Årsredovisning Luleå tekniska universitet

Transkript

1 Årsredovisning 2003 Luleå tekniska universitet

2

3 Årsredovisning 2003 INNEHÅLL REKTOR HAR ORDET...3 SAMARBETE OCH PROFESSIONALISM...4 DET SKAPANDE UNIVERSITETET...5 UTVECKLINGSPROJEKT...7 EKONOMISK UTVECKLING...8 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING...11 Resurs och finansiering...11 Redovisning av regeringens uppdrag och särskilda åtaganden...12 Utbildning inom arenor, program och kurser...14 Rekrytering...18 Studiestart...21 Valfrihet...21 Examina...22 Uppdragsverksamhet inom grundutbildning...23 FORSKNING & FORSKARUTBILDNING SAMT KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE...24 Resurser, finansiering och EU-projekt...24 Redovisning av regeringens uppdrag...26 Forskarutbildning...27 Forskning...29 Konstnärligt utvecklingsarbete...31 Uppdragsverksamhet inom forskning...32 Holding AB...32 GEMENSAMT FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING...33 Utvärderingar...33 Studentinflytande...34 Pedagogisk utveckling...34 Biblioteksverksamhet...35 Samverkan med omvärlden...35 Personal...39 UNIVERSITETETS KONSTSATSNING...43 VÄSENTLIGA EKONOMISKA UPPGIFTER...57 FINANSIELLA DOKUMENT...58 BILAGOR Grundutbildningsersättning Verksamhetsresultat grundutbildning Verksamhetsresultat forskarutbildning Återrapporteringskrav Tabellindex...76 ÅRSREDOVISNING

4 Produktion Universitetsförvaltningen, Luleå tekniska universitet Kontaktperson resultatredovisning Kerstin Hanaeus, controller, Luleå tekniska universitet Kontaktperson finansiell redovisning Anette Löfstedt, ekonom, Luleå tekniska universitet Produktionssamordning, textbearbetning och grafisk formgivning Plan Sju AB, Luleå Foto, sidan 3 Per Pettersson Illustration, omslag framsida FRÅN ANDRA SIDAN, olja Rune Wanler Illustration, omslag baksida KORS, VA SVÅRT! textil/plast/papper Annika Persson-Åkeblom Tryck Universitetstryckeriet, Luleå Grafiska, Luleå, ÅRSREDOVISNING 2003

5 INGEGERD PALMÉR Rektor har ordet 2003 ÅRS VERKSAMHET har dominerats av dels den ökande konkurrensen om studenter till teknikutbildningen, dels genomgripande förändringar av den interna organisationen. Antalet nybörjare på program och arenor minskade med 15 %, och den största nedgången fanns inom teknik och samhällsvetenskap. Fokus inför 2004 är att öka antalet nya studenter på civilingenjörsprogram och arenor till minst 2002 års nivå och bädda för ytterligare ökning längre fram. Då kan vi nå regeringens mål, och nyttja den vetenskapliga kompetens och utbildningskapacitet som universitetet byggt upp inom teknik under sina drygt 30 år. Vi har klarat uppdraget att öka antalet helårsstudenter, dock med en smärre minskning av antalet inom naturvetenskap och teknik. I examensmålen för grundutbildningen har vi redan överskridit målet för magisterexamen. Även om antalet examina minskade något från 2002 till 2003, så kommer vi att nå målet för civilingenjörsexamen. Den bedömningen gäller även målen för lärarexamen totalt.vi klarar inte att en tredjedel av lärarna ska ha NT-inriktning. Under 2003 hade knappt 20 % av de examinerade den inriktningen. Sannolikt når vi inte fullt ut målet för sjuksköterskeexamina. Vi klarar väl vårt åtagande att ge decentraliserad utbildning, och avräknar fullt ut platserna inom Nätuniversitetet. Särskilt glädjande är att vi har startat den första helt nätbaserade programutbildningen, i arbetsterapi. ANTALET NYANTAGNA DOKTORANDER ökade med 9 % totalt, och inom humaniora och samhällsvetenskap med drygt 90 %! För forskarutbildningen är examensmålet för redan överskridet med nästan det dubbla inom humaniora-samhällsvetenskap. Målet för det tekniska området kommer vi tyvärr inte att klara, prognosen är att vi når ca 200 examina, d v s 20 % under målet. Den stadiga uppgången under flera år av den externa forskningsfinansieringen har inte ännu gett önskat resultat i avlagda examina.vi arbetar med handledarutbildning och olika förbättringar inom forskarutbildningen, exempelvis introduktionen till forskarstudier. Under senare år har många doktorander antagits till forskarskolor, t ex inom arenorna, vilket bör ge förbättrad examination. Jämställdheten visar både positiv och negativ utveckling. Det är glädjande att vi rekryterat en kvinnlig professor och att andelen kvinnliga doktorander inom teknik har ökat bland de nyantagna, samt att humaniora-samhällsvetenskap uppfyller ramen med 58 % kvinnliga doktorander. Andelen män inom lärarutbildningen går åt rätt håll och är nu 33 %. Inom teknikutbildningarna är utvecklingen svagt negativ, nu är bara 26 % av studenterna kvinnor. Inom vårdutbildningarna gör vi inte några framsteg i att rekrytera män. UNIVERSITETETS STRATEGISKA förändringsarbete DET SKAPANDE UNIVERSITETET fortgår. Inga nya arenor startade under 2003, och tyvärr minskade antalet antagna med 30 %. Klart är dock att många av dessa väljer att studera på en arena för att få en studieform och inriktning som passar dem bättre än program. Arenornas mångvetenskapliga forskarskolor möter stort intresse, och det är mycket glädjande för en framtida stabil utveckling av arenorna. Ett stort arbete under 2003 var formandet av en ny institutionsorganisation och administrativ organisation för hela universitetet en enhetlig organisation med tydligt utpekade funktioner och ansvar. Det är viktigt för att t ex studenter ska veta vart de ska vända sig med frågor och synpunkter. Med en enhetlig organisation kan vi också driva ett mer effektivt kvalitets- och rationaliseringsarbete. Den administrativa omorganisationen har tagit en stor del av sina utgångspunkter i tidigare rapporter från internrevisionen, och den syftar också till att skapa bättre arbetsmiljö för administrativ personal. Målet att minska kostnaderna för administrationen med 10 miljoner kronor för 2004 kommer att uppnås, och besparingarna fortsätter. EKONOMIN ÄR FORTSATT ansträngd.av årets negativa verksamhetsresultat om 23 miljoner kronor hänför sig 13 miljoner kronor till den administrativa omorganisationen, medan besparingarna får effekt först från 2004 och framåt. Lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna sjunker och utgör nu 12,8 %. Glädjande är att den externa forskningsfinansieringen ökade även 2003 och är nu nästan 60 % av de totala forskningsintäkterna. Att institutioner med utbildning inom det tekniska området har underskott inom grundutbildningen är väntat, och rationaliseringsåtgärder har inletts. Rekryteringen till hösten 2004 kommer att följas noggrant. I andra änden finns ett arbete med att se över utbildningsutbudet så att det möter de sökandes intresse, och kan bedrivas mer effektivt än idag. ÅRSREDOVISNING

6 Samordning och professionalitet Många interna processer, sjunkande rekryteringssiffror och ett stort engagemang från både anställda och aktörer utanför universitetet. Under 2003 låg en stor del av verksamhetens fokus internt. Inför kommande verksamhetsår är det dags att höja blicken, delvis byta fot och blicka utåt. universitetet finns ett stort engagemang för ökad rekrytering, länets basindustrier och de kommuner där vi har verksamhet kommer att bidra till det arbetet på olika sätt. Och våra alumner förstås, tidigare studenter som har en mycket viktig roll att spela när det gäller att sprida sina erfarenheter av hur det är att vara student i Luleå. NÄR REKTOR Ingegerd Palmér ska sammanfatta verksamhetsåret 2003 hamnar rekryteringssiffrorna först på dagordningen. De preliminära ansökningssiffrorna visade på en nedgång med 35 procent för civilingenjörsutbildningarna, siffror som dessvärre höll i sig när studenterna väl kom. Detta blev en chock eftersom vi inte fick några som helst indikationer på att det var allvarliga förändringar på gång, säger Ingegerd Palmér. En rad åtgärder som ska ge resultat på längre sikt har inletts samordning och professionalitet är två ledord i det arbetet. När de preliminära ansökningssiffrorna kom gav rektor en extern konsult i uppdrag att granska rekryteringsarbetet och att peka ut ett antal åtgärder. En rad insatser genomfördes också, vissa av dem med direkt bäring på innehållet i den så kallade Stymnerapporten som blev namnet på resultatet av granskningen. Den ledde till ett betydligt tydligare fokus på studentrekryteringen under andra halvåret Inför rekryteringen till hösten 2004 har våra aktiviteter intensifierats och vi gör betydligt mer av allt vi gjort tidigare. Vi har förändrat organisationen kring rekryteringsarbetet och ökat samspelet med och mellan institutionerna. En rad åtgärder som ska ge resultat på längre sikt har inletts samordning och professionalitet är två ledord i det arbetet.vi har anställt en marknadschef som lagt fast kursen för de närmaste årens marknadsföring och vi kommer att se över både utbildningsutbudet och -strukturen, vilket exempelvis kommer att leda till fler magisterutbildningar för internationella studenter, så kallade masters. Vi har även preciserat rekryteringsmål och ska göra en mer noggrann analys av var och mot vilka grupper vi sätter in rekryteringsaktiviteter. Att de sjunkande ansökningssiffrorna la sordin på arbetslusten hos många och skapade en intern debatt om strategin är ingen hemlighet det positiva i sammanhanget är att det också ledde till ett stort engagemang, många vill bidra till en ökad rekrytering. Det är inte bara anställda som på olika sätt visat att de vill delta i arbetet med att öka rekryteringen. Utanför 4 ÅRSREDOVISNING HAR OCKSÅ präglats av omorganisationer av olika slag, målet är en organisation väl anpassad till strategin och som präglas av tydlighet och struktur det ska vara lätt att känna igen sig och att hitta rätt. Studenter och samverkanspartners ska veta vem som har ansvar och kan ge svar, strukturen ska vara lätt att förstå. Dessutom ger struktur och tydlighet bättre möjligheter för oss att driva ett effektivitets- och kvalitetsarbete. Den omorganisation som rör universitetets hela administration bygger på samma princip; struktur och tydlighet. Den har även haft som mål att frigöra resurser till verksamheten, hittills har 13 miljoner sparats och ytterligare 10 miljoner väntar fram till Det interna fokus som präglat 2003 är också tydligt i den halvtidsbedömning av måluppfyllelsen i förändringsarbetet DET SKAPANDE UNIVERSITETET som redovisades på den avgående styrelsens sista möte. Sammantaget är betyget hyggligt. De delar som handlar om interna processer får höga betyg, de som berör samarbetet med omvärlden får låga noteringar. Ett arbete har inletts för att se över målen för förändringsarbetet de kommande tre åren. Nu är det alltså dags att byta fokus och ägna mer tid åt externa processer, bland annat arbetet med att få större externfinansiering, ett arbete som redan gett resultat. Externfinansieringen fortsätter att öka och särskilt roligt är det med genombrottet för nationalekonomi och statsvetenskap som under 2003 tog hem stora projekt. Under 2003 har förändringsarbetet slutligt flyttat in i den reguljära organisationen och från 2004 har till exempel prefekterna det yttersta ansvaret för genomförandet av de åtta arenorna. Universitetsstyrelsen har tagit beslut om att utbildningsprogram ska finnas parallellt med arenautbildningarna. All utbildning ska präglas av kunskapsbyggande, alltså utgå från studenternas skapande delaktighet i alla lärprocesser och i samverkan med omvärlden. Institutionerna har fått i uppdrag att i kursplanerna precisera hur kunskapsbyggandet för studenterna sker. Arbetet med den interna kulturen har också den fokus på förhållningssättet till studenterna, vilket innebär att alla på universitetet ska bidra till en kunskapsbyggande lärandemiljö för studenterna.

7 Det skapande universitetet OCKSÅ 2003 har präglats av det genomgripande förändringsarbete som inleddes år Förändringsarbetet som från början var experimentellt med utrymme för många enskilda initiativ har successivt inlemmats i den operativa organisationen. Institutionerna har i uppdrag att driva förändring inom ramen för sin reguljära verksamhet. Utvecklingsarbetet under tidigare år har tydligt visat att strategin ställer krav på såväl en ny organisation för universitetet som ett nytt system för att fördela resurser internt. Den kräver också en anpassning av utbildningsadministrationen. Under 2003 slutfördes därför arbetet med inte mindre än fyra större utvecklingsprojekt: Ny organisation, nytt resursfördelningssystem, översyn av universitetets hela administration samt framtagandet av en utbildningsadministrativ plattform. Strategin DET SKAPANDE UNIVERSITETET vilar på fyra grundpelare kunskapsbyggande, universitetskulturen, mötesplatsen och kunskapsområden. Kunskapsbyggande Kunskapsbyggande innebär ett gemensamt skapande av kunskap som omfattar såväl studenter, doktorander, lärare och forskare som övriga anställda och omvärld. Kunskapsbyggandet ska på olika sätt underlätta och effektivisera studenternas lärande och bidra till att skapa en lärande organisation i alla delar. I kunskapsbyggandet förskjuts fokus från undervisning till lärande, där man utgår från vad studenterna redan kan och utvecklar deras förståelse, förmågor, förhållningssätt och färdigheter som behövs i en okänd framtid anordnade den särskilda kunskapsbyggargruppen en kurs i kunskapsbyggande för lärare och under 2003 anordnades ytterligare en. Det nätverk bestående av kunskapsbyggarpersoner som institutionerna utsett fortsätter sin dialog och sitt spridande av idéer. Under 2003 har också ett arbete med att dels ta fram nya utbildningsplaner med fokus på kunskapsbyggande, dels ett universitetsgemensamt kursutvärderingssystem, inletts. Universitetskulturen Universitetskulturen är den anda av öppenhet, lyhördhet, skapande och entreprenörskap som ska prägla universitetet. Ett centralt inslag i arbetet för en förändrad universitetskultur är det omfattande ledarskapsprogrammet.totalt omfattar programmet 90 personer. Arbetet med universitetskulturen har under 2003 dessutom präglats av diskussioner om attityder och förhållningssätt till studenterna, ett tema som gick igen på årets båda universitetskulturdagar i juni och november. Mötesplats Mötesplatser, de fysiska och virtuella platser som ytterligare stimulerar och underlättar möten över ämnes- och kulturgränser, geografiska och andra gränser, har vi sett flera exempel på under Den nya webbaserade lärplattformen Classfronter är ett exempel på en virtuell mötesplats, de så kallade Öppet forum där rektor, anställda och studenter vid två tillfällen mötts för att diskutera och ventilera aktuella frågor är exempel på mer reella möten. Luleå utsågs av Sveriges Förenade Studentkårer till Årets studentsstad Året har präglats av ett kreativt och utvecklande samarbete mellan universitetet, studenterna, kommunen och näringslivet för att vidga begreppet mötesplats. Kunskapsområden/arenor I våra nya kunskapsområden/arenor samlas utbildning och forskning från teknisk och filosofisk fakultet för att belysa ett område mångvetenskapligt och gränsöverskridande. Studenterna arbetar i projekt och får tidigt kontakt med såväl forskning som näringsliv och övrig omvärld. ÅRSREDOVISNING

8 De sex kunskapsområden som infördes år 2001 (Arena lärande,arena media, musik & teknik,arena management & teknik i nätverk) och 2002 (Arena innovativ teknik & företagande, Arena livsstil, hälsa & teknik, Arena jordens resurser) fick ytterligare två tillskott under 2003, Arena rymden och Arena risk & säkerhet. Båda dessa arenor kommer att anta studenter hösten Arenorna attraherar delvis nya grupper, bland annat äldre studenter. Forskarskolor har knutits till arenorna. De sex förstnämnda arenorna har fastställt program för forskarskolorna och flertalet har antagit doktorander. Uppbyggnaden av forskning inom arenorna har fått stöd från bland annat Teknikbrostiftelsen, Norrbottens Forskningsråd och Riksbankens jubileumsfond. Samverkan mellan utbildning och forskning samt med näringslivet sker bland annat i arenornas drivhus. Här sker ett ömsesidigt lärande mellan studenter, forskare och företagare. Utvärdering Två utvärderingsgrupper, en internationell grupp och en näringslivsgrupp, har till uppgift att följa och utvärdera universitetets sätt att bedriva förändringsarbetet. Grupperna har under året besökt universitetet vid två tillfällen. Sammanfattningsvis kan sägas att de är imponerade av universitetets ambitioner och av de resultat som hittills uppnåtts, men de pekar också på några viktiga frågor att arbeta med: bred delaktighet bland universitetets anställda och studenter samt förankring av strategin hos avnämare i näringsliv och samhälle. I slutet av 2003 gjordes en utvärdering av måluppfyllelsen gentemot strategins formuleringar från år Sammanfattningsvis är måluppfyllelsen hygglig totalt sett, och mycket god när det gäller intern organisation och struktur. Däremot är måluppfyllelsen svag exempelvis inom samverkan med, och påverkan på omvärlden. Under 2003 har målen för förändringsarbetet under utvecklats och preciserats. Målen diskuterades av den avgående styrelsen och kommer att fastställas av den nya. 6 ÅRSREDOVISNING 2003

9 Utvecklingsprojekt Översyn av universitetets interna styrning och organisation För att uppnå de långsiktiga verksamhetsmålen i strategin DET SKAPANDE UNIVERSITETET fanns det behov av en organisation och styrning som bättre stödjer verksamheten. Organisationsprojektet och resursfördelningsprojektet var processer med brett deltagande från hela universitetet. Under våren fattade universitetsstyrelsen beslut om en övergripande organisationsstruktur och ett reviderat resursfördelningssystem. Den nya organisationsstrukturen har en enhetlig organisation och tydligare befattningar, ansvar och befogenheter. Även institutionssammansättningen har förändrats. Från januari 2004 har universitetet 13 institutioner vilket är två färre än tidigare. Systemet för resursfördelning har tydlig målstyrning och koppling mellan strategi, inriktningsbeslut och strategiska satsningar. Det finns två beslutsnivåer och resurser och verksamhetsuppdrag utgår till respektive institution.varje institution ansvarar för resursprioriteringar utifrån volymoch basanslag. Beslut om institutionernas inre organisation samt ny delegation och arbetsordning fattas av rektor i januari HELA-projektet HELA-projektet är en översyn av hela den administrativa organisationen vid universitetet. Uppdraget var att skapa en professionell och effektiv administration som stödjer universitetets strategi. Utifrån en verksamhetsanalys och diskussioner på många nivåer fattades under våren 2003 beslut om en ny administrativ organisation med två nivåer. Organisationen har successivt införts under hösten Den bygger på fyra hörnstenar enhetlighet, tydliga roller och ansvar, tydligt ledarskap samt att Luleå tekniska universitet är ett universitet. Projektuppdraget innehöll även ett besparingskrav, att de administrativa kostnaderna från och med 2006 ska vara 20 mnkr lägre än Första delen av besparingen på 13 mnkr kommer att realiseras 2004, den nya organisationen består av 26 befattningar färre.avvecklings- och projektkostnaderna på 13 mnkr har bokförts Även en halvering av sjuktalen för den administrativa personalen ska vara genomförd En förutsättning för minskningen av befattningarna är effektiviseringar av ett antal administrativa processer. Under 2003 har elektronisk fakturahantering genomförts samt egenrapportering av vissa uppgifter för studenterna samt ett gemensamt diarie- och ärendehanteringssystem. Under 2004 kommer arbetet med att effektivisera ett antal processer att fortsätta. Utbildningsadministrativ plattform Ledstjärnor för att utveckla de utbildningsadministrativa processerna har varit studenten i fokus, rättssäkerhet och kostnadseffektivitet. Projektet har bedrivits i tre delar, anpassning och utveckling av utbildningsstrukturen, anpassning och utveckling av interna regelverk och arbetsordningar, anpassning och utveckling av studentinformation. En avgörande fråga som identifierats är vinsterna av att alla gör rätt sak i rätt tid. Ett antal förbättringsförslag kommer att genomföras under NITS-projektet Projektets uppgift är att ta fram en IT-strategi och en ny universitetsövergripande IT-organisation som ska göra det möjligt att nyttja den fulla potentialen i IT både som verktyg för rationalisering och verksamhetsutveckling. Åtgärderna ska resultera i årligen återkommande effektiviseringsvinster motsvarande 12 mnkr. Effektiviseringsvinsterna kommer att märkas under 2004 och ska slå igenom fullt ut under Åtgärderna ska också leda till kontroll över IT-kostnadsutvecklingen. Universitetsstyrelsen kommer att fatta beslut om IT-strategin under våren Projektet Utveckling pågår Inom Biblioteksverksamheten pågår en övergång från boksamling till Learning Resource Centre med en aktiv roll som medspelare i studenternas lärandeprocess. Biblioteket vid Luleå tekniska universitet har under året haft i uppdrag att definiera sin roll utifrån strategin i DET SKAPANDE UNIVERSITETET.Tre projekt pågår som avrapporteras i januari ÅRSREDOVISNING

10 Ekonomisk utveckling DE SENASTE ÅREN har kravet på besparingar fortsatt, konkurrensen om studenterna har ökat och externfinansieringens ökningstakt har avtagit. Universitetet har trots det lyckats redovisa en stabil ekonomisk utveckling på övergripande nivå under period För 2003 redovisar universitetet ett negativt ekonomiskt verksamhetsutfall på -23,1 mnkr, vilket motsvarar cirka 2 % av kostnadsomslutningen för universitetet. Omsättningen har under året ökat med 7 % samtidigt som kostnaderna för verksamheten har ökat med 9 %. Årets verksamhetsutfall är något bättre än delårsrapportens prognos på 30 mnkr och ligger nära budgeten på -20 mnkr. Under år 2003 har en omstrukturering av administrationen skett. Kostnaderna för omstruktureringen har påverkat årets verksamhetsutfall med 13,1 mnkr. Dessa kostnader har fördelats jämnt på grundutbildning och forskning/forskarutbildning. De positiva ekonomiska effekterna av omstruktureringen får genomslag under kommande år. Den reella effekten av årets verksamhetsutfall uppgår därmed till 10 mnkr, vilket bryter trenden med nollresultat som uppvisats de senaste åren. Under året har tillkommande personalkostnader för bl a avtalsförsäkringspremien och viss omstrukturering av kärnverksamheten belastat resultatet. År 2003 visar en intern obalans mellan resultatenheterna. Institutionernas negativa kapitalförändring på 7,8 mnkr innebär att vissa enheter går med betydande överskott, medan andra går med betydande underskott. Grundläggande högskoleutbildning Verksamhetsresultatet för grundläggande högskoleutbildning har förbättrats något jämfört med föregående år. Det är en positiv utveckling men verksamhetsområdet visar ändå på ett negativt resultat på -5,9 mnkr, vilket kan jämföras med -9,4 mnkr under föregående år. I delårsrapporten prognostiserades resultatet till 12 mnkr. TABELL 01 Resultaträkning 2003, tkr VERKSAMHETENS INTÄKTER Förändr. % Anslag Avgift Bidrag Räntor Summa % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa % Verksamhetsutf Resultat från andelar i dotterbolag och intresseföretag Årets kapital förändring Omsättningen har ökat med 10 % samtidigt som kostnaderna ökat med 9 %. Anslaget till grundutbildningen blev 5 mnkr högre än prognostiserat i delårsrapporten. Den stora minskningen av antalet studenter till de tekniska utbildningarna har lett till en bekymmersam ekonomisk situation vid några av de tekniska institutionerna. Den största procentuella förändringen visar uppdragsutbildningen. Omsättningen har minskat med -15 % under året, samtidigt som kostnaderna minskat med -5 %. En bidragande faktor kan vara minskade resurser hos de som köper uppdragsutbildning, t ex kommuner och landsting. Uppdragsutbildningen visar ett negativt verksamhetsresultat på -2,3 mnkr, vilket kan jämföras med nollresultat föregående år. 8 ÅRSREDOVISNING 2003

11 TABELL 02 Jämförelse budget, prognos och bokslut 2003, mnkr Budget Prognos vid delår Bokslut Intäkter Kostnader Verksamhetsutfall Resultat dotterföretag Kapitalförändring TABELL 03 Kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr Grundutbildning Uppdragsutbildning Forskning/forskarutbildning Uppdragsforskning Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Kapitalförändring Forskning och forskarutbildning Verksamhetsresultatet för forskning och forskarutbildning har försämrats jämfört med föregående år. Årets resultat är -13,5 mnkr, vilket kan jämföras med +8,2 mnkr föregående år. Omsättningen har ökat med 6 % samtidigt som kostnaderna ökat med 11 %. Den externa finansieringen totalt för forskning och forskarutbildning inkl uppdragsforskning har ökat med 23,2 mnkr i förhållande till föregående år. Det är något bättre än prognosen i delårsrapporten. Den externa finansieringen för 2003 ligger på samma nivå som snittet för åren 2001 och Ökningen ligger inom EU-medel både strukturfond men även ramprogram, dessutom ökar medel från forskningsstiftelserna. Uppdragsforskningen visar ett negativt verksamhetsresultat på -1,5 mnkr, vilket kan jämföras med +0,6 mnkr under föregående år. Omsättningen har ökat med 5% samtidigt som kostnaderna har ökat med 8 %. Verksamhetsplan och budget 2004 Av universitetsstyrelsens beslut om inriktningen för verksamhet år 2004 framgår att den ska ske med utgångspunkt i DET SKAPANDE UNIVERSITETET. Prioriterade områden är studentrekrytering, externfinansiering samt genomströmning både i grundutbildning och i forskarutbildning. För att kunna genomföra önskvärda satsningar och omstruktureringar krävs ett ekonomiskt utrymme. I dag visar resultatenheternas egna kapital en stor obalans. Flera enheter har ett negativt eget kapital. Resultatenheterna måste klara inte bara ett ekonomiskt nollresultat de närmaste åren, utan ett positivt ekonomiskt resultat. Kraven på framåtsyftande satsningar på områden med tillväxtpotential, men också på anpassningar av verksamheten genom generella kostnadsbesparingar och avveckling av underfinansierande enheter är stora. Omstruktureringskostnader kommer fortsatt att vara betydande under några år. Det är av största vikt att universitetet lyckas med sina åtgärder för att öka studentrekryteringen och den externa finansieringen. Den påbörjade effektiviseringen och utvecklingen av både administrationen och IT-infrastrukturen måste slutföras. Behovet av omstrukturering innebär att det budgeterade verksamhetsutfallet för 2004 förväntas bli drygt mnkr. TABELL 04 Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per verksamhetsgren för 2003, tkr Grund- Uppdrags- Forskning/ Uppdragsutbildning utbildning forskarutb. forskning Totalt Intäkter Kostnader Verksamhetsutfall Resultat dotterföretag Kapitalförändring ÅRSREDOVISNING

12 TABELL 05 Balansräkning per 31 dec 2003, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Fordringar, varulager Periodavgränsningsposter Avr statsverket Kassa och bank Summa Myndighetskapital och skulder Myndighetskapital Skulder Periodavgränsningsposter Summa Universitetets totala resurser för grundutbildning och forskning har ökat med 80 mnkr till mnkr under 2003, vilket är en ökning med 7,2 %. (+9 % föregående år).anslagen har ökat med 57 mnkr och den externa finansieringen med 23 mnkr. Den externa finansieringen står för 33,4 % av den totala finansieringen, vilket är en mindre förändring jämfört med föregående år (33,7 % 2002). Föregående år ökade finansieringen från EU:s strukturfonder med 27 mnkr, under 2003 har finansieringen från EU:s strukturfonder ökat med 4 mnkr. Under året har finansieringen ökat från fler finansiärer bl a Energimyndigheten,Vetenskapsrådet, Vinnova samt Formas. Av externa medel uppgick avgiftsintäkterna till 129 mnkr och bidrag till 259 mnkr. Avgiftsintäkterna har ökat med +2 mnkr jämfört med föregående år (127 mkr 2002). Bidragsintäkterna har ökat med +21 mnkr jämfört med föregående år (238 mnkr 2002). Avgiftsintäkterna kommer från uppdragsverksamhet och varuförsäljning. Årets avvikelse mellan budget och utfall avseende avgiftsintäkterna utgör -1 mnkr (+7 mnkr föregående år) Verksamhetens kostnader ökade med 102 mnkr till mnkr under 2003, vilket är en ökning med 9,3 %. (+9 % föregående år). Av de större kostnadsslagen ökade personalkostnaderna med 11,3 %, driftskostnaderna med 9,2 % samt lokalkostnaderna med 1,9 %. Antalet årsarbetskrafter ökade med 30 personer till Effekter av interna effektiviseringar avseende lokalkostnader visar nu sitt genomslag. År 2001 var andelen lokalkostnader 14,2 % av de totala kostnaderna. År 2003 har andelen sjunkit till 12,8 %. Universitetet redovisar ett verksamhetsutfall -23,1 mnkr för verksamhetsåret Resultat från dotterbolag (Holding AB) +1,6 mnkr medför att kapitalförändringen för året blev -21,5 mnkr. Samtliga verksamhetsgrenar visar negativa resultat, vilket framgår av tabell 04. Universitetets likviditet är god sedan flera år tillbaka. Under 2003 ökade likvida medel med 10 mnkr till 188 mnkr. (+35 mnkr föregående år.) Årets ökning beror främst på ökade transferereringsmedel samt i mindre omfattning på ett ökat anslagssparande. Förändringar avseende oförbrukade bidrag samt fordringar har inte påverkat likviditeten i någon större omfattning under TABELL 06 Avgifter från avgiftsbelagd verksamhet, tkr Över/under- Över/under- Intäkter Kostnader Över/underskott 2001 skott skott 2003 Övriga avgifter inom grundläggande högskoleutb Övriga avgifter inom forskning och forskarutb Uppdragsverksamhet Beställd utbildning * Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Summa * År 2001 redovisades vårdutbildningen enligt regleringsbrevet som uppdragsverksamhet. 10 ÅRSREDOVISNING 2003

13 Grundläggande högskoleutbildning LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET kännetecknas av framåtsyftande, gränsöverskridande tänkande, där vi drar fördel av att ha utbildning och forskning inom så vitt skilda områden som teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, lärande, språk, musik, teater och vård. Universitetet har campus i Luleå, Skellefteå, Piteå, Boden och Kiruna. Utbildningsprogram och fristående kurser erbjuds även i decentraliserad form på ytterligare ett antal orter. I Luleå kan studenter och forskare från olika discipliner enkelt mötas och det öppna klimatet är omvittnat, inte bara bland studenter, utan även bland lärare och forskare. De breda och ämnesövergripande utbildningarna inom arenorna ger studenterna möjlighet att genom successiva val forma sin utbildning fram till examen inom något av arenans profilområden. Inom arenorna bedrivs grundutbildning, forskarutbildning och forskning i nära samverkan, och lärandet utvecklas till ett gemensamt kunskapsbyggande för såväl studenter som lärare. Denna utveckling är generell för universitetet och ingår i strategin DET SKAPANDE UNIVERSITETET, och kommer också efterhand att prägla programutbildningarna. DET SKAPANDE UNIVERSITETET innebär ett nytt sätt att se på utbildning och kunskapsutveckling. I perspektivet livslångt lärande ska universitetet vara en tillgång för var och en som önskar påbörja en utbildning, komplettera sina förkunskaper eller bygga på en tidigare utbildning. Resurser och finansiering Universitetets resurser för grundläggande högskoleutbildning med uppdragsverksamhet har ökat under Intäkterna ökade med 49 mnkr till 616 mnkr, motsvarande 8,7 %. Anslagen står för hela ökningen. Föregående års anslag påverkades av en förändring i läsårsindelningen, vilken resulterade i en tillfällig minskning av anslaget med 16 mnkr. Den reella förändringen år 2003 blir därför en ökning med 33 mnkr, vilken hänförs till pris- och löneomräkning samt årets volymökning. Av den totala finansieringen utgör andelen anslag 90 % och andelen externa medel 10 %. Kostnaderna har under året ökat med 47,9 mnkr vilket motsvarar en ökning med drygt 8 %. TABELL 07 Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom grundutbildning inklusive uppdragsverksamhet, tkr Intäkter av anslag Intäkter av externa medel Länsstyrelser Staliga myndigheter övr Landsting vårdutb Kommuner, landsting Svenska företag Svenska stiftelser Forskningsstiftelser EU-medel strukturf EU-medel övr fonder Utländska företag, org Övriga intäkter Avgifter högskoleprov Räntor Summa externa medel Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring ÅRSREDOVISNING

14 Grundläggande högskoleutbildning samt uppdragsverksamhet visar ett negativt resultat år 2003 med 5,9 mnkr respektive 2,3 mnkr. Resultatet har förbättrats något jämfört med föregående år då verksamheten visade ett negativt resultat på totalt -9,5 mnkr. Takbeloppet inom grundutbildningen uppgår år 2003 till 526 mnkr. Det är en ökning med 36 mnkr från föregående år. I ökningen ingår ett förstärkt anslag med totalt 7 mnkr för fortsatt kvalitetsutveckling av utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik samt vård. Årets produktion inom takbeloppet understiger beviljat tak med 6,5 mnkr (41 mnkr föregående år). Universitetets totala anslagssparande vid utgången av 2003 uppgår till 37,6 mnkr (31 mnkr föregående år). Universitetet kan maximalt ha ett anslagssparande som uppgår till 10 % av takbeloppet, d v s 52,6 mnkr år Prognosen för 2004 indikerar att universitetet producerar prestationer över takbeloppet med 10 mnkr. Det anslagssparande som finns kan tas i anspråk för att ersätta dessa prestationer. Universitetet har därutöver fått ett särskilt anslag för nätbaserade kurser med 4,5 mnkr samt under året nyttjat anslagssparande för föregående år 4,5 mnkr. De särskilda åtagandena år 2003 var decentraliserad utbildning 17,8 mnkr, Rymd- och miljövetenskap 5,8 mnkr, utveckla kortare yrkesutbildning inom nya områden 1,7 mnkr samt högskolepedagogisk utbildning av lärare 0,4 mnkr. TABELL 08 Grundläggande högskoleutbildning exklusive uppdragsverksamhet, tkr Intäkter Anslag helårsstud/- prestationer Anslag avtalspremie Anslag övriga Avgifter övriga Bidrag Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Redovisning av regeringens uppdrag och särskilda åtaganden Totala antalet helårsstudenter, dvs inklusive särskilda åtaganden, har ökat med 55 helårsstudenter jämfört med föregående år. Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik har minskat med 188 helårsstudenter, medan antalet inom utbildningsområdena undervisning, vård och medicin har ökat. Prestationsgraden är återigen tillbaka på en normal nivå, 86 %, efter att endast ha varit 79 % år Prestationsgraden föregående år påverkades kraftigt av att universitetet genomförde en förändring av läsårsindelningen, som innebar att examinationen för flertalet kurser på tekniska utbildningar flyttades från december till januari månad. Universitetets mål för helårsstudenter totalt och inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena är att de bör öka i förhållande till Det innebär minst helårsstudenter totalt och minst helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Målet avser verksamhet inom takbeloppet, d v s exklusive de delar av decentraliserade utbildningar och nätbaserad utbildning som finansieras av särskilda anslag. Universitetet har producerat 8 047, varav avser utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Universitetet når inte målet för antalet helårsstudenter inom områdena naturvetenskap och teknik. Den främsta anledningen är den försämrade rekryteringen av studenter till de tekniska utbildningarna. Begränsningen för de konstnärliga utbildningsområdena är för 2003: högst 20 helårsstudenter inom design, högst 261 helårsstudenter inom musik, högst 30 helårsstudenter inom media och högst 16 helårsstudenter inom teater. För utbildningsområdet teater stämmer utfallet väl med det maxantal som anges, däremot har universitetet inom utbildningsområdena design, musik och media producerat fler helårsstudenter än maxantal. TABELL 09 Ersättning grundutbildning, tkr Tak Ersättning Under tak TABELL 10 Ersättning nätbaserad utbildning, tkr Tak* Ersättning Under tak * Anslagssparande (under anslag 25:72 från 2002) 4473 tkr, disponeras för avräkning Kapitalförändring ÅRSREDOVISNING 2003

15 TABELL 11 Ersättning särskilt åtagande; NTsvux, tkr Tak Ersättning Under tak TABELL 12 Helårsstudenter, totalt Hum, Sam, Jur Nat, Tekn Undervisn Övrigt Musik Vård Design Teater Media Medicin Summa TABELL 13 Helårsprestationer, totalt Hum, Sam, Jur Nat, Tekn Undervisn Övrigt Musik Vård Design Teater Media Medicin Summa TABELL 14 Helårsstudenter exkl. särskilt åtagande Mål minst Utfall* Mål inom NT-området minst Utfall* * År 2001 och 2002 är utfallet beräknat exkl NT-svux, decentraliserade platser och nätuniversitet. År 2003 är utfallet beräknat exkl de delar av decentraliserade platser (270 hst) och nätuniversitetet som avräknas mot särskilda anslag. TABELL 15 Helårsstudenter, särskilt åtagande Utfall NT-svux Mål decentraliseade platser Utfall decentraliserade platser Studenter med inriktning på samiska, tornedalsfinska och finska Universitetet har ett särskilt uppdrag att ge lärarutbildning med inriktningarna samiska, tornedalsfinska och finska. Antalet helårsstudenter i finska uppgick till 2,8 och antalet helårsprestationer till 2,4. För tornedalsfinska registrerades 0,9 helårsstudenter och för samiska 0,3. Samverkan sker med sameskolorna. Ansvarig institution har skapat ett nätverk och erbjuder lärarstudenter att göra en del av sin verksamhetsförlagda utbildning i sameskolor. Särskildt åtagande: Decentraliserad utbildning Universitetet skulle under 2003 anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 270 helårsstudenter.totalt har sexton utbildningsprogram genomförts decentraliserat;sju ingenjörsprogram, sex lärarutbildningar, en ekonomutbildning, en sjuksköterskeutbildning och en påbyggnads-/magisterutbildning. Denna utbildningssatsning omfattade 381 helårsstudenter, som presterade 350 helårsprestationer under Det innebär att universitetet uppnått målet och även haft en hög prestationsgrad vid denna form av utbildning. Under 2003 har tre ingenjörsutbildningar och en lärarutbildning avslutats. Fyra nya utbildningar har startat under året. Utbildningarna har genomförts med ett 40-tal studiegrupper på olika orter i Norrbotten,Västerbotten, Jämtland och Småland. Den totala kostnaden för utbildningarna var 16,7 mnkr. Det finns en fortsatt efterfrågan på denna typ av utbildningar, främst från kommunerna i regionen, och två nya utbildningsprogram är planerade att starta under Särskilt åtagande: Kortare yrkesutbildningar Universitetet har ett särskilt uppdrag att utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya områden.två utbildningar planerades till hösten En av utbildningarna, ädelstensteknik i Lannavaara, startade enligt planerna med sexton studenter medan utbildningen i träteknik hade för få sökande för att starta.ytterligare tolv förslag tilldelades medel för förstudier. Sex av dessa fick medel för fortsatt utveckling med planerad start 2004/2005. Utbildningarna har inriktningarna arbetsledning inom bygg och anläggning, finansiell ekonomi, pedagogisk vägledning för funktionshindrade, prototyp och verktygsteknik, säkerhet och riskhantering samt upplevelseturism. Kiruna rymd- och miljöcampus Luleå tekniska universitet ska tillsammans med Umeå universitet och inom ramen för Kiruna rymd- och miljöcampus bygga upp utbildning i rymd- och miljövetenskap i Kiruna. Under 2003 har Luleå tekniska universitets arbete varit fokuserat på uppbyggnad av forskning och ÅRSREDOVISNING

16 forskarutbildning i Kiruna. Befattning som professor tillika ämnesföreträdare i rymdteknik har ledigförklarats och rekryteringsprocessen har startat.ytterligare en befattning som professor och ämnesföreträdare i miljöfysik har inrättats av rektor.till forskarskolan i rymdteknik har sju doktorander antagits. Inom grundutbildningen har universitetet i samverkan med Umeå universitet inlett analys- och åtgärdsarbete i syfte att förbättra den svaga studentrekryteringen. Universitetet har idag inga nybörjarstudenter i Kiruna. För andra året i rad beslutades om nollintag på högskoleingenjörsutbildningen geografisk IT på grund av för få sökande. Även för rymdutbildningar med inledning på campus i Luleå är rekryteringsläget svårt. Inom civilingenjörsprogrammet Rymdteknik är det endast 50 % av studenterna som övergår till det fjärde studieåret i Kiruna. För Arena rymd beslutades om nollintag hösten 2003.Viss uppdragsutbildning har genomförts under året. Kostnaderna för det som genomförts under 2003 uppgår till 5,3 mnkr. Utveckla pedagogik för högpresterande Musikhögskolan vid Luleå tekniska universitet har tillsammans med Växjö universitet fått regeringens uppdrag att utveckla pedagogik för högpresterande. Uppdraget är på tre år och omfattar tkr. Det kommer att utvecklas och konkretiseras i nära samverkan med lärarutbildningen vid universitetet. Beslutet om projektet kom under 2003, inledande arbetsmöten har hållits. En ansökan till Vetenskapsrådet har utarbetats och avslagits. Utbildning inom arenor, program och kurser Arenorna är breda, tvärvetenskapliga kunskapsområden. Där blandas studenter från flera områden: teknik, ekonomi, lärande, musik, media och samhällsvetenskap. I gränsöverskridande projekt samarbetar de med forskare och företag. En viktig särprägel för arenorna jämfört med program är möjligheten att under utbildningens lopp välja vilken examen som ska avläggas. För varje arena finns en mängd alternativ inom både teknisk och filosofisk fakultet. Inom arenorna bedrevs 2003 ett omfattande utvecklingsarbete. Totalt finns åtta arenor vid universitetet. Nya arenor Under 2003 utvecklades två nya kunskapsområden, Arena rymden med start 2003 och Arena risk & säkerhet med start TABELL 16 Nyckeltal ARENOR Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 49% 41% 35% Andel kvinnor totalt 48% 43% 42% Ut- och inresande utbytesstudenter 0 0/0 2/0 Teknik Luleå tekniska universitet bedriver civil- och högskoleingenjörsutbildningar inom de flesta teknikområden. Civilingenjörsutbildningen omfattade 660 nybörjarplatser på tretton program. Studenterna kan också antas till Öppen ingång, där de efter första året väljer fritt mellan de olika programmen inför det andra studieåret. Högskoleingenjörsutbildningen omfattar tio utbildningsprogram på tre orter, Luleå, Skellefteå och Kiruna. En nyhet för året var högskoleingenjörsutbildningen i bilsystemteknik, som ges inom en arena. Under 2003 hade högskoleingenjörsutbildningen 320 nybörjarplatser. Två påbyggnadsutbildningar mot magister inrättades, inriktade mot arbetsmiljöledning respektive kvalitetsarbetsmiljö och miljöledning. Under året startade också en yrkeshögskoleutbildning i ädelstensteknik. Dessutom startade en webbaserad högskoleingenjörsutbildning inom datateknik/elektroteknik Ingenjör Online i samarbete med sju andra universitet och högskolor. Till den yrkestekniska utbildningen skedde ingen antagning under året. Samhälls- och beteendevetenskaplig utbildning Inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap fanns tolv program med sammanlagt 625 nybörjarplatser.tio av de samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga utbildningarna leder till magisterexamen och två till kandidatexamen. Under 2003 inrättades en påbyggnadsutbildning till magister: elektronisk handel. Det finns också en påbyggnadsutbildning som leder till magisterexamen i ett huvudämne med inriktning elektronisk handel. Ekonomprogrammet ges decentraliserat i samverkan med lokala studiecentra i Lapplands kommunalförbund. Inom de samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningarna läser många studenter kurserna fristående. Även huvudämnena kan läsas som fristående kurs. 14 ÅRSREDOVISNING 2003

17 Lärarutbildning Höstterminen 2003 var femte terminen som studenter antogs till den nya lärarutbildningen på poäng. De gamla pedagogutbildningarna fasas ut parallellt. Den gamla Praktisk pedagogisk utbildning (40 p) ersattes från hösten 2003 med inriktningen Professionsinriktat lärande (60 p). Den nya lärarutbildningen omfattar sammanlagt 480 nybörjarplatser. Inom lärarutbildningen erbjöds totalt 24 inriktningar Huvuddelen av inriktningarna genomförs i Luleå. Inriktningarna Danspedagogik, som startade under 2003, och Musik genomförs vid Musikhögskolan i Piteå och Fritidsvetenskap ungdom genomförs i Skellefteå. Den nya lärarutbildningen har inneburit ökad valfrihet för studenterna med senare val av inriktning och specialisering. Det är också möjligt att välja nya ämnen och ämneskombinationer. Detta uppskattas av studenterna, men ställer höga krav på studievägledning och administrativt stöd. Det stora antalet inriktningar medför att det blir få studenter på vissa inriktningar. Under 2003 har en översyn skett och antalet inriktningar har reducerats från 24 till 14. Lärarutbildningen ges även decentraliserat i samarbete med Högskoleförbundet östra Norrbotten och Lapplands kommunalförbund.totalt ges decentraliserad lärarutbildning på tio orter, varav nio i Norrbotten. Den allmänna studievägledningen har genomfört riktade insatser för vägledning av blivande studenter och studenter redan inskrivna på lärarutbildningen. En studievägledare har även varit placerad på Institutionen för lärarutbildning. Musik, media & teater Det finns sammanlagt tretton utbildningar, påbyggnadsutbildningar inkluderat, inom musik och media med totalt 166 nybörjarplatser. Samtliga utbildningar har stor valfrihet och möjlighet till egna profileringar.vid Musikhögskolan i Piteå sker en av de största enskilda satsningarna på medieutbildning i landet. Några utbildningar som erbjöds under 2003 var medieutbildning med inriktning mediedesign, journalistik och medieproduktion. De första 73 studenterna började hösten Utbildningarna är fyraåriga och ger magisterexamen. Inom området teater finns ett program med åtta nybörjarplatser med antagning vartannat år. Åtta studenter antogs TABELL 17 Nyckeltal CIVILINGENJÖRSUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 29% 26% 26% Andel kvinnor totalt 29% 28% 28% Ut- och inresande utbytesstud. 98/ / /206 TABELL 19 Nyckeltal ÖVRIG TEKNISK UTBILDNING (basår, YTH, yrkeshögskola, påbyggnads utb till kand och magister) Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 33% 26% 41% Andel kvinnor totalt 44% 32% 32% Efter slutfört basår utfärdas endast kursbevis. TABELL 18 Nyckeltal HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 26% 30% 26% Andel kvinnor totalt 28% 30% 31% Utresande utbytesstudenter TABELL 20 Nyckeltal SAMHÄLLSVET./BETEENDEVET Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina inkl frist kurs/kurspaket Andel män av registrerade åk 1 47% 42% 45% Andel män totalt 46% 46% 44% Ut- och inresande utbytesstudenter 34/22 39/35 47/35 ÅRSREDOVISNING

18 Vård och omsorg Inom det hälsovetenskapliga området finns sex utbildningar med totalt 410 nybörjarplatser. Utbildningarna bedrivs på campus i Boden, med undantag för receptarier och röntgensjuksköterskor som läser vissa kurser i Luleå. Sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningarna har vårintag som ges på distans.våren 2003 startade en sjuksköterskeutbildning på distans i samarbete med Akademi Norr med 30 nybörjarplatser, en utbildning startade hösten 2003 med Lapplands kommunalförbund som samarbetspartner. Dessutom startade en nätbaserad utbildning till arbetsterapeut. Samtliga utbildningar inom området leder till yrkesexamen och inom huvudämnena arbetsterapi, omvårdnad, sjukgymnastik och social omsorg kan även kandidat- och magisterexamen utfärdas. Dessutom erbjuds ett antal specialistsjuksköterskeutbildningar som påbyggnad. I likhet med 2002 visade det sig svårt att rekrytera sökande till påbyggnadsutbildningarna trots att intresset är stort, distriktssköterska undantaget.yrkesverksamma sjuksköterskor har svårt att skapa förutsättningar för studier. Fort- och vidareutbildning samt distansutbildning Det finns ett stort utbud av kurser för fort- och vidareutbildning med samlingar på campus, utanför campus och inom Nätuniversitetet. Det blir allt svårare att tydligt avgränsa dessa kurser i universitetets utbud, allt fler programkurser görs tillgängliga för andra än programstudenterna med hjälp av nya undervisningssätt. Antalet distanskurser har ökat och under 2003 erbjöds ett stort antal kurser på distans och drygt 90 kurser inom Nätuniversitetet. Fristående kurser Under 2003 erbjöd universitetet en stor mängd fristående kurser.vid utbildningsprogrammen inom det humanistisksamhällsvetenskapliga området väljer många studenter att läsa delar av programmen som fristående kurser. Universitetets omläggning till fempoängskurser och enhetlig terminsindelning har också medfört ökad tillgänglighet för alla studentgrupper. Av det totala antalet helårsstudenter kommer 18 % från fristående kurser. Av det totala antalet individer som registrerats under året utgjorde friståendekursstudenterna 30 %. TABELL 21 Nyckeltal LÄRARUTBILDNING TABELL 22 Nyckeltal MUSIK, MEDIA- & TEATERUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 41% 56% 53% Andel kvinnor totalt 43% 47% 53% Ut- och inresande utbytesstudenter 4/4 1/4 4/17 Inriktning musik inom nya lärarutbildningen redovisas i nyckeltalstabell för Lärarutbildning TABELL 23 Nyckeltal VÅRDUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel män av registrerade åk 1 32% 30% 33% Andel män totalt 26% 29% 29% Ut- och inresande utbytesstudenter 0/4* 8/5 9/0 *varav 1 stud språk o litt Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel män av registrerade åk 1 14% 15% 13% Andel män totalt 14% 14% 18% Ut- och inresande utbytesstudenter 0/0 0/0 0/4 Basårsutbildning Universitetet ger behörighetsgivande utbildning inom teknik. De utbildningar som erbjöds under 2003 var tekniskt basår och datateknisk ingång för tjejer. Studenterna vid det tekniska basåret har platsgaranti på civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt på de lärarutbildningar som kräver denna behörighet. Datateknisk ingång för tjejer är en behörighetsgivande utbildning för kvinnliga studerande från gymnasiets samhällsvetenskapliga program. Efter ett år väljer studenterna om de vill fortsätta till högskoleingenjörs- eller civilingenjörsexamen i datateknik, där de har platsgaranti och börjar i årskurs två. De är även behöriga till de andra civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogrammen var det nollintag på 16 ÅRSREDOVISNING 2003

19 datateknisk ingång för tjejer. Under 2003 har studenterna på tekniskt basår registrerats för 67 helårsstudenter och 50 helårsprestationer, samt på datateknisk ingång för tjejer för sex helårsprestationer. Högskoleintroducerande utbildningar Universitetet samarbetar med KomVux i Luleå och Piteå om en collegeutbildning med målsättningen att ge studenterna en mjuk start på sina universitetsstudier. Utbildningen varvar gymnasiestudier, för grundläggande och särskild behörighet, med universitetsstudier.våren 2003 sökte ett 25-tal personer. Hösten 2003 antogs 22 personer. Sjutton följer för närvarande utbildningen. Collegeutbildning ger platsgaranti till alla fristående kurser samt alla arenautbildningar. För den första kullen som antogs till utbildning i Piteå höstterminen 2002, kan följande noteras: elva studenter antogs, sju av dessa följde följande vårtermins kurser, fyra fullföljde hela utbildningen och tre läser nu vidare vid universitetet. Flexibelt lärande och Nätuniversitet För att stimulera det flexibla lärandet har Luleå tekniska universitet sedan lång tid utformat decentraliserade utbildningar och distansutbildningar. Utbildningsformerna underlättar rekrytering utanför campusorterna och gör universitetet tillgängligt för personer med olika bakgrunder, förutsättningar och förkunskaper. Universitetet har avsatt strategiska medel för fortsatt utveckling av utbildningsformerna. Universitetet har valt att arbeta utifrån en unik modell som innebär kompetensutveckling av lärare och annan personal, harmonisering av infrastruktur och utvecklad stöd- och supportfunktion. En gemensam lärplattform för universitetet har upphandlats och implementerats. Studenterna ska uppleva en homogen teknisk lärmiljö för den nätbaserade utbildningen och lärplattformen är användbar för alla utbildningsformer. Arbetet har genomförts med ett brett engagemang inom universitetet och genom ett antal faser; behovsanalys, kravfångst, utformning av kravspecifikation, anbudsinfordran och utvärderingsmodell samt utvärdering. En central stöd- och supportfunktion har byggts för vägledning och stöd för utveckling och genomförande av nätbaserad utbildning. Utbildning har genomförts i den gemensamma lärplattformen och kompetenshöjande utbildningar i pedagogik och teknikanvändning. Kostnader, organisation och teknikanvändning för videokonferenser har utretts. Universitetet samarbetar med Blekinge tekniska högskola och Sveriges lantbruksuniversitet i ett pedagogiskt utvecklingsarbete med fokus på pedagogik, metoder och teknik för IT-stödd distansutbildning. Ett virtuellt laboratorium med stödfunktioner för kursgenomförande och kursutveckling har utformats. För att utveckla kursinformationen i de elektroniska kursdatabaserna samverkar universitetet inom ramen för Nätuniversitet. Universitetet har använt större delen av de särskilda medlen som en generell förstärkning till institutioner med utbildningsprogram och kurser inom Nätuniversitetet. Under året har 99 kurser inklusive ett utbildningsprogram, arbetsterapiprogrammet, kommit till stånd. Utbildningsområdet vård har erbjudit flest kurser följt av det samhällsvetenskapliga området, medan teknikområdet kommer på tredje plats. En bidragande orsak till att antalet helårsstudenter är störst inom teknikområdet är några helt Internetbaserade fempoängskurser inom data- och systemvetenskap som lockat många studenter. Det totala antalet helårsstudenter är 312. TABELL 24 Utvecklingkostnader för nätuniversitetskurser, tkr Antal Genomsnittlig utv.kostn per kurs/program Nya kurser Anpassade kurser Nyutvecklade program 0 0 Anpassade program 1 *100 Uppskattade kostnader Gemensamma åtgärder för nätuniversitetskurser** * Ej total kostnad, avser kostnaden enbart för ** Strategisk satsning för förbättrad infrastruktur, pedagogiskt utvecklingsarbete och utvecklad stöd- och supportfunktion. TABELL 25 Kurser inom Nätuniversitetet Utbildningsområde Hst Hpr Hst Hpr Humanistiskt Juriddiskt Samhällsvetenskapligt Naturvetenskapligt Tekniskt Vård Undervisning Medicin Musik Summa ÅRSREDOVISNING

20 Rekrytering Studentrekrytering 2003 Med anledning av den handlingsplan som upprättades för att aktivt främja och bredda rekrytering, genomfördes under 2003 särskilda insatser för vuxenstuderande, till elever på yrkesinriktade program och till vidareinformatörer. Universitetet hade en valstuga i Luleå centrum under mars månad, deltog på mässor i Norge och i Finland samt på efter 9:an mässa i Luleå.Vidare arrangerades träffar för studievägledare på ett par orter i södra Sverige och marknadsföring på några idrottsevenemang (Plannja och Luleå hockey). Under våren 2003 genomförde studenter och personal cirka 90 rekryteringsbesök på gymnasieskolor och mässor runt om i landet. Utbildningskatalogen kunde beställas via webben, och den skickades till elever i Jönköping, Uppsala och Västerås. Magasinet och arenafoldern skickades till skolor och arbetsförmedlingar i utvalda län, inga foldrar för utbildningsprogram gjordes. Många av universitetets utbildningar hösten 2003, främst inom teknikområdet, hade en oroväckande nedgång av antalet antagna. Det skapade stor krismedvetenhet som ledde till diskussioner och stort engagemang. Det hävdades bland annat att informationen om programmen försummats och att resurserna koncentrerats på rekrytering till arenorna. Rektor tillsatte en extern utredare, Birgitta Stymne. Rapporten visar att Luleå tekniska universitet delvis följer samma trender som andra tekniska högskolor men har tappat mer inom några utbildningar. Förslag på åtgärder är att satsa på nya målgrupper, fortsätta utveckla utbildningarna, arbeta för att höja statusen för utbildningen, se över organisationen för rekryteringsprocessen, förbättra webben och ge tydligare budskap. Under hösten skapades nätverket Studentrekryteringsgruppen, med representanter från alla institutioner, näringslivet och kommunen. Gruppen ska vara stöd, bollplank och kontaktkanal i studentrekryteringsfrågor. En verksamhetsplan togs fram. Beprövade rekryteringsaktiviteter genomförs och nya aktiviteter har startat, bland annat interkulturell studentrekrytering. Från hösten 2003 finns en sammanhållen organisation för studentrekrytering med ett tydligt funktionsansvar inom förvaltningen. Sökande Antalet sökande till högre utbildning i Sverige minskade något i jämförelse med tidigare år. Hösten 2003 sökte individer inom den samordnade antagningen, motsvarande siffra för 2002 var Nedgången påverkade i högsta grad sökande till Luleå tekniska universitet nästan tusen färre totalt, från till och en märkbar nedgång även på antalet förstahandssökande från till Det finns stora olikheter i antalet sökande till olika utbildningar.vårdområdet har ett stabilt och högt söktryck. De beteendevetenskapliga utbildningarna attraherar många sökande medan utbildningar inom det samhällsvetenskapliga området inte är lika populära. Även intresset för tekniska utbildningar har minskat. Antalet efteranmälningar till kurser och program fortsätter att stiga och tenderar dessutom att ske allt närmare eller i anslutning till studiestarten. Reell kompetens Den som saknar formell behörighet men har andra kunskaper och erfarenheter kan få detta värderat i samband med ansökan till universitet och högskola. I universitetets utbildningskatalog ges exempel på meriter som kan värderas; yrkesspecifik arbetslivserfarenhet, mångkulturell erfarenhet, ideellt och politiskt föreningsarbete. Inför hösten 2003 ansökte 74 personer via den samordnade antagningen om bedömning av reell kompetens. Av dessa var 23 äkta prövningar, de övriga 51 var behöriga och argumenterade för en bättre köplats (tillägg till sitt meritvärde). Endast fjorton av de äkta prövningarna hade bifogat dokument som kunde ligga till grund för en prövning och tio av dessa bedömdes ha reell kompetens. I den lokala antagningen hanterades prövningen av reell kompetens och dispens samlat. De äkta prövningarna förekom i huvudsak till yrkeshögskoleutbildningar samt till kurser inom fort- och vidareutbildning. Alternativt urval Universitetet har inte fastställt någon strategisk plan för tillämpning av alternativt urval. Ett av skälen är att urval inte behöver tillämpas i någon högre utsträckning antalet sökande och antalet utbildningsplatser harmonierar i stort sett. Programansvariga har kunnat anmäla de utbildningar där ett alternativt urval kan vara av intresse. Under året har alternativt urval tillämpats för fem medieutbildningar samt för utbildning i datorgrafik. För universitetets fem medieutbildningar har en tredjedel av platserna reserverats för sökande som meriterat sig med ett personligt brev. Majoriteten av dem som utnyttjat denna urvalsmöjlighet hade sökt utbildningen i första hand och därmed visat stort intresse för utbildningen. Brister i betyg vägdes upp av medieyrkeserfarenhet och i många fall kortare och längre fortbildningskurser. För utbildningen i datorgrafik har urval och behörighetsprövning vävts samman. Arbetsprovet som ska visa den särskilda behörigheten är även rangordningsinstrument. I praktiken antogs alla behöriga sökande. Under det kommande verksamhetsåret ska universitetet göra en strategisk plan för alternativt urval samt mera systematiskt mäta och värdera detta urvalsförfarande. 18 ÅRSREDOVISNING 2003

21 Arenor Sökande till arenautbildningar har ännu inte stabiliserats. Inför hösten 2003 fanns 261 förstahandssökande, motsvarande siffra för 2002 var 390. De mest framgångsrika är Arena musik, media & teknik samt Arena innovativ teknik & företagande. Det senare är speciellt glädjande eftersom den till stor del har sin bas inom teknikområdet. Programutbildningar Söktrycket till universitetets teknikutbildningar är oroväckande.till den samordnade antagningen hösten 2003 fanns 363 förstahandssökande till civilingenjörsutbildningarna, 2002 var den siffran 610.Trots att det sker ett tillskott i form av arenastudenters inriktningsval så är situationen bekymmersam. Även de kortare ingenjörsutbildningarna, p, har färre förstahandssökande, 181 hösten 2003 jämfört med 316 hösten 2002.Till viss del kan IT-branschens kollaps förklara nedgången men mer oroande är nedgången inom de program där andra lärosäten fortfarande har stark efterfrågan som industriell ekonomi, maskinteknik och öppen ingång. TABELL 26 Förstahandssökande Antal förstahandsansökningar ARENOR CIVILINGENJÖRSUTBILDNING HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAP LÄRARUTBILDNING MUSIK, MEDIA O TEATER VÅRDUTBILDNING Inom samhällsvetenskap, ekonomi och beteendevetenskap noteras också en märkbar nedgång. Antalet förstahandssökande har minskat från 705 hösten 2002 till 556 hösten En förklaring är raset för det systemvetenskapliga programmet. Även för ekonom- och samhällsvetenskapliga utbildningar märks minskad efterfrågan. Det är dock värt att notera att det beteendevetenskapliga området fortfarande är populärt. Vårdutbildningarna har många sökande och antalet förstahandssökande har ökat, om än marginellt. Främst är sjukgymnast- och sjuksköterskeutbildningarna populära. Utvecklingen av nätburen undervisning möjliggör nationell rekrytering vilket är mycket glädjande eftersom just vårdområdet traditionellt rekryterar mycket regionalt. Lärarutbildningen har en stabil utveckling. Det allmänna utbildningsområdet med ett senare inriktningsval har fler sökande än antalet utbildningsplatser. De direkta inriktningsingångarna uppvisar stora olikheter. Idrott och hälsa är mest efterfrågad medan efterfrågan minskar för inriktningar inom teknik och naturvetenskap. Det finns en stark efterfrågan på många av musikutbildningar, t ex studiomusiker. För medieutbildningarna har efterfrågan stagnerat något. Mediedesign och medie- och kommunikation, inriktning journalistik är fortfarande mycket populära. Ljudingenjörsutbildningen har ett ständigt högt söktryck, vilket också gäller utbildningen till skådespelare. Fristående kurs Sökande till fristående kurser har ökat nationellt, på vissa högskolor avsevärt. Motsvarande ökning finns inte vid Luleå tekniska universitet. Alla typer av kurser har minskad efterfrågad, både helfartskurser och fort- och vidareutbildningskurser. Beteendevetenskapliga kurser lockar fortfarande flest sökande men under några år har antalet förstahandssökande minskat från till drygt 100 per kurs. Som grupp är de Internetbaserade kurserna mest framgångsrika. Antalet platser och registreringar Under året har studenter registrerats som nybörjare på program- och arenautbildningar. Motsvarande siffra för 2002 var Den största minskningen finns inom teknikområdet, men även ekonomi, samhälls- och systemvetenskap uppvisar en drastisk nedgång. Endast vårdområdet har bra efterfrågetryck och god stabilitet i att acceptera erbjuden utbildningsplats och därmed registrering. I övrigt finns varianter från instabilitet för alla utbildningar inom ett område (teknik) till stora variationer inom ett utbildningsområde (ekonom, beteendevetare). Inom det tekniska området har antalet registrerade på civilingenjörsutbildningar minskat. Hösten 2003 registrerades 302 studenter, motsvarande siffra föregående år var ÅRSREDOVISNING

22 429. För ingenjörsutbildningarna noteras en minskning från 174 registrerade till 155 för hösten Utbildningsområdet vård expanderade kraftigt mellan åren 2001/02.Verksamhetsåret 2003 har antalet registrerade ökat och är nu 400. Musik- och medieområdet ligger stabilt kring cirka 145 registrerade. Här finns fortfarande en god utvecklingspotential. Inom lärarområdet varierar efterfrågan i högsta grad precis som tidigare år. Det är fler sökande än platser på det allmänna utbildningsområdet och många kommer inte in trots att det finns ledig kapacitet på många av inriktningarna. Fler skulle alltså kunna antas om de sökte direkt till en inriktning.totala antalet registrerade på lärarutbildningen under året var 409, ett högst acceptabelt resultat. Området ekonomi, samhälls-, system- och beteendevetenskap har minskat kraftigt, från 483 hösten 2002 till 398 hösten Endast det beteendevetenskapliga området fyller alla utbildningsplatser, i övrigt är det stora variationer från systemvetenskap som bara hade åtta registrerade till internationell ekonomi som fyllt sina utbildningsplatser men där inga reserver finns. Andelen kvinnor och män De längre utbildningarna har en jämn könsfördelning bland nybörjarna. Inom utbildningsområdena finns stora skillnader.av de nyantagna vid universitetets åtta utbildningsområden är andelen kvinnor större än 50 % inom områdena musik, media och teater, lärare, vård samt samhälls/beteendevetenskap. Universitetet har under 2003 fortsatt arbetet med att öka rekryteringen av kvinnor till tekniska utbildningar. De tidigare satsningarna på tekniska utbildningsprogram inom områden som lockar kvinnliga sökande respektive datateknisk ingång för tjejer kvarstår.tyvärr fick den sistnämnda för få sökande I rekryteringsarbetet ingick också särskilda satsningar som tjejkväll för naturvetare och tekniker. I planeringen av rekryteringen inför 2004, liksom mer långsiktigt rekryteringsstärkande insatser, ingår satsningar att nå kvinnliga sökande i ökande omfattning. Flera av arenorna, som också erbjuder tekniska examina, visar en god rekrytering av kvinnliga studenter men då de inte gör något val av utbildningsområde under den första terminen är det inte möjligt att säga hur andelen kvinnor på de tekniska utbildningarna påverkas. För civilingenjörsutbildningarna är andelen kvinnor bland nybörjarna 26 %. Även för ingenjörsutbildningarna uppgår andelen kvinnor av nybörjare till 26 %. Ingenjörsprogrammen industriell design och miljö- och kvalitetsmanagement har stor andel kvinnor bland nybörjarna. Drygt hälften av de studerande inom de samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga utbildningarna är kvinnor. Andelen kvinnor kan placeras enligt en linjär skala där mjuka utbildningar som psykologiprogrammet TABELL 27 Könsfördelning bland registrerade studenter i årskurs 1 ARENOR % KVINNOR 41 % 49 % MÄN 65 % 59 % 51 % CIVILINGENJÖRSUTBILDNING % 26 % 29 % 74 % 74 % 71 % HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING % 30 % 26 % 74 % 70 % 74 % SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAP % 58 % 53 % 45 % 42 % 47 % LÄRARUTBILDNING % 70 % 68 % 33 % 30 % 32 % MUSIK, MEDIA O TEATER % 56 % 41 % 47 % 44 % 59 % VÅRDUTBILDNING % 13 % % 15 % % 14 % har mycket hög andel kvinnor, 86 %, till linjens motpol, data- och systemvetenskap som har 0 % kvinnor. Däremellan finns ekonomiska och samhällsvetenskapliga utbildningar med en relativt jämn könsfördelning. För lärarutbildningarna har andelen män bland nyantagna ökat till 33 %. Liksom förra året fortsätter universitetet att stödja Länsarbetsnämndens projekt Män till lärare genom att erbjuda platsgaranti till lärarutbildningens allmänna utbildningsområde. Inom vårdutbildningarna är andelen män låg gjordes försök att stimulera rekryteringen av män, bl a genom att manliga studerande representerade vårdutbildningen vid utbildningsmässor. För att på längre sikt bidra till attitydförändringar medvetandegörs könsperspektivet i utbildningen och yrket. Andelen kvinnor inom musik och media är 53 %. Utbildningarna ljudingenjör och studiomusiker har lägst andel kvinnliga nybörjare, 18 respektive 13 %. Andelen nyantagna kvinnor inom arenautbildningarna har sjunkit från 48 % år 2001 till 35 % 2003.Arenorna uppvisar en stor variation, från 63 % kvinnor inom Arena livsstil, hälsa & teknik till 18 % inom Arena management & teknik i nätverk. Andelen kvinnor och män verkar fort- 20 ÅRSREDOVISNING 2003

23 farande följa traditionellt mönster där arenornas namn spelar in vid valet. Geografisk spridning Inom alla områden är rekryteringen till största delen regional. Ett tjugotal av utbildningarna rekryterar mer än 25 % från orter utanför Norrbotten eller Skellefteå och endast ett fåtal rekryterar mer än 50 % utanför detta område. Sammantaget hade 74 % av universitetets nyantagna studenter hösten 2003 Norrbotten eller Skellefteå som hemort. Motsvarande siffra för 2002 var 82 %. En analys av de olika utbildningsområdena visar relativt stora skillnader. Vårdutbildningarna rekryterar mycket lokalt. Hela 87 % kommer från Norrbotten eller Skellefteå. Sjukgymnastutbildningen är undantaget som rekryterade 43 % från regionen. Inom lärarområdet kommer 86 % av de antagna från den norra regionen. Utbildningar inom Musik, media & teater har den största procentuella spridningen, från utbildningar där alla kommer från övriga landet till utbildningar med stora andel från Norrbotten. Arenautbildningar rekryterar tre fjärdedelar från Norrbotten. Arena management & teknik i nätverk samt Arena musik, media & teknik är mest riksrekryterande. De samhällsvetenskapliga utbildningarna antar 69 % från Norrbotten och Skellefteå, för år 2002 var den siffran 87 %. Förändringen beror bland annat på en utökning av de internationella påbyggnadsutbildningarna. Programmet för rättsvetenskap är det enda programmet med något högre andel från övriga landet. Geografisk hemvist för antagna till utbildningar inom teknikområdet är till största delen Norrbotten eller Skellefteå, 72 %. Civilingenjörsutbildningarna redovisar ungefär samma antagningsbild som föregående år 74 %, med industriell ekonomi som mest riksrekryterande. Högskoleingenjörerna uppvisar större variation men de flesta utbildningarna har utpräglat lokal rekrytering. TABELL 28 Geografisk spridning för nyregistrerade studenter på civilingenjörsutbildningarna Ht 01 Ht 02 Ht 03 Götaland 20% 8% 8% Svealand 22% 10% 8% Övriga Norrland 22% 9% 9% Norrb inkl Ske-å 37% 73% 74% Utland/Övrigt 0% 0% 1% Studiestart Studiestarten är sedan många år ett prioriterat område vid universitetet. En bra start förbättrar studenternas förutsättningar. Universitet ansvarar för kurser och utbildningsinformation, och studentkårerna för de sociala aktiviteterna. Utvärderingar har visat att de flesta studenter är mycket positiva till studiestarten vid Luleå tekniska universitet och det är ett viktigt argument i marknadsföring och rekrytering. Det finns många exempel på att studenter, som senare erbjudits utbildningsplatser vid andra lärosäten, har valt att stanna kvar i Luleå med just den goda studiestarten som främsta argument. Fas ett i studiestarten är dels orienterings- och repetitionskurser och dels sociala aktiviteter för att utveckla väl fungerande studiegrupper, samt visa det stora utbudet av aktiviteter vid universitetet. Fas två ägnas åt problemlösning, presentationsteknik, studieteknik och rapportskrivning, parallellt med att studiestartsaktiviteterna fortsätter. Information om studentkårernas verksamhet är schemalagd under hela studiestarten. Samtliga program- och arenastudenter erbjuds utbildning och information om att hantera alkohol och stress. Projektets syfte är att utveckla en nationellt tillämpningsbar modell för att förebygga alkohol- och stressrelaterade skador. Utbildningen har genomförts 2002 och 2003, och Luleå tekniska universitet är modelluniversitet i detta forskningsprojekt. Valfrihet Luleå tekniska universitet har som mål att erbjuda studenterna största möjliga valfrihet. Ambitionen är att minst 15 % av totalpoängen, dock minst 20 poäng i varje examen, ska vara helt valfria. Detta är fullt genomförbart för de flesta. Undantaget är främst yrkesexamina inom vårdområdet, där kraven på utbildningens innehåll är formulerade av legitimationsutfärdande myndighet. Även lärarutbildningen har begränsade valmöjligheter, men där finns i stället valfriheten i många inriktningar och specialiseringar. Vid Luleå tekniska universitet har det tidigare funnits en terminsindelning för det tekniska området och en annan för de övriga utbildningarna. Dessutom har storleken på kurserna varierat. Det har begränsat studenternas möjlighet att läsa kurser från annat vetenskapsområde. Som ett led i den strategiska satsningen DET SKAPAN- DE UNIVERSITETET beslutades att göra om samtliga kurser till fempoängskurser och att införa en gemensam terminsindelning och studietakt. Studenterna får större handlingsfrihet och möjlighet till tvärvetenskapliga studier. Under 2003 reviderades utbildningsplaner, kursplaner och andra styrdokument. För studenter i årskurs 1 gällde det enhetliga poängsystemet redan från höstterminen 2002 och för högre årskurser tillämpades det från höstterminen En utvärdering av övergången till fempoängskurser kommer att genomföras under ÅRSREDOVISNING

24 TABELL 29 Examensmål för grundutbildningen Mål Utfall Utfall Utfall Magisterexamen med ämnesdjup Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Lärarexamen med inr mot tidigare år* Lärarexamen med inr mot senare år * inkluderar förskollärare och fritidspedagoger Examina Luleå tekniska universitet har examinationsmål för magisterexamen med ämnesdjup, civilingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen, lärarexamen med inriktning mot tidigare år respektive lärarexamen med inriktning mot senare år. Universitetet har också i uppdrag att öka antalet högskoleingenjörsexamen under perioden samt att en tredjedel av lärarexamen ska vara inriktad mot matematik, naturvetenskap eller teknik. Magisterexamen Magisterexamen utfärdas inom flera utbildningsområden och uppgick under året till sammanlagt 217, vilket är en ökning med 53 från Det medför att examaminationsmålet på 410 examen för perioden är uppnått, då hittills 543 magisterexamen utfärdats. Lärarexamen Antalet lärarexamen med inriktning mot tidigare år som utfärdats vid universitetet 2003 uppgår till 160. Det är en ökning med 26 jämfört med 2002.Totalt bedöms att målet 555 examina kommer att uppnås för perioden. Antalet lärarexamina mot senare år var 84, vilket är en ökning med sju jämfört med föregående år. Sammantaget bedöms att universitet kommer att uppnå periodens examaminationsmål på 280 examina. Av det totala antalet lärarexamina 2003 har 47 inriktning mot matematik/naturvetenskap/teknik, vilket innebär att universitetet inte når upp till målet att minst en tredjedel ska ha den inriktningen. Rekryteringen till sådana inriktningar har varit svag under flera år. Antalet lärarexamina inriktade mot undervisning i förskola/förskoleklass uppgick under 2003 till 28 stycken. Övriga examina Under året har 101 högskoleingenjörsexamen utfärdats. Det är en ökning med två jämfört med föregående år. Antalet högskoleingenjörsexamina tillsammans med högskoleexamina, kandidatexamina och magisterexamina med teknisk inriktning uppgår 2003 till 136 stycken, vilket är ökning med 33 från föregående år. Det innebär att universitetet svarat upp mot den i regleringsbrevet efterfrågade ökningen inom dessa områden. Totalt utfärdades examina vilket är en minskning i förhållande till 2002 med knappa 5 %. Civilingenjörsexamen Under 2003 examinerades 422 civilingenjörer, vilket är en minskning med 47 examina från föregående år.trots minskningen bedöms målet för perioden uppnås, främst tack vare fortsatt god examination i ytterligare något år som ett resultat av de rekryteringsmässigt bra åren i slutet av 90-talet. Sjuksköterskeexamen Under 2003 har 72 sjuksköterskeexamen utfärdats. Det är en minskning med 19 från föregående år, vilket beror på en mindre antagen kull studenter 2000 i jämförelse med året innan. Antalet examina motsvarar 81 % av de studenter som antagits. Sammantaget uppgår examinationsgraden för åren till 84 %, vilket är något lägre än den förväntade nivån på närmare 90 %. Examinationsmålet för perioden kommer sannolikt inte att uppnås till fullo. Nuvarande bedömning visar att universitetet kommer att nå 95 % av målet. 22 ÅRSREDOVISNING 2003

25 TABELL 30 Redovisning av kostnader och intäkter för grundläggande högskoleutbildning 2003, tkr Grundutbildning Uppdragsverksamhet Övrigt 1 enl. uppdrag Beställd Uppdragsexkl. Övrigt 1 utbildning utbildning Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övrig drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader TABELL 31 Intäkter, kostnader och kapitalförändring för uppdragsverksamhet inom grundutbildning, tkr Intäkter Anslag avtalspremie 801 Avgifter Avgifter vårdutb Bidrag 112 Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring Kapitalförändring ) Högskoleprovet TABELL 32 Uppdragsverksamhet inom grundutbildning Uppdragsverksamhet inom grundutbildning Uppdragsverksamheten består av uppdragsutbildningar, seminarie-/konferensverksamhet samt kvalificerad yrkesutbildning. Uppdragsgivare kan vara myndigheter, kommuner, landsting och företag. De flesta institutioner har bedrivit uppdragsutbildning. Under år 2003 har en samordnare för uppdragsutbildning etablerats. Samordnaren är en sluss för förfrågningar och en tydlig ingång för externa parter och ska även ge råd internt, och bidra med kunskap om avtal och regelverk. Ett nätverk av representanter från samtliga institutioner har bildats vilket underlättar samverkan. Exempel på uppdragsutbildning under 2003 är specialpedagogik, kommunikation, affärsengelska, rektorsutbildning, äventyrspedagogik, arbetsvetenskap, produktionsteknik, bergteknik, rymdteknik, e-handel, akutsjukvård. Utbildningarna har genomförts i kommuner, regementen, statliga myndigheter samt utomlands. Universitetet bedriver kvalificerad yrkesutbildning med olika inriktningar inom hälsoområdet. Under året har intäkterna för uppdragsverksamheten inom grundutbildningen uppgått till 17,7 mnkr, vilket är en minskning med 3,2 mnkr jämfört med Huvudfinansiärer är kommun och landsting samt övriga statliga myndigheter Helårsstudenter KY-utbildning, antal studenter För 2001 saknas tillförlitliga uppgifter. ÅRSREDOVISNING

26 Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete TABELL 33 Forskningsämnen och ämnesföreträdare, 2003 tekniskt hum-sam totalt Antal forskningsämnen Ämnesföreträdare per 31/ Rekryterade under Entledigade under Rekrytering pågår Vakanser Tjänstledig Omstrukturering FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING bedrivs inom två vetenskapsområden; tekniskt och humanistisk-samhällsvetenskapligt. Inom det tekniska vetenskapsområdet finns 52 forskningsämnen varav 50 med fakultetsmedel.vid årets utgång hade 35 forskningsämnen professorer, tillika ämnesföreträdare. Forskningsämnena Miljöfysik och Medicinsk teknik och hälsovård har inrättats under året. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet finns 15 forskningsämnen varav 14 med fakultetsmedel. Nio har professorer som ämnesföreträdare. Det nya forskningsämnet Medie- och kommunikationsvetenskap har inrättats under året. Det är inte tillfredsställande attt en så stor andel som cirka 30 % av forskningsämnena saknar professor som ämnesföreträdare. Rektor har därför gett ett särskilt uppdrag till prorektor att under 2004 effektivisera och påskynda rekryteringsprocessen för professorer. Luleå tekniska universitet kännetecknas av en medveten satsning på samverkan över fakultets- och institutionsgränser, där universitetet drar fördel av att ha forskning och forskarutbildning inom så skilda områden som teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, lärande, språk, musik och vård. Forskningen är generellt mer inriktad på tillämpad forskning än på grundforskning. Under 2003 har universitetet lagt fast forskningsstrategier med utgångspunkt i DET SKAPANDE UNIVERSITETET och startat omprövning av verksamheten i riktning mot arenor och större forskningsmiljöer. Inom arenorna möts forskare och forskarstuderande från olika institutioner. De samverkar i gränsöverskridande och tvärvetenskapliga projekt, ofta tillsammans med näringslivet och offentlig sektor. Universitetet satsar på mångvetenskaplig forskning med djup ämnesmässig kompetens och med öppenhet och intresse för samverkan mellan olika discipliner. Resurser, finansiering och EU-projekt Resurser och finansiering Universitetets resurser för forskning/forskarutbildning och uppdragsforskning har ökat under Intäkterna ökade med 30,3 mnkr till 564,3 mnkr, motsvarande knappt 6 %. Anslagen ökade med 7,1 mnkr och den externa finansieringen med 23,2 mnkr. Kostnaderna har under året ökat med 54,2 mnkr vilket motsvarar en ökning med drygt 10 %. Av totala forskningsfinansieringen utgör andelen anslag 41 % och andelen externa medel 59 %. De största ökningarna sker inom EU-medel genom en ökning både av ramprogram och strukturfonder samt inom de statliga forskningsmyndigheterna och forskningsstiftelser. Inom forskningen finns fortsatt ett långsiktigt hot när det gäller finansiering från strukturfonder. År 2003 kommer drygt 39 mnkr från denna finansiär.till detta belopp ska läggas medfinansiering från regionala organ samt uppdrag i andra organisationers Mål 1-projekt. EU:s utvidgning innebär att de medel som finns tillgängliga inom Mål 1 kommer att minska betydligt kommande år. Forskning/forskarutbildning samt uppdragsverksamhet visar ett negativt resultat år 2003 med 13,5 mnkr resp 1,5 mnkr. Resultatet har försämrats jämfört med föregående år då verksamheten visade ett positivt resultat på totalt 8,9 mnkr. Totala intäkter inom det tekniska vetenskapsområdet 24 ÅRSREDOVISNING 2003

27 TABELL 34 Forskning/forskarutbildning exklusive uppdragsforskning, tkr Intäkter Anslag inkl lokalhyresersättning Anslag avtalspremie Anslag övriga Avgifter Bidrag Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Kapitalförändring uppgick till 420 mnkr. Intäktsökningen under året blev 23 mnkr, motsvarande 6 %. Anslagen ökade med 5,7 mnkr och den externa finansieringen med 17,6 mnkr. Totala intäkter inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet uppgick till 68,3 mnkr. Intäktsökningen under året blev 3,8 mnkr, motsvarande 6 %.Anslagen ökade med drygt 1 mnkr och den externa finansieringen med drygt 2 mnkr. Universitetet redovisar ett underskott inom forskning och forskarutbildning. Det tekniska området visar ett negativt resultat med -2,7 mnkr. Det humanistisk-samhällsvetenskapliga området visar ett negativt resultat med -10,8 mnkr. Det negativa resultatet är stort ställt i relation till omslutningen och är en följd av universitetets strategi att öka det gränsöverskridande perspektivet i forskningen. Bedömningen av resultatet för resp vetenskapsområde har gjorts med utgångspunkt från de interna resultaten för varje forskningsämne/-enhet. En omfördelning av anslaget har skett till humanistisksamhällsvetenskapliga området med 4,3 mnkr, motsvarande 3 %. Det innebär att universitetet har utnyttjat den maximala omfördelningsmöjligheten. TABELL 35 Tekniska vetenskapsrådet inom forskning/forskarutbildning INTÄKTER, KOSTNADER OCH VERKSAMHETSUTFALL, TKR Intäkter Anslag inkl avtalspremie Externa intäkter Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall TABELL 36 Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet inom forskning/ forskarutbildning INTÄKTER, KOSTNADER OCH VERKSAMHETSUTFALL, TKR Intäkter Anslag inkl avtalspremie Externa intäkter Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Studiefinansiering för forskarstuderande Av anslagen till det tekniska vetenskapsområdet har 58,1 mnkr fördelats i form av doktorandtjänstbidrag. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området har 9,1 mnkr fördelats i form av doktorandtjänstbidrag. Till skillnad från 2002 angav inte regleringsbrevet för 2003 något lägsta belopp för studiefinansiering. Universitetet har inga doktorander finansierade via utbildningsbidrag. Det totala anslaget för studiefinansiering avser anställning som doktorand. ÅRSREDOVISNING

28 TABELL 37 Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom forskning/forskarutbildning inklusive uppdragsforskning, tkr TABELL 39 EU-finansiering, tkr Intäkter av anslag Intäkter av externa medel Vetenskapsrådet Vinnova, Fas, Formas Länsstyrelser Statliga myndigheter övr Kommuner, landsting Svenska företag Svenska stiftelser Forskningsstiftelser EU-medel strukturf EU-medel rampr, org Utländska företag Övriga intäkter Räntor Summa externa medel Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Andelar i dotterföretag Kapitalförändring TABELL 38 Antal pågående EU-projekt (5) (4) (1) 33 8 Totalt Ramprogram Strukturfonder Övriga fonder (*) Projekt koordinerade av Luleå tekniska universitet Totalt Deltagande i EU-projekt Universitetet har deltagit i 26 ramprogramprojekt, varav ett som koordinator, inom EU:s femte ramprogram. EUmedel till ramprogramprojekt har uppgått till 14,2 mnkr. Under 2003 har EU:s sjätte ramprogram introducerats och till detta har 54 projektansökningar lämnats in från Luleå tekniska universitet. Universitetet har medverkat i 33 strukturfondsfinansierade projekt varav 30 inom Mål 1 och tre projekt inom EU:s Interregprogram. I ytterligare tolv projekt är universitetet leverantör och/eller medfinansiär till andra regionala projektägare. Under 2003 har tretton ansökningar till EU:s Mål 1 och Interregprogram lämnats in. EU-medlen till strukturfondsprojekt har under året uppgått till 47,3 mnkr. Redovisning av regeringens uppdrag Forskarskola rymdteknik Luleå tekniska universitet har fått i uppdrag att leda och driva forskarskolan i rymdteknik, och Umeå universitet är partnerhögskola. Forskarskolan bedrivs vid Kiruna rymd och miljöcampus och baseras på den samlade kompetensen inom Institutet för rymdfysik (IRF) och de båda universiteten. Syftet är att utbilda framtidens forskare och lärare för den svenska rymdbranschens behov samt stärka forskningsöverbyggnaden för grundutbildningen. I styrelsen ingår representanter för Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Institutet för rymdfysik samt Rymdbolaget och Saab Ericsson Space. För närvarande finns tjugo doktorander anställda, varav sju är antagna vid Luleå tekniska universitet inom det tekniska vetenskapsområdet. Av dessa tjugo doktorander är fyra kvinnor och sexton män.ytterligare fyra doktorander väntas börja vid forskarskolan under första halvåret Elva av doktoranderna anställdes under 2002/2003. Målet är att vid utgången av 2007 ha examinerat minst sjutton doktorander. Det är rimligt att i dagsläget anta att detta kommer uppnås 2007/2008. Samarbetet mellan Luleå tekniska universitet och partnerhögskola består exempelvis av gemensamma aktiviteter inom forskarskolan, gemensam utveckling av kurser och rekryteringsinsatser till grundutbildning inom rymdområdet, som bedrivs vid bägge lärosätena. Utöver samarbetet mellan värd- och partnerhögskola, bedrivs även samverkan med Lunds universitet, Lunds tekniska högskola, Chalmers och Stockholms universitet som alla deltar i forskningsprojekt inom forskarskolan Ramprogram Strukturfonder Övriga fonder 26 ÅRSREDOVISNING 2003

29 Examen Antalet examensenheter inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde under 2003 är 8,5. Målet är 14 för innevarande fyraårsperiod, vilket uppnåddes redan efter halva tiden. Totalt producerades 49,5 examensenheter inom det tekniska området. Regeringens mål på 250 inom det tekniska området kommer sannolikt inte att nås. För att nå målet krävs 93,5 examensenheter under En faktor som påverkar måluppfyllelsen negativt är att antalet doktorander som antogs under 1999 och 2000 är lägre än åren innan och det kan innebära att antalet examinerade under 2004 minskar ytterligare. Under året avlades 67 licentiatexamina, varav 62 inom tekniskt vetenskapsområde och fem inom humanistisksamhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Genomsnittlig nettostudietid fram till licentiatexamen inom tekniskt vetenskapsområde var 5,3 terminer och inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område 4,8 terminer. Under 2003 avlades 39 doktorsexamina, varav 32 inom tekniskt vetenskapsområde och sju inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Av det totala antalet examinerade hade 29 tidigare avlagt licentiatexamen. Genomsnittlig nettostudietid fram till doktorsexamen inom tekniskt vetenskapsområde var 8,5 terminer och inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område 9,1 terminer. Universitetet har vidtagit åtgärder för att öka examinationen inom forskarutbildningen genom att öka antalet doktorandtjänstbidrag 2003 och genom att stimulera examination inom fem år med en extra bonus. Kvinnliga professorer Luleå tekniska universitet har i regleringsbrevet som mål att minst 15 % av de nyrekryterade professorerna under perioden ska vara kvinnor. Under året har en kvinnlig professor rekryterats vilket innebär att 5 % av de nyrekryterade professorerna är kvinnor inför det sista året i perioden. Målet kommer sannolikt inte att uppnås. Centrum för kvinnoforskning Merparten av de ekonomiska resurserna för den tvärvetenskapliga kvinnoforskningen, genusforskningen, vid Luleå tekniska universitet tilldelas avdelningen Genus och teknik. I informationsuppdraget ingår att sprida information inom och utanför universitetet om nationell och internationell kvinnoforskning, genusforskning. Under 2003 har ett nummer av KvinnoforskningsNytt publicerats. Den andra uppgiften är att delta i den nationella Flerforaorganisationen. Den verksamhet som har bedrivits under året är ett nordiskt/baltiskt samarbete med ett forskarnätverk och en forskarskola där doktorander från Luleå, Norge, Baltikum och Ryssland deltagit. Forskarskolan har under november avslutats med en tredagars konferens i Luleå. Koordinator för både nätverk och forskarskolan är Avdelningen för genus och teknik. TABELL 40 Examensmål för forskarutbildningen Mål Utfall Utfall Utfall Hum-sam vetenskapsområde 14 6,5 10 8,5 Tekniskt vetenskapsområde ,5 53,5 49,5 TABELL 41 Antal examina inom forskarutbildningen Totalt Totalt Totalt Dokt. kvinnor Dokt. män Lic. kvinnor Lic. män TABELL 42 Examina per vetenskapsområde inom forskarutbildningen Antal doktorsexamina Antal doktorsexeamina Antal examina som inte föregåtts av som föregåtts av Antal i forskarutbildningen, Vetenskapsområde licentiatexamen 1 licentiatexamen 1 licentiatexamina 1 omräknade enligt fotnot Humanistisk-samhälls vetenskapligt ,5 10 8,5 Tekniskt ,5 53,5 49,5 1 Antal examina, utan omräkning. 2 Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen och licentiatexamen räknas som en halv examen. ÅRSREDOVISNING

30 Forskarutbildning Under 2003 antogs 127 doktorander vid universitetet. Det är en ökning jämfört med Det humanistisk-samhällsvetenskapliga området nästan fördubblade antalet från 14 antagna 2002 till 27 för Det tekniska området uppvisar en marginell minskning från 102 antagna under 2002, till 100 antagna En förklaring till ökningen inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området är satsningen på arenornas forskarskolor. Denna ökning har ej varit möjlig inom den internt fastställda ramen för antalet doktorandtjänstbidrag per forskningsämne inom detta vetenskapsområde. Av de nyantagna inom det humanistisksamhällsvetenskapliga området är 59 % kvinnor, vilket är en ökning med 9 %. Inom det tekniska området är 35 % av de nyantagna kvinnor. Den förhållandevis låga andelen kvinnor inom teknisk grundutbildning återspeglas således även inom forskarutbildningen. Det totala antalet doktorander är i det närmaste detsamma som föregående år.antalet 2002 var 763 och 2003 var det 764.Av dessa finns 634 inom det tekniska området och 130 inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga. Andelen kvinnor av det totala antalet doktorander är 29 % inom det tekniska området och 58 % inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga. Forskarutbildning som avses avslutas med licentiatexamen Under 2003 antogs 63 personer till forskarutbildning som avses avslutas med licentiatexamen fördelat med 23 inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området och 40 inom det tekniska området. För 2002 var motsvarande antal två respektive tio. Möjligheten att avsluta forskarutbildningen med en licentiatexamen inrättades i maj Forskarutbildningsämnen Under 2003 togs det fram nya kriterier för inrättande av nya forskningsämnen och forskarutbildningsämnen vid universitetet. För forskarutbildningsämnen ska finansiering för utveckling och genomförande för tre år finnas.vidare ska ämnet ha tillgänglig och varaktig handledarkompetens. Ett antal nya forskarutbildningsämnen har inrättats under året: Medie- och kommunikationsvetenskap, musikalisk gestaltning, miljöledning, medicinsk teknik för hälsovård och miljöfysik. De två sistnämnda är också inrättade som forskningsämnen. Några forskarutbildningsämnen har bytt namn och/eller omarbetats, bland annat biokemisk och kemisk processteknik som ersatt kemisk apparatteknik. Några forskarutbildningsämnen har avvecklats, i den bemärkelse att det inte pågår någon rekrytering av doktorander, till exempel industriell ergonomi och tillämpad geofysik.ytterligare några, trafikteknik, bergmekanik och bergteknik, är föremål för eventuell avveckling/omprövning där beslut väntas Forskarskolor Luleå tekniska universitet satsar på forskarskolor, och en forskarskola ska knytas till var och en av arenorna.två av dessa var etablerade 2003, forskarskolorna vid Arena lärande och vid Arena media, musik & teknik. Fakultetsnämnderna avsätter särskilda medel till doktorandtjänster inom dessa forskarskolor. Även till den kvinnliga forskarskolan avsattes medel på motsvarande sätt. Dessa finns reserverade under hela den beräknade studietiden. Av forskarskolans studerande har en person doktorerat till och med 2003 och hälften av de övriga har fullgjort kraven för licentiatexamen. Projektdelen av forskarskolan utgjordes av ett kurspaket som avslutades under fanns ytterligare fyra forskarskolor på institutionsnivå. Forskarskolorna rörde Berg- och mineralteknik, Elektronisk handel, HiMeC (högpresterande maskinkomponenter, främst inriktat mot tribologi) samt Småföretagarakademiens forskarskola. Åtgärder för jämnare könsfördelning inom forskarutbildning Luleå tekniska universitet arbetar medvetenhet för jämnare könsfördelning inom forskarutbildningen. Det är dock svårt att åstadkomma, inte minst på grund av de senaste årens allt mer könssegregerade antagning till grundutbildningen. Den kraftigaste satsningen för jämnare könsfördelning inom teknisk forskning rör den kvinnliga forskarskolan. Den andra kvinnliga forskarskolan har avslutats under året. Fem kvinnliga doktorander ur gruppen deltar i ett mentorprojekt under ett år.av de fem mentorer som valts är fyra kvinnor. Ingen antagning gjordes dock 2003.Vid antagningen till de arenaanknutna forskarskolorna gjordes extra ansträngningar för att rekrytera kvinnliga deltagare. Ett av de viktigaste försöken att bredda rekryteringen till forskarstudier är det så kallade Research trainee-året. Examensarbetet utgör den första hälften, och under andra hälften fortsätter arbetet med samma projekt, men nu som en del av studierna för licentiatexamen. Det har varit möjligt att rekrytera fler kvinnliga studenter än vad som motsvarar en proportionell del av studenterna vid programmet ifråga. Under 2003 poängterades vikten av genusperspektiv genom utbudet av forskarutbildningskurser. Dessutom utlystes två tjänster som professor tillika ämnesföreträdare med genusperspektiv. Förbättrad forskarutbildning Mål för förbättrad forskarutbildning är fastställda för åren Den översyn av doktorandernas situation vid Luleå tekniska universitet som rapporterades våren 2003 visar 28 ÅRSREDOVISNING 2003

31 delvis samma resultat som de nationella uppföljningarna. Doktoranderna önskar förbättrad introduktion till vad det innebär att vara doktorand. En mer kontinuerlig och omfattande handledning är önskvärd under första hälften av utbildningen. Universitetets satsning på forskarskolor, handledarutbildning samt kompetensutveckling av adjunkter och lektorer är metoder för att förbättra handledarsituationen. För introduktion och information på institutionsnivå har prefekterna av fakultetsnämnderna rekommenderats att satsa på forskarutbildningsansvariga, biträdande handledare och mentorer för nyantagna doktorander. Uppföljningen av doktorandernas situation i den nationella rapporten medförde att fakultetsnämnderna dessutom uppmärksammade att det är en hög andel doktorander som numera antas med målet att avlägga licentiatexamen samt att det krävs åtgärder för att förstärka doktorandernas internationalisering. Den gemensamma handledarutbildningen för båda fakulteterna i form av docentkurs har sedan 1999 genomförts årligen och är ett krav inför docentmeritering. Det första utbildningssteget vänder sig till nyligen disputerade och nyantagna doktorander, utbildningssteg två utgörs av nuvarande docentkurs och steg tre vänder sig till blivande och tillsatta professorer/ämnesföreträdare. Under 2003 har tio handledare; tre kvinnor och sju män, samt fjorton doktorander; åtta kvinnor och sex män genomgått utbildningssteg 1. Sexton blivande docenter; två kvinnor och fjorton män har genomgått utbildningssteg 2. Steg 3 har ej genomförts under Forskarstuderandes undervisning inom grundutbildningen Återrapporteringskravet på forskarstuderandes undervisning inom grundutbildning mäts i årsarbetare var omfattningen inom tekniskt vetenskapsområde 27,8 årsarbetare. Inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område var omfattningen 7,1. Forskarstuderande vid tekniskt vetenskapsområde undervisade i grundutbildningen i genomsnitt tio procent av arbetstiden. Inom humanistisksamhällsvetenskapligt område var den genomsnittliga undervisningstiden tolv procent. Samarbete i forskarutbildningen Ett exempel på gränsöverskridande aktiviteter där flera institutioner är involverade är arenornas forskarskolor. Arenorna utmärks av gränsöverskridande, dels mellan forskningsämnen och vetenskapsområden, dels mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Samverkan sker i och mellan forskningsprojekt samt i arenaspecifika doktorandkurser och seminarier. I forskarskolans program framgår hur samverkan ska ske mellan doktorander och studenter inom arenans grundutbildning. Disputerade som fått del av fakultetsmedel i form av seniorstöd för att utveckla handledning och egen forskning ska inom sitt uppdrag även delta i utvecklingen av arenor. Forskarstuderande vid institutionerna har generellt ett omfattande samarbete inom universitetet och med andra universitetet i Sverige och i andra länder, till exempel via gemensamma forskarutbildningskurser. Gästdoktorander kommer till Luleå och Luleås doktorander går kurser vid andra universitet. Doktorander ingår i forskningsprojekt i samarbete med andra universitet, med näringsliv, och med kommuner. Ett stort antal professorer vid universitetet handleder forskarstuderande vid andra högskolor och universitet. Forskning Luleå tekniska universitet bedriver forskning inom vitt skilda områden som teknik, ekonomi, lärande, samhällsvetenskap, språk, musik och vård.teknik är det största området. För att hålla hög internationell kompetens har den tekniska forskningen koncentrerats till följande profilområden: produkt- och produktionsteknik, infrastrukturteknik, processteknik och automation, distansöverbryggande informationsteknik, resurs och miljöteknik samt teknik, människa, organisation. Polhemslaboratoriet, ett av NUTEKs kompetenscentrum, tillhör profilområdet produkt- och produktionsteknik medan kompetenscentrumet Mimer (Minerals Metals Recykling Research Centre) tillhör området Processteknik och automation. Flertalet stora forskningsprojekt bedrivs med finansiering från flera olika källor. Fakultetsanslagen nyttjas i huvudsak till den basverksamhet som krävs för forskning och forskarutbildning. Luleå tekniska universitet har byggt upp en betydligt mer omfattande forskning och har därigenom gjort sig beroende av finansiella medel från statliga fonder, stiftelser och företag. Mång- och tvärvetenskaplig forskning En del av universitetets strategi är att skapa större forskningsmiljöer med samverkan mellan olika discipliner. Det finns också en stark tradition av nära samverkan med näringsliv och offentlig sektor som universitetet arbetar för att ytterligare stärka. Forskningen inom DET SKAPANDE UNIVERSITETET har som mål att säkra hög vetenskaplig kvalitet och djup inom ämnena samt att utöka samverkan mellan arenornas ämnesdiscipliner. Genom sådan gränsöverskridande verksamhet uppstår ny kunskap, som i många fall kan ge nya perspektiv och nytt djup inom etablerad specialitet och i andra fall leder till utveckling av helt nya specialiteter. Tvärvetenskap är en ledande princip vid uppbyggnaden av forskarskolor knutna till arenorna. Längst i detta arbete har Arena media, musik & teknik kommit där samtliga projekt måste vara tvärvetenskapliga. ÅRSREDOVISNING

32 Forskningsstrategi Fakultetsnämnderna har under 2003 fastställt gemensamma kriterier för att inrätta nya forskningsämnen och för att ompröva befintliga forskningsämnen. Ämnet ska bidra till utveckling av DET SKAPANDE UNIVERSITETET, vara kunskapsbyggande och förstärka universitetets profil. Ämnet ska påvisa en progressiv fördjupning. Ämnet ska ha en nationell och/eller internationell förankring, ha extern attraktionskraft, existerande och potentiella samarbetspartners bör finnas. Det ska finnas en plan för kvalitetssäkring. Forskningsämnen som blir föremål för översyn identifieras utifrån ämnets prestationer inom forskning och forskarutbildning samt dess förmåga att generera externa medel. TABELL 43 Nyckeltal FORSKNING/FORSKARUTBILDNING, HUMANISTISKT-SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT VETENSKAPSOMRÅDE Totalt varav Totalt varav Totalt varav 2001 kvinnor 2002 kvinnor 2003 kvinnor Nyantagna forskarstuderande 26 69% 14 50% 27 59% varav mot licexamen uppgift saknas 2 0% 23 52% Totalt antal forskarstuderande % % % varav med doktorandtjänst 28 71% 48 69% 57 68% Doktorsexamina 7 57% 9 56% 7 43% Licentiatexamina 2 50% 6 67% 5 100% Producerade forskarutbildningspoäng Forskarutbildningspoäng/aktiv fo-stud 23, ,6 Inrättade forskningsämnen Indragna forskningsämnen TABELL 44 Nyckeltal FORSKNING/FORSKARUTBILDNING, TEKNISKT VETENSKAPSOMRÅDE Totalt varav Totalt varav Totalt varav 2001 kvinnor 2002 kvinnor 2003 kvinnor Nyantagna forskarstuderande % % % varav mot licexamen uppgift saknas 10 10% 40 48% Totalt antal forskarstuderande % % % varav med doktorandtjänst % % % Doktorsexamina 36 19% 41 20% 32 19% Licentiatexamina 68 25% 60 25% 62 27% Producerade forskarutbildningspoäng Forskarutbildningspoäng/aktiv fo-stud 25,5 24,7 27,3 Inrättade forskningsämnen Indragna forskningsämnen TABELL 45 Nyckeltal FORSKNING/FORSKARUTBILDNING, TOTALT Totalt varav Totalt varav Totalt varav 2001 kvinnor 2002 kvinnor 2003 kvinnor Nyantagna forskarstuderande % % % varav mot licexamen uppgift saknas 12 8% 63 49% Totalt antal forskarstuderande % % % varav med doktorandtjänst % % % Doktorsexamina 43 36% 50 26% 39 23% Licentiatexamina 70 26% 66 29% 67 33% Producerade forskarutbildningspoäng Forskarutbildningspoäng/aktiv fo-stud 25,2 25,2 27 Inrättade forskningsämnen Indragna forskningsämnen ÅRSREDOVISNING 2003

33 Institutionerna har inför 2004 fått ett uppdrag att göra handlingsplaner för hur extern finansiering och antalet forskarexamina ska kunna öka, hur handledarsituationen ska förstärkas samt hur rekrytering av professorer tillika ämnesföreträdare ska förbättras. De principer, som där fastställdes för att skapa utrymme till prioriterade satsningar, användes i planeringen inför 2004 till förstärkning av forskning med anknytning till arenorna. Extern finansiering Luleå tekniska universitet har uppmärksammat att den externa finansieringsgraden är lägre än hos motsvarande universitet. Därför har ett externfinasieringsteam med till hörande akademiskt råd bildats till stöd för institutionerna. Arbetsuppgifterna är bland annat att skapa och underhålla en intern hemsida där institutionerna kan finna exempel på finansiärer som råd och stiftelser, sista ansökningsdagar etc. I arbetet ingår även att anordna workshops samt att ge ekonomsik och juridisk vägledning. En välbesökt första workshop genomfördes i december. Resultatet blev en målformulering om att öka antalet EU-projekt där Luleå tekniska universitet är koordinator. Dessutom beslutades att genomföra noggrann kartläggning av externa finansieringskällor, som stöd för framtida ansökningar. Lärarutbildningens forskningsanknytning Inom Institutionen för lärarutbildningen finns forskningsämnena Lärande samt Pedagogik och vid Institutionen för matematik forskningsämnet Matematik och lärande.totalt är 22 forskarstuderande antagna inom de tre forskningsämnena. Forskarskolan Arena lärande startade hösten Forskarskolan är mötesplats för den forskning om lärande som finns på många av universitetets institutioner. Arena lärande ska även fungera som plattform för ny forskning om lärande. En professor och ämnesföreträdare inom forskningsämnet pedagogik inledde sin verksamhet vid universitetet under Av nämndernas medel för kompetensutveckling till licentiatexamen och doktorsexamen fördelades 23 % under 2003 till adjunkter med anknytning till lärarutbildningen. Lärarutbildningens inriktningar inom musik genomförs vid Musikhögskolan. Forskningsprojektet Musikdidaktisk interaktion har nära anknytning till lärarutbildningen. Institutionen har beviljats medel från Vetenskapsrådet under perioden för ett forskningsprojekt om musiklärarutbildning i ett historiskt perspektiv. Musikhögskolan disponerar vidare 1 mnkr för ett treårigt utvecklingsarbete i pedagogik för högpresterande elever i samarbete med Växjö universitet. Lärarutbildningens uppdragsforskning har ökat under TABELL 46 Vetenskapliga publikationer ARTIKLAR I INTERNATIONELLA TIDSSKRIFTER Tekniskt vetenskapsområde Hum-sam vetenskapsområde PUBLIKATIONER VID VETENSKAPLIGA KONFERENSER Tekniskt vetenskapsområde uppgifter saknas 245 Hum-sam vetenskapsområde uppgifter saknas Projekten var huvudsakligen utvärderingar av skolprojekt i kommuner. Vetenskaplig publicering För tekniskt vetenskapsområde redovisas 231 publikationer för år Jämförelsesiffrorna för 2002 är 201 publikationer och 197 för år För det humanistisk-samhällsvetenskapliga området redovisas 42 publikationer för Jämförelsesiffrorna är 39 publikationer för år 2002 och 31 för Det kan noteras att vissa publikationer inom det tekniska vetenskapsområdet skulle karaktäriseras som naturvetenskapliga vid annat lärosäte. Dessutom skulle vissa publikationer inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området karaktäriseras som medicinska vid annat lärosäte. För 2003 finns dessutom uppgift om antalet publikationer presenterade vid vetenskapliga konferenser. För det tekniska vetenskapsområdet redovisas 245 publikationer och för det humanistisk-samhällsvetenskapliga 41 publikationer.totala antalet publikationer blir då 476 för det tekniska vetenskapsområdet och 83 för det humanistisksamhällsvetenskapliga. Skillnaden i antalet publikationer mellan universitetets två vetenskapsområden speglar dels storleksskillnaden mellan fakulteterna, men också en skillnad i publiceringstradition. Konstnärligt utvecklingsarbete Det finns fyra konstnärliga ämnen inom Musikhögskolan: dirigering, komposition, kör och solistisk orgel. Samtliga har omfattande nationell och internationell verksamhet. Barents körcentrum, finansierat av bland annat EU Mål 1, invigdes i oktober. Barents körcentrum innefattar en professionell kör, Barents kammarkör, sammansatt av sångare från Norge, Finland, Ryssland och Sverige. ÅRSREDOVISNING

34 Uppdragsverksamhet inom forskning Uppdragsforskning bedrivs vid elva av femton institutioner.tyngdpunkten ligger inom det tekniska vetenskapsområdet. Exempel på projekt redovisas här inom respektive profilområde för forskningen. Under året har intäkterna för uppdragsforskning uppgått till 76,1 mnkr, vilket är en ökning med 3,9 mnkr jämfört med Huvudfinansiärer är svenska företag och stiftelser samt kommuner och landsting. Produkt- och produktionsteknik Utarbeta metoder och system för att beskriva och konstruera produkter eller funktionslösningar där hårdvara, mjukvara och service ingår som komponenter i produkten. Integrerad produktutveckling, lasersvetsning, processmodellering, höghastighetsformning, brott i härdat material, skadeprevention, integrerad processning av klent timmer till solidträprodukter, träbearbetande industrins marknadsstyrda produkt- och processutveckling. Infrastrukturteknik Forskning inom fjärrvärme och flödesmätning. Elektromagnetiska transienters uppkomst och spridning i Banverkets el-, tele- och signalanläggningar. Projekt kopplade till centrum-bildningen Swebrec (Swedish Blasting Research Centre at Luleå University of Technology). Distansöverbryggande informationsteknik Feldetektering och funktionsövervakning av asynkronmotorer på tåg med informationsöverföring via SiR. Utveckling av robusta metoder för detektering av igensättning i ventiler. Utveckling av integrerade mobila tjänster. Resurs och miljöteknik Effektivare malmletning samt framtagning av bättre efterbehandlingsmetoder för sulfidhaltigt gruvavfall. Förbättra gruvindustrins miljöarbete. Guldmalmers bildning och tektoniska miljö i nya malmprovinsen Lycksele-Storuman. Nya restproduktbaserade täckskikt. Pelletsbrännare för askrika och sintrade pellets. Emissioner från arbetsmaskiner och etanoldriven dieselmotor. Teknik, människa, organisation Högpresterande produkter från trä och träfiber för ökad användning av skogsråvara inom ny processteknik/kemi som ska kunna användas för nyföretagande inom skogsindustriell SME. Marknadsstudie för verktygsteknik. Ekonomi Medverkan i länsstyrelsens projekt för nytt regionalt tillväxtprogram i Norrbottens län. Uppdrag från Nordisk Industrifond att ingå i ett nordiskt forskarlag som studerat betydelsen av universitet för den regionala dynamiken. Processteknik och automation Isotopfraktionering. Syntes och utvärdering av porösa, tunna skikt av molekylsikt med avseende på katalytiska egenskaper respektive separationsegenskaper. Energieffektiva finmalningsmetoder. Undersökning av limsubstanser för limning av papper. TABELL 47 Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom uppdragsforskning, tkr Intäkter Anslag, avtalspremie 827 Avgifter och bidrag Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring Holding AB Universitetet övertog 1998 ägaransvaret för Holding AB vid Luleå tekniska universitet från Näringsdepartementet, som överförde ett kapital i bolaget på 4 mnkr. Kapitalet är bas för bolagets verksamhet. Affärsidén är att bistå med kompetens och ägarkapital för företagsutveckling och kommersiell exploatering av forskningsprojekt från universitetet. Under 2001 blev Holding AB delägare i nybildade riskkapitalbolaget Lunova AB tillsammans med Teknikbrostiftelsen och Norrsådd AB, som i sin tur skapats av Industrifonden, Sjätte AP-fonden och Norrlandsfonden. Holding AB investerade 5 mnkr, som delvis lånefinansierades, i Lunova AB vars kapitalbas är 30 mnkr. Lunova AB ska erbjuda avknoppningsföretag från universitetet ägarkapital och managementstöd. År 2001 redovisade Luleå tekniska universitet en förlust på -1,9 mnkr för Holding AB, p g a nedskrivning av fordran i ett intressebolag. Under hösten 2002 fattades beslut om att återstående fordran i intressebolaget skulle konverteras till aktier. Holding ABs fastställda resultat för 2002 blev 1,7 mnkr, till följd av uppskrivning av aktierna i intressebolaget. Resultatet redovisas i universitetets bokslut Resultatet för 2003, vilket beräknas till 0, kommer att redovisas i universitetets delårsrapport för ÅRSREDOVISNING 2003

35 Gemensamt för utbildning och forskning Utvärderingar Högskoleverkets granskning av högskoleingenjörsutbildningarna och ämnet historia Under 2002/2003 genomförde Högskoleverket en granskning av högskoleingenjörsutbildningarna, samt grundutbildningen och forskarutbildningen i historia vid svenska universitet och högskolor. Självvärderingen av högskoleingenjörsprogrammen gav en bra bild av utbildningarna, enligt Högskoleverket. Den följdes upp av ett platsbesök vid universitetet och de berörda campusorterna. Bedömargruppen var positiv till arenautbildningarna, som sågs som ett intressant initiativ för att möjliggöra studier utan återvändsgränder. Övriga synpunkter var bland annat att närheten till civilingenjörsutbildningarna ger goda möjligheter till övergångar från högskoleingenjörsprogram. Högskoleverket anser att samtliga utvärderade program, utom Miljö- och kvalitetsmanagement och Projektingenjör, uppfyller examenskraven. De två programmen anses inte innehålla tillräcklig mängd matematik och har för svagt tekniskt innehåll. De framhöll dock att programmen har intressant uppläggning och att såväl kurser som innehåll har stor relevans. Med anledning av granskningen har förändringar genomförts vid de båda utbildningarna. De innehåller från 2004 vardera femton poäng matematik. Vid en klassificering av programmens kurser konstaterades att minst 70 poäng av utbildningens 140 respektive 120 kan klassas som tekniska. Dessutom läser studenterna poäng valbara kurser, med möjlighet att ytterligare öka andelen teknik. Övriga rekommendationer från Högskoleverket var ökad samordning av kurser och lärare mellan civil- och högskoleingenjörsutbildningarna, tydligare studentmedverkan med bättre återkoppling samt bättre kvalitetssäkring av processen kring examensarbetet. För historieämnet är bedömargruppens allmänna intryck positivt men man konstaterar att ämnet inte riktigt funnit sina former, och att den mångvetenskapliga samverkan öppnar möjligheter för synergier. Man ansåg också att en fakultetsfinansierad professor är nödvändigt för stabiliteten i ämnet. Infrastrukturen i form av lokaler, datorer mm, ansågs vara föredömlig, liksom det goda arbetsklimatet. Bedömargruppen såg dock gärna en utveckling av organisationen för att säkerställa ett fungerande studentoch doktorandinflytande. Man berömde det tydliga genusoch klassperspektivet i både grund- och forskarutbildning. Könsfördelningen bland avdelningens lärare noterades som problematisk, eftersom samtliga tillsvidareanställda lärare var män. Bedömargruppen skulle dessutom gärna se att det internationella studentutbytet ökade liksom samverkan med svenska och utländska universitet inom ramen för forskarutbildningen. Högskoleverkets tillsynsbesök I november 2003 gjorde Högskoleverket ett tillsynsbesök vid Luleå tekniska universitet.vid besöket genomfördes, förutom samtal med ledningen, granskningar vid förvaltningen och två institutioner,tillämpad fysik, maskin- och materialteknik och Lärarutbildningen. Huvudsakligen granskades ärenden som rör examen, anstånd, studieuppehåll, tillgodoräknande, utbildnings- och kursplaner och individuella studieplaner för forskarstuderande samt diarieföring och posthantering. Som underlag för tillsynen ligger, förutom själva besöket, en enkät besvarad av universitetet samt ett antal styrdokument som t ex anställningsoch antagningsordning. Högskoleverket lämnar tillsynsrapport efter årsskiftet. Intern revision Internrevisionen har under 2003 genomfört fem granskningar. Ett granskningsområde var kursvärderingsprocessen, som redovisas under avsnittet om studentinflytande. ÅRSREDOVISNING

36 Ett annat var utvärdering av projekten Organisationsöversyn och HELA, inför styrelsens beslut om ny organisation för universitetet respektive rektors beslut om ny administrativ organisation inom hela universitetet.vidare har internrevisionen granskat effektiviteten och kvaliteten i fakultetsnämndernas och särskilda nämndens för lärarutbildning verksamhet utifrån deras uppdrag enligt högskoleförordningen och universitetets organisationsstruktur. Det fjärde området omfattade en granskning av kvaliteten i två av universitetets utbildningsprogram, sjuksköterskeoch arbetsterapeutprogrammen, med Högskoleverkets kriterier för examensbehörighet som grund. Slutligen har internrevisionen granskat den interna kontrollmiljön för rektors beslut avseende verkställighet och efterlevnad och återrapportering. Studentinflytande Centralt i Luleå tekniska universitets arbete med att öka studentinflytandet är utvecklingen av DET SKAPANDE UNIVERSITETET. Studenterna deltar i universitetsstyrelsens, fakultetsnämndernas och institutionernas arbete med att förverkliga målbilden. Fokus under 2003 har varit kunskapsbyggandet och universitetskulturen. Formerna för studentinflytandet har varit en central fråga i organsitationsprojektet. I den av rektor fastställda strukturen för institutionernas inre organisation finns en samrådsgrupp med representanter för ledning och studenter. Internrevisionen har under året granskat kursvärderingsprocessen vid institutionerna och ett antal brister noterades. En av de väsentligaste var bristen på enhetlighet, och därför beslutade rektor om ett projekt för att utveckla en universitetsgemensam modell för kursvärderingar. Rektor har tagit ett preliminärt beslut om modell och gett projektgruppen fortsatt uppdrag att testa och utveckla modellen samt att utarbeta en universitetsgemensam enkät. Kursvärderingsmodellen ska användas inom hela universitetet från höstterminen Likabehandling av studenter Luleå tekniska universitet har en handlingsplan för 2003 för likabehandling av studenter. I enlighet med planen har rektor utfärdat riktlinjer för tillämpning av lagen om likabehandling av studenter och fastställt handläggningsordning för utredning vid trakasserier. Likabehandlingsaspekten har införlivats i universitetets styrdokument om studenternas rättigheter och informationstillfällen om likabehandlingslagen har genomförts vid förvaltning och institutioner. Processen med att arbeta fram en långsiktig plan i samverkan med företrädare för studenterna har påbörjats. Pedagogisk utveckling I DET SKAPANDE UNIVERSITETET ingår begreppet kunskapsbyggande, med tonvikt på den pedagogiska miljön, dialog, samarbete och integration. Utbudet av högskolepedagogiska kurser syftar till att stödja denna utveckling. Universitetet har två kurser i högskolepedagogik. Dels en kortare kurs om två poäng som ges till alla nya lärare dels en högskolepedagogisk kurs om fem poäng som också ges som doktorandkurs. Kursen Högskolepedagogik, två poäng, ger en elementär grund för att stödja studenternas lärande. Under 2003 har tvåpoängskursen givits vår och höst. Högskolepedagogik, fem poäng, gavs under vårterminen 2003, den behandlar lärandeteorier, studentcentrerade målbeskrivningar, examinationsformer som främjar lärande, uppföljning och utvärdering. Kursen innehåller också auskultationer i undervisning och ett pedagogiskt utvecklingsarbete i den egna undervisningen. I kursen behandlas också frågor om att möta olika studenters behov vare sig de är grundade på etnisk tillhörighet eller kön. Dessutom har två kurser i Kursutveckling för kunskapsbyggande i DET SKAPANDE UNIVERSITETET genomförts under De vänder sig till erfarna lärare som deltar i utveckling av arenor, arenakurser och övriga kurser inom universitetets institutioner. En kortare kurs i Kunskapsbyggande och flexibelt lärande om två poäng har också genomförts vid några institutioner som ett led i utvecklingen av en fempoängskurs inom detta område. TABELL 48 Antal deltagare i Högskolepedagogik, 2 p män kvinnor totalt Hum-sam Tekniskt Totalt TABELL 49 Antal deltagare i Högskolepedagogik, 5 p TABELL 50 män kvinnor totalt Hum-sam Tekniskt Totalt Antal deltagare i Kursutveckling för kunskapsbyggande män kvinnor totalt Hum-sam Tekniskt Totalt Anm: Höstens kurs avslutas i januari, siffrorna anger antal som påbörjat kursen. 34 ÅRSREDOVISNING 2003

37 En översyn pågår av samtliga högskolepedagogiska kurser för att bättre stödja universitetets satsning på att utveckla högskolepedagogiken.arbetet förväntas resultera i ett block av högskolepedagogiska kurser om minst tio poäng, varav en del kommer att erbjudas som distanskurser. Exempel på kunskapsbyggande Inom universitetets tvärvetenskapliga arenautbildningar bedrivs olika projekt, där vissa uppvisar en särskild pedagogisk utformning och kan lyftas fram som exempel på kunskapsbyggande. Ett sådant exempel är drivhusen inom Arena innovativ teknik & företagande.temat är att realisera affärsstyrd utveckling. Studenterna deltar i utvecklingsprojekt, där de besätter rollerna teknikutvecklare, forskare, affärsutvecklare och projektledare. Studenter, forskarstuderande/forskare, lärare och representanter för olika företag är aktiva parter. På ett tillämpat plan sker lärande genom doktorandernas medverkan i drivhusen. På ett teoretiskt plan åstadkoms lärande genom forskarskolans kursutbud och seminarieverksamhet. På ett kommersiellt plan möjliggörs insikter genom möten med externa aktörer i skärningspunkten mellan innovativ teknik och företagande. Grundutbildningsstudenten har huvudfokus på ämne och rollutövning, medan forskarstudenten tränas i att verka i en tvärfunktionell kunskapsbildning och förväntas bidra till teoribildningen om densamma. Drivhusen genomförs som fempoängskurser, där det första drivhusprojektet påbörjas i årskurs 1 under den andra terminen. Därefter återkommer drivhusen i form av fempoängskurser en gång per termin i alla årskurser. t TABELL 51 Biblioteksverksamhetens kostnader, tkr Centralbibliotek (inkl Hälsovetenskap) För att få jämförelse mellan åren, har Hälsovetenskaps kostnader inkluderats i 2001-års siffror. Kostnader - inklusive lokalkostnader exklusive lokalkostnader Universitetets totala intäkter Relation - inklusive lokalkostnader 3,9% 3,6% 3,7% - exklusive lokalkostnader 2,9% 2,7% 2,8% Institutionsbibliotek Kostnader - inklusive lokalkostnader exklusive lokalkostnader Biblioteksverksamhet Universitetets biblioteksverksamhet består av centralbiblioteket på campusområdet i Luleå samt institutionsbibliotek vid Hälsovetenskap i Boden, Musikhögskolan i Piteå och Matematik i Luleå. Från 2002 ingår Hälsovetenskaps bibliotek i centralbiblioteket. Universitetet finansierar den universitetsgemensamma verksamheten, inkl centralbiblioteket, med täckningsbidrag från institutionerna via en lönebaserad påläggsmodell. Metoden innebär att samtliga finansiärer bekostar centralbibliotekets verksamhet. Rektor fastställer, efter fakultetsnämndernas bedömning, en budgetram varje år för centralbiblioteket. Under 2003 uppgick de totala kostnaderna, inkl lokalkostnader, för centralbiblioteket till 43,3 mnkr och för institutionsbiblioteken till 3,4 mnkr. Universitetets totala intäkter uppgick till mnkr. Centralbibliotekets kostnader i relation till omslutningen blev 3,7 %. Samverkan med omvärlden Universitetet har av tradition en betydande samverkan med näringsliv och samhälle, som genomsyrar grundutbildning och forskning. Strategin DET SKAPANDE UNI- VERSITETET bygger vidare på denna tradition med det gemensamma kunskapsbyggandet som bas. Lärare, forskare, studenter och det omgivande samhället är medskapare av kunskap genom att tillsammans bearbeta och lösa problem. En mängd samverkansformer, både formaliserade och icke formaliserade förekommer. Inom grundutbildning och forskning har den externa representationen i arenaråd och programråd samt i arbetsgrupper kopplade till fakultetsnämnderna ökats och systematiserats. Den externa representationen i universitetets centrumbildningar har också ÅRSREDOVISNING

38 breddats. Medverkan i olika samverkansorgan och nätverk bidrar till att skapa en stor kontaktyta med det omgivande samhället. Universitetet har också många adjungerade professorer, som genom sin näringslivsanknytning är en viktig resurs. Samtliga institutioner har under året haft kontakter med det omgivande samhället och samverkat inom grundutbildning, forskarutbildning och/eller forskning. Under året har också en ny enhet för omvärldskontakter bildats inom förvaltningen för att tydliggöra organisation och ambition, underlätta omvärldens kontakter och för att stödja institutionernas arbete. Samverkan inom grundutbildning och forskning Näringsliv och offentlig sektor har under året bland annat ställt upp med praktikplatser, gästföreläsare, studenthandledare, tagit emot studiebesök och medfinansierat doktorander. Deras medverkan har också resulterat i utveckling av nya kurser och program, gett underlag till fallstudier, projekt- och examensarbeten samt bidragit till att ge utbildningarna ett gott renommé. Samarbete sker också ofta i projektform. Genom projekten knyts nya kontakter som leder till fortsatt samverkan. Inom forskningen leder samverkan med företag och andra aktörer ofta fram till att nya forskningsproblem kan formuleras. Förutom samarbete i projektform genomförs även uppdrag på beställning av näringslivet. Dessa leder till erfarenheter som sedan nyttjas i grundutbildning och forskning. IT-branschen har deltagit i utvecklingen av det nya Systemvetenskapliga programmet. Elektronikutbildningen i Kalix, där både kommun och näringsliv varit involverade, har avslutats under året. Dessutom har nya kurser tillkommit som ett resultat av samverkan med näringsliv och samhälle. Som exempel kan nämnas kurser i trafikteknik, samt vatten- och avloppsteknik där individuella s k seniordesignkurser genomförts, främst för internationella gäststudenter. Universitetet ger utbildning i samverkan med andra utbildningsanordnare både inom Kvalificerad yrkesutbildning, t ex Elektronik & automation där Luleå kommun är utbildningsanordnare, och collegeutbildning i Luleå och Piteå. Samarbete har startats under året med fyra gymnasieskolor i regionen i syfte att utveckla en modell för samverkan inom ramen för gymnasieskolans projektarbete. För närvarande får 40 elever handledning av lärare och doktorander. Att universitetet har en god regional förankring bekräftades i en undersökning under året i samband med framtagning av det Regionala Tillväxtprogrammet, där universitetet medverkat. Länsbefolkningen har en stor tilltro till universitetet och anser att högre utbildning är viktig för länets utveckling. Som internationell kontrast kan nämnas det strategiska arbetet för att etablera närmare samarbete med fyra alliansuniversitet, där ett avtal tecknats under året med Monash University i Australien. Exempel på samverkan inom forskning och utveckling Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) finansierar via forskningsprogrammet ProViking två stora projekt vid Institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik.vid avdelningen för maskinelement pågår projektet "Interface". Det löper under tre år. Medverkande företag är bland annat Hägglunds Drives, Haldex, SKF,Volvo PV, Volvo CE, Indexator och Statoil. Projektet behandlar simulering av ytrelaterade fenomen. Skador i ytkontakter på grund av nötning orsakar kostnader och problem, och Interface kommer att ge bättre verktyg för analys av risken. Implementering i industrin sker genom att företagen deltar aktivt i projektet.vid avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion pågår projektet Development of Functional Products in a Distributed Virtual Environment. Projektet löper under fyra år och finansieras från SSF och från företagen Alkit Communications AB, Conex AB, Ferruform AB, Hägglunds Drives, Nordtool,Volvo Aero Corporation,Volvo Car Corporation och AB Sandvik Coromant. Projektet är inriktat på utveckling av funktionella produkter, totala erbjudanden där funktionsbegreppet fokuseras snarare än hårdvaran. Målet är att beskriva begreppet och utveckla metoder för tillämpning. Samarbete med omvärlden leder ofta till metodutveckling och nya tillämpningar. Avdelningarna för tillämpad geologi respektive oorganisk kemi ser i sitt projekt, med inriktning på isotopanalyser, många nya tillämpningsområden inom helt skilda verksamhetsområden medan Avdelningen för förnyelsebar energi, i samverkan med ett lokalt företag i Övertorneå, har utvecklat utrustning och metod för termisk responstest som spridits till tiotalet länder. EU är en betydande medfinansiär i många näringslivsnära samverkansprojekt, exempelvis AMC, e-bygg, Ditra, Complab och PENprogrammet. Akademiskt mediecentrum, AMC, är en etablering vid Musikhögskolan i Piteå i samverkan med Piteå kommun. Nya, efterfrågestyrda medieutbildningar ska utvecklas i samverkan med branschen. Under året har lokalerna för medieutbildningarna invigts, samarbete med andra lärosäten, mediebranschen och privata entreprenörer har etablerats och en gästprofessor i journalistik har anställts. I projektet e-bygg, som syftar till att skapa ett Centrum för informationsteknologi i byggsektorn, samverkar Institutionen för väg- och vattenbyggnad med bl a Lindbäcks Bygg, Skanska och NCC. Projektet innefattar visualiseringar, distansöverbryggande ingenjörsarbete, utvecklingsarbete i samverkan med företag och internationellt samarbete med bl a Uleåborgs Universitet och Stanford University. 36 ÅRSREDOVISNING 2003

39 Institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik samverkar i flera projekt med små- och medelstora företag. Distribuerat ingenjörsarbete, DITRA, är ett projekt som erbjuder företag tillgång till den senaste tekniken för virtuella mötesplatser. Syftet är att sprida kunskap om teknik och arbetsmetoder för att göra distribuerad produktutveckling till ett verktyg som stärker företagens konkurrenskraft i Norrbotten och Västerbotten. I projektet finns studior för distribuerat ingenjörsarbete i Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Luleå-Aurorum, Luleåuniversitetet, Malå, Skellefteå, Umeå och Älvsbyn samt vid partnerföretagen Hägglunds Drives och Conex. I genomförandet av projektet deltar sex företag, nio kommuner samt länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten Projektet Complab är ett centrum för provning och utveckling av mekaniska komponenter, där åtta medlemsföretag är involverade i ett antal industriella utvecklingsprojekt inom produktutveckling och marknadsföring. Under året har Complab utökats med tre associerade laboratorier, Akustiklab, Mätlab och Tribolab. Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap är representerad i PEN-programmet, ett utvecklingsprogram riktat till mindre och medelstora företag i Norrbotten och Västerbotten som drivs av Luleå tekniska universitet (Småföretagsakademien) och Umeå universitet/handelshögskolan (CEIB). Programmet innefattar affärsutveckling, produktion & design, samt utveckling av regionala konsulter. Finansiärer förutom EU är länsstyrelserna i de båda nordligaste länen, samt de deltagande universiteten. Inom EUs sjätte ramprogram där de första projekten beviljades under året, ingår universitetet i några integrerade projekt, t ex Biometech, där universitetet är vetenskaplig koordinator och Vivace där universitetet och Volvo Aero Corporation är enda svenska parter av totalt 50. Utvecklingen av projektet Sustainable bridges med 55 parter och en budget på 700 mnkr har letts av universitetet men har Skanska som projektkoordinator. Exempel på samverkan inom grundutbildning Vid Institutionen för arbetsvetenskap sker samverkan med Volvo Car Corporation i Industriell designs avslutningskurs på 10 p, samt ett jämställdhetsprojekt involverande försvarets officerare i magisterkursen Utredningssociologi. Sirius är en avslutningskurs för civilingenjörer i maskinteknik. Sirius är även öppen för studenter från övriga civilingenjörsavslutningar. Under större delen av denna 20- poängskurs genomförs produktutvecklingsprojekt i nära samarbete med företag. Studenterna får kunskap inom projektledning, kreativ idéframställning, konstruktiv utformning och datorstödd maskinkonstruktion. De utför produktutveckling i grupp, i samarbete med industriföretag. Sirius 2002/03 var ett samarbete mellan Institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik,volvo Car Corporation,Volvo Aero Corporation och flera andra industripartner. Utbildningsprogrammet prodesign finansieras av KKstiftelsen och fokuserar tillverkande företags behov av kompetensutveckling. Universitetet samverkar med fem andra lärosäten, IVF och andra aktörer för utveckling och genomförande av utbildningar i kreativa former bland annat inom området produktionsteknik inom civilingenjörsutbildningen i maskinteknik. Inom civilingenjörsutbildningen vid Institutionen för systemteknik finns en projektkurs i elektroniksystem. Projekten löper under två läsperioder. De är ofta företagsanknutna och har sådan omfattning att de måste brytas ned i delprojekt som hanteras av skilda grupper. Några exempel på utförda projekt är styrsystem till industrirobot, kollisionsundvikande system till mobil robot, laserpekdon, självnavigerande rullstol. Inom EISLAB vid Institutionen för systemteknik har nya former för att integrera studenter och lärare i företagskontakter gett intressanta möjligheter. I kontakten med forskare och studenter möter företagen nya tekniklösningar på den ursprungliga idén. En grupp studenter utvecklar företagets produktidé till en prototyp och arbetet stöds av en erfaren projektledare/forskare. SAGM betyder School of Applied Geoscience and Mining och är ett projekt med syfte att internationalisera den gruvinriktade utbildningen vid Luleå tekniska universitet. Undervisningen sker på engelska och i ett längre perspektiv ska studenterna komma från hela världen. Under uppbyggnadsskedet kommer studenterna från Murmansk statliga universitet. De ryska studenterna får stipendier från Svenska institutet. Inom Träteknik och Kemiteknik finns ett projekt för långsiktiga institutionella förbindelser. Ryska studenter får möjlighet att komplettera sin ryska civilingenjörsexamen. Deltagarna har studerat tre till fyra år vid Arkhangelsk statliga tekniska universitet och studierna i Sverige omfattar ett läsår. De ryska studenterna får stipendier från Svenska institutet. Regionalt utvecklingscentrum RUC Regionalt utvecklingscentrum, RUC ska främja utvecklingen av lärarutbildningen och kompetensutveckling för ÅRSREDOVISNING

40 verksamma lärare. Under 2003 har samverkan fortsatt att utvecklas med Norrbottens kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling, Försäkringskassan, Specialpedagogiska institutet,värdegrundscentrum Umeå universitet, Svenska Kommunförbundet m fl. Totalt har drygt 15 aktiviteter genomförts. Exempel på aktiviteter är matematikprojekt i samverkan med Matematikdelegationen, Barentskonferens i samverkan med Umeå universitet, seminarieserie för förvaltningschefer och ledare inom skola och socialtjänst samt konferens för specialpedagoger från hela landet om utanförskap i skolan, i samverkan med Värdegrundscentrum Umeå universitet och Specialpedagogiska institutet m fl. Information och kunskapsspridning Konferenser, seminarier, hearings och debatter är betydelsefulla kontaktytor mellan forskare/akademiker och praktiker. Ett sådant arrangemang var en mässa i Luleå under hösten där cirka femton av universitetets strukturfondsfinansierade projekt medverkade. Många institutioner erbjuder fortbildningsdagar för lärare. Universitetet anordnar dessutom en rad arrangemang för allmänheten, som Kulturuniversitetet med populärvetenskapliga föreläsningar, kulturcaféer, konstvandringar och konserter. Arrangemangen bidrar till spridning av kunskap, och etablerar universitetet som resurs i regionen. Under året har drygt 7000 besökare noterats. Att i samarbete med turistbranschen informera turister i Kirunaområdet om norrsken, är ett annat exempel på universitetets roll som kunskapsspridare. Uppföljning och utvärdering De årliga planeringsförutsättningarna från universitetsledningen till institutioner och enheter är grunden för konkretisering av samverkansuppgiften i verksamhetsuppdraget. Uppföljning av verksamhetsuppdraget sker tertialvis. Internationalisering Luleå tekniska universitet erbjuder internationellt attraktiva kurser och utbildningar samt bedriver ett aktivt internationaliseringsarbete. För att underlätta utbytet har universitetet avtal eller utbyteskontakter med ett flertal universitet i Europa genom Socrates/Erasmus, Nord- och Latinamerika, Asien och Australien. Universitetet har även erhållit Erasmus University Charter (EPS) för tidsperioden 2003/ /2007. Luleå tekniska universitetet har ett omfattande samarbete med Monash University i Melbourne, Australien. Samarbetet koordineras av Institutionen för systemteknik. Ett nytt avtal skrevs under i maj, och därmed blev Monash University vårt första alliansuniversitet. Under året har ett flertal aktiviteter genomförts för att etablera även INPL, Nancy, Frankrike och Uleåborgs universitet och Uleåborgs Polytechnic, Finland samt University of Minnesota, Duluth campus, USA, som alliansuniversitet. Institutionernas internationella kontakter sker främst vid deltagande i internationella konferenser och forskningsprojekt. Medarbetare från institutionerna deltar i olika internationella nätverk, bl a deltar Institutionen för samhällsbyggnadsteknik i International Waste Working Group som arrangerar kortkurser, tematiska workshops och symposium. Institutionen för arbetsvetenskap deltar i ett internationellt forskningsprojekt Gender, management and identity in higher education i samarbete med forskare i England, Finland och Nederländerna. Institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik, Avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion och Polhemslaboratoriet samarbetar med Center för Design Research vid Stanford University för att utveckla konceptet Distributed Team Innovation. Det är ett integrerat synsätt på hur produktionsutveckling, forskning och utbildning kan bedrivas i tvärvetenskapliga världsomspännande nätverk med hjälp av de distansöverbryggande teknikstöd och arbetssätt. Musikhögskolan i Piteå har under året haft ett stort antal samarbetsprojekt inom Barentsområdet;The Barents TV Academy, danssamarbete inom Barentsregionen och Barents körcentrum. Inom Nordplussamarbetet har pianolärare från Piteå,Tromsö och Uleåborg haft ett gemensamt projekt inom ämnet piano. Utbyte lärare/forskare Under 2003 har tolv lärare/forskare från teknisk fakultet tillbringat minst en månad vid ett utländskt universitet. Under samma period har arton lärare/forskare från utländska universitet tillbringat minst en månad vid Luleå tekniska universitet. Antalet in- och utresande forskare/ lärare från teknisk fakultet har ökat jämfört med föregående år men det kan bero på att i tidigare årsredovisningar har antalet ut- och inresande forskare/lärare som rapporterats tillbringat minst tre månader utomlands, medan årets siffror inkluderar alla. Sju lärare/forskare från filosofisk fakultet har tillbringat minst en månad vid ett utländskt lärosäte. Under samma period har tre lärare/forskare från utländska universitet tillbringat minst en månad vid Luleå tekniska universitet. Motsvarande siffra förra året var åtta respektive fem. Antalet utresande doktorander var 23. Fyra utländska forskarstuderande som inte varit antagna till forskarutbildningen har under 2003 tillbringat tid vid Luleå tekniska universitet. Antalet Erasmuslärare har ökat.tolv lärare har varit på kortare läraruppdrag i Europa, de flesta i Tyskland. Det är dubbelt så många som Universitet beviljades två 38 ÅRSREDOVISNING 2003

41 utbyten inom Linneaus-Palme-programmet för studentoch lärarutbyte inom grundutbildningen. Institutionen för matematik har ett samarbete inom lärar- och studentutbyte med Eduardo Mondlane University i Mozambique. Under året har en lärare tillbringat sex veckor i Maputo och en lärare därifrån motsvarade tid vid Luleå tekniska universitet. En student har tillbringat höstterminen i Maputo. Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap har inlett samarbete med Durban-Westville University i Sydafrika.Två planeringsresor har genomförts till Sydafrika och en lärare från DWU har varit här under året. utbytet av studenter och lärare. Förutom de stora årliga konferenserna NAFSA och EAIE, deltog universitetet i Sweden Days, som anordnades av Monash International i Melbourne i september. Även studentorganisationerna är aktiva i internationaliseringsarbetet. IAESTE, internationellt nätverk för studentutbyte inom teknik, ordnar praktikplatser utomlands. En utvärdering av studenternas syn på utlandsstudier genomfördes under våren. Bristande information var en av de viktigaste orsakerna till att man inte väljer utlandsstudier. Andra orsaker var bristande språkkunskaper. Flertalet vill studera i ett engelskspråkigt land. Studentutbyte Avtal om studentutbyte finns med cirka 100 utländska universitet i 20 länder och samtliga världsdelar är representerade. Under året läste 262 utländska studenter vid Luleå tekniska universitet inom utbytesprogram. Det är en ökning med drygt 20 % i jämförelse med 2002, vilket kan hänföras till områdena teknik, samt musik, media och teater. Av de inkommande studenterna kommer cirka hälften från avtalsuniversiteten i Frankrike (59),Tyskland (37) och Spanien (34). Majoriteten är teknologer. Många teknologer har, förutom tekniska kurser, även läst samhällsvetenskapliga kurser. Flertalet har läst minst en svensk språkkurs. Dessutom har 33 EEIGM-studenter och 30 ryska studenter läst vid universitetet. Införandet av European Credit Transfer System, ECTS, har skett enligt planerna och samtliga inkommande utbytesstudenter får nu betyg enligt ECTS. Under året har 179 studenter läst utomlands. Motsvarande siffra 2002 var 160. Studerandeutbytet är störst inom den tekniska fakulteten. Fyra kvinnliga teknologer har praktiserat utomlands genom Leonardo da Vinci programmet Witec.Tre studenter har gjort examensarbeten i utvecklingsländer inom MFS, Minor Field Studies. Luleå tekniska universitet har deltagit i olika mässor och konferenser under året för att stimulera det internationella TABELL 52 Studentutbyte Inresande Utresande Arenor 0 2 Teknik Samhällsvet/Beteendevetenskap Lärarutbildning 0 9 Musik, media, teater 17 4 Vård 4 0 Fristående kurs 0 1 EEIGM Arkhangelsk 9 0 Murmansk 21 0 Studenter som åker utanför utbytesprogrammen ingår ej i ovanstående summor. EIGMM = Internationell civilingenjörsutbildning i materialteknik. Personal Kompetensförsörjning De strategiska kompetensförsörjningsfrågorna inom universitetet kommer främst till uttryck i de övergripande mål som framgår av den strategiska planen DET SKAPAN- DE UNIVERSITETET avseende mål för den framtida ledarförsörjningen och generella mål och riktlinjer för en jämställd arbetsplats. Ansvaret för det framtida ledarförsörjningsarbetet vilar på universitetsledningen, medan ansvaret för det praktiska arbetet med att omsätta strategiska direktiv, i universitetets decentraliserade organisation, ligger på institutionsnivå. Varje institution har till uppgift att formulera mål utifrån den egna verksamhetens förhållanden och ämnets behov. I de strategiska direktiven anges att samtliga anställda ska ha individuella utvecklingsplaner. För närvarande har arbetet med att formulera de verksamhetsmässiga målen och de individuella utvecklingsplanerna framskridit olika långt från institution till institution varför en samlad målformulering inte kan göras. En bidragande orsak till svårigheten att formulera ett samlat mål för kompetensförsörjningen är att universitetet under året genomfört en större omorganisation med översyn av institutionernas inre organisation, sammanslagningar till större institutioner och en större omorganisation av den samlade administrationen. Avsaknaden av mer specifika mål för kompetensförsörjningsarbetet innebär inte en avsaknad av vare sig medvetet arbete, medveten strävan att bygga upp egen kompetens för framtida behov eller arbete med nyrekrytering. Insikten om vikten av att arbeta med kompetensförsörjningsfrågorna är av tradition hög och djupt förankrad inom organisationen. En av de strategiskt viktiga frågorna är satsningar på att öka andelen forskarutbildade lärare. Universitetet avsätter därför strategiska medel för kompetensutveckling av adjunkter. Under 2003 fördubblades denna satsning i och med att Institutionen för hälsovetenskap tilldelades särskilda strategiska resurser. En bekymmersam fråga är hur verksamheten inom begränsade ekonomiska ramar ska kunna hantera behovet ÅRSREDOVISNING

42 av kompetensväxling, i betydelsen förändrade kompetensbehov på grund av ändrad ämnesmässig inriktning. Kompetensväxling medför i allmänhet både behov av avveckling och behov av nyrekrytering. Nuvarande regelverk med stora avvecklingskostnader som finansieras av den enskilda myndigheten riskerar att verka hämmande på behovet av åtgärder för förnyelse och kompetensväxling. Luleå tekniska universitet har ett antal vakanta befattningar som professor tillika ämnesföreträdare där rekrytering pågår. Sannolikt kommer mer än hälften av rekryteringarna att slutföras under Under ett antal år har det varit svårt att rekrytera behöriga ämnesföreträdare inom systemteknik, men där kan den sviktande konjunkturen på den privata sidan påverka rekryteringen i positiv riktning. Ålderstruktur, könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald samt rörlighet Åldersstrukturen visar en tämligen positiv bild. Medelåldern för den universitetsanställde var oavsett kompetenskategori 43 år. Det är något lägre än medelåldern för samtliga anställda inom sektorn Universitet och Högskolor som under samma tid var 44 år och för alla statsanställda som var 45 år. En analys av åldersstrukturen av respektive kompetenskategori visar liknande förhållanden. Inom kompetenskategori ledningskompetens var medelåldern 52 år, medelåldern inom samma kategori för hela sektorn är 53 år. I den viktiga och stora kategorin kärnkompetens, vilket omfattar huvuddelen av antalet lärare och forskare har universitetet en medelålder om 41 år jämfört med sektorns 43 år. En jämförelsevis låg personalomsättning inom båda dessa kategorier bidrar ytterligare till en positiv bild ur kompetensförsörjningsperspektiv. Antalet framtida pensionsavgångar för nyckelkompetens är en av de faktorer som påverkar det framtida kompetensförsörjningsbehovet. Vid Luleå tekniska universitet kan vi se att antalet pensionsavgångar för såväl ledningskompetens som kärnkompetens uppvisar en tämligen jämn bild. Pensionsavgångar de närmaste 10 åren kommer för våra professorer att variera mellan två till fyra årligen med en topp år 2007 med fem personer som uppnår pensionsålder och sex personer år Pensionsavgångarna inom gruppen lärare/forskare kommer att under samma tid ligga på tolv till sexton personer årligen med en topp 2010 och 2011 med nitton respektive arton pensionsavgångar. Sammanfattningsvis tyder den relativt jämna åldersfördelningen på att återrekrytering med anledning av pensionsavgångar har förutsättningar att ske i relativt jämn takt. Fördelningen mellan kvinnor och män inom kategorin ledningskompetens var under året 24 % kvinnor och 76 % män. Inom kategorin kärnkompetens var fördelningen 36 % kvinnor och 64 % män.andelen kvinnor bland lärarna inom tekniskt vetenskapsområde var 14 % och inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde 56 %. Sammantaget var könsfördelningen oavsett kompetenskategori 55 % män och 45 % kvinnor. Sjukfrånvaro Det totala antalet sjukfrånvarodagar fördelat per helårsanställd har tyvärr ökat något, jämfört med föregående år. Det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar per helårsanställd år 2002 var 14,7 dagar och dagar. En översiktlig analys visar att sjukfrånvaron sjunkit något för kvinnor och ökat något för män. Ökningen av sjukfrånvaron har skett inom åldersgruppen yngre än 35 år för både kvinnor och män, samt bland män äldre än 55 år.av den sammanlagda sjukfrånvaron är långtidssjukfrånvaro den största andelen i samtliga åldersgrupper för både män och kvinnor. Med långtidssjukfrånvaro avses sjukskrivning mer än 60 dagar. Luleå tekniska universitet arbetar aktivt med att vidta åtgärder för att minska och förebygga ohälsa hos de anställda. I dessa åtgärder ingår en satsning på friskvård under arbetstid. Alla anställda har möjlighet till två timmars friskvård per vecka. Universitetet har vidare anställt en friskvårdsansvarig som på heltid samordnar och marknadsför friskvårdsaktiviteterna. Personalenheten arbetar aktivt som stödresurs för chefer och arbetsledare i rehabiliteringsarbetet och har tagit initiativ till samarbete med ett flertal nya aktörer inom rehabilitering och hälsovård för att utveckla rehabiliteringsarbetet. TABELL 53 Sjukfrånvaro, totalt, år år år 50 år- Alla anställda Kvinnor 2,76 4,98 8,00 5,78 Män 0,52 1,46 2,15 1,53 Totalt 1,23 3,15 4,79 3,43 Sjukfrånvaron, presenteras i procent av möjlig arbetstid, enligt Ekonomistyrningsverkets anvisningar. TABELL 54 Sjukfrånvaro, långtidssjukfrånvaro, år år år 50 år- Alla anställda Kvinnor 1,66 3,34 6,11 4,10 Män 0,25 0,97 1,67 1,08 Totalt 0,69 2,11 3,67 2,44 Sjukfrånvaron, presenteras i procent av möjlig arbetstid, enligt Ekonomistyrningsverkets anvisningar. 40 ÅRSREDOVISNING 2003

43 TABELL 55 Personalstatistik, lärare Män Kvinnor Totalt Professorer ( inkl befordr ) *78 Universitetslektorerer ( inkl befordr ) Forskarassistenter Universitetsadjunkter Forskare * Tillkommer nio gästprofessorer och 40 adjungerade professorer. Åtgärder för jämnare könsfördelning Ett jämställdhetsseminarium, jämställdhet inom universitets- och högskolevärlden, har genomförts. Inbjudna var prefekter, studierektorer, enhetschefer och doktorander. Under året har tekniska fakultetsnämnden beslutat att satsa på seniorstöd till lovande yngre forskare som redan kommit en bit i sin forskarkarriär. Beslut om seniorstöd har fattats för sju forskare, varav två är kvinnor. Särskilt resebidrag för kvinnliga forskare har utdelats till tre kvinnliga forskare. i länet och öka andelen kvinnor i ledande positioner. Totalt berörs cirka 65 personer, nuvarande och framtida ledare, av fem ledarutvecklingsprogram. I synnerhet unga ledarkandidater fångas upp eftersom ledarskiktet behöver förnyas.varje utvecklingsprogram består till hälften av kvinnor och till hälften av män, lika många från universitetet som från näringsliv och offentlig verksamhet. Ett ledarutvecklingsprogram har startat i oktober 2003, ytterligare ett startar i januari 2004 och ett tredje i februari Ledarutveckling I den strategiska planen för Luleå tekniska universitet finns ett övergripande mål för kompetensförsörjning startade universitetet ett omfattande lednings- och ledarutvecklingsprogram för att utveckla ledning, ledarskap och verksamhet vid universitetet samt sörja för framtida ledarkompetens. De fem omfattande ledarutvecklingsprogrammen når en stor krets av chefer och ledare, prefekter, universitetsledning, professorer/ämnesföreträdare och framtida ledarkandidater. Universitetet gör en medveten satsning på att identifiera och utbilda potentiella framtida ledare, med särskild tonvikt på att öka andelen kvinnor. Sedan 2001 har totalt 90 ledare deltagit i ett ledarutvecklingsprogram om minst 21 dagar per person under 16 månader. Av dessa 90 ledare utgör 30 % potentiella ledare och 70 % nuvarande ledare. Fyra utvecklingsprogram har genomförts och det femte avslutas i mars Effekterna av satsningen utvärderas vårterminen Förändring av antalet anställda professorer samt ämnesområde Under 2003 nyrekryterades fem professorer, varav en kvinna. Dessutom rekryterades fem adjungerade professorer och fem lektorer befordrades till professor, samtliga var män. Framtida ledarförsörjning i samverkan med omgivande samhälle För att trygga universitetets långsiktiga ledarförsörjning, särskilt av kvinnliga ledare, samt stimulera samverkan med näringsliv och offentlig förvaltning har universitetet 2003 initierat projektet Leda förändring. Projektet medfinansieras av EU:s strukturfonder och Länsstyrelsen i Norrbottens län och syftar till att utveckla ledarskapet ÅRSREDOVISNING

44 42 ÅRSREDOVISNING 2003

45 Årets utställare i Galleri Aurora, Luleå tekniska universitet 2003

46 RUNE WANLER Ett bollplank för duken Konstnärer och forskare jobbar intuitivt, men man måste ha koll på intuitionen, säger Rune Wanler. Man får prova och avgöra om en idé för processen framåt eller bakåt. Det är ett letande där man måste ta bort det som inte tillför. DÄR FORSKAREN har en hypotes så har konstnären en idé om vad konstverket ska spegla. Rune Wanler säger att han letar efter en känsla, ett utrop, en stämning. Elementen på bilden ska underordna sig denna stämning. Egentligen vill han inte sätta ord på det. Han värjer sig. Det som uttrycks är ordlöst, det är vitsen med den konstnärliga bilden. En bild ska inte översättas i ord, det är ett helt annat språk. Bilden riktar sig till känslan, det som är före och bortom orden. Rune Wanlers bilder börjar med att han skissar en uppställning av figurer i ett sammanhang. När han börjar arbeta med färger uppstå stämningar och därmed en dialog mellan konstnären och figurerna. Man är beroende av vad figurerna börjar säga en, säger Rune Wanler. Färdig blir bilden egentligen aldrig, men Rune Wanler menar att det finns punkter där han för tillfället inte kan göra mer på den. Däremot kanske den vill ha ändringar och tillägg nästa gång han studerar den. En bild som är helt färdig är död. Färdig blir den inte, och betraktaren får fylla i svar där jag bara har frågor. Men det kan komma en trötthet i bilden om man överarbetar den. Arbetet är en process och mycket sker omedvetet, och känslan för när jag inte kan göra mer för bilden har jag övat upp. Det är en viktig gräns att känna igen. Processen som leder fram till en bild fortsätter ofta även sedan den bilden hänger på en vägg någonstans. Det första motivet kan förbättras och det blir ofta fler bilder på samma tema, man letar och förkastar, ett avslut på en bild betyder inte ett avslut på den processen. Det är så mycket som avsätter sig i de känslor man försöker förmedla, det kan vara politiska omvärldshändelser likaväl som händelser i ens personliga liv. I MITTEN AV 1980-TALET deltog Rune Wanler i ett projekt som kallades Fjällnära. En grupp forskare och konstnärer träffades regelbundet och utbytte erfarenheter och kunskaper. Resultatet blev en vetenskapsinspirerad samlingsutställning som visades runt om i landet. I gruppen fanns forskare inom till exempel geologi, arkeologi, biologi och teologi. Det blev intressanta diskussioner och vi såg många paralleller i hur vi arbetade. Vi hade seminarier och gjorde studiebesök, det var ett inspirerande projekt för oss alla tror jag. Fåglarna som ofta återkommer i Rune Wanlers tavlor kom till honom under detta projekt. Då stod de för det ekologiska sammanhanget, nu bär de ofta hot och aggression med sig. Rune Wanler debuterade med en separatutställning Han började med att måla landskap, som traditionen bjöd. Sedan har människorna och mänsklig problematik tagit över bilderna. Tema i bilderna förändras med åren och olika tider i livet. Man målar det som behärskar en själv. Det är väl ett sätt att tolka sig själv, att forska inåt. Man är ett bollplank för duken, säger Rune Wanler. Rune Wanler Travbanegat Boden Debututställning tillsammmans med Stig Winnerskog i Boden 1959 Separatutställningar bl a: Boden, 1967, 1972 Södertälje, 1970 Norrbot. Museum, Piteå, 1976, 1986 Sundsvalls Museum, 1977 Skellefteå konstför, 1978 Galleri Kusten, Göteborg, 1979 Burträsk konstförening, 1981 KC Växjö, 1983 Alvesta konstförening, 1983 Kiruna konstför., 1985, 1987 Galleri Max, Stockholm, 1986, 1991 Kalix konstförening, 1988 Galleri Ernst, Sundsvall, 1989 Galleri Estetica, Malmö, 1993, Bodens Konsthall, 1995 Konstens Hus, Luleå 1998 Galleri Pictor, Luleå 2000 Galleri Aurora, Luleå Tekniska Universitet, Samlingsutställningar bl.a : Uppsala Konsthall; Riksdagshusets konstlubb; Norrlandssalongen 1982; Nordkalottmiljöer; Norrbottens Museum; Skellefteå Museum; Krapperups Konsthall; Kulturhuset, Stockholm; Bildmuseet, Umeå; Uleåborgs Konstmuseum; 4:e Biennalen, Rostock; Moldavien Murmansk, Svolvaer, Norge; Kristianstads Museum; Smålands Konstarkiv, Värnamo; Växjö Konsthall; Lidköpings Konsthall; Ystads konstmuseum; Bornholms Konstmuseum, Danmark; Galleri Nykvarn,Höskullen; Kronomagasinet, Borgholm. Representerad: Norrbottens Museum, Sundsvalls Konstmuseum, Malmö Museum, Ystad Konstmuseum, Statens Konstråds samlingar, Sveriges Allmänna Konstförening, ett flertal Landsting och Kommuner över hela landet. Offentliga utsmyckningar: Brönjaskolan, Boden, K4 Arvidsjaur, Bjurlidens vårdcentral, Boliden Stipendier: Norrbottens Läns Landstings Kulturstipendium 1974, Bildkonstnärsfonden: Arbetsbidrag 1974, 1982, Resebidrag Delat projektbidrag 1986, Årligt pensionsstipendium. 44 ÅRSREDOVISNING 2003

47 BESÖKET, olja Rune Wanler. ÅRSREDOVISNING

48 MARIONETTER II, olja Rune Wanler. 46 ÅRSREDOVISNING 2003

49 PENELOPE, olja Rune Wanler. ÅRSREDOVISNING

50 VID HAVET, olja Rune Wanler. 48 ÅRSREDOVISNING 2003

51 MOLNET, olja Rune Wanler. ÅRSREDOVISNING

52 ANNIKA PERSSON-ÅKEBLOM Nyfikenhet är ett verktyg Människan föds kompetent och har en stark vilja att lära, veta och växa. En del av den viljan kapas bort i uppfostringsprocessen som är avsedd att göra oss normala och anpassade. Nyfikenheten är verktyget för att vidga de gränser som pådyvlats oss, menar Annika Persson-Åkeblom. Det är genom frågorna man kommer vidare, inte genom svaren. Jag gillade vattentorn och höga skorstenar när jag var liten. Det är nåt häftigt med den formen, höga byggnader som sträcker sig mot himlen. När jag gick konstutbildning började jag jobba medvetet med den formen och byggde keramiktorn. Mängder av torn har jag gjort!, säger Annika Persson-Åkeblom. Det är spännande att jobba länge med samma form. Att testa, och liksom driva den vidare. Det är för lite med en gång, i återbesöken lär jag mig mer och får syn på nya saker. Det blir en fördjupning där man så småningom ser under ytan. Det är samma i allt lärande. Många saker under kort tid blir inte kunskap som stannar kvar, men få saker under längre tid ger en chans att erövra kunskapen och göra den till sin egen. Då stannar den kvar. Att höra Annika tala om sitt skapande påminner om forskarens fascination inför sina frågor, sin lilla del av ämnesområdet. Undersökning och upptäckande kanske är det som förenar konst och vetenskap. Det djupa borrandet på ett ställe. Och när något ställs på huvud, då kan de riktigt häftiga aha-upplevelserna komma. Konstverken får ett eget liv ibland och ställer till det så att jag som konstnär måste byta spår. Ett av ansiktena i serien Unik blev inte alls som jag hade tänkt mig. Fy vad ful den är, tänkte jag när bränningen var klar. Jag ställde undan den en period. Men den lämnade mig inte ifred och jag jobbade vidare och började vira in koppartråd och limma fast tagel.till slut började jag gilla den. Just den var också det verk som flest ville köpa på utställningen! Ett annat exempel är ett jättehögt torn som jag gjorde i två delar för att det skulle få plats i ugnen. Det skulle monteras ihop hade jag tänkt, och därför gjorde jag hål i de kanter som skulle monteras. Så blev det nu inte alls. Leran stod för nära värmekällan i ugnen och tornen blev lutande. Det funkade inte att montera ihop dem. Jag släppte tanken och lät dem stå några dagar. Sen tänkte jag nytt och satt tagel i hålen, då såg jag att de två tornen pratade med varandra! Det blev läckert. Oväntade saker tvingar en att tänka om och då upptäcker man nytt. Det kan bli bättre när allt inte blir som man har tänkt. Annika Persson-Åkeblom jobbar med många olika material. Konstverken består av keramik, textil, koppartråd, tagel, broderi och en del annat. Hon lägger till det som behövs för att helheten ska få rätt uttryck. Keramiken har oxider istället för färgad glasyr. Annika tycker om ruffa ytor, hon föredrar det grovhuggna framför det blanka. Och hon föredrar frågorna framför svaren. Mina konstverk är öppna, jag vill lämna tolkningen till betraktaren. Det är inte mina svar som leder andra människor vidare. Jag kan möjligen väcka frågor, det är mitt mål i alla fall. Det är frågorna som är centrala, alla människor är kapabla att göra sina egna tolkningar och hitta sina egna svar. Alla verken på utställningen har att göra med ödmjukhet och samarbete. Strävan uppåt är att försöka lära sig något i mötet med den andre i en dialog som inte är en diskussion. En dialog som ingen vinner men som båda blir klokare av. Kunskapen finns här mellan oss och kommer fram i dialogen. Ju mer nyfiken jag är på dig desto mer lär jag mig av mötet. Mina tankar blir synliga i konstverken, och jag hoppas att de är tillräckligt nyfikna för att på egen hand inleda en dialog med betraktaren. Annika Persson-Åkeblom Stormvägen Luleå Studier/meriter: Sunderbyns Folkhögskola, ; Textilkurs med Elsa Agélii, Piteå, 1999; Keramikkurs, Natttavara, 1999; Kurs i teckning/måleri, Lendas Grekland, 2001; Kulturutbyte Luleå kommuns vänort, Ringköbing Danmark, Utsmyckningar: Björkskatans bibliotek, Luleå, 1998; Luleå tekniska universitet, textil, 2001; Kvinnojouren Iris, Luleå, 2003 Representerad: Humlans konstförening NAB, Luleå, 1997; Lantmäteriets konstförening, Luleå, 1998; Konstföreningen Elixir, Luleå sjukhus, 1998; Trygghetsrådets konstförening, Luleå, 1999; Luleå konstförening, 2000; Erisoft konstförening, Luleå, 2002; Luleå kommun, 2003; Luleå Tekniska Universitet, 2003, Norrbottens Läns Landsting, 2003; Kol-Universitetets konstförening, 2003; Älvornas konstförening, Separatutställningar Konstfrämjandet Luleå, textil, keramik, måleri, 1998; Konstfrämjandet Kiruna, textil, keramik, måleri, 1998; Luleå sjukhus matsal, textil, keramik, måleri, 1998; Konstfrämjandet Luleå, textil, 1998; Ralph Lundstengården, Ersnäs, 2000; Galleri Aurora, Luleå, jurybedömd, Samlingsutställningar bl a: NAB, måleri & keramik, Luleå, 1997; Textilutställning Kalllax flygstation, Galleri Pictor, 1998; Sunderbysalongen Norrbottens Museum Luleå, jurybedömd, 1998; Norrbotttenssalongen Kiruna, jurybedömd, 1998; Konstmanifestation Kvinnligt, Luleå, 2000; Älvornas Julsalong, Björkskatans bibl., Luleå, ; Bok och Bild Konstens Hus, Luleå, 2002; Öppen ateljé, Konstens Hus, Luleå, Medlem i bl a: KC Norrbotten, KKV konstnärernas kollektivverkstad, Konstkretsen, Konstlagret. 50 ÅRSREDOVISNING 2003

53 URSPRUNG 2, textil/keramik Annika Persson-Åkeblom. ÅRSREDOVISNING

54 TILLSAMMANS 3, keramik Annika Persson-Åkeblom. 52 ÅRSREDOVISNING 2003

55 TILLSAMMANS 4, keramik Annika Persson-Åkeblom. ÅRSREDOVISNING

56 PÅ VÄG VIDARE, texttil/plast Annika Persson-Åkeblom. 54 ÅRSREDOVISNING 2003

57 MÖJLIGHETERNAS FÄRS, textil/papper/nät Annika Persson-Åkeblom. ÅRSREDOVISNING

58 56 ÅRSREDOVISNING 2003

59 Väsentliga ekonomiska uppgifter för Luleå tekniska universitet 2003 Enligt förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag ska en sammanställning göras över väsentliga uppgifter enligt nedan Beviljad låneram RGK, tkr Utnyttjad låneram, tkr Beviljad kontokredit, tkr Maximalt utnyttjad under året Räntekostnader räntekonto, tkr Ränteintäkter räntekonto, tkr Avgiftsintäkter, samtl. disponibla, tkr Avgiftsintäkter, ber. Enl. regl.brev, tkr Utgående reservationer, tkr Anslagssparande grundutb., tkr Anslagssparande nätuniversitet, tkr Anslagssparande NT-svux, tkr 843 Anslagssparande avtalspremie, tkr Antal årsarbetskrafter 1) 2) (1 379) Medelantalt anställda 3) Driftkostnader, tkr Driftkostnad per årsarbetskr., tkr 1) 2) (773) Årets kapitalförändring, tkr Balanserad kapitalförändring, tkr Noter till väsentliga uppgifter ) Fr o m 2002 definieras antal årsarbetskrafter som antalet antalet anställda med hänsyn tagen till anställningstid under året och reducering för frånvaro på grund av ledigheter och deltidstjänstgöring. Fram t o m 2001 gjordes ingen reducering av frånvaro i definitionen av årsarbetskrafter. Ändringen, som är en följd av byte av PA-system, medför att antalet årsarbetskrafter minskar 2002 trots att medelantalet anställda har ökat under året. Konsekvensen av ändringen blir också att driftkostnad per årsarbetskraft blir betydligt högre 2002 än föregående år. 2) För att kunna jämföra årsarbetskrafter och driftkostander mellan 2002 och föregående år har 2002 års beräkningar kompletterats med värden som grundas på tidigare års definition. Dessa värden anges inom parantes. 3) Medelantalet anställda har beräknats som ett genomsnitt av antalet anställda vid fyra mättidpunkter år , tre mättidpunkter år 2000 samt två mättidpunkter år ÅRSREDOVISNING

60 Resultaträkning, tkr NOT VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar SUMMA VERKSAMHETSUTFALL RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG TRANSFERERINGAR 5 Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag SALDO 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING ÅRSREDOVISNING 2003

61 Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR NOT IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter för utveckling MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner och inventarier Kulturtillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSKOSTNADER Andelar i dotterföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav VARULAGER MM Varulager FORDRINGAR Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter AVRÄKNING MED STATSVERKET KASSA OCH BANK Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank 9 57 SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER MYNDIGHETSKAPITAL Statskapital Donationskapital Resultatandelar i dotterföretag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och likn förpliktelser SKULDER MM Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Förskott från uppdragsgivare och kunder PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter 15 0 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER ÅRSREDOVISNING

62 Anslagsredovisning, tkr REDOVISNING MOT ANSLAG ANSLAG NOT ING ÅRETS FÖRD OM- IN- TOTALT UTGIFTER UTG ÖVERF ÖVERF TILLDELNING ANSL- DISP DRAG- DISP BELOPP BELOPP ENLIGT BELOPP NING BELOPP REGL BREV 25:35 Grundutbildning, ram 16: Takbelopp, ram : Högskoleped utb av lärare, ram : Decentraliserad utbildning, ram : Utbildning i rymd och miljö, ram : Utveckla kortare yrkesutb, ram :36 Forskning och forskar utb. Ram 16: Humanistisk-samhällsvetensk., ram : Tekniskt, ram : Konstnärligt utvecklingsarbete, ram : Ersättning för lokalhyror mm, ram :72 Särskilda utg inom univ, ram 16: Pedagogik högprest elever, ram : Nätuniversitet, per capitaers : Nätuniversitet, per capitaers : NT-svux Summa REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL INKOMSTTITEL ÅRETS INKOMSTER ING SKULD UNDER ÅRET UTG SKULD INKOMSTTITEL INBETALT INSKOMSTTITEL Övriga inkomster Noter till anslagsredovisningen 1 Av anslaget för forskning har tkr överförts till annan myndighet som transfereringar. 2 Ändring av reglerinsbrev enligt regeringsbeslut nr 13 U2003/1639, 1813, 1847, 1887, 2051, 2150U/H 3 Ändring av regleringsbrev enligt regeringsbeslut nr 13 U2003/1639, 1813, 1847, 1887, 2051, 2150 U/H; samt nr 7 U2003/3743UH 2003/3364UHCdelvis), samt nr 17 U2003/4918/UH 60 ÅRSREDOVISNING 2003

63 Finansieringsanalys, tkr NOT DRIFT Kostnader Finansiering av drift Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Ökning ( ) minskning (+) av lager Ökning ( ) minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+) minskning ( ) av kortfristiga skulder KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT INVESTERINGAR Investeringar i finansiella tillgångar (exkl. låneverksamhet) 0 Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret amorteringar Försäljning av anläggningstillgångar Bidragsmedel som erhållits för investeringar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fordringar och skulder KASSAFLÖDE FRÅN/TILL INVESTERINGAR Transfereringsverksamhet Lämnade bidrag Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Utbetalningar i transfereringsverksamhet Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverks KASSAFLÖDE FRÅN TRANSFERERINGSVERKSAMHET FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Specifikation av förändring av likvida medel Livida medel vid årets början Ökning (+) minskning ( ) av tillgodohavande RGK Ökning (+) minskning ( ) av banktillgodohavande Ökning ( ) minskning (+) av avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut ÅRSREDOVISNING

64 Tilläggsupplysningar och noter, tkr Kommentarer till noter Belopp redovisas i tkr där ej annat anges. Redovisnings- och värderingsprinciper ALLMÄN Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen ( 2000:605 ) om årsredovisning och budgetunderlag och studiedokumentationsförordningen (1993:1153) samt tillkommande regeringsbeslut. Luleå tekniska universitets redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i ESV:s allmänna råd 6 förordning ( 2000:606 ) om myndighetsbokföring. Brytdagen för periodens löpande bokföring var den 12 januari år Värderingsprinciper IMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Reglerna för immateriella anläggningstillgångar inom staten har skärpts från 1 januari år 2002 och universitetets tillämpning är följande: Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens verksahet under kommande år aktiveras som immateriella anläggningstillgångar. Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent och licenser, programvaror, modeller, prototyper och egenutvecklade IT-system. Utgifter för forskning kostnadsförs. Immateriella anläggningstillgångar saknar fysisk substans, dvs de går inte att ta på men är en tillgång avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Anskaffningsvärdet ska överstiga 100 tkr och den ekonomiska livslängden ska vara lägst tre år och högst fem år i normalfallet. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Tillgång med ett anskaffningsvärde på 10 tkr och en ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som materiell anläggningstillgång. Anläggningstillgång redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan med beaktande av eventuellt upp-/ nedskrivningsbehov. TILLÄMPADE AVSKRIVNINGSTIDER Möbler och inredning: 10 år Datorer: Avskrivningstiden är individuellt bedömd vilket innebär att den faktiska ekonomiska livslängden utgör avskrivningstid. I de flesta fall innebär detta att persondatorer direktavskrivs. Utrustning och övriga investeringar: Avskrivningstiden är individuellt bedömd vilket innebär att den faktiska ekonomiska livslängden utgör avskrivningstid. Förbättringsutgifter på annans fastighet: 6 år eller 10 år tillämpas. Kulturtillgångar: ingen avskrivning From december 1998 tillämpas månadsavskrivningar på samtliga anläggningatillgångar. Före maj 1998 tillämpades helårsavskrivningar och juninovember 1998 användes halvårsavskrivningar. ANDELAR I DOTTERFÖRETAG Andelar i dotterföretag har värderats till anskaffningsvärdet justerat med universitetets andel av företagets resultat efter förvärv. LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Långfristiga värdepappersinnehav har värderats till anskaffningsvärde med beaktande av eventuellt upp-/nedskrivningsbehov. VARULAGER Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt principen först in/först ut och verkliga värdet. Avdrag för bedömd faktisk inkurens har gjorts. 62 ÅRSREDOVISNING 2003 FORDRINGAR OCH SKULDER Fordringar har efter individuell värdering upptagits till det belopp varmed de beräknas bli inbetalda. I de fall faktura eller motsvarande handling inkommit efter fastställd brytdag eller där fordrings- eller skuldbeloppet inte är känt vid brytdagen, redovisas beloppet som periodavgränsningspost. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurser. PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Periodiseringar innebär att kostnader och intäkter hänförs till det år som dessa avser. I allt väsentligt har periodiseringar skett för t e x leverantörsfakturor, semesterlöneskuld, avgifter samt intäkter som värderats utifrån nedlagda kostnader efter prövning av fordrans giltighet mot finansiär. Noter resultaträkning Not 1 Intäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter från andra myndigheter Summa Intäkter av bidrag Bidrag från andra myndigheter Summa Avgifterna enligt 4 avgiftsförordningen uppgår till tkr (36 663). Ökningen av bidrag består främst av ökad finansiering från Energimyndigheten, Vetenskapsrådet, Vinnova,Formas samt Mål 1-medel. Not 2 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter från Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa Räntekostnader lån hos Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa Not 3 Kostnader för personal Lönekostnader Övriga personalkostnader Pensionskostnader Sociala avgifter Summa Ökningen av löner (31mkr) består ungefär till hälften av löneökningar och resterande av omstruktureringskostnader samt nya tjänster. Redovisning av sjukfrånvaron återfinns i personalavsnittet, sid 40. Not 4 Resultat från andelar i dotterföretag Holding AB vid Luleå tekniska universitet Resultatandelar från dotterföretag för år 2001, tkr redovisades preliminärt med -52 tkr år 2001 och resterande tkr år Resultatet från Holding AB vid Luleå tekniska universitet år 2002, 1657 tkr utgör en uppskrivning av aktier från ett intressebolag i holdningbolaget. Resultatandelar från dotterföretag för år 2003 beräknas till 0. Resultatandelar från dotterföretag redovisas på verksamhetsgrenen forskning/forskarutbildning i myndighetskapitalet. Not 5 Transfereringar Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Bidrag från stiftelsen för miljö stategisk forskning (Mistra) Bidrag från stiftelsen för strategisk forskning (SSF) Bidrag från EU Bidrag från Vinnova Bidrag från Energimyndigheten Bidrag från Sparbanksstiftelsen i Norrbottens län Bidrag från Vetenskapsrådet Diverse bidrag Summa Lämnade bidrag Bidrag som förmedlats till andra statliga myndigheter

65 Noter, tkr Not 6 Årets kapitalförändring Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Årets kapitalförändring Av not 13 framgår hur kapitalförändringen fördelar sig på verksamhetsgrenar. Noter balansräkning Not 7 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 517 Årets investering Ackumulerad avskrivning Årets avskrivning -7 Restvärde Not 8 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Restvärde Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Årets utrangeringar/försäljningar Ackumulerade avskrivningar Återförd avskrivning på sålt/utrangerat Årets avskrivningar Restvärde Kulturtillgångar Årets investeringar Restvärde Summa Från statens kulturråd har konst till ett bokfört värde på 259 tkr överförts till Luleå tekniska universitet. Universitetet äger sedan år 1994 Wibergsgården. Gården erhölls som gåva och används enligt villkoren i gåvobrevet för mindre konferensverksamhet mm. Gården är ej upptagen som anläggningstillgång och motsvarande myndighetskapital. Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag Andelar i Holding AB vid Luleå tekniska universitet Summa Andra långfristiga värdepappersinnehav Aktier: C Wibergs donation Obligationer: C Wibergs donation Andelar i bostadsrättsförening Summa Caesar Wibergs donationskapital har av Länsstyrelsen godkänts som stiftelse under år Universitetet har hos regeringen ansökt om rätten att få äga bostadsrätter, svar har ännu ej erhållits Not 10 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter - inomstatliga Upplupna bidragsintäkter - utomstatliga Summa Övriga upplupna intäkter Upparbetade projektkostnader - inomstatliga Upparbetade projektkostnader - utomstatliga Upplupna ränteintäkter - inomstatliga Övriga upplupna intäkter - inomstatliga Övriga upplupna intäkter - utomstatliga Summa Totalt Not 11 Avräkning med statsverket Ingående balans Avräknat mot statsbudgeten: - Anslag Inkomstitlar Avräknat mot statsverkets checkräkning: - Anslagsmedel som tillförts räntekonto Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 1 15 Utgående balans Den ingående skulden består av anslagssparande inom Nätuniversitetet (4 473 tkr), anslagssparande inom grundutbildning ( tkr) samt ränteskuld (17 tkr). Den utgående skulden består av anslagssparande inom grundutbildning (37570 tkr ) samt ränteskuld ( 1 tkr). Not 12 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Handelsbanken Caesar Wibergs donation 0 18 SEB valutakonto 1 32 Kontantkassa 8 6 Summa Behållningen på räntekontot fördelar sig uppskattningsvis på följande poster: Anslagssparande avtalspremier Anslagssparande grundutbildning, nätuniversitetet Förskott uppdragsgivare och kunder Oförbrukade bidrag - forskningsråd Oförbrukade bidrag - inomstatliga Oförbrukade bidrag - utomstatliga Avräkning Mistra, SSF Övriga medel Summa Beviljad kontokredit enligt regleringsbrev De viktigaste faktorerna som påverkar likviditeten januari år 2004 Inbetalningar Anslag Avgifter, bidrag Summa Utbetalningar Nettolöner Uppbörder Drift mm Summa Likviditetsöverskott 0 0 ÅRSREDOVISNING

66 Noter, tkr Not 13 specifikation av myndighetskapitalet, tkr Ingående balans, Omrubricering Disp. föreg års Årets Utgående balans (A) av fondmedel (B) kapitalförändr. kapitalförändring, Summa (A-D) (C) (D) Balanserad kapitalförändring Invärderat kapital - ej lån Balanserat resultat Kapitalförändring enligt resultaträkning Summa Statskapital Holding AB - Aktiekapital Reservfond Kulturtillgångar Donationskapital Ragnar och Ceasar Wiberg Andelar ekonomisk förening Invärderade tillgångar finansierade via gåvor Lundströms fond Öhrlings stipendier Resultatandelar i dotterföretag Holding AB Totalt Redovisning av myndighetskapital A. Ackumulerat över- eller underskott (tkr) (årets och balanserad kapitalförändring) B: Årets totala kostnader (tkr) A i procent av B 5,3% * Fördelning av årets kapitalförändring per verksamhetsgren samt disp av tidigare års kapitalförändring Totalt Grundutb Fo/Fo-utb Årets kapitalförändring enligt resultaträkning Kulturtillgångar Donationskapital Wiberg Summa **Återförd reaförlust Wiberg Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr Verksamhetsgren Balanserad kapital- Återförd reaförlust Balanserad kapital- Årets kapital Myndighetsförändring IB ** förändring UB förändring kapital (A) * (B) S:a (A+B) Grundläggande högskoleutbildning - Icke avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinsansierad verksamhet Summa Forskning/forskarutbildning - Icke avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Summa Totalt ÅRSREDOVISNING 2003

67 Noter, tkr Not 14 Avsättningar Avsättningar för pensioner, förpliktelser Avsättningar för särskild löneskatt Summa Av avsättningar för pensionsförpliktelser utgör delpensioner tkr och avser 14 personer. Pensionsersättningar för omstruktureringar utgör tkr och avser åtta personer. Not 15 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Årets upptagna lån Årets/ackumulerad amortering Utgående saldo Beviljad låneram Not 16 Skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgift Avtalsförsäkringspremie Mervärdesskatt Övriga skulder Summa Not 17 Övriga skulder Personalens skatter Övriga skulder Summa Övriga skulder består av: tkr skuld till Mistra, tkr skuld till SSF och tkr skuld till SveBeFo samt 328 tkr övrigt. Not 18 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Upplupna semesterlöneskulder Upplupna löneskulder Övriga upplupna kostnader Summa Noter finansieringsanalys Not 19 Kostnader Kostnader Justeringar: Avskrivningar och nedskrivningar Realisationsförlust Avsättningar Kostnader enligt finansieringsanalysen Räntekostnader enligt finansieringsanalysen. Not 20 intäkter av anslag Anslag Justeringar: Räntekostnader i utlåningsverksamhet Finansiering av anläggningstillgångar Intäkter av anslag enligt finansieringsanalysen Not 21 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Avgifter Justeringar: Realisationsvinst Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen Not 22 Intäkter av bidrag Bidrag Justeringar: Bidragsmedel som erhållits för hela investeringen Intäkter av bidrag enligt finansieringsanalysen Not 23 Övriga intäkter Intäkter Övriga intäkter enligt finansieringsanalysen Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag - inomstatliga Oförbrukade bidrag - utomstatliga Summa Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter- utomstatliga 8 0 Förutbetalda intäkter- inomstatliga 7 0 Summa 15 0 Totalt ÅRSREDOVISNING

68 Noter Not Universitetsstyrelsens ersättningar Universitetet ska uppge räkenskapsårets ersättningar och andra förmåner samt avtalade framtida åtaganden för var och en av ledamöterna i universitetets styrelse samt de av regeringen utsedda befattningshavarna vid universitetet. För dessa personer ska även styrelseuppdrag i statliga myndigheter och aktiebolag uppges. Nedanstående personer har varit ledamöter/suppleant under del av 2003 övriga har varit ledamöter hela året. Elingsbo Thomas, Gränne Marcus och Spörndly Maria och Bodemyr Emma, Landström Johan och Thuresson Sara samt Öhrling Kerstin Styrelseledamöter anställda av universitetet Jonsson Mikael, Palmér Ingegerd, Stehn Lars, Öhrling Kerstin samt suppleant anställd av universitetet - Mäki Rikard har inte erhållit något styrelsearvode. Skattepliktig inkomst inkl ersättningar och andra förmåner utbetalda under räkenskapsperioden till ledamöter och suppleanter anställda vid universitetet; Palmér Ingegerd, rektor Jonsson Mikael, universitetslektor Mäki Rikard, doktorand Stehn Lars, universitetslektor Öhrling Kerstin, universitetslektor kr kr kr kr kr Styrelseordföranden erhåller ett årsarvode på kr och kr Övriga externa styrelseledamöter och de ordinarie studentrepresentanterna erhåller ett fast årsarvode på kr och kr Ersättning kan även utgå för kostnader i samband med resor. Ersättningar och andra förmåner utbetalda under räkenskapsperioden till externa ledamöter och studeranderepresentanter. Av regeringen utsedda ledamöter Studeranderepresentanter Aaro Lars-Eric kr Bodemyr Emma kr Fredga Kerstin, ordf kr Elingsbo Thomas kr Kyrö-Linderoth Ingrid kr Gränne Marcus kr Lundberg Jan-Olof kr Landström Johan kr Mårtensson Kristina kr Spörndly Maria kr Nordström Niklas kr Thuresson Sara kr Nycander Claes kr Rutström Britt 0 kr Inom universitetet finns inga ingångna avtal gällande framtida utfall. Ledamöterna redovisar följande uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som tyrelseledamot i aktiebolag; Palmér Ingegerd Nycander, Claes Lisa Söderberg Kungliga Operan AB Svenska IT-institutet (SITI) Svenska Filminstitutet Verket för Högskoleservice Myndigheten för Sv Nätuniversitet Mårtensson Kristina Yvonne Stålnacke Internationella programkontoret Fastighetsmäklarnämnden Norrbottens läns Landstingsstyrelse Svenska Institutet Länsstyrelsen i Norrbottens län Stehn, Lars Landstingsförbundets styrelse Norrbottens forskningsråd Kyrö-Linderoth Ingrid Anders Sundström Teatrarnas Riksförbund Aaro Lars-Eric Boliden AB Riddarhyttan Rec AB Excellent-Intressenter AB Fredga Kerstin Wassara AB Fristående sparbankers riksförbund Rymdbolaget Minelco AB Nuteks Riskkapitalråd Alfvénlaboratoriet KTH Olof Palmes Internationella Centrum Insp för strategiska prod (ISP), Nordström Niklas Piteå-Tidningen AB Wallenberglab (WITAS) LiU Riksbyggen Serviceboende AB Föreningssparbanken AB Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Votia Empowerment AB Sparbanken Nord Cosmonova Egenmakt AB Silverhatten Hotell AB Vetenskapsakademin Regeringsdelegation 24-timmars EU Joint Research Council myndighet Bengt Westman Finsksvenska Gränsälvskommissionen Sparkassestiftelsernas Förvaltnings AB Övriga ledamöter redovisar inga uppdrag. Bottenvikens Reningsverk AB 66 ÅRSREDOVISNING 2003

69 Styrelsen för Luleå tekniska universitet har idag, beslutat att godkänna Årsredovisning 2003 för Luleå tekniska universitet Anders Sundström ORDFÖRANDE NY LEDAMOT Lars-Eric Aaro Emma Bodemyr Johan Landström NY LEDAMOT NY LEDAMOT Kristina Mårtensson Claes Nycander Ingegerd Palmér Lars Stehn Yvonne Stålnacke Lisa Söderberg NY LEDAMOT NY LEDAMOT Sara Thuresson Bengt Westman Ingmarie Åberg NY LEDAMOT NY LEDAMOT NY LEDAMOT Anders Ågren Kerstin Öhrling NY LEDAMOT NY LEDAMOT ÅRSREDOVISNING

70 Bilaga 1 Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning ( ) SAMMANSTÄLLNING AV ANSLAGSBELASTNING TABELL 1a c. Belastning på anslaget för grundutbildning Årets anslagsbelastning avseende takbeloppet Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden Ersättning för helårsprestationer för december 2002 som tidigare ej ersatts inom takbeloppet Summa anslagsbelastning grundutbildning TABELL 2. Belastning på anslaget 16 25:72 Särskilda utgifter för universitet och högskolor m.m., anslagsposten 18 Avseende anslagssparande från 2002 för utbildning inom nätuniversitetet enligt tabell 2 (211mnkr) Avseende 2003 års extra tilldelning för utbildning inom nätuniversitetet Summa anslagsbelastning Vid beräkning av anslagsbelastning skall korrigering göras för eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer. Till 2003 års takbelopp skall, där så är aktuellt, eventuellt under tidigare år uppkommet anslagssparande som utnyttjas under 2003 tillföras. 2. Beloppet skall överensstämma med summan för motsvarande anslag i anslagsredovisningen 3. Ersättning för kurser inom nätuniversitetet som avräknas inom takbeloppet med normala ersättningsnivåer för respektive utbildningsområde. För att helårsstudenter och helårsprestationer skall kunna redovisas inom nätuniversitetet, skall kursen vara registrerad av lärosätet hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Redovisning av antal helårsstudenter och helårsprestationer skall göras i bilaga 1a. Tabell 1a. UNDERLAG FÖR BERÄKNING AV BELASTNING AV ANSLAGET AVSEENDE GRUNDUTBILDNING för 2003 A B C D E F G H I J Utfall Utfall HST HPR Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Beräknad Utb.omr. Ersättn. Ersättn. HST HPR totalt Takbelopp Summa anslagsbelastning grundutbildning 2 HST 1,2) HPR 1) (tkr) (tkr) Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. Ersättning enl RB HST HPR (tkr) (tkr) C+D+G+H (tkr) Humaniora Teologi 0 Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Farmaci 0 Vård Odontologi 0 Undervisning Medicin Övrigt Design Konst 0 Musik Opera 0 Teater Media Dans 0 Idrott 0 Totalt 3) Kommentarer till tabellen Lärosätet har under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande motsvarande tusenkronor (endast den del som får sparas mellan budgetår). Lärosätet har under tidigare budgetår sparande helårsprestationer motsvarande kronor (endast den del som får sparas mellan budgetår). Redovisningen ovan visar att lärosätet kommer över takbeloppet motsvarande kronor. Redovisningen ovan visar att lärosätet kommer under takbeloppet med tusenkronor. Om ersättning för helårsprest för dec 2002 som tidigare ej ersatts inkluderas uppgår beloppet till tkr. 68 ÅRSREDOVISNING 2003

71 1) Exklusive utbildning för annan högskola och uppdragsutbildning och kurser inom nätuniversitetet. 2) Följande uppgifter skall anges enligt regleringsbrev för Redovisat antal hst totalt under 2002 är och 2003 är Redovisat antal hst inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar under 2002 är och 2003 är ) I redovisningen av totala antalet helårsstudenter och helårsprestationer ingår decentraliserade utbildningsplatser utöver universitetets mål på 270 helårsstudenter, med 111 helårsstudenter och 80 helårsprestationer. Högsta antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Högst 20 inom design, Över tak 6 HST HPR högst inom konst, Över tak HST HPR högst 261 inom musik, Över tak 16 HST HPR högst inom opera, Över tak HST HPR högst 16 inom teater, och Över tak HST HPR högst 30 inom media. Över tak 16 HST 3 HPR Särskild ersättning utgår under budgetåret 2003 om kronor per helårsstudent. Lärosätet har på anslag 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor mm under anslagsposten 18 angivits en ram på kronor. Lärosätat kan i samband med bokslutet avräkna kronor. Tabell 1b. REDOVISNING AV ÅRETS ANSLAGSBELASTNING A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) Ev. ingående anslagssparande (tkr) Summa (A) B. Utnyttjade medel Ersättning för HPR från december Årets utfall: ersättning HST+HPR (tkr) Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) Summa (B) C. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) Del av anslagssparandet över 10% av takbeloppet 2. 0 Summa, dvs. högst 10% av takbeloppet 1. Ersättning kan högst utgå inom tillgängliga medel. 2. På raden skall en redovisning lämnas av den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. Tabell 1c. REDOVISNING AV FÖRÄNDRINGAR AVSEENDE SPARADE HELÅRSPRESTATIONER Ingående värde av sparande HPR (tkr) Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) under Ev. sparade HPR under 2003 (tkr) 0 Summa 0 10 % av takbeloppet 2003 enligt regleringsbrev (tkr) Utgående värde av sparade HPR (tkr) Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet Summan ovan skall minskas med detta belopp. 3. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet ÅRSREDOVISNING

72 Tabell 2. UNDERLAG AVSEENDE ENGAGEMANG I NÄTUNIVERSITETET INOM RAMEN FÖR EVENTUELLT UPPKOMMET ANSLAGSSPARANDE FRÅN 2002 A B C D E F Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Summa Högsta ersättn Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. C+D enl RB Utb.omr. HST 1) HPR 1) 45 tkr/hst 45 tkr/hpr anslaget 25:73 (tkr) (tkr) Humaniora Teologi 0 Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Farmaci 0 Vård Odontologi Medicin Undervisning Övrigt Design Konst Musik Opera Teater Media Dans Idrott Totalt Kommentarer till tabellen 1. Anslagssparande under anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., från 2002, får t.o.m. den 30 juni 2003 disponeras för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer som tidigare ej ersatts av regeringen. Ersättning utgår endast för helårsstudenter och helårsprestationer på kurser som startat senast den 1 december Maximal anslagsbelastning motsvarar anslagssparandet från ÅRSREDOVISNING 2003

73 Bilaga 2 Verksamhetsresultat grundutbildning NYBÖRJARE 2003 RESULTAT 2003 dim- 1:a tot andel andel tot andel andel antal antal prest yrkes Gen.examina Poäng tal sök sök reg kv män reg kv män håst håpr grad exam. högsk kand mag ARENOR Arena lärande % 40% 63 73% 27% 51,99 45,53 88% Arena media, musik & teknik % 82% % 77% 126,58 95,32 75% Arena management & teknik i nätverk ant vt % 62% se nedan Arena management & teknik i nätverk ant ht % 80% 66 44% 56% 60,36 44,88 74% Arena innovativ teknik & företagande % 75% 59 19% 81% 37,38 18,54 50% Arena jordens resurser % 63% 39 44% 56% 23,84 18,98 80% Arena livsstil, hälsa & teknik % 37% 65 77% 23% 41,35 34,68 84% Summa arenor % 65% % 58% 341,50 257,93 76% TEKNIK Civilingenjörsprogram Civiling, datateknik % 88% % 85% 306,05 263,48 86% 59 Civiling, väg och vatten % 86% % 84% 116,52 113,53 97% 33 Civiling, samhällsbyggnadsteknik % 67% % 54% 101,35 100,96 100% 47 1 Civiling, ergonomisk design och produktion % 56% % 40% 181,41 167,42 92% 4 Civiling, industriell ekonomi % 67% % 71% 369,07 317,36 86% Civiling, maskinteknik % 96% % 86% 300,93 276,85 92% 90 1 Civiling, teknisk fysik % 92% % 75% 117,47 108,98 93% 35 Civiling, elektroteknik % 100% 148 3% 97% 117,69 106,87 91% 24 Civiling, kemiteknik % 40% 84 50% 50% 65,17 61,73 95% 17 1 Civiling, rymdteknik % 78% % 71% 168,74 131,30 78% 13 Civiling, öppen ingång ant vt % 67% se nedan Civiling, öppen ingång ant ht % 73% % 76% 81,99 85,79 105% Civiling, EEIGM/materialteknik % 50% 97 43% 57% 80,76 72,18 89% 18 Civiling, träteknik inställd 32 28% 72% 24,08 22,53 94% Civiling, mediteknik % 67% 77 23% 77% 64,38 54,15 84% Civing, påbyggn tillämp geovetenskap o bergtek 80 ingen antagning 15 40% 60% 12,40 7,65 62% Civiling, industriell arbetsmiljö 180 ingen antagning 49 61% 39% 31,64 35,70 113% 34 1 Civilingenjörsutb för ingenjörer ingen antagning 0,18 0% 2 Summa civ ing % 74% % 72% 2 139, ,66 90% Högskoleingenjörsprogram Ing utb, vattenkraft# 120 ingen antagning 1 0% 100% 0,10 0,34 340% 2 Ing utb, byggnad + ind kemi 120 ingen antagning 1 100% 0% 0,10 0,59 0% 1 Ing utb, industriell design % 46% % 42% 100,45 91,01 91% Ing utb, elektronik, Ske-å inställd 17 6% 94% 8,55 12,37 145% 11 Ing utb maskin, Luleå % 89% 45 7% 93% 25,19 28,15 112% 17 Ing utb maskin, Ske-å 120 ingen antagning 32 9% 91% 22,38 25,81 115% 2 Ing utb, data Luleå % 100% % 78% 70,02 60,17 86% 13 1 Ing utb, data Ske-å % 100% 64 8% 92% 43,93 42,24 96% 16 Ing utb, GIS 120 ingen antagning 1 0% 100% 0,28 1,98 707% 6 Ing utb, geografisk IT inställd 10 20% 80% 5,80 6,03 104% Ing utb, elektro/data, Kalix# 120 ingen antagning 11 9% 91% 3,65 6,23 171% 3 Ing utb, projekting, Luleå % 67% 90 34% 66% 48,18 49,21 102% 12 Ing utb, projekting, Arvidjaur# 120 ingen antagning 7 14% 86% 5,93 5,43 92% Ing utb, projekting, Strömsund# 120 ingen antagning 6 0% 100% 5,15 4,90 95% Ing, utb, projekting, LKF# % 58% 30 67% 33% 14,86 16,52 111% 8 Ing utb, bergmaterialteknik, S-uman, Sävsjö, K-fors# % 73% 45 22% 78% 21,81 14,74 68% 4 Flygteknik % 75% 31 13% 87% 20,89 13,33 64% Gemensam ingång, teknik/datautb Ske-å % 100% 8 0% 100% 2,93 2,20 75% Bergteknik, Gve,Kiruna# 120 ingen antagning 26 38% 62% 23,11 16,13 70% Datorspelsteknik, Ske-å % 100% 47 4% 96% 32,40 17,90 55% Ing utb, miljö-och kvalitetsmanagement % 14% 44 84% 16% 38,76 31,92 82% Summa ing % 74% % 69% 494,47 447,20 90% #=decentraliserade utbildningsplatser Basår Tekniskt basår, ant vt % 62% se nedan Tekniskt basår, ant ht % 66% % 68% 61,27 42,31 69% Datateknisk ingång inställd % 0% 5,63 7,25 129% Summa TB, DTI % 65% % 62% 66,90 49,56 74% Övrig teknisk utbildning Magisterutb i ergonomi 60 ingen antagning 2 0% 100% 1,03 7,40 718% 18 Datorgrafik, kandidatexamen, Ske-å % 89% 37 16% 84% 24,98 20,10 80% Magisterutb, GIT, vissa platser # % 38% 25 32% 68% 17,35 15,30 88% 5 Magisterutb, träteknik % 50% 11 45% 55% 7,78 9,40 121% Kvalitets-, arb miljö- o miljöledn, mag ämnesbr % 100% 2 0% 100% 1,23 0,50 41% Arbetsmiljöledning, mag ämnesbredd % 8% 12 92% 8% 3,25 1,48 46% Yrkeshögskola, ädelsten % 47% 15 53% 47% 7,00 2,55 36% YTH Byggteknik, väg- och anl ingen antagning 22 0% 100% 17,95 21,40 119% YTH Verkstadsteknik/maskinteknik ingen antagning 28 11% 89% 15,29 26,38 173% Summa övr teknik % 53% % 73% 95,86 104,51 109% ÅRSREDOVISNING

74 NYBÖRJARE 2003 RESULTAT 2003 dim- 1:a tot andel andel tot andel andel antal antal prest yrkes Gen.examina Poäng tal sök sök reg kv män reg kv män håst håpr grad exam. högsk kand mag SAMHÄLLSVET, BETEENDEVET Psykologiprogrammet % 14% % 17% 126,43 114,40 90% 1 12 Systemvetenskap, L-å (inkl data o systemvet) % 100% % 75% 201,21 167,41 83% Systemvetenskap, ant vt inställd Systemvetenskap, P-å (inkl data o systemvet) ingen antagning 46 24% 76% 41,35 41,36 100% 2 Informatik och systemvetenskap ingen antagning 1 0% 100% 0,63 2,08 330% 4 Ekonomprogrammet, Luleå % 51% % 45% 322,80 282,61 88% Ekonomprogrammet, Skellefteåöppen ingång % 60% 38 18% 82% 18,23 15,21 83% Ekonomprogrammet, LKF# 120 ingen antagning 36 83% 17% 30,53 25,74 84% Ekonomutbildning internationell inr % 48% % 44% 146,36 109,89 75% Ekonomprog, inr fek o musikindustri, Ske-å % 50% 39 31% 69% 27,90 17,85 64% Ekonomprog, inr tjänstesektorn, Ske-å % 55% 51 59% 41% 37,58 29,68 79% Företagsekonomi och management 80 ingen antagning 8 50% 50% 4,61 7,21 156% Företagsekonomi o fritidsvetenskap 120 ingen antagning 25 52% 48% 13,40 18,30 137% 8 3 Statsvetenskapliga programmet % 67% 89 43% 57% 64,32 52,99 82% 2 Nationalekonomiska programmet % 54% 77 48% 52% 63,26 47,75 75% 4 2 Sociologiprogrammet % 14% % 11% 136,78 120,54 88% 8 13 Rättsvetenskapsprogrammet % 21% % 21% 113,83 114,36 100% 9 15 Pol mag, öppen ingång % 67% 15 33% 67% 6,85 3,83 56% Data o-systemvetenskap, mag % 100% 7 0% 100% 3,39 0,23 7% Elektronisk handel, magister ämnesbredd % 75% 20 25% 75% 8,45 2,93 35% Elektronisk handel, magister % 75% 41 37% 63% 35,23 27,60 78% 4 Summa samhälls-beteendevetenskap % 45% % 44% 1 403, ,97 86% #=decentraliserade utbildningsplatser LÄRARUTBILDNING Fritidspedagog 120 ingen antagning 25 72% 28% 13,18 18,04 137% 26 Förskollärare 120 ingen antagning 32 97% 3% 16,93 19,23 114% 28 Fritidspedagog Ske-å 120 ingen antagning 34 74% 26% 17,85 25,61 143% 29 Grundskollärare 1-7, 4-9 Sv/Shv LKF# ingen antagning 14 93% 7% 14,25 16,28 114% Grundskollärare 1-7, 4-9 Ma/nv LKF# ingen antagning 13 77% 23% 13,25 10,73 81% Grundskollärare 1-7 Sv/Shv ingen antagning 36 94% 6% 32,10 49,74 155% 59 Grundskollärare 1-7 Ma/Nv 140 ingen antagning 15 67% 33% 10,63 18,06 170% 18 1 Grundskollärare 4-9 Ma/Nv 180 ingen antagning 27 81% 19% 24,88 31,79 128% 24 1 Grundskollärare 4-9 Ma/Nv HÖN# 180 ingen antagning 14 50% 50% 14,20 13,10 92% Grundskolärare 4-9 nv/idrott o hälsa 180 ingen antagning 8 38% 63% 6,64 9,21 139% Grundskollärare 4-9 Sv/Shv, Ak Norr# 180 ingen antagning 22 86% 14% 16,95 22,48 133% Grundskollärare 4-9 Sv/En, Ak Norr# 180 ingen antagning 16 94% 6% 10,90 12,48 114% Grundskollärare 4-9 Sv/ Spr (Ty alt Fr) 180 ingen antagning 2 100% 0% 1,80 2,77 154% 5 Grundskollärare 4-9 Sv/En 180 ingen antagning 45 80% 20% 32,53 35,05 108% 9 # =decentraliserade utbildningsplatser Lärare, allmänt utbildningsområder vt % 38% se nedan Lärare, allmänna utbildningsområdet ht % 32% % 29% 228,66 194,44 85% Lärare, engelska % 43% 58 79% 21% 47,20 40,44 86% Lärare, barn, lek och lärande (LKF, HÖN)# ingen antagning 46 83% 17% 38,28 30,10 79% Lärare. svenska o samhällskunskap, LKF# % 19% 35 83% 17% 14,13 0,00 0% Lärare, barn, lek och lärande ingen extern antagning 36 94% 6% 35,12 24,18 69% Lärare, dans % 15% 13 85% 15% 6,24 2,90 46% Lärare, fritidsvetenskap barn (6-13 år) % 40% 22 82% 18% 18,73 20,32 108% Lärare, fritidsvetenskap ungd, Ske-å % 36% 57 74% 26% 46,50 38,84 84% Lärare, idrott och hälsa med friluftsprofil % 33% 61 33% 67% 54,75 53,77 98% Lärare, fysik och matematik inställd 7 43% 57% 5,63 5,43 96% Lärare, kemi och matematik inställd 9 44% 56% 7,58 7,33 97% Lärare, matematik o data för gy % 50% 10 50% 50% 6,55 5,25 80% Lärare, mat f gy/senare år, ant ht03 (inställd vt03) % 0% 14 57% 43% 11,43 9,93 87% Lärare, mat f tidigare år, ant ht03 (inställd vt03) % 0% 27 74% 26% 25,81 22,56 87% Lärare, samhällskunskap/sh-ingång % 50% 50 50% 50% 43,18 33,11 77% Lärare, svenska som andraspråk % 0% % 0% 8,85 6,53 74% Lärare, svenska för tidigare år % 0% 44 98% 2% 35,33 24,56 70% Lärare, svenska för senare år % 0% 46 85% 15% 36,98 32,19 87% Lärare, geografi % 100% 8 13% 88% 6,98 6,20 89% 1 Lärare, historia % 40% 29 59% 41% 21,90 19,00 87% Lärare, människan i samhället för tidigare år % 14% 29 79% 21% 18,45 14,93 81% Lärare, människa och natur för tidigare år,vt+ht % 13% 26 85% 15% 21,20 15,54 73% Lärare, natur och miljö för senare år % 50% 21 52% 48% 17,15 15,23 89% Lärare, kultur, estetik och lärande ant vt % 33% 18 89% 11% 16,80 13,67 81% Lärare, musik, Piteå % 53% % 54% 115,08 89,74 78% Professionsinriktat lärande % 42% 20 60% 40% 8,98 4,05 45% Gymnasielärare, PPU, vt % 33% 87 64% 36% 55,13 63,50 115% Grundskollärare 4-9, PPU, vt % 50% 19 63% 37% 13,18 17,86 136% 5 Summa lärarutbildning % 33% % 29% 1191, ,17 92% ÅRSREDOVISNING 2003

75 NYBÖRJARE 2003 RESULTAT 2003 dim- 1:a tot andel andel tot andel andel antal antal prest yrkes Gen.examina Poäng tal sök sök reg kv män reg kv män håst håpr grad exam. högsk kand mag UTBILDNING INOM MUSIK, MEDIA OCH TEATER Ljudingenjör % 75% 50 18% 82% 30,39 33,28 110% 2 Musiklärarutbildning 160 ingen antagning 65 52% 48% 57,34 51,57 90% 9 Grundskollärare Musik o annat ämne, Piteå ingen antagning 1 0% 100% 0,06 0,09 150% Kyrkomusiker % 60% 14 50% 50% 12,21 4,45 36% Radioproduktion % 50% 57 56% 44% 35,78 29,23 82% 1 1 Konsertorganist % 50% 5 40% 60% 5,98 4,48 75% Komposition inställd 1 0% 100% 2,09 0,78 37% Arrangering/komposition % 60% 14 36% 64% 9,68 6,29 65% Körledare % 100% 1 0% 100% 0,58 0,60 103% Studiomusiker % 83% 16 13% 88% 10,09 4,64 46% 1 Mediautbildning % 31% 62 71% 29% 31,28 25,81 83% 1 Mediadesign % 50% 41 54% 46% 25,66 20,33 79% Media- och komm vetenskap/journalistik % 14% 37 89% 11% 23,88 20,46 86% Media- och komm vetenskap/produktion % 44% 34 56% 44% 21,41 18,93 88% Upplevelseproduktion % 50% 25 56% 44% 15,58 11,50 74% Skådespelarutbildning, Luleå % 50% 24 50% 50% 16,71 15,88 95% 7 Summa mu/me/te utb % 47% % 47% 298,72 248,32 83% VÅRDUTBILDNINGAR Arbetsterapeut (inkl nätuniversitet)) % 7% 99 92% 8% 61,23 57,30 94% Sjuksköterska ant vt03, dist % 13% se nedan Sjuksköterska ant vt03, Akademi Norr % 13% se nedan Sjuksköterska ant ht % 11% % 12% 328,33 292,71 89% Sjuksköterska ant ht03, LKF# % 19% se ovan Sjukgymnast ant vt % 39% se nedan Sjukgymnast ant ht % 17% % 29% 144,00 135,39 94% Social omsorg % 3% % 7% 94,10 80,75 86% Sjuksk -spec akutsjukvård/anestesi 40 ingen antagning 6 50% 50% 2,75 4,25 155% 2 Sjuksk -spec distriktssvård % 0% 71 99% 1% 42,05 41,23 98% 21 3 Sjuksk -spec geriatrik % 9% 11 91% 9% 1,73 0,80 0% Sjuksk -spec akutsjukvård/ intensivvård 40 ingen antagning 6 83% 17% 2,85 3,63 127% Sjuksk -spec akutsjukvård/ambulans 40 ingen antagning 2 0% 100% 1,05 2,00 190% Sjuksk -spec barn och ungdom inställd Sjuksk -spec psykiatri inställd Sjuksk -spec akutsjukvård/operation 40 ingen antagning Receptarieprogrammet % 7% 61 90% 10% 41,41 33,04 80% Röntgensjuksköterska % 23% 63 16% 84% 44,68 36,35 81% Summa hälsovetenskapl utb % 13% % 18% 764,18 687,45 90% Summa program % 46% % 51% % *) ant andel andel individer kv män FRISTÅENDE KURSER **) % 40% % Totalt program o fristående kurser % 47% % *) anger totala antalet registeringar av program- och arenastudenter. Antalet individer var **) I fristående kurs ingår: studenter som läst helfartskurser, fort- och vidareutbildning enligt utbud i kurskatalog samt studenter som läst programkurser som fristående kurs (=ej varit registrerade på programmet) ÅRSREDOVISNING

76 Bilaga 3 Verksamhetsresultat forskarutbildning Antal poäng, antal antagna samt antal forskarstuderande med poäng per vetenskapsområde och institution, rapporterade i LADOK kalenderår 2003 Hum-sam vetenskapsområde Tot. Heltids- Antagna Varav Andel Varav Andel Antal fo-stud Poäng/ Institution poäng ekvivalent 2003 kv kv män män med poäng fo-stud Lärarutbildning , ,6 Språk och litteratur 60 1, % 0 0% 3 20,0 Industr ekonomi och samhällsvetenskap , % 8 62% 40 26,7 Musikhögskolan 106 3, % 2 0% 6 17,7 Matematik 202 6, % 1 20% 7 28,9 Hälsovetenskap , % 0 0% 10 0,0 Summa hum-sam vetenskapsområde , % 11 41% 84 25,6 Tekniskt vetenskapsområde Tot. Heltids- Antagna Varav Andel Varav Andel Antal fo-stud Poäng/ Institution poäng ekvivalent 2003 kv kv män män med poäng fo-stud Väg- och vatten , % 9 69% 63 25,7 Arbetsvetenskap , % 4 44% 46 31,3 Industr ekonomi och samhällsvetenskap , % 3 50% 38 21,9 Kemi och mettalurgi , % 5 63% 48 25,7 Matematik , % 2 67% 11 39,2 Tillämpad fysik, maskinoch materialteknik , % 16 80% ,7 Samhällsbyggnadsteknik , % 10 45% 59 26,0 Systemteknik , % 16 89% 54 25,0 Institutionen i Skellefteå , % 0 0% 19 21,7 Summa för tekniskt vetenskapsområde , % 65 65% ,3 SUMMA FÖR LTU % 76 60% ,0 Examina inom hum-sam vetenskapsområde Examina inom tekniskt vetenskapsområde Examina Antal varav kv andel kv Lic examina % Dr examina % -varav tidigare lic 2 Examina Antal varav kv andel kv Lic examina % Dr examina % -varav tidigare lic 27 Nettostudietid för en lic.ex Nettostudietid för en dokt.ex 24 term/ 5 personer = 4,8 terminer 64 term/ 7 personer = 9,1 terminer Nettostudietid för en lic.ex Nettostudietid för en dokt.ex 328 term/ 62 pers = 5,3 terminer 271 term/ 32 pers = 8,5 terminer TOTALT LTU Examina Antal varav kv andel kv Lic examina % Dr examina % -varav tidigare lic 29 Nettostudietid för en lic-ex Nettostudietid för en dokt-ex 352 term/ 67pers = 5,3 terminer 335 term/ 39 pers = 8,6 terminer 74 ÅRSREDOVISNING 2003

77 Bilaga 4 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev, regeringsbeslut och högskoleförordning i årsredovisningen 2003 REGLERINGSBREV 2003 UTBILDNINGSPOLITIK Gemensamt för verksamhetsgrenarna Mål 1 Kvalitet...29, 31, Mål 2 Samverkan , 41 Mål 3 - Jämställdhet...sid 14-16, 19-20, 28, 30, Övrigt Främjande av studenternas lika rättigheter...34 Biblioteksverksamhet...35 Uppdrag Reell kompetens och alternativa urval...18 Högskoleintroducerande utbildning...17 VERKSAMHETSGREN Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Mål 1 Stimulera till högre utbildning...5-6, 18, 21 Mål 3 Aktivt främja och bredda rekrytering...18 Mål 4 Undervisning inom Sveriges nätuniversitet...17 Övrigt Förändringar i utbildningsutbud Efterfrågan på högskolans utbildningar Avvägning mellan kurser och program Vägledning för lärarutbildningens studenter...15 Aktiviteter vid regionalt centrum Uppdragsutbildning...23 Utvecklingskostnader för anpassning till nätuniversitetet...17 Basårsutbildning...16 Specifika uppdrag Forskarskola i rymdteknik...26 Examinationsmål...27 Rekryteringsmål för professorer...27 Centrum för kvinnoforskning...27 Ekonomisk redovisning Intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenar...9, 11, 12, 23, 25, 26, 32 Underskott i resultaträkningen...8, 9 Redovisning av myndighetskapitalet...64 Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet...10 Anslagsbelastning...61 REGERINGSBESLUT , Redovisning av kompetensförsörjning m m HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Studentinflytande...34 Specifika uppdrag Examinationsmål...22 Helårsstudenter och helårsprestationer...13 Helårsstudenter inom konstnärliga utb-områden...12 Lärarutbildning m inriktn samiska, tornedalsfinska och finska...13 Decentraliserad utbildning...13 Kortare yrkesutbildningar...13 Kiruna rymd- och miljöcampus Pedagogik för högpresterande elever...14 VERKSAMHETSGREN Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner eller konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner Mål 1 Internationella kontakter Mål 1 EU-projekt...26 Mål 2 Effektivitet i forskarutbildningen...25, 27, 28 Mål 2 Forskarstuderandes undervisning inom grundutb...29 Mål 2 Samarbetet i forskarutbildning, inom o mellan lärosäten...29 Mål 2 Åtgärder för att främja mång- och tvärvetenskap...29 Övrigt Förändring av antalet anställda professorer...41 Innehavare av utbildningsuppdrag...25 Forskning i nära anslutning till lärarutbildning...31 Omfördelning av resurser mellan vetenskapsområden...25 Studiefinansiering för doktorander...25 ÅRSREDOVISNING

78 Bilaga 5 Tabellindex TABELL 01 Resulträkning Jämförelse budget, prognos och bokslut Kapitalförändring per verksamhetsgren Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per verksamhetsgren för Balansräkning per 31 dec Avgifter från avgiftsbelagd verksamhet Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom grundutbildning, inkl uppdragsverksamhet Grundläggande högskoleutbildning, exkl uppdragsverksamhet Ersättning grundutbildning Ersättning nätbaserad utbildning Ersättning särskilt åtagande; NTsvux Helårsstudenter, totalt Helårsprestationer, totalt Helårsstudenter, exkl särskilt åtagande Helårsstudenter, särskilt åtagande Nyckeltal, arenor Nyckeltal, civilingenjörsutbildning Nyckeltal, högskoleingenjörsutbildning Nyckeltal, övrig teknisk utbildning Nyckeltal, samhällsvet/beteendevet Nyckeltal, lärarutbildning Nyckeltal, musik, media- & teaterutbildning Nyckeltal, vårdutbildning Utvecklingskostander för nätuniversitetskurser Kurser inom nätuniversitetet Förstahandssökande Könsfördelning bland registrerade studenter i årskurs Geografisk spridning för nyregistrerade studenter på civilingenjörsutbildningarna Examensmål för grundutbildningen Redovisning av kostnader och intäkter för grundläggande högskoleutbildning Intäkter, kostnader och kapitalförändring för uppdragsverksamhet inom grundutbildning Uppdragsverksamhet inom grundutbildning Forskningsämnen och ämnesföreträdare, Forskning/forskarutbildning exkl uppdragsforskning Tekniska vetenskapsrådet inom forskning/forskarutbildning Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet inom forskning/forskarutbildning Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom forskning/forskarutbildning inkl uppdragsforskning Antal pågående EU-projekt EU-finansiering Examensmål för forskarutbildningen Antal examina inom forskarutbildningen Examina per vetenskapsområde inom forskarutbildningen Nyckeltal, forskning/forskarutbildning, humansitiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde Nyckeltal, forskning/forskarutbildning, tekniskt vetenskapsområde Nyckeltal, forskning/forskarutbildning, totalt Vetenskapliga publikationer Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom uppdragsforskning Antal deltagare i Högskolepedagogik, 2 p Antal deltagare i Högskolepedagogik, 5 p Antal deltagare i Kursutveckling för kunskapsbyggande Biblioteksverksamhetens kostnader Studentutbyte Sjukfrånvaro, totalt, år Sjukfrånvarro, långtidssjukfrånvaro, år Personalstatistik, lärare ÅRSREDOVISNING 2003

79

80 Besöksadress Universitetsområdet, Porsön, Luleå Postadress Luleå tekniska universitet, Luleå Telefon Internet