Årsredovisning 2002 INNEHÅLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2002 INNEHÅLL"

Transkript

1 Årsredovisning 2002

2 Årsredovisning 2002 INNEHÅLL Rektor har ordet Att få ihop det gamla och det nya Det skapande universitetet Ekonomisk utveckling Grundläggande högskoleutbildning Inledning Resurser och finansiering Redovisning av regeringens uppdrag och särskilda åtaganden Utbildning inom arenor Utbildning inom program och kurser Rekrytering Studiestart Valfrihet Utbildningsformer Examina Uppdragsverksamhet inom grundutbildningen Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete Inledning Resurser och finansiering Redovisning av regeringens uppdrag Forskarskolor inom arenor Forskarutbildning Examina Forskning Konstnärligt utvecklingsarbete Uppdragsforskning Holding AB vid Luleå tekniska universitet Gemensamt för utbildning och forskning Utvärderingar Studentinflytande Pedagogisk utveckling Biblioteksverksamhet Samverkan med omvärlden Personal Universitetets konstsatsning Väsentliga ekonomiska uppgifter Finansiella dokument Bilagor Grundutbildningsersättning Verksamhetsresultat grundutbildning Verksamhetsresultat forskning/forskarutbildning Personalstatistik Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev m m

3 Rektor har ordet Början av 2002 präglades för Luleå tekniska universitet av att bokslutet 2001 visade ett oväntat stort negativt samlat resultat för institutionerna. Detta var särskilt oroande eftersom prognoserna under året inte alls gått i denna riktning. Orsakerna var till viss del bristande ekonomisk kontroll, och till viss del sviktande intäkter. Jag vidtog omedelbart åtgärder, varje berörd institution har med stöd från universitetsledningen gjort en noggrann analys av styrning och kontroll och förbättringar håller på att införas. Institutionernas samlade resultat för 2002 är tillfredsställande. Universitetets verksamhetsutfall är -1 mnkr, med ca 9 mnkr överskott inom forskningen och ungefär lika stort underskott inom grundutbildningen. Grundutbildningen har en engångskostnad på 16 mnkr på grund av förändrad läsårsindelning och vi tar hem 10 mnkr för tidigare års prestationer. Externa forskningsmedel har ökat rejält, med 18 % till 306 mnkr. Grundutbildningens verksamhetsresultat för 2002 når inte upp till regeringens mål. Nedgången berör nu inte bara traditionella områden som kemi- och miljöteknik utan även datateknik. Antalet nybörjare inom systemvetenskap nästan halverades, medan ekonomutbildningarna ökade påtagligt. De nya mediautbildningarna vid Musikhögskolan hade högt söktryck. Antalet civilingenjörsexamina ökade rejält under året och jag bedömer att vi kommer att nå periodens mål för denna examen och därmed för samtliga examensmål inom grundutbildningen. Luleå tekniska universitet anmälde kurser om totalt ca platser till Sveriges Nätuniversitet. Regeringen anvisade 13 mnkr, drygt 9 mnkr av dessa kan rekvireras för 2002, och återstoden under våren En del av de särskilda resurserna har tillförts ett tvåårigt projekt, Flexibelt lärande på distans, som är en kraftsamling för att utveckla den nätbaserade utbildningen, pedagogiskt och tekniskt och inte minst genom kompetensutveckling av lärare. Antalet nya doktorander har minskat i jämförelse med För andelen kvinnor är minskningen 28 %. Avlagda doktorsexamina ökade medan licentiatexamen minskade något. Periodens examensmål kommer att överskridas för humaniora-samhällsvetenskap, och är möjligt att nå för teknik med en viss ökning kommande år. Den tekniska fakultetsnämnden har gjort en översyn av forskningsämnena med syfte att omfördela basresurser för fyra ämnen till ämnen som stödjer utvecklingen av Det skapande universitetet. Den gränsöverskridande samverkan som ska prägla arenorna hämmas av obalansen mellan resurserna för tekniskt respektive humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Grundutbildningen inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området har svag forskningsbas. Vi investerar därför nu mer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning än tillgängliga resurser. Universitetets strategiska förändringsarbete Det skapande universitetet har fortskridit enligt planen. 256 studenter antogs ht 2002 till sex arenor, med samma tendens som för övrig utbildning med stort intresse för musik, media och vård, och klart mindre för teknik. Hälften av arenastudenterna valde Luleå tekniska universitet på grund av arenorna. Nya former utvecklas för att studenterna ska kunna delta i forskningsarbete och i samverkansprojekt med omvärlden. Pedagogisk utveckling sker inom delstrategin kunskapsbyggande med sikte på ett varierat och studentaktivt lärande. Effektivisering av studieplanering och administration drivs inom projektet Utbildningsadministrativ plattform. Under hösten inleddes en översyn av universitetets organisation och internstyrning för bättre stöd till förändringsstrategin. Engagemanget för Det skapande universitetet ökade under året såväl bland anställda som hos studentkårerna. Det skapande universitetet möter flera av målen i Den öppna högskolan. Vi startade collegeutbildning med Piteå kommun och planerar sådan med fler kommuner. Diskussioner om utlokaliserade utbildningar förs kontinuerligt med kommuner och kommunförbund, ny för 2002 var sjuksköterskeutbildning och ekonomutbildning. Ekonomin är ansträngd men under kontroll. I arbetet att säkerställa god ekonomi framöver ligger fokus på rekrytering av studenter genom attraktiva utbildningar och nya grupper studerande samt på ökad externfinansiering av forskningen, särskilt från EU:s ramprogram och nationella råd och stiftelser. Kostnaderna för administration ska minska med 10 mnkr för att ge bättre resurser till kärnverksamheten. Ingegerd Palmér 3

4 Att få ihop det gamla och det nya Rektor Ingegerd Palmér summerar året som gått och funderar över det nya. Vi har lyckats lösa de mest akuta ekonomiska problemen, förändringsarbetet har gått in i en ny fas kommer att bli sanningens minut för det pågående förändringsarbetet får vi ihop det gamla med det nya? Under året har universitetet gjort speciella satsningar på ekonomisk styrning och kontroll på institutionerna med de största ekonomiska problemen. Studentunderlaget sviktar inom teknikutbildningarna och konkurrensen om forskningsmedel är hårdare än någonsin. Fakultetsnämnderna har föreslagit omstruktureringar och vi utvecklar en stödorganisation för forskningsansökningar, särskilt till EU:s ramprogram, säger rektor Ingegerd Palmér. Vi behöver bygga ut forskningen inom till exempel vård och media för att ge utbildningarna god vetenskaplig bas. Vi arbetar för att öka rekryteringen, och distansutbildning är ett viktigt inslag. Vi ser också behov av en mer generell marknadsföring för att göra universitetet synligt. Men verksamhetsåret har inte enbart handlat om ekonomiska problem och prioriteringar. Mycket arbete har lagts ner på att konkretisera visionerna i förändringsarbetet, Det skapande universitetet. Särskilt spännande är drivhusen där studenter, doktorander, forskare och användare löser konkreta problem och utvecklar idéer till nya produkter. Jag tror att 2003 kommer att bli något av sanningens minut för hela förändringsarbetet får vi ihop det gamla med det nya? Under 2002 har utvecklingsarbetet sakta men säkert lämnat experimentstadiet och befinner sig nu i ett skarpt läge. Studenterna finns på plats och förväntar sig att få skapa sina egna utbildningar, nu gäller det att motsvara dessa förväntningar. Det har blivit tydligt att den verkliga nyckeln till förändringar av vårt arbetssätt är kunskapsbyggandet. Det är så vi länkar samman det gamla med det nya, där finns den stora utvecklingskraften. Att bygga kunskap tillsammans är dels ett förhållningssätt, men begreppet innebär också att vi utvecklar nya metoder som ska genomsyra arenor, program, forskning, grundutbildning och de administrativa stödfunktionerna. Här vill jag särskilt lyfta fram vår institution i Skellefteå, de har på många sätt visat vägen och helt förändrat sitt sätt att möta nybörjarstudenterna. Enligt Ingegerd Palmér är kunskapsbyggande ett arbete som måste involvera alla; såväl forskare, lärare som studenter. Vi har lite olika åsikter om vad detta kunskapsbyggande egentligen betyder, låt oss samtala och diskutera om det och använda av oss av den kraft och det engagemang som finns inom universitetet. Förändringsarbete och tuffa ekonomiska villkor till trots, parallellt med allt detta pågår självfallet också business as usual, undervisning och forskning, att studenter tar sina examina och att forskningsresultat kommer fram och presenteras. Vi kan konstatera att det i dagsläget är Institutionen för hälsovetenskap i Boden som rekryterar bäst, sorgebarnen är särskilt en del utbildningar inom data och IT, förhoppningsvis en temporär nedgång. Vi har under året startat flera nya utbildningar som rönt stort intresse, en receptarie- och fyra olika medieutbildningar. Det gångna året har på många sätt visat att det är nödvändigt att förändra den interna kulturen mot större öppenhet, tillit och lust att pröva nya vägar. En viktig resurs är de cirka 90 personer som genomgått och genomgår universitetets stora ledarutvecklingsprogram, där förmågan till genuin kommunikation övas. Vi behöver fler genuina samtal, en riktig dialog, kring många sakfrågor. Alla gånger varken kan eller måste vi uppnå koncensus, men vi måste kunna lyssna och ta till oss vad andra tycker. Det är en grundsten i en lärande organisation. Vi behöver skapa en kultur där människor vill och vågar röja sina tankar, även tvivel och kritik. Också studentkårerna har bidragit till det gränsöverskridande arbetet. De båda kårerna Unitas och Pedagogkåren gick under 2002 samman och bildade Luleå studentkår, för att bättre kunna verka i enlighet med Det skapande universitetet. Luleå studentkår och Teknologkåren har också fördjupat sitt samarbete. Samtliga kårer har på ett föredömligt och ansvarsfullt sätt bland annat tagit initiativet till en diskussion bland studenterna kring arenor kontra program. Den och andra diskussioner som rör Det skapande universitetet måste fortsätta och i den behöver alla delta. 4

5 Det skapande universitetet Universitetets genomgripande förändringsarbete präglar sedan några år verksamheten, så även under En viktig uppgift har varit att göra begreppet Det skapande universitetet synonymt med Luleå tekniska universitet. Förändringen omfattar universitetet i sin helhet. Kursändringen som inleddes 2000 med antagandet av en ny strategisk plan, fokuserar på fyra begrepp: kunskapsbyggande, universitetskulturen, mötesplatsen och kunskapsområden. Kunskapsbyggande innebär ett gemensamt skapande av kunskap som inbegriper såväl studenter och doktorander, lärare, forskare och övriga anställda som omvärld. Universitetskulturen är den anda av öppenhet, lyhördhet, skapande och entreprenörskap som ska prägla universitetet. Mötesplatser är de fysiska och virtuella platser som ytterligare stimulerar och underlättar möten över ämnesoch kulturgränser, geografiska och andra gränser. I de nya kunskapsområdena (även benämnda arenor) samlas utbildning och forskning från teknisk och filosofisk fakultet för att belysa ett område mångvetenskapligt och gränsöverskridande. Studenterna arbetar i projekt och får tidigt kontakt med såväl forskning som näringsliv och övrig omvärld. Som en följd av förändringsarbetet Det skapande universitetet, bland annat beroende på införandet av de gränsöverskridande arenorna, har universitetet beslutat om en översyn av den interna styrningen. Den nya strategin ställer krav på såväl en ny organisation för universitetet som ett nytt system för att fördela resurser internt. Det skapande universitetet kräver också en anpassning av utbildningsadministrationen. Hösten 2002 inleddes därför arbetet med inte mindre än fyra större utvecklingsprojekt: ny organisation, nytt resursfördelningssystem, översyn av universitetets hela administration, samt framtagandet av en utbildningsadministrativ plattform. Dessa fyra projekt ska vara avslutade våren/sommaren Kunskapsbyggande I kunskapsbyggandet förskjuts fokus från undervisning till lärande, där man utgår från vad studenterna redan kan, och utvecklar deras förståelse, förmågor, förhållningssätt och färdigheter som behövs i en okänd framtid. Centralt för byggande av ny kunskap är det gemensamma mötet och utbytet av erfarenheter. Exempel på sådana möten är den samverkan som sker i arenornas så kallade drivhus, där studenter deltar i projekt tillsammans med forskare och personer i näringslivet. Här sker ett ömsesidigt lärande. Under den inledande terminen har också samtliga arenor kurser som fördjupar studenters och lärares förståelse av lärprocesser. Den särskilda kunskapsbyggargruppen har under året anordnat en kurs i kunskapsbyggande för lärare och en andra kurs planeras. Under 2002 har även hållits en föreläsnings- och seminariedag med professor John Bowden, författare till The University of Learning, samt ett seminarium om pedagogiska meritportföljer. Med hjälp av de kunskapsbyggarpersoner som institutionerna utsett har ett nätverk bildats för dialog och spridande av idéer. Synen på kunskapsbyggandet ska prägla allt arbete: utbildning, forskning och omvärldskontakter. Universitetskulturen Ett centralt inslag i arbetet för en förändrad universitetskultur är det omfattande ledarskapsprogrammet. I januari 2002 startade den tredje omgången och i augusti omgång fyra. Deltagarna utgörs av ämnesföreträdare, prefekter, enhetschefer och yngre framtida ledare.totalt omfattar ledarskapsprogrammet 90 personer. De två första omgångarna följs nu upp och utvärderas. Universitetet fick i oktober tillfälle att presentera arbetet, som ett exempel på lednings- och ledarutveckling i strategisk förändring, vid ett seminarium för ledarutveckling som anordnats av Högskoleverket. 5

6 En viktig del av arbetet med universitetskulturen 2002 har varit att utvärdera fjolårets kulturdag och att åter planera och genomföra en kulturdag för hela universitetet i november. Årets tema var Det mänskliga mötet där institutioner, avdelningar, personal och studenter umgicks över ämnes- och institutionsgränserna. Erfarenheterna utvärderas för att sedan följas upp av en ny kulturdag i juni Mötesplatsen Arbetet med de fysiska mötesplatserna har fortsatt under året. I samband med höstterminsstarten invigdes en ny stor mötesplats vid universitetets reception, och flera institutioner har skapat öppna attraktiva ytor för att stimulera möten mellan exempelvis studenter och lärare. Ett annat arbete under året har varit universitetets engagemang inför Årets studentstad Insatsen kröntes med framgång i början av hösten, då Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) gav utmärkelsen till Luleå. Under året har också ett halvdagsseminarium hållits för att inspirera till utvecklingen av mötesplatsen. Föreläsare var Marc Fisher, Campus Architect från UCLA i USA, som talade om The American university campus from an historic perspective and a current view. Under hösten infördes ett nytt intranät vid universitetet. Kunskapsområden/arenor De tre kunskapsområden som infördes år 2001 (Arena lärande,arena media, musik & teknik,arena nätverk) har under det gångna året utökats med ytterligare tre nya arenor. Dessa är Arena innovativ teknik & företagande,arena livsstil, hälsa & teknik, samt Arena jordens resurser.arena nätverk antog studenter våren 2002 och alla sex arenorna tog emot studenter höstterminen 2002; totalt antogs 256 studenter. Enligt en enklare undersökning har cirka hälften av dessa studenter sökt sig till Luleå tekniska universitet på grund av arenan.arenorna attraherar även nya grupper, bland annat äldre studenter.ytterligare några kunskapsområden, bland annat inom rymd, är under utredning för att eventuellt kunna ta emot studenter kommande år. Forskarskolor har knutits till arenorna. Fem av de sex arenorna har fastställt program för forskarskolorna; Innovativ teknik & företagande, Livsstil, hälsa & teknik, Lärande, Media, musik & teknik samt Nätverk.Tre av dem har antagit doktorander till projekt. Uppbyggnaden av forskning inom arenorna har även fått stöd från exempelvis Teknikbrostiftelsen och Norrbottens Forskningsråd. Samverkan mellan utbildning och forskning samt med näringslivet sker bland annat i arenornas drivhus. Här sker ett ömsesidigt lärande mellan studenter, forskare och företagare. Information och dialog Under våren 2002 besökte rektor och prorektor institutionerna för att i öppen dialog diskutera möjligheter och hinder i förändringsarbetet.två öppna hearingar om Det skapande universitetet har också hållits. Utanför universitetet har inbjudningar från högskolor, myndigheter och organisationer i landet gett möjlighet till presentation och dialog, där arbetet med vår nya strategi tagits emot med stort intresse och inte utan viss beundran. Utvärdering En internationell utvärderingsgrupp, ledd av Kari Marklund, landshövding i Norrbottens län, har till uppgift att följa och utvärdera universitetets sätt att bedriva förändringsarbetet. Gruppen har under året besökt universitetet vid två tillfällen, i april och november, och därefter avgett skriftliga rapporter. Även en utvärderingsgrupp från näringslivet har besökt universitetet och gett sina omdömen om förändringsarbetet. Sammanfattningsvis kan sägas att grupperna är imponerade av universitetets ambitioner och av de resultat som hittills uppnåtts, men de pekar också tydligt på en rad problem som måste lösas för att arbetet med Det skapande universitetet ska bli framgångsrikt. Synpunkterna gäller exempelvis vissa av universitetets strategiska val och informationen till de anställda. Som stöd för sitt arbete har den internationella utvärderingsgruppen bland annat tre doktorander till sin hjälp. Dessa har med hjälp av en enkät undersökt de anställdas attityder till Det skapande universitetet. Enkätens resultat visar å ena sidan att de anställda dels blivit väl informerade om innehållet i den nya visionen, dels instämmer i visionens mål om att rekrytera fler studenter, arbeta tvärvetenskapligt och öka kontakten med det omgivande samhället. Å andra sidan tycks en samsyn saknas kring det för visionen centrala begreppet integrerat kunskapsbyggande. 6

7 Ekonomisk utveckling Universitet redovisar för fjärde året i följd ett ekonomiskt verksamhetsutfall mycket nära noll.verksamhetsutfallet uppgår till -1 mnkr, vilket motsvarar mindre än 0,1 % av kostnadsomslutningen. De senaste fyra åren har kravet på besparingar fortsatt, studentunderlaget har minskat och externfinansieringen har inte ökat i samma takt som under 90-talet. Universitetet har trots detta lyckats redovisa en relativt stabil ekonomisk utveckling på övergripande nivå. Universitetsstyrelsen har aktivt deltagit och stöttat de åtgärder som universitetsledningen vidtagit för att kunna kontrollera och styra verksamheten. Det finns många orosmoln framöver och arbetet med en aktiv styrning och kontroll måste fortsätta med oförminskad styrka. Internt inom universitet finns stora bekymmer både inom utbildning och inom forskning. Mycket av det utvecklingsarbete som pågår inom ramen för Det skapande universitetet syftar förutom till verksamhetsutveckling också till förbättrad kontroll och styrning. Kapitalförändringen för 2001 visade en stor intern obalans, resultatenheterna hade ett underskott på 40 mnkr i den löpande verksamheten. Under 2002 har ett antal åtgärder vidtagits för att minska kostnaderna och för att förbättra styrningen och kontrollen. Samtidigt har den externa finansieringen ökat mer än beräknat. Resultatenheterna har tillsammans vänt den negativa kapitalförändringen på 40 mnkr till en positiv kapitalförändring på 6 mnkr. Årets verksamhetsutfall uppgår till -1 mnkr, vilket är något bättre än delårsrapportens prognos på -4 mnkr. Grundutbildningen visar en negativ kapitalförändring på -9,5 mnkr, vilket är något sämre än delårsrapportens prognos.anslaget till grundutbildningen blev 31 mnkr lägre än budgeterat i huvudsak beroende på lägre prestationer till följd av förändrad läsårsindelning. Om hänsyn tas till konsekvenser av den förändrade läsårsindelningen på -16 mnkr och nyttjad ersättning, 10 mnkr, från tidigare års överproduktion, så uppgår kapitaltalförändringen i den löpande verksamheten till -3,8 mnkr, vilket är mindre än 1 % av kostnadsomslutningen. Det försämrade studentunderlaget inom civilingenjörsprogrammen har lett till en bekymmersam ekonomisk situation inom ett antal tekniska institutioner. Det är också en tuff ekonomisk situation för vissa verksamheter utanför campus i Luleå:Teaterhögskolan, Musikhögskolan och verksamheten i Kiruna och Skellefteå. Forskningen visare en positiv kapitalförändring på 7 mnkr,vilket är närmare 12 mnkr bättre än prognosen i delårsrapporten. Den externa finansieringen har ökat med 35 mnkr i förhållande till budget och med 21 mnkr i förhållande till delårsrapporten. Ökningen kan i stort sett förklaras av Mål 1-bidrag inom forskningen, vilka ökat med 23 mnkr mellan 2001 och Kortsiktigt är det positivt att universitetet lyckats ta del av länets strukturfondsmedel, men det är inte långsiktiga resurser. Ett annat orosmoment inom forskningen är att många forskningsfinansiärer, framförallt stiftelser, har sina tillgångar placerade i aktier vilket innebär att deras möjligheter till finansiering av forskningsprojekt minskar. Inom forskningen finns ett antal ämnen som inte kommer upp till den externfinansieringsnivå som krävs för att verksamheten och ekonomin ska vara i balans. En översyn av forskningsämnena, har i ett antal fall inneburit krav på sammanslagningar eller avveckling. Tabellen över jämförelse budget,prognos och bokslut visar en mycket liten förändring av verksamhetsutfallet. Den omslutningsmässiga ökningen förklaras av den ökade externfinansieringen. VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2003 Av universitetsstyrelsens inriktningsbeslut inför planeringen av 2003 års verksamhet framgår att all verksamhet ska ske med utgångspunkt från Det skapande universitetet. För att kunna fullfölja omstruktureringen krävs att det finns ekonomiskt utrymme. Resultatenheterna måste klara kravet på ekonomiskt nollresultat. Det krävs ytterligare förbättrad ekonomisk styrning och anpassning av verksamheten i förhållande till målen. De delar av verksamheten som är Kapitalförändring per verksamhetsgren 2002, mnkr Bokslut Ersättning Reell rest från förskjuten kapitaltidigare år förändring Grundutbildning -9,4-10,3 16,0-3,7 Uppdragsutbildning -0,1-0,1 Forskning/forskarutb. 6,3 6,3 Uppdragsforskning 0,7 0,7 Kapitalförändring -2,5-10,3 16,0 3,2 Jämförelse budget, prognos och bokslut 2002, mnkr Budget Prognos Bokslut vid delår Intäkter Kostnader Verksamhetsutfall Resultat db -2-2 Kapitalförändring

8 underfinansierade och/eller inte är en del av strategin ska omstruktureras. Det påbörjade effektiviserings- och utvecklingsarbetet av stödfunktionerna ska fortsätta med än större krav på besparing.vidare krävs att universitetet lyckas bredda rekryteringen av studenter till grundutbildningen, rekrytera forskarstuderande och att de högt ställda målen avseende ökad externfinansiering uppfylls. Budgeten för 2003 visar att universitetet i den löpande verksamheten kommer att redovisa ett resultat nära noll. Vissa extraordinära insatser innebär dock att det budgeterade verksamhetsutfallet kommer att bli cirka -20 mnkr. En av centrumbildningarna kommer under 2003 att nyttja stora delar av sitt upparbetade kapital, vilket är en engångshändelse. Under 2003 och 2004 kommer investeringar att göras för att klara omstruktureringen både inom administrationen och inom kärnverksamheterna. Besparingsmålet inom administrationen åren uppgår totalt till 45 mnkr, kostnaderna för omstruktureringen beräknas uppgå till cirka 15 mnkr år 2003 och Nollresultatet 2003 inom den löpande verksamheten innebär inte att den ekonomiska situationen är helt stabil. Inom vissa institutioner är vikande studentunderlag ett stort problem och åtgärder måste vidtas för att situationen inte ska förvärras. Inom forskningen finns ett långsiktigt hot när det gäller finansiering från stiftelser och strukturfonder. Arbetet med kostnadsreduceringar och intäktsökning måste fortsätta i oförminskad takt. Ekonomisk redovisning 2002 för hela universitetet Intäkter, tkr Anslag Avgift Bidrag Räntor Summa Olika finansieringskällors andel av de totala intäkterna, % Anslag Externa bidrag/avgifter Räntor Kostnader, tkr Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa Kostnadsslagens andel av de totala kostnaderna, % Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar

9 Kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr Grundutbildning Uppdragsutbildning Forskning/ forskarutbildnng Uppdragsforskning Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Kapitalförändring Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per kapitalförändring för 2002, tkr Grund- Uppdr. Forskn./ Uppdr. Totalt utb. utb. forsk.utb. forskn. Intäkter Kostnader Verksamhetsutfall Resultat db Kapitalförändring Balansräkning per 31/12, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Fordringar, varulager Periodavgränsningsposter Avr statsverket Kassa och bank Summa Myndighetskapital och skulder Myndighetskapital Skulder Periodavgränsningsposter Summa Universitetets resurser för grundutbildning och forskning fortsatte att öka under Intäkterna ökade med 94 mnkr till mnkr,motsvarande 9 %.Föregående års ökning var 6 %.Anslagen ökade med 43 mnkr och den externa finansieringen med 51 mnkr. Under 2002 har vårdutbildningarna förstatligats. För att få jämförelse mellan 2001 och 2002 har avgiftsintäkterna från landstinget för vårdutbildning år 2001 betraktats som anslag i ovanstående beräkning. Den externa finansieringen står för 34 % av totala finansieringen, vilket är samma nivå som föregående år. Finansieringen från EU:s strukturfonder i Mål 1-projekt inom grundutbildning och forskning har ökat kraftigt under 2002, 27 mnkr.tillsammans med tillhörande ökning av medfinansieringen från kommuner och landsting samt uppdrag i kommuners Mål 1-projekt, 19 mnkr, står Mål 1-projekten för huvuddelen av ökningen av externfinansieringen. Övriga finansieringskällor ligger i stort sett på samma nivå som år Av externa medel uppgick avgiftsintäkter till 127 mnkr och bidrag till 238 mnkr.avgiftsintäkter kommer från uppdragsverksamhet och varuförsäljning. Regeringen önskar kommentar till utfall och budget för avgiftsintäkter. I regleringsbrevet för 2002 uppskattades universitetets avgifter till 120 mnkr, varav beställd utbildning 10 mnkr. Utfallet för beställd utbildning blev 4 mnkr. Avvikelsen beror på att budgeten innefattade icke-poänggivande verksamhet som i utfallet rätteligen har hänförts till övriga avgifter inom uppdragsutbildning. Verksamhetens kostnader ökade i samma omfattning som intäkterna med 94 mnkr, motsvarande 9 %. Av de större kostnadsslagen ökade driftkostnaderna med 11%, personalkostnaderna med 10 % och lokalkostnaderna med 6 %. Medelantalet anställda ökade med 27 personer till Driftkostnaderna har de senaste åren stigit mer än totalkostnadsökningen procentuellt sett. Det är framförallt köpta tjänster och samarbetskostnader inom forskningsprojekt, som ökat senaste åren. Universitetet redovisar i det närmaste ett nollresultat för Verksamhetens utfall blev -0,6 mnkr. Det negativa resultatet av andelar i holdingbolaget,-1.9 mnkr, medförde att kapitalförändringen för året blev 2,5 mnkr. Grundutbildningen med uppdragsverksamhet redovisar ett negativt verksamhetsutfall med -9,5 mnkr,vilket väsentligen beror på terminsomläggning. Forskningen/forskarutbildningen med uppdragsforskning redovisar ett positivt verksamhetsutfall med 8,9 mnkr, vilket beror på kostnadsbesparingar och ökad externfinansiering. Universitetets likviditet är god sedan flera år tillbaka. Under 2002 ökade likvida medel med 35 mnkr till 178 mnkr. Ökningen kan dock till sin helhet hänföras till anslagssparandet inom grundutbildningen, som skuldförts mot statsverket. Fordringar för upplupna bidragsintäkter mm ökade kraftigt med 26 mnkr samtidigt som skulderna för bidrags- och uppdragsförskott ökade med samma belopp. Nettoförändringen påverkade därmed inte likviditeten.anläggningstillgångarnas värde respektive låneskulder låg på i stort sett samma nivå 2002 som

10 Grundläggande högskoleutbildning Inledning Luleå tekniska universitet har campus i Luleå, Skellefteå, Piteå, Boden och Kiruna. Fristående kurser och vissa utbildningsprogram erbjuds i decentraliserad form på ytterligare ett antal orter i Norrland. De breda och ämnesövergripande utbildningarna inom universitetets arenor ger studenterna möjlighet att genom successiva val forma sin utbildning fram till examen inom något av arenans profilområden. Det har visat sig att den frihet att själv utforma sin utbildning som erbjuds inom arenorna är attraktiv. Inom Det skapande universitetet utvecklas lärandet till ett gemensamt kunskapsbyggande för studenter och lärare. En integration av forskning och grundutbildning, med arbets- och examinationsformer som bygger på studenternas egna aktiviteter och samverkan med det omgivande samhället är centrala för kunskapsbyggandet. Det är en generell utveckling som efterhand kommer att prägla också de utbildningar som inte ryms inom arenorna. Viktiga aktörer i förändringsarbetet är koordinatorer, som på fakultetsnämndernas uppdrag arbetar med utveckling av arenorna, och programansvariga, som på fakultetsnämndernas uppdrag arbetar med de traditionella programmen. För att säkerställa en god förankring på institutionerna och hos studenterna har särskilda arena-, och programråd inrättats med koordinatorer/programansvariga, lärare, studenter och, i några fall, externa representanter. Institutionerna har det operativa ansvaret för utveckling, genomförande och utvärdering av kurser. Även på institutionsnivå är det naturligt att studenterna medverkar i arbetet. De grundläggande strukturerna har utvecklats för att bättre stödja Det skapande universitetet.med en för samtliga utbildningar gemensam läsårsindelning och utbildningar som byggs upp med fempoängskurser har grunden lagts för studier över traditionella fakultets- och ämnesgränser.arbetet fortsätter nu med en anpassning av schemaläggning, antagningsordning, examensfordringar mm för att studenterna fullt ut ska kunna utforma sina utbildningar. Resurser och finansiering Universitetets resurser för grundläggande högskoleutbildning med uppdragsverksamhet fortsatte att öka under Intäkterna ökade med 31 mnkr till 567 mnkr,motsvarande 6 %.Anslagen ökade med 25 mnkr och den externa finansieringen med 6 mnkr.av den totala finansieringen utgör andelen anslag drygt 90 % och andelen externa medel närmare 10 %. I ovanstående beräkningar har avgiftsintäkterna från landstinget för vårdutbildning år 2001 betraktats som anslag. Grundläggande högskoleutbildning samt uppdragsverksamhet visade ett negativt resultat år 2002 med 9,4 mnkr respektive -0,1 mnkr. Universitetet har i bokslutet intäktsfört återstoden av sparade prestationer från tidigare år, 10,3 mnkr. Under året har universitetet genomfört en förändrad läsårsindelning, vilken innebär att examination och tentamina inom tekniska utbildningar som tidigare år genomförts i december, flyttats till januari. Förändringen ger en engångseffekt år 2002 och medför att anslag motsvarande 16 mnkr inte kan avräknas för året. Universitetet har dock haft upparbetade kostnader under 2002 för denna produktion. Om det bokföringsmässiga resultatet,-9,5 mnkr, justeras med nyttjande av sparade prestationer,-10,3 mnkr, samt förändrad läsårsindelning, +16 mnkr, blir det reella ekonomiska resultatet inom grundutbildningen 3,8 mnkr. Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom grundutbildning inklusive uppdragsverksamhet, tkr Intäkter av anslag Intäkter av externa medel Länsstyrelser Statliga myndigheter övr Landsting vårdutb Kommuner, landsting Svenska företag Svenska stiftelser Forskningsstiftelser EU-medel strukturf EU-medel övr fonder Utländska företag, org Övriga intäkter Avgifter högskoleprov Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring

11 Takbeloppet inom grundutbildningen uppgick år 2002 till 490 mnkr.det är en ökning med 85 mnkr från 2001,som innefattar bl a 285 nya utbildningsplatser samt förstatligande av vårdutbildningarna. Universitetets utbildningar ges huvudsakligen i form av längre utbildningar som byggs upp under 3-5 år. Regeringens tilldelning av utbildningsplatser för ett år sker utifrån fullt utbyggda utbildningar. Det innebär att universitetet oundvikligen visar en underproduktion under uppbyggnadsskedet för att senare kunna ha balans mellan produktion och takbelopp. Årets produktion inom takbeloppet understiger beviljat tak med 41 mnkr. Underproduktionen beror på effekterna av förändrad läsårsindelning och utbildningar under uppbyggnad. För 2003 förväntas produktionen något överstiga tillgängligt takbelopp. Universitetet har fått ett särskilt anslag för nätbaserade kurser med ett tak på 13,4 mnkr. Prestationerna understeg takbeloppet med 4,5 mnkr, vilket innebär ett anslagssparande som kan nyttjas våren Grundläggande högskoleutbildning exklusive uppdragsverksamhet, tkr Intäkter Anslag helårsstud/-prestationer Anslag avtalspremie Anslag övriga Avgifter landsting* Avgifter övriga Bidrag Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring * Vårdutbildningen finansierades av landstingsmedel 2000 och Från 2002 har vårdutbildningen förstatligats. År 2001 redovisades vårdutbildningen enl regleringsbrevet som uppdragsverksamhet. Redovisning av regeringens uppdrag Totala antalet helårsstudenter har ökat kraftigt i jämförelse med det föregående året, helårsstudenter. Den reella ökningen är drygt hälften av antalet och återfinns inom utbyggnad av vård, nätbaserad utbildning och arenor. Den andra halvan av förändringen beror på att vårdutbildningen särredovisades föregående år. Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik har ökat med 44 helårsstudenter, till helårsstudenter. Prestationsgraden 2002 uppgår endast till 79 %,mot 87 % år Under året har universitetet genomfört en förändrad läsårsindelning, vilken innebär att examination och tentamina inom tekniska utbildningar som tidigare år genomförts i december flyttats till januari. Detta påverkar kraftigt prestationsgraden. Enligt regleringsbrevet för 2002 ska universitetet, inom takbeloppet, producera helårsstudenter, en ökning med från år Av dessa ska minst vara inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Målet avser verksamhet inom takbeloppet exklusive de särskilda åtagandena NT-svux, decentraliserad utbildning samt nätbaserad utbildning. Målet för antalet helårsstudenter 2002 som anges i regleringsbrevet är inte i paritet med det takbelopp som universitetet tilldelats. En beräkning med takbeloppet som utgångspunkt och en genomsnittlig ersättning ger ett mål på ungefär helårsstudenter.totalt, exklusive särskilda åtaganden, har universitetet producerat helårsstudenter varav inom utbildningsområdena vetenskap och teknik, vilket innebär att universitetet inte når målet. Den försämrade rekryteringen generellt i landet spelar naturligtvis en viktig roll, men även utbyggnaden av de särskilda åtagandena, främst decentraliserade platser och nätbaserade kurser, påverkar eftersom de ska exkluderas i utfallet. Universitetet ger i huvudsak längre utbildningar, för det naturvetenskapliga och tekniska området främst i form av civil- och ingenjörsutbildningar. Dessa utbildningar byggs upp under en längre period.det gör att det är mycket svårt att från ett år till ett annat öka med så många som helårsstudenter. Hänsyn måste tas till att utbildningarna, när de är fullt utbyggda efter 3 eller 4,5 år,ska rymmas inom takbeloppet. För perioden bedöms målen för magisterexamina, lärarexamina samt civilingenjörsexamina uppnås. Det är osäkert om målet för sjuksköterskeexamina kan nås. Den begränsning som anges för de konstnärliga utbildningsområdena är för 2002: högst 20 helårsstudenter inom design, högst 256 helårsstudenter inom musik, högst 20 helårsstudenter inom media och högst 16 helårsstudenter inom teater. För områdena design, media och teater stämmer utfallet väl med det maximalt antal som anges, däremot har universitetet inom utbildningsområdet musik producerat 32 helårsstudenter fler än maximalt antal. 11

12 Helårsstudenter totalt Hum,Sam, Jur Nat, Tekn Undervisn Övrigt Musik Vård Design Teater Media 22 Medicin 156 Summa Helårsprestationer totalt Hum,Sam, Jur Nat, Tekn Undervisn Övrigt Musik Vård Design Teater Media 17 Medicin 111 Summa Helårsstudenter exkl. särskilda åtaganden Mål Utfall Mål inom NT-området Utfall* *exkl NT-svux, decentraliserade platser och nätuniversitet Helårsstudenter särskilda åtaganden Utfall NT-svux Mål decentraliserade platser Utfall decentraliserade platser Ersättning grundutbildning, tkr Tak Ersättning Under tak Ersättning särskilda åtaganden; NTsvux, tkr Tak Ersättning Under tak ) Ersättning erhållen för vt 2002: tkr Ersättning, beräknad ej erhållen ersättning för ht 2002: 594 tkr Ersättning nätbaserad utbildning, tkr 2002 Tak Ersättning Under tak SÄRSKILT ÅTAGANDE: MINORITETSSPRÅK Universitetet har ett särskilt åtagande att ge lärarutbildning med inriktningarna samiska, tornedalsfinska och finska. Två studenter har läst finska, fördelat på två kurser. Ingen student har läst samiska eller tornedalsfinska. Helårsprestationerna var 0,26. SÄRSKILT ÅTAGANDE: DECENTRALISERAD UTBILDNING Universitetet skulle under 2002 anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 270 helårsstudenter.totalt har tretton utbildningsprogram genomförts decentraliserat; sex ingenjörsprogram, fem lärarutbildningar, en sjuksköterskeutbildning samt en ekonomutbildning. Dessa omfattar 281 helårsstudenter, vilket innebär att universitetet uppnått målet. Detta är glädjande men innebär också att universitetet inte kan tillgodose alla önskemål om ny decentraliserad utbildning 2003, utan måste göra en kraftig prioritering. Under året har en ingenjörsutbildning avslutats, en lärarutbildning har examinerat de studenter som valt att inrikta sin examen mot tidigare år och fem utbildningar har startat. Utbildningarna har genomförts med 35 studiegrupper på elva orter i Norrbotten,Västerbotten och Jämtland. Den totala kostnaden för utbildningarna var 14,2 mnkr. SÄRSKILT ÅTAGANDE: NT-SVUX Universitetet har producerat 19 helårsstudenter och 25 helårsprestationer inom ramen för NT-SVUX. SÄRSKILT ÅTAGANDE: KORTARE YRKESUTBILDNINGAR Luleå tekniska universitet har ett uppdrag att utveckla kortare yrkeshögskoleutbildningar inom nya områden under perioden Våren 2002 utarbetades en utvecklingsplan för en yrkeshögskola. Ett antal inriktningar har varit föremål för preliminär planering i samverkan med avnämare och intressenter. Förslagen inom området teknik har inriktningarna träteknik, ädelstensteknik och säkerhet. Förslagen inom ekonomi har inriktningarna besöksnäring/ turism och finansiell rådgivning. Utveckling av projekt inom övriga prioriterade områden fortsätter kommande år. Under senare delen av 2002 anställdes en projektledare för att planera start av minst tre utbildningar inom yrkeshögskolan hösten I avvaktan på beslut från regeringen har planerat utvecklingsarbete försenats. Yrkeshögskolan ska i möjligaste mån integreras i universitetets övriga verksamhet. 12

13 Medel för 2002 var 1,7 mnkr.en del har fördelats till lön och omkostnader och en del har reserverats för utveckling. SÄRSKILT ÅTAGANDE: KIRUNA RYMD- OCH MILJÖCAMPUS Genom samordning av befintliga forsknings- och utbildningsinsatser inom rymd- och miljövetenskap ska Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och IRF etablera Kiruna rymd - och miljöcampus (KRM). KRM ska bedriva utbildning och forskning på hög internationell nivå. Ett nära samband ska finnas mellan utbildning och forskning. Synergieffekter eftersträvas inom och mellan utbildnings- och forskningsprogram. IRF och de två universiteten ska tillsammans utgöra bas för verksamheten vid KRM och parterna har under 2002 fattat beslut om en samarbetsöverenskommelse. Umeå universitet och Luleå tekniska universitet bildar en gemensam institution i Kiruna med ansvar för verksamhetens genomförande. Respektive universitet har fastställt en likalydande delegationsordning. En föreståndare för KRM har utsetts, en styrelse är under tillsättning. Den nya organisationen i Kiruna träder i kraft i januari 2003.Den av regeringen utsedda samverkansgruppen kommer att finnas kvar, dock i en annan roll. Utbildningarna inom KRM ska dra nytta av den unika miljön i Kiruna och samordning sker med aktörer som redan är verksamma i regionen för att skapa ett sammanhängande och effektivt utbildningsutbud i rymd- och miljövetenskap. Bekymmersamt i sammanhanget är det vikande söktrycket för högskoleingenjörsprogrammen i Kiruna. Luleå tekniska universitet och Umeå universitet planerar gemensamt för nya utbildningar i Kiruna. Magisterprogram i Rymdteknik med internationell rekrytering, internationell rymdteknik, utbildningar inom snö,is och kyla är några av de utbildningssatsningar som diskuteras. Universitetets bedömning är att den planerade uppbyggnaden i Kiruna vad avser rymd- och miljörelaterade utbildningar inte är färdig Tekniska fakultetsnämnden vid Luleå tekniska universitet har påbörjat rekrytering av en professor/ämnesföreträdare i rymdteknik med placering i Kiruna. Resursanvändningen av de av regeringen särskilt tilldelade medlen för satsning i Kiruna kan delas upp i följande delar med angivande av resursförbrukning: Samverkansgruppen, kursutveckling tkr Infrastrukturkostnader tkr Nyckeltal ARENOR Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina 0 0 Andel kvinnor av registrerade åk 1 49% 41% Andel kvinnor totalt 48% 43% In- och utresande utbytesstudenter 0 0 Utbildning inom arenor Arenor är universitetets nya utbildningar där de första studenterna antogs hösten 2001 till Arena lärande och Arena musik, media & teknik. Under 2002 har ytterligare fyra arenor antagit studenter, Arena nätverk, Arena innovativ teknik & företagande, Arena livsstil hälsa & teknik samt Arena jordens resurser.totalt har 256 studenter registrerats under året. Studier inom en arena innefattar tvärvetenskap, är gränsöverskridande och ger nära samverkan mellan grundutbildning och forskning.alla arenor erbjuder tekniska yrkesexamina i form av ingenjörs- och civilingenjörsexamen samt generella examina som kandidat- och magisterexamen inom ett stort antal huvudämnen. De arenor som startat ger en bred tvärvetenskaplig grund och det tekniska innehållet fokuserar nya tillämpningsområden. Universitetets båda fakultetsområden, teknisk och filosofisk, erbjuder utbildningar inom samtliga arenor. Ett flertal yrkesexamina inom vårdområdet erbjuds endast inom Arena livsstil, hälsa & teknik.arena musik, media & teknik har en tydlig koppling till områdena musik och media.inom den arenan finns nya unika examensmöjligheter med kombinationer som exempelvis teknik och ljud eller musik och media. Möjlighet att studera och ta ut lärarexamen finns inom fyra av de sex arenorna. Det finns indikationer på att universitetet har lyckats nå nya målgrupper till arenorna. Studenter har angett att de valt att studera i Luleå just för möjligheten att studera inom en arena.att kunna välja examen och kombinera exempelvis musik och teknik har angetts som skäl till valet.även viss ökning av den geografisk spridningen kan skönjas i denna studentgrupp. Studenter inom en arena har möjlighet att behörighetskomplettera inför fortsatta studier mot den examen de väljer. Det gäller främst kompletteringsstudier inom matematik och fysik, och nyttjas i stor utsträckning bland arenastudenterna. Det bör leda till att universitetet ökar underlaget för examina inom tekniska utbildningar. De olika reglerna för studiestöd för universitetsstudier respektive gymnasiala kompletteringsstudier är ett problem för arenastudenterna. Nuvarande regler med två olika stödsystem kan ge studenterna svårigheter med studiefinansieringen. 13

14 EXAMEN Någon examen för studenter inom arenorna har ännu inte utfärdats.vilka examina som de nu antagna studenterna kommer att ta ut är svårt att utläsa. De val som de hittills har genomfört visar en stor spridning bland möjliga examina. Utbildning inom program och kurser TEKNIK Luleå tekniska universitet bedriver civil- och högskoleingenjörsutbildningar inom de flesta teknikområden. Nästan varannan civilingenjör examinerad från Luleå får sin första anställning i andra delar av Sverige eller utomlands. Efterfrågan på civilingenjörer och högskoleingenjörer från Luleå, liksom erfarenheter från det internationella studentutbytet, visar att den tekniska utbildningen håller hög nationell och internationell nivå. Civilingenjörsutbildningen omfattade 690 nybörjarplatser på tretton program. Studenterna kan också antas till Öppen ingång,där de efter första årets studier väljer fritt mellan de olika programmen inför det andra studieåret. Högskoleingenjörsutbildningen omfattar sju fasta utbildningsprogram på tre orter, Luleå, Skellefteå och Kiruna. Dessutom erbjuds vissa utbildningar decentraliserat. Under 2002 hade högskoleingenjörsutbildningen 390 nybörjarplatser. Den yrkestekniska utbildningen (YTH) har 60 årsstudieplatser i Luleå med inriktningarna väg- och anläggningsteknik samt verkstadsteknik. SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAPLIG UTBILDNING Inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap fanns fjorton program med sammanlagt 595 nybörjarplatser.tre nya utbildningar har startat sedan 2001: Företagsekonomi och musikindustrin, Ekonomprogrammet inriktning tjänstesektorn samt en Politices magisterutbildning. De nya ekonomutbildningarna bedrivs i Skellefteå.Tio av de samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga utbildningarna leder till magisterexamen, tre till kandidatexamen och en till högskoleexamen. Dessutom finns en påbyggnadsutbildning, som leder till magisterexamen i ett huvudämne med inriktning elektronisk handel. Utbildningarna genomförs helt eller delvis på campusområdena i Luleå, Piteå och Skellefteå. Dessutom ges ekonomprogrammet decentraliserat i samverkan med lokala studiecentra i Lapplands kommunalförbund. Inom de samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningarna läser ett relativt stort antal studenter kurserna fristående. Exempelvis kan huvudämnena som ingår i utbildningsprogrammen läsas som fristående kurs. Även kurser inom språk och pedagogik har ett antal fristående kursstudenter. Nyckeltal CIVILINGENJÖRSUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina 292* 413** 469 Andel kvinnor av reg. åk 1 29% 29% 26% Andel kvinnor totalt 30% 29% 28% Internationalisering, ut- resp inresande studenter 75/190 98/ /171 * varav 1 teknisk magister och 1 högskoleexamen. ** varav 2 tekn kandidatexamina och 2 tekn magisterexamina. Nyckeltal HÖGSKOLEINGENJÖR Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina * 103** Andel kvinnor av reg. åk 1 24% 26% 30% Andel kvinnor totalt 25% 28% 30% Utresande utbytesstudenter *varav 2 tekn kandexamina och 2 tekn magisterexamina. ** varav 1 högskolex, 1 tekn kand och 2 tekn magisterexamina. Nyckeltal SAMHÄLLSVET./BETEENDEVET Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina inkl frist kurs/kurspaket Andel män av registrerade åk 1 46% 47% 42% Andel män totalt 44% 46% 46% Ut- resp inresande utbytesstudenter 34/0 34/22 39/35 LÄRARUTBILDNING Höstterminen 2002 var tredje terminen som studenter antogs till den lärarutbildning på poäng som ersätter de gamla pedagogutbildningarna, vilka parallellt fasas ut. Den nya lärarutbildningen samt Praktisk pedagogisk utbildning, PPU, hade sammanlagt 650 nybörjarplatser under året. Inom lärarutbildningen finns det totalt 25 inriktningar, vissa startar på hösten och vissa på våren. Sökbara ingångar är bl a allmänt utbildningsområde, historia, företagsekonomi, 14

15 Nyckeltal LÄRARUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel män registrerade åk 1 23% 32% 30% Andel män totalt 25% 26% 29% Internationalisering, ut- resp inresande studenter 0 0/4* 8/5 *varav 1 stud språk o litt Nyckeltal MUSIK-, MEDIA- OCH TEATERUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk * 142* Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av reg. åk 1 47% 41% 56% Andel kvinnor totalt 42% 43% 47% Internationalisering, Ut -resp inresande studenter 2/0 4/4 1/4 *Lärare inr musik redovisas inom lärarutb Nyckeltal ÖVRIG TEKNISK UTBILDNING (basår, YTH, MSc, datorgrafik) Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina 50 63* 38* Andel kvinnor av reg. åk 1 53% 33% 26% Andel kvinnor totalt 49% 44% 32% *Slutfört basår ingår ej i yrkesexamina. Kursbevis utfärdas. matematik och fysik, geografi, natur och miljö, musik samt idrott och hälsa med friluftsprofil. Huvuddelen av inriktningarna genomförs i Luleå. Inriktningarna Media och Musik genomförs dock vid Musikhögskolan i Piteå och Fritidsvetenskap ungdom genomförs i Skellefteå. Den nya lärarutbildningen har inneburit en ökad valfrihet för studenterna eftersom de väljer inriktning och specialisering allt eftersom. Det är också möjligt att välja nya ämnen och ämneskombinationer jämfört med de tidigare pedagogutbildningarna. Detta uppskattas av studenterna, men ställer också ökade krav på studievägledning och administrativt stöd. Det stora antalet inriktningar medför också, speciellt vid starten av nya lärarutbildningen, att det blir få studenter på vissa inriktningar. Under 2003 kommer en självvärdering av den nya lärarutbildningen att genomföras där bl a antalet inriktningar ska ses över. Lärarutbildningen ges även i decentraliserad form i samverkan med lokala studiecentra. Totalt har universitetet decentraliserad lärarutbildning på tio orter, varav nio i Norrbotten. MUSIK OCH MEDIA Universitetet har från och med detta år möjlighet att nyttja utbildningsområdet media. Utbildningarna utgör en del av mediesatsningen vid Musikhögskolan i Piteå som är en av de största enskilda mediesatsningarna i landet och den första i sitt slag. Inom denna satsning har fyra nya utbildningar startat: mediedesign, upplevelseproduktion samt medie- och kommunikationsvetenskap med två inriktningar; journalistik och produktion. De första 73 studenterna började hösten Utbildningarna är fyraåriga och ger magisterexamen. Med de fyra nya utbildningar som startat hösten 2002 finns idag tio utbildningar inom musik och media med totalt 154 nybörjarplatser. Samtliga utbildningar har stor valfrihet och möjlighet till egna profileringar. SKÅDESPELARUTBILDNING Inom området teater finns ett program med åtta nybörjarplatser med antagning vartannat år. Inga studenter antogs Nyckeltal VÅRDUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel män av reg. åk 1 14% 15% Andel män totalt 14% 14% Ut- resp inresande utbytesstudenter 0 0 VÅRD Inom det hälsovetenskapliga området erbjuds sex utbildningar; sjuksköterska, röntgensjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, social omsorg samt receptarie med totalt 325 nybörjarplatser. Utbildningarna bedrivs i huvudsak på campus i Boden, med undantag av receptarie- och röntgenutbildningarna som delvis läses i Luleå. Sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningarna har vårintag som sedan många år ges på distans. Hösten 2002 startade även en sjuksköterskeutbildning på distans i samarbetet med Lapplands kommunalförbund med 30 nybörjarplatser. 15

16 Samtliga utbildningar inom området leder till yrkesexamen och inom huvudämnena arbetsterapi, omvårdnad, sjukgymnastik och social omsorg kan även kandidat- och magisterexamen utfärdas. Dessutom erbjuds ett antal specialistsjuksköterskeutbildningar som påbyggnad. Med anledning av låga sökandesiffror har endast utbildning till distriktsjuksköterska och akutsjukvård startat under Intresse och efterfrågan finns men de yrkesverksamma sjuksköterskorna har svårigheter att få förutsättningar för studier. FORT- OCH VIDAREUTBILDNING SAMT DISTANSUTBILDNING Det finns ett stort utbud av kurser för fort- och vidareutbildning både med samlingar på campus, utanför campus och inom Nätuniversitetet. Det blir allt svårare att tydligt avgränsa denna typ av kurs inom universitetets utbud, då alltfler av programkurserna görs tillgängliga för andra än programstudenterna med hjälp av nya undervisningssätt och ett ökat intresse för livslångt lärande. Antalet distanskurser har nästan fördubblats i jämförelse med 2001 (94) och uppgick till 166.Antalet kurser under 2001 var osedvanligt lågt. År 2000 uppgick de till 148. BEHÖRIGHETSGIVANDE UTBILDNING Universitetet erbjuder behörighetsgivande utbildning, basår, inom naturvetenskap och teknik. Studenterna vid det tekniskt/naturvetenskapliga basåret har platsgaranti på civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt på de lärarutbildningar som kräver denna behörighet. Datateknisk ingång för tjejer är en behörighetsgivande utbildning som riktar sig till kvinnliga studerande från gymnasiets samhällsvetenskapliga program.efter två år väljer studenterna om de vill fortsätta till högskoleingenjörs- eller civilingenjörsexamen i datateknik och börjar då i åk 2. Utbildningen har lett till en markant ökning av andelen kvinnor på det datatekniska programmet som tidigare var det program som rekryterade lägst andel kvinnor. Under året har de 97 studenterna på de behörighetsgivande utbildningarna tekniskt-naturvetenskapligt basår och datateknisk ingång registrerats för 83 helårsstudenter och 61 helårsprestationer. Rekrytering Universitetet arbetar aktivt för att bredda rekryteringen, bland annat genom olika rekryterings- och valideringsprojekt, ökad information till studievägledare samt utökade rekryteringsinsatser till målgruppen äldre studerande. Enkätresultat för nybörjarstudenterna hösten 2002 visar en ökning i åldersgruppen år. Universitetet bedriver nationellt rekryteringsarbete där de tre viktigaste rekryteringskanalerna är muntlig information, webben och tryckt material. I samband med den muntliga informationen medverkar studenter och alumni som viktiga ambassadörer för universitetet. De deltar i informationsresor runt om i landet, öppet hus och telefonväkteri för antagna studenter. Utbildningskatalogen är betydelsefull och webben ökar stadigt i betydelse som informationskälla. Universitetets hemsida är anpassad till funktionshindrade grupper enligt gällande standard. Antal sökande till högre utbildning i Sverige ökar glädjande igen. Inför hösten 2002 sökte personer till högre utbildning inom den samordnade antagningen, en ökning med drygt individer. Mot den bakgrunden konstateras att Luleå tekniska universitet ökat sin andel av förstahandssökande men däremot inte uppnått någon nominell ökning. Inför hösten 2002 sökte individer utbildningar inom den samordnade antagningen varav hade Luleå som första prioritet. Motsvarande siffror för hösten 2001 var samt Det är glädjande att andelen ökat eftersom förstahandsvalet är en nationell rangordning. Flexibilitet i dimensioneringen är utmärkande för Luleå tekniska universitets antagnings- och rekryteringsarbete. För utbildningar med starkt söktryck har antalet utbildningsplatser utökats med mycket kort planeringstid, en positiv åtgärd både för de sökande och för universitetet. Sökbeteendet har dessutom förändrats betydligt de senaste åren. Sena anmälningar och efteranmälningar till kurser och utbildningar har ökat väsentligt. Omfattningen av sena anmälningar varierar kraftigt mellan utbildningar men totalt tillkommer % som efteranmälningar. Därför är universitetets flexibla dimensioneringspolicy både en viktig och riktig åtgärd i rekryteringsarbetet. Efterfråge- och söktrycket mäts traditionellt i antalet förstahandssökande per utbildningsplats.analysen görs på grundval av preliminära planerings- och antagningstal vid nationella jämförelser. Med universitetets flexibla sätt att fördela utbildningsplatser blir den formen av analys mindre tillfredsställande eftersom de nya dimensioneringarna blir ett internt material som inte påverkar analyser som t ex press och högskoleverk tar del av. ARENOR Universitetets arenautbildningar har uppmärksammats av många sökande. De tre mest framgångsrika arenorna är Musik, media & teknik samt Livsstil, hälsa & teknik och 16

17 Ansökningar arenor och andel kvinnor % % Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade Arena nätverk. Framför allt Musik, media & teknik attraherar många sökande med 206 förstahandssökande till 80 utbildningsplatser. Även Nätverk samt Livsstil, hälsa & teknik har flera förstahandssökande än antalet utbildningsplatser. Dessa arenor verkar inom de grundutbildningsområden som även har attraktiva program. PROGRAMUTBILDNINGAR Inom teknikområdet är bilden oförändrad - söktrycket är svagt och vikande. Men arenorna ger anledning till optimism. Där finns en potential med senare inriktningsval som kan leda till tekniska yrkesexamina men som inte kan inräknas i sökandestatistiken till det tekniska området. För utbildningar inom samhällsvetskap, ekonomi och beteendevetenskap finns tydliga trender sedan många år. Utbildningar med ekonomisk inriktning har stabil efterfrågan,däremot är efterfrågan vikande till samhällsvetenskap och systemvetenskap. Beteendevetenskapliga utbildningar fortsätter att attrahera många sökande, särskilt populärt är psykologiprogrammet. Vårdutbildningarna fortsätter att vara efterfrågade med många sökande, i genomsnitt nästan fyra förstahandssökande per utbildningsplats, trots utökningar av utbildningsplatserna. Sjukgymnastutbildningen lockar flest förstahandssökande. En av universitetets nya utbildningar, receptarieprogrammet, har attraherat många sökande. En fortsatt glädjande utveckling är söktrycket till lärarutbildningen. Intresset är stort, framför allt för det allmänna utbildningsområdet men även för många av inriktningarna. Lärarutbildningar har också mycket framgångsrikt erbjudits i decentraliserad form med många sökande. Musik- och mediautbildningarna har ett fortsatt stabilt högt söktryck och fyller väl sina utbildningsplatser. Expansionen har varit stor med de nya mediautbildningarna med flera inriktningar med stor efterfrågan, främst inriktningen journalistik. FRISTÅENDE KURSER Sökande till fristående kurser i landet som helhet har ökat något. Motsvarande ökning har inte märkts vid Luleå tekniska universitet. Kurser som erbjuds som heltidsstudier minskar även detta år medan fort- och vidareutbildningskurser är efterfrågade, där spelar utformning och distribution av kurserna en stor roll.webbaserade kurser är mycket efterfrågade. ANTALET PLATSER OCH REGISTRERINGAR Under året har studenter registrerats på utbildningar som vänder sig till högskolenybörjare. Motsvarande siffra för 2001 var 2 293, en ökning med cirka 10 %. Expansionen har främst skett inom vårdområdet samt inom arenor. En större satsning omfattar även utbildningar som decentraliserats inom länet. En fjärdedel av sökalternativen inom civilingenjörsutbildningarna fyller sina utbildningsplatser. En omfördelning har möjliggjort utökning inom utbildningar med stark efterfrågan, t ex ergonomisk design & produktion och industriell ekonomi. För högskoleingenjörsutbildningarna är läget lika prekärt. Nya sökalternativ har dock väckt ett större intresse, med datorspelsteknik, datorgrafik och bergteknik som lockat två eller fler förstahandssökande per plats. De övriga utbildningsområdena, lärare, samhällsvetare, vård, musik och media fyller sina utbildningsplatser efter vissa omfördelningar inom respektive område. GEOGRAFISK SPRIDNING Den geografiska spridningen har märkbart avtagit. Inom alla områden är rekryteringen till grundutbildningen till största delen regional.till endast ett fåtal utbildningar rekryteras mer än 25 % från orter utanför Norrbotten. Analys av orsaken planeras på grund av den stora förändringen. Fortfarande är civilingenjörsutbildningarna relativt riksrekryterande, med rymdteknik som mest riksrekryterande, 41 %. Även de nya högskoleutbildningarna i datorgrafik och datorspelsgrafik har en god spridning bland de nyantagna, ungefär 50 % har annan hemort än Norrbotten/ Skellefteå. Utbildningsområdet musik och teater har universitetets mest riksrekryterande utbildningar, här finns variationer mellan 15 och 100 % av de nyantagna med hemort i övriga landet. Vård- och lärarutbildningarna har en mycket regional rekrytering. Det beror givetvis på att universitetet inom dessa två utbildningsområdet har utlokaliserade utbildningar som vänder sig till boende i framför allt Norrbotten. Arenautbildningarna rekryterar relativt lokalt med undantag för Musik,media & teknik där 41 % kommer från övriga delen av landet. Sammantaget har 82 % av universitetets nyantagna studenter Norrbotten eller Skellefteå som hemort. Motsvarande siffra för 2001 var 65 %. Geografisk spridning för nyregistrerade studenter på civilingenjörsutbildningarna Ht 00 Ht 01 Ht 02 Götaland 20% 20% 8% Svealand 22% 22% 10% Övriga Norrland 19% 22% 9% Norrb inkl Ske-å 38% 37% 73% Utlandet 1% 0% 0% 17

18 ANDELEN KVINNOR OCH MÄN Vid universitetets längre utbildningar är nybörjarna jämnt fördelade mellan kvinnor och män. Inom utbildningsområdena finns stora skillnader. Av universitetets nio utbildningsområden har de fyra områdena musik, media och teater, lärare, vård samt samhälls/beteendevetenskap kvinnodominans bland nyantagna. Universitetet har under 2002 fortsatt arbetet med att öka rekryteringen av kvinnor till de tekniska utbildningarna. De tidigare satsningarna på tekniska utbildningsprogram inom områden som särskilt lockat kvinnliga sökande respektive den datatekniska ingången för kvinnor kvarstår. Flera av arenorna, som också erbjuder tekniska examina, visar en god rekrytering av kvinnliga studenter men då de inte gör något val av utbildningsområde under den första terminen är det idag inte möjligt att säga hur andelen kvinnor på tekniska utbildningarna påverkas. För civilingenjörsutbildningar har andelen kvinnor bland nybörjarna fortsatt att sjunka,från 29 % till 26 %.Några program har dock stor andel kvinnliga nybörjare: ergonomisk design & produktion, EEIGM, kemiteknik och teknisk fysik. Vid ingenjörsutbildningarna har den försiktiga ökningen av andelen kvinnor fortsatt,från 26 % till 30 %,en liten uppgång för tredje året i rad. Ingenjörsprogrammen industriell design och miljö- och kvalitetsmanagement har stor andel kvinnor bland nybörjarna, 56 respektive 89 %. Precis som tidigare år är drygt hälften av de studerande inom de samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga utbildningarna kvinnor.andelen kvinnor kan placeras enligt en linjär skala där mjuka utbildningar som psykologiprogrammet har mycket hög andel kvinnor, 79 %, till linjens motpol, data- och systemvetenskap som har 14 % kvinnor. Däremellan finns de ekonomisk- samhällsvetenskapliga utbildningarna med en relativt jämn könsfördelning. För lärarutbildningarna har andelen män totalt inom området fortsatt öka för fjärde året i rad,från 26 % till 29 %.Det är en glädjande trend.att däremot andelen nyantagna män har sjunkit något är oroväckande. Liksom ifjol fortsätter universitetet att stödja Länsarbetsnämndens projekt Män till lärare genom att erbjuda behöriga deltagare platsgaranti till lärarutbildningens allmänna utbildningsområde. Ansökningar civilingenjör och andel kvinnor % 29% 29% Antal förstahandssök. Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade Ansökningar högskoleingenjör och andel kvinnor Ansökningar samhällsvetenskap och beteendevetskap samt andel män % 47 % 42% Ansökningar lärarutbildning och andel män % 24% 26% 30% 32% 30% Antal förstahandssökande Antal registerade Andel män av registrerade 609 Ansökningar musik, media och teater samt andel kvinnor % 86* 42% 142* 56% *Lärare inr. Musik redovisas inom lärarutb Ansökningar vård och andel män % 15% Antal förstahandssök. Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel män av registrerade 856 Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel män av registrerade 18

19 Andelen kvinnor inom musik och media är 56 %. De tekniskt inriktade utbildningarna, ljudingenjör och studiomusiker har lägst andel kvinnliga nybörjare, en tendens som kvarstår från tidigare år. Arenautbildningarna uppvisar en relativt jämn könsfördelning,41 % kvinnor och 59 % män.skillnaderna är dock frapperande, från 8 % kvinnor inom Innovativ teknik & företagande till 85 % för Livsstil, hälsa & teknik.andelen kvinnor och män verkar fortfarande följa traditionellt mönster där arenornas namn spelar in vid valet. VALIDERING OCH BREDDAD REKRYTERING I regeringens proposition Den öppna högskolan anges ett antal områden som universitet och högskolor bör utveckla. Två av dessa är validering och breddad rekrytering. I april startade projekt Valborg med målet att få nya grupper av studenter att påbörja högskoleutbildning, samt att arbeta med modeller för validering av reell kompetens. Projektet förväntas leda till att 100 studenter per år antas genom validering och 100 studenter per år antas ur de målgrupper som definierats, t ex ungdomar i Norrbottens inland, barnskötare i regionen och ungdomar/vuxenstuderande i Norge. För närvarande inrymmer projektet tretton delprojekt, där huvuddelen arbetar för breddad och ökad rekrytering.ytterligare delprojekt, med inriktning på validering, förväntas starta och avslutas under Bland delprojekten kan nämnas ett samarbete med gymnasieskolor kring handledning av gymnasieelevers projektarbete, och ett valideringsprojekt för att erbjuda barnskötare i regionen en förkortad och anpassad lärarutbildning. Med anledning av ändringar i Högskoleförordningen från januari 2003, är utveckling av valideringsmodell ett prioriterat område under Studiestart En god start förbättrar studenternas förutsättningar att nå framgång i sina studier. Luleå tekniska universitet har därför sedan många år prioriterat studiestarten som genomförs som ett gemensamt projekt där universitetet ansvarar för kurser och utbildningsinformation och studentkårerna ansvarar för de sociala aktiviteterna. Den första fasen av studiestarten pågår i tio dagar innan de ordinarie kurserna startar. Det är en period som studenterna ägnar åt dels orienterings- och repetitionskurser, dels sociala aktiviteter som utvecklar väl fungerande studiegrupper.det finns många exempel på att studenter som senare erbjudits utbildningsplatser vid andra lärosäten har valt att stanna kvar i Luleå med den goda studiestarten som främsta argument. Efter två veckor, när den ordinarie utbildningen startar fortsätter studiestartsaktiviteterna parallellt med t ex problemlösning, presentationsteknik, studieteknik, rapportskrivning etc. Information om studentkårernas verksamhet schemaläggs under hela studiestarten. I samband med studiestarten 2002 påbörjades ett flerårigt forskningsprojekt som erbjuder samtliga program- och arenastudenter metoder att hantera alkohol och stress.ambitionen är att utveckla en modell för att förebygga skador av alkohol och ohälsosam stressnivå.tanken är att denna modell kan användas vid universitet och högskolor i Sverige. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan tre universitet där Lunds universitet bedriver forskningen, Luleå tekniska universitet är modelluniversitet och Växjö universitet kontrolluniversitet. Som en del av utvecklingen av Det skapande universitetet har arenastudenternas studiestart utvärderats. Ett syfte är att utveckla studiestarten för att bättre stödja framför allt de nya studentgrupper som börjar på dessa utbildningar. Ett syfte är att ge arenastudenterna bättre förutsättningar att ta sig an en utbildning som i betydligt högre grad än tidigare karaktäriseras av valfrihet och eget ansvar för den enskilde studenten. Valfrihet Luleå tekniska universitet har som mål att erbjuda studenterna så mycket valfrihet som möjligt när de ska planera sin utbildning. Ett mått på valfrihet som eftersträvas är att minst 15 % av totalpoängen, dock minst 20 poäng i varje examen ska vara helt valfria. Det är ett mål som visat sig nåbart för flertalet examina - undantagen är några yrkesexamina inom det hälsovetenskapliga området. Utveckling för en större valfrihet är tydligast inom arenorna och sprids efterhand till universitetets övriga utbildningsprogram. Med större valfrihet får studenterna bättre möjligheter att välja kurser över de traditionella fakultetsgränserna. För att underlätta detta har universitetet fastställt dels en gemensam kursstorlek, heltalsmultipel av 5 p, dels gemensam studietakt, 25 %,50 % respektive 100 %,samt att en gemensam terminsindelning ska gälla för samtliga utbildningar oavsett utbildningsområde. Under nästa år startar ett projekt för att utveckla principer för schemaläggning så att studenterna kan undvika schemakollisioner. Utbildningsformer Den största delen av universitetets utbildningar och kurser genomförs i traditionell form med undervisningen uppdelad i moment som föreläsningar, lektioner, övningar och laborationer. Nedan redovisas arbetet med ett antal speciella utbildningsformer som växt fram under de senaste åren. DECENTRALISERAD UTBILDNING Sedan några år erbjuds vissa utbildningsprogram som decentraliserad utbildning, lärare, högskoleingenjör, sjuksköterska och ekonom. Det är utbildningar som genomförs i nära samverkan med, och med delfinansiering från, kom muner eller kommunförbund på ett tiotal orter i 19

20 Kurser inom Nätuniversitetet 2002 Utbildningsområde Hst Hpr Humanistiskt 0 0 Juridiskt 7 1 Samhällsvetenskapligt 29 5 Naturvetenskapligt 7 0 Tekniskt 73 2 Vård 49 9 Undervisning 1 1 Medicin 10 4 Musik 0 0 Totalt Norrbotten och Västerbotten. Utbildningarna är i första hand riktade till lokalt bundna studenter. För dessa är god tillgänglighet på hemorten ofta ett villkor för att kunna genomföra en längre utbildning. Utbildningarna genomförs vid kommunala studiecentra. Undervisning och andra lärarkontakter sköts i hög grad med hjälp av videokonferens och/eller nätbaserad teknik. Ett mycket gott samarbete med kommunala studiecentra lägger grunden för bra rekrytering och studieresultat i denna utbildningsform. DISTANSUTBILDNING Universitetet erbjuder också distansutbildning, dels i form av fristående kurser främst avsedda för fort- och vidareutbildning, dels utbildningsprogram, främst inom det hälsovetenskapliga området. Distansutbildning innebär traditionellt att undervisningen koncentreras till kortare sammankomster vid universitetet och däremellan ansvarar studenterna i hög grad själva för sina studier. Universitetet har under några år satsat på att utveckla både pedagogik och teknik för distansutbildning och nyttjar kommunala studiecentra för sammankomster mellan lärare och student, för studenternas självstudiearbete och som mötesplats för videokonferens och nätbaserad undervisning. NÄTUNIVERSITETET Luleå tekniska universitet har haft distansutbildning som ett prioriterat område under flera år. Universitetet har även 2002 medverkat i utvecklingen av flera nya kurser inom Svenska Distanshögskolan. Även om konsortiet upplösts under året har de ingående parterna, förutom Örebro universitet, beslutat fortsätta samarbetet inom ramen för Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning. Nätuniversitetets tillkomst har medfört ökade satsningar på platsoberoende lärande. En del av de särskilda medlen har använts till en strategisk satsning för att stärka och bygga ut den nätbaserade utbildningen på distans. En teambaserad organisation har etablerats och personal rekryterats för att arbeta med pedagogik, metodik och teknik, stöd och rådgivning till lärare samt intern och extern kommunikation och samverkan. Uppbyggnad av en central stöd- och supportfunktion, liksom harmonisering av den tekniska infrastrukturen och framtagning av en långsiktig strategi för nätbaserad utbildning har påbörjats. Samarbete har också etablerats med Blekinge Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet för ett gemensamt pedagogiskt utvecklingsarbete. Universitetet har använt större delen av de särskilda medlen som en generell förstärkning till institutioner som bedriver Nätuniversitetskurser. Medlen har därför inte delats upp till utveckling av nya kurser eller anpassning av befintliga på central nivå. Inga helt nya kurser hann komma till stånd inför höstterminen, de som startade var redan befintliga kurser eller kurser som anpassats efter aktuella kriterier. Universitetet har i sina kriterier för Nätuniversitetskurserna lagt vikt vid att de ska genomföras med IT-stöd,ha få fysiska träffar samt vara sökbara utanför regionen. Under höstterminen har 48 kurser startats, de flesta var fem poäng och utbudet utgjordes av fristående kurser och kurser inom specialistutbildningen för sjuksköterskor. Inga programutbildningar har påbörjats.vård är det utbildningsområde som hade flest kurser följt av det samhällsvetenskapliga området, medan teknikområdet kommer på tredje plats. När det gäller antalet helårsstudenter är dock teknikområdet störst. Det beror på några helt internetbaserade fempoängskurser inom data- och systemvetenskap med reducerad studietakt och som lockat många studeranden. Det totala antalet helårsstudenter är 177 vilket ungefär överensstämmer med det budgeterade antalet. Den låga siffran för antalet helårsprestationer beror på att prestationerna kommer först under 2003 för många kurser. ÄMNESÖVERGRIPANDE OCH -INTEGRERANDE KURSER Luleå tekniska universitet har identifierat ämnesövergripande kunskaper och utvecklingen av sådana som väsentliga för framtidens teknik- och samhällsutveckling. Inom ramen för arenautbildningarna utvecklas därför kurser där studenterna ges möjlighet till ämnesövergripande kunskapsbyggande. Det är projektbaserade kurser där studenter med olika inriktning, teknik, ekonomi, hälsovetenskap mm, möts kring ett problem vars lösning förutsätter kunskaper från flera områden. Kurserna syftar till en aktiv samverkan mellan studenter, forskare och doktorander, även tidigt i grundutbildningen. Inom arenorna finns utrymme för att utveckla alternativa former för dessa kurser. Universitetet kommer efterhand att utvärdera och jämföra olika arbetssätt. De först antagna arenastudenterna har just avslutat sin tredje termin och erfarenheterna av arenakurser visar att de generellt är uppskattade av studenterna men att innehåll och arbetsformer kan utvecklas ytterligare. 20

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

1999 2000 2001 (regl brev)

1999 2000 2001 (regl brev) 1 (7) Universitetsstyrelsen Controller Cecilia Jansson 1999-02-19 Doss 113 Dnr 3170/98 Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 2000-2002 1 Intäkter 1.1

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2009 Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009-100 2009-08-12 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

HSTK-utvecklingen 2010

HSTK-utvecklingen 2010 2010 Ökningen fortsätter 2010 - Umeå universitet hade totalt 5,9 procent fler ackumulerade fakturagrundande HSTK vid kalenderåret 2010 års andra jämförelse (VT-2 2010) jämfört med samma tidpunkt 2009.

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Senaste nytt inför samverkansgruppens möte i Borås den 19-20 april 2005

Senaste nytt inför samverkansgruppens möte i Borås den 19-20 april 2005 Bilaga 4, möte 34 Senaste nytt inför samverkansgruppens möte i Borås den 19-20 april 2005 Innehållsförteckning Blekinge tekniska högskola...2 Högskolan i Gävle...2 Högskolan i Kristianstad...3 Högskolan

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

THE NORTHERNMOST UNIVERSITY of Technology in Scandinavia. Fakta. på fickan 2012. ltu.se

THE NORTHERNMOST UNIVERSITY of Technology in Scandinavia. Fakta. på fickan 2012. ltu.se Fakta på fickan 2012 ltu.se LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET 9,5 tim. Polcirkeln Luleå tekniska universitet omsätter 1,5 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 anställda och 17 000 studenter. Vår forskning bedrivs

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap. Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng

VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap. Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng 1. Fastställande av plan Styrelsen för Institutionen för

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Beslut: Högskolestyrelsen 2012-12-20 Revidering: - Dnr: DUC 2013/76/10 Gäller fr.o.m.: 2013-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA

DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA Page 1 of 8 DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA Lokal examensordning för grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan Dalarna Dessa bestämmelser skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen

Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen Fastställd av förvaltningschef 2011-05-25 1 INNEHÅLL Bakgrund 3 Strategiska frågor för högskolan 3 Verksamhetsidé 3 Mål 4 Aktiviteter 6 2 Högskolans förvaltning Bakgrund

Läs mer

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla 2014-02-10 1 Örebro universitet 17 000 studenter 90 program 800 kurser 1200 anställda 130 professorer 500 doktorander

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng Dnr: 53/333-01 Fastställd av högskolestyrelsen maj 1996 Reviderad av institutionsstyrelsen E 2001-01-29 Reviderad av institutionsstyrelsen

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014

dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014 dnr hs 2014/857 ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 Årsredovisningen är fastställd av styrelsen 2015-02-06 Dnr HS 2014/857 Innehållsförteckning Rektor har ordet 1 Studentkåren har ordet 2 Årsredovisningens

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar EFFEKTIVITETSANALYS 1(24) Avdelning 2014-06-23 2014/4 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uka.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Budgetunderlag perioden 2014-2016 för Stockholms universitet

Budgetunderlag perioden 2014-2016 för Stockholms universitet 1 (6) BESLUT 2013-02-19 Dnr SU 10-3221-12 Ulf Nyman Utredare Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) Budgetunderlag perioden 2014-2016 för Stockholms universitet Sammanfattning Stockholms universitet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Områdesbehörigheter för dig med Gymnasieexamen eller kommunal vuxenutbildning med Gy11

Områdesbehörigheter för dig med Gymnasieexamen eller kommunal vuxenutbildning med Gy11 Områdesbehörigheter för dig med Gymnasieexamen eller kommunal vuxenutbildning med Gy11 Utbildning Områdesbehörighet Behörighetskurser Teknik Civilingenjörsutbildning A9 Fysik 2 Matematik 4 Högskoleingenjörsutbildning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m

Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m SAMFAK 011/70 Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m Samhällsvetenskapliga fakulteten Beslut 011-05-6 Innehållsförteckning Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m 3 Mottagande av nya studenter

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport 2014-01-01 -- 2014-08-31 Delårsrapport Innehåll 1 Inledning 5 2 Resultaträkning med prognos för 2014 6 3 Kommentarer till resultaträkning 7 4 Balansräkning 8 5 Kommentarer till balansräkning 10 6 Anslagsredovisning

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Högre utbildning Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Åh, jag ville att hela dagarna skulle vara en enda lång historielektion. Roland, 65 år Spanska? Usch Ted, 12 år Matematik! Här fanns ett facit

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer