Årsredovisning 2002 INNEHÅLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2002 INNEHÅLL"

Transkript

1 Årsredovisning 2002

2 Årsredovisning 2002 INNEHÅLL Rektor har ordet Att få ihop det gamla och det nya Det skapande universitetet Ekonomisk utveckling Grundläggande högskoleutbildning Inledning Resurser och finansiering Redovisning av regeringens uppdrag och särskilda åtaganden Utbildning inom arenor Utbildning inom program och kurser Rekrytering Studiestart Valfrihet Utbildningsformer Examina Uppdragsverksamhet inom grundutbildningen Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete Inledning Resurser och finansiering Redovisning av regeringens uppdrag Forskarskolor inom arenor Forskarutbildning Examina Forskning Konstnärligt utvecklingsarbete Uppdragsforskning Holding AB vid Luleå tekniska universitet Gemensamt för utbildning och forskning Utvärderingar Studentinflytande Pedagogisk utveckling Biblioteksverksamhet Samverkan med omvärlden Personal Universitetets konstsatsning Väsentliga ekonomiska uppgifter Finansiella dokument Bilagor Grundutbildningsersättning Verksamhetsresultat grundutbildning Verksamhetsresultat forskning/forskarutbildning Personalstatistik Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev m m

3 Rektor har ordet Början av 2002 präglades för Luleå tekniska universitet av att bokslutet 2001 visade ett oväntat stort negativt samlat resultat för institutionerna. Detta var särskilt oroande eftersom prognoserna under året inte alls gått i denna riktning. Orsakerna var till viss del bristande ekonomisk kontroll, och till viss del sviktande intäkter. Jag vidtog omedelbart åtgärder, varje berörd institution har med stöd från universitetsledningen gjort en noggrann analys av styrning och kontroll och förbättringar håller på att införas. Institutionernas samlade resultat för 2002 är tillfredsställande. Universitetets verksamhetsutfall är -1 mnkr, med ca 9 mnkr överskott inom forskningen och ungefär lika stort underskott inom grundutbildningen. Grundutbildningen har en engångskostnad på 16 mnkr på grund av förändrad läsårsindelning och vi tar hem 10 mnkr för tidigare års prestationer. Externa forskningsmedel har ökat rejält, med 18 % till 306 mnkr. Grundutbildningens verksamhetsresultat för 2002 når inte upp till regeringens mål. Nedgången berör nu inte bara traditionella områden som kemi- och miljöteknik utan även datateknik. Antalet nybörjare inom systemvetenskap nästan halverades, medan ekonomutbildningarna ökade påtagligt. De nya mediautbildningarna vid Musikhögskolan hade högt söktryck. Antalet civilingenjörsexamina ökade rejält under året och jag bedömer att vi kommer att nå periodens mål för denna examen och därmed för samtliga examensmål inom grundutbildningen. Luleå tekniska universitet anmälde kurser om totalt ca platser till Sveriges Nätuniversitet. Regeringen anvisade 13 mnkr, drygt 9 mnkr av dessa kan rekvireras för 2002, och återstoden under våren En del av de särskilda resurserna har tillförts ett tvåårigt projekt, Flexibelt lärande på distans, som är en kraftsamling för att utveckla den nätbaserade utbildningen, pedagogiskt och tekniskt och inte minst genom kompetensutveckling av lärare. Antalet nya doktorander har minskat i jämförelse med För andelen kvinnor är minskningen 28 %. Avlagda doktorsexamina ökade medan licentiatexamen minskade något. Periodens examensmål kommer att överskridas för humaniora-samhällsvetenskap, och är möjligt att nå för teknik med en viss ökning kommande år. Den tekniska fakultetsnämnden har gjort en översyn av forskningsämnena med syfte att omfördela basresurser för fyra ämnen till ämnen som stödjer utvecklingen av Det skapande universitetet. Den gränsöverskridande samverkan som ska prägla arenorna hämmas av obalansen mellan resurserna för tekniskt respektive humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Grundutbildningen inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området har svag forskningsbas. Vi investerar därför nu mer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning än tillgängliga resurser. Universitetets strategiska förändringsarbete Det skapande universitetet har fortskridit enligt planen. 256 studenter antogs ht 2002 till sex arenor, med samma tendens som för övrig utbildning med stort intresse för musik, media och vård, och klart mindre för teknik. Hälften av arenastudenterna valde Luleå tekniska universitet på grund av arenorna. Nya former utvecklas för att studenterna ska kunna delta i forskningsarbete och i samverkansprojekt med omvärlden. Pedagogisk utveckling sker inom delstrategin kunskapsbyggande med sikte på ett varierat och studentaktivt lärande. Effektivisering av studieplanering och administration drivs inom projektet Utbildningsadministrativ plattform. Under hösten inleddes en översyn av universitetets organisation och internstyrning för bättre stöd till förändringsstrategin. Engagemanget för Det skapande universitetet ökade under året såväl bland anställda som hos studentkårerna. Det skapande universitetet möter flera av målen i Den öppna högskolan. Vi startade collegeutbildning med Piteå kommun och planerar sådan med fler kommuner. Diskussioner om utlokaliserade utbildningar förs kontinuerligt med kommuner och kommunförbund, ny för 2002 var sjuksköterskeutbildning och ekonomutbildning. Ekonomin är ansträngd men under kontroll. I arbetet att säkerställa god ekonomi framöver ligger fokus på rekrytering av studenter genom attraktiva utbildningar och nya grupper studerande samt på ökad externfinansiering av forskningen, särskilt från EU:s ramprogram och nationella råd och stiftelser. Kostnaderna för administration ska minska med 10 mnkr för att ge bättre resurser till kärnverksamheten. Ingegerd Palmér 3

4 Att få ihop det gamla och det nya Rektor Ingegerd Palmér summerar året som gått och funderar över det nya. Vi har lyckats lösa de mest akuta ekonomiska problemen, förändringsarbetet har gått in i en ny fas kommer att bli sanningens minut för det pågående förändringsarbetet får vi ihop det gamla med det nya? Under året har universitetet gjort speciella satsningar på ekonomisk styrning och kontroll på institutionerna med de största ekonomiska problemen. Studentunderlaget sviktar inom teknikutbildningarna och konkurrensen om forskningsmedel är hårdare än någonsin. Fakultetsnämnderna har föreslagit omstruktureringar och vi utvecklar en stödorganisation för forskningsansökningar, särskilt till EU:s ramprogram, säger rektor Ingegerd Palmér. Vi behöver bygga ut forskningen inom till exempel vård och media för att ge utbildningarna god vetenskaplig bas. Vi arbetar för att öka rekryteringen, och distansutbildning är ett viktigt inslag. Vi ser också behov av en mer generell marknadsföring för att göra universitetet synligt. Men verksamhetsåret har inte enbart handlat om ekonomiska problem och prioriteringar. Mycket arbete har lagts ner på att konkretisera visionerna i förändringsarbetet, Det skapande universitetet. Särskilt spännande är drivhusen där studenter, doktorander, forskare och användare löser konkreta problem och utvecklar idéer till nya produkter. Jag tror att 2003 kommer att bli något av sanningens minut för hela förändringsarbetet får vi ihop det gamla med det nya? Under 2002 har utvecklingsarbetet sakta men säkert lämnat experimentstadiet och befinner sig nu i ett skarpt läge. Studenterna finns på plats och förväntar sig att få skapa sina egna utbildningar, nu gäller det att motsvara dessa förväntningar. Det har blivit tydligt att den verkliga nyckeln till förändringar av vårt arbetssätt är kunskapsbyggandet. Det är så vi länkar samman det gamla med det nya, där finns den stora utvecklingskraften. Att bygga kunskap tillsammans är dels ett förhållningssätt, men begreppet innebär också att vi utvecklar nya metoder som ska genomsyra arenor, program, forskning, grundutbildning och de administrativa stödfunktionerna. Här vill jag särskilt lyfta fram vår institution i Skellefteå, de har på många sätt visat vägen och helt förändrat sitt sätt att möta nybörjarstudenterna. Enligt Ingegerd Palmér är kunskapsbyggande ett arbete som måste involvera alla; såväl forskare, lärare som studenter. Vi har lite olika åsikter om vad detta kunskapsbyggande egentligen betyder, låt oss samtala och diskutera om det och använda av oss av den kraft och det engagemang som finns inom universitetet. Förändringsarbete och tuffa ekonomiska villkor till trots, parallellt med allt detta pågår självfallet också business as usual, undervisning och forskning, att studenter tar sina examina och att forskningsresultat kommer fram och presenteras. Vi kan konstatera att det i dagsläget är Institutionen för hälsovetenskap i Boden som rekryterar bäst, sorgebarnen är särskilt en del utbildningar inom data och IT, förhoppningsvis en temporär nedgång. Vi har under året startat flera nya utbildningar som rönt stort intresse, en receptarie- och fyra olika medieutbildningar. Det gångna året har på många sätt visat att det är nödvändigt att förändra den interna kulturen mot större öppenhet, tillit och lust att pröva nya vägar. En viktig resurs är de cirka 90 personer som genomgått och genomgår universitetets stora ledarutvecklingsprogram, där förmågan till genuin kommunikation övas. Vi behöver fler genuina samtal, en riktig dialog, kring många sakfrågor. Alla gånger varken kan eller måste vi uppnå koncensus, men vi måste kunna lyssna och ta till oss vad andra tycker. Det är en grundsten i en lärande organisation. Vi behöver skapa en kultur där människor vill och vågar röja sina tankar, även tvivel och kritik. Också studentkårerna har bidragit till det gränsöverskridande arbetet. De båda kårerna Unitas och Pedagogkåren gick under 2002 samman och bildade Luleå studentkår, för att bättre kunna verka i enlighet med Det skapande universitetet. Luleå studentkår och Teknologkåren har också fördjupat sitt samarbete. Samtliga kårer har på ett föredömligt och ansvarsfullt sätt bland annat tagit initiativet till en diskussion bland studenterna kring arenor kontra program. Den och andra diskussioner som rör Det skapande universitetet måste fortsätta och i den behöver alla delta. 4

5 Det skapande universitetet Universitetets genomgripande förändringsarbete präglar sedan några år verksamheten, så även under En viktig uppgift har varit att göra begreppet Det skapande universitetet synonymt med Luleå tekniska universitet. Förändringen omfattar universitetet i sin helhet. Kursändringen som inleddes 2000 med antagandet av en ny strategisk plan, fokuserar på fyra begrepp: kunskapsbyggande, universitetskulturen, mötesplatsen och kunskapsområden. Kunskapsbyggande innebär ett gemensamt skapande av kunskap som inbegriper såväl studenter och doktorander, lärare, forskare och övriga anställda som omvärld. Universitetskulturen är den anda av öppenhet, lyhördhet, skapande och entreprenörskap som ska prägla universitetet. Mötesplatser är de fysiska och virtuella platser som ytterligare stimulerar och underlättar möten över ämnesoch kulturgränser, geografiska och andra gränser. I de nya kunskapsområdena (även benämnda arenor) samlas utbildning och forskning från teknisk och filosofisk fakultet för att belysa ett område mångvetenskapligt och gränsöverskridande. Studenterna arbetar i projekt och får tidigt kontakt med såväl forskning som näringsliv och övrig omvärld. Som en följd av förändringsarbetet Det skapande universitetet, bland annat beroende på införandet av de gränsöverskridande arenorna, har universitetet beslutat om en översyn av den interna styrningen. Den nya strategin ställer krav på såväl en ny organisation för universitetet som ett nytt system för att fördela resurser internt. Det skapande universitetet kräver också en anpassning av utbildningsadministrationen. Hösten 2002 inleddes därför arbetet med inte mindre än fyra större utvecklingsprojekt: ny organisation, nytt resursfördelningssystem, översyn av universitetets hela administration, samt framtagandet av en utbildningsadministrativ plattform. Dessa fyra projekt ska vara avslutade våren/sommaren Kunskapsbyggande I kunskapsbyggandet förskjuts fokus från undervisning till lärande, där man utgår från vad studenterna redan kan, och utvecklar deras förståelse, förmågor, förhållningssätt och färdigheter som behövs i en okänd framtid. Centralt för byggande av ny kunskap är det gemensamma mötet och utbytet av erfarenheter. Exempel på sådana möten är den samverkan som sker i arenornas så kallade drivhus, där studenter deltar i projekt tillsammans med forskare och personer i näringslivet. Här sker ett ömsesidigt lärande. Under den inledande terminen har också samtliga arenor kurser som fördjupar studenters och lärares förståelse av lärprocesser. Den särskilda kunskapsbyggargruppen har under året anordnat en kurs i kunskapsbyggande för lärare och en andra kurs planeras. Under 2002 har även hållits en föreläsnings- och seminariedag med professor John Bowden, författare till The University of Learning, samt ett seminarium om pedagogiska meritportföljer. Med hjälp av de kunskapsbyggarpersoner som institutionerna utsett har ett nätverk bildats för dialog och spridande av idéer. Synen på kunskapsbyggandet ska prägla allt arbete: utbildning, forskning och omvärldskontakter. Universitetskulturen Ett centralt inslag i arbetet för en förändrad universitetskultur är det omfattande ledarskapsprogrammet. I januari 2002 startade den tredje omgången och i augusti omgång fyra. Deltagarna utgörs av ämnesföreträdare, prefekter, enhetschefer och yngre framtida ledare.totalt omfattar ledarskapsprogrammet 90 personer. De två första omgångarna följs nu upp och utvärderas. Universitetet fick i oktober tillfälle att presentera arbetet, som ett exempel på lednings- och ledarutveckling i strategisk förändring, vid ett seminarium för ledarutveckling som anordnats av Högskoleverket. 5

6 En viktig del av arbetet med universitetskulturen 2002 har varit att utvärdera fjolårets kulturdag och att åter planera och genomföra en kulturdag för hela universitetet i november. Årets tema var Det mänskliga mötet där institutioner, avdelningar, personal och studenter umgicks över ämnes- och institutionsgränserna. Erfarenheterna utvärderas för att sedan följas upp av en ny kulturdag i juni Mötesplatsen Arbetet med de fysiska mötesplatserna har fortsatt under året. I samband med höstterminsstarten invigdes en ny stor mötesplats vid universitetets reception, och flera institutioner har skapat öppna attraktiva ytor för att stimulera möten mellan exempelvis studenter och lärare. Ett annat arbete under året har varit universitetets engagemang inför Årets studentstad Insatsen kröntes med framgång i början av hösten, då Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) gav utmärkelsen till Luleå. Under året har också ett halvdagsseminarium hållits för att inspirera till utvecklingen av mötesplatsen. Föreläsare var Marc Fisher, Campus Architect från UCLA i USA, som talade om The American university campus from an historic perspective and a current view. Under hösten infördes ett nytt intranät vid universitetet. Kunskapsområden/arenor De tre kunskapsområden som infördes år 2001 (Arena lärande,arena media, musik & teknik,arena nätverk) har under det gångna året utökats med ytterligare tre nya arenor. Dessa är Arena innovativ teknik & företagande,arena livsstil, hälsa & teknik, samt Arena jordens resurser.arena nätverk antog studenter våren 2002 och alla sex arenorna tog emot studenter höstterminen 2002; totalt antogs 256 studenter. Enligt en enklare undersökning har cirka hälften av dessa studenter sökt sig till Luleå tekniska universitet på grund av arenan.arenorna attraherar även nya grupper, bland annat äldre studenter.ytterligare några kunskapsområden, bland annat inom rymd, är under utredning för att eventuellt kunna ta emot studenter kommande år. Forskarskolor har knutits till arenorna. Fem av de sex arenorna har fastställt program för forskarskolorna; Innovativ teknik & företagande, Livsstil, hälsa & teknik, Lärande, Media, musik & teknik samt Nätverk.Tre av dem har antagit doktorander till projekt. Uppbyggnaden av forskning inom arenorna har även fått stöd från exempelvis Teknikbrostiftelsen och Norrbottens Forskningsråd. Samverkan mellan utbildning och forskning samt med näringslivet sker bland annat i arenornas drivhus. Här sker ett ömsesidigt lärande mellan studenter, forskare och företagare. Information och dialog Under våren 2002 besökte rektor och prorektor institutionerna för att i öppen dialog diskutera möjligheter och hinder i förändringsarbetet.två öppna hearingar om Det skapande universitetet har också hållits. Utanför universitetet har inbjudningar från högskolor, myndigheter och organisationer i landet gett möjlighet till presentation och dialog, där arbetet med vår nya strategi tagits emot med stort intresse och inte utan viss beundran. Utvärdering En internationell utvärderingsgrupp, ledd av Kari Marklund, landshövding i Norrbottens län, har till uppgift att följa och utvärdera universitetets sätt att bedriva förändringsarbetet. Gruppen har under året besökt universitetet vid två tillfällen, i april och november, och därefter avgett skriftliga rapporter. Även en utvärderingsgrupp från näringslivet har besökt universitetet och gett sina omdömen om förändringsarbetet. Sammanfattningsvis kan sägas att grupperna är imponerade av universitetets ambitioner och av de resultat som hittills uppnåtts, men de pekar också tydligt på en rad problem som måste lösas för att arbetet med Det skapande universitetet ska bli framgångsrikt. Synpunkterna gäller exempelvis vissa av universitetets strategiska val och informationen till de anställda. Som stöd för sitt arbete har den internationella utvärderingsgruppen bland annat tre doktorander till sin hjälp. Dessa har med hjälp av en enkät undersökt de anställdas attityder till Det skapande universitetet. Enkätens resultat visar å ena sidan att de anställda dels blivit väl informerade om innehållet i den nya visionen, dels instämmer i visionens mål om att rekrytera fler studenter, arbeta tvärvetenskapligt och öka kontakten med det omgivande samhället. Å andra sidan tycks en samsyn saknas kring det för visionen centrala begreppet integrerat kunskapsbyggande. 6

7 Ekonomisk utveckling Universitet redovisar för fjärde året i följd ett ekonomiskt verksamhetsutfall mycket nära noll.verksamhetsutfallet uppgår till -1 mnkr, vilket motsvarar mindre än 0,1 % av kostnadsomslutningen. De senaste fyra åren har kravet på besparingar fortsatt, studentunderlaget har minskat och externfinansieringen har inte ökat i samma takt som under 90-talet. Universitetet har trots detta lyckats redovisa en relativt stabil ekonomisk utveckling på övergripande nivå. Universitetsstyrelsen har aktivt deltagit och stöttat de åtgärder som universitetsledningen vidtagit för att kunna kontrollera och styra verksamheten. Det finns många orosmoln framöver och arbetet med en aktiv styrning och kontroll måste fortsätta med oförminskad styrka. Internt inom universitet finns stora bekymmer både inom utbildning och inom forskning. Mycket av det utvecklingsarbete som pågår inom ramen för Det skapande universitetet syftar förutom till verksamhetsutveckling också till förbättrad kontroll och styrning. Kapitalförändringen för 2001 visade en stor intern obalans, resultatenheterna hade ett underskott på 40 mnkr i den löpande verksamheten. Under 2002 har ett antal åtgärder vidtagits för att minska kostnaderna och för att förbättra styrningen och kontrollen. Samtidigt har den externa finansieringen ökat mer än beräknat. Resultatenheterna har tillsammans vänt den negativa kapitalförändringen på 40 mnkr till en positiv kapitalförändring på 6 mnkr. Årets verksamhetsutfall uppgår till -1 mnkr, vilket är något bättre än delårsrapportens prognos på -4 mnkr. Grundutbildningen visar en negativ kapitalförändring på -9,5 mnkr, vilket är något sämre än delårsrapportens prognos.anslaget till grundutbildningen blev 31 mnkr lägre än budgeterat i huvudsak beroende på lägre prestationer till följd av förändrad läsårsindelning. Om hänsyn tas till konsekvenser av den förändrade läsårsindelningen på -16 mnkr och nyttjad ersättning, 10 mnkr, från tidigare års överproduktion, så uppgår kapitaltalförändringen i den löpande verksamheten till -3,8 mnkr, vilket är mindre än 1 % av kostnadsomslutningen. Det försämrade studentunderlaget inom civilingenjörsprogrammen har lett till en bekymmersam ekonomisk situation inom ett antal tekniska institutioner. Det är också en tuff ekonomisk situation för vissa verksamheter utanför campus i Luleå:Teaterhögskolan, Musikhögskolan och verksamheten i Kiruna och Skellefteå. Forskningen visare en positiv kapitalförändring på 7 mnkr,vilket är närmare 12 mnkr bättre än prognosen i delårsrapporten. Den externa finansieringen har ökat med 35 mnkr i förhållande till budget och med 21 mnkr i förhållande till delårsrapporten. Ökningen kan i stort sett förklaras av Mål 1-bidrag inom forskningen, vilka ökat med 23 mnkr mellan 2001 och Kortsiktigt är det positivt att universitetet lyckats ta del av länets strukturfondsmedel, men det är inte långsiktiga resurser. Ett annat orosmoment inom forskningen är att många forskningsfinansiärer, framförallt stiftelser, har sina tillgångar placerade i aktier vilket innebär att deras möjligheter till finansiering av forskningsprojekt minskar. Inom forskningen finns ett antal ämnen som inte kommer upp till den externfinansieringsnivå som krävs för att verksamheten och ekonomin ska vara i balans. En översyn av forskningsämnena, har i ett antal fall inneburit krav på sammanslagningar eller avveckling. Tabellen över jämförelse budget,prognos och bokslut visar en mycket liten förändring av verksamhetsutfallet. Den omslutningsmässiga ökningen förklaras av den ökade externfinansieringen. VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2003 Av universitetsstyrelsens inriktningsbeslut inför planeringen av 2003 års verksamhet framgår att all verksamhet ska ske med utgångspunkt från Det skapande universitetet. För att kunna fullfölja omstruktureringen krävs att det finns ekonomiskt utrymme. Resultatenheterna måste klara kravet på ekonomiskt nollresultat. Det krävs ytterligare förbättrad ekonomisk styrning och anpassning av verksamheten i förhållande till målen. De delar av verksamheten som är Kapitalförändring per verksamhetsgren 2002, mnkr Bokslut Ersättning Reell rest från förskjuten kapitaltidigare år förändring Grundutbildning -9,4-10,3 16,0-3,7 Uppdragsutbildning -0,1-0,1 Forskning/forskarutb. 6,3 6,3 Uppdragsforskning 0,7 0,7 Kapitalförändring -2,5-10,3 16,0 3,2 Jämförelse budget, prognos och bokslut 2002, mnkr Budget Prognos Bokslut vid delår Intäkter Kostnader Verksamhetsutfall Resultat db -2-2 Kapitalförändring

8 underfinansierade och/eller inte är en del av strategin ska omstruktureras. Det påbörjade effektiviserings- och utvecklingsarbetet av stödfunktionerna ska fortsätta med än större krav på besparing.vidare krävs att universitetet lyckas bredda rekryteringen av studenter till grundutbildningen, rekrytera forskarstuderande och att de högt ställda målen avseende ökad externfinansiering uppfylls. Budgeten för 2003 visar att universitetet i den löpande verksamheten kommer att redovisa ett resultat nära noll. Vissa extraordinära insatser innebär dock att det budgeterade verksamhetsutfallet kommer att bli cirka -20 mnkr. En av centrumbildningarna kommer under 2003 att nyttja stora delar av sitt upparbetade kapital, vilket är en engångshändelse. Under 2003 och 2004 kommer investeringar att göras för att klara omstruktureringen både inom administrationen och inom kärnverksamheterna. Besparingsmålet inom administrationen åren uppgår totalt till 45 mnkr, kostnaderna för omstruktureringen beräknas uppgå till cirka 15 mnkr år 2003 och Nollresultatet 2003 inom den löpande verksamheten innebär inte att den ekonomiska situationen är helt stabil. Inom vissa institutioner är vikande studentunderlag ett stort problem och åtgärder måste vidtas för att situationen inte ska förvärras. Inom forskningen finns ett långsiktigt hot när det gäller finansiering från stiftelser och strukturfonder. Arbetet med kostnadsreduceringar och intäktsökning måste fortsätta i oförminskad takt. Ekonomisk redovisning 2002 för hela universitetet Intäkter, tkr Anslag Avgift Bidrag Räntor Summa Olika finansieringskällors andel av de totala intäkterna, % Anslag Externa bidrag/avgifter Räntor Kostnader, tkr Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa Kostnadsslagens andel av de totala kostnaderna, % Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar

9 Kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr Grundutbildning Uppdragsutbildning Forskning/ forskarutbildnng Uppdragsforskning Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Kapitalförändring Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per kapitalförändring för 2002, tkr Grund- Uppdr. Forskn./ Uppdr. Totalt utb. utb. forsk.utb. forskn. Intäkter Kostnader Verksamhetsutfall Resultat db Kapitalförändring Balansräkning per 31/12, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Fordringar, varulager Periodavgränsningsposter Avr statsverket Kassa och bank Summa Myndighetskapital och skulder Myndighetskapital Skulder Periodavgränsningsposter Summa Universitetets resurser för grundutbildning och forskning fortsatte att öka under Intäkterna ökade med 94 mnkr till mnkr,motsvarande 9 %.Föregående års ökning var 6 %.Anslagen ökade med 43 mnkr och den externa finansieringen med 51 mnkr. Under 2002 har vårdutbildningarna förstatligats. För att få jämförelse mellan 2001 och 2002 har avgiftsintäkterna från landstinget för vårdutbildning år 2001 betraktats som anslag i ovanstående beräkning. Den externa finansieringen står för 34 % av totala finansieringen, vilket är samma nivå som föregående år. Finansieringen från EU:s strukturfonder i Mål 1-projekt inom grundutbildning och forskning har ökat kraftigt under 2002, 27 mnkr.tillsammans med tillhörande ökning av medfinansieringen från kommuner och landsting samt uppdrag i kommuners Mål 1-projekt, 19 mnkr, står Mål 1-projekten för huvuddelen av ökningen av externfinansieringen. Övriga finansieringskällor ligger i stort sett på samma nivå som år Av externa medel uppgick avgiftsintäkter till 127 mnkr och bidrag till 238 mnkr.avgiftsintäkter kommer från uppdragsverksamhet och varuförsäljning. Regeringen önskar kommentar till utfall och budget för avgiftsintäkter. I regleringsbrevet för 2002 uppskattades universitetets avgifter till 120 mnkr, varav beställd utbildning 10 mnkr. Utfallet för beställd utbildning blev 4 mnkr. Avvikelsen beror på att budgeten innefattade icke-poänggivande verksamhet som i utfallet rätteligen har hänförts till övriga avgifter inom uppdragsutbildning. Verksamhetens kostnader ökade i samma omfattning som intäkterna med 94 mnkr, motsvarande 9 %. Av de större kostnadsslagen ökade driftkostnaderna med 11%, personalkostnaderna med 10 % och lokalkostnaderna med 6 %. Medelantalet anställda ökade med 27 personer till Driftkostnaderna har de senaste åren stigit mer än totalkostnadsökningen procentuellt sett. Det är framförallt köpta tjänster och samarbetskostnader inom forskningsprojekt, som ökat senaste åren. Universitetet redovisar i det närmaste ett nollresultat för Verksamhetens utfall blev -0,6 mnkr. Det negativa resultatet av andelar i holdingbolaget,-1.9 mnkr, medförde att kapitalförändringen för året blev 2,5 mnkr. Grundutbildningen med uppdragsverksamhet redovisar ett negativt verksamhetsutfall med -9,5 mnkr,vilket väsentligen beror på terminsomläggning. Forskningen/forskarutbildningen med uppdragsforskning redovisar ett positivt verksamhetsutfall med 8,9 mnkr, vilket beror på kostnadsbesparingar och ökad externfinansiering. Universitetets likviditet är god sedan flera år tillbaka. Under 2002 ökade likvida medel med 35 mnkr till 178 mnkr. Ökningen kan dock till sin helhet hänföras till anslagssparandet inom grundutbildningen, som skuldförts mot statsverket. Fordringar för upplupna bidragsintäkter mm ökade kraftigt med 26 mnkr samtidigt som skulderna för bidrags- och uppdragsförskott ökade med samma belopp. Nettoförändringen påverkade därmed inte likviditeten.anläggningstillgångarnas värde respektive låneskulder låg på i stort sett samma nivå 2002 som

10 Grundläggande högskoleutbildning Inledning Luleå tekniska universitet har campus i Luleå, Skellefteå, Piteå, Boden och Kiruna. Fristående kurser och vissa utbildningsprogram erbjuds i decentraliserad form på ytterligare ett antal orter i Norrland. De breda och ämnesövergripande utbildningarna inom universitetets arenor ger studenterna möjlighet att genom successiva val forma sin utbildning fram till examen inom något av arenans profilområden. Det har visat sig att den frihet att själv utforma sin utbildning som erbjuds inom arenorna är attraktiv. Inom Det skapande universitetet utvecklas lärandet till ett gemensamt kunskapsbyggande för studenter och lärare. En integration av forskning och grundutbildning, med arbets- och examinationsformer som bygger på studenternas egna aktiviteter och samverkan med det omgivande samhället är centrala för kunskapsbyggandet. Det är en generell utveckling som efterhand kommer att prägla också de utbildningar som inte ryms inom arenorna. Viktiga aktörer i förändringsarbetet är koordinatorer, som på fakultetsnämndernas uppdrag arbetar med utveckling av arenorna, och programansvariga, som på fakultetsnämndernas uppdrag arbetar med de traditionella programmen. För att säkerställa en god förankring på institutionerna och hos studenterna har särskilda arena-, och programråd inrättats med koordinatorer/programansvariga, lärare, studenter och, i några fall, externa representanter. Institutionerna har det operativa ansvaret för utveckling, genomförande och utvärdering av kurser. Även på institutionsnivå är det naturligt att studenterna medverkar i arbetet. De grundläggande strukturerna har utvecklats för att bättre stödja Det skapande universitetet.med en för samtliga utbildningar gemensam läsårsindelning och utbildningar som byggs upp med fempoängskurser har grunden lagts för studier över traditionella fakultets- och ämnesgränser.arbetet fortsätter nu med en anpassning av schemaläggning, antagningsordning, examensfordringar mm för att studenterna fullt ut ska kunna utforma sina utbildningar. Resurser och finansiering Universitetets resurser för grundläggande högskoleutbildning med uppdragsverksamhet fortsatte att öka under Intäkterna ökade med 31 mnkr till 567 mnkr,motsvarande 6 %.Anslagen ökade med 25 mnkr och den externa finansieringen med 6 mnkr.av den totala finansieringen utgör andelen anslag drygt 90 % och andelen externa medel närmare 10 %. I ovanstående beräkningar har avgiftsintäkterna från landstinget för vårdutbildning år 2001 betraktats som anslag. Grundläggande högskoleutbildning samt uppdragsverksamhet visade ett negativt resultat år 2002 med 9,4 mnkr respektive -0,1 mnkr. Universitetet har i bokslutet intäktsfört återstoden av sparade prestationer från tidigare år, 10,3 mnkr. Under året har universitetet genomfört en förändrad läsårsindelning, vilken innebär att examination och tentamina inom tekniska utbildningar som tidigare år genomförts i december, flyttats till januari. Förändringen ger en engångseffekt år 2002 och medför att anslag motsvarande 16 mnkr inte kan avräknas för året. Universitetet har dock haft upparbetade kostnader under 2002 för denna produktion. Om det bokföringsmässiga resultatet,-9,5 mnkr, justeras med nyttjande av sparade prestationer,-10,3 mnkr, samt förändrad läsårsindelning, +16 mnkr, blir det reella ekonomiska resultatet inom grundutbildningen 3,8 mnkr. Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom grundutbildning inklusive uppdragsverksamhet, tkr Intäkter av anslag Intäkter av externa medel Länsstyrelser Statliga myndigheter övr Landsting vårdutb Kommuner, landsting Svenska företag Svenska stiftelser Forskningsstiftelser EU-medel strukturf EU-medel övr fonder Utländska företag, org Övriga intäkter Avgifter högskoleprov Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring

11 Takbeloppet inom grundutbildningen uppgick år 2002 till 490 mnkr.det är en ökning med 85 mnkr från 2001,som innefattar bl a 285 nya utbildningsplatser samt förstatligande av vårdutbildningarna. Universitetets utbildningar ges huvudsakligen i form av längre utbildningar som byggs upp under 3-5 år. Regeringens tilldelning av utbildningsplatser för ett år sker utifrån fullt utbyggda utbildningar. Det innebär att universitetet oundvikligen visar en underproduktion under uppbyggnadsskedet för att senare kunna ha balans mellan produktion och takbelopp. Årets produktion inom takbeloppet understiger beviljat tak med 41 mnkr. Underproduktionen beror på effekterna av förändrad läsårsindelning och utbildningar under uppbyggnad. För 2003 förväntas produktionen något överstiga tillgängligt takbelopp. Universitetet har fått ett särskilt anslag för nätbaserade kurser med ett tak på 13,4 mnkr. Prestationerna understeg takbeloppet med 4,5 mnkr, vilket innebär ett anslagssparande som kan nyttjas våren Grundläggande högskoleutbildning exklusive uppdragsverksamhet, tkr Intäkter Anslag helårsstud/-prestationer Anslag avtalspremie Anslag övriga Avgifter landsting* Avgifter övriga Bidrag Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring * Vårdutbildningen finansierades av landstingsmedel 2000 och Från 2002 har vårdutbildningen förstatligats. År 2001 redovisades vårdutbildningen enl regleringsbrevet som uppdragsverksamhet. Redovisning av regeringens uppdrag Totala antalet helårsstudenter har ökat kraftigt i jämförelse med det föregående året, helårsstudenter. Den reella ökningen är drygt hälften av antalet och återfinns inom utbyggnad av vård, nätbaserad utbildning och arenor. Den andra halvan av förändringen beror på att vårdutbildningen särredovisades föregående år. Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik har ökat med 44 helårsstudenter, till helårsstudenter. Prestationsgraden 2002 uppgår endast till 79 %,mot 87 % år Under året har universitetet genomfört en förändrad läsårsindelning, vilken innebär att examination och tentamina inom tekniska utbildningar som tidigare år genomförts i december flyttats till januari. Detta påverkar kraftigt prestationsgraden. Enligt regleringsbrevet för 2002 ska universitetet, inom takbeloppet, producera helårsstudenter, en ökning med från år Av dessa ska minst vara inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Målet avser verksamhet inom takbeloppet exklusive de särskilda åtagandena NT-svux, decentraliserad utbildning samt nätbaserad utbildning. Målet för antalet helårsstudenter 2002 som anges i regleringsbrevet är inte i paritet med det takbelopp som universitetet tilldelats. En beräkning med takbeloppet som utgångspunkt och en genomsnittlig ersättning ger ett mål på ungefär helårsstudenter.totalt, exklusive särskilda åtaganden, har universitetet producerat helårsstudenter varav inom utbildningsområdena vetenskap och teknik, vilket innebär att universitetet inte når målet. Den försämrade rekryteringen generellt i landet spelar naturligtvis en viktig roll, men även utbyggnaden av de särskilda åtagandena, främst decentraliserade platser och nätbaserade kurser, påverkar eftersom de ska exkluderas i utfallet. Universitetet ger i huvudsak längre utbildningar, för det naturvetenskapliga och tekniska området främst i form av civil- och ingenjörsutbildningar. Dessa utbildningar byggs upp under en längre period.det gör att det är mycket svårt att från ett år till ett annat öka med så många som helårsstudenter. Hänsyn måste tas till att utbildningarna, när de är fullt utbyggda efter 3 eller 4,5 år,ska rymmas inom takbeloppet. För perioden bedöms målen för magisterexamina, lärarexamina samt civilingenjörsexamina uppnås. Det är osäkert om målet för sjuksköterskeexamina kan nås. Den begränsning som anges för de konstnärliga utbildningsområdena är för 2002: högst 20 helårsstudenter inom design, högst 256 helårsstudenter inom musik, högst 20 helårsstudenter inom media och högst 16 helårsstudenter inom teater. För områdena design, media och teater stämmer utfallet väl med det maximalt antal som anges, däremot har universitetet inom utbildningsområdet musik producerat 32 helårsstudenter fler än maximalt antal. 11

12 Helårsstudenter totalt Hum,Sam, Jur Nat, Tekn Undervisn Övrigt Musik Vård Design Teater Media 22 Medicin 156 Summa Helårsprestationer totalt Hum,Sam, Jur Nat, Tekn Undervisn Övrigt Musik Vård Design Teater Media 17 Medicin 111 Summa Helårsstudenter exkl. särskilda åtaganden Mål Utfall Mål inom NT-området Utfall* *exkl NT-svux, decentraliserade platser och nätuniversitet Helårsstudenter särskilda åtaganden Utfall NT-svux Mål decentraliserade platser Utfall decentraliserade platser Ersättning grundutbildning, tkr Tak Ersättning Under tak Ersättning särskilda åtaganden; NTsvux, tkr Tak Ersättning Under tak ) Ersättning erhållen för vt 2002: tkr Ersättning, beräknad ej erhållen ersättning för ht 2002: 594 tkr Ersättning nätbaserad utbildning, tkr 2002 Tak Ersättning Under tak SÄRSKILT ÅTAGANDE: MINORITETSSPRÅK Universitetet har ett särskilt åtagande att ge lärarutbildning med inriktningarna samiska, tornedalsfinska och finska. Två studenter har läst finska, fördelat på två kurser. Ingen student har läst samiska eller tornedalsfinska. Helårsprestationerna var 0,26. SÄRSKILT ÅTAGANDE: DECENTRALISERAD UTBILDNING Universitetet skulle under 2002 anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 270 helårsstudenter.totalt har tretton utbildningsprogram genomförts decentraliserat; sex ingenjörsprogram, fem lärarutbildningar, en sjuksköterskeutbildning samt en ekonomutbildning. Dessa omfattar 281 helårsstudenter, vilket innebär att universitetet uppnått målet. Detta är glädjande men innebär också att universitetet inte kan tillgodose alla önskemål om ny decentraliserad utbildning 2003, utan måste göra en kraftig prioritering. Under året har en ingenjörsutbildning avslutats, en lärarutbildning har examinerat de studenter som valt att inrikta sin examen mot tidigare år och fem utbildningar har startat. Utbildningarna har genomförts med 35 studiegrupper på elva orter i Norrbotten,Västerbotten och Jämtland. Den totala kostnaden för utbildningarna var 14,2 mnkr. SÄRSKILT ÅTAGANDE: NT-SVUX Universitetet har producerat 19 helårsstudenter och 25 helårsprestationer inom ramen för NT-SVUX. SÄRSKILT ÅTAGANDE: KORTARE YRKESUTBILDNINGAR Luleå tekniska universitet har ett uppdrag att utveckla kortare yrkeshögskoleutbildningar inom nya områden under perioden Våren 2002 utarbetades en utvecklingsplan för en yrkeshögskola. Ett antal inriktningar har varit föremål för preliminär planering i samverkan med avnämare och intressenter. Förslagen inom området teknik har inriktningarna träteknik, ädelstensteknik och säkerhet. Förslagen inom ekonomi har inriktningarna besöksnäring/ turism och finansiell rådgivning. Utveckling av projekt inom övriga prioriterade områden fortsätter kommande år. Under senare delen av 2002 anställdes en projektledare för att planera start av minst tre utbildningar inom yrkeshögskolan hösten I avvaktan på beslut från regeringen har planerat utvecklingsarbete försenats. Yrkeshögskolan ska i möjligaste mån integreras i universitetets övriga verksamhet. 12

13 Medel för 2002 var 1,7 mnkr.en del har fördelats till lön och omkostnader och en del har reserverats för utveckling. SÄRSKILT ÅTAGANDE: KIRUNA RYMD- OCH MILJÖCAMPUS Genom samordning av befintliga forsknings- och utbildningsinsatser inom rymd- och miljövetenskap ska Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och IRF etablera Kiruna rymd - och miljöcampus (KRM). KRM ska bedriva utbildning och forskning på hög internationell nivå. Ett nära samband ska finnas mellan utbildning och forskning. Synergieffekter eftersträvas inom och mellan utbildnings- och forskningsprogram. IRF och de två universiteten ska tillsammans utgöra bas för verksamheten vid KRM och parterna har under 2002 fattat beslut om en samarbetsöverenskommelse. Umeå universitet och Luleå tekniska universitet bildar en gemensam institution i Kiruna med ansvar för verksamhetens genomförande. Respektive universitet har fastställt en likalydande delegationsordning. En föreståndare för KRM har utsetts, en styrelse är under tillsättning. Den nya organisationen i Kiruna träder i kraft i januari 2003.Den av regeringen utsedda samverkansgruppen kommer att finnas kvar, dock i en annan roll. Utbildningarna inom KRM ska dra nytta av den unika miljön i Kiruna och samordning sker med aktörer som redan är verksamma i regionen för att skapa ett sammanhängande och effektivt utbildningsutbud i rymd- och miljövetenskap. Bekymmersamt i sammanhanget är det vikande söktrycket för högskoleingenjörsprogrammen i Kiruna. Luleå tekniska universitet och Umeå universitet planerar gemensamt för nya utbildningar i Kiruna. Magisterprogram i Rymdteknik med internationell rekrytering, internationell rymdteknik, utbildningar inom snö,is och kyla är några av de utbildningssatsningar som diskuteras. Universitetets bedömning är att den planerade uppbyggnaden i Kiruna vad avser rymd- och miljörelaterade utbildningar inte är färdig Tekniska fakultetsnämnden vid Luleå tekniska universitet har påbörjat rekrytering av en professor/ämnesföreträdare i rymdteknik med placering i Kiruna. Resursanvändningen av de av regeringen särskilt tilldelade medlen för satsning i Kiruna kan delas upp i följande delar med angivande av resursförbrukning: Samverkansgruppen, kursutveckling tkr Infrastrukturkostnader tkr Nyckeltal ARENOR Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina 0 0 Andel kvinnor av registrerade åk 1 49% 41% Andel kvinnor totalt 48% 43% In- och utresande utbytesstudenter 0 0 Utbildning inom arenor Arenor är universitetets nya utbildningar där de första studenterna antogs hösten 2001 till Arena lärande och Arena musik, media & teknik. Under 2002 har ytterligare fyra arenor antagit studenter, Arena nätverk, Arena innovativ teknik & företagande, Arena livsstil hälsa & teknik samt Arena jordens resurser.totalt har 256 studenter registrerats under året. Studier inom en arena innefattar tvärvetenskap, är gränsöverskridande och ger nära samverkan mellan grundutbildning och forskning.alla arenor erbjuder tekniska yrkesexamina i form av ingenjörs- och civilingenjörsexamen samt generella examina som kandidat- och magisterexamen inom ett stort antal huvudämnen. De arenor som startat ger en bred tvärvetenskaplig grund och det tekniska innehållet fokuserar nya tillämpningsområden. Universitetets båda fakultetsområden, teknisk och filosofisk, erbjuder utbildningar inom samtliga arenor. Ett flertal yrkesexamina inom vårdområdet erbjuds endast inom Arena livsstil, hälsa & teknik.arena musik, media & teknik har en tydlig koppling till områdena musik och media.inom den arenan finns nya unika examensmöjligheter med kombinationer som exempelvis teknik och ljud eller musik och media. Möjlighet att studera och ta ut lärarexamen finns inom fyra av de sex arenorna. Det finns indikationer på att universitetet har lyckats nå nya målgrupper till arenorna. Studenter har angett att de valt att studera i Luleå just för möjligheten att studera inom en arena.att kunna välja examen och kombinera exempelvis musik och teknik har angetts som skäl till valet.även viss ökning av den geografisk spridningen kan skönjas i denna studentgrupp. Studenter inom en arena har möjlighet att behörighetskomplettera inför fortsatta studier mot den examen de väljer. Det gäller främst kompletteringsstudier inom matematik och fysik, och nyttjas i stor utsträckning bland arenastudenterna. Det bör leda till att universitetet ökar underlaget för examina inom tekniska utbildningar. De olika reglerna för studiestöd för universitetsstudier respektive gymnasiala kompletteringsstudier är ett problem för arenastudenterna. Nuvarande regler med två olika stödsystem kan ge studenterna svårigheter med studiefinansieringen. 13

14 EXAMEN Någon examen för studenter inom arenorna har ännu inte utfärdats.vilka examina som de nu antagna studenterna kommer att ta ut är svårt att utläsa. De val som de hittills har genomfört visar en stor spridning bland möjliga examina. Utbildning inom program och kurser TEKNIK Luleå tekniska universitet bedriver civil- och högskoleingenjörsutbildningar inom de flesta teknikområden. Nästan varannan civilingenjör examinerad från Luleå får sin första anställning i andra delar av Sverige eller utomlands. Efterfrågan på civilingenjörer och högskoleingenjörer från Luleå, liksom erfarenheter från det internationella studentutbytet, visar att den tekniska utbildningen håller hög nationell och internationell nivå. Civilingenjörsutbildningen omfattade 690 nybörjarplatser på tretton program. Studenterna kan också antas till Öppen ingång,där de efter första årets studier väljer fritt mellan de olika programmen inför det andra studieåret. Högskoleingenjörsutbildningen omfattar sju fasta utbildningsprogram på tre orter, Luleå, Skellefteå och Kiruna. Dessutom erbjuds vissa utbildningar decentraliserat. Under 2002 hade högskoleingenjörsutbildningen 390 nybörjarplatser. Den yrkestekniska utbildningen (YTH) har 60 årsstudieplatser i Luleå med inriktningarna väg- och anläggningsteknik samt verkstadsteknik. SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAPLIG UTBILDNING Inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap fanns fjorton program med sammanlagt 595 nybörjarplatser.tre nya utbildningar har startat sedan 2001: Företagsekonomi och musikindustrin, Ekonomprogrammet inriktning tjänstesektorn samt en Politices magisterutbildning. De nya ekonomutbildningarna bedrivs i Skellefteå.Tio av de samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga utbildningarna leder till magisterexamen, tre till kandidatexamen och en till högskoleexamen. Dessutom finns en påbyggnadsutbildning, som leder till magisterexamen i ett huvudämne med inriktning elektronisk handel. Utbildningarna genomförs helt eller delvis på campusområdena i Luleå, Piteå och Skellefteå. Dessutom ges ekonomprogrammet decentraliserat i samverkan med lokala studiecentra i Lapplands kommunalförbund. Inom de samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningarna läser ett relativt stort antal studenter kurserna fristående. Exempelvis kan huvudämnena som ingår i utbildningsprogrammen läsas som fristående kurs. Även kurser inom språk och pedagogik har ett antal fristående kursstudenter. Nyckeltal CIVILINGENJÖRSUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina 292* 413** 469 Andel kvinnor av reg. åk 1 29% 29% 26% Andel kvinnor totalt 30% 29% 28% Internationalisering, ut- resp inresande studenter 75/190 98/ /171 * varav 1 teknisk magister och 1 högskoleexamen. ** varav 2 tekn kandidatexamina och 2 tekn magisterexamina. Nyckeltal HÖGSKOLEINGENJÖR Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina * 103** Andel kvinnor av reg. åk 1 24% 26% 30% Andel kvinnor totalt 25% 28% 30% Utresande utbytesstudenter *varav 2 tekn kandexamina och 2 tekn magisterexamina. ** varav 1 högskolex, 1 tekn kand och 2 tekn magisterexamina. Nyckeltal SAMHÄLLSVET./BETEENDEVET Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina inkl frist kurs/kurspaket Andel män av registrerade åk 1 46% 47% 42% Andel män totalt 44% 46% 46% Ut- resp inresande utbytesstudenter 34/0 34/22 39/35 LÄRARUTBILDNING Höstterminen 2002 var tredje terminen som studenter antogs till den lärarutbildning på poäng som ersätter de gamla pedagogutbildningarna, vilka parallellt fasas ut. Den nya lärarutbildningen samt Praktisk pedagogisk utbildning, PPU, hade sammanlagt 650 nybörjarplatser under året. Inom lärarutbildningen finns det totalt 25 inriktningar, vissa startar på hösten och vissa på våren. Sökbara ingångar är bl a allmänt utbildningsområde, historia, företagsekonomi, 14

15 Nyckeltal LÄRARUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel män registrerade åk 1 23% 32% 30% Andel män totalt 25% 26% 29% Internationalisering, ut- resp inresande studenter 0 0/4* 8/5 *varav 1 stud språk o litt Nyckeltal MUSIK-, MEDIA- OCH TEATERUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk * 142* Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av reg. åk 1 47% 41% 56% Andel kvinnor totalt 42% 43% 47% Internationalisering, Ut -resp inresande studenter 2/0 4/4 1/4 *Lärare inr musik redovisas inom lärarutb Nyckeltal ÖVRIG TEKNISK UTBILDNING (basår, YTH, MSc, datorgrafik) Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina 50 63* 38* Andel kvinnor av reg. åk 1 53% 33% 26% Andel kvinnor totalt 49% 44% 32% *Slutfört basår ingår ej i yrkesexamina. Kursbevis utfärdas. matematik och fysik, geografi, natur och miljö, musik samt idrott och hälsa med friluftsprofil. Huvuddelen av inriktningarna genomförs i Luleå. Inriktningarna Media och Musik genomförs dock vid Musikhögskolan i Piteå och Fritidsvetenskap ungdom genomförs i Skellefteå. Den nya lärarutbildningen har inneburit en ökad valfrihet för studenterna eftersom de väljer inriktning och specialisering allt eftersom. Det är också möjligt att välja nya ämnen och ämneskombinationer jämfört med de tidigare pedagogutbildningarna. Detta uppskattas av studenterna, men ställer också ökade krav på studievägledning och administrativt stöd. Det stora antalet inriktningar medför också, speciellt vid starten av nya lärarutbildningen, att det blir få studenter på vissa inriktningar. Under 2003 kommer en självvärdering av den nya lärarutbildningen att genomföras där bl a antalet inriktningar ska ses över. Lärarutbildningen ges även i decentraliserad form i samverkan med lokala studiecentra. Totalt har universitetet decentraliserad lärarutbildning på tio orter, varav nio i Norrbotten. MUSIK OCH MEDIA Universitetet har från och med detta år möjlighet att nyttja utbildningsområdet media. Utbildningarna utgör en del av mediesatsningen vid Musikhögskolan i Piteå som är en av de största enskilda mediesatsningarna i landet och den första i sitt slag. Inom denna satsning har fyra nya utbildningar startat: mediedesign, upplevelseproduktion samt medie- och kommunikationsvetenskap med två inriktningar; journalistik och produktion. De första 73 studenterna började hösten Utbildningarna är fyraåriga och ger magisterexamen. Med de fyra nya utbildningar som startat hösten 2002 finns idag tio utbildningar inom musik och media med totalt 154 nybörjarplatser. Samtliga utbildningar har stor valfrihet och möjlighet till egna profileringar. SKÅDESPELARUTBILDNING Inom området teater finns ett program med åtta nybörjarplatser med antagning vartannat år. Inga studenter antogs Nyckeltal VÅRDUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel män av reg. åk 1 14% 15% Andel män totalt 14% 14% Ut- resp inresande utbytesstudenter 0 0 VÅRD Inom det hälsovetenskapliga området erbjuds sex utbildningar; sjuksköterska, röntgensjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, social omsorg samt receptarie med totalt 325 nybörjarplatser. Utbildningarna bedrivs i huvudsak på campus i Boden, med undantag av receptarie- och röntgenutbildningarna som delvis läses i Luleå. Sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningarna har vårintag som sedan många år ges på distans. Hösten 2002 startade även en sjuksköterskeutbildning på distans i samarbetet med Lapplands kommunalförbund med 30 nybörjarplatser. 15

16 Samtliga utbildningar inom området leder till yrkesexamen och inom huvudämnena arbetsterapi, omvårdnad, sjukgymnastik och social omsorg kan även kandidat- och magisterexamen utfärdas. Dessutom erbjuds ett antal specialistsjuksköterskeutbildningar som påbyggnad. Med anledning av låga sökandesiffror har endast utbildning till distriktsjuksköterska och akutsjukvård startat under Intresse och efterfrågan finns men de yrkesverksamma sjuksköterskorna har svårigheter att få förutsättningar för studier. FORT- OCH VIDAREUTBILDNING SAMT DISTANSUTBILDNING Det finns ett stort utbud av kurser för fort- och vidareutbildning både med samlingar på campus, utanför campus och inom Nätuniversitetet. Det blir allt svårare att tydligt avgränsa denna typ av kurs inom universitetets utbud, då alltfler av programkurserna görs tillgängliga för andra än programstudenterna med hjälp av nya undervisningssätt och ett ökat intresse för livslångt lärande. Antalet distanskurser har nästan fördubblats i jämförelse med 2001 (94) och uppgick till 166.Antalet kurser under 2001 var osedvanligt lågt. År 2000 uppgick de till 148. BEHÖRIGHETSGIVANDE UTBILDNING Universitetet erbjuder behörighetsgivande utbildning, basår, inom naturvetenskap och teknik. Studenterna vid det tekniskt/naturvetenskapliga basåret har platsgaranti på civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt på de lärarutbildningar som kräver denna behörighet. Datateknisk ingång för tjejer är en behörighetsgivande utbildning som riktar sig till kvinnliga studerande från gymnasiets samhällsvetenskapliga program.efter två år väljer studenterna om de vill fortsätta till högskoleingenjörs- eller civilingenjörsexamen i datateknik och börjar då i åk 2. Utbildningen har lett till en markant ökning av andelen kvinnor på det datatekniska programmet som tidigare var det program som rekryterade lägst andel kvinnor. Under året har de 97 studenterna på de behörighetsgivande utbildningarna tekniskt-naturvetenskapligt basår och datateknisk ingång registrerats för 83 helårsstudenter och 61 helårsprestationer. Rekrytering Universitetet arbetar aktivt för att bredda rekryteringen, bland annat genom olika rekryterings- och valideringsprojekt, ökad information till studievägledare samt utökade rekryteringsinsatser till målgruppen äldre studerande. Enkätresultat för nybörjarstudenterna hösten 2002 visar en ökning i åldersgruppen år. Universitetet bedriver nationellt rekryteringsarbete där de tre viktigaste rekryteringskanalerna är muntlig information, webben och tryckt material. I samband med den muntliga informationen medverkar studenter och alumni som viktiga ambassadörer för universitetet. De deltar i informationsresor runt om i landet, öppet hus och telefonväkteri för antagna studenter. Utbildningskatalogen är betydelsefull och webben ökar stadigt i betydelse som informationskälla. Universitetets hemsida är anpassad till funktionshindrade grupper enligt gällande standard. Antal sökande till högre utbildning i Sverige ökar glädjande igen. Inför hösten 2002 sökte personer till högre utbildning inom den samordnade antagningen, en ökning med drygt individer. Mot den bakgrunden konstateras att Luleå tekniska universitet ökat sin andel av förstahandssökande men däremot inte uppnått någon nominell ökning. Inför hösten 2002 sökte individer utbildningar inom den samordnade antagningen varav hade Luleå som första prioritet. Motsvarande siffror för hösten 2001 var samt Det är glädjande att andelen ökat eftersom förstahandsvalet är en nationell rangordning. Flexibilitet i dimensioneringen är utmärkande för Luleå tekniska universitets antagnings- och rekryteringsarbete. För utbildningar med starkt söktryck har antalet utbildningsplatser utökats med mycket kort planeringstid, en positiv åtgärd både för de sökande och för universitetet. Sökbeteendet har dessutom förändrats betydligt de senaste åren. Sena anmälningar och efteranmälningar till kurser och utbildningar har ökat väsentligt. Omfattningen av sena anmälningar varierar kraftigt mellan utbildningar men totalt tillkommer % som efteranmälningar. Därför är universitetets flexibla dimensioneringspolicy både en viktig och riktig åtgärd i rekryteringsarbetet. Efterfråge- och söktrycket mäts traditionellt i antalet förstahandssökande per utbildningsplats.analysen görs på grundval av preliminära planerings- och antagningstal vid nationella jämförelser. Med universitetets flexibla sätt att fördela utbildningsplatser blir den formen av analys mindre tillfredsställande eftersom de nya dimensioneringarna blir ett internt material som inte påverkar analyser som t ex press och högskoleverk tar del av. ARENOR Universitetets arenautbildningar har uppmärksammats av många sökande. De tre mest framgångsrika arenorna är Musik, media & teknik samt Livsstil, hälsa & teknik och 16

17 Ansökningar arenor och andel kvinnor % % Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade Arena nätverk. Framför allt Musik, media & teknik attraherar många sökande med 206 förstahandssökande till 80 utbildningsplatser. Även Nätverk samt Livsstil, hälsa & teknik har flera förstahandssökande än antalet utbildningsplatser. Dessa arenor verkar inom de grundutbildningsområden som även har attraktiva program. PROGRAMUTBILDNINGAR Inom teknikområdet är bilden oförändrad - söktrycket är svagt och vikande. Men arenorna ger anledning till optimism. Där finns en potential med senare inriktningsval som kan leda till tekniska yrkesexamina men som inte kan inräknas i sökandestatistiken till det tekniska området. För utbildningar inom samhällsvetskap, ekonomi och beteendevetenskap finns tydliga trender sedan många år. Utbildningar med ekonomisk inriktning har stabil efterfrågan,däremot är efterfrågan vikande till samhällsvetenskap och systemvetenskap. Beteendevetenskapliga utbildningar fortsätter att attrahera många sökande, särskilt populärt är psykologiprogrammet. Vårdutbildningarna fortsätter att vara efterfrågade med många sökande, i genomsnitt nästan fyra förstahandssökande per utbildningsplats, trots utökningar av utbildningsplatserna. Sjukgymnastutbildningen lockar flest förstahandssökande. En av universitetets nya utbildningar, receptarieprogrammet, har attraherat många sökande. En fortsatt glädjande utveckling är söktrycket till lärarutbildningen. Intresset är stort, framför allt för det allmänna utbildningsområdet men även för många av inriktningarna. Lärarutbildningar har också mycket framgångsrikt erbjudits i decentraliserad form med många sökande. Musik- och mediautbildningarna har ett fortsatt stabilt högt söktryck och fyller väl sina utbildningsplatser. Expansionen har varit stor med de nya mediautbildningarna med flera inriktningar med stor efterfrågan, främst inriktningen journalistik. FRISTÅENDE KURSER Sökande till fristående kurser i landet som helhet har ökat något. Motsvarande ökning har inte märkts vid Luleå tekniska universitet. Kurser som erbjuds som heltidsstudier minskar även detta år medan fort- och vidareutbildningskurser är efterfrågade, där spelar utformning och distribution av kurserna en stor roll.webbaserade kurser är mycket efterfrågade. ANTALET PLATSER OCH REGISTRERINGAR Under året har studenter registrerats på utbildningar som vänder sig till högskolenybörjare. Motsvarande siffra för 2001 var 2 293, en ökning med cirka 10 %. Expansionen har främst skett inom vårdområdet samt inom arenor. En större satsning omfattar även utbildningar som decentraliserats inom länet. En fjärdedel av sökalternativen inom civilingenjörsutbildningarna fyller sina utbildningsplatser. En omfördelning har möjliggjort utökning inom utbildningar med stark efterfrågan, t ex ergonomisk design & produktion och industriell ekonomi. För högskoleingenjörsutbildningarna är läget lika prekärt. Nya sökalternativ har dock väckt ett större intresse, med datorspelsteknik, datorgrafik och bergteknik som lockat två eller fler förstahandssökande per plats. De övriga utbildningsområdena, lärare, samhällsvetare, vård, musik och media fyller sina utbildningsplatser efter vissa omfördelningar inom respektive område. GEOGRAFISK SPRIDNING Den geografiska spridningen har märkbart avtagit. Inom alla områden är rekryteringen till grundutbildningen till största delen regional.till endast ett fåtal utbildningar rekryteras mer än 25 % från orter utanför Norrbotten. Analys av orsaken planeras på grund av den stora förändringen. Fortfarande är civilingenjörsutbildningarna relativt riksrekryterande, med rymdteknik som mest riksrekryterande, 41 %. Även de nya högskoleutbildningarna i datorgrafik och datorspelsgrafik har en god spridning bland de nyantagna, ungefär 50 % har annan hemort än Norrbotten/ Skellefteå. Utbildningsområdet musik och teater har universitetets mest riksrekryterande utbildningar, här finns variationer mellan 15 och 100 % av de nyantagna med hemort i övriga landet. Vård- och lärarutbildningarna har en mycket regional rekrytering. Det beror givetvis på att universitetet inom dessa två utbildningsområdet har utlokaliserade utbildningar som vänder sig till boende i framför allt Norrbotten. Arenautbildningarna rekryterar relativt lokalt med undantag för Musik,media & teknik där 41 % kommer från övriga delen av landet. Sammantaget har 82 % av universitetets nyantagna studenter Norrbotten eller Skellefteå som hemort. Motsvarande siffra för 2001 var 65 %. Geografisk spridning för nyregistrerade studenter på civilingenjörsutbildningarna Ht 00 Ht 01 Ht 02 Götaland 20% 20% 8% Svealand 22% 22% 10% Övriga Norrland 19% 22% 9% Norrb inkl Ske-å 38% 37% 73% Utlandet 1% 0% 0% 17

18 ANDELEN KVINNOR OCH MÄN Vid universitetets längre utbildningar är nybörjarna jämnt fördelade mellan kvinnor och män. Inom utbildningsområdena finns stora skillnader. Av universitetets nio utbildningsområden har de fyra områdena musik, media och teater, lärare, vård samt samhälls/beteendevetenskap kvinnodominans bland nyantagna. Universitetet har under 2002 fortsatt arbetet med att öka rekryteringen av kvinnor till de tekniska utbildningarna. De tidigare satsningarna på tekniska utbildningsprogram inom områden som särskilt lockat kvinnliga sökande respektive den datatekniska ingången för kvinnor kvarstår. Flera av arenorna, som också erbjuder tekniska examina, visar en god rekrytering av kvinnliga studenter men då de inte gör något val av utbildningsområde under den första terminen är det idag inte möjligt att säga hur andelen kvinnor på tekniska utbildningarna påverkas. För civilingenjörsutbildningar har andelen kvinnor bland nybörjarna fortsatt att sjunka,från 29 % till 26 %.Några program har dock stor andel kvinnliga nybörjare: ergonomisk design & produktion, EEIGM, kemiteknik och teknisk fysik. Vid ingenjörsutbildningarna har den försiktiga ökningen av andelen kvinnor fortsatt,från 26 % till 30 %,en liten uppgång för tredje året i rad. Ingenjörsprogrammen industriell design och miljö- och kvalitetsmanagement har stor andel kvinnor bland nybörjarna, 56 respektive 89 %. Precis som tidigare år är drygt hälften av de studerande inom de samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga utbildningarna kvinnor.andelen kvinnor kan placeras enligt en linjär skala där mjuka utbildningar som psykologiprogrammet har mycket hög andel kvinnor, 79 %, till linjens motpol, data- och systemvetenskap som har 14 % kvinnor. Däremellan finns de ekonomisk- samhällsvetenskapliga utbildningarna med en relativt jämn könsfördelning. För lärarutbildningarna har andelen män totalt inom området fortsatt öka för fjärde året i rad,från 26 % till 29 %.Det är en glädjande trend.att däremot andelen nyantagna män har sjunkit något är oroväckande. Liksom ifjol fortsätter universitetet att stödja Länsarbetsnämndens projekt Män till lärare genom att erbjuda behöriga deltagare platsgaranti till lärarutbildningens allmänna utbildningsområde. Ansökningar civilingenjör och andel kvinnor % 29% 29% Antal förstahandssök. Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade Ansökningar högskoleingenjör och andel kvinnor Ansökningar samhällsvetenskap och beteendevetskap samt andel män % 47 % 42% Ansökningar lärarutbildning och andel män % 24% 26% 30% 32% 30% Antal förstahandssökande Antal registerade Andel män av registrerade 609 Ansökningar musik, media och teater samt andel kvinnor % 86* 42% 142* 56% *Lärare inr. Musik redovisas inom lärarutb Ansökningar vård och andel män % 15% Antal förstahandssök. Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel män av registrerade 856 Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel män av registrerade 18

19 Andelen kvinnor inom musik och media är 56 %. De tekniskt inriktade utbildningarna, ljudingenjör och studiomusiker har lägst andel kvinnliga nybörjare, en tendens som kvarstår från tidigare år. Arenautbildningarna uppvisar en relativt jämn könsfördelning,41 % kvinnor och 59 % män.skillnaderna är dock frapperande, från 8 % kvinnor inom Innovativ teknik & företagande till 85 % för Livsstil, hälsa & teknik.andelen kvinnor och män verkar fortfarande följa traditionellt mönster där arenornas namn spelar in vid valet. VALIDERING OCH BREDDAD REKRYTERING I regeringens proposition Den öppna högskolan anges ett antal områden som universitet och högskolor bör utveckla. Två av dessa är validering och breddad rekrytering. I april startade projekt Valborg med målet att få nya grupper av studenter att påbörja högskoleutbildning, samt att arbeta med modeller för validering av reell kompetens. Projektet förväntas leda till att 100 studenter per år antas genom validering och 100 studenter per år antas ur de målgrupper som definierats, t ex ungdomar i Norrbottens inland, barnskötare i regionen och ungdomar/vuxenstuderande i Norge. För närvarande inrymmer projektet tretton delprojekt, där huvuddelen arbetar för breddad och ökad rekrytering.ytterligare delprojekt, med inriktning på validering, förväntas starta och avslutas under Bland delprojekten kan nämnas ett samarbete med gymnasieskolor kring handledning av gymnasieelevers projektarbete, och ett valideringsprojekt för att erbjuda barnskötare i regionen en förkortad och anpassad lärarutbildning. Med anledning av ändringar i Högskoleförordningen från januari 2003, är utveckling av valideringsmodell ett prioriterat område under Studiestart En god start förbättrar studenternas förutsättningar att nå framgång i sina studier. Luleå tekniska universitet har därför sedan många år prioriterat studiestarten som genomförs som ett gemensamt projekt där universitetet ansvarar för kurser och utbildningsinformation och studentkårerna ansvarar för de sociala aktiviteterna. Den första fasen av studiestarten pågår i tio dagar innan de ordinarie kurserna startar. Det är en period som studenterna ägnar åt dels orienterings- och repetitionskurser, dels sociala aktiviteter som utvecklar väl fungerande studiegrupper.det finns många exempel på att studenter som senare erbjudits utbildningsplatser vid andra lärosäten har valt att stanna kvar i Luleå med den goda studiestarten som främsta argument. Efter två veckor, när den ordinarie utbildningen startar fortsätter studiestartsaktiviteterna parallellt med t ex problemlösning, presentationsteknik, studieteknik, rapportskrivning etc. Information om studentkårernas verksamhet schemaläggs under hela studiestarten. I samband med studiestarten 2002 påbörjades ett flerårigt forskningsprojekt som erbjuder samtliga program- och arenastudenter metoder att hantera alkohol och stress.ambitionen är att utveckla en modell för att förebygga skador av alkohol och ohälsosam stressnivå.tanken är att denna modell kan användas vid universitet och högskolor i Sverige. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan tre universitet där Lunds universitet bedriver forskningen, Luleå tekniska universitet är modelluniversitet och Växjö universitet kontrolluniversitet. Som en del av utvecklingen av Det skapande universitetet har arenastudenternas studiestart utvärderats. Ett syfte är att utveckla studiestarten för att bättre stödja framför allt de nya studentgrupper som börjar på dessa utbildningar. Ett syfte är att ge arenastudenterna bättre förutsättningar att ta sig an en utbildning som i betydligt högre grad än tidigare karaktäriseras av valfrihet och eget ansvar för den enskilde studenten. Valfrihet Luleå tekniska universitet har som mål att erbjuda studenterna så mycket valfrihet som möjligt när de ska planera sin utbildning. Ett mått på valfrihet som eftersträvas är att minst 15 % av totalpoängen, dock minst 20 poäng i varje examen ska vara helt valfria. Det är ett mål som visat sig nåbart för flertalet examina - undantagen är några yrkesexamina inom det hälsovetenskapliga området. Utveckling för en större valfrihet är tydligast inom arenorna och sprids efterhand till universitetets övriga utbildningsprogram. Med större valfrihet får studenterna bättre möjligheter att välja kurser över de traditionella fakultetsgränserna. För att underlätta detta har universitetet fastställt dels en gemensam kursstorlek, heltalsmultipel av 5 p, dels gemensam studietakt, 25 %,50 % respektive 100 %,samt att en gemensam terminsindelning ska gälla för samtliga utbildningar oavsett utbildningsområde. Under nästa år startar ett projekt för att utveckla principer för schemaläggning så att studenterna kan undvika schemakollisioner. Utbildningsformer Den största delen av universitetets utbildningar och kurser genomförs i traditionell form med undervisningen uppdelad i moment som föreläsningar, lektioner, övningar och laborationer. Nedan redovisas arbetet med ett antal speciella utbildningsformer som växt fram under de senaste åren. DECENTRALISERAD UTBILDNING Sedan några år erbjuds vissa utbildningsprogram som decentraliserad utbildning, lärare, högskoleingenjör, sjuksköterska och ekonom. Det är utbildningar som genomförs i nära samverkan med, och med delfinansiering från, kom muner eller kommunförbund på ett tiotal orter i 19

20 Kurser inom Nätuniversitetet 2002 Utbildningsområde Hst Hpr Humanistiskt 0 0 Juridiskt 7 1 Samhällsvetenskapligt 29 5 Naturvetenskapligt 7 0 Tekniskt 73 2 Vård 49 9 Undervisning 1 1 Medicin 10 4 Musik 0 0 Totalt Norrbotten och Västerbotten. Utbildningarna är i första hand riktade till lokalt bundna studenter. För dessa är god tillgänglighet på hemorten ofta ett villkor för att kunna genomföra en längre utbildning. Utbildningarna genomförs vid kommunala studiecentra. Undervisning och andra lärarkontakter sköts i hög grad med hjälp av videokonferens och/eller nätbaserad teknik. Ett mycket gott samarbete med kommunala studiecentra lägger grunden för bra rekrytering och studieresultat i denna utbildningsform. DISTANSUTBILDNING Universitetet erbjuder också distansutbildning, dels i form av fristående kurser främst avsedda för fort- och vidareutbildning, dels utbildningsprogram, främst inom det hälsovetenskapliga området. Distansutbildning innebär traditionellt att undervisningen koncentreras till kortare sammankomster vid universitetet och däremellan ansvarar studenterna i hög grad själva för sina studier. Universitetet har under några år satsat på att utveckla både pedagogik och teknik för distansutbildning och nyttjar kommunala studiecentra för sammankomster mellan lärare och student, för studenternas självstudiearbete och som mötesplats för videokonferens och nätbaserad undervisning. NÄTUNIVERSITETET Luleå tekniska universitet har haft distansutbildning som ett prioriterat område under flera år. Universitetet har även 2002 medverkat i utvecklingen av flera nya kurser inom Svenska Distanshögskolan. Även om konsortiet upplösts under året har de ingående parterna, förutom Örebro universitet, beslutat fortsätta samarbetet inom ramen för Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning. Nätuniversitetets tillkomst har medfört ökade satsningar på platsoberoende lärande. En del av de särskilda medlen har använts till en strategisk satsning för att stärka och bygga ut den nätbaserade utbildningen på distans. En teambaserad organisation har etablerats och personal rekryterats för att arbeta med pedagogik, metodik och teknik, stöd och rådgivning till lärare samt intern och extern kommunikation och samverkan. Uppbyggnad av en central stöd- och supportfunktion, liksom harmonisering av den tekniska infrastrukturen och framtagning av en långsiktig strategi för nätbaserad utbildning har påbörjats. Samarbete har också etablerats med Blekinge Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet för ett gemensamt pedagogiskt utvecklingsarbete. Universitetet har använt större delen av de särskilda medlen som en generell förstärkning till institutioner som bedriver Nätuniversitetskurser. Medlen har därför inte delats upp till utveckling av nya kurser eller anpassning av befintliga på central nivå. Inga helt nya kurser hann komma till stånd inför höstterminen, de som startade var redan befintliga kurser eller kurser som anpassats efter aktuella kriterier. Universitetet har i sina kriterier för Nätuniversitetskurserna lagt vikt vid att de ska genomföras med IT-stöd,ha få fysiska träffar samt vara sökbara utanför regionen. Under höstterminen har 48 kurser startats, de flesta var fem poäng och utbudet utgjordes av fristående kurser och kurser inom specialistutbildningen för sjuksköterskor. Inga programutbildningar har påbörjats.vård är det utbildningsområde som hade flest kurser följt av det samhällsvetenskapliga området, medan teknikområdet kommer på tredje plats. När det gäller antalet helårsstudenter är dock teknikområdet störst. Det beror på några helt internetbaserade fempoängskurser inom data- och systemvetenskap med reducerad studietakt och som lockat många studeranden. Det totala antalet helårsstudenter är 177 vilket ungefär överensstämmer med det budgeterade antalet. Den låga siffran för antalet helårsprestationer beror på att prestationerna kommer först under 2003 för många kurser. ÄMNESÖVERGRIPANDE OCH -INTEGRERANDE KURSER Luleå tekniska universitet har identifierat ämnesövergripande kunskaper och utvecklingen av sådana som väsentliga för framtidens teknik- och samhällsutveckling. Inom ramen för arenautbildningarna utvecklas därför kurser där studenterna ges möjlighet till ämnesövergripande kunskapsbyggande. Det är projektbaserade kurser där studenter med olika inriktning, teknik, ekonomi, hälsovetenskap mm, möts kring ett problem vars lösning förutsätter kunskaper från flera områden. Kurserna syftar till en aktiv samverkan mellan studenter, forskare och doktorander, även tidigt i grundutbildningen. Inom arenorna finns utrymme för att utveckla alternativa former för dessa kurser. Universitetet kommer efterhand att utvärdera och jämföra olika arbetssätt. De först antagna arenastudenterna har just avslutat sin tredje termin och erfarenheterna av arenakurser visar att de generellt är uppskattade av studenterna men att innehåll och arbetsformer kan utvecklas ytterligare. 20

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Bilaga 2: Lunds universitet Riksdagen har beslutat om Lunds universitets verksamhet för budgetåret 2006. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Lunds universitet och nedan

Läs mer

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning Bilaga 4: Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om anslagen till Göteborgs universitet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2011

Totalbudget för Lunds universitet 2011 BESLUT 1(6) 2011-02-15 Dnr EK 2010/41 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2011 Budgeterat underskott 2011 uppgår till 165 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 108 mnkr och forskningen

Läs mer

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPRT DNR: 3.1.1-215-786 Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten RiR 216:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning RIKSREVISINEN Sida 2 av 8 3. Bedriver ert lärosätet,

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

FS Bilaga p 6

FS Bilaga p 6 Bokslut Lärarhögskolan Innehåll LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 3 GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET 3 FORSKNINGSVERKSAMHETENS

Läs mer

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser UFV 212/318 Nyckeltal och jämförelser Underlag inför beslut om s verksamhetsplan 213 UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Innehåll Inledning...3 Ekonomi...3 Totala intäkter, flera lärosäten,

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH 2014-06-11 Dnr V-2014-0449 KS-kod 1.2 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2015

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde Bilaga till protokoll från rektorssammanträde 2002-04-09 GÖTEBORGS UNIVERSITET VERKSAMHETSUPPDRAG B1 1700/01 2000-2002, ssk 2002 Humanistiska fakultetsnämnden Övergripande mål och riktlinjer för verksamheten

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(8) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uka.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består numera av sex blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Program den 18 mars Högskolesystemet och Högskolans profil Forskningen Utbildningen Samverkan Paneldiskussion och frågor Vad

Läs mer

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2014-08-11 BESLUT Dnr LiU-2014-01028 1(5) Delårsrapport för räkenskapsåret 2014 per den 30 juni 2014 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Årsredovisning 2000 INNEHÅLL

Årsredovisning 2000 INNEHÅLL Årsredovisning 2000 INNEHÅLL Rektor har ordet.............................................. 3 Strategiska satsningar.......................................... 5 Universitetet 2006 Det skapande universitetet...................

Läs mer

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska

Läs mer

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet Delårsrapport 2015 Linköpings universitet 2015-08-10 DNR LIU-2015-00873 BESLUT 1(7) Delårsrapport för räkenskapsåret 2015 per den 30 juni 2015 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)

Läs mer

Årsredovisning 2007 1

Årsredovisning 2007 1 Årsredovisning2007 Årsredovisning 2007 1 PRODUKTION Universitetsförvaltningen Luleå tekniska universitet KONTAKTPERSON RESULTATREDOVISNING Kerstin Hanæus, controller KONTAKTPERSON FINANSIELL REDOVISNING

Läs mer

Fakta på ficka 201 n 0

Fakta på ficka 201 n 0 Fakta 2010 på fickan Luleå tekniska universitet omsätter 1,3 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 400 anställda och 14 000 studenter. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Shell, Ericsson,

Läs mer

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun 1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Årsredovisning 2008 1

Årsredovisning 2008 1 Årsredovisning 2008 1 Produktion Verksamhetsstödet Luleå tekniska universitet KONTAKTPERSON RESULTATREDOVISNING Kerstin Hanæus, controller Kontaktperson finansiell redovisning Anette Löfstedt, ekonom textbearbetning

Läs mer

1999 2000 2001 (regl brev)

1999 2000 2001 (regl brev) 1 (7) Universitetsstyrelsen Controller Cecilia Jansson 1999-02-19 Doss 113 Dnr 3170/98 Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 2000-2002 1 Intäkter 1.1

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period: 2151-2158 Dec Jan Feb Helår tema genomströmning Nov Mars Tertial 2 tema nybörjare Okt Tema nybörjare April Indikatorrapport Sept Maj Halvår tema jämställdhet

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport aåê=mrjqvmnjnmm Delårsrapport 2005-06-30 2005-08-11 = 2 av 6 Väsentlig information Inom ramen för Finansinspektionens kompetensväxlingsprogram ersätts succesivt de som lämnat myndigheten och genom nyrekryteringen

Läs mer

Skolan för teknik och hälsa (STH)

Skolan för teknik och hälsa (STH) Skolan för teknik och hälsa (STH) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period: 3-36 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Augustirapporten Oktoberrapporten Februarirapporten Junirapporten tema JÄMSTÄLLDHET

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Årsredovisning Innehålls PM

Årsredovisning Innehålls PM Fastställt av Årsredovisning Innehålls PM 1. Syfte Enligt förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning senast

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Skolan för bioteknologi (BIO) Period: 11-18 Dec Jan Feb Helår tema genomströmning Nov Mars Tertial tema nybörjare Okt Tema nybörjare April Indikatorrapport Sept Maj

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

Tekniskt basår med fokus på tjejer

Tekniskt basår med fokus på tjejer Tekniskt basår med fokus på tjejer Den här korta rapporten är en delrapport om basårsutbildningar med fokus på kvinnor. I en fortsatt studie under våren 2017 kommer detta material att kompletteras med

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2015

Totalbudget för Lunds universitet 2015 BESLUT 1(6) 2015-02-13 Dnr V 2014/1698 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2015 Budgeterat resultat för 2015 är ett underskott på 336 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 77 miljoner

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Kommentarer till halvårsbokslut och prognos

Kommentarer till halvårsbokslut och prognos V 2015/442 2015-07-23 Till Sektion ekonomi Kansli N Ekonomi Kommentarer till halvårsbokslut 2015-06-30 och prognos 2 2015 Sammanfattning Resultat per 30 juni 2015 är negativt om 15,9 Mkr, med fördelningen

Läs mer

Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret 2010.

Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret 2010. Bilaga 3 Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2017 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2017 vid KTH 2016-06-01 Dnr V-2016-0470 KS-kod 1.2 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2017 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2017

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Ekonomie magisterexamen

Ekonomie magisterexamen Ekonomie magisterexamen 1. Fastställande Examensbeskrivningen är fastställd 1995-05-18, senast reviderad 2003-02-14 genom beslut av dekanus för filosofisk fakultet i samråd med dekanus för teknisk fakultet

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Luleå tekniska universitet

Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Kort om universitetet Högskolan i Luleå blev för tio år sedan Luleå tekniska universitet, LTU. Lärosätet har utbildat civilingenjörer sedan början av 1970-talet. Förutom huvudcampus

Läs mer

Långsiktig budgetering med nyckeltal vid Luleå tekniska universitet

Långsiktig budgetering med nyckeltal vid Luleå tekniska universitet Långsiktig budgetering med nyckeltal vid Luleå tekniska universitet 10 oktober 2016 Rose-Marie Kero, Ekonomichef Catrine Lindfors, Controller Luleå tekniska universitet Grundat 1971, 5:e tekniska Omsättning

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Kommentarer till helårsbokslut

Kommentarer till helårsbokslut 213-1-29 N 212/162 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till helårsbokslut 212-12-31 Analys av det ekonomiska utfallet per den 31 december 212 Naturvetenskapliga

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2013 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2013 vid KTH 2012-06-07 Dnr UF-2012/0424 Doss 36 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2013 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2013

Läs mer

1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH

1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH FÖRESKRIFT Gäller från och med 2005-04-22 1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH Intern föreskrift nr 23/2005 Gäller fr o m 2005-04-22 Ändrad

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR BUDGETÅRET per den 30 juni 2012

DELÅRSRAPPORT FÖR BUDGETÅRET per den 30 juni 2012 DELÅRSRAPPORT FÖR BUDGETÅRET 2012 per den 30 juni 2012 Sid 1 (9) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2012-00695 Universitetsstyrelsen 2012-08-13 Delårsrapport för räkenskapsåret 2012 per den 30 juni

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Skolan för kemivetenskap. (CHE) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period

Skolan för kemivetenskap. (CHE) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period Skolan för kemivetenskap (CHE) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period 2141-2144 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Junirapporten Augustirapporten Oktoberrapporten Februarirapporten tema UTBILDNINGSPROGNOS

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2009 Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009-100 2009-08-12 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Delårsrapport 2012 INNEHÅLL. Beslutad Dnr 4642/ Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2012 INNEHÅLL. Beslutad Dnr 4642/ Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2012 Delårsrapport 2012 Beslutad 2012-08-13 Dnr 4642/2012-100 INNEHÅLL Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid

Läs mer

Lokala föreskrifter- Examensordning

Lokala föreskrifter- Examensordning Lokala föreskrifter- Examensordning Fastställt av högskolestyrelsen 2015-06-04 HIG-STYR 2015/63 Innehåll INLEDNING... 3 Examensrätt vid Högskolan i Gävle... 3 SÄRSILDA BESTÄMMELSER... 4 1. Huvudområde...

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR BUDGETÅRET per den 30 juni 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR BUDGETÅRET per den 30 juni 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR BUDGETÅRET 2011 per den 30 juni 2011 Sid 1 (10) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2011-00679 Universitetsstyrelsen 2011-08-10 Delårsrapport för budgetåret 2011 per den 30 juni 2011

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning PROP. 0/: UTGIFTSOMRÅDE 6 Tabell 8.: Härledning av anslagsnivån 0 05 0 0 0 05 Anvisat 0 59 9 59 9 59 9 59 9 5 8 805 77 7 6 Beslut -5 5-6 78-8 0-9 66 anslag 559-5 -70-8 58 Övrigt -80-80 anslag 56 76 565

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

HSTK-utvecklingen 2010

HSTK-utvecklingen 2010 2010 Ökningen fortsätter 2010 - Umeå universitet hade totalt 5,9 procent fler ackumulerade fakturagrundande HSTK vid kalenderåret 2010 års andra jämförelse (VT-2 2010) jämfört med samma tidpunkt 2009.

Läs mer

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg Fastställt av Budget för 2016 Sammanfattning Det här dokumentet redovisar Högskolan i Gävles budget för år 2016. Det finns också tabeller som visar anslagstilldelningen för de kommande tre åren. De tabellerna

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

4 3 5 10 12 14 15 16 17 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 17 901 16 864 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 334 2 599

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen 2:63, 2:65 och 2:66

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen 2:63, 2:65 och 2:66 Regeringsbeslut III:3 2015-10-15 U2015/04930/UH Utbildningsdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 10315 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen 2:63, 2:65 och 2:66 Riksdagen har

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Programmets benämning: Master of Science in Computer Engineering

Programmets benämning: Master of Science in Computer Engineering Dnr: HNT 2016/335 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Datateknik Programkod: Programmets benämning: TACDA Civilingenjör Datateknik Master of Science in Computer

Läs mer

LOKAL EXAMENSORDNING vid Mälardalens högskola

LOKAL EXAMENSORDNING vid Mälardalens högskola Studentcentrum Dnr CF10-506/06 Beslutad 2006-10-30 Reviderad 2011--11-08 Dnr MDH 2.1-262/10 LOKAL EXAMENSORDNING vid Mälardalens högskola för högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

Läs mer

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Medicinska fakulteten Sid 1 (7) Medicinska fakulteten 2009-03-11 Sid 1 (7) Medicinska fakultetens jämställdhetsplan 2009 2011 Medicinska fakultetens jämställdhetsplan är treårig. Planen innehåller en kartläggning vad avser antalet anställda,

Läs mer

THE NORTHERNMOST UNIVERSITY of Technology in Scandinavia. Fakta. på fickan 2012. ltu.se

THE NORTHERNMOST UNIVERSITY of Technology in Scandinavia. Fakta. på fickan 2012. ltu.se Fakta på fickan 2012 ltu.se LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET 9,5 tim. Polcirkeln Luleå tekniska universitet omsätter 1,5 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 anställda och 17 000 studenter. Vår forskning bedrivs

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer