Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Näverstugans förskola läsår 2018/

Transkript

1 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Näverstugans förskola läsår 2018/2019

2 Näverstugans likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2018/2019 besöksadress Bildningsförvaltningen, Drottninggatan 19 postadress Katrineholms kommun, Katrineholm, telefon Kommunens växel (vardagar 8 16) e-post bildningsforvaltningen@katrineholm.se webbplats

3 2 (14) Innehåll Förebyggande/Främjande arbete... 4 Sex former av diskriminering... 4 Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier... 4 Förbud mot repressalier... 4 GRUNDUPPGIFTER... 5 UTVÄRDERING AV MÅL FÖR Övergripande mål Granens mål... 7 Ekens mål... 7 Pilens mål... 7 Björkens mål... 8 Tallens mål... 8 Rönnens mål... 8 Främjande och förebyggande insatser Undersök...10 Kartläggningsmetoder: Dokumentation Analysera och åtgärda...10 Uppfölja och utvärdera...11 RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolans åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier...12 Hur ska barnet göra om det känner sig trakasserad eller kränkt?...12 Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar?...12 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal...13 Rutiner för uppföljning...13 Rutiner för dokumentation...13

4 3 (14) Personal som vårdnadshavare kan vända sig till...14 Ansvarsförhållande...14 Anmälan Socialförvaltningen...14

5 4 (14) Förebyggande/Främjande arbete Bildningsförvaltningen använder fyra steg i vårt förebyggande arbete för att hindra diskriminering, repressalier, trakasserier och sexuella trakasserier. Vi främjar arbetet med värdegrundsprinciperna (demokrati, jämställdhet och likabehandling). Vi bedriver ett aktivt arbete mot diskriminering och trakasserier för att vårt bemötande ska ske på ett likvärdigt sätt för alla barn oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi arbetar förebyggande och främjande på ett generellt plan. Undersökningen ska göras utifrån samtliga diskrimineringsgrunder och på en övergripande nivå för att identifiera risker/hinder i verksamheten. Om det trots detta arbete och förhållningssätt ändå sker sexuella trakasserier eller trakasserier med grund i någon/några av de andra diskrimineringsgrunderna har vi tydliga riktlinjer och rutiner för hur vi då ska göra. (Diskrimineringslagen, gäller från ) Om någon känner sig trakasserad av andra orsaker följer vi samma riktlinjer och rutiner enligt Skollagen, Sex former av diskriminering Det finns olika former av diskriminering enligt lagen som vi ska arbeta förebyggande emot. De är direkt diskriminering indirekt diskriminering bristande tillgänglighet trakasserier sexuella trakasserier instruktioner att diskriminera Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier Utbildningsanordnarens åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier är tydliga och finns både i digitalt format på webben och i pappersformat i verksamheterna. Vår strävan ska vara att dessa riktlinjer och rutiner är väl kända hos all personal och hos alla elever och deras vårdnadshavare. Lagen innefattar dessutom ett starkt skydd mot repressalier. Förbud mot repressalier Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier. ( ) Repressalier kan till exempel vara sämre betyg trakasserier i undervisningen hot om våld annan ogynnsam behandling Text från

6 5 (14) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef men enhetens likabehandlingsgrupp (en pedagog från varje förskola) har ett särskilt ansvar och intresse för att utveckla, följa upp och utvärdera likabehandlingsplanen. All personal har ansvar för att arbeta utifrån planen och för att aktivt motverka alla former av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt värna om allas lika värde. Övergripande policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling i alla våra verksamheter. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnen görs medvetna om och delaktiga i trygghetsarbetet genom samtal utifrån situationer i den dagliga verksamheten. Varje år genomförs intervjuer med barnen utifrån ålder och mognad, som belyser deras tankar kring trygghet på förskolan. Personalens delaktighet Likabehandlingsgruppen delger övrig personal i arbetet som de genomför. Det förekommer fortlöpande diskussioner i personalgruppen kring värdegrundsfrågor i den dagliga verksamheten men även på personalmöten, kompetensutvecklingsdagar och andra gemensamma forum. Förankring av planen Likabehandlingsplanens innehåll förankras hos barnen genom olika temaarbeten, samtal och andra uttrycksformer. Planen förankras hos personalen genom kontinuerliga samtal och diskussioner i olika gemensamma forum. Arbetet med årets plan har genomförts under våren 2018 på tre förskolemöten där all personal deltagit i ett normkritiskt arbete.

7 6 (14) Utvärdering av Mål för Näverstugan Alla barn, oavsett förutsättningar att lyckas, ska få delta i leken på förskolan. Närvarande och lyssnande pedagoger som stöttar varje enskilt barn att delta utifrån sina egna förutsättningar i leken. Barnen på förskolan ska med hjälp av temaarbete kring Linda Palms kompisböcker få kunskaper kring hur de kan ta till sig grundläggande värden och lära sig det sociala samspelet. Böckerna behandlar ett ämne i taget t.ex. hur de kan dela med sig, lugna ner sig, lyssna och komma överens, prata om svårigheter, samarbeta, sprida glädje, säga förlåt, säga stopp, visa sina känslor och vänta på sig tur. Vi följer upp arbetet kring böckerna på våra avdelningsplaneringar, då en av våra återkommande punkter på dagordningen är "värdegrundsarbete". Beskriv hur fjolårets mål har utvärderats Varje läsår genomför barn, vårdnadshavare och pedagoger en trivsel-trygghetsenkät. Planen utvärderas i likabehandlingsgruppen och på personalmöten/avdelningsmöten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Varje avdelning har fått sammanställa hur de arbetat med kompisböckerna. Utifrån sammanställningarna har resultatet diskuterats tillsammans med förskolechef och likabehandlingsombud. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Kompisböckerna används vid behov för de yngre barnen, då böckerna är svåra att förstå med mycket text. Det har varit lättare att arbeta med handdockorna för de yngre barnen. De äldre barnen har på ett mer systematiskt sätt arbetat med böckernas budskap, för att ge barnen strategier för hur de kan lära sig det sociala samspelet. Pedagogerna är noga med att reagera och agera vid respektlösa bemötanden, främst när det gäller barn-barn. Det har varit svårare att ge varandra feedback på hur vi vuxna bemöter barnen och varandra. För att våga bryta normer som vi byggt upp på vår förskola behöver vi öka vår egen förståelse kring vad det innebär att arbeta med en normmedveten pedagogik.

8 7 (14) Mål för Övergripande mål All personal ska under 2018 få en utbildning i normkritiskt förhållningssätt så att förskolans bemötande av barnen och deras främjande av likabehandling blir kvalitetssäkrat. Granens mål Vi vill utmana könsnormen genom att undersöka materialet vi erbjuder på förskolan (kön) Genom att: Fundera kring hur vi introducerar material på avdelningen samt dess placering Kartlägga hur barnen leker med materialet som finns på förskolan Bryta könsmönster i lekmaterial genom att vid inköp av nytt material tänka könsneutralt. Diskutera könskodade material med vårdnadshavare. Pedagogerna är delaktiga i barnens lek för att observera hur barnen leker med materialet för att kunna stödja barnen i att bryta normer kring kön och material. Ekens mål Vi vill skapa lärmiljöer som är mer rika på olika kulturer (etnisk tillhörighet) Genom att: Uppmuntra barnen att prata sitt modersmål Medvetet ta in vikarier med olika modersmål Uppmuntra vikarier och resurser att prata sitt modersmål med barnen Använda polyglutt som verktyg för att lyfta fram olika kulturer och språk Ta tillvara på vårdnadshavarnas kunskaper om hemlandet ex olika maträtter, sånger och sagor. Pilens mål Vi vill utmana åldersnormen genom att göra våra miljöer tillgängliga och utmanande för alla åldrar på vår avdelning (ålder). Genom att: Se till att materialet vi använder på förskolan passar alla barnen på avdelningen oavsett ålder. Möblera om så att miljöerna passar alla barn. Ha tillåtande miljöer och material så barn oavsett ålder får använda och utforska.

9 8 (14) Björkens mål Vi vill utmana könsnormen Genom att: Använda namn i stället för han och hon Inte genusbestämma olika material Samtala med barnen om könskodade färger och kläder. Hur kan vi bryta den normen? Tallens mål Vi vill granska vilka böcker vi har på avdelningen utifrån diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Genom att: Gå igenom alla böcker på avdelningen med hjälp av checklista Gå igenom alla böcker som finns i polyglutt och medvetet välja böcker som tar upp de utvalda diskrimineringsgrunderna Vara mer kritiska när vi lånar böcker på biblioteket Vi pedagoger är mer medvetna kring vilka böcker vi väljer att läsa för barnen, för att belysa de tre utvalda diskrimineringsgrunderna Rönnens mål Vi vill synliggöra machokulturen i barngruppen (kön, etnisk tillhörighet) Genom att: Samtala med barnen en gång i veckan på samling på ett medvetet sätt för att synliggöra machokulturen som finns i barngruppen. Läsa böcker som tar upp ämnet Pedagogerna är närvarande i leken för att följa upp och vara ett stöd Pedagogerna undervisar bland annat genom att ha styrda lekar där leken ibland går ut på att utse en vinnare, ibland utmana gruppen med lekar där gruppen vinner tillsammans.

10 9 (14) Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje läsår genomför barn, vårdnadshavare och pedagoger en trivsel-trygghetsenkät. Enkätsvaren analyseras och olika handlingsplanen upprättas avdelningsvis. Planen ska kontinuerligt följas upp på förskolemöten och utvärderas i likabehandlingsgruppen. På höstens medarbetarsamtal följer förskolechef upp hur varje medarbetare kommer att arbeta med att nå målen i likabehandlingsplanen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Likabehandlingsgrupp samt förskolechef

11 10 (14) Främjande och förebyggande insatser Undersök Kartläggningsmetoder: Vi kartlägger vårt arbete med främjande och förebyggande insatser med stöd av boken Arbeta med jämställdhet i förskolan med normmedveten pedagogik. Pedagogerna tillsammans med likabehandlingsombud och förskolechef kartlägger om det finns några risker i den pedagogiska miljön där barns lika rättigheter och möjligheter kan begränsas. Detta sker i utbildningsform under våren 2018 där pedagogerna på individ-, grupp- och förskolenivå funderar över vilka normer som finns på just vår förskola. Dokumentation Dokumentation av arbetet för att främja likabehandling och för att identifiera risk för trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering sker kontinuerligt var fjärde vecka på reflektionstiden. Pedagogerna tar stöd av processreflektionen som utarbetats i område väst. Händelser som upplevs vara en kränkning dokumenteras i det digitala systemet LISA Elev. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Rapporteringen gäller incidenter av följande karaktär: kränkande behandling sexuella trakasserier trakasseri utifrån diskrimineringsgrunderna trakasseri som inte är kopplad till diskrimineringsgrunderna Analysera och åtgärda Förskolechef och likabehandlingsombud genomför en kortare utbildning med all personal utifrån boken Arbeta med jämställdhet i förskolan med normmedveten pedagogik av Lisa Andersson Tengner och Mia Heikkilä Utbildningsinsatsen sker mars-juni 2018 och har fokus på att skapa en normmedveten pedagogik hos alla pedagoger för att förebygga och främja likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna. Varje avdelning diskuterar utifrån frågeställningar kring vilka normer som förskolan har och om och hur vi kan förändra dem. De diskuterar även om miljön är jämställd eller inte och om det finns några risker i miljön utifrån diskrimineringsgrunderna. Utifrån sina diskussioner kommer varje avdelning fram till ett mål som de ska följa upp, undersöka, utveckla och analysera under 2018/2019.

12 11 (14) Uppfölja och utvärdera Var fjärde vecka träffas pedagogerna för att reflektera, dokumentera och analysera arbetet kring sitt uppsatta mål. De använder sig av pedagogisk dokumentation, reflektioner och samtal samt processreflektionen. För att få kollegornas stöd i arbetet men även för att sprida det normkritiska arbetet till varandra (kollegialt lärande) redovisar varje avdelning sitt arbete på ett förskolemöte under 2018/2019. Förskolechef tillsammans med likabehandlingsombud följer upp om och hur utbildningsinsatsen kring normkritiskt tänkande haft för genomslag i verksamheten. Förskolechef diskuterar med varje medarbetare på läsårets medarbetarsamtal kring pågående jämställdhetsarbete.

13 12 (14) Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska verksamheten ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen eller påståendena utreds. Förskolans åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier När barnet/barnen eller personalen upptäcker eller utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska vi skyndsamt rapportera och behandla händelsen/händelserna enligt nedanstående rutiner. Hur ska barnet göra om det känner sig trakasserad eller kränkt? Barnet kan berätta för någon vuxen i verksamheten. Hen kan också berätta för vårdnadshavare som sedan kontaktar ansvarig pedagog för barnet, annan personal eller förskolechefen. Den personal som får kännedom om kränkningen eller trakasseriet ansvarar sedan för frågan. Vid allvarlig kränkning ska förskolechef omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudmannen. Vid osäkerhet - ta kontakt med förskolechef för råd. Vid händelser där hot och våld förekommit får förskolan använda en separat handlingsplan, "Handlingsplan vid Hot och Våld"( riktad mot grundskola och gymnasium) eller sin egen krishanteringsplan. Den förstnämnda finns publicerad på Ping Pong (Lärknuten) samt på Kartläggning av händelse sker av den personal som enligt förskolans rutiner äger frågan, till exempel genom samtal med berörda och kontakt med vårdnadshavare. Hur ska personalen göra när den upptäcker trakasserier eller kränkningar? Om händelsen upplevs vara en kränkning, sker dokumentation i det digitala incidentrapporteringssystemet LISA Elev. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att kartläggningen blir gjord. Förskolechef informeras och är vid behov även delaktig i samtal. Samtal förs med den som är kränkt.

14 13 (14) Enskilda samtal med den/de som utfört kränkningen. Budskapet är att kränkningen omedelbart ska upphöra. Hemmen kontaktas. Undantagsregler gäller för vikarier då en annan ordinarie personal får ansvara för att vårdnadshavaren blir kontaktad. Trygghetsteamet/Krisgruppen kopplas in vid behov. Uppföljningssamtal sker med inblandade parter. Bildningsförvaltningens kontor tar kontinuerligt del av rapporteringen och rapporterar i sin tur på varje bildningsnämndssammanträde. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Den som får vetskap om att barn kränks av personal har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till förskolechef. Förskolechef dokumenterar enligt särskilda rutiner. Förskolechef kontaktar omedelbart Bildningsförvaltningen. Ärendet hanteras i fortsättningen av förskolechef tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen i samverkan med berördas fackliga ombud, som involveras utifrån ärendets specifika omständigheter. Rutiner för uppföljning Inom de närmaste veckorna hålls de inblandade under uppsikt. Nya samtal eller dokumenterade observationer ska ske med alla inblandade för att kontrollera att kränkningarna upphört. Under tiden ska nedanstående göras: Skriva en handlingsplan/tidsplan för uppföljning och åtgärder. Analys av händelsen/händelserna utifrån diskrimineringsgrunderna om det har skett en diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet eller instruktioner att diskriminera. Analys av händelsen/händelserna om det är trakasserier eller sexuella trakasserier. Analys av händelsen/händelserna om det är repressalier. Rutiner för dokumentation Alla incidenter ska dokumenteras. I vår verksamhet är det förskolechef som är ytterst ansvarig för att så sker och att all personal känner till rutinerna. Om det är ett barn som kränkt/trakasserat någon är det ansvarig pedagog för barnet eller den som tog emot händelsen som dokumenterar. Om det är en personal som kränkt/trakasserat ett barn är det förskolechef som dokumenterar. Dokumentation och rapportering sker i det digitala systemet LISA Elev.

15 14 (14) Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt i barnkonferenser, arbetslag eller i andra relevanta grupper utifrån förskolans organisation. När personal kränker barn gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation ska ske i personalakt. Personal som vårdnadshavare kan vända sig till Sofie Tornell , sofie.tornell@katrineholm.se (förskolechef) Pedagoger på förskolan Rönnen Tallen Björken Pilen Eken Granen Ansvarsförhållande Det är förskolechef som är ansvarig för det främjande arbetet mot diskriminering och trakasserier och sexuella trakasserier. Den som äger händelsen har det första ansvaret att dokumentera. Förskolechef ansvarar för utredning och åtgärder om någon personal är en av parterna. Anmälan Socialförvaltningen All personal som arbetar inom förskolan har skyldighet att anmäla till Socialförvaltningen minsta misstanke om att ett barn far illa. Den som utsätter barnet kan vara vårdnadshavare eller andra personer som står barnet nära. Misstankar som anmäls kan handla om: Misskötsel och brist på omvårdnad Fysisk och psykisk misshandel Sexuellt utnyttjande Kvinnlig omskärelse Då det gäller de tre sistnämnda brottsliga handlingarna informeras vårdnadshavarna inte i förväg om att anmälan skett. Då det handlar om misskötsel och brist på omvårdnad informeras vårdnadshavarna att anmälan kommer att göras.