Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. - Skogsborgsskolan läsår En skola för alla där du kan vara dig själv

Transkript

1 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Skogsborgsskolan läsår En skola för alla där du kan vara dig själv

2 Likabehandlingsplan Skogsborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola Förskoleklass Fritidshem Läsår 2018/2019 [Skriv text]

3 2 (17) Innehåll Förebyggande/Främjande arbete... 4 Sex former av diskriminering... 4 Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier... 4 Förbud mot repressalier... 4 Grunduppgifter... 5 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 5 Ansvarig/-a för planen... 5 Planen gäller från... 5 Planen gäller till... 5 Övergripande policy... 5 Elevernas delaktighet... 5 Personalens delaktighet... 5 Vårdnadshavares delaktighet... 5 Förankring av planen... 5 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan... 5 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan... 6 MÅL FÖR Uppföljning... 7 Utvärdering FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE INSATSER... 8 Undersöka...10 Kartläggningsmetoder: Dokumentation Uppfölja och utvärdera...10 Uppföljning Utvärdering VERKSAMHETENS RIKTLINJER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling...11 Verksamhetens åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier...11 Hur ska eleven göra om hen känner sig trakasserad eller kränkt?...11

4 3 (17) Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar?...12 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal:...12 Rutiner för uppföljning...12 Rutiner för dokumentation...13 Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till:...13 Ansvarsförhållande...14 Anmälan Socialförvaltningen...14 Övergripande årshjul Bildningsförvaltningen Bilaga 2 Digitala mallar:...16 Dokumentering av det främjande/förebyggande arbetet Uppföljning och utvärdering... 16

5 4 (17) Förebyggande/Främjande arbete Bildningsförvaltningen använder fyra steg i vårt förebyggande arbete för att hindra diskriminering, repressalier, trakasserier och sexuella trakasserier. Vi främjar arbetet med värdegrundsprinciperna (demokrati, jämställdhet och likabehandling). Vi bedriver ett aktivt arbete mot diskriminering och trakasserier för att vårt bemötande ska ske på ett likvärdigt sätt för alla barn oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi arbetar förebyggande och främjande på ett generellt plan till exempel genom att göra en översyn av olika rutiner, riktlinjer och policydokument, men även av attityder och normer. Undersökningen ska göras utifrån samtliga diskrimineringsgrunder och på en övergripande nivå för att identifiera risker/hinder i verksamheten. Om det trots detta arbete och förhållningssätt ändå sker sexuella trakasserier eller trakasserier med grund i någon/några av de andra diskrimineringsgrunderna har vi tydliga riktlinjer och rutiner för hur vi då ska göra. (Diskrimineringslagen, gäller från ) Om någon känner sig trakasserad av andra orsaker följer vi samma riktlinjer och rutiner enligt Skollagen, Sex former av diskriminering Det finns olika former av diskriminering enligt lagen som vi ska arbeta förebyggande emot. De är direkt diskriminering indirekt diskriminering bristande tillgänglighet trakasserier sexuella trakasserier instruktioner att diskriminera Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier Utbildningsanordnarens åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier är tydliga och finns både i digitalt format på webben och i en kommunikationsplattform samt pappersformat i verksamheterna. Vår strävan ska vara att dessa riktlinjer och rutiner är väl kända hos all personal och hos alla elever och deras vårdnadshavare. Lagen innefattar dessutom ett starkt skydd mot repressalier. Förbud mot repressalier Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier. ( ) Repressalier kan till exempel vara sämre betyg, trakasserier i undervisningen, hot om våld eller annan ogynnsam behandling. Text från

6 5 (17) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Förskoleklass Fritidshem Ansvarig/-a för planen Rektor Helena Hult Biträdande rektor Jessica Claesson Trygghetsteamet: Jessica Claesson Elisabeth Lindström Susanne Lindsjöö Rudin Kurator Isabella Karlsson Planen gäller från Datum: Planen gäller till Datum: Övergripande policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling i alla våra verksamheter. Skogsborgsskolans vision: Alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Elevernas delaktighet Genom framtagande och utvärdering av handlingsplanen. Det sker genom enkäter och riktade frågor till kompisstödjare och klasser. Personalens delaktighet I kvalitetsarbetet med Trygghet och trivsel tas nya mål fram utifrån utvärdering. Vårdnadshavares delaktighet Genom brukarenkäter och som punkt på dagordningen på Områdesråd. Förankring av planen Förankring av planen sker vid terminsstart. På konferenstid för personalen. Efter detta skickas den hem i en sammanfattande version till vårdnadshavare samt delas ut till elever. Den sammanfattade versionen innehåller prioriterade mål, hur vi arbetar förebyggande, främjande samt information vart man kan vända sig. Kompisstödjare går runt i klasserna och presenterar planen i början av höstterminen. Efter detta går klasserna igenom handlingsplanen. Utvärdering Handlingsplanen har utvärderats av trygghetsteamet, i arbetslagen och genom en elevenkät i åk 1-6. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsteam, personal och elever åk 1-6.

7 6 (17) Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsteamets utvärdering visar att det ibland är svårt för alla vuxna att delta på mötena, därför är det viktigt att grovplanering och finplanering görs gemensamt vid uppstart. Utvärderingen visar också att Kompisstödjargruppen har formats till en trygg och stabil grupp, där uppdraget har tagits på allvar. Genom Lisa -rapporterna ser trygghetsteamet att konflikterna ökat under rasterna. Personalgruppen uppskattar uppdragen som kompisstödjarna genomför i klasserna var 14:e dag. Detta gör att vi får en linje i värdegrundsarbetet åk 1-6. I klasserna uppskattas samarbetsövningar och diskussionsfilmer. Utvärdering av mål ett har gjorts genom samtal med pedagoger i Fsk-klass samt åk6: Förankra och förtydliga fadderverksamheten Någon aktivitet har genomförts, men målet är ej uppfyllt. Alla klasser har ej haft fadderverksamhet och eleverna efterfrågar detta. Därför behåller vi detta mål även i denna handlingsplan. I elevenkäten har vi undersökt mål två: Ökad tillgänglighet till aktiva vuxna på rasterna Den visar att cirka hälften av eleverna lånar saker från rastboden, en femtedel kan tänka sig att gå till boden mer än de gör idag. 88% av eleverna känner sig trygga på rasten. Under lunchrasterna har fritidspersonalen haft styrd rastverksamhet, 26% av eleverna har deltagit, 55% har ej deltagit och 18% vet ej. Eleverna har också angett förslag på aktiviteter såsom hinderbana, twister, trasan och banankull. Eleverna framför också åsikter som att vuxna ibland pratar med varandra och att aktiviteter även borde vara vid Gläntans lokaler. 82% av eleverna upplever att det finns vuxna ute på rasterna. Eleverna berättar genom de egna förslagen att de vuxna är snälla, att det finns många vuxna ute men att fler behövs på fotbollsplanen. Ett av frisvaren lyder Alla borde ha en kompis på rasten. Analys/slutsats: Mål 1 Då vi för några år sedan hade en väl fungerande fadderverksamhet, vet vi att tryggheten mellan äldre och yngre elever gynnas genom denna verksamhet. Den empatiska förmågan tränas och ansvarskänslan hos de äldre eleverna ökar. Därför behåller vi detta mål även under detta läsår. Mål 2 88% av eleverna känner sig trygga på rasten och 82% upplever att det finns vuxna ute på rasterna. Dessa siffror visar att vårt arbete vad gäller raster har gett resultat, genom positioner av de vuxna har vi lyckats att täcka gården. Dock ser vi över fotbollsplanens täckning och tar till oss elevernas önskemål vad gäller förslag till bättre rastaktivitet. Men att eleverna känner sig trygga räcker dock inte då konflikterna har ökat under rasterna. Därför blir nästa mål att minska konflikterna i samband med rasterna.

8 7 (17) Mål för Mål 1 Förankra och förtydliga fadderverksamheten Åtgärd: Handlingsplanen för fadderverksamhet implementeras i Fsk-klass och åk6. Mål 2 Minska konflikterna i samband med rasterna Åtgärd: Rastaktiviteterna utökas till både förmiddagsrast och lunchrast. Rastaktiviteterna anslås på lärknuten och synliggörs i entréerna. En presentation av rastverksamheten görs i början av terminen. Rastbodarna ses över vad gäller material och bemanning. Uppföljning Mål ett följs upp med personalen i Fsk-klass och åk6 under v43, samt med kompisstödjarna åk6 i slutet av höstterminen. Mål två följs upp med ansvariga för rastverksamheten under v40 och v46, samt med kompisstödjarna åk3-6 i slutet av höstterminen. Trygghetsteamet följer upp incidentrapporterna varje vecka. Utvärdering Utvärdering av målen sker genom en elevenkät i slutet av vårterminen via Trygghetsteamet. Samt i arbetslagen under junidagarna. Ansvarig för att årets plan utvärderas Trygghetsteamet och rektor.

9 8 (17) Främjande och förebyggande insatser Aktivitet: Kompisstödjarna Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Sexuella trakasserier och Ålder. Mål och uppföljning: Målet med Kompisstödjarna är att de ska fungera som språkrör för arbetet med trygghetsfrågor i klasserna. Tanken är att de ska dela med sig av positiva handlingar och aktiviteter som främjar trygghetsarbetet i klasserna. Det kan vara lekar, övningar och arbeten. Uppföljning sker genom att Trygghetsteamet träffar Kompisstödjarna varannan vecka. På träffarna samtalar man om stämningen i klasserna med fokus på det positiva. Efter mötet bedömer Trygghetsteamet om något som framkommit behöver åtgärdas omedelbart. Insats: Mentorerna har ansvar för att utse två Kompisstödjare per klass från årskurs 3 och uppåt. Det görs genom en sluten omröstning där vuxna har ett stort ansvar. Mentor har ansvar för att trygghetsfrågor lyfts i klasserna en gång per vecka och låta Kompisstödjarna vara delaktiga vid det tillfället. På varje träff var 14:e dag får Kompisstödjarna ett uppdrag till klassen, uppdragen varierar, det kan vara en samarbetsövning, en lek, diskussionsmaterial utifrån aktuella ämnen i samhället eller en film med fokus på värdegrundsfrågor. En gång per år anordnar Kompisstödjarna en Vänskapsdag för hela skolan då äldre elever leder de yngre eleverna. Ansvarig: Mentorer Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under året Aktivitet: Friends -satsning (år tre av tre) Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Sexuella trakasserier och Ålder. Mål och uppföljning: Målet är att skapa förutsättningar för ett medvetet arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkningar samt hjälpa oss att få ett aktivt och långsiktigt likabehandlingsarbete där alla är delaktiga. Insats: Återkommande kartläggning genom enkäter. Utbildningar för elever och personal. Friends utbildningen är förankrade i aktuell forskning om kränkningar, diskriminering, skolstrukturer, normer, grupprocesser mm, samt den lagstiftning som reglerar skolans uppdrag. Ansvarig: Biträdande rektor Datum när det ska vara klart: Juni 2019 (3årig satsning)

10 9 (17) Aktivitet: Fritidsfixarna Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Sexuella trakasserier och Ålder. Mål och uppföljning: På fritidshemmet finns fritidsfixare som ordnar aktiviteter för eleverna på fritidshemmet för att skapa möten mellan avdelningarna. Detta skapar en trygg fritidsmiljö. De yngre barnen ska lära sig av de äldre genom aktiviteter som de äldre leder, detta skapar trygghet och gemenskap. Insats: Fritidsfixarnas uppgift är att ordna aktiviteter för fritidseleverna. Skapa möten mellan avdelningarna. Trygg fritidsmiljö. Ansvarig: Personal fritidshemmet Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under året Aktivitet: Fadderverksamhet Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Sexuella trakasserier och Ålder. Mål och uppföljning: Målsättningen är att skapa trygghet för de mindre eleverna och stärka de äldreinsats : Fadderverksamheten där 5:or är faddrar för förskoleklasserna, 6:or är faddrar för år 1. Övrig fadderverksamhet skapas vid gemensamma aktiviteter där skolans alla elever träffas och där man blandar elevgrupperna. I skolans hälsoprofil ingår såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande. Ansvarig: Mentorer och Trygghetsteamet Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under året

11 10 (17) Undersöka Kartläggningsmetoder: Vi kartlägger trygghet, trivsel, jämställdhet och likabehandling så här: Observationer Lisa -rapporter (incidentrapporter) Enkäter Diskussioner Dokumentation Dokumentation av arbetet för att främja likabehandling och för att identifiera risk för trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering sker kontinuerligt: Om en incident uppstår dokumenteras den på en incidentrapport av personalen, åtgärder vidtas och vårdnadshavare kontaktas. Varje vecka går trygghetsteamet igenom eventuella incidentrapporter. Vi tittar förutsättningslöst på varje diskrimineringsgrund enligt schema för att se vad kartläggningarna har gett för resultat. Finns det en obalans, tänkbar diskriminering eller risk för trakasserier och sexuella trakasserier? Vi analyserar vad som kan ligga bakom resultatet och skriver sedan ner vad vi ska göra för att komma till rätta med detta. Händelser som upplevs vara trakasseri, sexuell trakasseri eller en kränkning, ska dokumenteras i det digitala systemet LISA Elev. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Rapporteringen gäller incidenter av följande karaktär: trakasseri utifrån diskrimineringsgrunderna sexuella trakasserier kränkande behandling (inte kopplat till de skyddade diskrimineringsgrunderna) Uppfölja och utvärdera Uppföljning Trygghetsteamet träffas varje vecka, då kartläggs Lisa -rapporterna och åtgärder sätts in. En gång var fjortonde dag träffas kompisstödjarna, då följs planen upp muntligt i gruppen. I början och i slutet av terminen följs planen upp via ett dokument i arbetslagen Utvärdering Årets plan ska utvärderas senast i april 2019 enligt vårt årshjul. Planen utvärderas i Trygghetsteamet genom observationer och i samtal både med elever och personal. Genom enkät och uppdrag till klasserna som kompisstödjarna är delaktiga i. Vid sista områdesrådet ska föräldrarepresentanterna komma till tals. Under konferens tid i slutet av terminen utvärderas planen av arbetslagen.

12 11 (17) Årshjul för uppföljning och utvärdering: Verksamhetens riktlinjer mot diskriminering och trakasserier Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska verksamheten ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier eller sexuella trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen eller påståendena utreds. Verksamhetens åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier När elev(-er) eller skolpersonal upptäcker eller utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska vi skyndsamt rapportera och behandla händelsen/händelserna enligt nedanstående rutiner. Hur ska eleven göra om hen känner sig trakasserad eller kränkt? Eleven kan berätta för någon vuxen i verksamheten, t.ex. någon i trygghetsteamet, mentorn, skolsköterskan, kuratorn, rektorn eller någon annan vuxen. Eleven kan också berätta för vårdnadshavare som sedan kontaktar mentorn eller trygghetsteamet. Den personal som får kännedom om kränkningen eller trakasseriet ansvarar sedan för frågan. Vid allvarlig kränkning ska rektor omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudmannen. Vid osäkerhet - ta kontakt med rektor/ trygghetsteam för råd. Vid händelser där hot och våld förekommit - se separat handlingsplan, "Handlingsplan vid Hot och Våld". Denna finns publicerad på Ping Pong (Lärknuten) samt på Kartläggning av händelse sker av den personal som enligt skolans rutiner äger frågan, till exempel genom samtal med berörda och kontakt med vårdnadshavare.

13 12 (17) Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar? Om händelsen upplevs vara en kränkning, sker dokumentation i det digitala incidentrapporteringssystemet LISA Elev. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Rektor och trygghetsteam informeras och är vid behov även delaktig i samtal. Samtal förs med den som är kränkt. Enskilda samtal med den/de som utfört kränkningen. Budskapet är att kränkningen omedelbart ska upphöra. Hemmen kontaktas. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att vårdnadshavaren blir kontaktad. Uppföljningssamtal sker med inblandade parter. Bildningsförvaltningens kontor tar kontinuerligt del av rapporteringen och rapporterar i sin tur på varje bildningsnämndssammanträde. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Den som får vetskap om att elev kränks/trakasseras av personal har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till rektor. Rektor dokumenterar enligt särskilda rutiner. Rektor kontaktar omedelbart bildningsförvaltningen. Ärendet hanteras i fortsättningen av rektor tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen i samverkan med berördas fackliga ombud, som involveras utifrån ärendets specifika omständigheter. Rutiner för uppföljning Inom de närmaste veckorna hålls de inblandade under uppsikt. Nya samtal ska ske med alla inblandade för att kontrollera att kränkningarna/trakasserierna upphört. Under tiden ska nedanstående göras: Skriva en handlingsplan/tidsplan för uppföljning och åtgärder.

14 13 (17) Analys av händelsen/händelserna utifrån diskrimineringsgrunderna om det har skett en diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet eller instruktioner att diskriminera. Analys av händelsen/händelserna om det är trakasserier eller sexuella trakasserier. Analys av händelsen/händelserna om det är repressalier. Rutiner för dokumentation Alla incidenter ska dokumenteras. I vår verksamhet är det rektor som är ytterst ansvarig för att så sker och att all personal känner till rutinerna. Om det är en elev som kränkt någon är det personalen som upptäcker händelsen som dokumenterar. Om det är en personal som kränkt/trakasserat en elev är det rektor som dokumenterar. Dokumentation sker via det digitala incidentrapporteringssystemet LISA Elev. All analys, åtgärder och uppföljning sker där. Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt av trygghetsteamet/ EHT samt eventuellt andra utifrån skolenhetens organisation. Detta redovisas regelbundet till Bildningsnämnden samt av rektor en gång om året på Kvalitetsdialogen i september. (Bilaga 1) När personal kränker elev gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation ska ske i personalakt. Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till: Eleven kan berätta för någon vuxen i verksamheten, t.ex. någon i Trygghetsteamet, mentorn, skolsköterskan, kuratorn, rektorn eller någon annan vuxen. Eleven kan också berätta för vårdnadshavare som sedan kontaktar mentorn eller Trygghetsteamet. Elisabeth Lindström, Pedagog, fritidspersonal tfn Susanne Lindsjöö Rudin, åk 1 tfn Isabella Karlsson, Kurator tfn Monica Andersson, Skolsköterska tfn Jessica Claesson, Biträdande rektor, jämställdhetsombud tfn Helena Hult, Rektor tfn Alternativt via skolans expedition tfn

15 14 (17) Ansvarsförhållande Det är rektor som är ansvarig för det främjande arbetet mot diskriminering och trakasserier och sexuella trakasserier. Den som äger händelsen har det första ansvaret att dokumentera. Rektor ansvarar för utredning och åtgärder om någon personal är en av parterna. Anmälan Socialförvaltningen All personal som arbetar inom skolan har skyldighet att anmäla till Socialförvaltningen minsta misstanke om att en elev far illa. Den som utsätter eleven kan vara vårdnadshavare eller andra personer som står barnet nära. Misstankar som anmäls kan handla om: Misskötsel och brist på omvårdnad Fysisk och psykisk misshandel Sexuellt utnyttjande Kvinnlig omskärelse Då det gäller de tre sistnämnda brottsliga handlingarna informeras vårdnadshavarna inte i förväg om att anmälan skett. Då det handlar om misskötsel och brist på omvårdnad informeras vårdnadshavarna att anmälan kommer att göras. Anmälan:

16 15 (17) Bilaga 1 Årshjul - Kvalitetsarbete Övergripande årshjul Bildningsförvaltningen januari februari/mars Mars/april april maj/juni uppföljning av läsårets likabehandlingsplan kvalitetsenkät, trygghetsvandringar m.m. sammanställning, analys av enkäter/trygghetsvandringar utvärdering av årets likabehandlingsplan ny likabehandlingsplan juli augusti september oktober/november förankring av läsårets likabehandlingsplan (personal, elever) kvalitetsdialog, eventuella enkäter/trygghetsvandringar m.m. uppföljning av läsårets likabehandlingsplan december

17 16 (17) Bilaga 2 Digitala mallar: Kön (Vad upptäcktes?) (Vad tror vi att det beror på?) Åtgärd (Vad ska vi göra för att förbättra?) Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annat Dokumentering av det främjande/förebyggande arbetet Diskrimineringsgrund Undersöka Analys Uppföljning och utvärdering Diskrimineringsgrund Datum Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annat Deltagande i utvärderingen Uppföljning och utvärdering (Resultat av insatserna och hur vi går vidare)

18 besöksadress Bildningsförvaltningen, Drottninggatan 19 postadress Katrineholms kommun, Katrineholm, telefon Kommunens växel (vardagar 8 16) e-post bildningsforvaltningen@katrineholm.se webbplats