Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Bie förskola 2018/2019

2 Bie förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2018/2019 besöksadressbildningsförvaltningen, Drottninggatan 19 postadress Katrineholms kommun, Katrineholm, telefon Kommunens växel (vardagar 8 16) e-post bildningsforvaltningen@katrineholm.se webbplats

3 2 (20) Innehåll Förebyggande/Främjande arbete... 4 Sex former av diskriminering... 4 Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier... 4 Förbud mot repressalier... 4 GRUNDUPPGIFTER... 5 UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 6 MÅL FÖR Uppföljning och utvärdering... 9 FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE INSATSER Undersök...10 Diskrimineringsombudsmannens direktiv Kartläggningsmetoder: Dokumentation Analysera och åtgärda...11 Uppfölja och utvärdera...12 FÖRSKOLANSRIKTLINJER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Övergripande policy...13 Diskrimineringsombudsmannens förklaring Förbud mot repressalier Förskolansåtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier...13 RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hur ska barnet göra om det känner sig trakasserad eller kränkt?...14 Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar?...14 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal...15 Rutiner för uppföljning...15

4 3 (20) Rutiner för dokumentation...15 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till...16 Ansvarsförhållande...16 Årshjul över förskolans systematiska likabehandlingsarbete...17 Anmälan Socialförvaltningen...17 Bilaga 1 Digitala mallar...19 Dokumenteringav det främjande/förebyggande arbetet Uppföljning och utvärdering Bilaga Beskrivning av händelse... 20

5 4 (20) Förebyggande/Främjande arbete Bildningsförvaltningen använder fyra steg i vårt förebyggande arbete för att hindra diskriminering, repressalier, trakasserier och sexuella trakasserier. Vi främjar arbetet med värdegrundsprinciperna (demokrati, jämställdhet och likabehandling). Vi bedriver ett aktivt arbete mot diskriminering och trakasserier för att vårt bemötande ska ske på ett likvärdigt sätt för alla barn oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Om det trots detta arbete och förhållningssätt ändå sker sexuella trakasserier eller trakasserier med grund i någon/några av de andra diskrimineringsgrunderna har vi tydliga riktlinjer och rutiner för hur vi då ska göra. (Diskrimineringslagen, gäller från ) Om någon känner sig trakasserad av andra orsaker följer vi samma riktlinjer och rutiner enligt Skollagen, Sex former av diskriminering Det finns olika former av diskriminering enligt lagen som vi ska arbeta förebyggande emot. De är direkt diskriminering indirekt diskriminering bristande tillgänglighet trakasserier sexuella trakasserier instruktioner att diskriminera Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier Utbildningsanordnarens åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier är tydliga och finns både i digitalt format på webben och i pappersformat i verksamheterna. Vår strävan ska vara att dessa riktlinjer och rutiner är väl kända hos all personal och hos alla elever och deras vårdnadshavare. Lagen innefattar dessutom ett starkt skydd mot repressalier. Förbud mot repressalier Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier.( Repressalier kan till exempel vara sämre betyg trakasserier i undervisningen hot om våld annan ogynnsam behandling Text från

6 5 (20) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Josefine Johansson (förskolechef) Maria Lilja (förskollärare) Ulrika Ahlblom (förskollärare) Stephanie Karlsson Röd (barnskötare) Vår vision På Bie förskola ska alla pedagoger, barn och vårdnadshavare tillsammans arbeta med jämställdhetsarbete och normkritiskt tänkande. Förskolan ska vara en trygg miljö där allas olikheter ska respekteras och ses som en tillgång. Tillsammans ska vi aktivt arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barn ska kunna se tillbaka på sin förskoletid med glädje och lust. Planen gäller från Februari 2018 Planen gäller till Februari 2019 Läsår 2018/2019 Barnens delaktighet Genom vardagliga samtal när situationer uppstår får barnen vara delaktiga i arbetet. Tillsammans pratar pedagoger och barn om hur man visar varandra respekt och hur man bemöter varandra. Under året genomför barnen trygghetsenkäter och går trygghetsvandringar för att upptäcka eventuella risker och förebygga otrygghet. Pedagogerna samtalar även om innebörden av begreppet RÖTT (respekt, öppenhet, tydlighet och tillit) med barnen. I år har det inte lämnats ut några Qualis-enkäter från förvaltningen, i vanliga fall brukar barnen svara på frågor om trygghet och trivsel på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga i arbetet genom samtal och diskussioner i vardagen samt på utvecklingssamtalen. Även vårdnadshavarna får i vanliga fall varje år möjlighet att svara på Qualisenkäten, dock inte hösten På familjemötet har vårdnadshavarna tillsammans med pedagogerna och förskolechefen haft diskussioner utifrån ett normkritiskt tänkande. På höstens föräldramöte fick vårdnadshavarna reflektera utifrån begreppen självkänsla och tillit till sin egen förmåga (förra årets mål) för att vara delaktiga i likabehandlingsarbetet. På Lärknuten kan vårdnadshavarna följa hur förskolan arbetar mot diskriminering och kränkande

7 6 (20) behandling i den dagliga verksameten. På Lärknuten har även denna plan legat ute på remiss för att vårdnadshavarna ska ha möjlighet att delta i arbetet. Pedagogernas delaktighet Pedagogerna diskuterar värdegrundsfrågor och normkritik på sina möten och utbildningar. Förskolan har även ett jämställdhetsombud som driver det normkritiska arbetet på förskolan. Pedagogerna samtalar dagligen med barnen och varandra om värdegrundsfrågor samt tänker ur ett normkritiskt perspektiv vid erbjudande av material och aktiviteter. Det är viktigt att pedagogerna kontinuerligt använder sig av de bifogade mallarna i planen samt lämnar in LISA-elev vid uppkomst av händelser för att dessa ska kunna dokumenteras och åtgärdas. Förankring av planen För att barnen ska vara delaktiga i planen måste denna vara levande i verksamheten. För att förankra innehållet arbetar vi med RÖTT, läser relevant litteratur och svarar på barnens frågor. De äldsta barnen går trygghetsvandringar och medverkar i enkäter som ger pedagogerna underlag till innehållet i planen. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska lämnas ut på remiss till vårdnadshavarna innan den fastställs. Delar av planen kommer att diskuteras av vårdnadshavarna på föräldramötet. Planen lämnas ut i en kortfattad modell till alla vårdnadshavare, planen i helhet finns att läsa på Bie förskolas hemsida och på Lärknuten. För att planen ska förankras måste innehållet i planen vara en del av vår dagliga verksamhet och anses vara viktig. Arbetet med målen måste dokumenteras kontinuerligt för att processen ska kunna följas och målen utvärderas. Utvärdering av förra årets plan Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan är svår att utvärdera eftersom de mål pedagogerna satt inte är mätbara. Mål var att stärka barnens tillit till sin egen förmåga samt att barnen ska få ökad självkänsla. Det pedagogerna kan se genom observationer är att barnen överlag försöker extra mycket själva innan de ber om hjälp samt att de har blivit mer benägna att hjälpa varandra. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga pedagoger på Bie förskola. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Då målen inte är mätbara är det svårt att påvisa något resultat. Dock var det givande att få med vårdnadshavarna i vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling då vårdnadshavarna på föräldramötet fick lyfta vad begreppen tillit till sin egen förmåga och självkänsla var för dem. Det är svårt att få med barnen i arbetet med planen. Årets plan ska utvärderas senast Januari 2018

8 7 (20) Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas av samtliga pedagoger på ett möte i januari. Pedagogerna ska då medta fortlöpande dokumentation från året hur målen nedan arbetats med. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen tillsammans med pedagogerna Mål för Mål Diskrimineringsgrund Mål Arbetssätt Åtgärd Hur ska vi utvärdera? Kön Att vara medvetna om vilket material vi väljer att köpa in och erbjuda barnen för att de ska få möjlighet att prova olika könsroller samt möta könsstereotypiska material Medvetenhet vid inköp och erbjudande av material Ha ett syfte och mål med hur material introduceras och används Genom (film)observationer och pedagogiska diskussioner. Analysen av dessa ligger sedan till grund för nästa års mål. Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Målet är att erbjuda barnen t.ex. litteratur, normkreativa dramaövningar, begrepp och lekar som belyser stjärn-, kärnoch regnbågsfamiljer. Målet är att erbjuda barnen lekmaterial, böcker och teatrar där flera olika etniciteter finns representerade. Utveckla våra lärmiljöer så att könsstereotypiska lekar förebyggs Be bibliotekarien att ta fram litteratur Använda dramakunskapen vi får på nätverksträffarna i praktiken Använda oss av kunskapen vi fick på HBTQ-föreläsningen Be bibliotekarien att ta fram böcker som innehåller olika etniciteter Ha en medveten tanke när vi köper in material Ha en medveten tanke när vi bokar teatrar från t.ex. Scenkonst Fortlöpnade dokumentation av barnens lekar utifrån ett könsöverskridande perspektiv. Vilka funderingar och frågor har baren under året haft om könsöverskridande och identitet eller uttryck? Har vi erbjudit barnen litteratur som belyser olika etniciteter? Vad har vårt lekmaterial utökats med? Har vi sett eller spelat någon teater som belyser olika etniska tillhörigheter?

9 8 (20) Sörmland Religion eller annan trosuppfattning Att enligt läroplanen arbeta med att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av religion och annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning Att varje barns olikheter ska mötas med respekt och att alla barn ska känna sig som en tillgång i gruppen oavsett funktionsnedsättning Sexuell läggning Att enligt läroplanen arbeta med att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett sexuell läggning Be bibliotekarien att ta fram litteratur Möta barnens frågor när de kommer. Vi söker stöd hos Stödteamet när behov finns för pedagogerna och/eller barnen Arbeta aktivt med RÖTT Fylla i checklistan inför skyddsronden Använda oss av kunskapen vi fick på HBTQ-föreläsningen Be bibliotekarien att ta fram litteratur Möta barnens frågor när de kommer. Vilka funderingar har barnen haft om religion eller annan trosuppfattning under året? Att via checkpoint dokumentera alla barnens styrkor. Dessa används sedan som underlag vid t.ex. utvecklingssamtal. Är begreppen Respekt, Öppenhet, Tydlighet och Tillit förankrade hos pedagoger, barn och vårdnadshavare? Vilka funderingar har barnen haft om sexuell läggning? Ålder Sammanfattande mål Att alla barn ska ha rätt till allt material utifrån mognad och utmaning inte ålder Att alla barn ska känna sig trygga och som en tillgång i gruppen. Våga säga sina åsikter och hypoteser och vara den man är samt få en bra självkänsla och tillit till sin egen förmåga. Medvetet erbjuda barnen material som utmanar dem istället för att bara se till ålder Dela in barnen i smågrupper så att alla lättare kommer till tals och lyssnas på Stötta barnen vid behov Har materialet blivit mer tillgängligt för barnen utifrån mognad? Är det något material som alla åldrar inte erbjuds? Att via checkpoint dokumentera alla barnens styrkor och utveckling. Dessa används sedan som underlag vid t.ex. utvecklingssamtal.

10 9 (20) Uppföljning och utvärdering Diskrimineringsgrund Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Delavstämning september 2018 och sedan februari 2019 Delavstämning september 2018 och sedan februari 2019 Delavstämning september 2018 och sedan februari 2019 Delavstämning september 2018 och sedan februari 2019 Funktionsnedsättning Delavstämning september 2018 och sedan februari 2019 Sexuell läggning Ålder Annat Delavstämning september 2018 och sedan februari 2019 Delavstämning september 2018 och sedan februari 2019 Delavstämning september 2018 och sedan februari 2019 Deltagande i utvärderingen Alla pedagoger på förskolan samt förskolechef Alla pedagoger på förskolan samt förskolechef Alla pedagoger på förskolan samt förskolechef Alla pedagoger på förskolan samt förskolechef Alla pedagoger på förskolan samt förskolechef Alla pedagoger på förskolan samt förskolechef Alla pedagoger på förskolan samt förskolechef Alla pedagoger på förskolan samt förskolechef Uppföljning och utvärdering (Resultat och hur vi går vidare)????????

11 10 (20) Främjande och förebyggande insatser Undersök Diskrimineringsombudsmannens direktiv Det innebär en inventering och utredning av verksamheten för att identifiera hinder för lika rättigheter och möjligheter och för att identifiera om det förekommer diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller risker för diskriminering eller repressalier. Detta ska göras på ett generellt plan till exempel genom att göra en översyn av olika rutiner, riktlinjer och policydokument men även av attityder och normer. Vårt ansvar är att undersöka vår egen verksamhet genom till exempel enkäter individuella intervjuer gruppintervjuer andra samtal Undersökningen ska göras utifrån samtliga diskrimineringsgrunder och på en övergripande nivå för att identifiera risker/hinder i verksamheten. Diskrimineringsgrunderna är kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Kartläggningsmetoder: Bie förskolas pedagoger för dagligen samtal med barnen utifrån RÖTT där vikten av att respektera och bemöta andra framkommer tydligt. Pedagogerna diskuterar begreppen respekt, öppenhet, tydlighet och tillit kontinuerligt. De äldsta barnen får varje år svara på en trygghetsenkät samt gå trygghetsvandringar för att otrygga ställen/aktiviteter ska synliggöras. Resultatet av dessa tas sedan upp i trygghetsgruppen innan svaren kommer tillbaka till förskolan och åtgärder vidtas. Lärmiljöerna och leken observeras dagligen av pedagogerna för att synliggöra platser/tillfällen där t.ex. kränkande behandling eller otrygghet kan upplevas. Fyra gånger per år analyserar pedagogerna process B, trygghet och trivsel i Qualis för att få en så trygg och trivsam verksamhet som möjligt. Vårdnadshavarna har på de årliga utvecklingssamtalen, genom klagomålshanteringen på Lärknuten och i den dagliga kontakten med pedagogerna möjlighet att ställa frågor.

12 11 (20) Dokumentation Dokumentation av arbetet för att främja likabehandling och för att identifiera risk för trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering ska ske kontinuerligt, till exempel genom att använda mallarna i bilaga 1 och/eller 2. Händelser som upplevs vara en kränkning, ska dokumenteras i det digitala systemet LISA Elev från och med Innan dess används en incidentrapport benämnd "Trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem". Denna finns publicerad i Ping Pong(på Lärknuten). Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Rapporteringen gäller incidenter av följande karaktär: kränkande behandling sexuella trakasserier trakasseri utifrån diskrimineringsgrunderna trakasseri som inte är kopplad till diskrimineringsgrunderna Analysera och åtgärda Vi tittar förutsättningslöst på varje diskrimineringsgrund enligt nedanstående schema/arbetsgångför att se vad kartläggningarna har gett för resultat. Finns det en obalans, tänkbar diskriminering eller risk för trakasserier och sexuella trakasserier? Vi analyserar vad som kan ligga bakom resultatet och skriver sedan ner vad vi ska göra för att komma till rätta med detta. Vi använder nedanstående sätt för att dokumentera/analysera detta i vårt dagliga arbete. Observationer Diskussioner med barnen Pedagogiska diskussioner på möten Qualis-enkäter till barn, vårdnadshavare och pedagoger Aktivt arbete med RÖTT Trygghetsvandringar och trygghetsenkäter Incidentrapporter vid uppkommen situation Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal Vi uppdaterar Qualis process B (Trygghet och trivsel) fyra gånger per år Konkreta åtgärder: Pedagogerna ska sprida ut sig på gården för att få en bättre översyn Dagliga samtal om hur man är mot varandra Pedagogerna ska ha en medevetenhet om platser där otrygghet uppstår för att kunna motverka detta Stänga av vissa delar av verksamheten när personalstyrkan minskar för att kunna ha en bättre översyn och minska otryggheten

13 12 (20) Barn och pedagoger delar upp sig i mindre grupper delar av dagen för att alla barn ska få möjlighet att synas och göra sin röst hörd Uppfölja och utvärdera En gång om året sätter vi oss ner och gör en uppföljning av de åtgärder vi bestämde. Blev det någon förändring och i så fall hur och vad? Detta kommer att ligga till grund för nästa kartläggning. (Se Undersök här ovan.)vi använder mallen Uppföljning och utvärdering i bilaga 1 för att dokumentera.

14 13 (20) Förskolansriktlinjer mot diskriminering och trakasserier Övergripande policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling i vår förskola. Diskrimineringsombudsmannens förklaring Det finns sex former av diskriminering. Två av dessa är trakasserier och sexuella trakasserier. De andra är direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet och instruktioner att diskriminera. Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Förbud mot repressalier Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier. Repressalier kan till exempel vara sämre betyg trakasserier i undervisningen hot om våld annan ogynnsam behandling ( Förskolansåtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier

15 14 (20) När barnet/barnen eller personalen upptäcker eller utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska vi skyndsamt rapportera och behandla händelsen/händelserna enligt nedanstående rutiner. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska verksamheten ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen eller påståendena utreds. Här följer en beskrivning av hur vi gör: Hur ska barnet göra om det känner sig trakasserad eller kränkt? Barnet kan berätta för någon vuxen i verksamheten. Hen kan också berätta för vårdnadshavare som sedan kontaktar ansvarig pedagog för barnet, annan personal eller förskolechefen. Den personal som får kännedom om kränkningen eller trakasseriet ansvarar sedan för frågan. Vid allvarlig kränkning ska förskolechef omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudmannen. Vid osäkerhet - ta kontakt med förskolechef för råd. Vid händelser där hot och våld förekommit får förskolan använda en separat handlingsplan, "Handlingsplan vid Hot och Våld"( riktad mot grundskola och gymnasium) eller sin egen krishanteringsplan. Den förstnämnda finns publicerad på Ping Pong (Lärknuten) samt på Kartläggning av händelse sker av den personal som enligt förskolans rutiner äger frågan, till exempel genom samtal med berörda och kontakt med vårdnadshavare. Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar? Om händelsen upplevs vara en kränkning, sker dokumentation i det digitala incidentrapporteringssystemet LISA Elev från och med Innan dess används en incidentrapport benämnd "Trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem". Denna finns publicerad i Ping Pong(på Lärknuten).Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Förskolechef informeras och är vid behov även delaktig i samtal. Samtal förs med den som är kränkt.

16 15 (20) Enskilda samtal med den/de som utfört kränkningen. Budskapet är att kränkningen omedelbart ska upphöra. Hemmenkontaktas. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvaraför att vårdnadshavaren blir kontaktad. Trygghetsteamet/Krisgruppen kopplas in vid behov. Uppföljningssamtal sker med inblandade parter. Bildningsförvaltningens kontor tar kontinuerligt del av rapporteringen och rapporterar i sin tur på varje bildningsnämndssammanträde. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Den som får vetskap om att barn kränks av personal har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till förskolechef. Förskolechef dokumenterar enligtsärskilda rutiner. Förskolechef kontaktar omedelbart Bildningsförvaltningen. Ärendet hanteras i fortsättningen av förskolechef tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen i samverkan med berördas fackliga ombud, som involveras utifrån ärendets specifika omständigheter. Rutiner för uppföljning Inom de närmaste veckorna hålls de inblandade under uppsikt. Nya samtal eller dokumenterade observationer ska ske med alla inblandade för att kontrollera att kränkningarna upphört. Under tiden ska nedanstående göras: Skriva en handlingsplan/tidsplan för uppföljning och åtgärder. Analys av händelsen/händelserna utifrån diskrimineringsgrunderna om det har skett en diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet eller instruktioner att diskriminera. Analys av händelsen/händelserna om det är trakasserier eller sexuella trakasserier. Analys av händelsen/händelserna om det är repressalier. Rutiner för dokumentation Alla incidenter ska dokumenteras. I vår verksamhet är det förskolechef som är ytterst ansvarig för att så sker och att all personal känner till rutinerna. Om det är ett barn som kränkt/trakasserat någon är det ansvarig pedagog för barneteller den som tog emot händelsen som dokumenterar. Om det är en personal som kränkt/trakasserat ett barn är det förskolechef som dokumenterar.

17 16 (20) Dokumentation sker på en incidentrapport benämnd "Trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem". Denna finns publicerad i Ping Pong (på Lärknuten). Efter ska rapporteringen ske i det digitala systemet LISA Elev. Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt i barnkonferenser, arbetslag elleri andra relevanta grupper utifrån förskolansorganisation. Detta redovisas av varje förskolechef en gång om året under rubriken "Trygghet och trivsel" i vårt kvalitetsredovisningssystem (Qualis). När personal kränker barn gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation ska ske i personalakt. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Förskolechef Josefine Johansson (josefine.johansson@katrineholm.se) Förskollärare (Honung) Maria Lilja (maria.lilja@katrineholm.se) Förskollärare (Bikupan) Ulrika Ahlblom (ulrika.ahlblom@katrineholm.se) Barnskötare (Honung) Stephanie Karlsson Röd (stephanie.karlssonröd@katrineholm.se) Ansvarsförhållande Det är förskolechef som är ansvarig för det främjande arbetet mot diskriminering och trakasserier och sexuella trakasserier. Den som äger händelsen har det första ansvaret att dokumentera. Förskolechef ansvarar för utredning och åtgärder om någon personal är en av parterna.

18 17 (20) Årshjul över förskolans systematiska likabehandlingsarbete December Arbete i barngrupp utifrån främjande och förebyggande åtärder Januari Arbete i barngrupp utifrån främjande och förebyggande åtärder Qualis process B Februari Arbete i barngrupp utifrån främjande och förebyggande åtärder November Arbete i barngrupp utifrån främjande och förebyggande åtärder Samanställa trygghetsvandringar och trygghetsenkäter Utvärdering och revidering av planen Mars Arbete i barngrupp utifrån främjande och förebyggande åtärder Qualis process B Qualis process B Trygghetshvandringar samt återkoppla tidigare vandringar till barnen Oktober Arbete i barngrupp utifrån främjande och förebyggande åtgärder Trygghetshvandringar för barn och vårdnadshavare April Arbete i barngrupp utifrån främjande och förebyggande åtärder Qualis process B September Qualis-enkäter Arbete i barngrupp utifrån främjande och förebyggande åtgärder Maj Arbete i barngrupp utifrån främjande och förebyggande åtärder Trygghetsenkäter Augusti Implementerin av plan tillsammans med barn, vårdnadshavare och pedagoger Qualis process B Juli Juni Utvärdera planen Qualis process B Maria Lilja, Bie förskola Anmälan Socialförvaltningen All personal som arbetar inom förskolan har skyldighet att anmäla till Socialförvaltningen minsta misstanke om att ett barn far illa. Den som utsätter barnet kan vara vårdnadshavare eller andra personer som står barnet nära. Misstankar som anmäls kan handla om:

19 18 (20) Misskötsel och brist på omvårdnad Fysisk och psykisk misshandel Sexuellt utnyttjande Kvinnlig omskärelse Då det gäller de tre sistnämnda brottsliga handlingarna informeras vårdnadshavarna inte i förväg om att anmälan skett. Då det handlar om misskötsel och brist på omvårdnad informeras vårdnadshavarna att anmälan kommer att göras.

20 19 (20) Bilaga 1 Digitala mallar Kön (Vad upptäcktes?) (Vad tror vi att det beror på?) Åtgärd (Vad ska vi göra för att förbättra?) Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annat Kommentarer:(Valfritt att använda) Dokumenteringav det främjande/förebyggande arbetet Diskrimineringsgrund Undersöka Analys Uppföljning och utvärdering Diskrimineringsgrund Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annat Kommentarer:(Valfritt att använda) Deltagande i utvärderingen Uppföljning och utvärdering (Resultat av insatserna och hur vi går vidare)

21 20 (20) Bilaga 2 Beskrivning av händelse Elevens namn och grupp Lärare/Personal Mentor Vad hände? Vilka åtgärder är gjorda? Finns det koppling till diskrimineringsgrunderna?* Vad? Trakasserier Sexuella trakasserier Annat *Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder