00 omslag A4 03feb Sida 1 Årsredovisning 2005

Transkript

1 Årsredovisning 2005

2 2 ÅRSREDOVISNING 2004

3 Årsredovisning 2005 INNEHÅLL REKTOR HAR ORDET...3 EN KVINNA EFTERTRÄDS AV EN KVINNA...4 DET SKAPANDE UNIVERSITETET...5 EKONOMISK UTVECKLING...7 Verksamhet i ekonomisk balans...7 Årets resultat...8 Verksamhetsplan och budget GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING...11 Resurser och finansiering...12 Redovisning av regeringens uppdrag och särskilda åtaganden...13 Studentrekrytering och jämställdhet...15 Utbildningar...18 Uppdragsverksamhet inom grundutbildningen...23 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING SAMT KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE..25 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete...25 Resurser och finansiering...26 Redovisning av regeringens uppdrag...28 Forskarutbildning...29 Uppdragsverksamhet inom forskning...32 Holding AB...32 GEMENSAMT FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING...33 Utvärdering och intern revision...33 Studentinflytande...34 Likabehandling...34 Pedagogisk utveckling...34 Interna utvecklingsprojekt...35 Samverkan med omvärlden...36 Internationalisering...38 Personal...39 Lokaler...41 UNIVERSITETETS KONSTSATSNING...43 BILAGOR...53 Väsentliga ekonomiska uppgifter...53 Finansiella dokument...54 Bilagor Grundutbildningsersättning Verksamhetsresultat, grundutbildning Verksamhetsresultat, forskarutbildning Återrapporteringskrav Tabellindex...71 ÅRSREDOVISNING

4 Produktion Universitetsförvaltningen, Luleå tekniska universitet Kontaktperson resultatredovisning KERSTIN HANAEUS, controller, Luleå tekniska universitet Kontaktperson finansiell redovisning ANETTE LÖFSTEDT, ekonom, Luleå tekniska universitet Produktionssamordning, textbearbetning och grafisk formgivning Plan Sju AB, Luleå Foto, sidan 3 Per Pettersson Foto, omslag Lars Forsstedt Foto, sidorna Anders Alm Illustrationer, sidorna STURE MEIJER/BUS 2006 Illustrationer, sidorna ANNASOFIA MÅÅG/BUS 2006 Tryck Universitetstryckeriet, Luleå, ÅRSREDOVISNING 2005

5 PIA SANDVIK- WIKLUND Rektor har ordet VIKTIGA MÅLSÄTTNINGAR 2005 har varit att rekrytera fler studenter och att öka externfinansieringen till forskningen. Antalet sökande har ökat, men externfinansieringen har minskat. Dock har ett viktigt arbete startat för att vända den utvecklingen. Verksamhetsresultatet visar på ett underskott om -13 miljoner kronor. Det beror på en minskning av anslagen till grundutbildningen p g a färre helårsstudenter och en minskning av externfinansieringen. Målet för studentrekryteringen är att öka antalet förstahandssökande. Under 2005 har civilingenjörs- och lärarutbildningen prioriterats i rekryteringsarbetet. Glädjande nog har antalet studenter som sökt utbildningsprogram vid Luleå tekniska universitet ökat kraftigt från under år 2004 till för I nationell jämförelse ökar antalet sökande till Luleå tekniska universitet betydligt mer än riksgenomsnittet. Det ökade antalet sökande har tyvärr inte gett samma effekter på antalet registrerade. Under 2005 registrerades i stort sett samma antal studenter som år Programmen inom teknik samt musik, media och teater har ökat antalet registrerade medan övriga program har minskat. Antalet helårsstudenter i förhållande till år 2004 minskade med 421 till Prestationsgraden ökade något jämför med 2004 och uppgår till 85 %. UNIVERSITETETS MÅL för antalet helårsstudenter inom det tekniska och naturvetenskapliga området är och utfallet kom nära med helårsstudenter. Det särskilda åtagandet decentraliserad utbildning gav resultatet 293 helårsstudenter vilket är över uppdraget om 270. Antalet helårsstudenter inom Nätuniversitetet ökade kraftigt. Antalet antagna till forskarutbildning ökar men antalet examina är oförändrat. Utfallet för examina i forskarutbildning är 13,5 poäng för humaniora-samhällsvetenskap och 67,5 för teknik och är en god grund för att nå examensmålen för perioden Totala andelen kvinnor i grundutbildning minskar, medan andelen kvinnor i forskarutbildning ökar. Andelen kvinnor på tekniska utbildningar ökar något.tyvärr minskar andelen män på lärarutbildningar och andelen män på vårdutbildningarna är oförändrat.totalt sett är andelen kvinnor bland nybörjarna 47 procent. Inom forskarutbildningen är andelen kvinnor bland nya doktorander 50 % vilket är en ökning. Även andelen kvinnor som disputerat under 2005 har ökat. Universitetsstyrelsen har en övergripande målsättning om att höja kvaliteten i forskning och forskarutbildning samt att öka antalet examina från forskarutbildning. Ett viktigt medel för att nå detta mål är att öka externfinansieringen av forskningsverksamheten. De närmaste årens satsningar att öka den externa finansieringen ska leda till en extern finansieringsgrad om 65 procent år Utfallet för den externa forskningsfinansieringen blev 323 miljoner kronor, vilket är en minskning med 7 miljoner kronor jämfört med Under 2005 har den externa forskningsfinansieringsprocessen internreviderats och ett åtgärdsprogram har inletts med utbildningsinsatser och workshops. Det är viktigt att fortsätta det arbetet så att den uppbyggda kunskapen kan börja ge resultat på externfinansieringen redan för REKRYTERINGEN AV professorer och ämnesföreträdare är en prioriterad uppgift inom universitetet. För år 2005 är andelen forskningsämnen som saknar ämnesföreträdare 19 procent jämfört med 35 procent under Utvecklingen av forskningsverksamheten inom universitetet har karakteriserats av ökad fokusering, där resurser och forskargrupper samlas i syfte att fortsätta utveckla starka forskningsmiljöer med internationell lyskraft. De kommande åren för Luleå tekniska universitet kommer att präglas av att stärka och utveckla verksamheten. Grundutbildningens omfattning behöver öka för att nå de nya målsättningarna som ett ökat takbelopp innebär. Forskning och forskarutbildning behöver utvecklas och där utgör en ökning av andelen externfinansiering en viktig del. Det innebär att samtliga verksamhetsgrenar inom universitetet ska utvecklas avseende omfattning och kvalitet. Det tillsammans med universitetsstyrelsens beslut om ett eget kapital som uppgår till 8 procent av omslutningen år 2008 kommer att vara en stor utmaning, eftersom kostnadseffektiviseringar ska kombineras med omfattande omstrukturerings- och utvecklingsarbete. ÅRSREDOVISNING

6 En kvinna lämnar över till en kvinna Fler sökande än någonsin tidigare och beslutet att flytta Institutionen för hälsovetenskap till Luleå är två av de händelser som rektor Ingegerd Palmér kommer att minnas bäst från Och så det faktum att hon själv, efter tolv år, slutade sin befattning som rektor förstås. Hennes efterträdare, Pia Sandvik Wiklund, kastas rakt in i arbetet med universitetets nya strategi och menar att framtiden ser minst sagt lovande ut inte minst på grund av universitetets olika styrkor. DEN HÄR INTERVJUN är inte riktigt lik de tidigare årens, när detta skrivs har Ingegerd Palmér sedan några månader sin arbetsplats i Västerås där hon tillträtt som rektor vid Mälardalens högskola. Och att sammanfatta 2005 och blicka framåt på det år som ska komma känns av förklarliga skäl inte lika enkelt för rektor Palmér som efter tolv år som Luleå tekniska universitets rektor har en hel del att begrunda och blicka tillbaka på. Men visst känns det skönt att sluta med flaggan i topp, det stora glädjeämnet under 2005 var självklart rekryteringen till höstens utbildningar. Antalet förstahandsansökningar till civilingenjörsutbildningarna ökade med 40 procent jämfört med 2004, vilket faktiskt är smått sensationella siffror, inte minst i ett nationellt perspektiv. Siffrorna närmade sig de höga ansökningstal vi hade de första åren på 2000-talet, och det känns givetvis härligt att våra ansträngningar nu ger resultat. Att Ingegerd Palmér ägnat en stor del av sitt engagemang under sina år som rektor i Luleå åt att på olika sätt försöka påverka antalet kvinnliga professorer, lektorer, adjunkter och studenter är välkänt. I dag är hon ordförande i IDAS, det nationella programmet för att öka andelen kvinnor inom akademien, och också lokalt, på Luleå tekniska universitet, har hon varit med om att fatta beslut som på olika sätt ska stimulera exempelvis fler unga kvinnor att läsa teknik. Det senaste tillskottet bland våra civilingenjörsprogram, det i arkitektur, blev en framgång direkt med många sökande. Och glädjande nog verkar det programmet vara ett som lockar många unga kvinnor. Forskningen inom exempelvis tribologi, gruvteknik/ 4 ÅRSREDOVISNING 2005 Jag gläder mig alldeles särskilt åt att Luleå blev det första universitetet i Sverige där en kvinnlig rektor efterträds av ytterligare en kvinna. metallurgi och distribuerat ingenjörsarbete tillhör de mest framstående i världen, ett faktum som givetvis gläder rektor. Samtidigt har nya forskningsprojekt sett dagens ljus under det gångna året, och nya samarbeten har inletts. Samarbetet med Riksarkivet och forskningen om framtidens digitala arkivsystem är ett sådant exempel, liksom den forskning som bedrivs inom det minst sagt högaktuella området säkerhetsanalys. Den fråga som under ett antal månader skymde det mesta av annat som hände vid universitetet våren 2005 var det beslut som universitetsstyrelsen tog i maj att flytta Institutionen för hälsovetenskap från Boden till campus i Luleå. Flytten innebär att hälsovetenskap integreras i en betydligt större vetenskaplig miljö så att utbildning och forskning inom vård och omsorg kan utvecklas med hög kvalitet även i framtiden. Inte minst för att långsiktigt säkerställa rekryteringen av goda forskare och lärare är denna integration viktig. Flytten medför också en rejäl effektivisering av lokalutnyttjande och administration. Förslaget att flytta institutionen väckte stor uppmärksamhet i regionen och i medierna. UNDER ÅRET GENOMFÖRDES också rekryteringen av en ny rektor för Luleå tekniska universitet, och i början av november tillträdde Pia Sandvik Wiklund sin tjänst. Jag gläder mig alldeles särskilt åt att Luleå blev det första universitetet i Sverige där en kvinnlig rektor efterträds av ytterligare en kvinna. Och jag önskar självfallet min kollega Pia Sandvik Wiklund lycka till. Den sistnämnda tillträdde första veckan i november och hamnade rakt in i arbetet med universitetets strategi för de kommande åren. Självklart är det både spännande och roligt att ha utsetts till rektor och att så direkt få delta i arbetet med att forma strategin för de kommande åren. Luleå tekniska universitet och dess medarbetare har så många styrkor som var för sig innebär att framtiden ser minst sagt lovande ut. Och tillsammans utgör de en bra grund att stå på, något jag hoppas att de som läser strategin både känner och förstår. Bland de styrkor Pia Sandvik Wiklund främst vill lyfta finns givetvis kompetens, men också förmågan att se möjligheter, mod och vilja. Även den närhet som på olika sätt präglar exempelvis relationerna mellan lärare och studenter och den inom och mellan olika ämnes- och kompetensområden är en viktig styrka.

7 Det skapande universitetet LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET arbetar aktivt och systematiskt för att nå de mål som regering och riksdag har ställt upp för verksamheten. Med strategin DET SKAPANDE UNIVERSITETET har universitetet pekat ut riktningen för utvecklingen under 2000-talets första år. Ett nytt visions- och strategiarbete har påbörjats under Universitetsstyrelsen har beslutat om tre grundläggande förutsättningar inför det fortsatta arbetet med vision, strategi och mål: ett universitet, utbildning och forskning i världsklass, föregångare i tanke och handling. Den nya strategin ska bygga vidare på och ta tillvara erfarenheter från nuvarande strategi. Universitetsstyrelsen förväntas ta beslut om en ny strategi under våren 2006 och mål och handlingsplaner under hösten Strategin DET SKAPANDE UNIVERSITETET är grunden för det årliga planerings- och uppföljningsarbetet. Strategin är grunden för universitetsstyrelsens inriktningsbeslut, rektors operativa planeringsförutsättningar samt resultatenheternas verksamhetsuppdrag. Kunskapsbyggande samverkan över gränser Universitetets strategi bygger på att ny kunskap föds på vetenskaplig grund i samverkan med andra. Kunskap är en skapande aktivitet där lärandet sker när studenter, lärare, forskare, liksom det övriga samhället deltar aktivt på lika villkor. Samtliga kursplaner inom program och arenor utvecklas med utgångspunkt från ovanstående syn på kunskapsbyggande. Lärare erbjuds fördjupningskurser inom kunskapsbyggande- målet är att alla ska ha deltagit Inom arenorna har drivhus skapats, där studenter och forskare arbetar i utvecklingsprojekt tillsammans med företag och offentliga aktörer. Inom forskarutbildningen har kunskapsbyggandet utvecklats framförallt inom arenornas forskarskolor. Varje arena har en gränsöverskridande, tvärvetenskaplig forskarskola. Mötesplatser för samverkan Sedan strategin sjösattes har universitetet utvecklats som mötesplats. I dag välkomnas studenter och besökare på ett bättre sätt än förut. Flera institutioner har skapat torg eller mötesplatser. Byggandet av ett nytt kårhus pågår och beräknas vara klart i december Integrationen mellan fysiskt och virtuellt campus är på gång, och den första helt nätbaserade programutbildningen har genomförts. Lärplattformen, Class-Fronter, är en succé med tusentals dagliga användare, vilket bidragit till att skapa virtuella mötesplatser för lärare och studenter. Universitetskulturen Luleå tekniska universitets interna kultur påverkar den bild omvärlden får av universitetet, därför är ledorden öppenhet, tillit, lyhördhet och entreprenörskap. Att stärka värdegrund och kultur kräver tålmodigt arbete. Arbetet med att förändra universitetskulturen har under de gångna åren upplevts som strategins svåraste nyckelområde. För att diskutera arbetsklimat och den interna kulturen har gemensamma universitetsdagar arrangerats. Ledarskapet är en nyckelfråga i alla större förändringsprocesser. Universitet har genomfört/genomför därför omfattande ledarutveckling.till och med 2005 har cirka 170 ledare/blivande ledare vid universitetet deltagit i ledarutbildning med fokus på personlig utveckling. Program- och arenautbildningar klassiska utbildningar och nytänkande De senaste åren har inneburit en vitalisering av grundutbildningen. Inom universitetet pågår en livlig aktivitet för att utveckla nya program, arenor och kurser samtidigt som nya arbets- och lärandeformer prövas. Arenorna är en konkretisering av strategin DET SKAPANDE UNIVERSITE- TET. Inom arenorna förenas grundutbildning, forskning och samverkan med omvärlden på ett nytt sätt. Arenautbildningar är ett sätt att möta arbetslivets och samhällets krav på gränsöverskridande kompetens och förmåga att arbeta tillsammans med andra. De senaste tre åren har åtta arenor bildats vid Luleå tekniska universitet. Arenorna har övergått från utvecklingsprojekt till en del i den ordinarie verksamheten. Studenterna på areorna arbetar ofta i projektform med konkreta problem från verkliga miljöer. Då arenorna är tvärvetenskapliga får även forskningen en annan dimension. Det finns en forskarskola knuten till ÅRSREDOVISNING

8 arenorna där forskare med olika ämnesbakgrunder deltar. Samverkan med företag, organisationer och internationella forskare gör arenorna till viktiga kunskapscentra både för utveckling av de enskilda ämnena, och för samverkan mellan olika utbildningsområden. Under 2005 har en utvärdering av arenornas grundutbildning genomförts. Den interna utvärderingen visar att arenornas grundutbildning är ett värdefullt bidrag till förverkligandet av universitetets långsiktiga mål om nytänkande, gränsöverskridande och mångvetenskaplighet. Studentenkäten liksom prefekter och koordinatorers självvärdering visar en positiv inställning till de grundläggande idéer som arenorna bygger på.tre arenor har vikande söktryck och en utredning om eventuellt nedläggning har initierats. Forskarskolorna inom arenorna är treåriga och alla åtta har fått resurser under Efter en utvärdering har fakultetsnämnderna tydliggjort forskarskolornas syfte och fastställt riktlinjer inför start av nya omgångar.totalt har 79 doktorander varit knutna till forskarskolorna under ÅRSREDOVISNING 2005

9 Ekonomisk utveckling Verksamhet i ekonomisk balans Universitetets resultat för verksamheten 2005 blev negativt -13 mnkr. För 2004 var verksamhetsresultatet positivt 19 mnkr, medan år 2003 gav ett resultat på -23 mnkr. Det negativa utfallet 2003 bestod av omstruktureringskostnader samt en generellt alltför hög kostnadsnivå. Både de långoch kortsiktiga åtgärderna som påbörjades för att sänka kostnadsnivån gav en snabb effekt på 2004 års resultat och förväntades ge effekt även åren framåt. För 2005 har universitetet inte uppnått målet med ett positivt resultat. Det egna kapitalet vid utgången av 2005 uppgick till 70 mnkr för den egna verksamheten. Universitetsstyrelsen har beslutat att universitetet år 2008 ska kunna uppvisa ett eget kapital som uppgår till 8 % av omslutningen (cirka 110 mnkr). Det innebär att universitetet under de närmaste tre åren ska kunna visa positiva resultat med tillsammans cirka 40 mnkr. I universitetets strävan att klara en verksamhet i ekonomisk balans i ett långsiktigt perspektiv och ett positivt resultat 2005 har arbetet under året haft fokus på följande åtgärder: Ökning av externfinansieringen Rekrytering och marknadsföring för att uppnå examensmålen inom grundutbildning och forskarutbildning Omstrukturering av grundutbildning och forskning Effektivisering av administration, lokaler, IT- och serviceverksamhet Generell kostnadssänkning med 1,5 %. Det är en stor utmaning för universitetet att både göra kostnadseffektiviseringar för långsiktigt sänkt kostnadsnivå för befintlig verksamhet och att genomföra snabba omstrukturerings- och avvecklingsåtgärder samtidigt som universitetet ska stärka verksamheten ur ett strategiskt perspektiv. TABELL 01 Resultaträkning 2005, tkr VERKSAMHETENS INTÄKTER Förändr. % Anslag Avgift Bidrag Räntor Summa % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa % Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterbolag och intresseföretag Årets kapitalförändring Ökad externfinansiering I universitetets budget 2005 beräknades den totala externa finansieringen till 394 mnkr. Utfallet blev 370 mnkr, d v s -24 mnkr lägre än i budget. I jämförelse med 2004 blev utfallet -19 mnkr. Ökningstakten från tidigare år har således avstannat. Det har skett en nedgång från offentliga finansiärer och forskningsstiftelser, men en uppgång i finansiering från svenska företag, stiftelser och EU-medel. De närmaste årens satsningar för att öka externfinansieringen av forskning och uppdragsforskning ska leda till att målet 500 mnkr nås år 2008.Att utöka synsättet på externfinansiering som ett verktyg för tillväxt leder till ytterligare steg i utvecklingen av universitetets externa relationer. Institutionerna har fastställda mål för externfinansieringen för kommande fyraårsperiod och en rad åtgärder genomförs. Stöd erbjuds till institutionerna för att förbättra utfallet av ansökningar till forskningsfinansiärer. ÅRSREDOVISNING

10 Rekrytering och marknadsföring för att uppnå examinationsmålen inom grundutbildning och forskning Universitetet driver under treårsperioden en strategisk satsning på marknadsföring och studentrekrytering. Arbetet inriktas på varumärkesbyggande, framtagande av imagematerial, kampanjer m m. Satsningen ska leda till en ökning av antalet förstahandsansökningar, indirekt underlätta kompetensförsörjning samt indirekt bidra till en ökning av externfinansieringen. Hösten 2005 var antalet förstahandsansökningar inom grundutbildningen vilket är en ökning med 10 % jämfört med hösten Under 2005 är fokus på att rekrytera studenter inom områden som har svårt att nå examinationsmålen bl a för civilingenjörer och vissa lärarutbildningar. Inom forskning och forskarutbildning är det viktigt att öka antalet nya doktorander för att nå examinationsmålen, främst för kommande period Nyantagna forskarstuderande var 105 och det är en ökning under 2005, men 2003 års nivå har inte uppnåtts. Omstrukturering av grundutbildning och forskning De åtgärder som universitetet vidtagit för omstrukturering och avveckling av underfinsierad verksamhet inom grundutbildning och forskning ger viss effekt För kategorin lärare/forskare sjunker antalet årsarbeten jämfört med Minskningen med fyra årsarbeten består av både en ökning inom bl a hälsovetenskap och en minskning inom matematik och teknik. Ökningen inom hälsovetenskap avser både grundutbildning och forskning. För matematik avser minskningen grundutbildning medan minskningen inom teknikområdet huvudsakligen sker inom forskning. De totala personalkostnaderna har för grundutbildning inklusive uppdragsverksamhet ökat marginellt mellan åren, medan de för forskning inklusive uppdragsverksamhet minskat något. Ökningen inom grundutbildningen är 6 mnkr eller 1,5 % och minskningen inom forskningen är 4 mnkr eller 1 %. Effektivisering av administration, lokaler, IT- och serviceverksamhet Kostnaderna för lokaler 2005 var 158 mnkr (154 mnkr år 2004). I kostnaderna 2005 ingår 4,5 mnkr som avser omstruktureringskostnader för Hyreskostnaderna har sedan 2003 varit högst 13 % av de totala kostnaderna. Åren pågår ombyggnationer och omdisponeringar för att anpassa lokalerna till universitetets verksamhet. I effektiviseringen ingår bl a universitetsstyrelsens beslut 2005 att flytta Institutionen för hälsovetenskap från Boden till campus i Luleå. Från 2007 beräknas alla universitetets lokaler vara fullt nyttjade och uthyrda. Effektivisering av IT- och serviceverksamheten pågår under En ny IT-organisation har sjösatts under 2005 och ett antal stora utvecklingsprojekt har genomförts. Det har inneburit ökning av antalet projektanställningar och att kostnaderna tillfälligt ökat under Målet för effektivisering på 12 mnkr kommer att slå igenom Under 2003 infördes en ny administrativ organisation som innebar årliga kostnadsbesparingar med 13 mnkr. Nya arbetssätt och verktyg har fortsatt att utvecklas under 2004 och Effekter av pågående utvecklingsprojekt kommer att slå igenom 2006 och Generell kostnadssänkning Övriga driftkostnader blev 282 mnkr (279 mnkr år 2004), en ökning med 1,1 % vilket är proportionellt mot personalökningen med 16 årsarbetskrafter. Efter justering för personalkostnadsökning och inflation konstateras att universitetet har nått målet med att sänka driftkostnaderna med 1,5 % år Årets resultat TABELL 02 Jämförelse budget, prognos och bokslut 2005, mnkr Budget Prognos Bokslut vid delår Intäkter Kostnader Verksamhetsutfall Resultat dotterföretag Kapitalförändring Det negativa resultatet för universitetet, -12,6 mnkr består av ett redovisat resultat för grundutbildningen på 18 mnkr och ett positivt resultat för forskning och forskarutbildningen på 5 mnkr. Universitetet har budgeterat för ett positivt resultat på 10 mnkr. Universitetets intäktsomslutning minskade 2005 med -23 mnkr till mnkr. Utfallet 2005 för externa medel är 370 mnkr och för anslag 809 mnkr, vilket innebär en minskning med -19 mnkr resp -6 mnkr. I jämförelse med budget blev intäkterna för mnkr lägre, där externa medel står för -23 mnkr och anslagen för -13 mnkr. Minskningen av anslagen jämfört med budget och prognos består av en minskning av grundutbildninganslaget och en ökning av forskningsanslaget. Minskningen av anslaget till grundutbildningen beror på att det antal helårsstudenter som universitetet producerat blev lägre är 8 ÅRSREDOVISNING 2005

11 TABELL 03 Kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr Grundutbildning Uppdragsutbildning Forskning/forskarutbildn Uppdragsforskning Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Kapitalförändring beräknat. Anslagen till forskning ökar med 7 mnkr genom att universitetet tillförts forskningsanslag av regeringen för testverksamhet. Av externa medel uppgick avgiftsintäkterna till 143 mnkr (154 mnkr 2004) och bidrag till 228 mnkr (235 mnkr år 2004). Den externa finansieringen utgjorde 31 % av de totala intäkterna och det innebär en minskad del jämfört med Nedgången i externfinansiering är jämnt fördelad mellan bidrags-och uppdragsforskning. Finansieringen från länsstyrelser och övriga statliga myndigheter, kommuner och landsting har minskat. Medlen från forskningsstiftelserna har minskat kraftigt, men medlen från svenska företag och stiftelser har ökat. Under 2005 har universitetets finansiering från EUs strukturfonder plus Interreg-fonder ökat. Strukturfondsmedlen har uppgått till totalt 49 mnkr varav 45 mnkr för forskning. Finansieringen från EUs ramprogram har ökat till 15 mnkr. EU-medlen har ökat i förhållande till föregående år och EU-finansieringen har därmed uppgått till drygt 18 % av forskningens externfinansiering. EU har varit den största enskilda finansieringskällan för forskning vid universitetet sedan 2002.Till detta förhållande ska även läggas medfinansieringen från lokala organ i forskningsprojekt inom strukturfonderna samt universitetets uppdrag i andra organisationers Mål 1-projekt. Universitetets kostnadsomslutning blev mnkr vilket är en ökning med 8 mnkr som återfinns på lokal- och driftskostnader. Ökningen av lokalkostnaderna beror på omstruktureringskostnader på 4,5 mnkr som avser Personalkostnaderna var 721 mnkr och det är stort sett på TABELL 05 Balansräkning per 31 dec 2005, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Fordringar, varulager Periodavgränsningskostnader Avräkning statsverket Kassa och bank Summa Myndighetskapital och skulder Myndighetskapital Avsättningar Skulder Periodavgränsningsposter Summa samma nivå som Antalet årsarbetskrafter har ökat med 16, men samtidigt har bland annat arbetsgivaravgifterna sjunkit. Ökningen av årsarbetskrafter återfinns inom kategorin doktorander, där en ökning skett med 10 årsarbetskrafter samt inom kategorin teknisk/it-personal. I jämförelse med budget blev kostnaderna 14 mnkr lägre. Skillnaderna återfinns i huvudsak inom personalkostnaderna. Uppdragsverksamheten inom grundutbildning och uppdragsforskning har i huvudsak redovisat ett nollresultat Universitetets likviditet är god sedan många år, 178 mnkr och det är -19 mnkr jämfört med 2004 som beror på omläggning och amortering av lån. Avräkning mot statsverket har samma nivå som 2004, 20 mnkr och består av universitetets anslagssparande. Myndighetskapitalet minskade med -13 mnkr, vilket motsvarar årets resultat och uppgår till 80 mnkr. I avsättningarna på 20 mnkr ingår avtals- och delpensioner samt avvecklingskostnader för hyror. Grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning med uppdragsverksamhet visar ett negativt resultat med -18 mnkr år Resultatet 2004 var positivt, 14 mnkr. I budgeten för 2005 TABELL 04 Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per verksamhetsgren för 2005, tkr Grund- Uppdrags- Forskning/ Uppdragsutbildning utbildning forskarutb. forskning Totalt Intäkter Kostnader Verksamhetsutfall Resultat dotterföretag Kapitalförändring ÅRSREDOVISNING

12 förväntades verksamheten visa ett positivt resultat med 10 mnkr. De totala intäkterna till grundutbildningen, 618 mnkr under 2005, minskade med -23 mnkr jämfört med 2004 och med -29 mnkr jämfört med budget. Både anslag och externa medel går ned. Minskningen av anslagen beror på att det antal helårsstudenter och helårsprestationer som univertsitetet producerar och kan avräkna inom takbeloppet sjunker jämfört med 2004 samt budget och prognos för Kostnaderna för grundutbildningen ökar med 8 mnkr mellan åren, trots den minskade verksamheten. Universitets uppdrag är att på sikt ta emot fler studenter och öka antalet helårsstudenter till jämfört med dagens Uppdragsverksamheten har ett resultat på 0,5 mnkr (0,3 mkr 2004). Omsättningen på 16 mnkr är en minskning med -20 % från år Forskning och forskarutbildning Forskning och forskarutbildning med uppdragsverksamhet har visat ekonomisk balans 2005 i likhet med Det ger ett mindre positivt resultat med 5 mnkr vardera under de båda åren. I budgeten för 2005 väntades verksamheten inom forskning visa nollresultat. De totala forskningsintäkterna, 567 mnkr under 2005, ligger på samma nivå som året innan. Anslagen utökades med 7 mnkr under våren till 244 mnkr, medan de externa medlen minskade med 7 mnkr till 323 mnkr. Nedgången i externfinansiering syns i huvudsak inom uppdragsforskningen. Universitetets pågående satsningar för att öka externfinansieringen, har inte gett effekt på intäkterna under 2004 och Kostnaderna för forskningsverksamheten har legat på samma nivå de två senaste åren. Besparingarna och omstruktureringarna under de senaste åren har gett effekt på kostnaderna. Uppdragsforskningen visar ett mindre underskott på -0,5 mnkr under Intäkterna, som stadigt har gått uppåt hela 2000-talet, har minskat under 2005 med 5 mnkr till 85 mnkr. Verksamhetsplan och budget 2006 För att lyckas förverkliga universitetets strategi och den profilering som eftersträvas ställs höga krav på tydliga och väl genomtänkta interna prioriteringar där bilden av ett sammanhållet universitet betonas. Prioriteringarna ska ske med fokus på resurssnål tillväxt och innebär både utveckling av och avveckling/omstrukturering av ämnesområden. Högsta prioritet är en verksamhet i balans, där mål och uppdrag inom grundutbildning, forskning och forskarutbildning ska nås med god kvalitet och inom ekonomiska ramar. För att klara detta krävs insatser inom studentrekrytering, externfinansiering, samverkan, kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling. Universitetets ekonomiska mål, att ha ett eget kapital på 8 % av omslutningen vid slutet av år 2008, kräver positiva ekonomiska resultat de kommande åren.verksamhetsåret 2006 och de närmast följande åren budgeterar universitetet för en årlig tillväxt, som återfinns både inom grundutbildning och inom forskning och forskarutbildning. Det är av största vikt att universitetet lyckas med att öka den externa finansieringen och att rekrytera studenter så att verksamhetens mål nås. Kraven på anpassningar av verksamheten genom generella kostnadsbesparingar, effektivisering och avveckling av underfinansierade enheter fortsätter. För attt universitetet ska nå interna och externa mål för forskarutbildning och forskning krävs en ökning av den externa forskningsfinansieringen kommande år. Ambitionen är att öka grundutbildningen så att takbeloppet uppnås senast år Den tillväxt som krävs inom grundutbildningen ska ske på ett planerat och långsiktigt hållbart sätt samt ge stabila förutsättningar för verksamheten. Betydelsen av en aktiv och anpassad studentrekrytering ökar. Det budgeterade ekonomiska resultatet för 2006 är 5 mnkr. TABELL 06 Avgifter från avgiftsbelagd verksamhet, tkr Ackumulerat Över/under- Över/under- Intäkter Kostnader över/underskott t o m 2003 skott skott 2005 Uppdragsverksamhet Beställd utbildning* Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Summa Övrig avgiftsfinansierad verksamhet Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Summa *I kapitalförändring 2003 ingår vårdutbildningen i ackumulerat överskott. 10 ÅRSREDOVISNING 2005

13 Grundläggande högskoleutbildning LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet. Universitetet är känt för och värnar om närheten och det goda klimatet mellan studenter och lärare. Några av universitetets starkaste områden är samarbete med universitet och högskolor, offentlighet och företag, samt samverkan mellan grundutbildning och forskning. Det glädjande rekryteringsresultatet även detta år bekräftar detta. I den strategiska planen DET SKAPANDE UNIVERSITETET har nyckelord som kunskapsbyggande, tvärvetenskap, kultur och mötesplats stor betydelse. Kunskapsbyggande ger ett studerandeaktivt deltagande i lärandet, varierande undervisnings- och examinationsformer och närhet mellan grundutbildning och forskning. Arbetet har bedrivits under ett antal år och ger ett bra stöd i Bolognaanpassningens förändringar av grundutbildningen. Utbildningarna utvecklas så att de motsvarar krav och förväntningar från studenter, samarbetsparters och avnämare. Med den stora valfrihet som kännetecknar de flesta av universitetets utbildningar har studenterna möjlighet att skapa egna examensprofiler. De kan välja bland universitetets totala kursutbud. Luleå tekniska universitet har campus i Luleå, Skellefteå, Piteå, Boden och Kiruna. Grundutbildning och forskning bedrivs inom teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, lärande, språk, humaniora, musik, teater och vård. Under 2005 beslutades att institutionen i Boden ska flytta och integreras med campus i Luleå under Det stärker förutsättningarna för ökad samverkan mellan det hälsovetenskapliga området och övriga områden, främst det tekniska. Under året har arbetet med riktlinjer och stöd för den pågående Bolognaanpassningen intensifierats och utbildningsutbudet har i vissa delar förändrats i enlighet med propositionen Ny värld ny högskola. Arbetet med att genomföra förändringar av examens- och lärandemål har påbörjats. Universitetets stödsystem för att kvalitetssäkra och effektivisera examensbeskrivningar, kurs- och utbildningsplaner ger ett bra stöd i det fortsatta arbetet med Bolognaanpassning av grundutbildningen. Kvalitetssäkringen av utbildningarna fortsätter. Samtliga utbildningar lämnar en årlig genomgång som stöd för nämndernas strategiarbete. Dessa tillsammans med Högskoleverkets utvärderingar ger tillsammans ett bra underlag för kvalitetssäkring av det totala utbildningsutbudet. Den modell som tagits fram inom grundutbildningen, som stöd och underlag för prövning av nya utbildningar, förändring av utbildningar och dimensionering, nyttjas i allt högre grad. Projektet för ett gemensamt system för kursvärderingar är nu avslutat. Därmed har förutsättningar skapats för att samtliga kurser vid universitetet gör kursvärderingar enligt det systemet. Universitetet har startat arbetet med ett övergripande kvalitetssäkringssystem. Ett system som under 2006 lägger fokus på regelbunden uppföljning och systematik för kontinuerlig förbättring av kvaliteten särskilt i grundoch forskarutbildningen. Det utvecklingsprojekt som genomförts under året för kvalitetssäkring av examensbeskrivningar, kurs- och utbildningsplaner är ytterligare stöd i kvalitetsarbetet inom universitetets grundutbildning. Väsentliga förändringar av utbudet Luleå tekniska universitet har fått examensrätt för brandingenjör under året och antar de första studenterna hösten Inom det tekniska området har utbildningarna delats in i nya programområden som innefattar civilingenjör, högskoleingenjör, magisterutbildning samt yrkeshögskoleutbildningar.varje programområde har ett varierande antal gemensamma kurser för sina utbildningar. Det ger ökad valmöjlighet för studenterna med tydliga kompletteringskrav. De nya programområdena är Bolognaanpassade och har i vissa delar inneburit omfattande omarbetning av befintliga utbildningar. Antalet breddmagisterutbildningar har minskat.två utbildningar har startat 2005, jämfört med fem utbildningar föregående år. Minskningen finns främst inom det tekniska området och beror på inrättande av nya programområden och av Bolognaanpassning av utbildningsutbudet. Universitetet satsar i första hand på programutbildningar som stöttar regleringsbrevets examensmål. De nya magisterutbildningarna, som utvecklats för ÅRSREDOVISNING

14 internationell och nationell antagning inom tekniska området och startat hösten 2005, är utformade enligt nu kända och förväntade krav för kommande masterexamen och har målsättningen att utfärdas som masterexamen. Avvägning kurser och program Andelen helårsstudenter för fristående kurs är oförändrad, 21 %.Antalet individer har ökat med 6 % till Universitet har under året arbetat med riktlinjer för en universitetsgemensam utbildningsmix. Den ska bestå av tre delar: andel helårsstudenter för utbildningar med fastställda examensmål enligt regleringsbrev, andel helårsstudenter för utbildningar med övriga examen och andel helårsstudenter för fristående kurs. Målet med utbildningsmixen är att skapa utrymme, långsiktig planering och kontinuitet för utbildningar och kurser. Den fastställda andelen helårsstudenter för fristående kurs kommer att utgöra ram för institutionerna och vara stöd vid planering av det fristående kursutbudet. Resurser och finansiering Universitetets intäkter för grundläggande högskoleutbildning med uppdragsverksamhet blev 618 mnkr, en minskning med 23 mnkr jämfört med Kostnaderna blev 635 mnkr och det är en ökning med 8 mnkr, jämfört med 2004.Verksamhetsgrenen har med detta uppvisat ett negativt resultat med -18 mnkr. Av den totala finansieringen utgör andelen anslag 92 % och andelen externa medel 8 %. Universitet och högskolor har rätt att avräkna prestationer upp till takbeloppet inom grundutbildningen. Systemet tillåter ett anslagssparande om högst 10 % per år. Anslagssparandet innebär att universitetet ekonomiskt kan hantera tillfälliga variationer i prestationerna. År 2004 överskred universitetet takbeloppet med 18 mnkr. Prognosen för 2005 över antalet helårsstudenter visade fortsatt produktion över takbeloppet och att kvarvarande anslagssparande skulle tas i anspråk. Utifrån då gällande takbelopp för kommande år och prognosen för 2005 vidtog universitetet under våren 2005 åtgärder för att minska en fortsatt förväntad överproduktion. Bland annat begränsades antagningen till vissa utbildningsprogram och kurser. Takbeloppet för 2005 uppgick till 540 mnkr, en ökning från föregående år beroende på pris- och löneomräkning. Utfallet av antalet helårsstudenter 2005 blev cirka 300 färre än planerat och produktionen inom takbeloppet uppgick till 541 mnkr. Anslagssparandet var vid utgången av mnkr. I samband med politiska förhandlingar inför höstens budgetproposition aktualiserades en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen på nationell nivå. Universitetet fick i budgetpropostionen ytterligare 500 utbildningsplatser 2006 och därefter 128 platser Som en konsekvens av TABELL 07 Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom grundutbildning inklusive uppdragsverksamhet, tkr Intäkter av anslag Intäkter av externa medel Vetenskapsrådet Vinnova, Fas, Formas 3 Länsstyrelser Statliga myndigheter övr Kommuner, landsting Svenska företag * Svenska stiftelser Forskningsstiftelser EU-medel strukturfonder EU-medel övriga fonder Utländska företag, org Övriga privata * Räntor Summa externa medel Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring * Posten Övriga privata intäkter definierades från 2005 som medel från enskilda personer. Beloppen för 2003 och 2004 har justerats mot Svenska företag på grund av definitionsförändringen. TABELL 08 Grundläggande högskoleutbildning exklusive uppdragsverksamhet, tkr Intäkter av anslag Avgifter Bidrag Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Kapitalförändring ÅRSREDOVISNING 2005

15 TABELL 09 Ersättning grundutbildning, tkr Tak Ersättning Under tak Över tak TABELL 10 Helårsstudenter totalt TABELL Hum, Sam, Jur Nat, Tekn Undervisning Övrigt Musik Vård Design Teater Media Medicin Idrott Summa TABELL 11 Helårsprestationer totalt Hum,Sam, Jur Nat, Tekn Undervisning Övrigt Musik Vård Design Teater Media Medicin Idrott Summa TABELL 12 Helårsstudenter exkl. särskilda åtaganden Mål minst Utfall* Mål inom NT-området minst Utfall* * För samtliga år är utfallet beräknat exkl de delar av decentraliserade platser (270 hst) och nätuniversitetet som avräknas mot särskilda anslag. Helårsstudenter särskilda åtaganden Mål decentraliseade platser Utfall decentraliserade platser de nya platserna ökar takbeloppet och de ekonomiska förutsättningarna för grundutbildningen förbättras avsevärt. De särskilda åtagandena 2005 var decentraliserad utbildning på 18 mnkr samt rymd- och miljövetenskap på 6 mnkr. Universitetet har fått särskilda resurser för yrkesutbildning i scenografi och attributmakeri med 1,3 mnkr samt särskild utbildning för lärare i yrkesämnen med 0,3 mnkr. Uppdragsverksamheten visar i stort sett ett nollresultat, omsättningen på 16 mnkr (20 mnkr år 2004) innebär en minskning av verksamheten med 4 mnkr. Redovisning av regeringens uppdrag och särskilda åtaganden Totala antalet helårsstudenter, inklusive särskilda åtaganden, minskade med 421 helårsstudenter jämfört med föregående år till totalt Minskningen skedde främst inom utbildningsområdet teknik, naturvetenskap med 214 helårsstudenter och inom området humaniora, samhällsvetenskap, juridik med 159 helårsstudenter. Prestationsgraden,ett mått för studenternas prestation på kurser,steg till 85 %,värdet för föregående år var 83 %. Ökningen har skett inom teknik,vård och undervisning. Universitets mål för antalet helårsstudenter inom tekniskt och naturvetenskapligt utbildningsområde är Målet avser verksamhet inom takbeloppet, exklusive de delar av särskilda åtagandet decentraliserad utbildning som finansieras av särskilt anslag. Utfallet blev 3 339, vilket innebär att endast elva helårsstudenter saknades för att målet skulle uppnås. Inom de decentraliserade utbildningarna fanns 70 helårsstudenter inom utbildningsområdet teknik, naturvetenskap. Begränsning för de konstnärliga utbildningsområdena var högst 20 helårsstudenter inom design, högst 261 inom musik, högst 45 inom media och högst 16 inom teater. För utbildningsområdena teater och musik stämmer utfallet väl med maxantalet, däremot har utbildningsområdena design och media producerat fler helårsstudenter än begränsningen. Dessa avräknas enligt gällande regler inom utbildningsområdet teknik. Examina inom grundutbildning Luleå tekniska universitet har examensmål för civilingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen inklusive röntgensjuksköterskeexamen, lärarexamen med inriktning mot tidigare år med särskilt mål för förskola och förskoleklass, samt lärarexamen med inriktning mot senare år. En tredjedel av lärarexamen ska vara inriktad mot matematik, naturvetenskap eller teknik. Universitetet har även i uppdrag att öka antalet högskoleingenjörsexamina tillsammans med högskole-, kandidat- och magisterexamina mot teknik 2005 i förhållande till ÅRSREDOVISNING

16 TABELL 14 Examensmål för grundutbildningen Mål Utfall Mål Utfall Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen* Lärarexamen med inriktning mot tidigare år** varav mot förskola/förskoleklass Lärarexamen med inriktning mot senare år * inkluderar röntgensjuksköterskeexamen ** inkluderar förskollärare och fritidspedagoger CIVILINGENJÖRER. Antalet utfärdade examina under året är 360. I förhållande till antalet antagna studenter fem år tidigare är examenskvoten endast 56 %. Det är en oroväckande låg examenskvot och en ytterligare sänkning i förhållande till föregående år. Den studentkull som antogs för fem år sedan var förhållandevis stor i jämförelse med tidigare och senare års antagning. Analys av orsaker till den låga examenskvoten och åtgärder för att förbättra den är viktiga uppgifter som kommer att påbörjas snarast. Kända orsaker till försening av examen är den frivilliga praktiken och att antalet omregistreringar i sista termin har ökat något. Studenterna fortsätter även i högre grad att läsa fler kurser än utbildningen kräver, där arbetsmarknaden måste anges som huvudskäl. Studenterna tenderar att avvakta med att ta ut examen för att få ett senare examensdatum. Eftersom examenskvoten för civilingenjörer även detta år har sjunkit är det ytterst tveksamt att examensmålet för perioden uppnås. På grund av svag rekrytering är antalet studenter som förväntas ta examen under resterande del av perioden mindre. Det gör att förväntade examina för resterande del av perioden med stor sannolikhet kommer att sjunka. SJUKSKÖTERSKE- OCH RÖNTGENSJUKSKÖTERSKE EXAMEN. Under 2005 har 140 sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamina utfärdats. I förhållande till föregående år har antalet sjuksköterskeexamina ökat med drygt 40. Examenskvoten har ökat till 91 % vilket är en ökning med 15 procentenheter. För innevarande examensperiod ska även röntgensjuksköterskeexamen medräknas i examensmålet. Antalet examina för röntgensjuksköterskor är 18 och innebär en examenskvot på 86 %. Examensmålet på 400 examina för perioden kommer att uppnås. LÄRAREXAMEN. Under 2005 har totalt 232 lärarexamina utfärdats.av dessa är 93 med inriktning mot tidigare år varav 17 mot förskola och förskoleklass. För lärare med inriktning mot senare år har 139 examina utfärdats.totalt har antalet examina för lärarutbildningen ökat med drygt 25 % i förhållande till föregående år. Förklaringen är i huvudsak att examina från den nya lärarutbildningen, som för flertalet inriktningar är längre, nu börjar utfärdas. Examensmålet för perioden för lärare med inriktning mot tidigare år är 565 varav 200 ska avse förskola och förskoleklass. Målet för inriktning mot senare år är 320. Målet för inriktning mot senare år kommer att uppnås och överstigas för perioden. Målet för tidigare år och förskoleklass är mer tveksamt med anledning av den valfrihet som studenterna har att välja inriktning. De studenter som kan ta examen inom perioden är i huvudsak redan antagna och det totala examensmålet för lärarutbildningen, 885, kommer att uppnås. I examina för senare år har inte någon yrkeslärarexamen utfärdats ännu. De första examina med inriktning senare år och yrkeslärarexamen förväntas under För lärarexamina finns även målet att minst en tredjedel ska ha inriktning matematik, teknik eller naturvetenskap. Totalt har 64 sådana examina utfärdats vilket motsvarar knappt 28 %. Detta mål har således inte uppfyllts för Med examensmålet för tidigare år och för förskola/förskoleklass och den rekrytering som under flera år har varit svag för inriktningar mot matematik, teknik eller naturvetenskap finns fortsatta svårigheter att uppnå detta mål. Lärarutbildning med inriktning arbete i förskola/förskoleklass har under 2005 startat som decentraliserad utbildning inom Lapplands kommunalförbund. På lärarutbildningen vid campus i Luleå ges två inriktningar mot förskola och förskoleklass. Antalet nybörjare totalt till dessa inriktningar har dubblerats i förhållande till föregående år. ÖVRIGA EXAMINA. Målet att antalet examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik sammantaget bör öka i förhållande till föregående år har inte uppnåtts. Under 2005 har totalt 131 examina utfärdats jämfört med 110 föregående år. Universitetet uppfyller examensmålet om en ökning för Det är också glädjande att högskolingenjörsexamina har ökat med 10 % till 78 stycken. Totalt utfärdades examina under året vilket är en ökning i förhållande till 2004 med 197. Ökningen avser yrkesexamina och en tredjedel är lärarexamina och två tredjedelar är inom vårdområdet. Särskilt åtagande: Lärarutbildning med inriktning på samiska, meänkieli och finska Universitetet har ett uppdrag att erbjuda lärarutbildning för grundskolans tidigare och senare år med inriktning på samiska, meänkieli och finska.verksamheten omfattar ingen helt fristående lärarutbildning utan kurser inom de tre språken erbjuds studenter på lärarutbildningen. Lagen om nationella minoritetsspråk och nationella minoriteter skärper kraven på samverkan mellan universitetets lärarutbildning och skolverksamheten i länet. Ett exempel på samverkan är att studenter vid lärarprogram- 14 ÅRSREDOVISNING 2005

17 met kan göra delar av sin verksamhetsförlagda utbildning vid sameskolan. Universitetet erbjuder också kurser i meänkieli och finska som lärarstuderande kan tillgodoräkna som en specialisering. Under 2005 var antalet sökande totalt 10 fördelade på samiska 5, meänkieli 2 och finska 3. Antalet helårsstudenter uppgick till totalt 7,8 med den övervägande delen inom finska 7,2 och endast 0,3 för vardera samiska och meänkieli. Antalet helårsprestationer uppgick till 6,5 fördelade med 6 för finska och resterande 0,5 för meänkieli. Särskilt åtagande: Decentraliserad utbildning Universitetet har i uppdrag att anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 270 helårsstudenter. Utbildningssatsningen omfattade 293 helårsstudenter, som presterade 265 helårsprestationer vilket innebär att universitetet har uppnått målet och har en hög prestationsgrad i decentraliserad utbildning. Minskningen av antalet helårsstudenter, jämfört med tidigare år, beror framför allt på att färre längre programutbildningar har startat. Totalt pågick 17 utbildningar varav fem startades under 2005; en lärarutbildning, tre ingenjörsutbildningar och en yrkeshögskoleutbildning. Fem utbildningar har under året avslutats; två ingenjörsutbildningar, en ekonomutbildning och sjuksköterskeutbildning samt en yrkeshögskoleutbildning. Utbildningarna har distribuerats till ett stort antal orter, huvudsakligen i Norrbotten och Västerbotten till ett stort antal studiegrupper. Den totala kostnaden för utbildningarna var 19,4 mnkr. Särskilt åtagande: Utbildning i rymdoch miljövetenskap i Kiruna Luleå tekniska universitet och Umeå universitet ansvarar för utbildning och forskning vid en gemensam institution, Institutionen för rymdvetenskap i Kiruna. Det statliga forskningsinstitutet, Institutet för rymdfysik (IRF),med huvudkontor i Kiruna är en vetenskaplig bas för verksamheten vid institutionen. Luleå tekniska universitet är koordinator i ett Erasmus Mundus projekt, en internationell masterutbildning i rymdvetenskap och rymdteknik. Institutionen och institutet i Kiruna är väsentliga i detta projekt, som bedrivs i samarbete med ytterligare fem europeiska universitet. Projektansökan beviljades under 2004 av EU och under hösten 2005 antogs de första studenterna. Utbildningens introduktionstermin sker vid Julius-Maximillian universitetet i Wurzburg. Den andra terminen tillbringar studenterna vid Institutionen för rymdvetenskap och i februari 2006 kommer den första studentkullen till Kiruna. Närheten i kontakterna mellan institutionen, IRF och rymdindustrin i Kiruna ger en unik mix av utbildnings-, forsknings- och industrimiljöer för dessa studenter. Magisterutbildningen i rymdvetenskap och rymdteknik har stark koppling till forskning. Därför görs en strategisk omorientering vid institutionen i syfte att förstärka forskningen. Rekrytering av en professor i rymdteknik avslutades under 2005 och är ett steg i omorienteringen. Större andel forskning i verksamheten ska dels förbättra kvaliteten i grundutbildningen och dels minska det ekonomiska beroendet av grundutbildningen. Av institutionens utbildningar under 2005 tillhör civilingenjörsutbildningen i rymdteknik och masterutbildningen i rymdvetenskap och rymdteknik Luleå tekniska universitet. Antalet helårsstudenter i dessa utbildningar uppgick till 48,4. Högskoleingenjörsutbildningen i rymdteknik, som Umeå universitet ansvarar för, har under några år haft vikande ansökningssiffror, vilket har försämrat institutionens ekonomi. Denna utbildning försörjer bland annat det lokala näringslivet med kompetenta ingenjörer. Ett samarbete har därför inletts mellan kommunerna och företagen i regionen för att tillsammans med institutionen kartlägga framtida kompetens- och utbildningsbehov, vilket kan resultera i ett ändrat utbildningsutbud. Personalen vid institutionen är antingen anställda vid Luleå tekniska universitet eller vid Umeå universitet. Mötet mellan olika universitetskulturer är både en styrka och en svaghet. Under året har därför det interna arbetet präglats av att förbättra rutiner och arbetssätt. Kostnaden för institutionens verksamhet uppgick till 7 mnkr. Verksamheten är beroende av de resurser som tillskjuts som ett särskilt åtagande. Studentrekrytering och jämställdhet I arbetet med studentrekrytering samverkar universitetet, Luleå kommun och näringslivet. Under året har aktiviteter genomförts enligt verksamhetsplanen 2005 och den strategiska planen för studentrekrytering som gäller fram till Universitetet har i rekryteringsmål för utbildningsområdena valt att prioritera civilingenjörs- och lärarutbildningen. Antal registrerade nyantagna studenter motsvarade de rekryteringsmål som sattes upp för 2005 för flera av utbildningsområdena. Målet för registrerade inom arenor och civilingenjörsutbildningarna var högt ställda och vi nådde glädjande nog målet för civilingenjörerna, dock inte målet när det gäller arenorna. En rad aktiviteter har genomförts under året parallellt med omfattande informationskampanjer och stora utskick. Ett stort antal gymnasieskolor har besökts och flera aktiviteter har arrangerats vid universitetet som studiebesök och minikurser m m. I universitetets mål och strategier är de övergripande målen att göra universitetet känt och attraktivt för icke traditionella grupperna, samt att lärare och studievägledare ska ha god kännedom om universitetet och därmed medverka till att öka antagningen av de icke traditionella målgrupperna. I verksamhetsplanen för 2005 ÅRSREDOVISNING

18 TABELL 15 Förstahandssökande och registrerade nybörjare 1:a handssökande ARENOR CIVILINGENJÖRSUTBILDNING HÖGSKOLEINGEJÖRSUTBILDNING SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAP VÅRDUTBILDNING LÄRARUTBILDNING MUSIK OCH MEDIA 2005 * **339 *exklusive 372 ansökningar till Teaterhögskolan 2005 *exklusive 536 ansökningar till Teaterhögskolan 2003 Den vita punkten i staplarna markerar antalet registrerade nybörjare. beskrivs aktiviteterna för att nå målen. Under året har ett projekt med inlandskommunerna i samverkan med Norrbottensteatern genomförts för att nå ungdomar i de icke studieförberedande gymnasieutbildningarna. I det länsövergripande samverkansprojektet Fler till studier stimuleras personer under 35 år till studier med hjälp av aktiviteter på universitetet och på lärcentra, kopplade till länets tillväxtområden. Universitetet har också erbjudit minikurser för grundskoleelever i inlandet och deltagit i arrangemang på skidorter för att stimulera nya målgrupper att välja högskolestudier. Alla aktiviteter under läsåret har utvärderats. Det är svårt att mäta effekterna men genom en nybörjarenkät vartannat år kan vissa resultat ses, t ex att lärarutbildningen rekryterar främst lokalt medan civilingenjörsutbildningarna rekryterar mer nationellt. Enkäterna visar också att universitetet mest rekryterar från de traditionella gymnasieprogrammen, 2004 kom 49 % från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen. SCB rapport, Universitet och högskolor, social bakgrund bland högskolenybörjare och en doktorandanalys visar att i jämförelse med alla andra lärosäten i landet har Luleå tekniska universitet flest studenter under 35 år med arbetarbakgrund, nästan 30 %. Enhetlig marknadsföring och samordning av studentrekryteringsaktiviteter är en starkt bidragande orsak till att antalet förstahandsansökningar till civilingenjörsutbildningarna hösten 2005 ökade med 40 % jämfört med Lärarutbildningen och högskoleingenjör ökade också något. Det var även en stor ökning av antalet utländska sökande. Sökande Antalet sökande till högre utbildning i Sverige som helhet ökade med 2 % hösten 2005 jämfört med föregående höst, inom den nationellt samordnade antagningen. Ökningen vid Luleå tekniska universitet för samma period var hela 13 %, från till sökande. Även ökningen av antalet förstahandssökande har fortsatt, från till Den ökade marknadsandelen visar att Luleå tekniska universitet har ökat i popularitet. Olikheterna i söktrycket, baserat på antalet förstahandssökande per utbildningsplats, är stora mellan utbildningsområdena men även mellan olika utbildningar inom utbildningsområden.vissa utbildningsområden har stora förändringar i utbudet, antalet utbildningsplatser har ökat eller minskat, vilket innebär att det är svårt att dra slutsatser. Rekryterings- och antagningsprocessen pågår numera flera veckor in på terminen.tendensen att fatta sena beslut innebär att efteranmälningar till kurser och program stadigt ökar. Det ställer stora krav på flexibilitet och hög servicenivå under långa tidsperioder. Att byta utbildningen och flera gånger efter studiestarten är också vanligt. Av totalt antal nyregistrerade studenter till grundutbildningarna 2005 är 47 % kvinnor och 53 % män, vilket är en förändring i förhållande till 2004 då fördelningen var 49 respektive 51 %. Mellan de olika utbildningsområdena finns stora skillnader med traditionella förtecken där vårdoch utbildningsområdet har en stark övervikt av kvinnor medan teknikområdet domineras av män. Det mest jämlika utbildningsområdet är musik och media. En jämförelse med föregående år visar endast små skillnader för utbildningsområdena med två undantag arenautbildningarna samt musik, media och teater där andelen kvinnor ökat. Däremot finns noterbara förändringar för vissa utbildningar och grupper av utbildningar. Arenautbildningarna har en mycket stark ökning av antalet registrerade kvinnor, från 29 % 2004 till 40 % Det är dock relativt stora skillnader mellan arenautbildningarna där mjukare inriktningar som Arena livsstil, hälsa & teknik har 85 % kvinnor medan exempelvis Arena innovation teknik & företagande har 20 % kvinnor. För civilingenjörsutbildningarna har andelen kvinnliga nybörjare ökat marginellt. Den nya inriktningen arkitektur 16 ÅRSREDOVISNING 2005

19 TABELL 16 Andelen kvinnor och män bland registrerade studenter i årskurs 1 ARENOR % KVINNOR 29 % 35 % MÄN 60 % 71 % 65 % CIVILINGENJÖRSUTBILDNING % 19 % 26 % 80 % 81 % 74 % HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING % 12 % 26 % 84 % 88 % 74 % SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAP % 51 % 55 % 45 % 49 % 45 % VÅRDUTBILDNING % 17 % % 17 % % 13 % LÄRARUTBILDNING % 32 % % 36 % % 33 % MUSIK, MEDIA O TEATER % 52 % % 61 % % 47 % är den enda civilingenjörsutbildningen där kvinnorna är i majoritet. Även för ingenjörsutbildningar kan noteras en glädjande ökning, från 12 % till 16 %. Inom de samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningarna har andelen kvinnor ökat från 51 % till 55 %. De beteendevetenskapliga utbildningarna har som tidigare år störst andel kvinnor, därefter kommer ekonomutbildningarna. Även utbildningar inom hälsovetenskap har en kraftig majoritet av kvinnor, 83 %, ungefär som tidigare år. Störst andel män återfinns inom sjukgymnastutbildningen och lägst andel män finns inom social omsorg. Det är ett mönster som upprepar sig. För lärarutbildningarna har andelen män sjunkit, från 36 till 32 %. Det är troligen en följd av ökad antagning till lärarinriktningar mot förskola och tidigare år, där de sökande uteslutande är kvinnor. Andelen kvinnor totalt inom musik och media är 48 %, en ökning med 9 procentenheter från föregående år. Antagningsprov kan bidra till en jämnare könsfördelning. Studiestart Studiestarten är sedan många år ett prioriterat område vid universitetet. En bra studiestart förbättrar möjligheten att tillägna sig kunskap, klara av studierna och ta examen. Utvärderingar har visat att de flesta studenter är mycket positiva till studiestarten vid Luleå tekniska universitet och det finns många exempel på studenter som valt att stanna kvar trots erbjudanden om utbildningsplats vid andra lärosäten, med just den goda studiestarten som främsta argument. Studiestarten är också ett viktigt argument i marknadsföring och rekrytering. Studiestarten består av orienteringskurser, repetitionskurser och allmän utbildningsinformation varvat med sociala aktiviteter och information om kårernas verksamhet. De sociala aktiviteterna är viktiga för att utveckla väl fungerande studiegrupper och för att visa universitetets stora utbud av aktiviteter. Under studiestarten ansvarar universitetet för kurser och utbildningsinformation och kårerna för sociala aktiviteter. Studiestarten pågår under hela första terminen och har sin tyngdpunkt under tio dagar före terminsstart (nolleperioden).varje år utbildas drygt 150 äldre studenter som ska arbeta med nolleperioden. De nya studenterna erbjuds utbildning om att hantera alkohol och stress. Utbildningen har genomförts sedan 2002 och ingår i ett nationellt forskningsprojekt där Luleå tekniska universitet är modelluniversitet. Åtgärder för jämn könsfördelning inom viss grundutbildning Lärar- och vårdutbildningarna samt de tekniska utbildningarna har en sned könsfördelning. Aktiviteter under 2005 för att motverka detta är t ex minikurser inom teknikområdet för flickor i grundskolan.tjejer från teknikutbildningarna och killar från vård- och lärarutbildningarna har nyttjats som förebilder i rekryteringsmaterial och vid arrangemang som mässor, gymnasiebesök, minikurser och studiebesök. Besök vid militärförläggningar har genomförts och alumner har nyttjats i rekryteringsaktiviteter. De särskilda uppdragen till institutioner som har utbildningar med sned könsfördelning har ännu inte gett önskat resultat. Jämställdhet och genusperspektiv i grundutbildning Det område som särskilt utvecklat jämställdhet och genusvetenskap är lärarutbildningen. För ett antal av lärarutbildningens inriktningar har genomgång av litteraturen skett för att säkerställa att genusaspekter och mål och innehåll för detta ingår. För inriktningar med vagt innehåll har uppdrag utformats för att lyfta fram detta. Särskilda genusföreläsningar och en seminarieserie med ÅRSREDOVISNING

20 framstående genusforskare har genomförts för såväl lärarstudenter som lärarutbildare inom och utom universitetet. Målet är att bidra till en jämställd skola och undervisningsverksamhet i Norrbotten.Verksamheten är ett gemensamt projekt, Forma framtiden, i samarbete med bl a kommuner, Myndigheten för skolutveckling, Rädda Barnen och Teknikens hus. Inom beteendevetenskaplig utbildning ingår genusvetenskap som en naturlig del i ämnet och några särskilda satsningar är därför inte genomförda. Inom samhällsvetenskap och humaniora finns möjliga valbara kurser som behandlar jämställdhet. Inom skådespelarutbildningen har ett särskilt projekt genomförts där studenterna spelar ombytta roller, som ett led i ökad kunskap om jämställdhet. Inom det tekniska området har inga särskilda kurser eller utbildningen utvecklats för jämställdhet och genusperspektiv. Däremot är särskilda rekryteringsinsatser genomförda för att öka rekryteringen av kvinnor till traditionellt mansdominerade utbildningar och branscher. Utbildningar Arenor TABELL 17 Nyckeltal ARENOR Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 35% 29% 40% Andel kvinnor totalt 42% 37% 37% Ut- resp inresande utbytesstudenter 2/0 2/0 4/0 Arenor är breda, tvärvetenskapliga utbildningar där studenterna kan välja examen under utbildningens gång. Inom arenorna möts studenter från olika områden som teknik, ekonomi, lärande, musik och samhällsvetenskap. Av universitetets åtta arenor har fem haft antagning under Under året har arenornas grundutbildning utvärderats ur studentperspektiv vilket har lett till en översyn av tydlighet i innehåll och struktur. Sökandet till universitetets arenautbildningar har minskat något. Inför hösten 2005 fanns 215 förstahandssökande till arenautbildningarna. Motsvarande siffra för 2004 var 263. De mest framgångsrika arenorna är fortfarande Arena musik, media & teknik samt Arena innovativ teknik sett till antalet förstahandssökande per plats. Antalet nyregistrerade till arenabildningarna minskade med 25 % till 136 studenter. Teknik Under 2005 har antagning skett till fjorton civilingenjörsutbildningar, inklusive öppen ingång, och söktrycket visar fortsatt mycket stark ökning. TABELL 18 Nyckeltal CIVILINGENJÖRSUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 26% 19% 20% Andel kvinnor totalt 28% 26% 25% Utresande utbytesstudenter Inresande utbytesstudenter ÅRSREDOVISNING 2005

21 TABELL 19 Nyckeltal HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 26% 12% 16% Andel kvinnor totalt 31% 28% 24% Ut- resp inresande utbytesstudenter 5/0 1/0 1/0 TABELL 20 Nyckeltal ÖVRIG TEKNISK UTBILDNING (basår, YTH, yrkeshögskola, påbyggnads utb till kand och magister) Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 41% 37% 36% Andel kvinnor totalt 32% 37% 33% Efter slutfört basår utfärdas endast kursbevis. Till den samordnade antagningen hösten 2005 fanns 551 förstahandssökande till årskurs 1 på civilingenjörsutbildningar, 2004 var den siffran 392. Det innebär nära 40 % ökning. Dessutom tillkommer antagna till arenautbildningarna som väljer en teknisk studieinriktning. Stark efterfrågan innebär ökning av antalet registrerade. Hösten 2005 registrerades 457 civilingenjörsstudenter, 119 fler än föregående höst. Den nya civilingenjörsutbildningen i arkitektur attraherade många sökande liksom inriktningarna rymd och öppen ingång. Även maskinteknik samt väg och vatten ökade starkt. Nio högskoleingenjörsutbildningar har startat under året. En av utbildningarna ges på distans i samarbete med sju andra lärosäten.tre av utbildningarna ges i decentraliserad form, till exempel bilsystemteknik som för andra året ges i Arvidsjaur och Arjeplog.Två av utbildningarna omfattar 80 poäng. Högskoleingenjörsutbildningarna har både något fler förstahandssökande och registrerade. Söktrycket var 193 förstahandssökande och 124 studenter registreras. Det innebär 10 % ökning av antalet förstahandssökande och registrerade. Den decentraliserade bilsystemteknik attraherade mycket framgångsrikt 67 förstahandssökande. Även de andra decentraliserade utbildningarna, bergmaterialteknik och bergteknik, hade god efterfrågan. Under 2005 har ett antal nya magisterutbildningar startat.totalt startade elva magisterutbildningar med ämnesdjup varav tio med nationell och internationell rekrytering. Antalet sökande till magisterutbildningar var cirka 950. De flesta hade utomeuropeisk bakgrund. Nära 400 sökande antogs och 114 registrerade sig. Den stora skillnaden mellan antalet antagna och registrerade beror på den långa framförhållning som krävs för visumhantering och den starkt växande nationella och internationella konkurrensen. Erfarenheterna visar behovet av fortsatt effektivisering av antagningsprocessen av utländska studenter såväl lokalt som nationellt. Två av magisterutbildningarna ges som Erasmus Mundusprogram: materialteknik och rymdteknik. Universitetet är koordinator för rymdteknik i samarbete med universitet i Tyskland, England,Tjeckien, Finland och Frankrike. Samhälls- och beteendevetenskap TABELL 21 Nyckeltal SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETSKAP Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina inkl frist kurs/kurspaket Andel män av registrerade åk 1 45% 49% 45% Andel män totalt 44% 43% 44% Ut- resp inresande utbytesstudenter 48/35 36/34 33/41 Inom samhälls- och beteendevetenskap har femton utbildningar startat under året. Av dessa är tio grundutbildningar som leder till kandidat- och magisterexamen.två utbildningar, systemvetenskap samt systemvetenskap med internationell profil, ges både reguljärt och på distans.två utbildningar är påbyggnadsutbildningar med nationell och internationell rekrytering som leder till magisterexamen. Dessa fick 412 sökande, 212 antogs och 59 registrerades. En magisterutbildning med ämnesbredd har startat under året. Planering och utveckling av masterutbildningar har påbörjats inom flera ämnen. De startar tidigast hösten Inom samhällsvetenskap, ekonomi och beteendevetenskap har antalet förstahandssökande till grundutbildningsprogrammen minskat från 556 hösten 2004 till 524 hösten 2005.Till största delen kan minskningen härledas till de beteendevetenskapliga utbildningarna där främst sociologiutbildningen fick färre sökande än vanligt därför att många valde att söka den planerade socionomutbildningen inom vård och omsorg. Universitetet fick dock inte den sökta examensrätten för socionom. Bland ekonomutbildningarna lockade internationell ekonomi många sökande. Det är värt att notera att även ÅRSREDOVISNING

22 systemvetenskapliga utbildningar har ökad efterfrågan. Totalt för utbildningsområdets grundutbildningsprogram var det ett trettiotal färre registrerade än förra året, 341 personer. En helt ny yrkeshögskoleutbildning nationella minoritetskulturer startade hösten Inom samhälls- och beteendevetenskap ges ett stort antal fristående kurser. Flera av dem är även huvudämnen i utbildningsprogram. För några huvudämnen som exempelvis engelska, historia och pedagogik saknas inrättade utbildningar. Studenter kan läsa kurser som fristående och uppnå krav för kandidateller magisterexamen. Vård och omsorg Inom vård och omsorg har fem av de sex yrkesutbildningarna haft antagning under Röntgensjuksköterskeutbildningen har inte startat. Arbetsterapeut, receptarie och social omsorg ges som distansutbildningar med campusträffar. Sjuksköterska ges både som distans- och campusutbildning. Sjukgymnast ges som campusutbildning. Vårdutbildningarna attraherar år efter år många sökande. Söktrycket för programmen är stabilt och redovisar bara marginella skillnader av antalet förstahandssökande. Utbudet varierar dock vilket innebär att området har färre sökande totalt då flera utbildningsalternativ inte längre erbjuds. Sjukgymnast- och sjuksköterskeutbildningarna är fortsatt mycket populära men även receptarie- och sociala omsorgsprogrammet lockar många sökande. Hösten 2005 hade t ex sjuksköterskeprogrammet 126 förstahandssökande. Antalet registrerade inom vård och omsorg har minskat med omkring 40 personer, från 239 hösten 2004 till 197 hösten 2005,och orsaken är minskat utbud. Även om antalet minskat så ökar bredden i rekryteringen tack vare fortsatt utveckling av nätburen undervisning. Att kunna bedriva studier på hemorten är efterfrågat av sökande till vårdutbildningar. Som påbyggnadsutbildningar har fem specialistsjuksköterskeutbildningar startat. Samtliga ges på distans och efterfrågan är konstant. Den mest efterfrågade är distriktssköterskeutbildningen med 99 förstahandssökande. Intensivvård hade 46 förstahandssökande.totalt registrerades 74 studenter på de fem utbildningarna. Lärarutbildning Lärarutbildningen har antagit till fjorton inriktningar under året. Studenter som redan har ämnesstudier kan läsa professionsinriktat lärande; det allmänna utbildningsområdet för att få lärarexamen. Lärarutbildningen bedrivs i Luleå, Skellefteå och Piteå. En lärarutbildning med inriktning förskola och förskoleklass har startat som decentraliserad utbildning inom Lapplands kommunalförbund. Lärarutbildning för yrkesämnen har utvecklats och en särskild lärarutbildning, SÄL, har startat under hösten 2005 med inriktning mot gymnasieskolans yrkesämnen. SÄLutbildningar har under flera år bedrivits vid andra lärosäten. Sökandesamordning sker med Malmö högskola. Validering av yrkesmeriter sker i en nationell samordning. Av 21 sökande har tio erbjudits plats. Majoriteten av de antagna har meriter inom byggområdet. Intresset för lärarutbildning ligger på samma nivå som tidigare år och antalet registrerade blev något lägre under 2005 och stannade vid 359. Utveckling av informationen har underlättat sökprocessen. Den sökande får redan initialt välja vilken nivå man avser att undervisa på, t ex tidigare lärare eller gymnasielärare. Inriktningar för lärare i förskola och grundskolans tidigare år har lockat flest sökande, till exempel barn, lek och lärande samt svenska för tidigare år. Fortsatt populär är också inriktningen idrott och hälsa. Minst sökande har inriktningar mot naturvetenskap. Den decentraliserade utbildningen för lärare med inriktning förskola hade 59 förstahandssökande. Möjligheten att läsa in en lärarexamen med yrkesmeriter finns för andra året, men söktrycket för professionsinriktat lärande har minskat.yrkesmeriter har validerats i samarbete med branschföreträdare och 24 studenter har registrerats på utbildningen. TABELL 22 Nyckeltal VÅRD OCH OMSORG Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel män av registrerade åk 1 13% 17% 17% Andel män totalt 14% 13% 14% Ut- resp inresande utbytesstudenter 0/4 0/3 0/7 TABELL 23 Nyckeltal LÄRARUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel män av registrerade åk 1 33% 36% 32% Andel män totalt 29% 30% 31% Ut- resp inresande utbytesstudenter 9/0 1/1 1/2 20 ÅRSREDOVISNING 2005

23 Under året har den verksamhetsförlagda utbildningen förbättrats. IT-stöd ger möjlighet till direktkontakt mellan studenter och lärarutbildare i verksamheten. För att stödja lärare har en fortbildningsserie i didaktik genomförts under året. Lärarutbildningen är komplex och har stort behov av individuell studievägledning, därför har två heltidstjänster avdelats för detta.ytterligare resurser för vägledning finns vid Institutionen för utbildningsvetenskap. Inriktningsansvariga informerar om inriktningar och specialiseringar i anslutning till valperioderna. Särskilda vägledningsinsatser vid universitetets decentraliserade lärarutbildningar har genomförts. Såväl studievägledare som personal från Institutionen för utbildningsvetenskap har besökt lärcentra och de olika campusorterna. Samtliga studenter vid lärarutbildningen har gjort en individuell studieplan via ett webbaserat verktyg, i samråd med inriktningsansvariga och studievägledare. Planerna ska underlätta studenternas långsiktiga planering med väl underbyggda val. Vid Högskoleverkets senaste utvärdering av lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet framkom att studievägledningen fungerade mycket väl. Musik, media och teater TABELL 24 Nyckeltal MUSIK, MEDIA- OCH TEATER Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 53% 39% 48% Andel kvinnor totalt 53% 53% 51% Ut- resp inresande utbytesstudenter 4/17 2/16 0/8 Inriktning musik inom nya lärarutbildningen redovisas i nyckeltalstabell för Lärarutbildning Inom musikområdet vid Musikhögskolan i Piteå har sju utbildningar haft antagning.två av dessa leder till konstnärlig högskoleexamen, en till organistexamen och övriga till högskoleexamen. Samtliga musikutbildningar har särskilda förkunskapskrav och antagningsprov. Det finns en stark efterfrågan på många av dessa utbildningar, t ex radioproduktion, studiomusiker och ljudingenjörsutbildningen. Bolognaanpassning och förberedelse för kommande krav på konstnärliga kandidat- och magisterexamen har påbörjats under året. Mediesatsningen som påbörjades 2002 har fortsatt. Fyra utbildningar hade antagning under året på magisternivå och de första kandidatexamina har utfärdats. Efterfrågetrycket har minskat jämfört med Mediedesign, medie- och kommunikation, inriktning journalistik och produktion samt upplevelseproduktion har många sökande. Musik- och medieutbildningarna har ökat under 2005 då yrkehögskoleutbildningen scenografi och attributmakeri antog de första studenterna. Utbildningsområdet som helhet har en stor utvecklingspotential med stark efterfrågan. Hösten 2005 antogs åtta studenter till teaterutbildningen. Antalet sökande var 372. Yrkeshögskola Omfattningen av yrkeshögskoleutbildningar är stabil. Inför hösten 2005 fanns sex utbildningar, varav fem hade antagning. Det var 150 förstahandssökande och 80 studenter registrerades. Utbildningarna genomförs i nära samverkan med näringslivet och innehållet baseras på behov. Den mest efterfrågade utbildningen var datornätverk med 52 förstahandssökande, som gavs för första gången. Helt ny var också scenografi och attributmakeri. Ädelstensteknik i Lannavaara erbjöds för andra gången och den lockade nära 50 förstahandssökande. Inom de givna resurserna för grundutbildningen, prioriterar universitetet utbildningar som leder till att examensmålet nås. Det har fått till följd att några av yrkeshögskoleutbildningarna endast startar vartannat år. Fristående kurser Sökandet till fristående kurser har ökat nationellt, på vissa högskolor avsevärt. Motsvarande ökning återfinns inte vid Luleå tekniska universitet. Alla fristående kurser har en noterbart minskad efterfrågad, både helfartskurser och fort- och vidareutbildningskurser. De populäraste kurserna är fortbildning för yrkesverksamma lärare samt för vårdpersonal. Från toppår med sökande till vissa kurser är årets blygsamma toppnotering 147 för mest sökt kurs, specialpedagogik. Som grupp är de internetbaserade kurserna mest framgångsrika och har en stark nationell anslutning. Dock är efterfrågetryck i form av förstahandssökande ett allt svårare begrepp att använda när det gäller kurser. För vissa kurser kommer majoriteten av ansökningarna in efter sista anmälningsdag och kurser med få sökande kan ändå resultera i många registreringar. Utbudet av fristående kurs speglar i stort universitetetsämnen och områden. Största utbudet och antal studenter finns inom samhälls- och humanioraområdet.teknikområdet är fortfarande förhållandevis litet. Basårsutbildning Tekniskt basår startar vår- och hösttermin och underlättar för gymnasister med icke-teknisk gymnasiebakgrund att behörighetskomplettera. Basåret ger platsgaranti på valfri ingenjörs-, civilingenjörsutbildning eller lärarinriktning ÅRSREDOVISNING

24 som kräver matematisk/naturvetenskaplig behörighet. Efterfrågan på basårsplatser har ökat något avseende förstahandssökande. Det flexibla gymnasiet har inneburit att vissa program redan innehåller delar av basåret och därför erbjuds ett fåtal platser i termin två till denna kategori sökande. Under 2004 registrerades totalt 65 studenter, 54 med platsgaranti hösten 2005 och 11 med platsgaranti våren 2005.Av denna grupp har 29 avslutat basåret och 23 av dem har fortsatt sina studier inom det tekniska utbildningsområdet. 26 har avbrutit studierna och 10 har omregistrerat för att slutföra basårsstudierna. Kombinationsutbildning Inga särskilda kurser har ordnats enligt förordning 2005:549 om kombinationsutbildningar. Ordinarie kursutbud har varit tillgängligt med mycket goda antagningsmöjligheter. Under året har åtta personer antagits till kombinationsutbildning där kraven har sammanfallit, d v s studier på högst halvtid. Distansutbildning, flexibelt lärande och Nätuniversitetet Högskoleintroducerande utbildning College Collegeutbildning ger universitetet i nära samarbete med länets vuxenutbildning. En partssammansatt arbetsgrupp träffas regelbundet för utveckling och planering. Målet är att nå nya studerandegrupper samt att stimulera till livslångt lärande. Studenter följer utbildningen från Boden, Jokkmokk, Luleå och Piteå. Utbildningen fokuserar inledningsvis på studieteknik, studieplanering och möte med universitetsmiljön. Parallellt läses gymnasiekurser vart efter ett allt större inslag utgörs av universitetskurser. Den avslutande utbildningsperioden består helt av universitetskurser. Ett avslutat collegeår ger platsgaranti till valfri arenautbildning, fristående kurs eller yrkeshögskoleutbildning. Vuxenutbildningen ansvarar för anmälan och urval. Ett 20-tal studenter började utbildningen hösten Läsåret 2004/05 har 21 personer följt utbildningen. Av dessa har sju slutförd collegeutbildning varav fem har påbörjat en programutbildning. Av de 14 som inte avslutade collegestudierna har tre påbörjat universitetsstudier. Sammanfattningsvis har åtta studenter fortsatt vid Luleå tekniska universitet men ingen har utnyttjat garantiplats. Kompletterande utbildning utländska akademiker Universitetet har under året inte erbjudit eller rekryterat till sammanhållen utbildning riktad till utländska akademiker. Under 2005, liksom tidigare år, har enstaka studenter antagits till kompletterande utbildning inom ramen för ordinarie kursutbud. Med hjälp av vägledning och validering har individuella studieplaner upprättats mot svenska examensmål. Det har främst gällt examina inom teknik, undervisning och vård. TABELL 25 Kurser inom Nätuniversitetet Utbildningsområde Hst Hpr Hst Hpr Hst Hpr Humanistiskt Juriddiskt Samhällsvetenskapligt Naturvetenskapligt Tekniskt Vård Undervisning Medicin Musik Övriga Totalt Erfarenheten är god av arbete med distans- och decentraliserad utbildning och Luleå tekniska universitet har ett omfattande utbud med hög kvalitet. Universitetet har under flera år vidareutvecklat utbudet av utbildningar där genomförandet stöds av informationsteknik och/eller lokala studiegrupper i samarbete med lärcentra. Inom distansutbudet finns både programutbildningar samt fortoch vidareutbildningar på kursnivå. Projektet Flexibelt lärande har under året arbetat för vidareutveckling av utbildningsformerna. En webbaserad lärarportal har implementerats. Portalen vänder sig till alla lärare och innehåller kompetensutveckling och information. Konkreta kursutvecklingsprojekt har genomförts, förutom institutionsstöd och IT-pedagogiskt support. Ett högskolepedagogiskt kursutbud omfattande 10 poäng med tydlig progression mellan de olika delarna finns definierat. En stor del av arbetet med universitetets lärplattform Classfronter har bestått av utbildningsinsatser och utvecklingsprojekt för att förbättra och bredda användningen av lärplattformen. En funktion för kompetens- och kursutveckling mot lärande i flexibel form har permanentats. Luleå tekniska universitet lägger stor vikt vid distansutbildning och flexibelt lärande som ett sätt att öka tillgängligheten och stimulera livslångt lärande. Under 2005 bestod utbudet inom Nätuniversitetet av kurser inom de flesta utbildningsområden och de fjorton program 22 ÅRSREDOVISNING 2005

25 som ingick hade tyngdpunkt inom det hälsovetenskapliga området med tre grundutbildningsprogram och fem påbyggnadsprogram. Vidare startades 2005 två systemvetenskapliga program, ett program inom lärarutbildning, professionsinriktat lärande, ett magisterprogram i geografisk informationsteknik och i samarbete med sju andra universitet och högskolor startade en högskoleingenjörsutbildning inom datateknik/elektroteknik. För första gången ingick även en magisterutbildning med inriktning mot förskolans lärprocess samt tekniskt basår i universitetets utbud inom Nätuniversitet. En betydande ökning har skett av antalet helårsprestationer i jämförelse med Inom det samhällsvetenskapliga området kan detta ses genom en ökning av antalet kurser och att ett större antal studenter har lockats av en kurs i fritidsvetenskap. Inom vårdområdet har ett ökat antal kurser genererat fler helårsprestationer än Reell kompetens Den som saknar formell behörighet men har andra kunskaper och erfarenheter kan få detta värderat och bedömt i samband med ansökan. Exempel på meriter som kan värderas är arbetserfarenhet, personalutbildning och kurser, mångkulturell erfarenhet, föreningsarbete. Inför hösten 2005 sökte cirka 60 personer i den samordnade antagningen om bedömning av reell kompetens genom kryssmarkering på anmälan. Av dessa var 22 äkta prövningar. Endast tolv av de 22 hade bifogat dokument som grund för prövning. Sex av dessa bedömdes ha reell kompetens avseende den särskilda behörigheten och de uppfyllde den grundläggande behörigheten. De övriga sex hade inte tillräcklig informell behörighet. Den stora grupp med 38 personer som inte klassades som äkta prövningar uppfyllde både grundläggande och särskild behörighet och argumenterade för en bättre köplats (särskilda skäl). De äkta prövningarna förekommer främst till yrkeshögskole- och vårdutbildningarna. Bedömningen präglas av välvilja och generositet. I den lokala antagningen hanterades prövningen av reell kompetens, motsvarande bedömning och dispens samlat. Det finns en lång tradition att vara generös i bedömning av behörigheten för fort- och vidareutbildningskurser. Alternativt urval Under året har alternativt urval tillämpats främst för program inom musik- och medieområdet. För universitetets samtliga medieutbildningar, samt radioproduktion, har en till två tredjedelar av platserna reserverats för sökande som meriterat sig med hjälp av ett personligt brev och i förekommande fall arbetsprov. Majoriteten av dem som utnyttjat denna urvalsmöjlighet hade sökt utbildningen i första hand. Det personliga brevet i kombination med intervju eller arbetsprov placerar den sökande i en speciell urvalsgrupp. För andra utbildningar, t ex studiomusiker, datorgrafik, scenografi och atttributmakeri, lärarinriktningar mot musik och dans, har urval och behörighetsprövning vävts samman. Arbetsprovet som visar den särskilda behörigheten utgör även rangordningsinstrument. Hanteringen är arbetskrävande och försvårar antagning av sena anmälningar. För de fristående kurser som tillämpar alternativt urval har urvalsmetoden varit inlämnade av arbetsprov i form av dikt, essäer m m. ÅRSREDOVISNING

26 Uppdragsverksamhet inom grundutbildningen De totala intäkterna för uppdragsverksamhet inom grundutbildningen har minskat med 4 mnkr sedan förra året och uppgår nu till 16 mnkr. Universitetets mål att öka uppdragsutbildningen har inte uppnåtts. Den poänggivande uppdragsutbildningen har omfattat 63 helårsstudenter vilket är en kraftig minskning jämfört med de två föregående åren. Under året har sju av institutionerna bedrivit icke poänggivande uppdragsutbildning i varierande omfattning. Ett stort antal seminarier och föreläsningar samt handledning har genomförts på uppdrag.totalt har cirka personer deltagit i universitetets uppdragsutbildningar och minst lika många har lyssnat på föreläsningar i samband med konferenser och andra uppdrag. Uppdragsutbildningarna har huvudsakligen genomförts inom teknik, pedagogik och vård medan föreläsningarna framförallt berört kvalitetsutveckling. Uppdragsgivare är större företag i regionen, många kommuner och andra offentliga aktörer. Universitetet har också genomfört kurser i flera KYutbildningar. Ett antal längre internationella uppdragsutbildningar inom marknadsföring och e-handel är under genomförande och fler planeras. Rektor har under året fastställt riktlinjer för uppdragsutbildning. TABELL 26 Redovisning av kostnader och intäkter för grundläggande högskoleutbildning 2005, tkr Grundutbildning Uppdragsverksamhet Beställd Uppdragsutbildning utbildning Intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summma intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring TABELL 27 Intäkter, kostnader och kapitalförändring för uppdragsverksamhet inom grundutbildning, tkr Intäkter Avgifter Bidrag 112 Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring TABELL 28 Uppdragsverksamhet inom grundutbildning Helårsstudenter KY-utbildning ÅRSREDOVISNING 2005

27 Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET satsar medvetet på samverkan över fakultets- och institutionsgränser. Forskningen är mångvetenskaplig med djup ämnesmässig kompetens och intresse för samverkan mellan olika discipliner. Universitetet drar fördel av att ha forskning och forskarutbildning inom så skilda områden som teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, lärande, språk, musik och vård och dessutom konstnärligt utvecklingsarbete. Forskningen är generellt mer inriktad på tillämpad forskning än på grundforskning. Inom arenorna möts forskare och doktorander från olika institutioner. De samverkar i gränsöverskridande och tvärvetenskapliga projekt, ofta tillsammans med näringsliv och offentlig sektor. Forskning och forskarutbildning bedrivs inom tekniskt och inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Ett forskningsämne inrättas av rektor efter förslag från berörd nämnd. Beslutet om inrättande innebär, förutom att ämnet normalt tilldelas resurser, att professor tilllika ämnesföreträdare ska anställas. Ett forskningsämne innefattar också ett motsvarande forskarutbildningsämne. Inom det tekniska vetenskapsområdet finns 54 forskningsämnen. Därutöver finns tretton forskarutbildningsämnen.vid årets utgång var 46 forskningsämnen företrädda av professor, tillika ämnesföreträdare. Rektor har efter förslag från Tekniska fakultetsnämnden under 2005 inrättat forskningsämnena trä- och bionanokompositer samt materialmekanik, det senare har ersatt teknisk materialvetenskap som därmed upphört. Beslut har fattats om att oorganisk kemi byter namn till gränsytors kemi, i och med att ny professor tillika ämnesföreträdare ska rekryteras. Det finns femton forskningsämnen inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet.tio är ämnesföreträdda. Därutöver finns fem forskarutbildningsämnen. Av dessa är två inrättade under 2005: elektronisk handel samt filosofi. Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs inom Musikhögskolan och Teaterhögskolan. I forskningsområdet musik ingår forskningsämnet musikpedagogik samt forskarutbildningsämnet musikalisk gestaltning med inriktningarna dirigering, komposition, kör och solistisk orgel.vetenskaplig verksamhet kombineras med konstnärligt utvecklingsarbete inom de fyra konstnärliga inriktningarna. Under året har en professor anställts inom Musikalisk gestaltning. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete Forskningen blir allt mer ett stort internationellt pussel där avgörande framsteg görs på flera håll i världen och bidrar till den samlade kunskapen inom olika områden. Lika viktigt som nischad specialistkompetens är samarbete med specialister som har helt andra perspektiv och kompetenser. Luleå tekniska universitet har utvecklat mångdisciplinärt samarbete till en framgångsrik metod. Inom flera områden har universitetet så speciell kompetens att forskarna är högintressanta samarbetspartner på den internationella forskningsarenan. Universitetets geografiska läge är exotiskt och fungerar som extra dragplåster. Genom att kraftsamla inom ett antal forskningsområden skapas en uppåtgående spiral där Luleå tekniska universitet blir allt intressantare i de internationella projekten liksom för företag, forskare och studenter i Sverige. För att utveckla forskningen i världsklass samlar universitetet resurserna inom Fokusområden och Starka forskningsmiljöer, där universitetet genom att dra samman idag framgångsrika forskargrupper, avser att på sikt bli världsledande. Etableringen av de sju Fokusområdena inom teknikområdet sker med starkt vetenskapligt fokus och med en långsiktig vision. Fokusområdena är energi och miljö; kundanpassat byggande; gruvteknik och metallurgi; materialteknik; process-it, produktionsutveckling samt organisation och produktutveckling. Fokusområdena ska profileras för att uppnå världsklass, utveckla den vetenskapliga kvaliteten samt stärka universitetets mång- och tvärvetenskapliga verksamhet. Arbetet finansieras med strategiska medel och har under 2005 främst bestått i att utse forskargrupper som ska driva utvecklingen. Forskargrupperna börjar med att definiera och avgränsa fokusområdet, inventera personella och materiella resurser samt göra utvecklingsplan, kommunikationsplan och finansieringsplan. Universitetet har under 2005 beslutat om fortsatt eko- ÅRSREDOVISNING

28 nomiskt stöd till uppbyggnad av fem starka forskningsmiljöer inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området: upplevelse, turism och fritid; entreprenörskap och management; IT/IKT; hälsa, vård och välfärd samt hållbar utveckling. Åtgärder som främjar mång- och tvärvetenskap Mång- och tvärvetenskap vid Luleå tekniska universitet främjas målmedvetet med forskarskolor inom arenor och med den strategiska satsningen på Fokusområden inom det tekniska vetenskapsområdet respektive Starka forskningsmiljöer inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Luleå tekniska universitet ser tvärvetenskap som forskningsaktiviteter där kunskaper från olika vetenskapsområden kombineras inom ett forskningsfält. Mångvetenskap är forskningsaktiviteter där forskare inom olika vetenskapsområden arbetar parallellt med en gemensam forskningsfråga. Arenornas forskarskolor har utvecklats för att skapa tillväxt i forskningsverksamheten och utbilda morgondagens vetenskapliga ledare.totalt sju forskarskolor har inrättats mellan åren 2002 och 2004 varav sex (Media, musik & teknik; Innovativ teknik & företagande; Jordens resurser; Livsstil, hälsa & teknik; Risk & säkerhet samt Management & teknik i nätverk) var aktiva under Forskarskolorna är treåriga och får delfinansiering av doktorandbidrag, föreståndare, gemensamma kurser samt seminarier och konferenser. För att säkra det tvärvetenskapliga inslaget ska doktorander från minst tre institutioner samt från båda vetenskapsområdena vara representerade. Forskningsprojekt inom forskarskolorna ska, så långt det är möjligt, ha tvärvetenskaplig prägel. Lärarutbildningens forskningsanknytning Inom Institutionen för utbildningsvetenskap finns två forskningsämnen, lärande och pedagogik och vid Institutionen för matematik finns forskningsämnet matematik och lärande. Det sker ett fortlöpande samarbete med andra lärosäten, bland annat forskningsseminarier med Växjö universitet. I musikpedagogisk- och pedagogisk forskning har samtliga doktorandarbeten mer eller mindre koppling till läraryrke och lärarutbildning. Under hösten 2005 har en ämnesdidaktisk seminarieserie i svenska för undervisande personal genomförts. Forskarutbildningskurser i lärande och pedagogik har getts. Institutionen för utbildningsvetenskap är involverad i tre Starka forskningsmiljöer inom humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Det bidrar till att stärka forskning och forskarutbildning i lärarutbildningen. Kompetensutveckling av adjunkter mot filosofie licentiat examen fortsätter. Vetenskaplig publicering TABELL 29 Vetenskapliga publikationer ARTIKLAR I INTERNATIONELLA TIDSSKRIFTER Tekniskt vetenskapsområde Hum-sam vetenskapsområde PUBLIKATIONER VID VETENSKAPLIGA KONFERENSER Tekniskt vetenskapsområde Hum-sam vetenskapsområde Luleå tekniska universitets forskning är internationellt konkurrenskraftig, framförallt inom det tekniskt tillämpade området. Det leder ofta till resultat av stor nytta för industri och övrigt näringsliv, och forskningsrönen publiceras i refereegranskade publikationer. För tekniskt vetenskapsområde redovisades 225 internationella artiklar för 2005, vilket är ungefär samma resultat som För det humanistisk-samhällsvetenskapliga området redovisas 71 publikationer, vilket är en kraftig ökning jämfört med Antalet publikationer presenterade vid vetenskapliga konferenser har också ökat markant jämfört med tidigare år. För det tekniska vetenskapsområdet redovisas 290 publikationer och för det humanistisk-samhällsvetenskapliga området 82 publikationer.totala antalet publikationer var 515 för det tekniska vetenskapsområdet och 153 för det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Resurser och finansiering Universitetets totala intäkter till forskning, forskarutbildning och uppdragsverksamhet uppgick till 567 mnkr. Det är samma omslutning som 2004 och Kostnaderna för forskningsverksamheten blev 562 mnkr under 2005, vilket är samma nivå som föregående år.verksamhetsgrenen har med detta uppvisat ekonomisk balans och skapat ett mindre överskott på 5 mnkr per år. I budgeten för 2005 förväntades forskningsverksamheten visa nollresultat. Anslagen, som uppgick till 244 mnkr, ökade med 7 mnkr under våren, när regeringen anslog medel till testverksamhet. Externa medel, som uppgick till 323 mnkr, blev 7 mnkr mindre än Uttryckt i andelar utgjorde anslagen 43 % och externa medel 57 %. Det är samma nivå för anslag respektive externa medel som genomsnittsnivån under 2000-talet. Universitetet har under 2005 beslutat att avsevärt öka externfinansieringsnivån. I en jämförelse med 2004 har dock andelen externa medel minskat med en procentenhet. Intäkterna till forskning och forskarutbildning, exklusive uppdragsverksamhet, fördelar sig med 404 mnkr på det tekniska vetenskapsområdet och 78 mnkr på det humanis- 26 ÅRSREDOVISNING 2005

29 TABELL 30 Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom forskning/forskarutbildning exklusive uppdragsforskning, tkr Inäkter Anslag Avgifter Bidrag Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterbolag Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Kapitalförändring TABELL 31 Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom forskning/forskarutbildning inklusive uppdragsforskning, tkr Intäkter av anslag Intäkter av externa medel Vetenskapsrådet Vinnova, Fas, Formas Länsstyrelser Statliga myndigheter övr Kommuner, landsting Svenska företag* Svenska stiftelser Forskningsstiftelser EU-medel strukturfonder EU-medel rampr., org Utländska företag Övriga privata* Räntor Summa externa medel Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Andelar i dotterföretag Kapitalförändring * Posten Övriga privara intäkter definieras från 2005 som medel från enskilda personer. Beloppen för 2003 och 2004 har justerats mot Svenska företag på grund av definitionsförändringen. TABELL 32 Tekniska vetenskapsområdet inom forskning/forskarutbildning, tkr Intäkter Anslag Externa intäkter Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall TABELL 33 Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet inom forskning/ forskarutbildning, tkr Intäkter Anslag Externa intäkter Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall tisk-samhällsvetenskapliga området. Av intäkterna utgör fördelade anslag till det tekniska området 205 mnkr och 39 mnkr till det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Universitetet har nyttjat möjligheten att omfördela forskningsanslaget med maximala 3 %, som innebär att 5 mnkr har förts från det tekniska till det humanistisksamhällsvetenskapliga området. De externa medlen uppgick till 197 mnkr för det tekniska respektive 38 mnkr för det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Det tekniska området finansieras som tidigare år i högre grad av externa medel än det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Universitetets positiva resultat inom forskning och forskarutbildning, 5 mnkr, kommer från det tekniska området, som ger ett överskott med 18 mnkr. Det humanistisk-samhällsvetenskapliga området uppvisar i likhet med tidigare år underskott, -12 mnkr under Bedömningen av resultatet för respektive vetenskapsområde har gjorts med ÅRSREDOVISNING

30 utgångspunkt från de interna resultaten för varje forskningsämne/-enhet. Studiefinansiering i forskarutbildning TABELL 34 Finansieringsform, tkr Humanistisk- Tekniskt Summa samhällsvetenskapligt Anställd som doktorand Utbildningsbidrag Annan anställning vid LTU Stipendier Summa varav anslagsmedel varav externa medel Raden Anställd som doktorand avser totala personalkostnader(inkl sociala avgifter) för de doktorander som har anställning som doktorand. Raden Annan anställning avser doktorander som bedriver forskarutbildning men ej har anställnings som doktorand, t ex adjunkt, forskningsingenjör. Anslagsmedel avser doktorandbidrag och kompetensutvecklingsmedel. Resterande finansiering består av externa medel. Verksamhetssystemen Ladok och Agresso har använts, tillsammans med uppgifter via verksamhetsansvariga, för att ta fram underlag till beräkningen. Tillförlitligheten bedöms som god. Av anslagen till det tekniska vetenskapsområdet har 62,1 mnkr fördelats i form av doktorandbidrag och inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga 11,8 mnkr. Universitetet har ingen doktorand finansierad med utbildningsbidrag. Av samtliga doktorander har cirka hälften anställning som doktorand, vilket också gäller för respektive vetenskapsområde. Antalet doktorander med anställning har under de tre senaste åren varierat kring 350 och under 2005 var de 340. Den externa forskningsfinansieringen har internreviderats under året vilket ledde till ett åtgärdsprogram som börjat genomföras för att externfinansieringsprocessen ska säkras och bli än mer professionell. Forskningsmedel från externa finansiärer uppgår till 323 mnkr (330 mnkr, 2004), som motsvarar 57 % (58 %, 2004) av den totala forskningsfinansieringen för Redovisning av regeringens uppdrag Examen Universitetet ska under perioden nå 250 examenspoäng inom det tekniska området och 35 examenspoäng inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Det innebär i genomsnitt 62,5 respektive 8,75 poäng per år. Under 2005 lyckades båda vetenskapsområdena överskrida detta. 67,5 poäng blev resultatet inom det tekniska området och 13,5 poäng inom det humanistisksamhällsvetenskapliga området. En viss nedgång skedde inom det tekniska området jämfört med Universitetet bedömer att målet kommer att nås under fyraårsperioden. Satsningarna för att öka effektivitet och förbättra kvaliteten inom forskarutbildningen bedöms kunna uppväga den tillfälliga nedgång i antalet antagna år 2000, som eventuellt skulle kunna påverka examinationsnivån negativt. Antalet licentiatexamina ökade inom båda vetenskapsområdena under 2005, och uppgick till totalt 96. Ökningen inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området var kraftig. Möjligheten att antas till licentiatexamen som infördes under 2002 kan ha bidragit till detta. Under de tre senaste åren har antalet licentiatexamina ökat från 5 till 17. Inom det tekniska området är ofta licentia- Extern finansiering Luleå tekniska universitet har som mål att öka den externa forskningsfinansieringen så att den vid utgången av 2008 uppgår till 500 mnkr. Institutionerna arbetar aktivt med uppgiften och flera institutioner avsätter också resurser för att söka externa medel. Vid den centrala förvaltningen har enheten för omvärldskontakter i uppgift att informera och stödja forskare/forskargrupper i att nå externa forskningsmedel. De svarar på finansieringsfrågor, föreslår finansiärer, hjälper till med ansökningar till EU:s ramprogram, avtal, projektbudgetar och så vidare. Enheten har en hemsida med information om forskningsråd, fonder och stiftelser och EU-program samt nya utlysningar. Under året har ett flertal utbildningsinsatser och workshops genomförts. Enheten för omvärldskontakter följer upp forskningsfinansieringen och ger förslag till fakultetsnämnder och rektor för att öka externfinansieringen. Ett mål är att kraftfullt öka deltagandet i EU:s ramprogram. Det sker genom ökad information och kvalificerad hjälp till de sökande. TABELL 35 Examensmål för forskarutbildningen Mål Utfall Mål Utfall Tekniskt vetenskapsområde , ,5 Hum-sam vetenskapsområde ,5 TABELL 36 Antal examina inom forskarutbildningen 2005 Totalt Totalt Totalt Dokt. kvinnor Dokt. män Lic. kvinnor Lic. män 28 ÅRSREDOVISNING 2005

31 TABELL 37 Examina per vetenskapsområde inom forskarutbildningen Antal doktorsexamina Antal doktorsexeamina Antal examina som inte föregåtts av som föregåtts av Antal i forskarutbildningen, licentiatexamen 1 licentiatexamen 1 licentiatexamina 1 omräknade enligt fotnot 2 Vetenskapsområde Humanistisk-samhällsvetenskapligt 4 (14) 2 (7) 17 (62) 13,5 (48,5) Tekniskt 12 (30) 32 (170) 79 (320) 67,5 (275) 1 Antal examina utan omräkning. 2 Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen och licentiatexamen räknas som en halv examen. Inom ( ) anges det beräknade antalet för perioden texamen ett delmål till doktorsexamen, därför är antalet licentiatexamina vanligtvis relativt högt och en viss ökning skedde under 2005 till totalt 79. Inom det tekniska området minskade antalet doktorsexamina med 27 % till 44 examina.av totala antalet examina var 34 % doktorsexamina vilket är en minskning från 2004 då andelen var 44 %. Det humanistisk-samhällsvetenskapliga området minskade andelen doktorsexamina från 33 % till 26 %. Totala andelen kvinnor bland de som disputerade vid universitetet ökade från 2004 till 2005 med fem procentenheter och är nu 34 %. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området ökade andelen från 60 % till 83 % jämfört med Inom det tekniska området var motsvarande andel 27 %, vilket är oförändrat i jämförelse med Forskarskola rymdteknik Luleå tekniska universitet leder den nationella forskarskolan i rymdteknik, med Umeå universitet som partneruniversitet. Forskarskolan bedrivs vid Kiruna rymd- och miljöcampus och baseras på den samlade kompetensen inom Institutet för rymdfysik (IRF) och de båda universiteten. Syftet är att utbilda forskare och lärare för den svenska rymdbranschens behov och att stärka forskningsöverbyggnaden för grundutbildningen. För närvarande finns 29 doktorander, varav nio är antagna inom det tekniska vetenskapsområdet vid Luleå tekniska universitet. Övriga doktorander är antagna vid Chalmers samt vid universiteten i Lund, Stockholm och Umeå. Av dessa 29 doktorander är sex kvinnor. Uppdraget är att vid utgången av 2007 ha examinerat minst sjutton TABELL 38 Nyanställda professorer 2003 varav 2004 varav 2005 varav totalt kvinnor totalt kvinnor totalt kvinnor Rekryterade professorer Befordrade professorer doktorander.tre doktorander har disputerat under Prognosen är att 20 av doktoranderna disputerar fram till och med Samarbetet mellan Luleå tekniska universitet och partneruniversitetet består av gemensamma aktiviteter inom forskarskolan samt utveckling av kurser. Under året har workshops anordnats där doktorander presenterar sina projekt. Nyanställda professorer andel kvinnor Universitetets mål för är att minst 15 % av de professorer som anställs ska vara kvinnor. Under 2005 har 17 nya professorer anställts varav två är kvinnor, vilket motsvarar 12 %. Universitetet bedömer att rekryteringsmålet för andelen kvinnor bland professorer kommer att nås. Forskarutbildning Handledarutbildning och introduktionsutbildning av doktorander har utvecklats under året. Strategiska medel har avsatts för kompetensutveckling av adjunkter och forskningsingenjörer för att öka antalet handledare inom forskarutbildningen. Nämndernas forskarutbildningsgrupp har etablerat utbyte med institutionernas utbildningsledare för att förbättra forskarutbildningen. Prefekterna har av nämnderna fått ansvaret för att alla doktorander har en individuell studieplan. En treårig forskarskola för kvinnor startade under januari Av de elva doktoranderna tillhör två det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Förhoppningen är att fler kvinnor ska fortsätta karriären efter doktorsexamen så att antalet kvinnliga handledare och professorer vid universitetet ökar.via forskarskolan etableras även ett nätverk som bidrar till gränsöverskridande kunskapsbyggande. Internationella forskarskolor som benämns PhDPolis har etablerats under året. Modellen innebär att två universitet samarbetar inom samma forskningsprojekt och respektive universitet deltar med doktorand, handledare och forskargrupp. Doktoranderna ska vistas vid partneruniversitetet längre tider, delta i gruppens forskning och handledas av handledaren vid partneruniversitetet. Ett antal forskarutbildningskurser är gemensamma för doktorander- ÅRSREDOVISNING

32 TABELL 39 Nyckeltal FORSKNING/FORSKARUTBILDNING, HUMANISTISKT-SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT VETENSKAPSOMRÅDE Totalt varav Totalt varav Totalt varav 2003 kvinnor 2004 kvinnor 2005 kvinnor Nyantagna doktorander 27 59% 19 42% 26 69% varav mot licexamen 23 52% 17 47% 18 83% Totalt antal doktorander % % % varav anställd som doktorand 57 68% 63 63% *64 73% Doktorsexamina 7 43% 5 60% 6 83% varav tidigare lic Licentiatexamina 5 100% 10 50% 17 47% Nettostudietid för en doktorsexamen 9,1 terminer 7,0 terminer 7,9 terminer Nettostudietid för en licentiatexamen 4,8 terminer 4,6 terminer 3,3 terminer Inrättade forskningsämnen Indragna forskningsämnen * Uppgiften hämtad från PA-systemet Palasso, övriga år från Ladok. TABELL 40 Nyckeltal FORSKNING/FORSKARUTBILDNING, TEKNISKT VETENSKAPSOMRÅDE Totalt varav Totalt varav Totalt varav 2003 kvinnor 2004 kvinnor 2005 kvinnor Nyantagna doktorander % 80 25% 79 43% varav mot licexamen 40 48% 54 30% 49 39% Totalt antal doktorander % % % varav anställld som doktorand % % *276 37% Doktorsexamina 32 19% 60 27% 44 27% varav tidigare lic Licentiatexamina 62 27% 74 24% 79 25% Nettostudietid för en doktorsexamen 8,5 terminer 8,4 terminer 7,3 terminer Nettostudietid för en licentiatexamen 5,3 terminer 4,9 terminer 5 terminer Inrättade forskningsämnen Indragna forskningsämnen * Uppgiften hämtad från PA-systemet Palasso, övriga år från Ladok. TABELL 41 Nyckeltal FORSKNING/FORSKARUTBILDNING, TOTALT Totalt varav Totalt varav Totalt varav 2003 kvinnor 2004 kvinnor 2005 kvinnor Nyantagna doktorander % 99 28% % varav mot licexamen 63 49% 71 34% 67 51% Totalt antal doktorander % % % varav anställd som doktorand % % *340 44% Doktorsexamina 39 23% 65 29% 50 34% varav tidigare lic Licentiatexamina 67 33% 84 27% 96 29% Nettostudietid för en doktorsexamen 8,6 terminer 8,3 terminer 7,4 terminer Nettostudietid för en licentiatexamen 5,3 terminer 4,9 terminer 4,7 terminer Inrättade forskningsämnen Indragna forskningsämnen * Uppgiften hämtad från PA-systemet Palasso, övriga år från Ladok. 30 ÅRSREDOVISNING 2005

33 na i projektet. Luleå tekniska universitet bedriver PhDPolis med Uleåborgs universitet, Finland, två universitet i Nancy, Frankrike samt med Monash University, Australien. Effektivitet i forskarutbildning Under 2004 var nettostudietiden för en licentiatexamen inom det tekniska området 4,9 terminer och inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området 4,6 terminer. Motsvarande tid för en doktorsexamen var 8,4 terminer inom det tekniska området och 7 terminer inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Nettostudietiden inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området är en termin kortare än de stipulerade fyra åren för en doktorsexamen. Vid en jämförelse mellan 2002 och 2004 har genomströmningstakten inom båda vetenskapsområdena förbättrats betydligt både för licentiat- och doktorsexamen. Under 2005 förkortades nettostudietiden ytterligare. Förklaringen kan vara att doktorander antas till senare del av forskarutbildning vilket innebär att poäng tillgodoräknas och utbildningstiden förkortas. Universitet har under de senaste fem åren medvetet försökt öka genomströmningstakten. I mål för forskarutbildning prioriteras utveckling av handledarkompetens och andra åtgärder som skapar förutsättningar för effektiv utbildning med hög kvalitet. Projektet Research trainee som förbereder grundutbildningsstudenter för fortsatta forskarstudier och en central introduktionsutbildning för nyantagna doktorander är exempel på åtgärder. Efter antagning är handledarnas och doktorandens gemensamma planering viktig och det ska finnas en individuell studieplan som kontinuerligt följs upp. Generella forskarutbildningskurser erbjuds inom områden som främjar möjligheten att nå en examen.via intern resursfördelningsmodell stimuleras institutionerna att förkorta nettostudietiden och via strategiska uppdrag med och utan resurser får institutionerna uppdrag som ska effektivisera forskarutbildningen. Under slutet av 2005 har nämndernas gemensamma forskarutbildningsgrupp tillsammans med institutionernas utbildningsledare börjat utforma riktlinjer för avgränsning mellan institutionstjänstgöring och forskarstudier. Målet är ytterligare effektivisering av utbildningen. Antagna till forskarutbildning Totala antalet doktorander och andelen kvinnliga doktorander ökar vid universitetet. Under året har 105 antagits varav hälften är kvinnor. Antagning med målet doktorsexamen ökar åter. Antagningen inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område ökade efter nedgången 2004 och är nu på samma nivå som under 2003.Antalet nyantagna var 26 och de utgör en femtedel av det totala antalet doktorander inom vetenskapsområdet. Knappt hälften av doktoranderna antogs till det nyinrättade forskarutbildningsämnet Elektronisk handel. Andelen kvinnor av de som antogs 2005 var 69 % och det är den högsta andelen sedan Det är bland doktorander antagna med målsättningen licentiatexamen som andelen kvinnor ökar kraftigt, från 47 % till 83 %. Forskarutbildningsämnen med stor andel kvinnor inom grundutbildningen, lärar- och vårdutbildningarna, rekryterade drygt en tredjedel av de nyantagna kvinnorna. Inom det tekniska vetenskapsområdet var nyantagningen på samma nivå som under 2004.Andelen nyantagna av det totala antalet doktorander minskade något till 14 %. Totala antalet doktorander ökade med 10 %. Rekryteringen av underrepresenterat kön inom det tekniska området var framgångsrik. Under tidigare år har andelen nyantagna kvinnor varierat mellan 25 och 35 % men ökade under 2005 till 43 %. Bland dem som antogs med målet licentiatexamen ökade andelen kvinnor från 30 % till 39 %. Forskarskola för kvinnor startade under 2005 och kan ha bidragit till ökningen. Andelen som antogs med målet licentiatexamen minskade inom båda vetenskapsområdena. Största minskningen, 20 procentenheter, fanns inom det humanistisksamhällsvetenskapliga området. 69 % av dem som antogs 2005 har antagits till licentiatexamen. Det är något mer än inom det tekniska området där en minskning skedde från föregående år med 6 procentenheter till 62 %. Åtgärder för jämn könsfördelning i forskarutbildning Könssegregerad antagning till grundutbildningen inom tekniskt område, vård och lärarutbildning försvårar utjämningen av obalansen mellan könen inom forskarutbildningen. De flesta institutioner ser inte skäl till speciella åtgärder. Övriga institutioner har valt att aktivt kontakta presumtiva doktorander av underrepresenterat kön för att väcka intresse. Universitetet har under året startat en forskarskola för kvinnliga doktorander. Möjligheten att ingå i ett nätverk stimulerar fler kvinnor att påbörja forskarstudier, och möjligheten till finansiering stimulerar prefekter att anta fler kvinnor som doktorander.vid urvalet av deltagare har institutioner med lågt antal kvinnor inom forskarutbildningen premierats. Jämställdhet och genusperspektiv Universitet har två forskningsämnen med genusinriktning inom det tekniska vetenskapsområdet. Under året har professorer tillika ämnesföreträdare anställts inom båda ämnena.verksamheten intensifieras därmed inom genusområdet under kommande år. En tredjedel av universitetets institutioner anger att de under 2005 driver forskningsprojekt med genusperspektiv.vissa institutioner strävar mer aktivt ÅRSREDOVISNING

34 än andra efter jämn könsfördelning i betygsnämnder och vid av urval av föreläsare och ledare för seminarier. Institutionen för utbildningsvetenskap och Institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik har båda under året anordnat seminarieserier med genusperspektiv. Uppdragsverksamhet inom forskning TABELL 42 Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom uppdragsforskning, tkr Intäkter Avgifter och bidrag Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring Under året har ett stort antal projekt bedrivits som uppdragsforskning, framförallt inom det tekniska vetenskapsområdet. Intäkterna för uppdragsforskning var 85 mnkr, vilket är en minskning med 5 mnkr jämfört med Huvudfinansiärer är svenska företag, myndigheter, kommuner, länsstyrelser, forskningsstiftelser samt EU:s strukturfonder. PROJEKTEXEMPEL: FLYGTEKNISK UTVECKLING - Syftet är att utarbeta en metodik för att beskriva och konstruera produkter eller funktionslösningar där hårdvara, mjukvara och service ingår som komponenter i produkten. Huvudfinansiär är Volvo Aero Corporation. TÅGFEL OCH TÅGSTÖRNINGAR Forskning kring feldetektering och funktionsövervakning av asynkronmotorer på tåg med informationsöverföring. Forskning kring elektromagnetiska transienters uppkomst och spridning i Banverkets el-, tele- och signalanläggningar. Projekten finansieras till största delen av Banverket. TRÄ Nya högpresterande produkter av trä och träfiber utvecklas för ökad användning av skogsråvara inom ny processteknik/kemi. Resultaten ska användas för nyföretagande inom skogsindustriella småföretag. Projektet finansieras av EU:s strukturfond Mål 1, Kempestiftelsen, SICOMP, Bo Rydin Stiftelse samt Nils & Dorthi Troedssons forskningsfond. ULTRAHÅLLFAST STÅL - Forskning och utveckling för optimalt nyttjande av ultrahållfast stål i fordonsstrukturer. GestampHardtech samt Ford är de två största finansiärerna. GULDMALMER - Forskning om den så kallade Guldlinjen inom Skelleftefältet och om guldmineralisering i Norrbotten, för effektivare malmletning och mer kunskap om guldmalm. Huvudfinansiär är Georange. UTHÅLLIG KOMMUN Utvärdering och forskning med inriktning på Energimyndighetens nationella projekt uthållig kommun. Energimyndigheten är finansiär. ADAPTIVE MANAGEMENT OF FISH AND WILDLIFE - Forskning kring nya modeller för den svenska förvaltningen av fiske och vilt. Huvudfinansiär är Naturvårdsverket. KVINNORS VILLKOR I KOMMUNALPOLITIKEN - Uppgiften är att göra en dynamisk maktanalys. Länsstyrelsen i Norrbottens län finansierar. Holding AB Universitetet övertog 1998 ägaransvaret för Holding AB vid Luleå tekniska universitet från Näringsdepartementet, som överförde ett kapital i bolaget på 4 mnkr.affärsidén är att med det kapitalet som bas bistå med ägarkapital och med kompetens för företagsutveckling och kommersiell exploatering av forskningsprojekt från universitetet. Under 2001 blev Holding AB delägare i nybildade riskkapitalbolaget Lunova AB tillsammans med Teknikbrostiftelsen och Norrsådd AB, som i sin tur skapats av Industrifonden, Sjätte AP-fonden och Norrlandsfonden. Holding AB investerade 5 mnkr, som delvis lånefinansierades, i Lunova AB vars kapitalbas är 30 mnkr. Lunova AB ska erbjuda ägarkapital och managementstöd till avknoppningsföretag från universitetet. Holding AB:s fastställda resultat för 2003 blev -1,2 mnkr som en följd av att aktierna i ett intresseföretag skrivits ner och redovisades i Luleå tekniska universitetets bokslut för år Holding AB:s fastställda resultat för år 2004 blev -43 tkr och redovisas i universitetets bokslut för år ÅRSREDOVISNING 2005

35 Gemensamt för utbildning och forskning Utvärdering och intern revision Utvärderingar Luleå tekniska universitet genomförde 2004, inom Högskoleverkets nationella utvärderingsprojekt, självvärdering av lärarutbildning, grund- och forskarutbildning i engelska, musikpedagogik samt pedagogik. Under 2005 har universitetet tagit del av Högskoleverkets rekommendationer. Utvärderingen av lärarutbildningen visade att den innehållsmässiga och strukturella kopplingen mellan det allmänna utbildningsområdet och programmets olika inriktningar behöver åtgärdas. Det ansågs viktigt att satsa på att integrera ämnesdidaktiken i inriktningarna samt att vidareutveckla en programövergripande organisation för verksamhetsförlagd utbildning. Den särskilda nämnden för lärarutbildning har vidtagit åtgärder med anledning av rekommendationerna. Berörd ämnesinstitution har fått ett uppdrag att i det allmänna utbildningsområdet ansvara för både obligatoriska och valbara kurser som anknyter till respektive inriktning. Strategiska medel har fördelats till ämnesinstitutionerna för att vidareutveckla ämnesdidaktiken i kurserna. När det gäller engelska ansågs det viktigt att fördjupa de litteraturteoretiska momenten på grundutbildningen. Det rekommenderas att fler gästföreläsare engageras och för att förbättra genomströmningen föreslogs diagnostiska prov som komplement till den propedeutiska kursen på A-nivå. Språklaboratoriet bör utnyttjas i större utsträckning. Inom forskarutbildningen rekommenderas att examinationsformen varieras så att kunskaperna redovisas även skriftligen. Inom musikpedagogik rekommenderas ytterligare åtgärder för rekrytering av studenter till kurserna på C- och D-nivå samt en ökning av det nationella samarbetet inom musikpedagogik. Grundutbildningen inom pedagogik bör få en starkare forskningsanknytning och forskarutbildningskurser bör inrättas som speglar de egna profileringarna. Professorer och ämnesföreträdare saknas inom pedagogik respektive lärande. Bedömargruppen anser att tillsättningen bör påskyndas för att stärka ämnesidentitet och ledningsfunktion. Högskoleverket har under 2005 genomfört uppföljning tre år efter den nationella utvärderingen av företagsekonomi, nationalekonomi, datalogi och matematik. En del av Högskoleverkets rekommendationer har inte åtgärdats. Institutionerna har gjort andra bedömningar och prioriteringar kopplat till resurstilldelning och egna utvärderingar och strategier. Under året har nämnderna utvärderat arenornas forskarskolor. Utvärderingen visade att forskarskolorna ger vidgade perspektiv och ökat nätverk för doktorander och handledare. Samverkan har ökat mellan ämnes- och vetenskapsområden. Däremot kan det inte påvisas att forskarskolorna har bidragit till någon generell tillväxt vid universitetet. Doktoranderna upplever ibland en lojalitetskonflikt mellan sitt eget ämne och forskarskolans utbud av kurser och seminarier. Nämnderna har utifrån resultatet beslutat att en ny omgång av en arenas forskarskola ska starta under Däremot kommer inte institutionerna att få någon ekonomisk ersättning för att de ansluter doktorander till forskarskolan. Arenors grundutbildning har under året utvärderats via enkät till studenter inom arenorna. Nämnderna har utifrån resultatet beslutat att förstärka arenornas profil samt tydliggöra innehåll och struktur. Antalet möjliga examina inom respektive arena ska minskas. Intern revision Internrevisionen har genomfört tre granskningar under Uppföljningen av verksamhetsuppdraget har utvärderats för att se om processen är ändamålsenlig och den interna kontrollen tillfredsställande, och för att vidta åtgärder med anledning av uppföljningen. Externfinansieringsprocessen granskades för att utvärdera om den är ändamålsenlig och effektiv. Båda granskningarna avrapporterades till universitetsstyrelsens i oktober 2005.Vid mötet redogjorde rektor för vidtagna och planerade åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och förslag. Styrelsen beslutade att uppdra till rektor att fortsätta arbetet med att förbättra och utveckla externfinansieringsoch verksamhetsplaneringsprocessen. Internrevisionen har även granskat studentrekryteringsprocessen för att göra en övergripande utvärdering och se om resurser för marknadsföring och studentrekrytering används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. ÅRSREDOVISNING

36 Granskningen är ännu inte avrapporteras till universitetsstyrelsen. I revisionsplanen ingick även ett fjärde revisionsprojekt om genomförandet av ny IT-strategi. Den granskningen har universitetsstyrelsen beslutat att flytta fram till maj Den nya IT-strategin ska få gälla ett halvår innan granskningen genomförs. Studentinflytande Rektor har låtit genomföra en utvärdering av organisationen för institutioner och arenor/program. Syftet var att se om organisationen var genomförd i enlighet med fattade beslut. Bland annat fokuserades studentinflytandet. Utvärderaren, Birgitta Stymne, tidigare rektor vid Högskolan i Gävle, konstaterar att strukturen för studentinflytande är bra men att institutionernas samrådsgrupper, program- och arenaråd inte till alla delar fungerar i enlighet med intentionerna i organisationsbeslutet. Det krävs förbättringar från både studenternas och universitetets sida. Studenternas rätt att närvara vid institutionernas ledningsgruppsmöten, efter beslut av Högskoleverket med anledning av en anmälan från Studentkåren vid Musikhögskolan, används endast av studenterna vid Musikhögskolan konstaterar utvärderaren. Luleå Studentkår och Teknologkåren rekommenderar sina studenter att i stället arbeta för att samrådsgrupperna ska fungera. Implementeringen av den universitetsgemensamma kursvärderingsmodellen med systemstöd har fortgått under året. Rektor har ytterligare tydliggjort prefektens ansvar för kursvärderingsprocessen och fastställt regler för publicering av resultat från kursvärderingar. Rektor har beslutat att en uppföljningsmodul ska utvecklas där information från utbildningsdatabasen och kursvärderingssystemet sammanställs. Det kommer att ge överblick om vilka kurser som har getts och vilka som har utvärderats. Likabehandling Likabehandling betyder att alla ska behandlas lika oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionshinder. Definitionen av begreppet mångfald är oftast att en arbetsplats/samhälle vinner på att det finns en blandning av olika olikheter. De olikheter som oftast syftas på är etnicitet, men även social bakgrund och annat. Under 2004 fastställde rektor Handlingsplan för likabehandling av studenter Vid institutioner, bibliotek, studenthälsa och berörda enheter inom förvaltningen ska kontaktpersoner finnas för likabehandlingsfrågor.vid universitetsförvaltningen finns en handläggare för likabehandling av studenter. Likabehandlingsarbetet ska ske i nära samverkan med studenterna. För 2005 har lokala likabehandlingsplaner utarbetats vid många institutioner. Lokala handlingsplanerna ska utarbetas årligen. Kontaktpersonerna (inklusive studentrepresentanter och handläggare) bildar kontaktpersongruppen, som träffas två gånger per termin. Under 2005 har gruppen utvecklat sin kompetens inom de olika diskrimineringsområdena genom att till varje mötestillfälle bjuda in personer med specialistkunskaper. Årets två föreläsningar var Kvinnor på akademins ledande positioner ur ett genusperspektiv och Studenternas kultur, religion och mångfald. Förutom kontaktpersongruppen finns en mindre grupp som arbetar med funktionshinder. Även denna grupp träffas två gånger per termin. Antalet funktionshindrade studenter har 2005 ökat från 135 till 200 studenter. Psykiska problem är ett funktionshinder som ökar. Under året har personal från universitetsbiblioteket tillsammans med funktionshindersamordnarna arbetat med att få igång en läsoch skrivverkstad för att erbjuda stöd i det akademiska skrivandet. En länk om funktionshinder har lagts in på universitetets hemsida. EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2005: Internationell matfestival - utländska studenter som läser på magisterprogram på engelska, bjöd på mat från sina hemländer - Pakistan, Indien, Libyen, Ghana, Kina etc. Det var ett sätt att visa mångfalden av nationaliteter på universitetet, och ett tillfälle för studenterna att presentera sin kultur och sitt hemland. En föreläsningsserie om olika världsreligioner inleddes, första seminariet handlade om Islam. Varje termin anordnas en dag för dyslektiker. Dyslektiker är den största gruppen med funktionshinder. Under dagen diskuteras kommande förändringar inom universitetet som berör studenter på något sätt. Pedagogisk utveckling Högskolepedagogisk utbildning Under 2005 har de högskolepedagogiska kurserna utvecklats från teachingperspektiv till learningperspektiv och lärarrollen förändras mot flexibelt lärande.tre högskolepedagogiska kurser har givits, det är Högskolepedagogik 2p, Högskolepedagogik 5p och Kursutveckling för kunskapsbyggande som är en vidareutbildningskurs för rutinerade högskolelärare. Cirka 75 personer har deltagit. Högskolepedagogik 2p riktar sig till nya lärare. Den ger möjlighet till reflektion kring kunskap och lärande, utbyte av idéer, utveckling av rollen som föreläsare och gruppledare. Kursen har en praktisk-didaktisk inriktning. Genderrelaterade frågor liksom frågor om olika kunskapsnivå och etnisk bakgrund behandlas. Kursen gavs 2005 endast på vårterminen och ersattes under höstterminen av Högskolepedagogik 5 poäng. Huvuddelen av kursdeltagarna är doktorander eller nyanställda lärare utan erfarenhet av undervisning på universitet. Ett kurspaket med en grundläggande högskolepedagogisk kurs om fem poäng har tagits fram och gavs för första gången hösten Den ger grundläggande behörighet för tillsvidareanställning av adjunkter och lektorer.till 34 ÅRSREDOVISNING 2005

37 TABELL 43 Högskolepedagogiska kurser, antal deltagare Hum-sam Tekniskt vetenskapsområde vetenskapsområde Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Totalt Högskolepedagogik, 2 p Högskolepedagogik, 5 p "Kunskapsbyggarkurs" Handledarutbildning, steg Handledarutbildning, steg Handledarutbildning, steg Totalt denna kurs kommer en fördjupningskurs i högskolepedagogik omfattande ytterligare fem poäng med vissa möjligheter till anpassning efter institutionens och individens behov. För akademiska lärare med omfattande erfarenhet finns en reviderad Kursutveckling för kunskapsbyggande kvar. Kurserna ska också kunna ges som distanskurser, eller i kombinationer av distans och närutbildning. Kursutveckling för kunskapsbyggande gavs 2005 för sjunde gången. Deltagarna har flera års erfarenhet av undervisning och kursansvar. Kursen vänder sig också till lärare med övergripande ansvar för arenor och program. Kursdeltagarnas utvecklingsarbete i kursen knyts till institutionens mål för utveckling av kurser. Handledarutbildning inom forskarutbildning Den gemensamma handledarutbildningen för båda vetenskapsområdena har sedan 1999 genomförts årligen och är ett krav inför docentmeritering. Det första utbildningssteget vänder sig till nyligen disputerade och licentierade doktorander.trenden för deltagande går sedan två år mot jämnare könsfördelning mellan kvinnor och män och mellan tekniskt respektive humanistisk-samhällsvetenskapligt område. Utbildningssteg två utgörs av nuvarande docentkurs. Ingen förändring har skett mot jämnare könsfördelning bland kursdeltagarna. Steg tre vänder sig till seniora professorer/ämnesföreträdare/handledare. Syftet är att långsiktigt utveckla och säkra kvaliteten på forskarutbildning med speciellt fokus på handledning. Denna nivå visar ett starkt traditionellt könsmönster med få kvinnor. Under 2005 har alla tre steg i handledarutbildningen genomförts.totalt har 46 personer genomgått handledarutbildning under året. Pedagogik för högpresterande elever Musikhögskolan har under disponerat 1 mnkr för utvecklingsarbete i pedagogik för högpresterande elever. En del av anslaget har används för kontaktskapande verksamhet. Det har även bedrivits ett forskningsprojekt för ungdomar med särskild fallenhet för musik. I en intervjustudie framkom att dessa elever upplevde undervisningen som tråkig, ibland för att musikläraren inte kände till deras stora musikintresse. Det fanns å andra sidan exempel där läraren lyckades stimulera eleven på en relevant nivå och i något fall använda eleven som extralärare. En långt driven individualisering verkar vara en grundförutsättning för att nå de högpresterande eleverna. Interna utvecklingsprojekt Arbetet med att professionalisera och effektivisera administrationen inom universitet har fortsatt under 2005 och ett antal utvecklingsprojekt har startat och en del har slutförts. Hela utbildningsprocessen från initiering till genomförande och examen har analyserats. Analysen har lett till tre delprojekt för att effektivisera och tydliggöra utbildningsprocessen, skapa enhetliga mallar, rutiner och arbetssätt, höja kvaliteten på information till studenterna, höja kunskapsnivån samt tydliggöra roller. En databas för utbildningsplaner och examensbeskrivningar är på väg att tas i drift. Ett nytt schemasystem har sjösatts. Personalområdets behov av IT-stöd för bemanningsplanering har analyserats och upphandling av ett nytt PA-system har påbörjats. En ny objektplan i ekonomisystemet har utvecklats för att förbättra uppföljningen. För att kunna värdera den ekonomiska och verksamhetsmässiga nyttan av utvecklingsprojekt har en modell för nyttoanalyser införts under året. Nyttoanalyser kommer i fortsättning att krävas som beslutsunderlag inför nya utvecklingsprojekt. En stor utbildningssatsning för all administrativ personal har genomförts under året: Det omvända perspektivet. Syftet har varit att skapa mer professionell och effektiv administration med nöjda medarbetare och kunder. Aktiviteten förväntas också ge förbättrad psykosocial ÅRSREDOVISNING

38 arbetsmiljö. Utvecklingsarbetet fortsätter nästa år. Den nya administrativa organisationen började gälla hösten En utvärdering har genomförts hösten 2005 för att analysera vilka effekter den nya organisationen och effektiviseringarna har haft både upplevelsemässigt och faktamässigt. Utvärderingen har genomförts av fd generalsekreteraren för SUHF, Lars Ekholm. Utvärderingen visar att det mesta fungerar väl, men att förändringsarbete tar tid och att det återstår en del viktiga saker att göra. Utvärderaren konstaterar att det var rätt att göra den stora förändringen av den administrativa organisationen vid ett tillfälle, att det nu finns en administrativ organisation på två nivåer. Fortsatt utvecklingsarbete måste till när det gäller bl a studievägledning, IT-stöd och kompetensutveckling. Utvärderaren pekar dessutom på en viktig arbetsmiljöfråga att arbeta vidare med: lärares attityder till administratörer. Beslut om vilka åtgärder som universitetet kommer att vidta med anledning av utvärderingen kommer att tas under januari Universitetsstyrelsen har tydliggjort att arbetet med effektiviseringar ska fortsätta så att slutmålet kan nås Totalt ska det leda till årliga effektiviseringsvinster på 20 mnkr, varav 13 mnkr redan effektuerats. Inom servicefunktionerna, lokalvård, post, gods, inredning samt tryckeri pågår också effektiviseringar som ska leda till lägre kostnader. Arbetet har påbörjats under 2005 och beräknas få full effekt Universitetets IT-strategi, NITS, präglas av en helhetssyn där universitetsgemensamma investeringar ska tas tillvara. IT-stödet ska ta fasta på användarnas behov och vara en naturlig del i förverkligandet av DET SKAPANDE UNI- VERSITETET. Den nya strategin ska fr o m 2006 leda till årliga effektiviseringar motsvarande 12 miljoner kronor. Under året har flera stora genomförandeprojekt bedrivits, ANVIT- användarnas IT-miljö, FSA förbättrad säkerhetsarkitektur, Lagringskonsolidering, ASF aktiv systemförvaltning, IT-organisation, DokUS - bastjänster för dokumentproduktion, CMS att strukturera och kommunicera information. De flesta projekten har påverkat all personal vid universitetet. Förbättrad säkerhetsarkitektur har inneburit att alla persondatorer har ominstallerats. DokUS har lett till att universitetet köper utskriftsoch kopieringstjänster av en extern leverantör. Ett gemensamt webbverktyg för elektronisk information har införts för att förbättra den externa informationen samt utveckla den interna kommunikationen bland studenter och personal. En ny IT-organisation med två enheter, en beställande och levererande del, har införts i december Samverkan med omvärlden Luleå tekniska universitet samarbetar med Mittuniversitetet, Riksarkivet, Försäkringskassan och Bodens kommun inom området långsiktigt digitalt bevarande (LDB). Fältet är högintressant ur ett globalt perspektiv och har stor marknadspotential. Målet är att etablera praxisinriktad forskning för att finna hållbara lösningar för hur digitalt material ska bevaras och tillgängliggöras på lång sikt samt att bygga upp ett nationellt kompetenscentrum inom området. Finansiering har blivit klar under året och Centrum för långsiktigt digitalt bevarande, med placering i Boden, har etablerats. Ingående parter är universitetet, Riksarkivet och Bodens kommun. Förutom parterna har Länsstyrelsen i Norrbottens län bidragit till centrumets finansiering. Ett annat område av stort samhällsintresse är hållbar samhällsutveckling. Universitetet har ökat sitt engagemang inom detta fält och deltar i flera stora forskningsprojekt med universitet i Sverige och övriga Europa samt aktörer från företag, kommuner och myndigheter som Naturvårdsverket och Statens Energimyndighet. Samarbetet inom Hjalmar Lundbohm Research Centre (HLRC), till vilket LKAB donerat medel, har formaliserats och forskningsprogram och koordinatorer har utsetts.träcentrum Norr som bildades förra året, har gått framåt genom ett intensivt samarbete med regionens skogs- och träförädlingsföretag. Fem forskningsprojekt är beslutade där olika aspekter av lärande mellan universitet, offentlig sektor och industri ska studeras. Ett Centrum för riskanalys och riskhantering är under etablerande med ett flertal parter, bland vilka kan nämnas Bodens kommun,vägverket och Banverket. Finansieringen för Polhemslaboratoriet, ett av VINNOVA:s kompetenscentra, har avslutats under året. Med bas i Polhemslaboratoriets verksamhet har ett nytt nationellt forskningscenter bildats: Fastelaboratoriet. Forskningsinriktningen för Fastelaboratoriet blir funktionella produkter och innovation. I samarbetet ingår parter som Hägglunds Drives, LKAB,Volvo Aero,Volvo Cars och Sandvik Coromant. Projektet Entreprenörskap i lärarutbildningen sker i samverkan med Norrbottens kommuner och stöds av regionala intressenter. Syftet är att medverka till attitydförändring genom att integrera ett entreprenöriellt tänkande i skolan och lärarutbildningen. Nutek stöder projektet liksom projekten Ett entreprenöriellt universitet och Entre- Prenorr. Det förstnämnda ingår i Nuteks pilotprogram Samverkan högskola-smf där universitetet i september var värd för ett Nutek-seminarium med ingående högskolor och universitet.via Ett entreprenöriellt universitet ska ett affärsutvecklingsperspektiv föras in i universitetskulturen för att universitetets forskning och samverkan med företag ska resultera i fler nya produkter och tjänster. EntrePrenorr är ett nystartat samverkansprojekt med Akademi Norr som projektägare. I projektet deltar också Umeå universitet, Mittuniversitetet, Högskoleförbundet Östra Norrbotten och Lapplands kommunalförbund. Målgruppen är yngre befintliga och potentiella företagare i regionen. En professor i entreprenörskap har tillsatts under året med hjälp av medel från Sparbanksstiftelsen Norrbotten och Längmanska företagarfonden. Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, SLU, Mitt- 36 ÅRSREDOVISNING 2005

39 universitetet och kommunerna i de fyra nordligaste länen samverkar för att skapa en gemensam plattform för strategiska frågor inom regionens kompetensförsörjning. Det primära målet är ett ramprogram för utbildning och FoU i nästa strukturfondsprogram samt att bli en starkare aktör på den europeiska arenan. Regionens behov har också varit utgångspunkten för Forskarstation Östra Norrbotten (FÖN) där universitetet sedan 2002 samverkat med SLU och Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner. Under året har de två första licentiaterna examinerats. Universitetet har även i år arrangerat ett antal träffar med alumner. I fyra av dessa har samarbete skett med Plannja basket och träffarna har genomförts i samband med lagets bortamatcher. omfattar utbildning för blivande lärare och kompetensutveckling för befintliga lärare, i samverkan mellan skolor i kommunerna och Företagarna. Myndigheten för skolutveckling har projektanställt ett undervisningsråd i Norrbotten under två års tid med start i augusti Personen hör till kontoret i Sundsvall och är placerad tillsammans med Regionalt utvecklingscentrum vid Luleå tekniska universitet. EU-projekt TABELL 44 Antal pågående EU-projekt Totalt Medverkan i Regionala tillväxtprogrammet, RTP Universitetets engagemang i det Regionala tillväxtprogrammet (RTP) har fortsatt på flera nivåer och i flera grupper. De medel som länsstyrelsen under 2004 avsatte för att stimulera universitetets arbete inom RTP har lett till att åtta projekt påbörjats. Bland dem kan nämnas turism och upplevelseindustri, Medverkan i EU:s ramprogram och Entreprenörskap i lärarutbildningen. Inom ett i RTP utpekat strategiskt tillväxtområde,testverksamhet, har universitetet bland annat arrangerat ett seminarium i Arvidsjaur med representanter från biltestföretag och kommuner. Seminariet var ett led i uppbyggnaden av Center for automotive system technologies and testing (CASTT) som ska tillvarata den lokala biltestindustrins utvecklingsbehov (1) (2) (2) TABELL 45 EU-finansiering, tkr Ramprogram Strukturfonder Övriga fonder (*) Projekt koordinerade av Luleå tekniska universitet Totalt Regionalt utvecklingscentrum för skolutveckling, RUC En överenskommelse om fördjupad samverkan med Myndigheten för skolutveckling har gjorts för tre områden under 2005: läsinlärning och språkutveckling, matematik och lärande samt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation. Arbetsgrupper med externa och interna representanter har utarbetat förslag för de närmaste åren. Projektledare för respektive område är utsedd och genomförandet har påbörjats. Universitetet har i samverkan med Norrbottens kommuner, länsstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, RUC, Rädda barnen och Teknikens hus startat projektet Forma framtiden. Siktet är inställt på en jämställd skola via insatser för att förändra strukturen i skolan, främst genom processutbildning i genusvetenskap och genuspedagogik samt nätverksbyggande. Projektet omfattar en processutbildning för skolledare, workshops och nätverk för genuspedagoger samt öppna föreläsningar. Entreprenörskap i lärarutbildningen är ett högt prioriterat projekt som startat under hösten. Universitetet satsar kr per år i tre år från de strategiska medlen och Länsstyrelsen och Nutek är medfinansiärer. Projektet Ramprogram Strukturfonder Övriga fonder Bland projekt inom EU:s sjätte ramprogram kan nämnas VERDI,VIVACE och BrainBridges. I VERDI samverkar sex större flygmotor- och komponentföretag med sex universitet och tre forskningsinstitut för att stärka europeiska flygmotortillverkare i ett globalt perspektiv. I VIVACE samverkar 62 parter, relaterade till flygindustrin, för att öka den europeiska flygindustrins konkurrenskraft. Universitetet ingår där som enda svenska lärosäte och bidrar med forskning inom simuleringsdriven produktutveckling. I BrainBridges, med 13 parter, koordinerar universitetet arbetet med att skapa ett gemensamt europeiskt forskningsprogram inom området Collaborative Working Environments (CWE). Universitetet har under 2005 deltagit i 41 ramprogramprojekt ( 34 år 2004) varav två som koordinator. EUmedel till ramprogramprojekt har uppgått till 14,9 mnkr. Under 2005 har 49 projektansökningar (25 år 2004) till EUs sjätte ramprogram lämnats in. Universitetet har medverkat i 61 strukturfondsprojekt varav 35 inom Mål 1, sex inom Mål 1/växtkraft, 16 inom EUs Interregprogram, tre inom Equal/Artikel 6 samt ett ÅRSREDOVISNING

40 inom Innovativa åtgärder. I ytterligare ett 20-tal projekt är universitetet leverantör och/eller medfinansiär till andra regionala projektägare. Under 2005 har 40 ansökningar till EUs strukturfonder (32 år 2004) lämnats in. EU-medlen till strukturfondsprojekt har under året uppgått till 49,1 mnkr. Internationalisering Ambitionen är hög när det gäller internationalisering vid Luleå tekniska universitet. En fördjupad analys påbörjades under 2005 med särskild vikt på internationalisering på hemmaplan, utbyten på grundutbildnings- och forskarnivå samt internationella magisterutbildningar. Nästa steg blir en strategi för ett offensivt internationaliseringsarbete som är selektivt och målinriktat. Genom att erbjuda många kurser på engelska attraherar Luleå tekniska universitet fler utländska studenter. Under 2005 har 331 utländska studenter läst vid universitetet inom ramen för utbytesprogram. Mottagandet av inresande studenter fungerar bra och servicen är av hög kvalitet. Däremot har endast 108 svenska studenter läst utomlands i universitets regi 2005 vilket är en minskning med nästan 30 % jämfört med Studentutbytet är störst inom de tekniska utbildningarna. Vid sidan av utbytesstudier finns andra former av utlandsvistelser, som praktik, projekt- och examensarbeten samt studieresor. Statistik saknas för dessa aktiviteter. Studenter har praktiserat utomlands inom IEASTE. Examensarbeten har genomförts i utvecklingsländer inom MFS (Minor field studies). Studenter på kursen Engelska 2 har genomfört en del av sin verksamhetsförlagda utbildning i England. Universitetet har under 2005 startat tio magisterprogram och två Erasmus Mundus program på engelska med sammanlagt sökande. De tio magisterprogrammen har 175 studenter från 40 länder registrerade. Indien, Kina och Pakistan är de tre länder varifrån flest studenter kommer. Genom de utländska studenternas närvaro har miljön på campus blivit mer internationell, något som är positivt för internationaliseringen på hemmaplan. Två Erasmus Mundus Action 1 projekt har startat under året. Det ena programmet finns inom området avancerad materialvetenskap. Studenterna studerar i Luleå samt i Frankrike, Spanien eller Tyskland, och får två examina en svensk och en från något av de övriga länderna. Det andra programmet heter SpaceMaster - joint European Master in Space science and technology. Studenterna har tillbringat hösten 2005 i Tyskland och kommer under vårterminen att studera vid rymdcampus i Kiruna för att sedan välja specialisering i England, Frankrike,Tjeckien, Finland,Tyskland eller Sverige. Även dessa studenter får två examina. Universitetet deltar i två Erasmus Mundus Action 4 projekt; det treåriga Development of International marketing network to promote Barentsregion Higher Education samt Go North! Enhancing Attractiveness TABELL 46 Studentutbyte, Utres. Inres. Utres. Inres. Utres. Inres. Utbyte inom program Utbyte utanför program Totalt TABELL 47 Internationellt utbyte för lärare, forskare och doktorander Lärare, forskare utresande inresande Doktorander utresande inresande Totalt of Higher Education in Circumpolar North som startade i november Under året har Luleå tekniska universitet i samarbete med alliansuniversiten i Uleåborg i Finland, Nancy i Frankrike samt Monash i Australien startat treåriga internationella forskarskolor; tre projekt med vardera universitet. I varje projekt ingår två doktorander och två handledare varav en doktorand med handledare kommer från Luleå och en doktorand med handledare från ett alliansuniversitet. Doktorander och handledare ska vistas sex respektive två månader vid respektive alliansuniversitet. Forskarskolorna ska resultera i nio doktorsexamen vid Luleå tekniska universitet. Arbete med att skapa allianser med två nya universitet inom Europa har påbörjats under Syftet är att etablera fler EU-finansierade forskningsprojekt, för att utveckla och finansiera gemensamma forskarskolor samt öka rekryteringen till magisterprogram vid universitetet. Antalet lärare, forskare och doktorander som deltar i internationellt utbyte har ökat kraftigt. Både antalet utresande doktorander och inresande lärare/forskare har ökat, medan inresande doktorander och utresande lärare/forskare har minskat något. Dessutom har tolv lärare varit på kortare läraruppdrag inom Erasmusprogrammet. 38 ÅRSREDOVISNING 2005

41 Personal Fokus under året har i första hand varit att effektivisera rekryteringsprocessen av ämnesföreträdare. Arbetsmiljöfrågor och sjukfrånvaro har varit det andra stora fokusområdet års arbete med att fastställa en struktur för det interna arbetsmiljöarbetet har kompletterats med skriftliga delegationsbeslut från rektor till prefekt. Sjukfrånvaro, sjuktal och frisktal har följts upp kvartalsvis i arbetsmiljökommitté och avrapporterats till universitetets styrelse. Under hösten utbildades institutionernas ledningsgrupper i personalfrågor med orientering över lagar och avtal, samt policys och riktlinjer för universitetet. I samarbete med Umeå universitet och Mittuniversitet har Luleå tekniska universitet fått medel från Utvecklingsrådet inom ramen för Satsa Friskt, sammanlagt 2,9 mnkr för Syftet är att utveckla metoder för att åstadkomma friskare arbetsplatser och minskad sjukfrånvaro. Ett delprojekt för utvecklat samarbete med företagshälsovårdens medicinska kompetenser har inletts under hösten. Antalet årsarbetskrafter har ökat med 16 mellan 2004 och Den största ökningen står doktoranderna för, totalt har den kategorin ökat med tio årsarbetare. De stora utvecklingsprojekt som bedrivits under året inom IT-området har lett till en tillfällig ökning på sju årsarbetare. Inom kategorin lärare/forskare har det skett en minskning, på grund av omstrukturering och övertalighet, med fyra årsarbetskrafter, en ökning har skett inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område med cirka nio årsarbetskrafter och en minskning har skett inom det tekniska området med cirka 13 årsarbetskrafter. Inom kategorin administrativ personal har en ökning skett med tre årsarbetare, vilket kan härledas till tillfälliga projektanställningar i ett antal utvecklingsprojekt samt till en förstärkning när det gäller administrativa resurser kopplat till de nya magisterprogrammen. TABELL 48 Forskningsämnen och ämnesföreträdare, 2005 tekniskt hum-sam totalt Antal forskningsämnen Ämnesföreträdare per 31/ Rekryterade under Entledigade under Rekrytering pågår Tjänstledig Kompetensförsörjning Målet för universitetets kompetensförsörjning är att attrahera och behålla lärare och forskare med spjutspetskompetens samt erbjuda en stimulerande och hälsosam arbetsmiljö. Strävan är att inga befattningar ska vara vakanta samt att arbetet med ersättningsrekrytering ska påbörjas i så god tid att vakanser inte uppstår. Rekrytering av nyckelpersoner, främst professor tillika ämnesföreträdare, är en prioriterad uppgift. Anställningsordningen som är styrdokumentet har under året reviderats och fastställts av universitetsstyrelsen. Bland annat infördes krav på inrättande av rekryteringsgrupper för alla rekryteringar av professor tillika ämnesföreträdare. Prorektor, som har ett särskilt uppdrag att följa rekryteringsarbetet av nyckelpersoner, har deltagit i alla rekryteringsgrupper, för att bidra med en enhetlig och strategisk syn på arbetet. Det interna utvecklingsarbete som initierades under 2004 för att effektivisera och påskynda rekryteringsprocessen har gett resultat.vid 2005 års utgång saknar 19 % av forskningsämnena professor/ämnesföreträdare, jämfört med 35 % förra året. Under 2005 rekryterades tolv nya ämnesföreträdare varav en är kvinna.två tillsattes genom befordran till ämnesföreträdare. För att säkra kompetensförsörjningen arbetar universitetet med komplement till sedvanlig ledigkungörelse, till exempel uppsökande verksamhet, internationell annonsering och personliga kontakter. Universitetet söker medvetet personal på en internationell arena och ser med fördel sökande från andra länder och kulturer för att öka den kulturella mångfalden. Personalomsättningen är fortfarande låg främst inom gruppen teknisk och administrativ personal. Det kan delvis förklaras av att den lokala och regionala arbetsmarknaden är begränsad och inte stimulerar rörlighet, ett förhållande som kan vara både på gott och på ont. Medelåldern bland de anställda har stigit marginellt, till 43,9 år Medelåldern för kompetenskategori ledningskompetens och kärnkompetens vid Luleå tekniska univesitet är fortfarande ett par år lägre än för motsvarande grupper inom hela sektorn universitet och högskolor. Det innebär å ena sidan att antalet pensionsavgångar de närmaste åren inte är särskilt stora, men kan å andra sidan innebära att universitetets personal blir extra attraktiv för andra universitet och högskolor med starka rekryteringsbehov. Mellan fem och tio professorer tillika ämnesföreträdare kommer under de närmaste åren att gå i pension. Institutionerna planerar redan nu för dessa forskningsämnens framtid. Generellt är det svårast att få behöriga sökande till de nya forskningsämnena, det kräver därför ett tydligt engagemang från institutionen. Det är inte ovanligt att rekrytering av lektorer eller adjungerade lärare måste ske som ett första steg för att bygga upp verksamheten. Inom EU-projektet Leda förändring som handlar om ledarutveckling i samverkan med omgivande samhälle , har universitet under året genomfört de två sista utvecklingsprogrammen. Syftet är att utveckla ledarskapet i länet, öka andelen kvinnor på ledande positioner samt stimulera samverkan mellan universitet, näringslivet och offentlig sektor. Hälften av deltagarna är ledare och blivande sådana från universitetet och hälften är från omgivande samhälle och näringsliv i en jämn könsfördelning. Projektet som startade 2003 har under året haft 27 del- ÅRSREDOVISNING

42 tagare och har totalt omfattat ett 70-tal personer. Det medfinansieras av EU:s strukturfonder, Länsstyrelsen i Norrbottens län och deltagande organisationer. För intern ledarförsörjning och ledarutveckling bedriver universitetet sedan fem år ett stort utvecklingsprojekt. De båda satsningarna har omfattat sammanlagt drygt 170 deltagare, nuvarande och framtida chefer och ledare vid universitetet. Ännu ett ledarutvecklingsprogram startar i januari 2006, med tolv deltagare, hälften män och hälften kvinnor. Målgruppen är nya chefer och ledare samt potentiella framtida ledare, främst disputerade kvinnor. Programmet utvecklar det egna ledarskapet, bygger nätverk och fördjupar kontakt och kommunikation mellan universitetets ledare. Det bidrar till ett öppet klimat och till nya sätt att lära. En styrka är programmets bredd och omfattning. En svaghet är risken att inte kunna hålla utvecklingen, lärandet och nätverken vid liv över en längre tid efter utbildningen. Jämställdhet Universitet och högskolor ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män i sin verksamhet. Luleå tekniska universitet har som långsiktigt mål att könsfördelningen i respektive personalkategori ska nå jämställdhetslagens riktmärke, det vill säga %. I allt rekryteringsarbete eftersöks kandidater av underrepresenterat kön, vilket också framgår av alla rekryteringsannonser. Vid rekrytering av lärare har respektive anställningsnämnd i uppdrag att särskilt beakta jämställdhetsaspekten för att åstadkomma jämnare könsfördelning. Universitetet har dock ännu inte tagit ställning för, eller tillämpar positiv särbehandling. I de interna riktlinjerna för rekrytering av prefekter ges rekryteringsgrupperna i uppdrag att särskilt söka och uppmuntra kvinnliga prefektkandidater. Rekryteringsgruppen ska också till rektor redovisa på vilket sätt man arbetat för att hitta kvinnliga prefektkandidater. Jämställdhetsarbetet inom universitetet stimuleras med aktiviteter på en rad olika områden. Utöver riktlinjer vid rekrytering bedrivs ett ledarutvecklingsprogram inom ramen för det nationella programmet IDAS, kvinnliga forskarskolor samt föreläsnings- och seminarieverksamhet för all personal. I den strategiska satsningen på rekrytering av forskarassistenter som startade 2005 är % ett uttalat mål. Då andelen kvinnor bland forskare och lärare fortfarande är låg inom den tekniska sektorn, har universitetet under hösten 2005 avsatt 3 mnkr, för att ge kvinnliga lärare möjlighet att meritera sig till docent eller professor. Av samtliga anställda 2005 var 46 % kvinnor, samma procentuella andel som under år Av samtliga lärare 2005 är andelen kvinnor 35 %, vilket är samma andel som 2004.Andelen inom de två vetenskapsområdena varierar kraftigt och har minskat med två procentenheter inom båda områdena och uppgår nu till 54 % inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område och 13 % inom det tekniska. Under 2005 rekryterades 28 akademiska lärare och av dessa var fyra kvinnor, vilket motsvarar 14 %. Antalet akademiska ledare rektor, prorektor, prefekt, nämndsordförande och vice nämndsordförande är 21 personer varav åtta är kvinnor. Professorer, forskarassistenter och biträdande lektorer Antalet professorer var 97,5 helårsanställda 2004, och 95 år Minskningen beror på att antalet adjungerade professor har minskat i antal eller i anställningens omfattning. Antalet professor tillika ämnesföreträdare är 56 varav fyra är kvinnor. Minskningen av antalet forskarassistenter beror på att en forskarassistent har övergått till annan befattning inom universitetet. Andelen kvinnor bland forskarassistenterna har över treårsperioden varit cirka 45 %. Samtliga forskarassistenter har varit anställda inom det tekniska vetenskapsområdet. Ingen biträdande lektor har varit anställd under tiden Sjukfrånvaro Under 2005 sjönk sjuktalen igen efter att ha stigit något under Minskningen märks främst bland kvinnor i samtliga åldersgrupper och bland män i åldersgruppen år. Bland män 50 år och äldre ökar sjuktalet jämfört med tidigare år. Det är fortfarande långtidssjukfrånvaron TABELL 49 Personalstatistik, antal lärare Män Kvinnor Totalt Professorer (inkl befordr) * Universitetslektorer (inkl befordr) Forskarassistenter Universitetsadjunkter Forskare *Tillkommer nio gästprofessorer och 40 adjungerade professorer. 40 ÅRSREDOVISNING 2005

43 TABELL 50 Sjukfrånvaro, totalt, 2005 Män Kvinnor Totalt år 0,52 0,28 0,29 2,76 2,80 2,34 1,23 1,12 1, år 1,46 2,03 1,23 4,98 5,17 4,86 3,15 3,55 3,02 50 år 2,15 2,59 4,02 8,00 9,28 7,27 4,79 5,75 5,55 Alla anställda 1,53 1,94 2,06 5,78 6,37 5,48 3,43 3,98 3,66 Sjukfrånvaron presenteras i procent av möjlig arbetstid enligt Ekonomistyrningsverkets anvsningar. TABELL 51 Sjukfrånvaro, långtidssjukfrånvaro, 2005 Män Kvinnor Totalt år 0,25 0,15 0,18 1,66 2,34 1,41 0,69 0,88 0, år 0,97 1,62 0,79 3,34 3,90 3,90 2,11 2,73 2,32 50 år 1,67 2,05 3,31 6,11 8,09 6,10 3,67 4,91 4,62 Alla anställda 1,08 1,53 1,57 4,10 5,21 4,45 2,44 3,23 2,92 Sjukfrånvaron presenteras i procent av möjlig arbetstid enligt Ekonomistyrningsverkets anvsningar. som står för den övervägande delen av sjukfrånvaron. Ungefär samma antal männniskor är sjukskrivna men sjukskrivningens omfattning är mindre än tidigare. Fortsatta satsningar på friskvård och förebyggande hälsovård tillsammans med extra insatser med tidig rehabilitering och rehabilitering av långtidssjuka under nästa år förväntas ge resultat i form av fortsatt minskande sjuktal. Lokaler Arbetet med effektivisering av lokalbeståndet fortsätter genom omstrukturering av det befintliga beståndet. Ett mått på effektiviseringen är nyckeltalet lokalkostnadernas andel av universitetets totala kostnadsomslutning. År 2000 var detta nyckeltal 14,2 %, 2003 var det 12,8 % för att 2005 öka något till 13,1 %. Ökningen beror på de omfattande ombyggnationerna på campus Luleå som kommer att fortsätta även under Merparten av de stora, nu pågående, effektiviseringsarbetena kommer att vara avslutade till 2007, varvid nyckeltalet åter beräknas sjunka. Universitetsstyrelsen gav under 2004 universitetet i uppdrag att se över möjligheterna att minska lokalkostnader. Analys av samtliga campusorter resulterade i en särskild genomlysning av Boden med Institutionen för hälsovetenskap. Genomlysningen hade fokus på en flyttning av institutionen till campus Luleå. Under senhösten 2004 inleddes en förstudie om kostnadsfördelar vid en eventuell flytt till Luleå. Förstudien visade att universitetet totalt skulle kunna göra en lokalbesparing på kvm till ett värde av 5 mnkr/år. Utöver detta identifierades ytterligare kostnadsbesparingar på 1,5 2 mnkr/år. Universitetsstyrelsen fattade i maj 2005 beslut om en lokalmässig integration. Om- och tillbyggnader, för att säkerställa flyttningen av Institutionen för hälsovetenskap från Boden till Campus Luleå, påbörjades under november Dessa arbeten färdigställs så att institutionsflytten kan vara avslutad till terminsstart hösten Under 2005 färdigställs ombyggda och nya lokaler för Institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap. En åtgärd som möjliggör start av kårhus- och StiL-projektet. kårhus- och StiL-projektet blir en unik anläggning. En anläggning där kårhus, studentidrott/friskvård, bokhandel, studenthälsa m m samlas på en plats. En mötesplats för studenter, personal och allmänhet. Det nya Kårhuset samt friskvårdsanläggningen ska vara inflyttningsklart vid årsskiftet 2006/2007. ÅRSREDOVISNING

44 42 ÅRSREDOVISNING 2005

45 Väsentliga ekonomiska uppgifter för Luleå tekniska universitet 2005 Enligt förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag ska en sammanställning göras över väsentliga uppgifter enligt nedan: Beviljad låneram RGK, tkr Utnyttjad låneram, tkr Beviljad kontokredit, tkr Maximalt utnyttjad under året Räntekostnader räntekonto, tkr Ränteintäkter räntekonto, tkr Avgiftsintäkter, samtl disponibla, tkr Avgiftsintäkter, ber. Enl. regl.brev, tkr Utgåeende reservationer, tkr Anslagssparande grundutb., tkr Anslagssparande nätuniversitet, tkr Anslagssparande NT-svux, tkr 843 Anslagssparande forskning och forskarutbildning, tkr Antal årsarbetsskrafter Medeltalt anställda Driftkostnader, tkr Driftkostnad per årsarbetskr., tkr Årets kapitalförändring, tkr Balanserad kapitalförändring, tkr Noter till väsentliga uppgifter 1 Fr o m 2003 beräknas antalet årsarbetskrafter enligt ESVs allmänna råd. Tidigare år gjordes ingen reducering för tjänstledigheter eller deltidstjänstgöring. Konsekvensen av ändringen blir att driftkostnader per årsarbetskraft blir betydligt högre från 2003 än åren före. 2 Medeltalet anställda har beräknats som ett genomsnitt av antalet anställda vid fyra mättidpunkter åren ÅRSREDOVISNING

46 Resultaträkning, tkr NOT VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 7, SUMMA VERKSAMHETSUTFALL RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 13 Medel som tillförsts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -13 SALDO 0 TRANSFERERINGAR 5 Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansieringav bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag SALDO 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING ÅRSREDOVISNING 2005

47 Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR NOT IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter för utveckling MATERIAL ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Förbättingsutgifter på annans fastighet Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Kulturtillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Andelar i dotterföretag och intresseföretag Andra långfrstiga värdepappersinnehav VARULAGER MM Varulager FORDRINGAR Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Örviga fordringar PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter AVRÄKNING MED STATSVERKET KASSA OCH BANK Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER MYNDIGHETSKAPITAL Statskapital Donationskapital Resultatandelar i dotterföretag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och likn förpliktelser Övriga avsättningar SKULDER MM Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Förskott från uppdragsgivare och kunder PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER ÅRSREDOVISNING

48 Anslagsredovisning, tkr REDOVISNING MOT ANSLAG ANSLAG NOT ING ÅRETS FÖRD OM- IN- TOTALT UTGIFTER UTG. ÖVERF ÖVERF TILLDELNING ANSL. DISP DRAG- DISP BELOPP BELOPP ENLIGT BELOPP NING BELOPP REGL BREV 25:38 Grundutbildning, ram 16: Takbelopp, ram : Högskoleped 0 0 utb av lärare, ram 16: Decentraliserad utbildning, ram 16: Utbildning i rymd och miljö, ram 25:39 Forskning och 1 forskar utb. ram 16: Humansitisk-samhälls vetensk., ram 16: Tekniskt, ram : Konstnärligt utvecklingsarbete, ram 16: Ersättning för lokal hyror mm, ram Summa REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL INKOMSTTITEL ÅRETS INKOMSTER ING SKULD UNDER ÅRET UTG SKULD INKOMSTTITEL INBETALT INKOMSTTITEL Övriga inkomster Noter till anslagsredovisningen 1 A: Enligt regleringsbeslut 1:17, datum får Luleå tekniska universitet högst avräkna tkr på anslaget för forskning och forskarutbildning och därmed blir tkr anslagssparande. B: Av anslaget för forskning/forskarutbildning, teknisk ram har överförts till andra statliga myndigheter via transfereringar tkr. Avser forskarskola Rymd. Yrkeshögskoleutbildning i scenografi och attributmakeri Enligt regeringsbeslut 11:1, datum får Luleå tekniska universitet tkr för yrkeshögskoleutbildning i scenografi och attributmakeri. Anslaget disponeras av myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning och har utbetalts till Luleå tekniska universitet. Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen Enligt regeringsbeslut 1:17, datum får Luleå tekniska universitet disponera medel för särskild lärarutbildning enligt förordningen (2005:568) om särskild utbildning för lärare i yrkesämnen. Anslaget disponeras av Kammarkollegiet. Utbetalning har skett med 256 tkr till Luleå tekniska universitet. Kombinationsutbildningar I enlighet med förordning (2004:59) om vissa högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel s. k kombinationsutbildningar ska dessa redovisas som bidrag till verksamheten. Intäkterna ska redovisas inom ordinarie utbildning utan att ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer ingår i det som avräknas inom takbeloppet. Under år 2005 har Luleå tekniska universitet haft tre studenter på vårterminen och fem studenter på höstterminen, ersättning beräknas till 172 tkr. 56 ÅRSREDOVISNING 2005

49 Finansieringsanalys, tkr NOT DRIFT Kostnader Finansiering av drift Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Ökning ( ) minskning (+) av lager Ökning ( ) minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning ( ) minskning (+) av kortfristiga skulder KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT INVESTERINGAR Investeringar i finansiella tillgångar (exkl. låneverksamhet) 0 0 Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i imateriella tillgångar 0 0 Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret amorteringar Försäljning av anläggningstillgångar Bidragsmedel som erhållits från investeringar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fordringar och skulder KASSAFLÖDE FRÅN/TILL INVESTERINGAR Transfereringsverksamhet Lämnade bidrag Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 0 0 Utbetalningar i transfereringsverksamhet Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från andra myndigheter Övriga erhållna medel för finasiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverks KASSAFLÖDE FRÅN TRANSFERERINGSVERKSAMHET 0 0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Specifikation av förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Ökning (+) minskning ( ) av tillgodohavande RGK Ökning (+) minskning ( ) av banktillgodohavande Ökning ( ) minskning (+) av avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut ÅRSREDOVISNING

50 Tilläggsupplysningar och noter, tkr Kommentarer till noter Belopp redovisas i tkr där ej annat anges. Redovisnings- och värderingsprinciper ALLMÄN Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen ( 2000:605 ) om årsredovisning och budgetunderlag och studiedokumentationsförordningen (1993:1153) samt tillkommande regeringsbeslut. Luleå tekniska universitets redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i ESV:s allmänna råd 6 förordning ( 2000:606 ) om myndighetsbokföring. Brytdag för periodens löpande bokföring var den 10 januari år I de fall faktura eller motsvarande handling inkommit efter fastställd brytdag eller där fordrings- eller skuldbeloppet inte är känt vid brytdagen, redovisas beloppet som periodavgränsningspost. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurser. PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Periodiseringar innebär att kostnader och intäkter hänförs till det år som de avser. I allt väsentligt har periodiseringar skett för t ex leverantörsfakturor, semesterlöneskuld, avgifter samt intäkter som värderats utifrån nedlagda kostnader efter prövning av fordrans giltighet mot finansiär. Under år 2004 har omklassificering skett av förskotterade medel som därefter redovisats som övriga förutbetalda intäkter. Värderingsprinciper IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under kommande år aktiveras som immateriella anläggningstillgångar. Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent och licenser, programvaror, modeller, prototyper och egenutvecklade IT-system. Utgifter för forskning kostnadsförs. Immateriella anläggningstillgångar saknar fysisk substans, dvs de går inte att ta på men är en tillgång avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Anskaffningsvärdet ska överstiga 100 tkr och den ekonomiska livslängden ska vara lägst tre år och högst fem år i normalfallet. Noter resultaträkning Not 1 Intäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter från andra myndigheter Summa Intäkter av bidrag Bidrag från andra myndigheter Summa Avgifterna enligt 4 avgiftsförordningen uppgår till tkr. Materiella anläggningstillgångar Tillgång med ett anskaffningsvärde på 10 tkr och en ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som materiell anläggningstillgång. Anläggningstillgång redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan med beaktande av eventuellt upp-/ nedskrivningsbehov. TILLÄMPADE AVSKRIVNINGSTIDER Möbler och inredning: 10 år Datorer: Avskrivningstiden är individuellt bedömd vilket innebär att den faktiska ekonomiska livslängden utgör avskrivningstid. I de flesta fall innebär detta att persondatorer direktavskrivs. Utrustning och övriga investeringar: Avskrivningstiden är individuellt bedömd vilket innebär att den faktiska ekonomiska livslängden utgör avskrivningstid. Förbättringsutgifter på annans fastighet: 6 år eller 10 år tillämpas. Kulturtillgångar: ingen avskrivning Fr o m december 1998 tillämpas månadsavskrivningar på samtliga anläggningstillgångar. Före maj 1998 tillämpades helårsavskrivningar och juni-november 1998 användes halvårsavskrivningar. ANDELAR I DOTTERFÖRETAG Andelar i dotterföretag har värderats till anskaffningsvärdet justerat med universitetets andel av företagets resultat efter förvärv. LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Långfristiga värdepappersinnehav har värderats till anskaffningsvärde med beaktande av eventuellt upp-/nedskrivningsbehov Not 2 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter från Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa I övriga finansiella intäkter ingår reavinst med tkr från försäljning av två lägenheter, Blompottan i Stockholm och Mariepigg i Riksgränsen. Räntekostnader lån hos Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa Not 3 Kostnader för personal Lönekostnader Övriga personalkostnader Sociala avgifter Summa Ökningen av lönekostnader beror på löneökningar samt en ökning av års arbetskrafter med 16 varav 10 doktorander samt 6 IT-tekniska befattningar. Övriga personalkostnader har minskat som främst beror på lägre kostnader för kurser och konferenser. Sociala avgifter har minskat vilket beror på lägre arbetsgivaravgifter 2005 jämfört med Not 4 Resultat från andelar i dotterföretag Holding AB vid Luleå tekniska universitet Resultatandelar från dotterföretag för 2005 beräknas till 0 kr. Resultatet från Holding AB vid Luleå tekniska universitet år 2004, -43 tkr och år 2003, tkr som utgör en nedskrivning av aktier från ett intressebolag i holdningbolaget. Resultatandelar från dotterföretag redovisas på verksamhetsgrenen forskning/forskarutbildning i myndighetskapitalet. VARULAGER Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt principen först in/först ut och verkliga värdet. Avdrag för bedömd faktisk inkurens har gjorts. FORDRINGAR OCH SKULDER Fordringar har efter individuell värdering upptagits till det belopp varmed de beräknas bli inbetalda. 58 ÅRSREDOVISNING 2004

51 Noter, tkr Not 5 Transfereringar Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Bidrag från Stiftelsen för miljö stategisk forskning (Mistra) Bidrag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) Bidrag från Kempestiftelsen Bidrag från EU Bidrag från Vinnova Bidrag från Energimyndigheten Bidrag från Vetenskapsrådet Bidrag från andra universitet Diverse bidrag Summa Lämnade bidrag Bidrag som förmedlats Not 6 Årets kapitalförändring Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Årets kapitalförändring Av not 13 framgår hur kapitalförändringen fördelar sig på verksamhetsgrenar. Noter balansräkning Not 7 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets investering 0 0 Ackumulerad avskrivning Årets avskrivning Restvärde Not 8 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Årets utrangeringar/försäljningar Ackumulerade avskrivningar Återförd avskrivning på sålt/utrangerat 26 0 Årets avskrivningar Restvärde Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Årets utrangeringar/försäljningar Ackumulerade avskrivningar Återförd avskrivning på sålt/utrangerat Årets avskrivningar Restvärde Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Restvärde Kulturtillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar 0 0 Restvärde Summa Från statens kulturråd har konst till ett bokfört värde på 259 tkr överförts till Luleå tekniska universitet år Universitetet äger sedan år 1994 Wibergsgården. Gården erhölls som gåva och används enligt villkoren i gåvobrevet för mindre konferensverksamhet mm. Gården är ej upptagen som anläggningstillgång och motsvarande myndighetskapital Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag Andelar i Holding AB vid Luleå tekniska universitet Summa Andra långfristiga värdepappersinnehav Andelar i bostadsrättsförening Summa Universitetet har ägt två lägenheter som under året avyttrats, Blompottan i Stockholm samt Mariepigg i Riksgränsen Not 10 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter inomstatliga Upplupna bidragsintäkter utomstatliga Summa Övriga upplupna intäkter Upparbetade projektkostnader inomstatliga Upparbetade projektkostnader utomstatliga Övriga upplupna intäkter inomstatliga Övriga upplupna intäkter utomstatliga 39 9 Upplupna räntor inomstatliga 3 0 Summa Totalt Not 11 Avräkning med statsverket Ingående balans Avräknat mot statsbudgeten: - Anslag Inkomstitlar Avräknat mot statsverkets checkräkning: - Anslagsmedel som tillförts räntekonto Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 8 1 Utgående balans Den ingående skulden består av anslagssparande inom grundutbildning ( tkr) samt ränteskuld (8 tkr) Den utgående skulden består av anslagssparande inom grundutbildning ( tkr ) och forskning/forskarutbildning (1 470 tkr) samt ränteskuld (13 tkr). Not 12 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret SEB valutakonto Kontantkassa 4 4 Summa Behållningen på räntekontot fördelar sig uppskattningsvis på följande poster: Anslagssparande avtalspremier Anslagssparande grundutbildning Anslagssparande forskning/forskarutbildning Förskott uppdragsgivare och kunder Oförbrukade bidrag inomstatliga Oförbrukade bidrag utomstatliga Förutbetalda intäkter inomstatliga Förutbetalda intäkter utomstatliga Avräkning Mistra, SSF Donationsmedel Övriga medel Summa Beviljad kontokredit enligt regleringsbrev De viktigaste faktorerna som påverkar likviditeten januari år 2006 Inbetalningar Utbetalningar Likviditetsnetto ÅRSREDOVISNING

52 Noter, tkr Not 13 specifikation av myndighetskapitalet, tkr Ingående balans, Disp. föreg års Årets Utgående balans (A) kapitalförändr. kapitalförändring, Summa (A-D) (C) (D) Balanserad kapitalförändring Invärderat kapital - ej lån Balanserat resultat Kapitalförändring enligt resultaträkning Summa Statskapital Holding AB - Aktiekapital Reservfond Kulturtillgångar Donationskapital Andelar ekonomisk förening Invärderade tillgångar finansierade via gåvor Lundströms fond Öhrlings stipendier Resultatandelar i dotterföretag Holding AB Totalt Redovisning av myndighetskapital Belopp A. Ackumulerat över- eller underskott (tkr) (årets och balanserad kapitalförändring) del som avser den avgiftsfinansierade verksamheten del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag 562 del som avser donationsmedel SUMMA A efter justeringar B: Årets totala kostnader (tkr) del som avser den avgiftsfinansierade verksamheten del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag -43 del som avser donationsmedel -443 SUMMA B efter justeringar A i procent av B 6,6% Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr Verksamhetsgren Balanserad kapital- Årets kapital Myndighetsförändring (A) förändring (B) kapital (A+B) Grundläggande högskoleutbildning - Icke avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinsansierad verksamhet Summa Forskning/forskarutbildning - Icke avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Summa Totalt ÅRSREDOVISNING 2005

53 Noter, tkr Not 14 Avsättningar Ingående avsättningar årets pensionskostnad årets pensionsutbetalningar Utgående avsättningar Övriga avsättningar Utgående saldo Av avsättningar för pensionsförpliktelser utgör delpensioner tkr och avser 20 personer. Pensionsersättningar för omstruktureringar utgör tkr och avser 15 personer samt engångsersättning tkr och avser en person. Avsättning som avser Swebefo utgör tkr. Enligt avtal ska verksamheten utvärderas Övriga avsättningar avser hyreskostnad för Institutionen hälsovetenskap i Boden, samt Winternet och uppgår till tkr. Noter finansieringsanalys Not 19 Kostnader Kostnader Justeringar: Avskrivningar och nedskrivningar Realisationsförlust 11 0 Avsättningar Kostnader enligt finansieringsanalysen Not 20 intäkter av anslag Anslag Justeringar: Räntekostnader i utlåningsverksamhet Finansiering av anläggningstillgångar Intäkter av anslag enligt finansieringsanalysen Not 15 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Årets upptagna lån Årets/ackumulerad amortering Utgående saldo Beviljad låneram Not 21 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Avgifter Justeringar: Realisationsvinst Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen Not 16 Skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgift Avtalsförsäkringspremie Skulder till andra myndigheter Mervärdesskatt Övriga skulder Summa Not 17 Övriga skulder Avräkning EU-medel Personalens skatter Övriga skulder Summa Not 22 Intäkter av bidrag Bidrag Justeringar: Bidragsmedel som erhållits för hela investeringen Övriga intäkter enligt finansieringsanalysen Not 23 övriga intäkter Intäkter Övriga intäkter enligt finansieringsanalysen Not 18 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Upplupna semesterlöneskulder Upplupna löneskulder Övriga upplupna kostnader Summa Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag - inomstatliga Oförbrukade bidrag - utomstatliga Summa Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter - utomstatliga Förutbetalda intäkter - inomstatliga Summa Ökningen av förutbetalda intäkter beror på omklassificering under året av förskotterade medel. Summa ÅRSREDOVISNING

54 Noter Not Universitetsstyrelsens ersättningar Universitetet ska uppge räkenskapsårets ersättningar och andra förmåner samt avtalade framtida åtaganden för var och en av ledamöterna i universitetets styrelse samt för de av regeringen utsedda befattningshavarna vid universitetet. Även styrelseuppdrag i statliga myndigheter och aktiebolag ska uppges. Nedanstående personer har varit ledamöter under del av 2005, övriga har varit ledamöter hela året. Palmér Ingegerd, Sandvik Wiklund Pia, Bäckman Annika, Josbrandt Erika och Montell Måns, Hägg Jennie, Lundman Kjell och Sundin Mikaela, Styrelseledamöter anställda av universitetet Stehn Lars, Ågren Anders, Öhrling Kerstin och suppleanten Brander Pär, samt styrelseledamöter anställda av universitetet del av år 2005 Palmér Ingegerd (anställd ) och Sandvik Wiklund Pia (anställd ) - har inte erhållit något styrelsearvode. Skattepliktig inkomst inkl ersättning och andra förmåner utbetalda till ledamöter och suppleanter anställda vid universitetet under räkenskapsperioden: Brander Pär, doktorand Palmér Ingegerd, rektor Sandvik Wiklund Pia, rektor Stehn Lars, professor Ågren Anders, professor Öhrling Kerstin, universitetslektor kr kr kr kr kr kr Styrelseordföranden erhåller ett årsarvode på kr. Övriga externa ledamöter och de ordinarie studentrepresentanterna erhåller ett fast årsarvode på kr. Ersättning kan även utgå för kostnader i samband med resor. Ersättningar och andra förmåner utbetalda under räkenskapsåret till externa ledamöter och studeranderepresentanter: Av regeringen utsedda ledamöter Studeranderepresentanter Aaro Lars-Eric kr Bäckman Annika kr Mårtensson Kristina kr Hägg Jennie kr Nycander Claes kr Josbrandt Erika kr Stålnacke Yvonne kr Lundman Kjell kr Sundström Anders kr Montell Måns kr Söderberg Lisa kr Sundin Mikaela kr Westman Bengt kr Åberg Ingmari kr Inom universitetet finns inga ingångna avtal att gälla framtida utfall. Ledamöterna redovisar följande uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Aaro Lars-Eric Minelco AB Wassara AB Mårtensson Kristina Fastighetsmäklarnämnden Nycander Claes Swicp AB Palmér Ingegerd Centek AB Internationella programkontoret Kungliga Operan AB Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet Mälardalens högskola (fr o m ) Svenska Institutet Verket för Högskoleservice ( t o m ) Sandvik Wiklund Pia Verket för högskoleservice Östersundspostens tryckeri AB (t o m ) Stålnacke Yvonne Länsstyrelsen i Norrbotten Sundström Anders Boliden AB Falck A/S Vattenfall AB Westman Bengt Sparbanksstiftelsernas Nya Förvaltnings AB Övriga ledamöter redovisar inga uppdrag. 62 ÅRSREDOVISNING 2005

55 Styrelsen för Luleå tekniska universitet har idag, beslutat att godkänna Årsredovisning 2005 för Luleå tekniska universitet Anders Sundström ORDFÖRANDE Lars-Eric Aaro Jennie Hägg Kjell Lundman NY LEDAMOT NY LEDAMOT Kristina Mårtensson Claes Nycander Ingegerd Palmér LEDAMOT TOM Pia Sandvik Wiklund Mikaela Sundin Lars Stehn NY LEDAMOT NY LEDAMOT Yvonne Stålnacke Lisa Söderberg Bengt Westman Ingmarie Åberg Anders Ågren Kerstin Öhrling ÅRSREDOVISNING

56 Bilaga 1 Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning ( ) TABELL 1 a-c. Delsummor Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning 1a. Under 2005 genomförda hst och hpr inom 2005 års takbelopp enligt bilaga b. Eventuella decemberprestationer från 2004 som ryms inom tilldelade anslagsmedel 428 2a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller 897 2b. eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer Årets anslagsbelastning avseende eventuella särskilda åtaganden Totalsummering Summa anslagsbelastning grundutbildning Beloppet skall överensstämma med summan för motsvarande anslag i anslagsredovisningen Bilaga 2 till regeringsbeslut , nr I:5 Tabell 1a. Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter på grundutbildningsanslaget. Utfall avseende perioden A B C D E F G H I J Utfall Utfall HST HPR Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Beräknad Utbildnings- Ersättn. Ersättn. HST HPR totalt Takbelopp områden HST 1,2) HPR 1) (tkr) (tkr) Utfall Utfall Ersättn. 3) Ersättn. 3) Ersättning enl RB HST HPR (tkr) (tkr) C+D+G+H (tkr) Humaniora Teologi Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Farmaci Vård Odontologi Medicin Undervisning Övrigt Design Konst Musik Opera Teater Media Dans Idrott Summa Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande som uppgår till kronor. Lärosätet har tidigare sparade helårsprestationer motsvarande...0 kronor. Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med...0 kronor. (Bedömningen görs oberoende av ev. utfall tidigare år eller prestationer i december året innan.) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med kronor. (Bedömningen görs oberoende av ev. utfall tidigare år eller prestationer i december året innan.) KOMMENTARER TILL TABELLEN 1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesexamen, övriga särskilda lärarutbildningar, projekt för invandrade akademiker och kurser inom nätuniversitetet. 2. Följande uppgifter skall fyllas i enligt regleringsbrevet för Mål för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 24 inom design. Högst får 20 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 0 inom konst. Högst får 0 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom konst har avräknats mot utbildningsområdet. Totalt antal utbildade helårsstudenter 260 inom musik. Högst får 261 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdet. 64 ÅRSREDOVISNING 2005

57 Totalt antal utbildade helårsstudenter 0 inom opera. Högst får 0 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom opera har avräknats mot utbildningsområdet. Totalt antal utbildade helårsstudenter 15 inom teater. Högst får 16 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom teater har avräknats mot utbildningsområdet. Totalt antal utbildade helårsstudenter 59 inom media. Högst får 45 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom media har avräknats mot utbildningsområdet teknik. 3. Ersättning för kurser inom nätuniversitetet som avräknas inom takbeloppet med normala ersättningsnivåer för respektive utbildningsområde. För att helårsstudenter och helårsprestationer skall kunna redovisas inom nätuniversitetet skall kursen vara registrerad av lärosätet hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Tabell 1b. REDOVISNING AV ÅRETS ANSLAGSBELASTNING A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) Ev. ingående anslagssparande (tkr) Summa (A) B. Utfall totalt för grundutbildningen Ersättning för HPR från december Årets utfall: ersättning HST+HPR (tkr) Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) 0 Summa (B) Summa (A-B) Summan skall avse den totala ersättning lärosätet genomför produktion för, d v s oberoende av om det ryms inom tilldelade medel (A). 2. Om summan blir positiv, skall det föras in i tabell över anslagssparandet nedan. Blir summan i stället negativ, skall beloppet föras till tabell över sparade helårsprestationer nedan. C. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) Minskat med anslagssparande över 10 % av takbeloppet 3. 0 Summa Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. 4. Summan skall överensstämma med utgående anslagssparande i anslagsredovisningen. Tabell 1c. REDOVISNING AV FÖRÄNDRINGAR AVSEENDE SPARADE HELÅRSPRESTATIONER Ingående värde av sparande HPR (tkr) Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) under Ev. sparade HPR under 2004 (tkr) 0 Summa 0 Minskat med belopp överstigande 10 % av takbeloppet 2005 (tkr) 0 Utgående värde av sparade HPR (tkr) Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet ÅRSREDOVISNING

58 Bilaga 2 Verksamhetsresultat grundutbildning NYBÖRJARE 2005 RESULTAT :a tot andel andel tot andel andel antal antal prest yrkes Gen.examina Poäng sök sök reg kv män reg kv män håst håpr grad exam. högsk kand mag ARENOR Arena lärande ingen antagning 23 57% 43% 20,64 21,72 105% Arena management & teknik i nätverk ant ht ingen antagning 33 48% 52% 29,81 30,85 103% Arena innovativ teknik & företagande % 80% 97 18% 82% 68,91 45,99 67% Arena jordens resurser % 32% 51 49% 51% 42,49 28,34 67% Arena livsstil, hälsa & teknik % 15% 81 84% 16% 58,79 53,29 91% Arena media, musik & teknik % 79% % 81% 153,18 121,34 79% Arena risk & säkerhet % 60% 38 39% 61% 23,29 12,43 53% Arena rymden inställd 12 33% 67% 10,85 6,49 60% Summa arenor % 60% % 63% 407,96 320,45 79% TEKNIK Civilingenjörsprogram Civiling, industriell arbetsmiljö 180 ingen antagning 3 33% 67% 2,06 4,79 233% 13 Civiling, samhällsbyggnadsteknik 180 ingen antagning 54 54% 46% 42,27 44,03 104% 23 Civiling, ergonomisk design och produktion 180 ingen antagning % 43% 231,98 208,31 90% 24 Civiling, kemiteknik 180 ingen antagning 50 42% 58% 35,64 38,39 108% 16 3 Civiling, arkitektur % 38% 47 62% 38% 21,13 9,36 44% Civiling, datateknik % 100% 221 9% 91% 153,32 130,15 85% Civiling, väg och vatten % 89% % 82% 142,93 126,91 89% 23 1 Civiling, industriell ekonomi % 73% % 70% 316,80 284,87 90% Civiling, maskinteknik % 93% % 88% 243,81 229,63 94% 67 1 Civiling, teknisk fysik % 91% % 82% 102,84 82,76 80% Civiling, elektroteknik % 100% 98 4% 96% 72,27 62,57 87% 20 Civiling, kemidesign % 36% 11 64% 36% 4,95 2,61 53% Civiling, rymdteknik % 82% % 80% 153,54 118,63 77% 17 Civiling, öppen ingång ant vt % 90% se nedan se nedan Civiling, öppen ingång ant ht % 94% 145 6% 94% 70,98 54,42 77% Civiling, EEIGM/materialteknik % 70% 67 42% 58% 51,89 45,60 88% 16 Civiling, träteknik, Skellefteå % 100% 22 27% 73% 14,95 13,98 94% 5 Civiling, medieteknik % 93% 75 20% 80% 57,94 44,19 76% 3 1 Civiling, teknisk design % 64% 44 36% 64% 19,68 5,83 30% Civing, påbyggn geovetenskap % 100% 3 0% 100% 1,65 0,73 44% Civing, påbyggn tillämp geovetenskap o bergtek 80 ingen antagning 12 17% 83% 8,90 11,43 128% Summa civ ing % 80% % 75% 1749, ,19 87% Högskoleingenjörsprogram Ing utb, byggnad + ind kemi + vattenkraft 120 ingen antagning 0,50 0,26 52% 1 1 Ing utb, elektronik, Skellefteå 120 ingen antagning 2 50% 50% 1,33 2,10 158% 1 Ing utb, geografisk IT 120 ingen antagning 0,00 0,25 2 Ing utb, maskin, Skellefteå 120 ingen antagning 1 0% 100% 0,00 0,25 1 Ing utb, projekting, Arvidjaur # 120 ingen antagning 0,00 0,02 2 Ing utb, projekting, LKF # 120 ingen antagning 9 44% 56% 9,33 9,21 99% Ing utb, industriell design 120 ingen antagning 75 53% 47% 60,71 60,78 100% Ing utb, flygteknik 120 ingen antagning 23 4% 96% 16,63 14,43 87% Ing utb, maskin, Luleå 120 ingen antagning 31 10% 90% 21,12 20,02 95% 7 Ing utb, projekting, Luleå 120 ingen antagning 36 36% 64% 29,34 29,93 102% 14 1 Ing utb, projekting, Kramfors 120 ingen antagning 1 100% 0% 0,50 0,58 116% Ing utb, bergmaterialteknik, S-uman,Sävsjö, K-fors # 80 ingen antagning 22 23% 77% 9,63 15,58 162% 5 Ing utb, bergteknik, Gve,Kiruna, Malå # % 83% 45 31% 69% 18,98 18,04 95% 7 Ing utb, miljö-och kvalitetsmanagement % 44% 25 80% 20% 12,99 14,91 115% 16 Ing utb, bergmaterial, Luleå + # % 58% 12 42% 58% 5,58 1,14 20% Ing utb, bilsystem # % 93% 44 7% 93% 23,70 11,75 50% Ing utb, datorspelsutv, Skellefteå % 100% 77 3% 97% 54,23 42,35 78% Ing utb, datateknik, Luleå % 100% 48 10% 90% 27,23 21,31 78% 10 1 Ing utb, datateknik/elektroteknik, Skellefteå % 100% 7 0% 100% 0,88 0,28 32% Ing utb, datateknik, Skellefteå % 100% 28 4% 96% 17,23 18,07 105% 6 Ing utb, teknisk design % 76% 17 24% 76% 8,00 3,63 45% Summa ing % 84% % 76% 317,91 284,89 90% # Decentraliserade utbildningsplatser Basår Tekniskt basår, ant vt % 22% se nedan Tekniskt basår, ant ht05, Luleå + distans % 64% 96 31% 69% 48,75 40,33 83% College % 47% 36 53% 47% 4,88 5,33 109% Summa TB, DTI, College % 55% % 63% 53,63 45,66 85% Övrig teknisk utbildning GIT, magister ämnesdjup # % 75% 4 50% 50% 1,60 0,38 24% 1 Kemiteknik, processkemi, magister ämnesdjup 60 ingen antagning 1 100% 0% 0,73 1,80 247% Kemiteknik, kemisk & bio, magister ämnesdjup % 100% 7 0% 100% 3,23 1,50 46% Kemiteknik, mineraltekn, magister ämnesdjup % 100% 2 0% 100% 1,03 0,69 YTH Byggteknik, väg- och anläggning 60 ingen antagning 14 0% 100% 7,53 12,95 172% 11 2 YTH Verkstadsteknik/maskinteknik 60 ingen antagning 0 0,00 0,03 1 YH Arbetsledning inom bygg och anläggning, vt % 100% 13 0% 100% 10,54 7,31 69% YH Ädelstensteknik % 26% 29 66% 34% 16,49 8,48 51% YH Träteknik % 67% 14 29% 71% 10,05 7,28 72% YH Datornätverk, Skellefteå % 96% 26 4% 96% 11,81 3,98 34% YH Konstr. av intelligenta produkter inställd 66 ÅRSREDOVISNING 2005

59 NYBÖRJARE 2005 RESULTAT :a tot andel andel tot andel andel antal antal prest yrkes Gen.examina Poäng sök sök reg kv män reg kv män håst håpr grad exam. högsk kand mag Datorgrafik, Ske-å % 94% 74 9% 91% 54,13 57,13 106% 5 Kvalitets-, arb miljö- o miljöledn, mag ämnesbr. 60 ingen antagning 3 100% 0% 1,45 3,15 217% 2 Arbetsmiljöledning, magister ämnesbredd % 13% 45 89% 11% 22,54 15,84 70% 1 Industriell logistik, magister ämnesbredd inställd 0,38 Hållbara energisystem, magister ämnesdjup 80 ingen antagning 6 33% 67% 6,88 3,75 55% Träteknik, magister ämnesdjup % 75% 30 20% 80% 16,41 9,01 55% 6 Datateknik, magister ämnesdjup % 100% 14 0% 100% 6,12 2,26 37% Elektroteknik, magister ämnesdjup % 100% 2 0% 100% 1,08 0,08 7% Maskinteknik vattenkraft, magister ämnesdjup % 75% 4 25% 75% 2,20 1,30 59% Materialteknik, magister ämnesdjup % 82% 13 15% 85% 6,40 2,88 45% Rymdteknik, magister ämnesdjup % 79% Samhällsteknik tekn. miljöv, magister ämnesdjup % 100% 6 0% 100% 2,73 1,58 Summa övrig teknik % 73% % 71% 182,95 141,76 77% # Decentraliserade utbildningsplatser SAMHÄLLSVET, BETEENDEVET Ekonomprogrammet, LKF # 120 ingen antagning 18 72% 28% 15,40 16,87 110% 5 Ekonomprog, inr tjänstesektorn, Ske-å 120 ingen antagning 22 73% 27% 15,98 16,21 101% 4 Företagsekonomi och management 80 ingen antagning 0,00 0, Företagsekonomi o fritidsvetenskap 120 ingen antagning 0,00 0, Psykologiprogrammet % 20% % 17% 123,68 107,51 87% Systemvetenskap % 62% % 77% 63,02 60,73 96% Systemvetenskap, internationell % 100% 5 0% 100% 2,45 1,10 45% Ekonomprogrammet, Luleå % 47% % 47% 259,87 230,34 89% Ekonomprogrammet, Skellefteå % 39% 53 60% 40% 33,95 19,67 58% Ekonomutbildning internationell inr % 53% % 47% 121,70 104,90 86% Ekonomprog, inr fek o musikindustri, Ske-å % 69% 62 31% 69% 41,29 32,25 78% Statsvetenskapliga programmet % 60% 72 36% 64% 57,64 48,19 84% Nationalekonomiska programmet ant vt % 36% 69 42% 58% 53,25 42,00 79% 6 6 Nationalekonomiska programmet ant ht % 30% Sociologiprogrammet % 21% % 17% 127,53 111,87 88% Rättsvetenskapsprogrammet % 33% % 25% 117,91 84,46 72% 3 11 Pol mag, öppen ingång % 50% 44 48% 52% 35,61 25,18 71% Data o-systemvetenskap, magister ämnesdjup % 89% 46 11% 89% 35,68 19,40 54% Elektronisk handel, magister ämnesbredd % 89% 52 19% 81% 32,75 23,05 70% 14 Elektronisk handel, magister ämnesdjup 60 se ovan se ovan 7 14% 86% 17 18% 82% 8,93 9,18 103% 1 8 Marknadsföring och e-handel, mag ämnesbredd % 57% 31,40 20,75 66% Pedagogiskt ledarskap magister ämnesbredd 40 ingen antagning 22 91% 9% 7,73 7,58 98% YH Nationella minoritetskulturer % 0% 7 100% 0% 3,27 0,68 21% YH Upplevelsetursim 80 ingen antagning 8 75% 25% 7,06 3,73 53% YH Finansiell ekonomi 80 ingen antagning 16 63% 38% 14,00 10,58 76% Summa samhälls-beteendevetenskap % 45% % 44% 1 210,10 996,81 82% # Decentraliserad utbildning LÄRARUTBILDNING Fritidspedagog 120 ingen antagning 0,31 2 Grundskollärare 1-7 Sv/Shv ingen antagning 0,00 0,02 2 Grundskollärare 1-7 Ma/Nv 140 ingen antagning 0,05 0, % 6 Grundskollärare 4-9 Ma/Nv 180 ingen antagning 0,71 3,85 542% 17 Grundskollärare 4-9 Ma/Nv HÖN # 180 ingen antagning 1 0% 100% 0,25 1,20 480% 4 Grundskolärare 4-9 nv/idrott o hälsa 180 ingen antagning 0,30 1,35 450% 8 Grundskollärare 4-9 Sv/Shv, Ak Norr # 180 ingen antagning 1 0% 100% 1,20 8,06 672% 18 Grundskollärare 4-9 Sv/En, Ak Norr # 180 ingen antagning 0,49 3,73 761% 6 Grundskollärare 4-9 Sv/ Spr (Ty alt Fr) 180 ingen antagning 0,15 1,00 667% 1 Grundskollärare 4-9 Sv/En 180 ingen antagning 2 50% 50% 1,48 8,17 552% 14 # Decentraliserade utbildningsplatser på program Lärare. svenska o samhällskunskap, LKF # ingen antagning 29 83% 17% 26,88 25,50 95% Lärare, fysik och matematik ingen antagning 4 50% 50% 4,18 2,58 62% 1 Lärare, kemi och matematik ingen antagning 6 50% 50% 6,25 5,55 89% Lärare, matematik o data för gy ingen antagning 8 50% 50% 6,90 7,65 111% Lärare, svenska som andraspråk ingen antagning 8 100% 0% 5,33 5,40 101% 3 1 Lärare, geografi ingen antagning 7 29% 71% 8,15 7,93 97% 2 Lärare, historia ingen antagning 20 60% 40% 19,39 18,10 93% 3 Lärare, människan i samhället för tidigare år ingen antagning 17 76% 24% 14,45 14,30 99% 3 Gymnasielärare, PPU, vt03 40 ingen antagning Grundskollärare 4-9, PPU, vt03 40 ingen antagning 6 Lärare, öppen ingång, vt ingen antagning se nedan Lärare, öppen ingång, ht % 32% % 30% 235,27 232,20 99% 9 Lärare, inriktning förskola, distans % 7% 29 97% 3% 13,28 4,08 31% Lärare, engelska ingen antagning 62 69% 31% 59,06 47,15 80% Lärare, engelska för senare år % 50% 2 50% 50% 0,90 0,38 42% 2 Lärare, engelska för gymnasiet % 46% 12 58% 42% 5,85 2,85 49% 1 Lärare, barn, lek och lärande ingen antagning % 9% 125,15 125,19 100% 16 Lärare, barn, lek och lärande för tidigare år % 8% 12 92% 8% 5,40 2,93 54% Lärare, barn, lek och lärande för förskolan % 3% 31 97% 3% 14,40 7,80 54% 3 Lärare, dans ingen antagning % 0% 11,46 8,83 77% Lärare, dans för förskolan % 0% Lärare, dans för tidigare år % 0% 2 100% 0% 0,90 0,15 17% Lärare, dans för senare år % 0% % 0% 4,28 0,68 16% Lärare, dans fritidsverksamh % 0% 2 100% 0% 0,90 0,15 17% Lärare, fritidsvetenskap barn (6-13 år) % 53% 80 70% 30% 65,78 66,16 101% 6 Lärare, idrott och hälsa med friluftsprofil ingen antagning 62 35% 65% 56,53 53,30 94% 3 Lärare, idrott och hälsa tidgare år % 44% 8 63% 38% 3,60 2,10 58% ÅRSREDOVISNING

60 NYBÖRJARE 2005 RESULTAT :a tot andel andel tot andel andel antal antal prest yrkes Gen.examina Poäng sök sök reg kv män reg kv män håst håpr grad exam. högsk kand mag Lärare, idrott och hälsa senare år % 70% 9 22% 78% 4,05 2,15 53% Lärare, idrott och hälsa gymnasiet % 56% 8 38% 63% 3,60 1,95 54% Lärare, matematik gy/senare år, ant vt+ht ingen antagning 17 53% 47% 17,43 12,36 71% 1 Lärare, matematik för senare år % 50% 15 40% 60% 13,01 12,95 100% 2 Lärare, matematik för tidigare år % 0% 42 83% 17% 29,33 27,30 93% 12 Lärare, matematik gymnasiet % 67% 9 33% 67% 4,73 3,20 68% Lärare, samhällskunskap/sh-ingång ingen antagning 86 53% 47% 76,89 68,32 89% 3 Lärare, samhällsori. ämnen för tidigare år % 40% 5 60% 40% 2,25 1,18 52% Lärare, samhällsori. ämnen för senare år % 68% 18 28% 72% 8,10 4,48 55% Lärare, svenska för tidigare år % 0% 92 96% 4% 65,19 66,93 103% 19 1 Lärare, svenska för senare år % 67% 48 83% 17% 40,16 44,02 110% 4 Lärare, svenska gymnasiet % 29% 8 75% 25% 3,60 2,03 56% 12 Lärare, människa och natur för förskolan % 29% 6 67% 33% 2,70 1,33 49% Lärare, människa och natur för tidigare år % 0% 42 88% 12% 35,85 33,14 92% 10 Lärare, naturvetenskap för senare år ingen antagning 4 75% 25% 3,90 2,20 56% Lärare, NO-ämnen för senare år % 0% 3 100% 0% 1,85 0,71 38% Lärare, naturkunskap gymnasiet inställd 14 64% 36% 13,53 13,68 101% Lärare, kultur, estetik och lärande ges ej 30 90% 10% 27,24 28,95 106% 6 Lärare, musik, Piteå ingen antagning % 56% 140,15 139,24 99% 1 Lärare, musik senare år, Piteå % 50% 36 50% 50% 19,24 4,55 24% Lärare, musik gymnasiet, Piteå % 50% 4 50% 50% 2,00 0,43 22% Professionsinriktat lärande 60 ingen antagning 34 59% 41% 29,25 30,43 104% 7 Professionsinriktat lärande, gymn. allm. ämnen % 13% 12 92% 8% 4,20 3,25 77% Professionsinriktat lärande, gymn. Yrkesämnen % 75% 27 30% 70% 8,49 5,73 67% Professionsinriktat lärande, grundskolan sen.år % 36% 12 67% 33% 4,16 2,70 65% Förskolans lärprocess, magister ämnesbredd % 0% 5 100% 0% 0,63 0,00 0% Summa lärarutbildning % 32% % 31% 1260, ,84 94% UTBILDNING INOM MUSIK, MEDIA och TEATER Musiklärarutbildning 160 ingen antagning 1 100% 0% 0,13 2, % 10 Körledare 40 ingen antagning 0,00 0,13 Mediautbildning ingen antagning 15 67% 33% 8,58 8,56 100% 2 Skådespelarutbildning, Luleå % 50% 23 52% 48% 14,93 15,01 101% 2 Ljudingenjör % 75% 48 25% 75% 33,33 30,41 91% 8 2 Kyrkomusiker % 50% 14 43% 57% 8,53 7,43 87% 3 Radioproduktion % 50% 56 50% 50% 40,45 40,39 100% 9 Konsertorganist % 25% 11 73% 27% 7,69 5,50 72% Komposition % 100% 2 0% 100% 2,60 1,99 77% Arrangering/komposition % 67% 14 29% 71% 9,16 6,69 73% 1 Studiomusiker % 75% 14 21% 79% 9,39 9,53 101% 1 1 Mediadesign % 54% 81 44% 56% 65,28 53,14 81% 4 Media- och komm vetenskap/journalistik % 30% 72 75% 25% 55,49 41,79 75% 5 Media- och komm vetenskap/produktion % 80% 66 45% 55% 54,98 40,24 73% Upplevelseproduktion % 38% 58 67% 33% 47,69 35,63 75% YH Scenografi och attributmakeri, Ske-å % 47% 17 53% 47% 7,65 4,13 54% Summa musik, media och teaterutbildningar % 52% % 49% 365,88 302,96 83% VÅRDUTBILDNINGAR Röntgensjuksköterska 120 ingen antagning 57 79% 21% 41,15 45,05 109% 18 YH Pedagogisk vägledning vid funk.hinder 80 ingen antagning 7 100% 0% 6,05 4,18 69% Sjuksköterska ant vt03, Akademi Norr ingen antagning se nedan se nedan Sjuksköterska ant ht03, LKF # 120 ingen antagning se nedan se nedan Sjuksköterska ant vt05 (inkl nätuniversitet) % 20% se nedan se nedan Sjuksköterska ant ht % 16% % 12% 326,28 315,94 97% Sjukgymnast ant vt % 30% se nedan se nedan Sjukgymnast ant ht % 37% % 31% 165,65 166,03 100% Arbetsterapeut % 11% % 7% 91,18 79,63 87% 15 Social omsorg % 9% % 4% 93,85 96,78 103% Sjuksk -spec akutsjukvård/anestesi % 42% 24 63% 38% 11,18 9,48 85% 8 Sjuksk -spec distriktssvård % 3% 60 98% 2% 35,25 33,95 96% 14 3 Sjuksk -spec akutsjukvård/ intensivvård % 7% 35 80% 20% 17,55 16,08 92% 9 Sjuksk -spec akutsjukvård/ambulans % 44% 18 56% 44% 8,73 8,34 96% 6 Sjuksk -spec akutsjukvård/operation % 0% 15 87% 13% 7,93 6,73 85% 5 1 Sjuksk -spec barn och ungdom 40 ingen antagning % 0% 7,78 10,74 138% 13 Sjuksk -spec vård av äldre 40 ingen antagning 9 100% 0% 3,66 4,38 120% 7 Receptarie % 9% % 6% 90,10 88,90 99% 27 Summa hälsovetenskapliga utbildningar % 17% % 14% 906,34 886,21 98% Summa program % 53% % 50% % * antal andel andel individer kv män FRISTÅENDE KURSER ** % 45% % Totalt program och fristående kurser % 48% % * Anger totala antalet registeringar av program- och arenastudenter, ej antalet individer. ** I fristående kurs ingår: studenter som läst helfartskurser, fort- och vidareutbildning enligt utbud i kurskatalog samt studenter som läst programkurser som fristående kurs (=ej varit registrerade på programmet) 68 ÅRSREDOVISNING 2005

61 Bilaga 3 Verksamhetsresultat forskarutbildning HUMANISTISK-SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT VETENSKAPSOMRÅDE antal enbart forskningsämnen, forskar- nyantagna totalt anställda licentiat- doktorstillika forskar- utbildnings- doktorander doktorander doktorander examen examen examens- INSTITUTION utbildningsämne ämne (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) poäng Hälsovetenskap (6) 22 (20) 6 (6) 1 (1) 0 0,5 Industriell ekonomi och samhällsvetenskap (9) 71 (30) 34 (23) 11 (5) 3 (2) 8 Matematik (1) 9 (7) 5 (4) 2 (1) 0 1 Musikhögskolan (6) 7 (5) 2 (0) 0 1 Språk och kultur (3) 3 (3) 0 2 (2) 2 Utbildningsvetenskap (2) 22 (13) 9 (6) 1 (1) 1 (1) 1 TOTALT hum sam vetenskapsområde (18) 135 (79) 64 (47) 17 (8) 6 (5) 13,5 TEKNISKT VETENSKAPSOMRÅDE antal enbart forskningsämnen, forskar- nyantagna totalt anställda licentiat- doktorstillika forskar- utbildnings- doktorander doktorander doktorander examen examen examens- INSTITUTION utbildningsämne ämne (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) poäng Arbetsvetenskap (8) 87 (48) 26 (17) 4 (2) 6 (3) 6 Industriell ekonomi och samhällsvetenskap (2) 46 (18) 17 (7) 4 (2) 3 (2) 4 Rymdvetenskap Matematik (3) 21 (6) 4 (4) 5 (2) 2 (0) 4 Samhällsbyggnad (9) 96 (37) 71 (38) 18 (8) 9 (3) 15,5 LTU Skellefteå (1) 21 (6) 9 (3) 4 (1) 2 (0) 3 Systemteknik (2) 63 (10) 57 (13) 11 (3) 5 (0) 9 Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik (1) 141 (19) 64 (8) 24 (2) 10 (0) 17 Tillämpad kemi och geovetenskap (8) 75 (27) 28 (11) 9 (0) 7 (4) 9 TOTALT tekniskt vetenskapsområde (34) 550 (171) 276 (101) 79 (20) 44 (12) 67,5 TOTALT Luleå tekniska universitet (52) 685 (250) 340 (148) 96 (28) 50 (17) 81 Totala antalet doktorander samt anställda doktorander avser 31/ ÅRSREDOVISNING

62 Bilaga 4 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev, regeringsbeslut och högskoleförordning i årsredovisningen 2005 REGLERINGSBREV 2005 UTBILDNINGSPOLITIK Gemensamt för verksamhetsgrenarna Mål 1 Kvalitetsarbete...sidorna Mål 4 Jämställdhet , 31-32, Mål 5 Långsiktig och god personalförsörjning VERKSAMHETSGREN Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Mål 1 Stimulera till högre utbildning Mål 2 Aktivt främja och bredda rekrytering Mål 3 Tillgänglighet och omfattning av IT-stödd distansutbildning Övrigt Förändringar i utbildningsutbud Efterfrågan på högskolans utbildningar Avvägning mellan kurser och program...12 Vägledning för lärarutbildningens studenter...21 Aktiviteter vid regionalt centrum...37 Uppdragsutbildning...24 Reell kompetens och alternativt urval...23 Specifika uppdrag Examinationsmål Helårsstudenter och helårsprestationer...13 Helårsstudenter inom naturvetenskapligt och tekniskt utbildningsområde resp konstnärliga utbildningsområden...13 Lärarutbildning med inriktning samiska, meänkieli och finska Decentraliserad utbildning...15 Kiruna rymd- och miljöcampus...15 VERKSAMHETSGREN Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner eller konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner Mål 1 Effektivitet i forskarutbildning...31 Mål 2 Främja mång- och tvärvetenskap...26 Övrigt Förändring av antalet anställda professorer...40 Studiefinansiering i forskarutbildning...28 Forskning i nära anslutning till lärarutbildning...26 Omfördelning av resurser mellan vetenskapsområden...27 Specifika uppdrag Examinationsmål Forskarskola i rymdteknik...29 Rekryteringsmål för professorer...29 Ekonomisk redovisning Intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenar...9, 12, 24, 27, 32 Förändringar i förhållande till prognos i delårsrapport Underskott i resultaträkningen...7 Redovisning av myndighetskapital...60 Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet...10 Anslagsbelastning...56 Organisationsstyrning Studenter som deltagit i s k kombinationsutbildning...22 Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen...20 REGERINGSBESLUT Pedagogik för högpresterande elever...35 HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Studentinflytande...34 FÖRORDNING OM ÅRSREDOVISNING OCH BUDGETUNDERLAG Redovisning av sjukfrånvaro ÅRSREDOVISNING 2005

63 Bilaga 5 Tabellindex TABELL 01 Resulträkning Jämförelse budget, prognos och bokslut Kapitalförändring per verksamhetsgren Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per verksamhetsgren för Balansräkning per 31 dec Avgifter från avgiftsbelagd verksamhet Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom grundutbildning, inkl uppdragsverksamhet Grundläggande högskoleutbildning, exkl uppdragsverksamhet Ersättning grundutbildning Helårsstudenter, totalt Helårsprestationer, totalt Helårsstudenter, exkl särskilda åtaganden Helårsstudenter, särskilda åtaganden Examensmål för grundutbildningen Förstahandssökande och registrerade nybörjare Andelen kvinnor och män bland registrerade studenter i årskurs Nyckeltal, arenor Nyckeltal, civilingenjörsutbildning Nyckeltal, högskoleingenjörsutbildning Nyckeltal, övrig teknisk utbildning Nyckeltal, samhällsvet/beteendevet Nyckeltal, vård och omsorg Nyckeltal, lärarutbildning Nyckeltal, musik, media- & teater LTU-kurser inom nätuniversitetet Redovisning av kostnader och intäkter för grundläggande högskoleutbildning Intäkter, kostnader och kapitalförändring för uppdragsverksamhet inom grundutbildning Uppdragsverksamhet inom grundutbildning Vetenskapliga publikationer Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom forskning/forskarutbildning exkl uppdragsforskning Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom forskning/forskarutbildning inkl uppdragsforskning Tekniska vetenskapsområdet inom forskning/forskarutbildning Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet inom forskning/forskarutbildning Finansieringsform Examensmål för forskarutbildningen Antal examina inom forskarutbildningen Examina per vetenskapsområde inom forskarutbildningen Nyanställda professorer Nyckeltal, forskning/forskarutbildning, humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde Nyckeltal, forskning/forskarutbildning, tekniskt vetenskapsområde Nyckeltal, forskning/forskarutbildning, totalt Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom uppdragsforskning Högskolepedagogiska kurser, antal deltagare Antal pågående EU-projekt EU-finansiering Studentutbyte, Internationellt utbyte för lärare, forskare och doktorander, Forskningsämnen och ämnesföreträdare, Personalstatistik, antal lärare Sjukfrånvaro, totalt, Sjukfrånvaro, långtidssjukfrånvaro, ÅRSREDOVISNING

64 72 ÅRSREDOVISNING 2005

65 ÅRSREDOVISNING

66 Luleå tekniska universitet Luleå Telefon: Fax: Produktion: PLAN SJU AB Foto: LARS FORSSTEDT Tryck: UNIVERSITETSTRYCKERIET, LULEÅ 2005