jobbar ni med innehållet i Likabehandlingsplanen hemma? ). Vi kan se tillbaka och se att vi har arbetat med innehållet i planen, men vi har inte planerat utifrån planen. Innehållet i planen diskuteras med barnen och lyfts i den dagliga utbildningen även om vi inte har planen framme och visar barnen att det står i den. Lärmiljöer som vi bygger upp utefter att barnen ska få möjlighet att möta olika material och miljöer. Att vi har haft en medvetenhet när vi köper in material och valt material som verkligen kommer till användning dagligen. Involverat vårdnadshavarna genom innehållet i mötet för vårdnadshavare. Målen är inte förankrade. LBP är inte ett levande dokument som används naturligt i utbildningen. Det måste bli tydligare för pedagogerna att vad en kränkande behandling är. Måste vi ha sett det eller kan vi skriva en LISA på något en vårdnadshavare säger ha skett hos oss? Planen är svår att hitta - Planen har aldrig varit levande i utbildningen och den har gjort om så många gånger att det är svårt att få grepp om den. Planen måste prioriteras den är viktig! Tiden att skriva LISOR finns inte alltid. För lite utbildning i detta och hur vi ska agera, vad har vi för rättigheter/skyldigheter? För att planen ska vara levande i utbildningen och undervisningen måste alla pedagoger kunna målen och vad planen innehåller i stora drag. För att underlätta behöver vi skriva ihop målen på ett separat papper och sätta upp på kontoret och avdelningarna det är svårt att jobba med något man inte vet vad det är - Vi kan använda materialet Liten för att arbeta mot innehållet i LBP. Nätverk om innehållet i LBP önskas, diskussioner om barnsyn, förhållningssätt och diskrimineringsgrunderna. Allt vi ska göra utifrån LBP måste planeras och följas upp för att det ska bli Rävens förskola: Vi har inte förstått vad vi ska anmäla i Lisa, vi har inte haft fokus på att diskutera vad en kränkning är. Vad leder Lisa anmälan till? Vem ser anmälan? Obehagligt att namn och person nummer ska vara med. Vi har frågor kopplade till utbildningen som styr fokus till likabehandlingsplan under pooltid. Problemen med likabehandlingsplanen är att det inte är systematiskt, vi har det inte levande på avdelningar eller på förskolan. Ju fler tillfälle vi har i diskussioner kring likabehandlingsplanen desto mer hamnar det i ryggmärgen. Vi ser då flera situationer som är kränkningar. Vi är kanske inte överens om vad en kränkning är d.v.s. behöver lyfta det vid flera tillfällen. Vi har inte fokuserat på att regelbundet lyfta och diskutera likabehandlingsplanen. Har det setts som styrdokument och inte något som leder till viktiga diskussioner kring utbildning, värdegrund, barnen? Arbete med likabehandlingsplanen lyfter vi inte ofta, vid två tillfällen på APT-t. Vi konstaterar att vi pratar likabehandling men det är inte alls systematiskt! Övrigt: Vid två tillfällen under läsåret har vi arbetat med Likabehandlingsplanen på APT. Vi har vid båda tillfällena diskuterat innebörden av begreppet kränkning både ur barnperspektiv och ur personalperspektiv. 7

9 8 Mål för Kön: Att vara medvetna om vilket material vi väljer att köpa in och erbjuda barnen för att de ska få möjlighet att prova olika könsroller samt möta könsstereotypiska material Könsöverskridande identitet eller uttryck: Målet är att erbjuda barnen t.ex. litteratur, normkreativa dramaövningar, begrepp och lekar som belyser stjärn-, kärn- och regnbågsfamiljer. Etnisk tillhörighet: Målet är att erbjuda barnen lekmaterial, böcker och teatrar där flera olika etniciteter finns representerade. Ålder: Att alla barn ska ha rätt till allt material utifrån mognad och utmaning inte ålder Sammanfattande mål: Att alla barn ska känna sig trygga och som en tillgång i gruppen. Våga säga sina åsikter och hypoteser och vara den man är samt få en bra självkänsla och tillit till sin egen förmåga. Uppföljning Planen kommer bland annat att följas upp under året på Arbetsplatsträffar, Kvalitetstid och på föräldramötet Utvärdering Årets plan ska utvärderas senast i maj 2020 enligt vårt årshjul (se bilaga 1) Beskriv hur årets plan ska utvärderas I april/maj kommer årets mål att utvärderas utifrån mallen i bilaga 2, protokoll från möte, underlag från familjemötet, observationer och processreflektioner. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Josefine Johansson Resultat av utvärderingen

10 9 Främjande och förebyggande insatser Åtgärda Vi tittar förutsättningslöst på varje diskrimineringsgrund enligt nedanstående schema/arbetsgångför att se vad kartläggningarna har gett för resultat. Finns det en obalans, tänkbar diskriminering eller risk för trakasserier och sexuella trakasserier? Vi analyserar vad som kan ligga bakom resultatet och skriver sedan ner vad vi ska göra för att komma till rätta med detta. Mot diskriminering Vi använder nedanstående sätt för att dokumentera/analysera detta i vårt dagliga arbete genom: Observationer, Diskussioner med barnen, Pedagogiska diskussioner på möten och kvalitetstid, Enkäter till barn, vårdnadshavare och pedagoger, Aktivt arbete med RÖTT, Trygghetsvandringar och trygghetsenkäter, Incidentrapporter vid uppkommen situation, Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal, Processreflektioner. Användande av mallen i bilaga 2 Mot trakasserier/kränkningar Konkreta åtgärder: Pedagogerna ska sprida ut sig på gården för att få en bättre översyn, Dagliga samtal om hur man är mot varandra, Pedagogerna ska ha en medvetenhet om platser där otrygghet uppstår för att kunna motverka detta. Stänga av vissa delar av verksamheten när personalstyrkan minskar för att kunna ha en bättre översyn och minska otryggheten, Barn och pedagoger delar upp sig i mindre grupper delar av dagen för att alla barn ska få möjlighet att synas och göra sin röst hörd, Ta sig tid att ha dialog med barnen kring deras frågor och funderingar. Mot sexuella trakasserier Se bilaga 3 Utvärdering av främjande och förebyggande insatser under läsåret 19/20

11 10 Undersöka Vi kartlägger trygghet, trivsel, jämställdhet och likabehandling så här: Pedagogerna har dagligen samtal med barnen utifrån RÖTT där vikten av att respektera och bemöta andra framkommer tydligt. Pedagogerna diskuterar begreppen respekt, öppenhet, tydlighet och tillit kontinuerligt. Under årens möten ska bland annat diskrimineringsgrunderna och olika ställningstaganden diskuteras. De äldsta barnen får varje år svara på en trygghetsenkät samt gå trygghetsvandringar för att otrygga ställen/aktiviteter ska synliggöras. Resultatet av dessa tas sedan upp i trygghetsgruppen innan svaren kommer tillbaka till förskolan och åtgärder vidtas. Lärmiljöerna och leken observeras dagligen av pedagogerna för att synliggöra platser/tillfällen där t.ex. kränkande behandling eller otrygghet kan upplevas. Vårdnadshavarna har på de årliga utvecklingssamtalen, genom klagomålshanteringen på Lärknuten och i den dagliga kontakten med pedagogerna möjlighet att ställa frågor. Vi använder oss av mallen i bilaga 2 för dokumentation under årets lopp, dessa använder vi sedan som underlag i utvärderingen. Dokumentation Dokumentation av arbetet för att främja likabehandling och för att identifiera risk för trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering sker kontinuerligt: Observationer Diskussioner med barnen Pedagogiska diskussioner på möten Aktivt arbete med RÖTT Trygghetsvandringar och trygghetsenkäter Incidentrapporter vid uppkommen situation Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal Händelser som upplevs vara trakasseri, sexuell trakasseri eller en kränkning 1, ska dokumenteras i det digitala systemet LISA Elev. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Rapporteringen gäller incidenter av följande karaktär: trakasseri utifrån diskrimineringsgrunderna sexuella trakasserier kränkande behandling (inte kopplat till de skyddade diskrimineringsgrunderna) Utvärdering av kartläggningsmetoder och dokumentation 1 Bilaga 4

12 11 Analysera Vi tittar förutsättningslöst på varje diskrimineringsgrund enligt nedanstående schema/arbetsgång för att se vad kartläggningarna har gett för resultat. Finns det en obalans, tänkbar diskriminering eller risk för trakasserier och sexuella trakasserier? Vi analyserar vad som kan ligga bakom resultatet och skriver sedan ner vad vi ska göra för att komma till rätta med detta. Vi använder nedanstående sätt för att analysera och dokumentera i vårt dagliga arbete. Utvärderingen kommer att bygga på dokumentation (mallen i bilaga 2, processreflektionen, filmer, observationer, samtal, protokoll från möten m.m.). Observationer Diskussioner med barnen Pedagogiska diskussioner på möten Enkäter till barn, vårdnadshavare och pedagoger Aktivt arbete med RÖTT Trygghetsvandringar och trygghetsenkäter Incidentrapporter vid uppkommen situation Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal Utvärdering av analysen

13 12 Uppfölja och utvärdera Uppföljning Var tredje vecka träffas pedagogerna för att reflektera, dokumentera och analysera arbetet kring sitt uppsatta mål. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation samt reflektioner och samtal. För att få kollegornas stöd i arbetet men även för att sprida det normkritiska arbetet till varandra (kollegialt lärande) redovisar varje avdelning sitt arbete på förskolemöten/apt under 2018/2019. Rektor tillsammans med likabehandlingsombud följer upp om och hur utbildningsinsatsen kring normkritiskt tänkande haft för genomslag i verksamheten. Rektor diskuterar med varje medarbetare på läsårets medarbetarsamtal kring pågående jämställdhetsarbete. Se årshjulet i bilaga 1 Utvärdering Under april månad sitter arbetslaget tillsammans för att följa upp och utvärdera arbete med likabehandlingsplanen. Frågorna förbereds innan och pedagogeran utgår ifrån läsårets arbete och dokumentationer. Analys av hur uppföljning och utvärdering skett

14 Förskolans riktlinjer mot diskriminering och trakasserier Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska verksamheten ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier eller sexuella trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen eller påståendena utreds. 13 Förskolans åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier När förskolebarn eller förskolanspersonal upptäcker eller utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska vi skyndsamt rapportera och behandla händelsen/händelserna enligt nedanstående rutiner. Hur ska barnet göra om hen känner sig trakasserad eller kränkt? Barnet kan berätta för någon vuxen i utbildningen, t.ex. någon av ordinarie personal, vikarie, rektorn eller någon annan vuxen. Barnet kan också berätta för vårdnadshavare som sedan kontaktar mentorn eller trygghetsteamet. Den personal som får kännedom om kränkningen eller trakasseriet ansvarar sedan för frågan. Vid allvarlig kränkning ska rektor omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudmannen. Vid osäkerhet - ta kontakt med rektor för råd. Vid händelser där hot och våld förekommit - se separat handlingsplan, "Handlingsplan vid Hot och Våld". Denna finns publicerad på Ping Pong (Lärknuten) samt på Kartläggning av händelse sker av den personal som enligt skolans rutiner äger frågan, till exempel genom samtal med berörda och kontakt med vårdnadshavare.

15 Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar? 14 Om händelsen upplevs vara en kränkning, sker dokumentation i det digitala incidentrapporteringssystemet LISA Elev. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Rektor informeras och är vid behov även delaktig i samtal. Samtal förs med den som är kränkt. Enskilda samtal med den/de som utfört kränkningen. Budskapet är att kränkningen omedelbart ska upphöra. Hemmen kontaktas. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att vårdnadshavaren blir kontaktad. Trygghetsteamet kopplas in vid behov. Uppföljningssamtal sker med inblandade parter. s kontor tar kontinuerligt del av rapporteringen och rapporterar i sin tur på varje bildningsnämndssammanträde. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som får vetskap om att barnet kränks/trakasseras av personal har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till rektor. Rektor dokumenterar enligt särskilda rutiner. Rektor kontaktar omedelbart bildningsförvaltningen. Ärendet hanteras i fortsättningen av rektor tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen i samverkan med berördas fackliga ombud, som involveras utifrån ärendets specifika omständigheter.

16 15 Rutiner för uppföljning Inom de närmaste veckorna hålls de inblandade under uppsikt. Nya samtal ska ske med alla inblandade för att kontrollera att kränkningarna/trakasserierna upphört. Under tiden ska nedanstående göras: Skriva en handlingsplan/tidsplan för uppföljning och åtgärder. Analys av händelsen/händelserna utifrån diskrimineringsgrunderna om det har skett en diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet eller instruktioner att diskriminera. Analys av händelsen/händelserna om det är trakasserier eller sexuella trakasserier. Analys av händelsen/händelserna om det är repressalier. Rutiner för dokumentation Alla incidenter ska dokumenteras. I vår verksamhet är det rektor som är ytterst ansvarig för att så sker och att all personal känner till rutinerna. Om det är en elev som kränkt någon är det mentorn, den som tog emot händelsen eller någon i trygghetsteamet som dokumenterar. Om det är en personal som kränkt/trakasserat en elev är det rektor som dokumenterar. Dokumentation sker via det digitala incidentrapporteringssystemet LISA Elev. All analys, åtgärder och uppföljning sker där. Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt av trygghetsteamet/ EHT samt eventuellt andra utifrån skolenhetens organisation. Detta redovisas regelbundet till Bildningsnämnden samt av rektor en gång om året på Kvalitetsdialogen i mars. (Bilaga 1) När personal kränker barn gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation ska ske i personalakt. Personer som vårdnadshavare och personal kan vända sig till Josefine Johansson, rektor telefon: , E-post: josefine.johansson@katrineholm.se Ulrika Ahlblom, jämställdsombud, telefon: , E-post: ulrika.ahlblom@katrineholm.se Ansvarsförhållande Det är rektor som är ansvarig för det främjande arbetet mot diskriminering och trakasserier och sexuella trakasserier. Den som äger händelsen har det första ansvaret att dokumentera. Rektor ansvarar för utredning och åtgärder om någon personal är en av parterna.

17 Anmälan Socialförvaltningen All personal som arbetar inom bildningsförvaltningens verksamheter har skyldighet att anmäla till Socialförvaltningen minsta misstanke om att en elev/ett barn far illa. Den som utsätter eleven/barnet kan vara vårdnadshavare eller andra personer som står barnet nära. Misstankar som anmäls kan handla om: 16 Misskötsel och brist på omvårdnad Fysisk och psykisk misshandel Sexuellt utnyttjande Kvinnlig omskärelse Då det gäller de tre sistnämnda brottsliga handlingarna informeras vårdnadshavarna inte i förväg 2 om att anmälan skett. Då det handlar om misskötsel och brist på omvårdnad informeras vårdnadshavarna att anmälan kommer att göras. Anmälan: 2 Se Handlingsplan vid hot och våld. För verksamhetsområde förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Katrineholms kommun, sid. 7, 8 samt bilaga 14.2 sid. 17

18 17

19 18 Bilaga 1 Årshjul - Kvalitetsarbete Övergripande årshjul januari februari/mars mars/april april/maj maj/juni uppföljning av läsårets likabehandlingsplan kvalitetsenkät, trygghetsvandringar m.m. sammanställning, analys av enkäter/trygghetsvandringar, kvalitetsdialog utvärdering av årets likabehandlingsplan ny likabehandlingsplan juli augusti september oktober/november förankring av läsårets likabehandlingsplan (personal, elever) eventuella enkäter/trygghetsvandringar m.m. uppföljning av läsårets likabehandlingsplan december

20 19 Bilaga 2 Digitala mallar: Kön (Vad upptäcktes?) (Vad tror vi att det beror på?) Åtgärd (Vad ska vi göra för att förbättra?) Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annat Dokumentering av det främjande/förebyggande arbetet Diskrimineringsgrund Undersöka Analys Uppföljning och utvärdering Diskrimineringsgrund Datum Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annat Deltagande i utvärderingen Uppföljning och utvärdering (Resultat av insatserna och hur vi går vidare)

21 Bilaga 3 Sexuella trakasserier och sexuellt våld Vår verksamhet har nolltolerans mot alla sexuella trakasserier och allt sexuellt våld, från verbala kränkningar och trakasserier på internet till tafsande och grövre övergrepp, som sexuellt tvång eller våldtäkt. För att arbeta förebyggande och för att främja allas rätt till sin egen kropp gör vi följande: Vi använder Materialet Stopp min kropp från Rädda barnen, som är en handledning och bok med stöd för samtal med barn/elever i de yngre åldrarna. Sagor har visat positiv effekt för barn som är utsatta för övergrepp och våld eller befinner sig i riskzonen. Sagoläsningsstunden inbjuder till närhet kontakt mellan barn och personal. Genom sagor kan barnet identifiera sig med sagofigurer och leva ut förbjudna känslor och impulser, bearbeta och reparera sår i själen. För att ett barn skall berätta behöver det känna förtroende för den som det berättar för. Därför är det viktigt att vara tillgänglig för barnet både fysiskt och emotionellt och på så vis göra sig möjlig för barnet. 20 Vår personal Arbetar medvetet med ett normkritiskt tänk kring alla vår verksamhet. o All personal har eller kommer att gå grundläggande utbildning om normer, likabehandling och jämställdhet. o Minst två gånger/år har vi en analysträff om arbetet mot trakasserier och diskriminering med samtlig pedagogisk personal. Påminns hela tiden om diskrimineringslagen och värdegrunden i läroplanen i samband med o nyanställning. o den årliga utvärderingen och revideringen av likabehandlingsarbetet. o alla APT en stadig punkt på vår dagordning. o arbetslagets planering av den dagliga verksamheten; vi har diskrimineringsgrunderna väl synliga i våra lokaler. o medarbetarsamtalet. Barnen känner väl till verksamhetens policy och regler genom o dagliga samlingar varje barn vet att alla har ansvar för att agera om någon rör en eller man ser någon annan göra det mot en annan - och det inte känns okej genom att o säga ifrån på plats till den som tar på kroppen på fel sätt o berätta för vuxen i verksamheten

22 21 Bilaga 4 Definitioner Kränkande behandling Barn utsätts av förskolepersonal eller annat barn(utan koppling till diskrimineringsgrund) När ett barn blir kränkt av förskolepersonal eller ett barn utan att kränkningen har en koppling till diskrimineringsgrunder är det fråga om kränkande behandling. Systematiska kränkningar kallas för mobbning. Diskriminering Barn utsätts av förskolan (kopplat till diskrimineringsgrund) När ett barn missgynnas av förskolan som institution, och detta har koppling till en diskrimineringsgrund, är det fråga om diskriminering. Trakasserier Barn utsätts av förskolepersonal eller annat barn (kopplat till diskrimineringsgrund) När ett barn blir kränkt av ett annat barn och kränkningen har en koppling till en diskrimineringsgrund är det fråga om trakasserier.

23 Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle, Fredsgatan 38 Postadress: Katrineholms kommun, Katrineholm, Telefon: Kommunens växel (vardagar 8 17) E-post: kommunen@katrineholm.se Webbplats