00 omslag A Sida 1 Årsredovisning 2004

Transkript

1 Årsredovisning 2004

2 Årsredovisning 2004 INNEHÅLL REKTOR HAR ORDET...3 INTERVJU MED INGEGERD PALMÉR VÄLKOMMET EKONOMISKT TILLSKOTT...4 DET SKAPANDE UNIVERSITETET...5 EKONOMISK UTVECKLING...7 Verksamhetsplan och budget GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING...11 Resurser och finansiering...12 Redovisning av regeringens uppdrag, särskilda åtaganden...13 Studentrekrytering och jämställdhet...15 Utbildningar...17 Uppdragsverksamhet inom grundutbildning...22 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING SAMT KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE..24 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete...24 Resurser, finansiering och EU-projekt...26 Redovisning av regeringens uppdrag...28 Forskarutbildning...29 Uppdragsverksamhet inom forskning...31 Holding AB...32 GEMENSAMT FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING...33 Utvärdering och intern revision...33 Studentinflytande...33 Likabehandling av studenter...34 Pedagogisk utveckling...34 Interna utvecklingsprojekt...34 Biblioteksverksamhet...35 Samverkan med omvärlden...35 Internationalisering Personal...39 UNIVERSITETETS KONSTSATSNING...43 BILAGOR...53 Väsentliga ekonomiska uppgifter...53 Finansiella dokument...54 Bilagor Grundutbildningsersättning Verksamhetsresultat, grundutbildning Återrapporteringskrav Tabellindex...70 ÅRSREDOVISNING

3 Produktion Universitetsförvaltningen, Luleå tekniska universitet Kontaktperson resultatredovisning KERSTIN HANAEUS, controller, Luleå tekniska universitet Kontaktperson finansiell redovisning ANETTE LÖFSTEDT, ekonom, Luleå tekniska universitet Produktionssamordning, textbearbetning och grafisk formgivning Plan Sju AB, Luleå Foto, sidan 3 Nicke Johansson Foto, omslag Lars Forsstedt Foto, sidorna Anders Alm Tryck Universitetstryckeriet, Luleå, ÅRSREDOVISNING 2004

4 INGEGERD PALMÉR Rektor har ordet 2004 ÅRS VERKSAMHET vid Luleå tekniska universitet har präglats dels av ambitionen att rekrytera fler studenter, dels av behovet att åter skapa en ekonomi i balans. Vad gäller verksamhetens resultat så klarar universitetet glädjande nog en majoritet av målen för 2004 och för perioden Det ekonomiska resultatet är positivt, 18 miljoner kronor, en resultatförbättring jämfört med budget med nästan 40 miljoner kronor. Efter den stora nedgången i antagna nybörjare höstterminen 2003 har universitetet under 2004 gjort en kraftsamling på studentrekrytering och marknadsföring. En universitetsövergripande organisation med tydliga ansvar har införts, och mål har satts upp för rekryteringen till olika utbildningar. Antalet förstahandsansökningar var under 2004 det högsta i universitetets historia, nära Antalet registrerade nybörjare ökade med närmare 10 procent från Särskilt glädjande är ökningen med 20 procent från 2003 av antalet förstahandssökande till program höstterminen 2004, att jämföra med ökningen nationellt som var 4 procent. Antalet helårsstudenter 2004 var 8 288, det är 3,5 procent över målet. Inom NT-området var antalet helårsstudenter 5,5 procent över målet. För det särskilda åtagandet decentraliserad utbildning är resultatet 357 helårsstudenter, högt över målet på 270. Universitetet har nästan klarat målet att 1/3 av lärarexamina ska vara inom matematik/naturvetenskap/teknik, knappt 30 procent.vi har tyvärr inte klarat målet att öka antalet examina inom teknik utöver civilingenjörer, vi är tillbaka på 2002 års nivå. För perioden klarar universitetet målen för magister, civilingenjör och lärare, senare år.vi når inte periodens mål för sjuksköterskor (-10 procent) och lärare, tidigare år (-13 procent). För forskarutbildningen var antagningen 2004 den lägsta på fem år, 99 doktorander totalt, vilket är en minskning med drygt 20 procent från Antagningen inom humanistisksamhällsvetenskapliga vetenskapsområdet minskade med 30 procent. Periodens examensmål om fjorton poäng för forskarutbildningen humaniora-samhällsvetenskap överskrids rejält med resultatet 34 poäng.trots en kraftig upphämtning 2004 med 71 poäng och nästan en fördubbling av antalet tekniska doktorer från 2003 så uppnår universitetet inte periodens mål för forskarutbildningen inom teknik om 250 poäng, utfallet är 227,5 poäng. ANDELEN KVINNOR TOTALT av nybörjarna sjönk från 54 procent 2003 till 49 procent Bekymmersamt är att andelen kvinnor av nybörjare på civilingenjörsutbildningarna sjönk från 26 procent 2003 till 19 procent 2004, en så låg andel har universitetet inte haft sedan talet. För vårdutbildningarna kan vi glädjas åt att andelen män ökar från 13 procent till 17 procent. Lärarutbildningarna bibehåller nivån med en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor. Av nya doktorander inom humaniora-samhällsvetenskap är åtta kvinnor, mot sexton under Inom teknik sjunker också antalet nya kvinnliga doktorander. Andelen kvinnor bland nya doktorer i teknik är 27 procent jämfört med 19 procent 2003, och inom humaniora-samhällsvetenskap 60 procent, den högsta andelen sedan Under 2004 har tre kvinnor anställts som professorer, det är en klar ökning jämfört med tidigare men universitetet klarar inte periodens rekryteringsmål som är 15 procent. Under har totalt 49 professorer rekryterats eller befordrats och fyra av dessa har varit kvinnor, vilket motsvarar 8 procent. BUDGETEN FÖR 2004 visade ett underskott på drygt 20 miljoner kronor.tillsammans med underskottet från 2003 skulle ett sådant resultat leda till en halvering av myndighetskapitalet på två år. Universitetsstyrelsen satte upp ett ekonomiskt mål att universitetet vid utgången av 2008 ska ha ett eget kapital för verksamheten om 8 procent, d v s cirka 100 miljoner kronor. Ett delmål sattes att för 2005 åstadkomma ett nollresultat. När prognosen vid delårsbokslutet pekade mot ett ännu större underskott för 2004 inleddes ett genomgripande arbete med kostnadsbesparingar och omstrukturering av verksamheten. Kostnadsbesparingar har gett effekt, totalt sjunker kostnaderna med 15 miljoner kronor jämfört med 2003 trots att anslagen ökat något och externfinansieringen ligger på samma nivå. Genom uppsägningar och pensionslösningar har ett tjugotal befattningar avvecklats, vilket ger full ekonomisk effekt från Institutioner med teknisk utbildning har fortsatta underskott men de negativa resultaten minskar 2004 p g a genomförda rationaliseringsåtgärder. En följd av den goda rekryteringen är att produktionen inom grundutbildningen för 2004 överskrider takbeloppet med 18 miljoner kronor.av anslagssparandet återstår nu 19 miljoner kronor och min bedömning är att detta belopp kommer att nyttjas för 2005 års utbildningsproduktion. Om inte nya utbildningsplatser tillförs behöver utbildningsverksamheten för 2006 minskas något. Det är fortsatt en utmaning av nå det av styrelsen uppsatta ekonomiska målet för 2008, det kräver positiva resultat för de kommande åren. Så det är viktigt att fortsätta med omstruktureringar och kostnadsbesparingar för att skapa ett handlingsutrymme för nya satsningar och investeringar. ÅRSREDOVISNING

5 Välkommet ekonomiskt tillskott LKAB:s donation på 100 miljoner kronor, Process- IT:s pengar från Vinnova och ett utökat samarbete med länsstyrelsen i Norrbotten är några av de positiva händelser som rektor Ingegerd Palmér vill lyfta fram från verksamhetsåret Men ska jag välja ut något enskilt måste det ändå bli något annat, nämligen känslan som fyllde mig när jag såg våra helsidesannonser i Dagens Nyheter yes, det där är verkligen vi, tänkte jag. NÄR DET ÄR DAGS att summera Luleå tekniska universitets verksamhetsår 2004 hamnar självfallet de 100 miljoner som LKAB donerade till ett nytt forskningscentrum högt upp på listan över sådant som är värt att minnas. Likaså det faktum att ProcessIT fick sex miljoner kronor per år i tio år och att Träcentrum Norr fick elva miljoner per år under fem år. Det är tre exempel på vår satsning på forskning och engagemang i basindustrierna här i Norrbotten och Västerbotten, lyckosamma exempel på hur forskning i världsklass och nytta för regionen låter sig väl kombineras, säger rektor Ingegerd Palmér. I början av 2004 avslutades arbetet inom Luleå tillväxtakademi och den samlade utvärderingen är mycket positiv, särskilt när det gäller några olika modeller för samverkan med små företag - ett faktum som ledde fram till ett utökat samarbete med länsstyrelsen i Norrbotten. I början av december undertecknade jag och landshövding Per-Ola Eriksson en gemensam avsiktsförklaring som ger universitetet cirka 15 miljoner kronor, pengar som ska användas för att öka tillväxten i Norrbotten på olika sätt. - Det är glädjande att länsstyrelsen visar detta förtroende för både universitetets engagemang i och förmåga att bidra till regionens utveckling. Andra positiva händelser under året är att fundraisingarbetet i Piteå rullar på framgångsrikt, i dag kan fyra professorer finansieras liksom det nya Testplats Piteå, en verksamhet vid Musikhögskolans avdelning akademiskt mediecentrum där framtidens medieplattformar ska testas. Att vi dessutom lyckades slå all time high när det gäller antalet förstahandsansökningar i höstas tillhör självklart de stora ljuspunkterna under ett år som annars handlat mycket om besparingar, omstruktureringar och uppsägningar, säger Ingegerd Palmér. Vi har en bit kvar innan vi nått målen för hur många nya civilingenjörsstudenter vi tar in, men vi är på god väg. 4 ÅRSREDOVISNING 2004 Rent allmänt kan jag konstatera att vårt nya grepp när det gäller marknadsföring har fungerat och väckt uppmärksamhet. Den senast presenterade Ungdomsbarometern visar exempelvis att betydligt fler unga människor än tidigare känner till Luleå tekniska universitet, en första förutsättning för att kunna söka hit. Också internt vet jag att de flesta har insett nyttan av att vi drar åt samma håll och talar samma språk i all vår externa marknadsföring och jag tycker det är roligt att vi vågade ta steget och stå för vintern och allt det som skiljer oss från andra universitet och högskolor. Också när det gäller studentrekryteringen har beslutet att samla insatserna gett resultat. Det finns ett stort och brett engagemang för studentrekryteringsfrågorna runt om på institutionerna och det gläder mig. Också här har vi tagit ett samlat grepp så att olika insatser samordnas väl och stödjer varandra. Och trots att universitetet har arbetat länge med studentrekrytering så flödar kreativiteten och nya idéer kommer fram. DET SKAPANDE UNIVERSITET har integrerats fullt ut i verksamheten, arbetet med kunskapsbyggande pågår kontinuerligt, liksom arbetet med den interna kulturen. Under året har vi också startat två nya Känslan som fyllde mig när jag arenor. Arenorna ger sammantaget ett positivt tillskott på cirka 100 ingenjörsstudenter vilket såg våra helsidesannonser i DN vi behöver. Bolognaprocessen pågår för fullt, universitetets Bolognagrupp har tagit fram ett bra och konkret underlag för hur universitetet ska arbeta vidare med den anpassningsprocessen. Enligt dem som varit på olika föredragningar runt om i landet ligger vi väl till i vårt arbete. Men allt har som bekant inte varit en dans på rosor under 2004 även besparingar, nerskärningar, omstruktureringar och uppsägningar har varit en del av vardagen. Totalt har vi sagt upp ett 15-tal medarbetare under året, en siffra vi inte varit tillnärmelsevis i närheten av tidigare.vi delar villkoren med arbetslivet i stort, nedgången av studenter under ett antal år har till sist nått den punkt när uppsägningar inte längre gick att undvika. Jag är den första att beklaga detta, samtidigt har jag ett ansvar för att skapa en ekonomisk grund som borgar för universitetets framtid. Under året har vi också inlett de omstruktureringar av verksamheten som krävs för att ytterligare skapa denna stabila framtid, vissa kurser kommer att läggas ner, liksom vissa program. Med dessa och andra åtgärder hoppas jag att vi kan bädda för en fortsatt positiv utveckling av Luleå tekniska universitet. yes, det där är verkligen vi, tänkte jag.

6 Det skapande universitetet LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET arbetar aktivt och systematiskt för att nå regeringens och riksdagens mål för verksamheten. Med strategin DET SKAPANDE UNIVERSITETET har universitetet pekat ut riktningen för utvecklingen under 2000-talets första decennium. Under 2004 har de övergripande målen för 2004 till 2006 utvecklats som förutsättning för ändamålsenlig styrning i enlighet med strategin. DET SKAPANDE UNIVERSITETET kännetecknas av kunskapsbyggande, ett lärande där individen i dialog med andra bygger ny kunskap, och en kultur med mänskliga möten där lärande uppstår ur dialog och reflektion. DET SKAPANDE UNIVERSITETET utvecklas i samverkan med omvärlden. Under 2004 har DET SKAPANDE UNIVERSITETET än mer inlemmats i den operativa organisationen och är grunden för det årliga planerings- och uppföljningsarbetet inom universitet. Universitetsstyrelsens inriktningsbeslut för kommande verksamhetsår, rektors operativa planeringsförutsättningar samt resultatenheternas verksamhetsuppdrag har alla sin grund i strategin. Organisation Den nya interna organisationen har tydliggjort det strategiska och operativa ansvaret för utveckling av utbildning och forskning. Den nya organisationen kännetecknas av helhetssyn och enhetlighet och är ett viktigt avstamp för framtiden. Under de kommande åren ska universitetet fokusera på att leverera den utbildning, forskning och samverkan som regeringen efterfrågat, inom ramen för strategin DET SKAPANDE UNIVERSITETET. Fakultetsnämndernas huvuduppgift är strategisk planering, uppföljning och utvärdering. Det operativa ansvaret ligger på institutionernas prefekter, vars ansvar för program och arenor har tydliggjorts. För de kommande tre åren har följande områden satts i fokus: att arenor och program ska leva parallellt, studentrekrytering, samverkan internt, internationellt och med näringsliv och offentlig sektor, lärarnas kompetensutveckling, universitetskulturen och den gemensamma värdegrunden samt varumärkesbyggande. Arenor Under de senaste åren har universitetets grundutbildning vitaliserats. Det pågår en stark aktivitet för att utveckla nya program, arenor och kurser samtidigt som nya arbets- och lärandeformer prövas. Nämnderna har utformat kriterier för hur man startar nya program, utbildningarna ska ligga i linje med universitetets strategi och bygga på vetenskaplig grund. Arenorna är en konkretisering av strategin DET SKA- PANDE UNIVERSITETET. Inom arenorna förenas grundutbildning, forskning och samverkan med omvärlden på ett nytt sätt. Arenautbildningen möter arbetslivets och samhällets krav på gränsöverskridande kompetens och förmåga att arbeta tillsammans med andra. De senaste tre åren har åtta arenor bildats vid Luleå tekniska universitet. Arenorna har övergått från utvecklingsprojekt till en del i den ordinarie verksamheten. Studenterna på arenorna arbetar ofta i projektform med konkreta problem från verkliga miljöer. Då arenorna är tvärvetenskapliga får även forskningen en annan dimension. Det finns en forskarskola knuten till varje arena där forskare med olika ämnesbakgrunder deltar. Samverkan med företag, organisationer och internationella forskare gör arenorna till viktiga kunskapscentrum för utvecklingen av enskilda ämnen och för utbyte mellan olika utbildningsområden. Huvudintentionerna som fanns när arenorna startade har blivit verklighet. Arenorna attraherar en ny grupp studenter och många är intresserade av att ta examen inom teknikområdet, däremot har rekryteringen inte motsvarat förväntningarna. För all grundutbildning, både program och arenor, gäller samma förutsättningar; hög kvalité, ökad genomströmning, ökad internationalisering och fler nätbaserade kurser liksom en anpassning till Bolognamodellen. ÅRSREDOVISNING

7 Kunskapsbyggande Universitetets strategi bygger på att ny kunskap föds på vetenskaplig grund, i samverkan med andra. Grunden är synen på kunskap som en skapade aktivitet där lärandet sker när studenter, lärare, forskare, och det omgivande samhället deltar aktivt på lika villkor. Samtliga kursplaner inom program och arenor ska ses över med utgångspunkt i kunskapsbyggandet. Samtliga lärare erbjuds fördjupningskurser om kunskapsbyggande och målet är att alla ska ha deltagit Inom arenorna har drivhus vuxit fram, där arbetar studenter och forskare konkret tillsammans med företag och offentliga aktörer i utvecklingsprojekt. Inom forskarutbildningen har kunskapsbyggandet utvecklats framförallt i arenornas forskarskolor.varje arena har en gränsöverskridande, tvärvetenskaplig forskarskola. Under försommaren arrangerades en intern konferens om kunskapsbyggande. Syftet var att delge varandra erfarenheter av att förbättra studenternas lärande genom nya undervisningsmetoder, examinationsformer, kursutveckling mm. Vid ett trettiotal välbesökta föreläsningar delade lärare med sig av sina erfarenheter. Universitetskulturen Universitetets interna kultur påverkar omvärldens bild av verksamheten, därför är ledorden öppenhet, tillit, lyhördhet och entreprenörskap. Att stärka en värdegrund och kultur tar tid. Arbetet med att förändra universitetskulturen har under de gångna åren upplevts som det svåraste av strategins nyckelområden. För att diskutera arbetsklimat och den interna kulturen har gemensamma universitetsdagar arrangerats, varav två under 2004, den ena om kunskapsbyggande och den andra om likabehandling. Ledarskapet är en nyckelfråga i alla större förändringsprocesser. Universitet har genomfört och fortsätter därför ett omfattande ledarutvecklingsprogram. Ett 90-tal nuvarande och blivande ledare har genomgått ett längre program. Det har följts upp med ytterligare två program i samverkan med andra företag samt med ytterligare ett internt program för ett 30-tal ledare/blivande ledare. Mötesplatsen Under de dryga tre åren sedan strategin sjösattes har universitetet utvecklats som mötesplats. Integrationen mellan fysiska och virtuella campus fortsätter, den första helt nätbaserade programutbildningen har startat. Lärplattformen Class-Fronter har bidragit till att skapa virtuella mötesplatser för lärare och studenter i enskilda kurser. Under december anordnade universitet en konferens, Universitetet öppnar dörren, för möten mellan företag, forskare och offentlig sektor i regionen. Universitetet har tillsammans med studentkårerna beslutat att bygga ett nytt kårhus. 6 ÅRSREDOVISNING 2004

8 Ekonomisk utveckling UNIVERSITET REDOVISAR FÖR år 2004 ett positivt resultat för verksamheten på 19 mnkr. För år 2003 var verksamhetsresultatet negativt, 23 mnkr.vid en tillbakablick har universitetet under åren redovisat ett resultat nära noll. Resultatet 2004 innebär att det egna kapitalet för verksamheten uppgår till 80 mnkr. Universitetsstyrelsen har beslutat att universitetet år 2008 ska kunna uppvisa ett eget kapital för verksamheten som uppgår till 8 % av omslutningen (cirka 100 mnkr). För att upprätthålla en god ekonomi och klara den ökande konkurrensen om studenter och externa medel, har arbetet under åren inriktats på följande åtgärder: Omstruktureringar i form av nedläggning av forskningsämnen, sammanslagning av institutioner och en omstrukturering av verksamheten med fastställda strategier som grund. Generella kostnadssänkningar för att skapa en kulturförändring som långsiktigt ska förändra beteende och ge kostnadsmedvetenhet. Effektiviseringar av universitetets administration, ITorganisation och servicefunktioner som innebär lägre framtida kostnader. Insatser för ökad externfinansiering genom att stärka samarbetsformerna inom universitetet och med externa parter. Insatser för studentrekrytering i form av bl a marknadsföring som innebär att universitetet ska kunna uppnå examensmålen. Universitetets totala intäkter ökade under året med 27 mnkr. Antalet helårsstudenter har ökat och resulterat i en överproduktion inom grundutbildningen, vilket innebär att 18 mnkr av tidigare års anslagssparande har kunnat nyttjas. Resterande ökning av intäkterna motsvarar den uppräkning av anslagen som skett. Intäkterna till forskning och forskarutbildning har inte ökat utan är på samma nivå som under år Även den externa finansieringen låg på samma nivå som 2003 vilket innebär att universitetet inte har klarat målet att öka den externa finansieringen. Kostnaderna för verksamheten har minskat med -15 mnkr, och det avser personal- och driftkostnader. Antalet anställda doktorander har ökat medan antalet TABELL 01 Resultaträkning 2004, tkr VERKSAMHETENS INTÄKTER Förändr. % Anslag Avgift Bidrag Räntor Summa % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa % Verksamhetsutf Resultat från andelar i dotterbolag och intresseföretag Årets kapital förändring anställda administratörer har minskat, vilket är en effekt av HELA-projektet och styrelsens beslut att styra över resurser till kärnverksamheten. Kostnaderna för bl a övertid, arvoden och omstruktureringskostnader har minskat jämfört med Av driftkostnaderna minskade bl a inköp av datorer, samt tjänster i förhållande till föregående år. Årets verksamhetsutfall är 40 mnkr bättre än budget och 44 mnkr bättre än delårsrapportens prognos. Att universitetet kunnat vända ett budgeterat och prognostiserat underskott är mycket positivt. Både de lång- och kortsiktiga åtgärderna som påbörjats för att sänka kostnadsnivån har gett snabbare effekt än väntat. Avsatta medel för omstrukturering har inte tagits i anspråk fullt ut för 2004, vilket också har påverkat resultatet positivt. Trots det positiva resultatet för 2004 finns det stora risker för att universitetet kommande år inte ska klara av att uppnå de ekonomiska målen fram till Förhållan- ÅRSREDOVISNING

9 TABELL 02 Jämförelse budget, prognos och bokslut 2004, mnkr Budget Prognos Bokslut vid delår Intäkter Kostnader Verksamhetsutfall Resultat dotterföretag Kapitalförändring TABELL 03 Kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr Grundutbildning Uppdragsutbildning Forskning/forskarutbildning Uppdragsforskning Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Kapitalförändring den som kan påverka den ekonomiska utvecklingen är: Det statsfinansiella läget som gör att det finns risk att kommande pris- och löneomräkningar inte täcker kostnadsökningarna. Ingen motsvarande volymökning av anslagen till grundutbildning har förutsetts. Universitetets resterande anslagssparande kommer att nyttjas under 2005, vilket innebär minskade grundutbildningsintäkter med ca 20 mnkr fr o m Konkurrensen om externa medel fortsätter och väntas bli hårdare. Universitetet har behov av att öka de externa medlen för att klara examensmålen inom forskarutbildningen och för att delfinansiera universitetets forskningsmiljöer. Den interna ekonomiska obalansen som finns mellan resultatenheterna medför svårigheter i den interna styrningen av verksamheten. Ytterligare en förutsättning för att universitetet ska klara målen och få en verksamhet i balans är att det påbörjade arbetet med omstruktureringar och prioriteringar fullföljs. Årets resultat Universitetet redovisar ett verksamhetsutfall på 19 mnkr för verksamhetsåret Resultatet från dotterbolaget Holding AB, 1 mnkr medför att kapitalförändringen för året blev 18 mnkr. Samtliga verksamhetsgrenar visar ett positivt resultat. Grundutbildningen står för större delen av överskottet medan uppdragsverksamheten redovisar nollresultat. Verksamhetens intäkter för grundutbildning och forskning ökade med 2 % (+7 % föregående år) till mnkr under 2004.Anslagen ökade med 28 mnkr medan den externa finansieringen minskade med 1 mnkr. Ökningen på grundutbildning med 18 mnkr avser överproduktion som innebär att tidigare års anslagssparande kunnat nyttjas, resterande ökning beror på löne- och prisomräkning av anslagen. Av externa medel uppgick avgiftsintäkterna till 154 mnkr (129 mnkr år 2003) och bidrag till 235 mnkr (259 mnkr år 2003). Den externa finasieringen utgjorde 32 %, vilket är något mindre andel än tidigare år (33 % år 2003 och 34 % år 2002). Finansieringen från svenska företag och övriga statliga myndigheter fortsatte dock att öka. Verksamhetens kostnader minskade med 15 mnkr till mnkr 2004, vilket är en minskning med -1 % (9 % år 2003). Av de större kostnadsslagen minskade personalkostnaderna med -11 mnkr och driftkostnaderna minskade med -4 mnkr. Lokalkostnaderna förblev oförändrade medan räntor och avskrivningar ökade med 1 %. Förändringen av personalkostnaderna består av ökade lönekostnader med 11 mnkr, minskade övertidskostnader, arvoden, delpensions-/pensionsersättningar med -16 mnkr samt lägre kostnader för avtalsförsäkring med -6 mnkr. Minskningen av avtalsförsäkringspremien beror på lägre avgift 2004 samt att i 2003 års kostnader ingick del av slutavräkning året innan. Antalet anställda totalt för universitetet är detsamma som föregående år. Antalet anställda doktorander har ökat medan antalet administratörer har minskat. Minskningen av driftkostnaderna hänförs till bland annat inköp av datorer och köpta tjänster. Andelen TABELL 04 Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per verksamhetsgren för 2004, tkr Grund- Uppdrags- Forskning/ Uppdragsutbildning utbildning forskarutb. forskning Totalt Intäkter Kostnader Verksamhetsutfall Resultat dotterföretag Kapitalförändring ÅRSREDOVISNING 2004

10 TABELL 05 under 2003, tillbaka på samma nivå som Balansräkning per 31 dec 2004, tkr Verksamhetsplan och budget 2005 Inriktningen för verksamhetsåret 2005 ska ske med utgångspunkt i strategin DET SKAPANDE UNIVERSITETET enligt universitetsstyrelsens beslut. Universitetet befinner sig i en situation som ställer höga krav på tydliga och väl genomtänkta interna prioriteringar där bilden av ett sammanhållet universitet betonas. Prioriteringarna innebär både avveckling och omstrukturering samt kostnadseffektiviseringar. Prioriteringarna styrs i hög grad av regeringens mål och de mål som universitetet själv formulerat samt utifrån den grundläggande uppgiften att bedriva grundutbildning och forskning av hög kvalitet. Verksamheten ska bedrivas med fokus på resurssnål tillväxt och organisationens dimensionering ska anpassas efter utbildningsvolymen och forskningens behov. Högsta prioritet är en verksamhet i balans, mål och uppdrag inom grundutbildning, forskning och forskarutbildning ska nås inom de ekonomiska ramarna. För att stödja arbetet krävs insatser inom studentrekrytering, externfinansiering, samverkan, kompetensförsörjning och internationalisering. För att på sikt skapa ett ekonomiskt utrymme för satsningar och strategisk utveckling ska universitetets ekonomiska mål nås: att ha ett eget kapital för verksamheten på 8 % av omslutningen vid slutet av Det kräver positiva ekonomiska resultat de kommande åren. Det är av största vikt att universitetet lyckas med sina åtgärder för att öka studentrekryteringen och den externa finansieringen. Kraven är fortsatt höga på framåtsyftande satsningar på områden med tillväxtpotential, men också på anpassningar av verksamheten genom generella kostnadsbesparingar, effektivisering och avveckling av underfinansierade en Tillgångar Anläggningstillgångar Fordringar, varulager Periodavgränsningskostnader Avr statsverket Kassa och bank Summa Myndighetskapital och skulder Myndighetskapital Skulder Periodavgränsningsposter Summa lokalkostnader 154 mnkr utgör 13 % och ligger på samma nivå som Under 2004 har omdisponering och anpassning av lokaler påbörjats som från år 2007 innebär effektivare lokalnyttjande. Universitetets likviditet är god sedan flera år tillbaka. Under 2004 ökade likviditeten med 1 mnkr till 189 mnkr (10 mnkr år 2003). Avräkning med Statverket har minskat med 18 mnkr vilket beror på ianspråktagande av anslagssparande.värdet av anläggningstillgångar minskade med -12 mnkr beroende på att anskaffningsutgifterna var lägre än avskrivningarna. Myndighetskapitalet ökade med 18 mnkr, vilket motsvarar årets resultat. Grundläggande högskoleutbildning Verksamhetsresultatet för grundläggande högskoleutbildning med uppdragsverksamhet har förbättrats jämfört med 2003.Verksamhetsområdet visar ett positivt resultat på 14 mnkr, vilket kan jämföras med 8 mnkr under Intäkterna har ökat med 4 %, medan kostnadsökningen varit marginell. Resultatförbättringen mellan åren uppgår till 22 mnkr. Anslaget till grundutbildningen blev 579 mnkr, vilket också prognostiserades i delårsrapporten. Det är en ökning med 25 mnkr jämfört med Ökningen kan i huvudsak hänföras till överproduktionen på drygt 18 mnkr. I delårsrapporten prognostiserades resultatet till 15 mnkr. Skillnaden i resultatet mellan utfall och prognos beror på att genomförda omstruktureringar, besparingar och återhållsamhet har blivit större än beräknat och gett effekt redan från hösten 2004, vilket var tidigare än förutsett. Det har inneburit att volymökningen inom grundläggande högskoleutbildning och uppdragsverksamhet genomförts utan ökade kostnader. Uppdragsverksamheten visar ett nollresultat 2004, vilket kan jämföras med ett negativt resultat på 2 mnkr Omsättningen på 20 mnkr är, efter en nedgång Forskning och forskarutbildning Verksamhetsresultatet för forskning och forskarutbildning med uppdragsverksamhet har förbättrats jämfört med 2003.Verksamhetsområdet visar ett positivt resultat på 5 mnkr, vilket kan jämföras med 15 mnkr under föregående år. Intäkterna ligger på samma nivå som 2003, medan kostnaderna har minskat med 17 mnkr. Den externa finansieringen 2004 uppgick till 330 mnkr, vilket är samma nivå som I delårsrapporten prognostiserades resultatet till 11 mnkr. Skillnaden mellan beräknade kostnader och utfall beror på att genomförda omstrukturerings- och besparingsåtgärderna tillsammans med en allmän återhållsamhet har gett effekt och fått genomslag redan under hösten Uppdragsforskningen visar ett nollresultat, vilket kan jämföras med 1 mnkr föregående år. Omsättningen inom uppdragsforskning har ökat stadigt. Ökningen jämfört med 2003 är 18 %. ÅRSREDOVISNING

11 TABELL 06 Avgifter från avgiftsbelagd verksamhet, tkr Uppdragsverksamhet 1 Ackumulerat Över/under- Över/under- Intäkter Kostnader över/underskott t o m 2002 skott skott 2004 Beställd utbildning Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Summa Övrig avgiftsfinansierad verksamhet 2 Övriga avgifter inom grundläggande högskoleutb Övriga avgifter inom forskning och forskarutb Summa Kapitalförändring 2001 inom vårdutbildningen ingår i ackumulerat överskott. 2 Kostnaderna kan inte utläsas ur redovisningsplanen och har därför uppskattats. heter. Den påbörjade effektiviseringen och utvecklingen av administration, IT-infrastrukturen, lokaler och gemensam service måste slutföras. Det budgeterade målet för 2005 års ekonomiska resultat är 10 mnkr. 10 ÅRSREDOVISNING 2004

12 Grundläggande högskoleutbildning LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet.vi är kända för och värnar om närheten och god kontakt mellan studenter och lärare. Samarbete med omvärlden och företag och samverkan mellan grundutbildning och forskning är några av universitetets starkaste områden. Detta ger förutsättningar att utveckla utbildningar så att de motsvarar de krav och förväntningar som ställs av studenter, samarbetsparter och avnämare. I den strategiska planen DET SKAPANDE UNIVERSITETET har nyckelord som kunskapsbyggande, tvärvetenskap, kultur och mötesplats stor betydelse. Kunskapsbyggande ger ett studerandeaktivt deltagande i lärandet, varierande undervisnings- och examinationsformer och närhet mellan grundutbildning och forskning. Universitetets kultur kännetecknas särskilt av ett gott förhållningssätt till och mellan studenter, lärare och forskare. Inom arenorna erbjuds tvärvetenskapliga utbildningar som ger studenterna möjlighet att genom val forma sin utbildning till en examen inom något profilområde. Med den stora valfrihet som kännetecknar de flesta av universitetets utbildningar ges studenterna möjlighet att skapa egna profiler i sin examen. Det strategiarbete som genomförts har möjliggjort för studenter att välja bland universitetets totala kursutbud. Universitetet har campus i Luleå, Skellefteå, Piteå, Boden och Kiruna. Grundutbildning och forskning bedrivs inom skilda områden som teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, lärande, språk, musik, teater och vård. Universitetet har under det gångna året startat och kommit långt i arbetet med att anpassa grundutbildningarna i enlighet med intentionerna i Bolognadeklarationen. Ett antal nya utbildningar har utvecklats inför 2005 som uppfyller kända förväntningar enligt Bolognadeklarationens förslag om struktur och innehåll. I arbetet med Bolognaprocessen är kvalitetsutveckling ett huvudfokus. Universitetet har vänt den nedåtgående rekryteringskurvan under året. Antalet förstahandssökande har ökat generellt. En oroväckande tendens är att andelen kvinnor minskar påtagligt. Säkra och utveckla kvalitet I grundutbildning Arbetet med att ta fram en universitetsgemensam webbbaserad kursutvärderingsmodell har avslutats under året. Implementering av modellen pågår och varje institution har utvärderat ett antal kurser enligt modellen under hösten. Samtliga kurser inom universitetet ska utvärderas enligt modellen från och med Målet är att bidra till kursutveckling och öka studentinflytandet. Att kursutvärderingsmodellen är webbaserad gör det lättare för studenter att lämna kursvärdering och att hitta tidigare kursutvärderingar. Samtliga nämnder har under året tagit fram strategier för grundutbildningen. Profilering samt säkerställande av forskningsanknytning av samtliga utbildningar är gemensamma strategier. En gemensam modell för grundutbildning har fastställts. Den innehåller tidsplanering och kriterier för utveckling av nya utbildningar, omstruktureringar av utbildningar samt dimensionering av utbildningar. Ett antal kvalitetskriterier ingår i modellen, exempelvis krav på koppling till forskning, ekonomiska förutsättningar och studentaspekter som storlek på studiegrupper och efterfrågan på arbetsmarknad. Under året har arbetet med att kvalitetssäkra och renodla kursutbudet påbörjats. Det påbörjade arbetet med Bolognaanpassning av universitetets utbildningar har som ett viktigt mål att kvalitetssäkra grundutbildningen. Beslut är fattat att alla utbildningar vid universitetet till läsåret 2006/07 ska vara omarbetade och utformade i enlighet med Bologna. I samband med de nationella utvärderingarna ges särskilda uppdrag med uppföljningskrav för att säkerställa åtgärder och utveckla och kvalitetssäkra utbildningar. Den filosofiska fakultetsnämnden har beslutat att samtliga utbildningar/ämnen ska utvärderas med tre års intervall, vilket innebär att intern självvärdering ska göras mellan de nationella utvärderingarna som sker vart sjätte år. Väsentliga förändringar i utbildningsutbud Lärarutbildningen omarbetades under 2003 och har hösten 2004 erbjudit fjorton inriktningar, jämfört med 25 inrikt- ÅRSREDOVISNING

13 ningar föregående år. Möjligheten att räkna ämnesstudier och komplettera dessa för lärarexamen har utvecklats. Universitetet har under året utarbetat underlag och ansökt om examensrätt för socionomutbildning. Under förutsättning av examensrätt ersätts nuvarande sociala omsorgsutbildning med socionomutbildning från och med nästa läsår. Ansökan om examensrätt för brandingenjörsexamen är gjord under året. Utbildningen kommer att starta inom Arena risk och säkerhet då examensrätt beviljats. Det nationellt sett svaga intresset för tekniska utbildningar samt den förväntade Bolognastrukturen har medfört att ett antal åtgärder har vidtagits främst inom det tekniska området under Nya och omarbetade civilingenjörsprogram samt ett stort antal magisterprogram med internationell rekrytering har inrättats. Dessa magisterprogram, som även har nationell rekrytering, har första antagning hösten I jämförelse med föregående år har andelen helårsstudenter för fristående kurs ökat med 2 procentenheter till 20,7 %.Antalet individer har ökat med 20 % till Arbete för strategisk satsning på långa sammanhållna programutbildningar och arenor med god efterfrågan har påbörjats under året. Universitetet väljer att prioritera sådana utbildningar vilket kan leda till minskning av fristående kursutbud vid eventuella resursbegränsningar. Resurser och finansiering Universitetets resurser för grundläggande högskoleutbildning med uppdragsverksamhet ökade under 2004 med 25 mnkr till 641 mnkr, motsvarande 4 %. Anslaget står för hela ökningen. Av den totala finansieringen utgör andelen anslag 90 % och andelen externa medel 10 %. Kostnaderna har under året ökat marginellt. Grundläggande högskoleutbildning med uppdragsverksamhet visar ett positivt resultat år 2004 med 14 mnkr. Resultatet har förbättrats jämfört med 2003, då verksamheten visade ett negativt resultat på totalt 8 mnkr. Huvudorsaken till förbättringen är effekterna av det pågående omstruktureringsarbetet. Universitet och högskolor har rätt att avräkna prestationer upp till det sk takbeloppet inom grundutbildningen. Systemet tillåter ett anslagssparande om högst 10 % per år. Anslagssparandet innebär att universitetet ekonomiskt kan hantera tillfälliga eller mindre variationer i prestationerna. Universitetets takbelopp uppgick år 2004 till 534 mnkr (526 mnkr föregående år). I ökningen på 8 mnkr ingår både en ökning med anledning av årets pris- och löneomräkning med 15 mnkr och en minskning av takbeloppet med 7 mnkr. Regeringens beslut att minska takbeloppet gjordes för att begränsa utgifterna på statsbudgeten. Årets produktion inom takbeloppet överstiger beviljat tak med 18 mnkr. Föregående år understeg produktionen beviljat tak med 7 mnkr. Universitetets totala anslagssparande vid utgången av 2003 uppgick till 37 mnkr och vid utgången av 2004 var anslagssparandet 19 mnkr. Prognosen för 2005 indikerar att universitetet producerar prestationer TABELL 07 Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom grundutbildning inklusive uppdragsverksamhet, tkr Intäkter av anslag Inäkter av externa medel Länsstyrelser Statliga myndigheter övr Kommuner, landsting Svenska företag Svenska stiftelser Forskningsstiftelser EU-medel strukturf EU-medel övr fonder Utländska företag, org Övriga intäkter Avgifter högskoleprov Räntor Summa externa medel Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring TABELL 08 Grundläggande högskoleutbildning exklusive uppdragsverksamhet, tkr Intäkter av anslag Avgifter övriga Bidrag Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Kapitalförändring ÅRSREDOVISNING 2004

14 TABELL 09 Ersättning grundutbildning, tkr Tak Ersättning Under tak Över tak TABELL 10 Ersättning nätbaserad utbildning, tkr Tak* Ersättning Under tak * Särskild ersättning år 2004 är 20 tkr per helårsstudent inom tilldelad ram tkr, vilket är ersättning från Kammarkollegiet. TABELL 13 Helårsstudenter exkl. särskilda åtaganden Mål minst Utfall* Mål inom NT-området minst Utfall* * År 2001 och 2002 är utfallet beräknat exkl NT-svux, decentraliserade platser och nätuniversitet. År 2003 och 2004 är utfallet beräknat exkl de delar av decentraliserade platser (270 hst) och nätuniversitetet som avräknas mot särskilda anslag. TABELL 14 Helårsstudenter särskilda åtaganden Utfall NT-svux 19 Mål decentraliseade platser Utfall decentraliserade platser TABELL 11 Helårsstudenter totalt Hum, Sam, Jur Nat, Tekn Undervisn Övrigt Musik Vård Design Teater Media Medicin Idrott 35 Summa TABELL 12 Helårsprestationer totalt Hum, Sam, Jur Nat, Tekn Undervisn Övrigt Musik Vård Design Teater Media Medicin Idrott 34 Summa över gällande takbelopp med 28 mnkr vilket innebär att resterande anslagssparande kommer att tas i anspråk. De särskilda åtagandena 2004 var decentraliserad utbildning 18 mnkr, Rymd- och miljövetenskap 6 mnkr, utveckling av kortare yrkesutbildning inom nya områden, 2 mnkr samt högskolepedagogisk utbildning av lärare 0,4 mnkr. Universitetet har därutöver fått särskilda resurser för nätbaserade kurser med 2,5 mnkr (9 mnkr 2003). Redovisning av regeringens uppdrag och särskilda åtaganden Totala antalet helårsstudenter, dvs inklusive särskilda åtaganden, ökade med 197 helårsstudenter jämfört med föregående år till totalt 8 558, vilket är rekord i universitetets historia. Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena vård och medicin ökade med 93 resp 54. Prestationsgraden, ett mått för studenternas prestation på kurser, sjönk till 83 % (föregående år 86 %). Sänkningen sker både på program och på fristående kurser. Inom programmen återfinns sänkningen på civilingenjörsutbildning och övriga tekniska utbildningar, medan prestationsgraden ökar på musik- och mediautbildningar. Universitetets mål för totala antalet helårsstudenter är 8 000, varav minst ska avse de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena. Målet avser verksamhet inom takbeloppet, dvs exklusive de delar av särskilda åtagandet decentraliserade utbildningar som finansieras av särskilda anslag. Universitetet har producerat helårsstudenter inom takbeloppet, varav avser utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Universitetet når både målet för totala antalet helårsstudenter och antalet inom naturvetenskap och teknik. Begränsningen för de konstnärliga utbildningsområdena var för 2004: högst 20 helårsstudenter inom design, högst 261 inom musik, högst 40 inom media och högst 16 inom teater. För utbildningsområdet teater stämmer utfallet väl med det maxantal som finns, däremot har universitetet inom utbildningsområdena design, musik och media producerat fler helårsstudenter än maxantalet. Dessa avräknas enligt gällande regler inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teknik eller naturvetenskap. ÅRSREDOVISNING

15 Examina Luleå tekniska universitet har examensmål för magisterexamen med ämnesdjup, civilingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen, lärarexamen med inriktning mot tidigare år respektive lärarexamen med inriktning mot senare år. En tredjedel av lärarexamen ska vara inriktad mot matematik, naturvetenskap eller teknik. Universitetet har även i uppdrag att öka antalet högskoleingenjörsexamen tillsammans med högskole-, kandidat- och magisterexamina mot teknik 2004 i förhållande till MAGISTEREXAMEN MED ÄMNESDJUP. Magisterexamen med ämnesdjup utfärdas inom flera utbildningsområden och uppgick under året till sammanlagt 249, vilket innebär en ökning med 32 från Examensmålet om 410 examina för perioden är uppfyllt. CIVILINGENJÖRSEXAMEN. Under 2004 examinerades 346 civilingenjörer, vilket innebär en minskning med 123 examina från fjolåret. Examensmålet för perioden om är uppfyllt. För andra året i rad minskar antalet examina, vilket är en följd av minskat antal registrerade studenter fem år tidigare, tillsammans med en lägre examinationsgrad. SJUKSKÖTERSKEEXAMEN. Under 2004 har 79 sjuksköterskeexamen utfärdats, vilket är en ökning med sju från föregående år. Examinationsgraden är lägre än förväntat. Den särskilda satsningen på kompletteringsutbildning av ett tjugotal operationssköterskor har inte lett till förväntat antal examina.totalt under perioden utfärdades 299 examina. Examensmålet för perioden om 330 examina har inte uppnåtts. LÄRAREXAMEN. Antalet lärarexamina med inriktning mot tidigare år uppgick under 2004 till 48.Av dessa var sex examina mot förskola och förskoleklass, vilket utgör 12% av totala examina med inriktning mot tidigare år. Examensmålet om 555 examina för tidigare år har inte uppnåtts inom examensperioden Totalt uppnåddes 480 examina. Antalet examina för senare år under 2004 uppgick till 122 stycken. Examensmålet om 280 examina med inriktning mot senare år har uppnåtts inom examensperioden. Totalt uppnåddes 361 examina. Totala antalet examina för lärarutbildningen var 170 under Av dessa hade 50 inriktning mot matematik, naturvetenskap eller teknik, vilket motsvarar 29 % av totala antalet lärarexamina. För 2004 uppnås inte fullt ut målet att minst en tredjedel ska ha inriktning mot matematik, naturvetenskap eller teknik. TABELL 15 Examensmål för grundutbildningen Mål Utfall Utfall Utfall Utfall Totalt Magisterexamen med ämnesdjup Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Lärarexamen med inr mot tidigare år* Lärarexamen med inr mot senare år * inkluderar förskollärare och fritidspedagoger ÖVRIGA EXAMINA. Under 2004 har 70 högskoleingenjörsexamina utfärdats, vilket är en minskning i förhållande till föregående år. Antalet högskoleingenjörsexamina tillsammans med högskole-, kandidat- och magisterexamina med teknisk inriktning under året var totalt 110. Det innebär att universitetet inte uppfyller regleringsbrevets efterfrågade ökning då antalet utfärdade examina under 2003 var 136. Totalt utfärdades examina under året vilket är en minskning med 50 i förhållande till Särskilt åtagande: Lärarutbildning med inriktning på samiska, tornedalsfinska och finska Antalet deltagare i de speciella kurserna i minoritetsspråken avsedda för lärare var en i samiska, en i torndedalsfinska och sju i finska. Antalet helårsstudenter uppgick totalt till 6,3 och helårsprestationerna till 1,7. Dessutom har 25 lärarstudenter läst grundkurs i finska. Lagen om nationella minoritetsspråk och nationella minoriteter har skärpt kraven på samverkan. Ett exempel på att universitetet utvecklar samverkan är att lärarstudenter kan göra en del av sin verksamhetsförlagda utbildning i sameskola. Särskilt åtagande: Decentraliserad utbildning Universitetet hade under 2004 som särskilt åtagande att anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 270 helårsstudenter.totalt har 14 utbildningsprogram bedrivits som decentraliserad utbildning; sex ingenjörsprogram, fem lärarutbildningar, en ekonomutbildning, en sjuksköterskeutbildning, och en påbyggnads-/magisterutbildning. Denna utbildningssatsning omfattade 357 helårsstudenter, som presterade 345 helårsprestationer under Universitetet har uppnått målet och även haft en hög prestationsgrad i decentraliserad utbildning. Under 2004 har en ingenjörsutbildning, en lärarutbildning och en påbyggnadsutbildning till magister avslutats.två utbildningar har startat under året, högskoleingenjörsutbildning i bilsystemteknik i Arvidsjaur och Arjeplog och projektingenjör i Kramfors. Närmare 40 studiegrupper deltar i decentraliserad utbildning levererad av Luleå tekniska universitet. Utbildningarna distribueras till ett stort antal orter 14 ÅRSREDOVISNING 2004

16 i Norrbotten,Västerbotten och Jämtland. Den totala kostnaden för utbildningarna var 20,7 mnkr. Särskilt åtagande: Kortare yrkeshögskoleutbildningar Kortare yrkeshögskoleutbildningar omfattande 80 poäng har utvecklats. Universitetets mål är att 350 studenter ska finnas i denna utbildningsform efter fem år. Elva nya utbildningar har inrättats, fem av dem har startat. Den första utbildningen, Ädelstensteknik startade hösten Hösten 2004 startade ytterligare fyra utbildningar; Finansiell ekonomi, Pedagogisk vägledning vid funktionshinder, Träteknik och Upplevelseturism. Utbildningarna har haft ett tillfredsställande antal förstahandssökande. Inriktningen Prototyp och verktygsteknik rekryterade för start både hösten 2004 och våren 2005 men fick för få sökande vid båda tillfällena. Rekrytering pågår för planerad start hösten 2005 till följande nya inriktningar; Datornätverk, Konstruktion av intelligenta produkter, Nationella minoritetskulturer och Säkerhet och riskhantering. För planerad start hösten 2006 pågår utveckling av inriktningen E-tjänster. Utbildningarna har i de flesta fall initierats av och utvecklats i samverkan med avnämarna.vissa utbildningar eller kurser genomförs som distansutbildning och med anpassad studietakt. Delar av utbildningarna kan tillgodoräknas vid fortsatta studier. Satsningen har effekter för samverkansuppdraget. Grundutbildningen har fått nya kontaktytor, både inom universitetet och mellan universitetet och samhället. Nya modeller för samverkan med avnämare har skapats och universitetet har fått ytterligare ett verktyg för att tillgodose utbildningsbehov i regionen. Rekryteringen har breddats efter ökad information till nya grupper, instanser regionalt och nationellt samt inom den specifika branschen. Verksamheten ingår som en del i universitetets handlingsprogram Ett skapande universitet Triple-Helixsamverkan och kompetensförsörjning inom det regionala tillväxtprogrammet (RTP). Avnämare har framfört önskemål om snabbare planeringsprocess och större flexibilitet. Det förslaget skulle även stödja individens livslånga lärande. En utvärdering av yrkeshögskoleutbildningarna indikerade att satsningen generellt uppfattas som positiv såväl av interna som externa representanter. Några problemområden lyfts fram: yrkeshögskoleutbildningarnas organisation och status inom universitetet, balansen mellan samhällets önskemål och universitetets utbud av yrkeshögskoleutbildningar, särskilda villkor för rekrytering och marknadsföring. Yrkeshögskoleutbildningar utgör en ny form av utbildningar med en mer praktisk inriktning än i övrigt vid universitetet. För att kunna fortleva inom den akademiska kulturen behöver yrkeshögskoleutbildningarna en stabil organisation. Särskilt åtagande: Utbildning i rymd- och miljövetenskap i Kiruna Luleå tekniska universitet och Umeå universitet ansvarar för utbildningen i Kiruna och Institutet för Rymdfysik (IRF) är viktigt som vetenskaplig bas. De båda universiteten har en gemensam institution, som från och med 1 juli 2004 benämns Institutionen för rymdvetenskap. Under 2004 blev det tydligt att ett radikalt nytänkande behövs för att klara åtagandet. Rekryteringsinsatserna i framtiden ska rikta sig till hela EU och avse masterutbildningar. Ett första steg har tagits genom en ansökan om Erasmus Mundus projektanslag. Ansökan har beviljats av kommissionen. För detta projekt har ett brett europeiskt nätverk etablerats, som kommer att vara mycket värdefullt vid skapandet av internationella masterutbildningar. Inom Institutionen för rymdvetenskap undervisar lärarna utan hänsyn till om de är anställda vid Luleå eller Umeå universitet. Av institutionens utbildningar under 2004 tillhör civilingenjörsutbildningen i rymdteknik Luleå tekniska universitet. För denna ökade antalet studenter i Kiruna från 20 till 30 jämfört med tidigare år. Samtidigt minskade antalet studenter starkt vid den högskoleingenjörsutbildning som Umeå universitet ansvarar för, vilket ledde till försämrad ekonomisk situation för institutionen, något som även drabbar Luleå tekniska universitet. Luleå tekniska universitets del av institutionen hade 49,7 helårsstudenter. Kostnaderna för institutionens verksamhet uppgick till 9,1 mnkr.verksamheten är beroende av att det är ett särskilt åtagande. Studentrekrytering och jämställdhet Universitetet har under 2004 kraftsamlat resurser till marknadskommunikation och varumärkesbyggande i syfte att strategiskt stärka och stödja studentrekrytering, externfinansiering och kompetensförsörjning. En mer enhetlig marknadsföring av utbildningar och en mer sammanhållen organisation för studentrekryteringen har starkt bidragit till ökning av antalet sökande. Universitetets strategi är att kunna möta studenternas individuella behov samt samhällets behov av utbildning. I rekryteringsarbetet samverkar universitetsförvaltning, institutioner, näringsliv och kommuner. År 2003 fastställdes en övergripande handlingsplan för breddad rekrytering, som gäller fram till Som ett komplement till denna fastställdes en verksamhetsplan för Universitetet hade inför hösten 2004 rekryteringsmål för samtliga utbildningsområden. Många nya aktiviteter genomfördes för att nå fler och nya målgrupper och stora satsningar gjordes på marknadsföring. Förutom besök på gymnasieskolor och mässor runt om i landet, arrangerades nya mötesplatser, minikurser mm. Flera projekt pågick också under året t ex Handledning av gymnasieskolans projektarbeten och Interkulturell studentrekrytering. ÅRSREDOVISNING

17 TABELL 16 Förstahandssökande och registrerade nybörjare 1:a handssökande ARENOR CIVILINGENJÖRSUTBILDNING HÖGSKOLEINGEJÖRSUTBILDNING SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAP LÄRARUTBILDNING MUSIK OCH MEDIA * VÅRDUTBILDNING *exklusive 536 ansökningar till teaterhögskolan 2003 Den vita punkten i staplarna markerar antalet registrerade nybörjare. Utbildningskatalogen och annat utbildningsmaterial skickades hem till gymnasister i hela landet och till olika instanser. Alla aktiviteter under läsåret har också utvärderats. Resultatet av den stora satsningen blev all time high, med flest förstahandssökande under universitetets livslängd. Civilingenjörsutbildningarna fick 8 % fler förstahandssökande, samtidigt som det sjönk i övriga landet. Satsningarna räckte inte för att nå alla rekryteringsmål. Sökande Antalet sökande till högre utbildning i Sverige ökade något i jämförelse med tidigare år. Hösten 2004 sökte knappt individer inom den samordnade antagningen, en ökning med knappt 4 % jämfört med höstantagningen Förändringen påverkade i positiv riktning antalet sökande till Luleå tekniska universitet nära 800 fler individer valde ett utbildningsalternativ vid Luleå tekniska universitet, från till Noterbart är även den stora uppgången av antalet förstahandssökande, från till för de utbildningar som startade hösten För utbildningar som startade våren 2004 skedde en ökning med 7 % av antalet förstahandssökande. Under verksamhetsåret 2004 har studenter registrerats på längre utbildningar som vänder sig till högskolenybörjare. Motsvarande siffra för verksamhetsåret 2003 var Ökningen av registrerade studenter på program och arenor till totalt kan tillskrivas påbyggnadsutbildningar till magister samt yrkerhögskoleutbildningar. Riktig stabilitet i form av bra efterfrågetryck, accepterande av utbildningsplats och därmed registrering finns i sin helhet enbart inom vårdområdet. I övrigt finns varianter från instabilitet för alla utbildningar inom teknikområdet, till stora variationer inom ett utbildningsområde som är fallet för ekonom och beteendevetenskap samt musik och media. Olikheterna i söktrycket är stora mellan utbildningsområdena samt även inom vissa utbildningsområden.vårdutbildningarna har ett fortsatt högt och stabilt söktryck. För andra områden är olikheterna stora mellan olika utbildningar t ex inom samhälls/ekonom/beteendevetenskapliga området. De beteendevetenskapliga utbildningarna attraherar många sökande medan söktrycket till utbildningar inom det samhällsvetenskapliga området är lägre. Medieutbildningarna attraherar också många sökande. Marknadsförings-, rekryterings- och antagningsarbetet pågår numera någon vecka in på terminen.tendensen att fatta sena beslut i val av utbildning innebär att antalet efteranmälningar till kurser och program stadigt ökar och ställer stora krav på flexibilitet och hög servicenivå under längre perioder. Att byta utbildning en och flera gånger efter studiestarten är också vanligt. Studiestart Studiestarten är sedan många år en prioriterad verksamhet vid universitetet. En bra studiestart förbättrar studenternas möjlighet att tillägna sig kunskap, klara av studierna och ta examen. Utvärderingar har visat att de flesta studenter är mycket positiva till studiestarten vid Luleå tekniska universitet och det finns många exempel på studenter som valt att stanna kvar trots erbjudanden om utbildningsplats vid andra lärosäten, med just den goda studiestarten som främsta argument. Studiestarten är också ett viktigt argument i marknadsföring och rekrytering. Studiestarten består av orienteringskurser, repetitionskurser och allmän utbildningsinformation varvat med sociala aktiviteter och information om kårernas verksamhet. De sociala aktiviteterna är viktiga för att utveckla väl fungerande studiegrupper och för att visa det stora utbudet av aktiviteter vid universitetet. Under studiestarten ansvarar universitetet för kurser och utbildningsinformation och kårerna ansvarar för sociala aktiviteter. Studiestarten pågår under hela första terminen och har sin tyngdpunkt under tio dagar före terminsstart.varje år anordnas en utbildning för de drygt 150 studenter som ska arbeta med studiestarten. De nya studenterna erbjuds utbildning och information om att hantera alkohol och stress. Utbildningen har genomförts sedan 2002 och är en del i ett nationellt 16 ÅRSREDOVISNING 2004

18 TABELL 17 Andelen kvinnor och män bland registrerade studenter i årskurs 1 ARENOR % KVINNOR 35 % 41 % MÄN 71 % 65 % 59 % CIVILINGENJÖRSUTBILDNING % 26 % 26 % 81 % 74 % 74 % HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING % 26 % 30 % 88 % 74 % 70 % SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAP % 55 % 58 % 51 % 45 % 42 % LÄRARUTBILDNING % 67 % 70 % 36 % 33 % 30 % MUSIK, MEDIA O TEATER % 53 % 56 % 61 % 47 % 44 % VÅRDUTBILDNING % 17 % % 13 % % 15 % forskningsprojekt där Luleå tekniska universitet är modelluniversitet. Åtgärder för jämnare könsfördelning För att uppnå en jämnare könsfördelning i utbildningar med ojämn könsfördelning har strategier och särskilda uppdrag utarbetats under året. För samtliga civilingenjörsutbildningar och övriga tekniska utbildningar gäller generellt att andelen kvinnliga studenter ska öka. Särskilda rekryterings- och informationsinsatser har genomförts under året. Här kan nämnas en inspirationsdag i teknik för gymnasieelever där de fick träffa kvinnliga förebilder som studenter, doktorander, lärare och yrkesverksamma inom teknikområdet. Sedan ett antal år genomför universitetet minikurser för att öka intresset för universitetsstudier och även här används kvinnliga förebilder för tekniska områden. Universitetets lärarutbildning samarbetar med Teknikens hus som främjar intresset hos unga för naturvetenskap och teknik och därmed ökar förutsättningarna för fortsatt intresse i högre årskurs. En seminarieserie för att öka jämställdhet i utbildningen har tagits fram. I rekryterings- och informationsinsatser nyttjas genomgående manliga förebilder för presumtiva lärarstudenter. För lärarutbildningen har särskilt informationsmaterial tagits fram för utskick till avgångsklasser på N- och T-program. Lärarutbildningens satsning på decentraliserade/nätbaserade utbildningar och kurser görs med anledning av lokal arbetskraftsbrist och bör intressera män då yngre män i allmänhet anses vara starkare lokalt bundna än yngre kvinnor. För vårdutbildningarna görs särskilda rekryterings- och informationssatsningar för att nå män. Här kan nämnas utbildningsmässor med manliga förebilder på militära förläggningar. För hela universitetet är andelen kvinnliga studenter 52 %. Inom teknikområdet har andelen kvinnor sjunkit kraftigt för civil- och högskoleingenjörsutbildningar. Det samma gäller inom musik och media. Andelen män har ökat inom vård- och lärarutbildningarna. Utbildningar Arenor Arenor är breda, tvärvetenskapliga utbildningar och ger studenterna möjligheter att under utbildningens gång välja examen. I arenorna möts studenter från olika områden som teknik, ekonomi, lärande, musik och samhällsvetenskap. Av universitetets åtta arenor har sex haft antagning under Sökande till universitetets arenautbildningar har minskat något. Under 2004 fanns 263 förstahandssökande till arenautbildningarna. Motsvarande siffra för 2003 var 298. De mest framgångsrika arenorna är fortfarande Arena musik, media & teknik samt Arena innovativ teknik. Antalet nyregistrerade till arenautbildningarna ökade marginellt under TABELL 18 Nyckeltal ARENOR Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 41% 35% 29% Andel kvinnor totalt 43% 42% 37% In- och utresande utbytesstudenter 0/0 2/0 0/2 Teknik Under 2004 omfattade civilingenjörsutbildningen fjorton civilingenjörsprogram. Av de nio högskoleingenjörsprogrammen var ett distansdistribuerat i samverkan med sju andra lärosäten. Ett högskoleingenjörsprogram bilsystemteknik startade som decentraliserad utbildning i Arvidsjaur och Arjeplog. Programmet möter ÅRSREDOVISNING

19 TABELL 19 Nyckeltal CIVILINGENJÖRSUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 26% 26% 19% Andel kvinnor totalt 28% 28% 26% Internationalisering, ut- resp inresande utbytesstudenter 111/ / /226 TABELL 20 Nyckeltal HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 30% 26% 12% Andel kvinnor totalt 30% 31% 28% Utresande utbytesstudenter TABELL 21 Nyckeltal ÖVRIG TEKNISK UTBILDNING (basår, YTH, yrkeshögskola, påbyggnads utb till kand och magister) Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 26% 41% 37% Andel kvinnor totalt 32% 32% 37% Efter slutfört basår utfärdas endast kursbevis. TABELL 22 Nyckeltal SAMHÄLLSVET./BETEENDEVET Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina inkl fristående kurs Andel män av registrerade åk 1 42% 45% 49% Andel män totalt 46% 44% 43% Ut- resp inresande utbytesstudenter 39/35 48/35 36/34 behoven hos den växande biltestverksamheten i dessa kommuner. Luleå tekniska universitet erbjöd även andra tekniska utbildningar under 2004, bl a sex magisterutbildningar. Flertalet av dessa har både nationell och internationell rekrytering, exempelvis magisterutbildningen i träteknik som ges vid universitetets campus i Skellefteå. Antalet sökande till utbildningar med internationell rekrytering var mycket god, cirka 400.Av dessa registrerades endast 15 %. Differensen beror till stor del på att det krävs lång framförhållning för visumhantering men även på en växande nationell konkurrens. Sökande till universitetets tekniska utbildningar har förändrats positivt.till den samordnade antagningen hösten 2004 fanns 392 förstahandssökande till civilingenjörsutbildningar, hösten 2003 var den siffran 363. De arenastudenter som väljer teknisk examensutgång är ytterligare ett tillskott till teknikområdet. Ökningen bibehålls även i form av flera registrerade nybörjare, hösten 2004 registrerades 327 civilingenjörsstudenter, en ökning med 8 %. Högskoleingenjörsutbildningarna uppvisar en liten minskning avseende förstahandssökande och en betydligt större minskning av registrerade. För flera av ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna är utvecklingen fortfarande oroande med vikande efterfrågan. I ett nationellt perspektiv har andra lärosäten med liknande utbildningar starkare efterfrågan. Inom utbildningsområdet fortsätter andelen kvinnor att sjunka oroväckande. Endast 19 % av de nyregistrerade civilingenjörsstudenterna är kvinnor. Det kan jämföras med tidigare års andel, omkring 26-30%. Samhälls- och beteendevetenskap Inom samhälls- och beteendevetenskap startade totalt 15 utbildningar under 2004.Tolv av dessa utbildningar leder till magisterexamen och kandidatexamen. Övriga tre är påbyggnadsutbildningar, varav två till magister med ämnesdjup och en till magister med ämnesbredd. Därutöver startade två nya yrkeshögskoleutbildningar under 2004, Upplevelseturism och Finansiell ekonomi. Utbildningarna ges på campus i Luleå och Skellefteå.Två av magisterutbildningarna ges på engelska och rekryterar såväl internationellt som nationellt. En av magisterutbildningarna, Internationell systemvetenskap startade för första gången och ges både som campusförlagd utbildning i Luleå och på distans med ett fåtal sammankomster. Inom samhälls- och beteendevetenskapliga området har ett stort antal fristående kurser erbjudits, inklusive kurser som är huvudämnen i befintliga utbildningar. För några huvudämnen, som engelska, historia och pedagogik, saknas inrättade program men studenter kan läsa dessa ämnen som fristående kurser för att nå kandidat- eller magisterexamen. För utbildningar som vänder sig till högskolenybörjare inom området noterades en märkbar uppgång av antalet sökande. Antalet förstahandssökande ökade från 431 hösten 18 ÅRSREDOVISNING 2004

20 2003 till 556 hösten En förklaring är den fortsatt stora efterfrågan på beteendevetenskapliga utbildningar, främst utbildningsprogrammet för psykologi men även en tydlig ökning av sökande till rättsvetenskap inom det samhällsvetenskapliga området. Det är värt att notera att även de systemvetenskapliga utbildningarna hade ökad efterfrågan. Även det växande antalet påbyggnadsutbildningar till magister har ett tillfredsställande söktryck. Antal registrerade ökade från 357 hösten 2003 till 374 hösten 2004 till nybörjarutbildningsplatser. Kvarvarande reserver fanns dock endast till utbildningsprogrammet för psykologi. I övrigt hade alla behöriga sökande erbjudits plats. Utbildningsområdet har i dess helhet en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Fortfarande är det en stor kvinnlig övervikt av de nyantagna till de beteendevetenskapliga progammen. Vård och omsorg Inom det hälsovetenskapliga området finns sex yrkesutbildningar. Inom området finns god erfarenhet av att utveckla och bedriva utbildning på distans. Fyra av utbildningarna, sjuksköterska, arbetsterapeut, receptarie och social omsorg har under året startat som distansutbildningar med studieorter och samarbete inom Lapplands kommunalförbund, Akademi Norr och Kommunalförbundet Östra Norrbotten. Samtliga utbildningar hade bra eller mycket bra söktryck. Som påbyggnadsutbildningar erbjuds ett antal specialistsjuksköterskeutbildningar. De mest efterfrågade är distriktssjuksköterskeutbildingen samt akutsjukvård, inriktning intensivvård. Under 2004 erbjöds fem påbyggnadsutbildningar inklusive inriktningar, två av dessa ställdes in med anledning av för få sökande. För specialiseringar med få sökande och där arbetsmarknadens behov är stort sker samarbete med Umeå universitet och Mittuniversitetet. En ny yrkeshögskoleutbildning, Pedagogiskt arbete med människor med funktionshinder, har startat under året. Antalet platser på sjuksköterskeutbildningen har under ett antal år varit högt med anledning av examensmålet TABELL 23 Nyckeltal VÅRDUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel män av registrerade åk 1 15% 13% 17% Andel män totalt 14% 14% 13% Ut- resp inresande utbytesstudenter 0/0 0/4 0/3 men har nu minskats. Bakgrunden är främst svårigheten att säkerställa den verksamhetsförlagda utbildningen. Vårdutbildningarna attraherar många. Söktrycket är stabilt och 2004 års resultat visar en ökning av antalet förstahandssökande med 7 % till Sjukgymnast- och sjuksköterskeutbildningarna var fortsatt mycket populära men även receptarieutbildningen och sociala omsorgsprogrammet attraherade många sökande. Antalet registrerade 2004 var 471 och till flertalet program fanns efter avslutad reservantagning långa reservlistor på sökande som inte kunde erbjudas plats. Fortsatt utveckling av nätburen undervisning möjliggör breddad geografisk rekrytering samt även nya studerandegrupper. Andelen män inom vårdområdet har ökat till 17 % men olikheterna mellan utbildingarna består. Fortfarande är det främst sjukgymnastutbildningen som attraherar män. Målsättningen för 2005 är att 20 % av nybörjarna ska vara män. Lärarutbildning Under 2004 fick lärarutbildningen delvis en ny struktur. Inför hösten hade antalet inriktningar reducerats från 25 till 14. Förändringen ger studenten bättre överblick av möjliga kombinationer och undervisningsgrupper får en ekonomiskt mer fördelaktig storlek. Utbildningen ger studenten stor valfrihet. För studenter med ämnesstudier finns möjlighet att läsa professionsinriktat lärande, d v s det allmänna utbildningsområdet, som kompletteringsutbildning för lärarexamen. Utbildningen startade på campus i Luleå och Skellefteå under Som ett resultat av pågående valideringsprojekt, ingår i denna utbildning ett tjugotal blivande yrkeslärare. Utbildningen har utvecklats mot en allt större flexibilitet i enlighet med efterfrågan. Söktrycket till lärarutbildningen är relativt stabilt, dock har en minskning skett under Antalet registrerade har sjunkit under de två senaste åren och uppgick 2004 till 377. TABELL 24 Nyckeltal LÄRARUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel män av registrerade åk 1 30% 33% 36% Andel män totalt 29% 29% 30% Internationalisering, ut- resp inresande studenter 8 / 5 9/0 1/1 ÅRSREDOVISNING

21 Den ospecificerade sökingången med ett senare inriktningsval har fler sökande än antalet utbildningsplatser. Men trots 119 förstahandssökande fanns lediga studieplatser efter avslutad reservantagning. De direkta inriktningsingångarna uppvisar stora olikheter. Idrott och hälsa är sedan flera år tillbaka den mest efterfrågade inriktningen medan inriktningar inom teknik och naturvetenskap har svårt att attrahera sökande. Andelen manliga nybörjare har ökat till 36 % och målsättningen är att öka ytterligare under Vägledning om lärarutbildningens olika inriktningar och specialiseringar Det är svårt att informera och påverka studenterna till examina som motsvarar arbetsmarknadens behov. Ett antal åtgärder har genomförts under året för att vägleda lärarstudenter vid val av inriktning och specialisering.vid institutionerna finns det en ansvarig för varje inriktning. Inriktningarna har dessutom en egen hemsida. Utöver detta håller de inriktningsansvariga särskilda informationsdagar i anslutning till valen inför läsperioderna.vid dessa informationspass har även specialiseringar presenterats. Även de centrala studievägledarna har informerat om inriktningarna vid ett antal informationstillfällen. Information har genomförts vid de olika campusorter som ger lärarutbildning samt vid ett antal lokala lärcentra i regionen, där lärarutbildning bedrivs decentraliserat. Trots informationsinsatser kommer sannolikt alltför få att bli förskolelärare eller lärare i naturvetenskapliga ämnen. Inför 2005 har rekryterings- och informationsmaterial gjorts tydligare med mål att i framtiden få säkrare underlag och möjlighet att med dimensionering styra studenternas examina. TABELL 25 Nyckeltal MUSIK, MEDIA- OCH TEATERUTBILDNING Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antal registrerade åk Helårsstudenter Helårsprestationer Antal examina Andel kvinnor av registrerade åk 1 56% 53% 39% Andel kvinnor totalt 47% 53% 53% Internationalisering, ut- resp inresande studenter 1/4 4/17 2/16 Inriktning musik inom nya lärarutbildningen redovisas i nyckeltalstabell för Lärarutbildning Musik, media och teater Universitetets stora satsning på medieområdet vid Musikhögskolan i Piteå fortsatte under Intresset och rekryteringen visade fortsatt positiv utveckling under året och efterfrågetrycket har tagit ordentlig fart. Inom musikområdet erbjöds sju utbildningar, samtliga vid Musikhögskolan i Piteå. Av dessa leder två till konstnärlig högskoleexamen i musik, en till organistexamen och övriga till högskoleexamen. Musikutbildningarna vänder sig i huvudsak till en specifik målgrupp med särskilda förkunskaps- och antagningskrav. Samtliga utbildningar inom media och musik erbjuder studenterna stor valfrihet och möjlighet till egen profilering. Musik- och medieutbildningarna har stabiliserats kring 140 registrerade. Utbildningsområdet har en stor utvecklingspotential med stark efterfrågan. Inom området har andelen män ökat det sista året. Det kan vara en följd av det alternativa urvalet där betygen får en underordnad roll. Området är fortfarande lärosätets mest riksrekryterande. Teaterutbildningen leder till konstnärlig högskoleexamen i scen och medier. Utbildningen, som har åtta platser, har antagning vartannat år och nästa antagning sker Yrkeshögskoleutbildningar Yrkeshögskoleutbildningar har under verksamhetsåret expanderat kraftigt. Inför hösten 2004 fanns fem sökalternativ med totalt 129 förstahandssökande och 56 registrerade studenter. Utbildningarna vänder sig till viss del till icke-traditionella högskolesökande. Fristående kurser Sökande till fristående kurser har ökat nationellt, på vissa högskolor avsevärt. Motsvarande ökning finns inte vid Luleå tekniska universitet. Alla typer av kurser har minskad efterfrågad, både helfartskurser och fort- och vidareutbildningskurser. Beteendevetenskapliga kurser lockar fortfarande flest sökande men under några år har antalet förstahandssökande till de mest efterfrågade kurserna minskat från flera hundra till drygt 100. Som grupp är de Internetbaserade kurserna mest framgångsrika och har en stark nationell anslutning. Basårsutbildning Tekniskt basår startar vår- och hösttermin. Det är en ettårig behörighetsgivande utbildning som gör det möjligt för gymnasister med icke-teknisk gymnasiebakgrund att välja ingenjörs- och civilingenjörsbildningar och för arenastudenterna att komplettera sina gymnasiala förkunskaper i teknik och naturvetenskap. Efter basårsutbildning har studenterna platsgaranti på valfri ingenjörs-, civilingenjörsutbildning eller lärarinriktning som kräver denna behörighet. Efterfrågan på basårsplatser har ökat både avseende förstahandssökande och antalet registrerade. Läsåret 2003/04 registrerades på hösten 53 och på våren elva studenter, totalt 64.Av denna grupp har 23 ett helt avslutat basår. Sjutton av dessa har valt att fortsätta sina studier vid Luleå tekniska universitet på en civilingenjörs- 20 ÅRSREDOVISNING 2004

22 eller högskoleingenjörsutbildning. Av de övriga 41 som inte avslutat sitt basår har 24 valt att inte fortsätta med högskolestudier vid Luleå tekniska universitet. Den återstående gruppen, sjutton studenter, fortsätter sina studier vid universitetet.tio av dessa slutför sina basårsstudier parallellt med programkurser på någon teknisk utbildning och sju läser andra utbildningar/kurser. Detta betyder att av 64 studenter fortsätter 27 med tekniska utbildningar och ytterligare sju med andra högskoleutbildningar. Högskoleintroducerande utbildning (college) Universitetet har under året fortsatt att utveckla collegeutbildning för att ytterligare öka samarbetet med länets vuxenutbildning och därmed nå ut till alla intresserade. Studenter följer utbildningen från Boden, Jokkmokk, Luleå och Piteå. Utbildningen fokuserar inledningsvis på studieteknik och gymnasiala studier för att sedan helt övergå till universitetsstudier. Collegeprogrammet har omfattande inslag av studiebesök, studievägledning och högskoleinformation. Ett avslutat collegeår ger platsgaranti till valfri arenautbildning, fristående kurs eller yrkeshögskoleutbildning.vuxenutbildningen ansvarar för anmälan och urval. Hösten 2004 påbörjade 23 studenter utbildningen. Hösten 2003 antogs 22 personer varav sjutton har följt utbildningen. Av dessa har nio fortsatt studier vid universitetet.två har fortsatt med kurser och de övriga sju har påbörjat en programutbildning. Kompletterande utbildning särskilt för utländska akademiker Luleå tekniska universitet har under året inte erbjudit och rekryterat till sammanhållande kompletterande utbildningar särskilt riktade till utländska akademiker. Under 2004, liksom tidigare år har enstaka studenter sökt och antagits till kompletterande utbildningar för att ta svensk examen, detta gäller främst sjuksköterskor och lärare. TABELL 26 Utvecklingskostnader för nätuniversitetskurser, tkr Genomsnittlig utv.kostn per Antal kurs/program Nya kurser Anpassade kurser Nyutvecklade program 3 *330 Anpassade program 4 **200 Uppskattade kostnader Gemensamma åtgärder för nätuniversitetskurser*** * Ej total kostnad, avser kostnaden enbart för Utvecklingskostnaden har begränsats genom samordningsvinster och samarbete med andra lärosäten. **Flera (7) program inom det hälsovetenskapliga området har kontinuerligt anpassats tidigare, vilket inneburit mycket låga utvecklingskostnader under Dessa program ingår inte i beräkningen. *** Satsning för förbättrad infrastruktur, pedagogiskt utvecklingsarbete och utvecklad stöd- och supportfunktion. TABELL 27 Kurser inom Nätuniversitetet Utbildningsområde Hst Hpr Hst Hpr Hst Hpr Humanistiskt Juridiskt Samhällsvetenskapligt Naturvetenskapligt Tekniskt Vård Undervisning Medicin Musik Övriga 3 2 Totalt Distansutbildning, flexibelt lärande och Nätuniversitetet Luleå tekniska universitet har god erfarenhet av arbete med distans- och decentraliserad utbildning och har ett stort utbud med hög kvalitet inom dessa utbildningsformer. För att ge fler medborgare tillträde till högre utbildning har universitetet utformat utbildningar där genomförandet stöds av distansöverbryggande teknik och/eller lokala studiegrupper samt i samarbete med lärcentra. Inom universitetets utbud på distans finns programutbildningar samt fort- och vidareutbildningar på kursnivå. Luleå tekniska universitet lägger stor vikt vid distansutbildning och flexibelt lärande som ett sätt att öka tillgängligheten och att tillföra utbildningssystemet ett perspektiv av livslångt lärande. Under året har särskilda medel avsatts för vidareutveckling av utbildningsformerna. Arbetet har bedrivits i form av kompetensutveckling för lärare och annan personal, harmonisering av infrastruktur och utveckling av stödoch supportfunktion. Universitetets gemensamma lärplattform för nätbaserad utbildning togs i storskalig drift under Systemet har rönt stor framgång och hade aktiva användare vid slutet av höstterminen 2004 och drygt inloggningar per månad. En support- och förvaltningsorganisation har utformats och för ytterligare förbättrad genomslagskraft har förbättringar av plattformen, tilläggssystem och integreringar av befintliga verksamhetssystem utretts. Under året har kontinuerlig utbildning av lärare skett både på grundläggande och på institutionsspecifik nivå när det gäller den gemensamma lärplattformen samt för att stimulera och stödja kompetensutveckling och kursutveckling mot lärande i flexibel form. Ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Blekinge tekniska högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet avslutades i mars Resultatet är en virtuell kursverk- ÅRSREDOVISNING

23 stad med stödfunktioner som visar pedagogik, metodik och teknik som är lämpliga för IT-stödd distansundervisning. Lärarportalen, LTU Online, är realiserad och anpassad till de behov som distanslärare har. Portalen innehåller tjänster dels utifrån resultaten inom projekt Flexibel utbildning på distans men även generella tjänster vid universitetet. Önskemål har framkommit om att utveckla en lärarportal för alla lärare och ett idéutbyte har skett med universitetets Kunskapsbyggargrupp. Ett förslag till en Kunskapsbyggarportal för universitetets lärare är framtagen och den ska innehålla ett utbud av praktiska tjänster och vara en resurs för kompetensutveckling. Under året har en betydande ökning skett av universitetets utbud inom Nätuniversitetet till 120 kurser och tretton program. Inom det hälsovetenskapliga området finns de flesta programmen, fyra grundutbildningsprogram och fem påbyggnadsprogram.två nyutformade systemvetenskapliga program samt ett inom lärarutbildning, professionsinriktat lärande, startade hösten 2004 och i samarbete med tre andra universitet och högskolor startade en högskoleingenjörsutbildning inom datateknik/elektroteknik. På kursnivå lockar några till större delen helt Internetbaserade fempoängskurser inom data- och systemvetenskap fortsatt många studenter, vilket bidragit till att antalet helårsstudenter är högt inom teknikområdet. Reell kompetens Den som saknar formell behörighet men har andra betydelsefulla kunskaper och erfarenheter kan få detta värderat i samband med ansökan till universitet och högskola. En bedömning görs om den samlade kompetensen är tillräckligt för att klara sökt utbildning. Inför hösten 2004 sökte 108 personer via den samordnade antagningen om bedömning av sin reella kompetens. Av dessa var 21 äkta prövningar, de övriga var behöriga och argumenterade för en bättre köplats. Endast sjutton av de äkta prövningarna hade bifogat dokument som kunde ligga till grund för en prövning och fem av dessa bedömdes ha reell kompetens. För fyra av bedömningarna avsågs reell kompetens av den särskilda behörigheten, den grundläggande behörigheten var uppfylld. I den lokala antagningen hanterades prövningen av reell kompetens och dispens samlat. Det finns en lång tradition av generositet i bedömning av behörighet för kurser som ges som fortoch vidareutbildning. De äkta prövningarna till programutbildningar förekommer i huvudsak till yrkeshögskoleutbildningar samt till vårdutbildningarna. Hanteringen och bedömningen präglas av välvilja och generositet från universitetets sida. Alternativt urval Under 2004 har alternativt urval tillämpats för medieutbildningarna, utbildning i datorgrafik samt några enstaka fristående kurser. På universitetets medieutbildningar har andelen platser som reserverats för sökande som meriterat sig med hjälp av ett personligt brev och i förekommande fall arbetsprov varierat mellan en tredjedel och två tredjedelar av utbildningens totala antal platser. I det personliga brevet beskrivs erfarenheter som är värdefulla för den sökta utbildningen, intresse för utbildningen, förväntningar och förutsättningar. Majoriteten av dem som utnyttjat denna urvalsmöjlighet hade sökt utbildningen i första hand och därmed visat sitt stora intresse. Brister i betyg vägdes upp av medieyrkeserfarenhet och i många fall kortare och längre fortbildningskurser. För utbildningen i datorgrafik har urval och behörighetsprövning vävts samman. Arbetsprovet som visar den särskilda behörigheten utgör även rangordningsinstrument. I praktiken antogs alla behöriga sökande. För de fristående kurser som har tillämpat alternativt urval har urvalsmetoden varit arbetsprov i form av dikt, essä m m. Någon uppföljning har inte gjorts av de studenter som antagits genom alternativt urval klarar de utbildningarna bättre, är de mera nöjda med sitt utbildningsval? En handlingsplan för alternativt urval samt uppföljningskriterier har utarbetats och kommer att infogas i Antagningsordningen. Uppdragsverksamhet inom grundutbildning Under året har tio institutioner bedrivit uppdragsutbildning i varierande omfattning.totalt har cirka personer deltagit i universitetets uppdragsutbildningar. Som uppdragsgivare återfinns många kommuner, större TABELL 28 Redovisning av kostnader och intäkter för grundläggande högskoleutbildning 2004, tkr Grundutbildning Uppdragsverksamhet Övrigt 1 enl. uppdrag Beställd Uppdragsexkl. Övrigt 1 utbildning utbildning Intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring ) Högskoleprovet 22 ÅRSREDOVISNING 2004

24 TABELL 29 Intäkter, kostnader och kapitalförändring för uppdragsverksamhet inom grundutbildning, tkr Intäkter Avgifter Bidrag 112 Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring TABELL 30 Uppdragsverksamhet inom grundutbildning Helårsstudenter KY-utbildning, antal studenter företag, försvaret och andra offentliga aktörer. Exempel på uppdragsutbildningar som genomförts är laserskärteknik, äventyrspedagogik, hydrologi och geokemi, IT-utbildning, systemutveckling, språk, bergvärme, omvårdnadsdokumentation, och kognitiv ergonomi.tre internationella uppdragsutbildningar inom marknadsföring och e-handel om 60 p vardera är under genomförande. Under året har intäkterna till uppdragsverksamheten inom grundutbildningen uppgått till 20 mnkr. Efter en nedgång 2003 är omsättningen på samma nivå som de föregående åren.trots att de flesta institutioner arbetat hårt med effektiviseringar, vilket inneburit hård belastning på personalen och minskat utrymme för externa uppdrag, har uppdragsutbildning bedrivits med en ökning i volymen jämfört med föregående år. Den centrala samordningsfunktionen har utarbetat riktlinjer och rutiner för det interna arbetet med uppdragsutbildning. ÅRSREDOVISNING

25 Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET kännetecknas av en medveten satsning på samverkan över fakultets- och institutionsgränser, där universitetet drar fördel av att ha forskning och forskarutbildning inom så skilda områden som teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, lärande, språk, musik och vård och dessutom bedriva konstnärligt utvecklingsarbete. Forskningen är generellt mer inriktad på tillämpad forskning än på grundforskning. Inom arenorna möts forskare och doktorander från olika institutioner. De samverkar i gränsöverskridande och tvärvetenskapliga projekt, ofta tillsammans med näringslivet och offentlig sektor. Universitetet satsar på mångvetenskaplig forskning med djup ämnesmässig kompetens och med öppenhet och intresse för samverkan mellan olika discipliner. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete Forskning och forskarutbildning bedrivs inom två vetenskapsområden; tekniskt och humanistisk-samhällsvetenskapligt. Ett forskningsämne inrättas av rektor efter förslag från berörd nämnd. Beslutet om inrättande innebär förutom att ämnet normalt tilldelas ekonomiska resurser, s k basanslag, att professor tillika ämnesföreträdare ska anställas. Ett forskningsämne innefattar också ett motsvarande forskarutbildningsämne. Det kan finnas forskarutbildningsämnen som inte är forskningsämnen. Ett forskarutbildningsämne inrättas av berörd nämnd på förslag från prefekt. Inom det tekniska vetenskapsområdet finns 53 forskningsämnen.vid årets utgång var 35 forskningsämnen företrädda av professor, tillika ämnesföreträdare. Under året har det sedan tidigare påbörjade forskningsstrategiska arbetet fortsatt och en omstrukturering har genomförts. Arkitektur, Berganläggningsteknik, Drift och underhåll, Entreprenörskap, Funktionella produkter samt Träbyggnad har inrättats som forskningsämnen. Arbetslivets socialpsykologi, Bergmekanik, Bergteknik, Byggnadsmekanik, Geografisk informationsteknik, Miljöfysik,Trafikteknik samt Vattenteknik har avvecklats som forskningsämnen. Arbetslivets socialpsykologi, Bergmekanik, Bergteknik har även avvecklats som forskarutbildningsämnen. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet har modellen för utvärdering av forsknings- och forskarutbildningsämnen kompletterats under 2004 och det har fastställts hur kriterierna ska viktas vid en prövning. Det som värderas är extern finansieringsgrad, examinationsgrad, satsningar för ökning av handledarkapacitet och kompetensutveckling av adjunkter, samverkan och utbyte, internt mellan ämnen, nationellt och internationellt, samt publiceringsgrad. Det finns femton forskningsämnen inom vetenskapsområdet. Nio är ämnesföreträdda av professor.två forskningsämnen har bytt namn under året: Företagsekonomi till Redovisning och styrning, Informatik och systemvetenskap till Informatik. Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs inom Musikhögskolan och Teaterhögskolan. Forskningsområdet musik består av forskningsämnet Musikpedagogik och forskarutbildningsämnet Musikalisk gestaltning där inriktningarna dirigering, komposition, kör, solistisk orgel ingår.vetenskaplig verksamhet kombineras med konstnärligt utvecklingsarbete inom de fyra konstnärliga inriktningarna. Säkra och utveckla kvalitet inom forskning I syfte att öka spridningen av forskningsresultat i erkända forum har universitetet under 2004 beslutat att införa publiceringsstöd. Ersättningen är kopplad till publicerade artiklar och beroende av impact factor för tidskriften, ett internationellt system för bedömning av internationella tidskrifter beräknad efter hur ofta tidskriften citeras.teknisk fakultetsnämnd har under 2004 även genomfört en systematisk genomlysning av forskningsämnena utifrån prestationer inom forskning och forskarutbildning samt förmågan att generera externa medel. Genomlysningen bildar underlag i det löpande kvalitets- och strategiarbetet. Forskningsmiljöer För att hålla hög internationell klass har forskningen inom det tekniska området koncentrerats till följande profilområden: produkt- och produktionsteknik, infrastrukturteknik, processteknik och automation, distansöverbryggande informationsteknik, resurs- och miljöteknik samt teknik, människa och organisation. Inom profilområdet infrastrukturteknik är universitetet projektägare till ett omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska utveckla hållbara och kostnadseffektiva järn- 24 ÅRSREDOVISNING 2004

26 vägskonstruktioner. Projektet omfattar 32 deltagare från tolv länder, finansieras av sjätte ramprogrammet och kommer att omsatta 100 mnkr. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området har fakultetsnämnden beslutat att prioritera uppbyggnaden av fem starka forskningsmiljöer. Dessa miljöer är: upplevelse, turism och fritid, entreprenörskap och management, IT/IKT inklusive konst och teknik, hälsa, vård och välfärd samt hållbar utveckling. För att stärka forskningsmiljön IT/IKT inklusive konst och teknik har tre anställningar som professor utlysts i ämnena media- och kommunikationsteknik, ljudteknik samt musikalisk gestaltning. Kempestiftelsen är under fyra år huvudfinansiär för dessa professorer. Under året har professor tillika ämnesföreträdare i sjukgymnastik tillsatts, vilket innebär att forskningsmiljön Hälsa, vård och välfärd har båda sina forskningsämnen professorsföreträdda. Institutionerna har under 2004 arbetat med att upprätta handlingsplaner för hur extern finansiering och antalet forskarexamina ska kunna öka, hur handledarsituationen ska förstärkas samt hur rekrytering av professorer tillika ämnesföreträdare ska förbättras för att stärka profilområden och forskningsmiljöer inom universitetet. Forskarskolor En del av universitetets strategi är att skapa större forskningsmiljöer med samverkan mellan olika discipliner för att stärka mång- och tvärvetenskaplig forskning. Tvärvetenskap är en ledande princip vid uppbyggnaden av forkarskolor knutna till arenorna. Arena media, musik & teknik har kommit längst i det arbetet och samtliga projekt måste vara tvärvetenskapliga. Det ska finnas en forskarskola inom varje arena. Det är sex av totalt åtta arenor som hittills har antagit doktorander.totalt är doktorander från 22 forskarutbildningsämnen inom tekniskt område och tretton forskarutbildningsämnen inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område representerade. Åtta doktorandtjänstbidrag per forskarskola delfinansieras via fakultetsmedel. Under 2004 har revidering och tydliggörande av riktlinjerna för forskarskolorna fastställts, en utvärdering av arenors forskarskolor har initierats och slutrapport ska lämnas till fakultetsnämnderna våren Universitetet har under 2004 förberett en tredje omgång av Forskarskola för kvinnor.till forskarskolan har tolv doktorander antagits varav två från det humanistisksamhällsvetenskapliga området. På institutionsnivå finns ytterligare sex forskarskolor: Berg- och mineralteknik, Elektronisk handel, HiMeC (Högpresterande maskinkomponenter, främst inriktat mot tribologi),trämekanik, Småföretagarakademiens forskarskola samt Forskarstation Östra Norrbotten. Lärarutbildningens forskningsanknytning Inom Institutionen för utbildningsvetenskap finns två forskningsämnen, lärande och pedagogik och vid Institutionen för matematik finns forskningsämnet matematik och lärande.totalt är 22 forskarstuderande antagna inom de tre forskningsämnena. Den tvärvetenskapligt inriktade forskarskolan Arena lärande startade hösten 2002.Vid utgången av 2004 hade forskarskolan genererat en doktorsavhandling samt två licentiatuppsatser. Den under 2004 utlysta professuren i ämnet pedagogik är under tillsättning. Uppdragsforskningen har ökat med 50 % mellan åren 2001 och Projekten är huvudsakligen utvärderingar av skolprojekt i kommuner. Vetenskapsrådet har beviljat medel för ett forskningsprojekt om musiklärarutbildning i ett historiskt perspektiv. Ett exempel på praxisnära skolforskning vid Musikhögskolan under 2004 är en doktorsavhandling om musikdidaktisk interaktion. Vetenskapliga publikationer Luleå tekniska universitet bedriver internationellt konkurrenskraftig forskning framförallt inom det tekniskt tillämpade området vilket ofta leder till resultat av stor nytta för industri och övrigt näringsliv. Dessutom publiceras forskningsrönen i refereegranskade publikationer i internationella tidskrifter och i konferensvolymer. För tekniskt vetenskapsområde redovisas 227 internationella artiklar för år 2004, vilket är ungefär samma resultat som För det humanistisk-samhällsvetenskapliga området redovisas 46 publikationer för 2004, vilket är en tioprocentig ökning jämfört med Många publikationer inom det tekniska vetenskapsområdet har naturvetenskaplig inriktning och skulle troligen klassas så vid andra lärosäten. Dessutom skulle flertalet publikationer inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området räknas som medicinska vid andra lärosäten eftersom Institutionen för hälsovetenskap står för de flesta artiklarna. Antalet publikationer presenterade vid vetenskapliga konferenser har ökat något totalt. För det tekniska vetenskapsområdet redovisas 256 publikationer och för det TABELL 31 Vetenskapliga publikationer ARTIKLAR I INTERNATIONELLA TIDSSKRIFTER Tekniskt vetenskapsområde Hum-sam vetenskapsområde PUBLIKATIONER VID VETENSKAPLIGA KONFERENSER Tekniskt vetenskapsområde uppg. sakn Hum-sam vetenskapsområde uppg. sakn ÅRSREDOVISNING

27 humanistisk-samhällsvetenskapliga området 38 publikationer.totala antalet publikationer uppgick därmed till 483 för det tekniska vetenskapsområdet och 84 för det humanistisk-samhällsvetenskapliga. Resurser, finansiering och EU-projekt TABELL 32 Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom forskning/forskarutbildning exklusive uppdragsforskning, tkr Intäkter av anslag Avgifter Bidrag Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterbolag Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Kapitalförändring Resurser och finansiering Universitetets resurser för forskning och forskarutbildning med uppdragsverksamhet uppgick till 567 mnkr 2004, vilket är samma omslutning som Anslagen ökade med pris- och löneomräkning, 4 mnkr, och den externa finansieringen minskade marginellt. Kostnaderna under året var 17 mnkr lägre än föregående år. Av totala forskningsfinansieringen var andelen anslag 42 % och andelen externa medel 58 %. Forskning och forskarutbildning med uppdragsverksamhet visar ett positivt resultat år 2004 med 5 mnkr. Resultatet har förbättrats jämfört med föregående år då verksamheten visade ett negativt resultat på -13 mnkr. Under året har finansieringen från övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting och svenska företag fortsatt att öka. Bland övriga finansiärer finns variationer som sammantaget innebär en viss nedgång. EU:s utvidgning innebär att de medel som finns tillgängliga inom strukturfonderna i Mål 1 kan komma att minska betydligt kommande år. År 2004 kom 35 mnkr från denna finansiär, vilket utgör 11 % av externa forskningsfinansieringen.till detta belopp ska läggas medfinansiering från regionala organ samt uppdrag i andra organisationers Mål 1-projekt. Totala intäkter till forskning och forskarutbildning inom det tekniska vetenskapsområdet uppgick till 408 mnkr, vilket är en minskning med 3 % jämfört med De totala intäkterna till forskning och forskarutbildning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet uppgick till 69 mnkr, vilket är samma nivå som Universitetet visar ett positivt verksamhetsutfall inom forskning och forskarutbildning. Överskottet utgörs av ett positivt resultat med 9 mnkr inom tekniska området och ett negativt med 5 mnkr inom humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Underskottet inom humanistisksamhällsvetenskapliga området är stort, ställt i relation till omslutningen och är en följd av universitetets strategi att öka det gränsöverskridande perspektivet i forskningen. Bedömningen av resultatet för respektive vetenskapsområde har gjorts med utgångspunkt från de interna resultaten för varje forskningsämne/-enhet. TABELL 33 Tekniska vetenskapsområdet inom forskning/forskarutbildning, tkr Intäkter Anslag Externa intäkter Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall TABELL 34 Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet inom forskning/ forskarutbildning, tkr Intäkter Anslag Externa intäkter Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall ÅRSREDOVISNING 2004

28 TABELL 35 Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom forskning/forskarutbildning inklusive uppdragsforskning, tkr Intäkter av anslag Intäkter av externa medel Vetenskapsrådet Vinnova, Fas, Formas Länsstyrelser Statliga myndigheter övr Kommuner, landsting Svenska företag Svenska stiftelser Forskningsstiftelser EU-medel strukturfonder EU-medel rampr, org Utländska företag Övriga intäkter Räntor Summa externa medel Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Andelar i dotterföretag Kapitalförändring Den externa finansieringen har bibehållits på samma nivå under 2004 som under De forskningsmedel som kommer från externa finansiärer uppgår till 328 mnkr. EU-projekt Universitetet har deltagit i 34 ramprogramprojekt varav i två som koordinator. EU-medel till ramprogramprojekt har uppgått till 12,9 mnkr. Under 2004 har 25 projektansökningar till EU:s sjätte ramprogram lämnats in från Luleå tekniska universitet. Universitetet har medverkat i 51 strukturfondsprojekt varav 32 inom Mål 1, två inom Växtkraft, fjorton inom EU:s Interregprogram samt tre inom Equal/Artikel 6. I ytterligare 22 projekt är universitetet leverantör och/eller medfinansiär till andra regionala projektägare. Under 2004 har 32 ansökningar till EU:s strukturfonder lämnats in. EU-medlen till strukturfondsprojekt har under året uppgått till 44,5 mnkr. TABELL 36 Antal pågående EU-projekt (4) (1) (2) 51 7 Totalt Ramprogram Strukturfonder Övriga fonder (*) Projekt koordinerade av Luleå tekniska universitet En omfördelning av anslaget har skett till humanistisksamhällsvetenskapliga området med 5 mnkr, motsvarande 3 %. Det innebär att universitetet har nyttjat den maximala möjligheten till omfördelning. Extern finansiering Institutionerna vid Luleå tekniska universitet arbetar aktivt för att öka de externa medlen för forskning och forskarutbildning. Ett flertal avsätter också resurser för att söka externa medel. Universitetet har ett externfinansieringsteam med tillhörande akademiskt råd som informerar och stödjer forskare och forskargrupper i arbetet med att nå externa forskningsmedel. Arbetsuppgifterna är bland annat att skapa och underhålla en intern hemsida där forskare kan finna forskningsfinansiärer som råd, stiftelser och EU samt information om nya utlysningar. Externfinansieringsteamet anordnar även workshops och ger ekonomisk och juridisk vägledning. Under året har ett flertal utbildningsinsatser och workshops genomförts. Ett uttalat mål är att kraftfullt öka deltagandet i EU:s ramprogram. TABELL 37 EU-finansiering, tkr Totalt Ramprogram Strukturfonder Övriga fonder ÅRSREDOVISNING

29 TABELL 38 Examina per vetenskapsområde inom forskarutbildningen Antal doktorsexamina Antal doktorsexeamina Antal examina som inte föregåtts av som föregåtts av Antal i forskarutbildningen, licentiatexamen 1 licentiatexamen 1 licentiatexamina 1 omräknade enligt fotnot 2 Vetenskapsområde Humanistisk-samhällsvetenskapligt ,5 10 8,5 9 Tekniskt ,5 53,5 49, Antal examina, utan omräkning. 2 Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen och licentiatexamen räknas som en halv examen. Redovisning av regeringens uppdrag TABELL 39 Examensmål för forskarutbildningen TABELL 40 Mål Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Tekniskt vetenskapsområde ,5 53,5 49, ,5 Hum-sam vetenskapsområde 14 6,5 10 8, Antal examina inom forskarutbildningen Totalt Totalt Totalt Dokt. kvinnor Dokt. män Lic. kvinnor Lic. män Examen Universitet har inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området nått regeringens mål för perioden Målet var fjorton och resultatet blev betydligt högre, 34 examenspoäng. Drygt en fjärdedel av dessa, nio examenspoäng, uppnåddes under Inom det tekniska området uppnådde däremot inte universitetet regeringens mål.totalt har 227,5 poäng av målet på 250 nåtts. Knappt en tredjedel, 71 poäng, producerades under Antalet examina vid universitetet under 2004 är det högsta sedan 1999 både för licentiat- och doktorsexamina. Under 2004 avlades 65 doktorsexamina och 84 licentiatexamina. Universitetets åtgärder under senare år för att förbättra forskarutbildningen kan förklara den högre examinationsfrekvensen. Inom det tekniska området har nära nog en fördubbling skett sedan föregående år, en ökning från 32 till 60 doktorsexamina, drygt 80 % av doktorsexamina inom det tekniska området har föregåtts av en licentiatexamen. Antalet doktorsexamina inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området har däremot successivt minskat och ligger 2004 på samma nivå som 1999, fem doktorsexamina varav två tidigare har avlagt licentiatexamen. Det ökande antalet examina under början 2000-talet kan förklaras av att de flesta doktorander antagna till forskarskolan i lärande som startade 1995 examinerades under dessa år. Antalet licentiatexamina vid universitetet har ökat jämfört med 2003, från 67 till 84. Universitetet har vidtagit åtgärder för att öka examinationen inom forskarutbildningen bland annat genom att öka antalet doktorandtjänstbidrag, stimulera examination inom fem år med en extra bonus samt genomföra handledarutbildning. Andelen kvinnor som avlägger doktorsexamen har ökat inom båda vetenskapsområdena och är 2004 den högsta under perioden Inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område är nettostudietiden 4,6 terminer och inom tekniskt område 4,9 terminer till licentiatexamen och sju terminer respektive 8,4 terminer till doktorsexamen. Den kortare nettostudietiden inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område kan förklaras av att antalet examina är få och två av de examinerade har tillgodoräknat tidigare studier. Forskarskola rymdteknik Luleå tekniska universitet har fått i uppdrag att leda och driva den nationella forskarskolan i rymdteknik, med Umeå universitet som partnerhögskola. Forskarskolan bedrivs vid Kiruna rymd- och miljöcampus och baseras på den samlade kompetensen inom Institutet för rymdfysik (IRF) och de båda universiteten. Syftet är att utbilda forskare och lärare för den svenska rymdbranschens behov samt att stärka forskningsöverbyggnaden för grundutbildningen. För närvarande finns 26 doktorander, varav nio är antagna inom det tekniska vetenskapsområdet vid Luleå tekniska universitet. Övriga doktorander finns vid Chalmers samt vid universiteten i Lund, Stockholm och Umeå vilka bedriver projekt inom forskarskolan. Av dessa 26 doktorander är sex kvinnor. Fem av doktoranderna anställ- 28 ÅRSREDOVISNING 2004

30 TABELL 41 Kvinnliga professorer 2001 varav 2002 varav 2003 varav 2004 varav varav totalt kvinnor totalt kvinnor totalt kvinnor totalt kvinnor totalt kvinnor Rekryterade professorer Befordrade professorer des under Uppdraget är att vid utgången av 2007 ha examinerat minst sjutton doktorander. Det är rimligt att i dagsläget anta att detta kommer uppnås 2007/2008.Samarbetet mellan Luleå tekniska universitet och partnerhögskolan består av gemensamma aktiviteter inom forskarskolan, utveckling av kurser och rekryteringsinsatser till grundutbildning som bedrivs vid båda lärosätena inom rymdområdet. Kvinnliga professorer Under perioden har fyra kvinnor rekryterats eller befordrats till professorer av totalt 49. Andelen kvinnor utgör därmed 8 % av professorerna. Universitetet har inte uppnått målet att 15 % av de rekryterade och befordrade professorerna ska vara kvinnor. Utvecklingsarbete pedagogik för högpresterande elever Musikhögskolan disponerar 1 mnkr under tre år ( ) för utveckling av pedagogik för högpresterande elever. Under 2004 har främst prefekt och forskningschef varit involverade. Aktiviteterna har bland annat varit medverkan i ett dansk nätverk med säte vid Köpenhamns pedagogiska universitet, medverkan vid ett specialpedagogiskt forum på LHS, samt samordningsmöte med företrädare för Växjö universitet. Forskarutbildning Det totala antalet doktorander 2004 var 634 vilket var en minskning med 130 personer sedan Den höga examinationen kan förklara en del av minskningen. Andelen nyantagna av det totala antalet doktorander var 16 %, ungefär samma nivå som under de senaste åren. Andelen kvinnor av totala antalet doktorander vid universitetet är nu 31 %, vilket är den lägsta andelen under de senaste fyra åren. Antalet nyantagna per år har inte varit så lågt under de senaste fem åren som under 2004, 99 doktorander antogs och det var 28 färre än under Den största minskningen skedde inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området, från 27 till 19 nyantagna. Av de nyantagna inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området var 42 % kvinnor, vilket är den lägsta andelen nyantagna kvinnor sedan Andelen kvinnor inom det tekniska området har under den senaste femårsperioden varierat mellan 25 och 35 % och är nu 25 %. Andelen doktorander som är anställda som doktorander har ökat under de senaste fem åren, totalt hade 57 % en sådan anställning under 2004, 47 % inom humanistisksamhällsvetenskapliga området och 59 % inom tekniskt område. Den successiva ökningen, och då speciellt inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området, kan bero på den strategiska satsningen på arenors forskarskolor och utökad möjlighet till finansiering. Forskarutbildning som avses avslutas med licentiatexamen En kraftig ökning har skett av antagning till licentiatexamen sedan högskoleförordningen 2002 gjorde det möjligt att anta till licentiatexamen. Under 2004 var 71 av 99 doktorander antagna till licentiatexamen, sjutton inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område och 54 inom tekniskt område. Antagningen med målet licentiatexamen har således ökat under åren 2002 till 2004 från 10 % till 71 % av de nyantagna.av de som antogs under 2004 med målet licentiatexamen är 34 % kvinnor. Förbättrad forskarutbildning Under 2004 har en översyn gjorts av mål och framgångskriterier för forskarutbildning och målen för förbättrad forskarutbildning har reviderats. Goda studieresultat eftersträvas och allmänna studieplaner har uppdaterats och kompletterats med de fastställda kvalitetskraven på licentiat- och doktorsexamen. Institutionerna får för första gången under 2004 ett utbildningsuppdrag via fakultetsnämnderna för att garantera ett utbud av kurser så att kvalitetsmålen kan nås. Nyantagna doktorander har under 2004 för första gången erbjudits att delta i en introduktionsutbildning gemensam för alla nyantagna doktorander. En annan satsning för att underlätta introduktion till forskarstudier är det så kallade Research trainee-året. Examensarbetet utgör den första hälften av året och under andra hälften fortsätter arbetet som ett projekt där delar kan tillgodoräknas i en forskarexamen. Doktoranderna har oftast anställning som doktorand med delfinansiering via fakultetsanslagen. Det begränsade humanistisk-samhällsvetenskapliga anslaget gör att endast två doktorandanställningar per forskningsämne kan delfinansieras, medan delfinansiering av alla anställda doktorander inom det tekniska området är möjlig. Under året har fortsatta insatser gjorts för att stimulera handledare och doktorander att utforma och utveckla innehållet i individuella studieplaner. Fortsatt satsning på att utjämna könsfördelning inom ÅRSREDOVISNING

31 TABELL 42 Nyckeltal FORSKNING/FORSKARUTBILDNING, HUMANISTISKT-SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT VETENSKAPSOMRÅDE Totalt varav Totalt varav Totalt varav 2002 kvinnor 2003 kvinnor 2004 kvinnor Nyantagna forskarstuderande 14 50% 27 59% 19 42% varav mot licexamen 2 0% 23 52% 17 47% Totalt antal forskarstuderande % % % varav med anställning som doktorand 48 69% 57 68% 63 63% Doktorsexamina 9 56% 7 43% 5 60% - varav tidigare lic Licentiatexamina 6 67% 5 100% 10 50% Nettostudietid för en dokt.ex. 9,6 terminer 9,1 terminer 7,0 terminer Nettostudietid för en lic.ex. 7,0 terminer 4,8 terminer 4,6 terminer Inrättade forskningsämnen Indragna forskningsämnen TABELL 43 Nyckeltal FORSKNING/FORSKARUTBILDNING, TEKNISKT VETENSKAPSOMRÅDE Totalt varav Totalt varav Totalt varav 2002 kvinnor 2003 kvinnor 2004 kvinnor Nyantagna forskarstuderande % % 80 25% varav mot licexamen 10 10% 40 48% 54 30% Totalt antal forskarstuderande % % % varav med anställning som doktorand % % % Doktorsexamina 41 20% 32 19% 60 27% - varav tidigare lic Licentiatexamina 60 25% 62 27% 74 24% Nettostudietid för en dokt.ex. 10,3 terminer 8,5 terminer 8,4 terminer Nettostudietid för en lic.ex. 6,6 terminer 5,3 terminer 4,9 terminer Inrättade forskningsämnen Indragna forskningsämnen TABELL 44 Nyckeltal FORSKNING/FORSKARUTBILDNING, TOTALT Totalt varav Totalt varav Totalt varav 2002 kvinnor 2003 kvinnor 2004 kvinnor Nyantagna forskarstuderande % % 99 28% varav mot licexamen 12 8% 63 49% 71 34% Totalt antal forskarstuderande % % % varav med anställning som doktorand % % % Doktorsexamina 50 26% 39 23% 65 29% - varav tidigare lic Licentiatexamina 66 29% 67 33% 84 27% Nettostudietid för en dokt.ex. 10,2 terminer 8,6 terminer 8,3 terminer Nettostudietid för en lic.ex. 6,6 terminer 5,3 terminer 4,9 terminer Inrättade forskningsämnen Indragna forskningsämnen forskarutbildning har gjorts, liksom på kompetensutveckling för adjunkter och forskningsingenjörer med sikte på licentiat- eller doktorsexamen. Åtgärder för jämnare könsfördelning inom forskarutbildning Luleå tekniska universitet arbetar medvetet för en jämnare könsfördelning i forskarutbildningen. Det är dock svårt att åstadkomma, inte minst på grund av den könssegregerade antagningen till grundutbildningen inom områdena teknik, vård och omsorg samt lärarutbildning. Den tydligaste satsningen för att utjämna könsfördelning inom teknisk forskning görs via Forskarskola för kvinnor.vid urvalet till forskarskolan har doktorander vid institutioner med få kvinnliga doktorander prioriterats. Jämställdhetsaspekten beaktas även vid urvalet till arenors forskarskolor och hälften av doktoranderna inom dessa forskarskolor är nu kvinnor. Inom Research traineeåret 2004/2005 är fem av tretton studenter kvinnor varav 30 ÅRSREDOVISNING 2004

32 fyra studerar på civilingenjörsutbildning.andra exempel på åtgärder vid institutionerna är att personligen kontakta lämpliga studenter av underrepresenterat kön i grundutbildningen, aktivt diskutera mäns och kvinnors olika förutsättningar att delta i forskarutbildningen samt att där det är möjligt utse en manlig och en kvinnlig handledare som delar på ansvaret för handledning. I projekt med kvinnliga doktorander men där de flesta i övrigt är män har en institution valt att utse en kvinnlig mentor som i övrigt inte är inblandad i projektet. Ett av de sju kursområden som universitetet erbjuder generella forskarutbildningskurser inom är genusstudier. För närvarande är två tjänster som professor tillika ämnesföreträdare med genusperspektiv under tillsättning. En stor andel av kvinnliga forskare har deltagit i ledarutvecklingsprogrammen. Under 2003 har tre och under 2004 har två kvinnliga forskare fått resestipendium för forskning vid ett alliansuniversitet, Monash University, Australien. Förhoppningen är att kvinnorna utgör förebilder och stimulerar fler kvinnor att satsa på en akademisk karriär. Handledarutbildning En gemensam handledarutbildning för båda vetenskapsområdena har sedan 1999 genomförts årligen och är ett krav för docentmeritering. Det första utbildningssteget vänder sig till nyligen disputerade och nyantagna doktorander. Utbildningssteg två utgörs av en docentkurs och steg tre vänder sig till blivande och tillsatta professorer/ ämnesföreträdare. För 2004 har omfattningen varit som följer: Utbildningssteg ett: Åtta doktorander (sju kvinnor och en man) samt fyra handledare (två kvinnor och två män). Fördelningen mellan vetenskapsområdena är jämn, sex personer från vardera. Utbildningssteg två:tjugo handledare (sju kvinnor och tretton män). Fördelningen är jämn, tio personer från vardera vetenskapsområde. Handledare och doktorander har stärkts i sina roller genom att samtala kring och reda ut vardagsfrågor och förhållningssätt i relationen till sin doktorand respektive sin handledare. Slutsatsen är att handledarutbildningen ger kvalitetshöjning för Luleå tekniska universitet, både teoretiskt och filosofiskt. Studiefinansiering för forskarstuderande Av anslagen till det tekniska vetenskapsområdet har 64 mnkr fördelats i form av doktorandtjänstbidrag. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området har 12 mnkr fördelats i form av doktorandtjänstbidrag. Universitetet har inga doktorander finansierade med utbildningsbidrag. Uppdragsverksamhet inom forskning TABELL 45 Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom uppdragsforskning, tkr Intäkter Avgifter och bidrag Räntor Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar Summa kostnader Kapitalförändring Uppdragsverksamhet inom forskning bedrivs vid drygt hälften av universitetets institutioner och centrumbildningar.tyngdpunkten ligger inom det tekniska vetenskapsområdet, men andelen uppdragsfinansierad forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området ökar. Intäkterna till uppdragsforskning har stadigt ökat de senaste åren och uppgår till 90 mnkr under De största uppdragsgivarna är svenska företag och offentlig sektor. Exempel på projekt inom uppdragsforskning redovisas här. Projektexempel LÅNGSIKTIGT DIGITALT BEVARANDE - Bevara och tillgängliggöra digitalt material. Forskningen sker i samarbete med Riksarkivet och Mitthögskolan. Finansiärer är Länsstyrelsen i Norrbotten, Riksarkivet, Riksförsäkringsverket och Bodens kommun. TÅGSTÖRNINGAR Feldetektering och funktionsövervakning av asynkronmotorer på tåg med informationsöverföring samt forskning kring elektromagnetiska transienters uppkomst och spridning i Banverkets el-, tele- och signalanläggningar. Finansieras till största delen av Banverket. GRUVPROSPEKTERING OCH AVFALLSHANTERING Effektivare malmletning och bättre efterbehandlingsmetoder för gruvavfall. Forskningen är till stor del finansierad av EU Mål 1, kommunerna Malå och Luleå, LKAB samt Jernkontoret. GRUSVÄGAR Metoder för ökad komfort och tillgänglighet på grusvägar med Vägverket som finansiär. TURBINTEKNIK Förbättring och utveckling av turbiner, forskningen sker i samarbete med Vattenfall utveckling. Finansieringen kommer främst från Elforsk, GE energy,waplans mekaniska verkstad samt Energimyndigheten. FLYGTEKNISK FORSKNING Utvärdera koncept för tillverkning och utformning av komponenter med hjälp av simuleringsverktyg. Samarbete och finansiering sker framförallt med Volvo Aero Corporation. ÅRSREDOVISNING

33 TRÄFÖRÄDLING Utveckling av högpresterande produkter från trä och träfiber för ökad användning av skogsråvara inom ny processteknik/kemi som ska kunna användas för nyföretagande inom skogsindustriella småföretag. Projekten finansieras till stor del av EU:s strukturfonder, Kempestiftelsen, Bo Rydin Stiftelse samt Nils & Dorthi Troedssons forskningsfond. FORDONSUTVECKLING Utvärdering av krockprovning samt studier av människa-maskin interaktion i bilar. Finansiärer är Volvo personvagnar och SSAB hardtech. LÄRANDE OCH PEDAGOGIK - Forskning om elevers lärande samt pedagogernas och skolledarnas kompetensutveckling i Sandvikens kommun. Finansiär är Sandvikens kommun. Ett annat forskningsprojekt om lärande handlar om hållbar kompetensutveckling med Nationellt centrum för flexibelt lärande som finansiär. KOMMUNIKATION OCH UPPLEVELSER - Förbättring av kommunikationskvalitet för hörselskadade i Göteborgs kommun, med Göteborgs kommun som finansiär. FORSKNING OM ATTITYDER OCH UPPLEVELSER hos SSAB Tunnplåt i Borlänge med SSAB som finansiär. Holding AB Universitetet övertog 1998 ägaransvaret för Holding AB vid Luleå tekniska universitet från Näringsdepartementet, som överförde ett kapital i bolaget på 4 mnkr. Kapitalet är bas för bolagets verksamhet. Affärsidén är att bistå med kompetens och ägarkapital för företagsutveckling och kommersiell exploatering av forskningsprojekt från universitetet. Under 2001 blev Holding AB delägare i nybildade riskkapitalbolaget Lunova AB tillsammans med Teknikbrostiftelsen och Norrsådd AB, som i sin tur skapats av Industrifonden, Sjätte AP-fonden och Norrlandsfonden. Lunova AB ska erbjuda avknoppningsföretag från universitetet ägarkapital och managementstöd. Holding AB:s fastställda resultat för år 2003 blev -1,2 mnkr som en följd av att aktierna i ett intresseförtag skrivits ner. Holding AB:s resultat för år 2003 redovisas i universitetets bokslut Resultatet i Holding AB för 2004 beräknas till 0 och fastställt resultat för år 2004 kommer att redovisas i universitetets delårsrapport för ÅRSREDOVISNING 2004

34 Gemensamt för utbildning och forskning Utvärdering och intern revision Högskoleverkets granskning av ämnena psykologi, sociologi och systemvetenskap Luleå tekniska universitet genomförde 2003, inom HSV:s nationella utvärderingsprogram, självvärdering av grundutbildning i psykologi och sociologi samt grund- och forskarutbildning i systemvetenskap. Under 2004 har universitetet tagit del av Högskoleverkets bedömarrapporter. Självvärderingar har under 2004 utförts av grundutbildning i lärarutbildningen, grund- och forskarutbildning i musikpedagogik, pedagogik, engelska samt forskarutbildning i matematik och lärande samt lärande. Bedömarrapport lämnas under De fristående kurserna i psykologi vid Luleå tekniska universitet bedöms ha god kvalitet. Möjligheten att välja teknisk psykologi lyfts fram. Luleå tekniska universitet framhålls som ett gott exempel på hur man löst studentinflytandet genom att psykologistudenterna finns representerade i program- eller ämnesråd. Eftersom psykologiämnet ges vid ett tekniskt universitet bedöms ämnet både kunna bidra till, och dra nytta av, samarbete över vetenskapsområdenas gränser och utnyttja den kompetens inom genusområdet som finns i organisationen. När det gäller grundutbildningen i sociologi är bedömargruppens samlade intryck gott, den beskrivs som en stringent och kvalificerad grundutbildning. Metodundervisningen håller god kvalitet. För systemvetenskap kommer en uppföljning av utvärderingen att göras inom tre år och då med uppmärksamhet på åtgärder med anledning av att bedömargruppen funnit den samlade vetenskapliga kompetensen i lärarkåren för låg i förhållande till verksamhetens omfattning. Intern revision Universitetsstyrelsen beslöt i december 2003 att även under åren 2004 och 2005 organisera internrevisionen genom köp av tjänster från extern revisionsbyrå. Avtal slöts med Ernst & Young AB. Under våren genomfördes en omfattande riskanalys och universitetsstyrelsen fastställde i maj en revisionsplan för två år. Internrevisionen har gjort två revisioner under hösten Den första revisionen omfattade granskning av beslutsdokument i universitetets effektiviseringsprojekt för IT-verksamheten. Syftet var att belysa om handlingsplanen för IT samverkar med och svarar upp mot den av universitetsstyrelsen fastställda ITstrategin, NITS. Denna granskning kommer att följas upp under hösten 2005 med en granskning av genomförandeprojekten. Den andra granskningen rörde rekrytering av kvalificerade lärare. Syftet var att utvärdera om Luleå tekniska universitet har etablerat en ändamålsenlig process med tillfredsställande intern kontroll för rekrytering av professorer och lektorer. Med anledning av internrevisionens iakttagelser beslöt universitetsstyrelsen att ge rektor i uppdrag att vidta åtgärder i NITS-projektet för att säkerställa att projektet genomförs i enlighet med intentionerna och det övergripande målet.vidare beslöt styrelsen att ge rektor i uppdrag att vidta åtgärder för att höja kvaliteten och effektiviteten och att etablera intern kontroll i rekryteringsprocessen samt att förslag till ny anställningsordning ska föreläggas styrelsen för beslut i februari Studentinflytande Kärnan i utvecklingen av studentinflytandet vid Luleå tekniska universitet är genomförandet av strategin DET SKAPANDE UNIVERSITETET. Studenterna är engagerade både som studentföreträdare och enskilda studenter i arbetet med att förverkliga målen i strategin. Nya former för studentinflytande på institutionsnivån gäller från den 1 januari Samrådsgrupper med representanter för ledning och studenter finns på varje institution. I gruppen ska ett väl organiserat och strukturerat samråd ske. Alla frågor som har betydelse för grundutbildning, forskarutbildning eller studenternas situation i övrigt ska behandlas av gruppen, till exempel kursplaner, kursvärderingar, verksamhetsuppdrag, kvalitetsfrågor och studenternas arbetsmiljö. Samrådsgruppen ska också fungera som kontaktorgan mellan institutionen och studenterna. Studenterna kommer också att få möjlighet att närvara vid ledningsgruppens möten efter det beslut som Högskoleverket har tagit efter en anmälan från studentkåren vid institutionen Musikhögskolan.Verket anser att ledningsgruppen är ett beredande organ medan universitetet ser ledningsgruppen som ett chefsmöte med en samordnande funktion för den nya ledningsnivån på institutionen. ÅRSREDOVISNING

35 Studenterna är också representerande i de program- och arenaråd som finns för varje utbildning. Råden är organ för kontakter mellan koordinatorer, lärare, studenter samt näringsliv och samhälle. I råden ska frågor som rör omvärldsbevakning, studentrekrytering, marknadsföring, uppföljning och utvärdering, information mm behandlas. En universitetsgemensam kursvärderingsmodell har fastställts av rektor. Modellen innehåller struktur och arbetssätt för kursvärderingar. Slutvärderingar ska ske i universitetets lärplattform Class-Fronter. Implementeringsarbetet har påbörjats och under hösten 2004 har flertalet institutioner genomfört kursvärderingar i Class-Fronter.Vidareutveckling av modell och systemstöd pågår och från 2005 ska alla kurser utvärderas i enlighet med modellen. Likabehandling av studenter I samverkan med studenterna har en universitetsövergripande handlingsplan för likabehandling av studenter utarbetats, och den fastställdes av rektor under våren För att sprida kunskap till studenter och anställda om lagen och handlingsplanen har aktiviteter genomförts i samband med reguljära möten, introduktionsdagar och seminarier. Informationsmaterial har delats ut till alla anställda och studenter samt publicerats på universitetets hemsida. Höstens universitetsdag för anställda och studenter hade temat Olika men ändå lika och handlade om de olika diskrimineringsområden som lagen omfattar samt arbete med enheternas handlingsplaner som också utgör underlag till den universitetsövergripande handlingsplanen för Pedagogisk utveckling Under 2004 har fyra högskolepedagogiska kurser givits. 137 personer av den undervisande personalen på universitetet har deltagit. Högskolepedagogik 2p riktar sig till nya lärare med liten tidigare erfarenhet. Kursen har en praktisk-didaktisk inriktning och behandlar bland annat planering, examination och mångfald. Deltagare är vanligtvis doktorander eller nyanställda utan erfarenhet av undervisning på universitet. Högskolepedagogik 5p bygger vidare på Högskolepedagogik 2p och förutsätter en viss undervisningserfarenhet. Kursen fördjupar kunskapen om bland annat planering, examination och mångfald. Huvuddelen av kursdeltagarna brukar vara doktorander, en mindre del adjunkter och lektorer. Grunder i distansutbildning, 2p har en praktisk-didaktisk inriktning och syftar till att öka högskolelärares kompetens att bedriva distansutbildning. Kursen vidgar perspektivet på lärarroll och distansutbildning, både teoretiskt och praktiskt. Deltagarna arbetar med planering och utveckling av distansutbildning Kunskapsbyggarkurs gavs hösten 2004 för femte gången och stödjer förnyelsen av högskolepedagogiken. Deltagarna ska ha flera års erfarenhet av undervisning och kursansvar. Kursen vänder sig också till lärare med övergripande ansvar för arenor och program. Deltagarna arbetar med kursplaner, målbeskrivningar, kursinformation, examination och undervisningsformer och en viktig komponent är kursdeltagarnas egna erfarenheter. Kursdeltagarnas utvecklingsarbete knyts till institutionens mål för utveckling av kurser. Interna utvecklingsprojekt HELA-projektet I slutet av 2003 implementerades en ny administrativ organisation inom hela universitet HELA. Organisationen bygger på fyra hörnstenar: enhetlighet, tydlighet när det gäller roller och ansvar, tydligt ledarskap samt att universitet är ett universitet. Med den nya organisationen minskade de administrativa kostnaderna med 13 mnkr under Under 2004 har nya arbetssätt och verktyg fortsatt att utvecklas inom ett antal administrativa processer. E-faktura elektronisk fakturahantering infördes Under 2004 har arbetet fortsatt med att kunna ta emot leverantörsfakturor via elektroniska filer. E-myndighet med elektronisk diarieföring har införts på alla institutioner och förvaltning. Egenrapportering för studenter när det gäller termins- och kursregistrering har införts under året. Ladok och kursdatabasen Stugglan har vidareutvecklats under året i syfte att effektivisera och förbättra kvalitén. Nya samverkansformer och nätverk har etablerats som ett led i att förverkliga målsättningen ett universitet. Förutsättningar för ett förbättrat ledarskap har skapats. Av 21 administrativa chefer på institutioner och enhetschefer inom förvaltningen har femton genomgått eller genomgår TABELL 46 Högskolepedagogiska kurser, antal deltagare Hum-sam. Tekniskt vetenskapsområde vetenskapsområde Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Totalt Högskolepedagogik, 2 p Högskolepedagogik, 5 p Grunder i distansutbildning, 2 p Kunskapsbyggarkurs Totalt ÅRSREDOVISNING 2004

36 ledarutbildning.ytterligare utbildning kommer att erbjudas under Förutsättningar för en förbättrad arbetsmiljö har skapats, bl a har alla administratörer erbjudits att delta i en hälsoprofilundersökning och rehabiliteringsfrågorna har satts i fokus. Förutsättningar för en mer systematisk kompetensutveckling för den administrativa personalen har skapats genom en kartläggning av gemensamma utbildningsbehov.vissa utbildningar har genomförts och våren 2005 startar en stor utbildningssatsning i engelska och datakunskap. Förutsättningar har skapats för samordning och samsyn när det gäller hantering av anställningar och dimensionering av administrativ personal. Universitetsstyrelsen har tydliggjort att effektiviseringsarbetet ska fortsätta så att slutmålet kan nås under 2006: ytterligare 7 mnkr ska tillföras kärnverksamheten och sjuktalen ska halveras. NITS ny IT-strategi för hela universitetet Rektor beslutade i mars 2004 om en ny IT-strategi för universitetet, NITS. Utgångspunkten är att IT är ett naturligt inslag i universitetets verksamhetsutveckling och ett verktyg för att bedriva, utveckla och effektivisera verksamhet. IT-utvecklingen ska präglas av en helhetssyn och universitetsgemensamma investeringar ska tas tillvara. ITstödet ska ta fasta på användarnas behov och finnas tillgängligt när det behövs. IT-verksamheten ska genomsyras av professionalism och serviceanda samt vara en naturlig del i förverkligandet av DET SKAPANDE UNIVERSITETET. För att förverkliga strategin har en handlingsplan med tre områden tagits fram. Ett område har fokus på att förbättra universitetets resultat genom optimering av studentrekrytering, ökad extern finansiering, marknadsföring, medborgarservice och studentservice. Ett område har fokus på effektivisering av universitetets verksamhet genom optimering av processer och system samt gemensam infrastruktur. Ett område med fokus på effektivisering av universitetets IT-verksamhet och säkerställd kontinuerlig drift. Utifrån handlingsplanen har ett stort antal genomförandeprojekt påbörjats. Delprojekten har under 2004 kommit en bra bit på väg och de flesta kommer att slutföras under våren Genomförandeprojekten ska tillsammans leda till årliga effektiviseringsvinster på 12 mnkr, vilket motsvarar 10 % av en uppskattad universitetsövergripande IT-budget på 120 mnkr. Biblioteksverksamhet Universitetets biblioteksverksamhet består av centralbiblioteket på campusområdet i Luleå samt institutionsbibliotek vid Hälsovetenskap i Boden, Musikhögskolan i Piteå och Matematik i Luleå. Från 2002 ingår Hälsovetenskaps bibliotek i centralbiblioteket och från år 2004 ingår även Musikhögskolans bibliotek i centralbiblioteket. Universitetet finansierar den universitetsgemensamma verksamheten, inkl centralbiblioteket, med täckningsbidrag TABELL 47 Biblioteksverksamhetens kostnader, tkr Centralbibliotek (inkl Hälsovetenskap och Musikhögskolan) För att få jämförelse mellan åren, har Musikhögskolans kostnader inkluderats i 2002 och 2003 års siffror. Kostnader - inklusive lokalkostnader exklusive lokalkostnader Universitetets totala intäkter Relation - inklusive lokalkostnader 3,8% 3,9% 3,8% - exklusive lokalkostnader 2,8% 3,0% 2,9% Institutionsbibliotek, Matematik Kostnader - inklusive lokalkostnader exklusive lokalkostnader från institutionerna via en lönebaserad påläggsmodell. Metoden innebär att samtliga finansiärer bekostar centralbibliotekets verksamhet. Rektor fastställer, efter fakultetsnämndernas bedömning, en budgetram varje år för centralbiblioteket. Under 2004 uppgick de totala kostnaderna, inkl lokalkostnader, för centralbiblioteket till 46 mnkr och för institutionsbiblioteket till 1 mnkr. Universitetets totala intäkter uppgick till mnkr. Centralbibliotekets kostnader i relation till omslutningen blev 3,8 %. Samverkan med omvärlden Samverkan inom centrumbildningar som MIMER, Polhemslaboratoriet,Agricola Research Centre och e-bygg har befästs under året. Universitetet har också utvecklat samarbetet på flera fronter, bland annat har tre nya centrumbildningar bildats. Hjalmar Lundbohm Research Centre (HLRC) med 100 mnkr från LKAB i botten blir ett nytt forskningscentrum inom bergvetenskap och metallurgi. PROMOTe (Centre for Management of Innovation and Technology in Process Industry) involverar processföretag inom industribranscherna mineral och stål, skog, livsmedel och kemi. Under året har också beslut om bildandet av Träcentrum Norr tagits. Centrumbildningen omfattar ett tiotal skogs- och träförädlingsföretag inom regionen. Finansiell omslutning för , uppgår totalt till 55 mnkr. ProcessIT Innovations, ett samverkansprojekt mellan process- och verkstadsindustrin, som drivs tillsammans med Umeå universitet, blev i hård konkurrens en av VINNOVA:s nya regionala tillväxtsatsningar inom Vinnväx-programmet. Arbetet med det Regionala tillväxtprogrammet, RTP, har övergått i genomförande. Universitetets handlingsprogram har fastställts av rektor, ansvariga personer är utsedda ÅRSREDOVISNING

37 internt och ett partnerskapsammansatt råd har haft flera möten. Universitetet ingår även i olika RTP-grupperingar och bidrar till genomförandet av andras handlingsprogram. Universitetet har, tillsammans med sex andra lärosäten, utsetts att ingå i en vägfinnargrupp inom Nutek:s pilotprogram Samverkan högskola-smf. Programmet är kopplat till Regionala tillväxtprogrammet och aktuella lärosäten ska i samverkan med företag bedriva systemförändrande experiment för att utveckla den entreprenöriella kulturen inom högskolan. Universitetets projekt går ut på att tillföra ett affärsutvecklingsperspektiv i innovationsprocessen. Inledande kontakter för samarbete och erfarenhetsutbyte har tagits med flera lärosäten, bland andra Chalmers tekniska högskola (Chalmers Industriteknik) och Umeå universitet. Ett ökat entreprenörskap är också grunden för det samarbete som inletts mellan universitetet och Företagarna. En arbetsgrupp har formerats för att utveckla kurser i entreprenörskap inom lärarutbildningen och kompetensutveckling för kommunernas lärare. Arbetet ingår i länssatsningen Företagsamhet för unga som koordineras av Länsstyrelsen i Norrbottens län. För att stimulera avknoppningar från universitetet har Aurorum Business Incubator AB startats. Förutom universitetet, via holdingbolaget, ingår Aurorum Science Park, Teknikbrostiftelsen, Längmanska företagarfonden och Norrlandsfonden i bolaget. Bolaget stöttar nystart av företag kopplade till Luleå tekniska universitet med affärsrådgivning, mentorer och nätverk. Innovations- och kommersialiseringsprocessen har konstaterats vara ett område där många aktörer i universitetets närhet har intressen. Universitetet har därför tagit ett initiativ för att tydliggöra sin roll i innovationssystemet genom att bjuda in dessa aktörer till universitetet för överläggningar. Länsstyrelsen och universitetet har haft täta kontakter under året, dels i olika arbetsgrupper och beredningsprocesser, men också i en fördjupad dialog om framtida samverkan. Ett konkret resultat är den gemensamma avsiktsförklaring som rektor och landshövding undertecknade i slutet av året. Länsstyrelsen avsatte en större summa pengar för regionala tillväxtprogrammets period för att stimulera tillväxt och utveckling i Norrbotten. Universitetets kontakter med tidigare studenter har intensifierats. Alumndatabasen togs i bruk under året och antalet registreringar har överträffat förväntningarna. Alumnträffar har hållits i Stockholm, Göteborg och Malmö och Teknikbrostiftelsen har med medverkan från universitetet hållit en regional träff i Luleå. Regionalt utvecklingscentrum för skolutveckling, RUC Under året har styrgruppen för RUC fastställt en verksamhetsplan och prioriterat verksamhetsområden för de kommande åren. RUC har utvärderats och ambitionen och satsningarna i verksamhetsplanen är i linje med de behov som framkommer i utvärderingen. En överenskommelse om fördjupad samverkan med Myndigheten för skolutveckling har gjorts för tre områden: läsinlärning och språkutveckling, matematik och lärande samt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation.tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbottens län utvecklar RUC entreprenörskap i lärarutbildningen och stödjer kommunernas arbete med genuspedagogik och jämställdhet. RUC delfinansierar exempelvis en seminarieserie i genusvetenskap.totalt har RUC drivit och förmedlat ett tiotal projekt under året. Under året har ett tydligare samarbete med kommunerna etablerats genom ett nätverk av utvecklingsledare i kommunerna. Universitetet har genomfört projekt och utbildningsinsatser inom kvalitetsarbete i skolan i kommunerna Kalix och Kiruna. En kompetenshöjande utbildning för barnskötare genomförs i samarbete med Arvidsjaur kommun. Populärvetenskap Varje år bjuder universitetet in allmänheten, studenter och personal till ett ambitiöst populärvetenskapligt program. Syftet med programmet är framförallt att göra universitetet och det akademiska förhållningssättet känt men även att vara en mötesplats för människor och kunskap. Årets teman i föreläsningsprogrammet var berättelsen om universum, det amerikanska presidentvalet samt filosofiska möten med utgångspunkt i frågan Vad är meningen med livet?.totalt har personer besökt 34 arrangemang under 2004, d v s ett snitt på 185 personer per arrangemang och merparten av programpunkterna är gratis för besökarna. Internationalisering Luleå tekniska universitet har under många år arbetat aktivt för att öka den internationella rörligheten och har ett omfattande internationellt samarbete inom grundutbildning, forskarutbildning och forskning och väldokumenterade relationer med lärosäten i de flesta världsdelar. För att underlätta utbytet av studerande, forskarstuderande, lärare, forskare och administrativ personal finns avtal eller utbyteskontakter med ett flertal universitet i Europa, Nord- och Latinamerika, Asien och Australien. Ambitionen är att ytterligare öka de internationella kontakterna, både inom forskning och inom grundutbildning. De internationella kontakterna bidrar till att skapa en miljö där kunskapsbyggande utvecklas. I universitetets strategiska plan DET SKAPANDE UNIVERSITETET står det att Universitetet ska till 2006 ingå allianser med ett antal svenska och utländska universitet. Alliansuniversitet I nämndernas direktiv för 2003 framgår att universitetet ska ta initiativ till minst fyra alliansuniversitet före utgång- 36 ÅRSREDOVISNING 2004

38 en av Allians med annat universitet har tydliga mål och ingås för att stärka kvalitén, och därmed öka konkurrenskraften, inom forskning och grundutbildning samt för att erbjuda attraktiva utbildningar. Det ska tydligt framgå vinsten för respektive part. Samverkan berör mer än en enskild institution och omfattar flera av områdena lärarsamarbete, studentutbyte, forskningssamarbete, forskarstuderandeutbyte och gemensamt kursutbud. De universitet som identifierats som tänkbara alliansuniversitet är Monash University i Melbourne, Australien, Uleåborgs universitet, Finland, University of Minnesota Duluth Campus, USA och INPL Nancy, Frankrike. Det strategiska arbetet med att etablera allianser leds av särskilda allianskoordinatorer. Ett alliansavtal med Monash University tecknades Verksamheten har under 2004 bestått av en rad aktiviteter med stor bredd. Under våren anordnades Nordic Days där Luleå tekniska universitet spelade en stor roll. Under hösten har arbetet med att starta PhD Polis (gemensam forskarskola) i allians med Monash University påbörjats. En helt ny tvärvetenskaplig kurs inom området neurala nätverk har utvecklats inom ramen för samarbetet och gavs första gången under våren Studentutbytet inom rymdteknik har kommit igång. Sex studenter har gjort examensarbeten vid Monash under 2004 och ett tjugotal lärare/forskare/doktorander har tillbringat kortare och längre perioder vid Monash University. Samarbetet mellan Luleå tekniska universitet och Uleåborgs universitet har varit intensivt. Året inleddes med ett två dagars besök av femton lärare och administratörer från Uleåborgs universitet. I mars besöktes universitetet av 55 studenter och lärare under två dagar, och i juni genomfördes ett tre dagars besök vid Uleåborgs universitet för att träffa representanter för Campus Futurus. I slutet av augusti besökte rektor, ledningsgruppen och samtliga prefekter Uleåborg och undertecknade alliansavtalet. I november besökte Barentsgruppen Uleåborgs universitet för att diskutera samarbete. Under året har flera forskare haft kontinuerligt samarbete i form av projekt och gemensamma ansökningar. Student- och lärarutbyte har också genomförts. I maj 2004 anordnades en resa för Länsstyrelsen i Norrbotten till Nancy med deltagare även från universitetet. Under resan redovisades pågående samarbete mellan Luleå tekniska universitet och universiteten i Nancy. Diskussionerna med Nancy har sedan dess varit intensiva. I september besökte rektor, fakultetsnämndens ordförande och allianskoordinatorn Nancy för att bl a diskutera att utvidgat samarbete. Ett utkast till samarbetskontrakt har sammanställts och bearbetas. Med University of Minnesota Duluth Campus har målet med ett formellt alliansavtal vid 2004 års utgång inte uppnåtts. Under hösten har allianskoordinatorerna haft i uppdrag av den tekniska fakultetsnämnden att identifiera totalt nio internationella projekt av hög kvalitet som är gemensamma för Luleå tekniska universitet och alliansuniversiteten. Målet är att tre forskarskolor ska starta första kvartalet Barents Universitetets samverkan inom Barentsområdet är omfattande. Universitetets Barentspolicy och ett handlingsprogram fastställdes av rektor i juni och en Barentsgrupp arbetar aktivt. En inventering av universitetets Barentsrelaterade utbildnings-, forsknings- och utvecklingsprojekt visar att samarbete pågår inom de flesta områden. Musikhögskolan har samarbete inom Barentsområdet med The Barents TV Academy, danssamarbete och Barents körcentrum. Sedan 2002 pågår ett stort internationellt projekt Barents miljöplattform utveckling av en miljöplattform för Nordkalotten och nordvästra Ryssland som leds av Institutionen för arbetsvetenskap. Projektet finansieras genom InterregIII Kolarctic, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Svenska Institutet. Institutionen för hälsovetenskap medverkar i ett annat stort Interregprojekt Barents Specialists.Vid Institutionen för tillämpad fysik, maskinoch materialteknik pågår projektet Energy efficiency optimization process and municipality integration in Murmansk Oblast för att effektivisera kommunala energisystem i ett antal ryska kommuner på Kolahalvön. Inom ramen för nätverket NorFA arrangerades en stor forskarutbildningskonferens i oktober i Luleå. Universitetet har etablerat ett utbildningssamarbete inom träteknologi med det statliga tekniska universitetet i Arkhangelsk. Under hösten har ett samarbete inletts mellan Luleå tekniska universitet och universitet i norra Ryssland, Finland och Norge. Projektet går under namnet Development of International Marketing Network to promote Barents region Higher Education och är ett Erasmus Mundus projekt och finansieras av Europeiska kommissionen. I ett vidgat nordligt perspektiv ingår Luleå tekniska universitet i University of the Arctic (UArctic). UArctic tillkom 2001 på initiativ av Arktiska Rådet och innefattar idag drygt 70 lärosäten från samtliga åtta medlemsländer. UArctic är ett "universitet utan väggar" och strävar efter att minska avståndet i det arktiska området. Universitetet medverkar dels genom konkreta insatser inom UArctics forskarutbildning, dels inom grundutbildningen med kurser och samarbetslösningar med klimatologiska förtecken (kyla och snö). Insatsen riktar sig såväl till North2North programmet som till online-lösningar inom Circumpolar- Studies-programmet. Organisation Institutionerna har ansvar för att det bedrivs ett aktivt internationaliseringsarbete, att studenter stimuleras till studier utomlands och att personalen ges möjlighet till internationellt utbyte. Institutionerna ansvarar också för att det finns ett bra utbud av kurser på engelska. På institutionerna skapas direktkontakter med forskare och lärare vid utländska universitet och där intresseras studenterna ÅRSREDOVISNING

39 för utbytesstudier. Många institutioner har ett väl utvecklat samarbete. Andra institutioner har precis börjat bygga upp internationella kontakter. På några institutioner finns lärare som har internationaliseringsansvar som del av sin tjänst. På samtliga institutioner finns en eller flera academic advisors vars uppgift är att vägleda inkommande utbytesstudenter och vara kontaktperson gentemot deras hemuniversitet. Universitetet avsätter medel för arbetet med internationalisering men det avsätts även medel för strategiska satsningar för kvalitetsutveckling med anknytning till internationalisering. Som exempel kan nämnas tre stipendier á kr till kvinnliga forskare för att tillbringa en månad vid alliansuniversitetet Monash, tio resestipendier á kr till handledare att besöka alliansuniversitet för att diskutera samarbete samt kr till fyra koordinatorer för arbete med alliansuniversitet. Dessutom prisas en lärare för förnämlig insats till gagn för internationaliseringen vid Luleå tekniska universitet varje år i samband med promoveringshögtiden. En vicerektor för internationell rekrytering har utsetts för att i första hand arbeta med att öka universitetets internationella uppdragsutbildning utanför EU. Luleå tekniska universitet bedriver två Master of Science program i Iran. Master of Science in E-commerce and Marketing, 60 p startade våren 2004 i samarbete med Tarbiat Modares University (TMU) i Teheran och 40 studenter följer programmet samt Master of Science in Industrial Marketing, 60 p med 51 antagna studenter. Lärare som ska undervisa utomlands på annat språk än engelska, har flera olika möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. De lärare som deltagit i lärarutbyten anser att internationella lärarutbyten i sig är utmärkt kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen sker också via närvaro på internationella konferenser och via samarbetsprojekt. TABELL 48 Studentutbyte, Inresande Utresande Inresande Utresande Arenor Teknik Samhällsvetbeteendevet Lärarutbildning Musik, media, teater Vård Fristående kurs EEIGM Arkhangelsk Murmansk Studenter som åker utanför utbytesprogrammen ingår ej i ovanstående uppgifter. EEIGM = Internationell civilingenjörsutbildning i materialteknik. Resultat Universitetet har avtal om studentutbyte med cirka 100 utländska universitet i 20 länder. Fr o m år 2003 är samtliga världsdelar representerade. 282 utländska studenter läste vid Luleå tekniska universitet inom ramen för utbytesprogram under året. Motsvarande siffra 2003 var 262. Av de inkommande studenterna är 224 ERASMUS studenter. Av dessa kommer 71 från Frankrike och 58 från Spanien. Under året har universitetet tagit emot studenter från nya samarbetspartners som Slovenien, Litauen och Polen. Majoriteten inkommande utbytesstudenter är teknologer. Många teknologer har, förutom tekniska kurser, även läst samhällsvetenskapliga kurser, t ex ekonomi. Flertalet utbytesstudenter har läst minst en svensk språkkurs. Dessutom har 22 EEIGM-studenter läst vid universitetet. Antalet studenter som läser utomlands har minskat med 16%. Under året har 150 studenter läst utomlands i universitetets regi, varav 63 studenter inom ERASMUSprogrammet. Motsvarande siffra 2003 var 179 varav 55 studenter inom ERASMUS-programmet. De mest populära destinationerna är fortfarande Nordamerika (43) och Storbritannien (26). Av de utresande är 56 kvinnor. Fortfarande är studerandeutbytet störst inom de tekniska utbildningarna. Fyra studenter har gjort examensarbeten i utvecklingsländer inom MFS (Minor Field Studies). Det har skett en ökning av totala antalet lärare, forskare och doktorander som deltar i internationellt utbyte. Utresande lärare och forskare samt inresande doktorander svarar för ökningen. Merparten av lärarutbytet har skett med Monash University men även andra utbyten har förekommit. Som exempel kan nämnas en lärare som har, finansierad av ett STINT stipendium (Excellence in teaching), tillbringat en termin i USA. Tio (2003: tolv) lärare har under året varit på kortare läraruppdrag i Europa inom Erasmus/Socrates-programmet. Fem av dessa har varit i Spanien. Läsåret 2002/2003 ökade antalet utresande med 100 % jämfört med året innan. 2003/2004 minskade deltagande med 16,7 %. Universitetets andel av det totala antalet utresande Erasmuslärare i Sverige var 2003/ %. Året innan var universitetets andel 3 %. Universitet beviljades fyra ansökningar till Linnaeus- Palmeprogrammet under Institutionen för matematik är nu inne på det tredje året med lärar- och studentutbyte med Eduardo Mondlane University i Mozambique. Under året har två lärare tillbringat sex veckor i Maputo och två lärare därifrån motsvarade tid vid Luleå tekniska universitet. En student har tillbringat höstterminen i Ma- TABELL 49 Internationellt utbyte för lärare, forskare och doktorander Lärare, forskare utresande inresande Doktorander utresande inresande 4 8 Totalt ÅRSREDOVISNING 2004

40 puto och två studenter från Maputo har tillbringat vårterminen i Luleå. Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap har inlett samarbete med Kva-Zulu Natal University i Sydafrika. En lärare från vardera universitet har genomfört utbyte under året. Institutionen för arbetsvetenskap har genomfört planeringsresor till Universidad de Antioquia i Medellin, Colombia. Rekrytering till internationellt utbyte Erfarenheter från utbytesstudenter och gästlärare tas tillvara bl a för att motivera fler studenter och lärare att resa ut. Inresande studenter medverkar i marknadsföring av studentutbyte men även inom den allmänna rekryteringen/ marknadsföringen av universitetet. Detsamma gäller den resurs, som utgörs av studenter, lärare och administrativ personal med ursprung utanför Sverige. Utländska lärare medverkar i kick-off mötet för utresande studenter som föreläsare inom ämnet Kulturkrockar och kulturchocker. Erfarenheter från hemvändande studenter, lärare och forskare tas tillvara för att skapa möjligheter att förbättra förhållandena för kommande ut- och hitresande studenter. Luleå tekniska universitet har deltagit i mässor och konferenser under året för att stimulera det internationella utbytet av studenter och lärare. På hemmaplan anordnades under hösten den årliga informationsdagen Studera utomlands. Förutom information om vilka länder och universitet som är möjliga beroende på vilket språkområde studenten är intresserad av, informerades även om studieprogram och när det är lämpligt med utlandsstudier. På informationsdagen deltog fd svenska utbytesstudenter, nya inresande studenterna och CSN. Även studentorganisationerna är aktiva i internationaliseringsarbetet. IAESTE, ett internationellt nätverk för studentutbyte inom teknik och naturvetenskap, ordnar praktikplatser utomlands inom sitt respektive ämnesområde. Internationalisering på hemmaplan Merparten av studenterna förblir på hemmaplan och även dessa studenter ska erbjudas möjligheter till internationella erfarenheter vid Luleå tekniska universitet. En internationell dimension finns som en integrerad del inom alla kunskapsområden. Detta uppnås bl a genom kurslitteratur på engelska, kurser av internationell karaktär och innehåll, utländska gästlärare samt genom att tillvarata hemvändande lärares, studenters och utbytesstudenters erfarenheter. Studenter, lärare och forskare med varierande etniskt ursprung utgör också en resurs i arbetet med internationalisering på hemmaplan. Lärare/forskare som kan flera språk, t ex ryska, spanska, portugisiska, polska, kommer till nytta i kommunikation med studenter.vid val av kurslitteratur och undervisningsspråk är det dock bara engelska som används. Genom att erbjuda internationella masterprogram ökar också internationaliseringen på hemmaplan. Luleå tekniska universitet har under 2004 gett fem masterprogram på engelska: Computer and Systems Sciences, Electronic Commerce,Wood technology, Sustainable Energy och Applied Geosciences and Mining. De internationella studenterna vid universitetet bidrar starkt till en internationell atmosfär och nytt kontaktnät även för de svenska studenter som inte reser ut. Personal Kompetensförsörjning Omstruktureringen inom Luleå tekniska universitet har under senare delen av 2004 tagit fart och fått till konsekvens att en avveckling av personal har påbörjats inom ett antal ämnesområden. Det är ett arbete som har tagit mycket tid och kraft i anspråk inom alla delar av organisationen. Fokus under året har till stor del varit behovet av att rekrytera nyckelbefattningar i form av professor tillika ämnesföreträdare, och att öka andelen forskarutbildade lärare. Det är inte tillfredsställande att en så stor andel som 35 % av forskningsämnena inom universitetet saknar professor som ämnesföreträdare. Under 2004 har ett internt utvecklingarbete påbörjats i syfte att effektivisera och påskynda rekryteringsprocessen. För närvarande pågår ett arbete med att rekrytera professor tillika ämnesföreträdare till 13 ämnesområden. Under 2004 har sju nya professorer rekryterats varav en kvinna. Sju nya lektorer har rekryterats varav fem är kvinnor, två forskarassistenter, en kvinna och en man. Sammantaget har den procentuella andelen kvinnor ökat under året bland både professorer och lektorer jämfört med föregående år. För närvarande är 7 % av professorerna kvinnor och 26 % av lektorerna, en ökning med 4 respektive 3 procentenheter. Det sker en fortsatt ökning av antalet professorer delvis genom extern rekrytering men även genom att universi- TABELL 50 Forskningsämnen och ämnesföreträdare, 2004 tekniskt hum-sam totalt Antal forskningsämnen Ämnesföreträdare per 31/ Rekryterade under Entledigade under Rekrytering pågår Vakanser * Tjänstledig Omstrukturering ** * Ej tillsatta befattningar ** Avser forskningsämnen som avvecklats under året, d v s ej erhållit basanslag i den interna resursfördelningen. ÅRSREDOVISNING

41 tetslektorer befordras till professor. En konsekvens av detta är att antalet universitetslektorer har minskat under året. Antalet universitetsadjunkter är vidare nästan oförändrat jämfört med föregående år. Tekniska fakultetsnämnden har vidare i sin forskningsstrategi avsatt medel till elva forskarassistentbefattningar under vardera två år till ämnen under uppbyggnad, alternativt ämnen som har behov av förstärkning. Inför rekryteringen av de nya forskarassistenterna har institutionerna även getts ett tydligt uppdrag att försöka åstadkomma en jämnare balans mellan kvinnor och män och vid behov tillämpa positiv särbehandling. Satsningen på forskarassistenter har även till syfte att utöka möjligheten till en akademisk karriärväg inom universitetet. De strategiska satsningarna på kompetensutveckling av universitetsadjunkter har vidare under 2004 resulterat i att fyra universitetsadjunkter erhållit licentiatexamen och fyra universitetsadjunkter har disputerat. Ansvaret för att formulera mål för kompetensförsörjningen ligger på institutionerna utifrån verksamhetens behov. Övergripande mål finns ännu inte, i annan form än den som anges enligt riktlinjer för jämställdhetsarbetet, det vill säga en strävan att åstadkomma jämnare könsfördelning inom varje kompetenskategori. Det är fortfarande svårt att rekrytera kvinnliga disputerade lärare inom teknisk sektor och manliga lärare inom till exempel vård och omsorg. Ambitionen är att åstadkomma en bättre samlad bild av kompetensbehoven för framtiden. De uppgifter som institutioner och enheter har lämnat in kommer att kräva ytterligare bearbetning för att ge en helhetsbild över de kommande årens rekryteringsbehov för alla befattningskategorier, men det har ändå inneburit att frågan om kompetensförsörjning och planeringen av denna har fått en tydligare plats på dagordningen. Ålderstruktur, könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald samt rörlighet Personalrörligheten vid universitet är fortfarande låg, sammantaget 10 % under 2004, lika låg som under Inom kategorin ledningskompetens har rörligheten ökat något från 4 % till 6 % men måste ändå anses vara låg. Inom den stora och viktiga gruppen kärnkompetens har personalomsättningen minskat med 1 % till 10 % och inom kategorin stödkompetens är rörligheten oförändrat 8 %. Medelåldern för den anställde vid Luleå tekniska universitet är 43 år. Fördelat på kön är medelåldern 44 år för kvinnor och 43 år för män. Inom kategorin ledningskompetens har det skett en föryngring och denna kategori har nu en medelålder om 50 år jämfört med 52 år för Medelåldern inom kategorin kärnkompetens och stödkompetens är 41 år respektive 46 år och därmed lika jämfört med Fördelningen mellan kvinnor och män är för hela universitet oavsett kompetenskategori 53 % män och 47 % kvinnor. Bland ledningskompetens är 69 % män och 31 % kvinnor och för kärnkompetens är könsfördelningen 60 % män och 40 % kvinnor. Andelen kvinnliga lärare har ökat med cirka 1 % per år de senaste fyra åren, så även under 2004 och är nu 37 %. Det råder dock fortfarande obalans i och med att de flesta kvinnor återfinns inom det filosofiska fakultetsområdet och de flesta män inom den tekniska fakulteten. Andelen kvinnliga akademiska ledare har ökat under året.av de två dekanerna är en kvinna och en man, prodekanerna är båda män. Ordförande i den särskilda nämnden för lärarutbildning är kvinna och vice ordförande man. Av de tretton prefekterna är tre kvinnor och tio män. Sjukfrånvaro Andelen anställda som varit friska hela året har stigit något från 75 % år 2003 till 76,7 % år Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Genomsnittlig sjukfrånvaron var år 2003, 3,43 % och 2004, 3,98 % av all tillgänglig arbetstid. Ökningen av sjukfrånvaron har skett bland både kvinnor och män i samtliga åldergrupper utom för män yngre än 30 år.av den sammanlagda sjukfrånvaron utgör långtidssjukfrånvaron den största andelen, 80 %, för både kvinnor och män i samtliga åldersgrupper med undantag för män yngre än 30 år. I den gruppen utgör långtidssjukfrånvaron 55 % av den totala sjukfrånvaron. Med långtidssjukfrånvaro avses sjukskrivning mer än 60 dagar. Luleå tekniska universitet arbetar kontinuerligt med olika aktiviteter för att främja hälsa hos de anställda. Förutom satsningen på friskvård under arbetstid görs friskprofilbedömningar i samarbete med företagshälsovården. Cirka 300 anställda har erbjudits att genomföra en friskprofil. Personalenheten planerar vidare en rad aktiviteter för att åstadkomma sänkning av sjukfrånvaron. Aktiviteterna omfattar de redan långtidssjukskrivna samt åtgärder för TABELL 51 Personalstatistik, lärare Män Kvinnor Totalt Professorer (inkl befordr) *78 91 Universitetslektorer (inkl befordr) Forskarassistenter Universitetsadjunkter Forskare *Tillkommer nio gästprofessorer och 40 adjungerade professorer. 40 ÅRSREDOVISNING 2004

42 TABELL 52 Sjukfrånvaro, totalt, år år år 50 år- Alla anställda Kvinnor 2,80 5,17 9,28 6,37 Män 0,28 2,03 2,59 1,94 Totalt 1,12 3,55 5,75 3,98 Sjukfrånvaron, presenteras i procent av möjlig arbetstid. enligt Ekonomistyrningsverkets anvisningar. TABELL 53 Sjukfrånvaro, långtidssjukfrånvaro, år år år 50 år- Alla anställda Kvinnor 2,34 3,90 8,09 5,21 Män 0,15 1,62 2,05 1,53 Totalt 0,88 2,73 4,91 3,23 Sjukfrånvaron, presenteras i procent av möjlig arbetstid enligt Ekonomistyrningsverkets anvisningar. tidig rehabilitering. Utveckling av rehabiliteringsarbetet har hög prioritet och pågår kontinuerligt. kapacitet som ledare. Programmet har gett deltagarna större självförtroende och en ökad självinsikt. Nya och djupare kontakter samt större nätverk har bildats inom universitetet. Förmågan till kontakt och kommunikation har ökat liksom intresset för ledarskap och viljan att åta sig ledaruppdrag. Programmet har bidragit till implementeringen av universitetets strategi. Under 2004 har två något kortare ledarutvecklingsprogram genomförts för avdelningschefer, utbildningsledare och koordinatorer samt administrativa chefer och enhetschefer inom förvaltningen. Universitet har också under året genomfört tre utvecklingsprogram inom EU-projektet Leda förändring med sammanlagt 54 deltagare i syfte att utveckla ledarskapet i länet, få fler kvinnor i ledande positioner i regionen samt öka samverkan mellan universitetet, näringslivet och offentlig sektor i länet. Hälften av ledarna/deltagarna kommer från universitetet och hälften från omgivande samhälle och näringsliv i en jämn könsfördelning. Projektet fortsätter under 2005 med två ytterligare ledarutvecklingsprogram omfattande tillsammans 28 deltagare. Projektet finansieras med EU-medel. Åtgärder för jämnare könsfördelning Under 2004 har jämställdhetsarbetet inom universitetet stimulerats genom att inbjuda all personal och studenter till en teaterföreställning som belyste jämställdhets- och maktfrågor mellan kvinnor och män särskilt i funktionerna forskarhandledare och doktorand, samt genom att i oktober 2004 arrangera en temadag med rubriken Olika men ändå lika Mångfald LTUs tillgång. Framtida ledarförsörjning i samverkan med omgivande samhälle För att stimulera och stödja universitetets chefer och ledare i det strategiska förändringsarbetet vid universitetet har ett omfattande program för lednings- ledarskaps- och verksamhetsutveckling genomförts Totalt har 88 personer deltagit i utvecklingsprogram om minst 21 dagar per person under 16 månader. Den femte och sista omgången avslutades i mars Deltagare har varit prefekter, universitetsledning, ämnesföreträdare, professorer, enhetschefer och presumtiva framtida ledare. Ett syfte har varit att öka andelen kvinnor på ledande poster vid universitetet. En rapport Att leda i förändring har utarbetats. Rapporten beskriver hela projektet, genomförande, innehåll, resultat och utdrag ur två externa utvärderingar samt förslag inför framtiden. Sammanfattningsvis har ledarutvecklingsprojektet, som uppfattats mycket positivt av deltagarna, bidragit till att deltagarna har utvecklats som personer och i rollen som ledare. Personlig utveckling har varit centralt för programmet, något som har lett till ökad medvetenhet om sin ÅRSREDOVISNING

43 Väsentliga ekonomiska uppgifter för Luleå tekniska universitet 2004 Enligt förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag ska en sammanställning göras över väsentliga uppgifter enligt nedan: Beviljad låneram RGK, tkr Utnyttjad låneram, tkr Beviljad kontokredit, tkr Maximalt utnyttjad under året - Räntekostnader räntekonto, tkr - Ränteintäkter räntekonto, tkr Avgiftsintäkter, samtl disponibla, tkr Avgiftsintäkter, ber. Enl. regl.brev, tkr Utgåeende reservationer, tkr Anslagssparande grundutb., tkr Anslagssparande nätuniversitet, tkr Anslagssparande NT-svux, tkr 843 Anslagssparande avtalspremie, tkr Antal årsarbetsskrafter Medeltalt anställda Driftkostnader, tkr Driftkostnad per årsarbetskr., tkr Årets kapitalförändring, tkr Balanserad kapitalförändring, tkr Noter till väsentliga uppgifter 1 Fr o m 2003 beräknas antalet årsarbetskrafter enligt ESVs allmänna råd. Tidigare år gjordes ingen reducering för tjänstledigheter eller deltidstjänstgöring. Konsekvensen av ändringen blir att driftkostnader per årsarbetskaraft blir betydligt högre 2003 än för föregående år. 2 Medeltalet anställda har beräknats som ett genomsnitt av antalet anställda vid fyra mättidpunkter åren samt tre mättidpunkter år ÅRSREDOVISNING

44 Resultaträkning, tkr NOT VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra erssättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedsskrivningar 7, SUMMA VERKSAMHETSUTFALL RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG TRANSFERERINGAR 5 Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansieringav bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag SALDO 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING ÅRSREDOVISNING 2004

45 Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR NOT IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter för utveckling MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Förbättingsutgifter på annans fastighet Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Kulturtillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Andelar i dotterföretag Andra långfrstiga värdepappersinnehav VARULAGER MM Varulager FORDRINGAR Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Örviga fordringar PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter AVRÄKNING MED STATSVERKET KASSA OCH BANK Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER MYNDIGHETSKAPITAL Statskapital Donationskapital Resultatandelar i dotterföretag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och likn förpliktelser SKULDER MM Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Förskott från uppdragsgivare och kunder PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER ÅRSREDOVISNING

46 Anslagsredovisning, tkr REDOVISNING MOT ANSLAG ANSLAG ING ÅRETS FÖRD OM- IN- TOTALT UTGIFTER UTG ÖVERF ÖVERF TILLDELNING ANSL- DISP DRAG- DISP BELOPP BELOPP ENLIGT BELOPP NING BELOPP REGL BREV 25:36 Grundutbildning, ram 16: Takbelopp, ram : Högskoleped utb av lärare, ram 16: Decentraliserad utbildning, ram 16: Utbildning i rymd och miljö, ram 16: Utveckla kortare yrkesutb, ram 25:37 Forskning och forskar utb. ram 16: Humansitisk-samhälls vetensk., ram 16: Tekniskt, ram : Konstnärligt utvecklingsarbete, ram 16: Ersättning för lokal hyror mm, ram Summa REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL INKOMSTTITEL ÅRETS INKOMSTER ING SKULD UNDER ÅRET UTG SKULD INKOMSTTITEL INBETALT INSKOMSTTITEL Övriga inkomster Noter till anslagsredovisningen 1) Anslag för forskning/forskarutbildning Av anslaget för forskning/forskarutbildning, teknisk ram har kr överförts till andra statliga myndigheter via transfereringar. Avser forskarskola rymd. Sveriges nätuniversitet, per capitaersättning Anslagsposten disponeras av Kammarkollegiet som i tolftedelar varje månad utbetalar anslaget. Luleå tekniska universitet bokför ersättningen som intäkt av bidrag. Enligt regeringsbeslut 10, har Luleå universitet tilldelats tkr och under året har anslaget nyttjats. 56 ÅRSREDOVISNING 2004

47 Finansieringsanalys, tkr NOT DRIFT Kostnader Finansiering av drift Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Ökning ( ) minskning (+) av lager Ökning ( ) minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning ( ) minskning (+) av kortfristiga skulder KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT INVESTERINGAR Investeringar i finansiella tillgångar (exkl. låneverksamhet) 0 0 Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i imateriella tillgångar Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret amorteringar Försäljning av anläggningstillgångar Bidragsmedel som erhållits för investeringar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fordringar och skulder KASSAFLÖDE FRÅN/TILL INVESTERINGAR Transfereringsverksamhet Lämnade bidrag Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 0 0 Utbetalningar i transfereringsverksamhet Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finasiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverks KASSAFLÖDE FRÅN TRANSFERERINGSVERKSAMHET 0 0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Specifikation av förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Ökning (+) minskning ( ) av tillgodohavande RGK Ökning (+) minskning ( ) av banktillgodohavande Ökning ( ) minskning (+) av avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut ÅRSREDOVISNING

48 Tilläggsupplysningar och noter, tkr Kommentarer till noter Belopp redovisas i tkr där ej annat anges. Redovisnings- och värderingsprinciper ALLMÄN Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen ( 2000:605 ) om årsredovisning och budgetunderlag och studiedokumentationsförordningen (1993:1153) samt tillkommande regeringsbeslut. Luleå tekniska universitets redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i ESV:s allmänna råd 6 förordning ( 2000:606 ) om myndighetsbokföring. Brytdag för periodens löpande bokföring var den 12 januari år Värderingsprinciper IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Reglerna för immateriella anläggningstillgångar inom staten har skärpts från 1 januari år 2002 och universitetets tillämpning är följande: Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under kommande år aktiveras som immateriella anläggningstillgångar. Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent och licenser, programvaror, modeller, prototyper och egenutvecklade IT-system. Utgifter för forskning kostnadsförs. Immateriella anläggningstillgångar saknar fysisk substans, dvs de går inte att ta på men är en tillgång avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Anskaffningsvärdet ska överstiga 100 tkr och den ekonomiska livslängden ska vara lägst tre år och högst fem år i normalfallet. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Tillgång med ett anskaffningsvärde på 10 tkr och en ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som materiell anläggningstillgång. Anläggningstillgång redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan med beaktande av eventuellt upp-/ nedskrivningsbehov. TILLÄMPADE AVSKRIVNINGSTIDER Möbler och inredning: 10 år Datorer: Avskrivningstiden är individuellt bedömd vilket innebär att den faktiska ekonomiska livslängden utgör avskrivningstid. I de flesta fall innebär detta att persondatorer direktavskrivs. Utrustning och övriga investeringar: Avskrivningstiden är individuellt bedömd vilket innebär att den faktiska ekonomiska livslängden utgör avskrivningstid. Förbättringsutgifter på annans fastighet: 6 år eller 10 år tillämpas. Kulturtillgångar: ingen avskrivning Fr o m december 1998 tillämpas månadsavskrivningar på samtliga anläggningstillgångar. Före maj 1998 tillämpades helårsavskrivningar och juni-november 1998 användes halvårsavskrivningar. ANDELAR I DOTTERFÖRETAG Andelar i dotterföretag har värderats till anskaffningsvärdet justerat med universitetets andel av företagets resultat efter förvärv. LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Långfristiga värdepappersinnehav har värderats till anskaffningsvärde med beaktande av eventuellt upp-/nedskrivningsbehov VARULAGER Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt principen först in/först ut och verkliga värdet. Avdrag för bedömd faktisk inkurens har gjorts. FORDRINGAR OCH SKULDER Fordringar har efter individuell värdering upptagits till det belopp varmed de beräknas bli inbetalda. I de fall faktura eller motsvarande handling inkommit efter fastställd brytdag eller där fordrings- eller skuldbeloppet inte är känt vid brytdagen, redovisas beloppet som periodavgränsningspost. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurser. PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Periodiseringar innebär att kostnader och intäkter hänförs till det år som de avser. I allt väsentligt har periodiseringar skett för t ex leverantörsfakturor, semesterlöneskuld, avgifter samt intäkter som värderats utifrån nedlagda kostnader efter prövning av fordrans giltighet mot finansiär. Under år 2004 har omklassificering skett av förskotterade medel som under året redovisats som övriga förutbetalda intäkter. Noter resultaträkning Not 1 Intäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter från andra myndigheter Summa Intäkter av bidrag Bidrag från andra myndigheter Summa Avgifterna enligt 4 avgiftsförordningen uppgår till tkr ( tkr). Not 2 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter från Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa Räntekostnader lån hos Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa Not 3 Kostnader för personal Lönekostnader Övriga personalkostnader Pensionskostnader Sociala avgifter Summa Ökningen av lönekostnader beror på löneökningar samt en ökning av anställda doktorander medan antalet administrativa befattningar minskat. Övriga personalkostnader för bl a övertid och arvoden har minskat. Minskningen av sociala avgifter beror på lägre kostnader för avtalsförsäkringen samt att i 2003-års kostnader ingick del av slutavräkning från år Redovisning av sjukfrånvaro återfinns i personalavsnittet, sid Not 4 Resultat från andelar i dotterföretag Holding AB vid Luleå tekniska universitet Resultatet från Holding AB vid Luleå tekniska universitet år 2003, tkr utgör en nedskrivning av aktier från ett intressebolag i holdningbolaget. Resultatandelar från dotterföretag för år 2004 beräknas till 0. Resultatandelar från dotterföretag redovisas på verksamhetsgrenen forskning/forskarutbildning i myndighetskapitalet. Not 5 Transfereringar Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Bidrag från Stiftelsen för miljö stategisk forskning (Mistra) Bidrag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) Bidrag från EU Bidrag från Vinnova Bidrag från Energimyndigheten Bidrag från Sparbanksstiftelsen i Norrbottens län Bidrag från Vetenskapsrådet ÅRSREDOVISNING 2004

49 Noter, tkr Bidrag från länsstyrelsen BD, AC Bidrag från andra universitet Diverse bidrag Summa Lämnade bidrag Bidrag som förmedlats Not 6 Årets kapitalförändring Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Årets kapitalförändring Av not 13 framgår hur kapitalförändringen fördelar sig på verksamhetsgrenar. Noter balansräkning Not 7 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets investering Ackumulerad avskrivning Årets avskrivning Restvärde Not 8 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Restvärde Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Årets utrangeringar/försäljningar Ackumulerade avskrivningar Återförd avskrivning på sålt/utrangerat Årets avskrivningar Restvärde Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde 0 0 Årets investeringar Restvärde Kulturtillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Restvärde Summa Från statens kulturråd har konst till ett bokfört värde på 259 tkr överförts till Luleå tekniska universitet år Universitetet äger sedan år 1994 Wibergsgården. Gården erhölls som gåva och används enligt villkoren i gåvobrevet för mindre konferensverksamhet mm. Gården är ej upptagen som anläggningstillgång och motsvarande myndighetskapital. Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag Andelar i Holding AB vid Luleå tekniska universitet Summa Not 10 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter - inomstatliga Upplupna bidragsintäkter - utomstatliga Summa Övriga upplupna intäkter Upparbetade projektkostnader - inomstatliga Upparbetade projektkostnader - utomstatliga Övriga upplupna intäkter - inomstatliga Övriga upplupna intäkter - utomstatliga Summa Totalt Not 11 Avräkning med statsverket Ingående balans Avräknat mot statsbudgeten: - Anslag Inkomstitlar Avräknat mot statsverkets checkräkning: - Anslagsmedel som tillförts räntekonto Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 1 1 Utgående balans Den ingående skulden består av anslagssparande inom grundutbildning ( tkr) samt ränteskuld (1tkr) Den utgående skulden består av anslagssparande inom grundutbildning (19 422tkr ) samt ränteskuld ( 8 tkr). Not 12 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret SEB valutakonto Kontantkassa 4 8 Summa Behållningen på räntekontot fördelar sig uppskattningsvis på följande poster: Anslagssparande avtalspremier Anslagssparande grundutbildning Förskott uppdragsgivare och kunder Oförbrukade bidrag - inomstatliga Oförbrukade bidrag - utomstatliga Övriga förutbetalda intäkter Avräkning Mistra, SSF Donationsmedel Övriga medel Summa Beviljad kontokredit enligt regleringsbrev De viktigaste faktorerna som påverkar likviditeten januari år 2005 Inbetalningar Anslag Avgifter,bidrag Summa Utbetalningar Nettolöner Uppbörder Drift mm Summa Likviditetsöverskott Andra långfristiga värdepappersinnehav Andelar i bostadsrättsförening Summa Universitetet har hos regeringen ansökt om rätten att få äga bostadsrätter, svar har ännu ej erhållits. ÅRSREDOVISNING

50 Noter, tkr Not 13 specifikation av myndighetskapitalet, tkr Ingående balans, Disp. föreg års Årets Utgående balans (A) kapitalförändr. kapitalförändring, Summa (A-D) (C) (D) Balanserad kapitalförändring Invärderat kapital - ej lån Balanserat resultat Kapitalförändring enligt resultaträkning Summa Statskapital Holding AB - Aktiekapital Reservfond Kulturtillgångar Donationskapital Andelar ekonomisk förening Invärderade tillgångar finansierade via gåvor Lundströms fond Öhrlings stipendier Resultatandelar i dotterföretag Holding AB Totalt Redovisning av myndighetskapital A. Ackumulerat över- eller underskott (tkr) (årets och balanserad kapitalförändring) B: Årets totala kostnader (tkr) A i procent av B 6,8% Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr Verksamhetsgren Balanserad kapital- Årets kapital Myndighetsförändring IB förändring kapital Grundläggande högskoleutbildning - Icke avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinsansierad verksamhet Summa Forskning/forskarutbildning - Icke avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet* Summa Totalt ÅRSREDOVISNING 2004

51 Noter, tkr Not 14 Avsättningar Avsättningar för pensioner, förpliktelser Avsättningar för särskild löneskatt Summa Av avsättningar för pensionsförpliktelser utgör delpensioner tkr och avser 15 personer. Pensionsersättningar för omstruktureringar utgör tkr och avser Elva personer samt engångsersättning tkr och avser två personer. Avsättning som avser Swebefo utgör tkr. Not 15 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Årets upptagna lån Årets/ackumulerad amortering Utgående saldo Beviljad låneram Noter finansieringsanalys Not 20 Kostnader Kostnader Justeringar: Avskrivningar och nedskrivningar Realisationsförlust 0 0 Avsättningar Kostnader enligt finansieringsanalysen Räntekostnader enligt finansieringsanalysen. Not 21 intäkter av anslag Anslag Justeringar: Räntekostnader i utlåningsverksamhet Finansiering av anläggningstillgångar Intäkter av anslag enligt finansieringsanalysen Not 16 Skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgift Avtalsförsäkringspremie Mervärdesskatt Övriga skulder Summa Not 17 Övriga skulder Personalens skatter Övriga skulder Summa Not 18 Förskott från uppdragsgivare och kunder Förskotterade medel - inomstatliga Förskotterade medel - utomstatliga Summa Minskningen av förskotterade medel beror på omklassificering under året till förutbetalda intäkter. Not 22 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Avgifter Justeringar: Realisationsvinst Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen Not 23 Intäkter av bidrag Bidrag Justeringar: Bidragsmedel som erhållits för hela investeringen Övriga intäkter enligt finansieringsanalysen Not 24 övriga intäkter Intäkter Övriga intäkter enligt finansieringsanalysen Not 19 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Upplupna semesterlöneskulder Upplupna löneskulder Övriga upplupna kostnader Summa Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag - inomstatliga Oförbrukade bidrag - utomstatliga Summa Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter - utomstatliga Förutbetalda intäkter - inomstatliga Summa Ökningen av förutbetalda intäkter beror på omklassificering under året av förskotterade medel. Summa ÅRSREDOVISNING

52 Noter Not Universitetsstyrelsens ersättningar Universitetet ska uppge räkenskapsårets ersättningar och andra förmåner samt avtalade framtida åtaganden för var och en av ledamöterna i universitetets styrelse samt de av regeringen utsedda befattningshavarna vid universitetet. För dessa personer ska även styrelseuppdrag i statliga myndigheter och aktiebolag uppges. Nedanstående personer har varit ledamöter/suppleanter under del av 2004 övriga har varit ledamöter hela året. Emma Bodemyr, Johan Landström, Rikard Mäki (suppleant) och Sara Thuresson samt Pär Brander (suppleant), Annika Bäckman, Erica Josbrandt och Måns Montell Styrelseledamöter anställda av universitetet Ingegerd Palmér, Lars Stehn, Anders Ågren och Kerstin Öhrling samt suppleanter anställda av universitetet Pär Brander och Rikard Mäki har inte erhållit något styrelsearvode. Skattepliktig inkomst inkl ersättningar och andra förmåner utbetalda under räkenskapsperioden till ledamöter och suppleanter anställda vid universitetet; Brander Pär, doktorand Mäki Rikard, doktorand Palmér Ingegerd, rektor Stehn Lars, professor Ågren Anders, professor Öhrling Kerstin, universitetslektor kr kr kr kr kr kr Styrelseordföranden erhåller ett årsarvode på kr. Övriga externa styrelseledamöter och de ordinarie studentrepresentanterna erhåller ett fast årsarvode på kr. Ersättning kan även utgå för kostnader i samband med resor. Ersättningar och andra förmåner utbetalda under räkenskapsperioden till externa ledamöter och studeranderepresentanter. Av regeringen utsedda ledamöter Studeranderepresentanter Aaro Lars-Eric kr Bodemyr Emma kr Mårtensson Kristina kr Bäckman Annika kr Nycander Claes kr Josbrandt Erica kr Stålnacke Yvonne kr Landström, Johan kr Sundström Anders kr Montell Måns kr Söderberg Lisa kr Thuresson Sara kr Westman Bengt kr Åberg Ingmari kr Inom universitetet finns inga ingångna avtal att gälla framtida utfall. Ledamöterna redovisar följande uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag; Palmér Ingegerd Kungliga Operan AB Verket för Högskoleservice Myndigheten för Sv Nätuniversitet Internationella programkontoret Centek AB Rådet för Högskoleutbildning Svenska Institutet Mårtensson Kristina Fastighetsmäklarnämnden Aaro Lars-Eric Riddarhyttan Rec AB Wassara AB Minelco AB MEFOS RiddarGold AB Nycander Claes Samlade institut för IT ochtelekom Svenska IT-institutet (SITI) Sundström Anders Boliden AB Vattenfall AB Förenade Liv Gruppförsäkring AB KPA AB Folksam LO Fondförsäkring AB Euresa International Co-operative and Mutual Insurance Federation Stålnacke Yvonne Länsstyrelsen i Norrbotten Westman Bengt Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB Sparbanksstiftelsernas Nya Förrvaltnings AB Övriga ledamöter redovisar inga uppdrag. 62 ÅRSREDOVISNING 2004

53 Styrelsen för Luleå tekniska universitet har idag, beslutat att godkänna Årsredovisning 2004 för Luleå tekniska universitet Anders Sundström ORDFÖRANDE Lars-Eric Aaro Annika Bäckman Erica Josbrandt NY LEDAMOT NY LEDAMOT Måns Montell Kristina Mårtensson Claes Nycander NY LEDAMOT Ingegerd Palmér Lars Stehn Yvonne Stålnacke Lisa Söderberg Bengt Westman Ingmarie Åberg Anders Ågren Kerstin Öhrling ÅRSREDOVISNING

54 Bilaga 1 Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning ( ) TABELL 1 a-c. Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning Under 2004 genomförda hst och hpr inom 2004 års takbelopp enligt tabell 1a Eventuella decemberprestationer från 2003 som ryms inom tilldelade anslagsmedel Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer Årets anslagsbelastning avseende eventuella särskilda åtaganden Summa anslagsbelastning grundutbildning Tabell 1a. Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter på grundutbildningsanslaget. Utfall avseende perioden A B C D E F G H I J Utfall Utfall HST HPR Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Beräknad Utbildnings- Ersättn. Ersättn. HST HPR totalt Takbelopp områden HST 1,2) HPR 1) (tkr) (tkr) Utfall Utfall Ersättn. 3) Ersättn. 3) Ersättning enl RB HST HPR (tkr) (tkr) C+D+G+H (tkr) Humaniora Teologi Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Farmaci Vård Odontologi Medicin Undervisning Övrigt Design Konst Musik Opera Teater Media Dans Idrott Summa Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande motsvarande Lärosätet har tidigare sparande helårsprestationer motsvarande Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet motsvarande Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet kronor kronor kronor kronor Kommentarer till tabellen 1) Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning och kurser inom nätuniversitetet. 2) Följande uppgifter skall fyllas i enligt regleringsbrev för 2004 Mål för antalet helårsstudenter Mål för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik Högsta antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Högst 20 inom design, Högst 261 inom musik, Högst 16 inom teater, och Högst 40 inom media. 64 ÅRSREDOVISNING 2004

55 3) Ersättning för kurser inom nätuniversitetet som avräknas inom takbeloppet med normala ersättningsnivåer för respektive utbildningsområde. För att helårsstudenter och helårsprestationer skall kunna redovisas inom nätuniversitetet skall kursen vara registrerad av lärosätet hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Särskild ersättning utgår under budgetåret 2004 från anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Denna särskilda ersättning skall inte inkluderas i denna bilaga. Den särskilda ersättningen beräknas med kronor per helårsstudent inom tilldelad ram. Tilldelad särskild ersättning enligt regleringsbrev för kronor 4) Varav antal HST inom den kompletterande utbildning som avses i förordningen (1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor för invandrare med utländsk högskoleutbildning. Regeringen beslutade den 25 april 2002 om ett särskild stöd för denna utbildning under en treårsperiod vid Linköpings universitet och Malmö högskola. Dessa båda lärosäten skall erhålla kronor extra per helårsstudent inom takbelopp förutom ersättning för helårsstudent och helårsprestation. Tabell 1b. REDOVISNING AV ÅRETS ANSLAGSBELASTNING A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) Ev. ingående anslagssparande (tkr) Summa (A) B. Utnyttjade medel Ersättning för HPR från december Årets utfall: ersättning HST+HPR (tkr) Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) Summa (B) C. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) Del av anslagssparandet över 10% av takbeloppet 2. 0 Summa, dvs. högst 10% av takbeloppet Ersättning kan högst utgå inom tillgängliga medel (A). 2. Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. Tabell 1c. REDOVISNING AV FÖRÄNDRINGAR AVSEENDE SPARADE HELÅRSPRESTATIONER Ingående värde av sparande HPR (tkr) Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) under Ev. sparade HPR under 2004 (tkr) 0 Summa 0 10 % av takbeloppet 2004 enligt regleringsbrev (tkr) Utgående värde av sparade HPR (tkr) Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet ÅRSREDOVISNING

56 Bilaga 2 Verksamhetsresultat grundutbildning 66 ÅRSREDOVISNING 2004 NYBÖRJARE 2004 RESULTAT :a tot andel andel tot andel andel antal antal prest yrkes Gen.examina Poäng sök sök reg kv män reg kv män håst håpr grad exam. högsk kand mag ARENOR Arena innovativ teknik & företagande % 88% 88 17% 83% 58,51 41,49 71% Arena jordens resurser % 82% 36 33% 67% 28,36 24,41 86% Arena livsstil, hälsa & teknik % 27% 77 81% 19% 55,13 43,82 79% Arena lärande inställd 38 68% 32% 38,58 34,59 90% Arena management & teknik i nätverk ant ht % 67% 50 42% 58% 52,03 38,20 73% Arena management & teknik i nätverk ant vt % 67% se ovan se ovan Arena media, musik & teknik % 80% % 78% 151,80 114,86 76% Arena risk & säkerhet % 67% 18 33% 67% 6,58 3,24 49% Arena rymden % 67% 15 33% 67% 6,74 3,38 50% Summa arenor % 71% % 63% 397,73 303,99 76% TEKNIK Civilingenjörsprogram Civiling, industriell arbetsmiljö 180 ingen antagning 18 44% 56% 8,67 18,54 214% 20 Civilingenjörsutb för ingenjörer ingen antagning 7 Civiling, datateknik % 100% % 87% 208,21 181,91 87% Civiling, väg och vatten % 88% % 82% 136,74 120,62 88% 29 Civiling, samhällsbyggnadsteknik % 50% 92 41% 59% 68,00 70,32 103% Civiling, ergonomisk design och produktion % 58% % 43% 225,94 177,79 79% 6 Civiling, industriell ekonomi % 71% % 70% 370,39 313,37 85% Civiling, maskinteknik % 96% % 85% 284,42 244,29 86% 70 2 Civiling, teknisk fysik % 89% % 80% 107,06 87,59 82% 20 1 Civiling, elektroteknik % 100% 119 4% 96% 99,24 87,04 88% 28 Civiling, kemiteknik % 71% 60 48% 52% 46,35 42,54 92% Civiling, rymdteknik % 91% % 80% 175,68 129,46 74% 9 Civiling, öppen ingång ant vt % 52% se nedan se nedan Civiling, öppen ingång ant ht % 95% % 80% 79,16 57,67 73% Civiling, EEIGM/materialteknik % 22% 67 43% 57% 57,23 48,26 84% 5 Civiling, träteknik, Ske-å % 100% 29 24% 76% 21,21 19,59 92% 1 Civiling, medieteknik % 63% 80 24% 76% 66,69 58,43 88% 1 Civing, påbyggn tillämp geovetenskap o bergtek % 82% 16 25% 75% 12,13 6,55 54% Summa civ ing % 81% % 74% 1 954, ,42 85% Högskoleingenjörsprogram Ing utb, bergmaterialteknik, S-uman,Sävsjö, K-fors # 80 ingen antagning 26 23% 77% 25,96 20,96 81% 2 Ing utb, bergteknik, Gve,Kiruna# 120 ingen antagning 21 48% 52% 21,44 20,68 96% Ing utb, byggnad + ind kemi 120 ingen antagning 1 100% 0% 0,50 0,70 140% 1 Ing utb, elektronik, Ske-å 120 ingen antagning 8 13% 88% 3,28 3,57 109% 3 Ing utb, geografisk IT 120 ingen antagning 5 0% 100% 1,53 3,18 208% 6 Ing utb, maskin, Ske-å 120 ingen antagning 2 50% 50% 0,00 0,25 Ing utb, miljö-och kvalitetsmanagement 140 ingen antagning 41 83% 17% 34,05 32,66 96% Ing utb, projekting, Arvidjaur# 120 ingen antagning 6 33% 67% 3,83 6,25 163% 6 1 Ing utb, projekting, LKF# 120 ingen antagning 10 50% 50% 9,70 8,70 90% Ing utb, projekting, Strömsund# 120 ingen antagning 5 0% 100% 3,33 5,00 150% 3 Ing utb, bilsystem# % 92% 13 8% 92% 5,63 2,81 50% Ing utb, datorspelsteknik, Ske-å % 100% 70 3% 97% 51,43 31,75 62% Ing utb, industriell design % 74% % 48% 89,28 79,81 89% Ing utb, datateknik, Luleå % 90% 76 11% 89% 47,29 42,28 89% Ing utb, flygteknik % 100% 32 3% 97% 21,88 17,31 79% 1 1 Ing utb, maskin, Luleå % 88% 45 7% 93% 30,66 30,21 99% 11 Ing utb, datateknik/elektroteknik, Ske-å % 100% Ing utb, projekting, Luleå % 75% 53 34% 66% 40,18 41,02 102% 4 Ing utb, datateknik, Ske-å % 100% 40 13% 88% 28,33 30,45 107% 5 Ing utb, projekting, Kramfors % 0% 2 100% 0% 0,63 0,13 21% Summa ing % 88% % 72% 418,93 377,72 90% #=decentraliserade utbildningsplatser Basår Tekniskt basår, ant vt % 69% se nedan Tekniskt basår, ant ht % 71% % 68% 62,55 44,47 71% College % 48% 39 54% 46% 9,10 5,58 61% Summa TB, DTI, College % 65% % 63% 71,65 50,05 70% Övrig teknisk utbildning Ergonomi, magister ämnesbredd 60 ingen antagning 1 Magisterutb, GIT, vissa platser # 60 ingen antagning 13 38% 62% 2,26 5,75 254% Kemiteknik, processkemi, magister ämnesdjup 60 ingen antagning 9 67% 33% 10,70 6,26 59% YTH Byggteknik, väg- och anl 60 ingen antagning 15 0% 100% 14,68 8,60 59% 8 YTH Verkstadsteknik/maskinteknik 60 ingen antagning 0 0,24 0,24 100% 15 1 YH Ädelsten 80 ingen antagning 13 46% 54% 9,25 9,18 99% YH Träteknik % 73% 13 23% 77% 4,88 2,05 42% YH Prototyp- & verkstadstekn inställd Datorgrafik, Ske-å % 92% 57 11% 89% 43,20 27,83 64% Kvalitets-, arb miljö- o miljöledn, mag ämnesbr % 0% 5 60% 40% 2,95 1,80 61% Arbetsmiljöledning, magister ämnesbredd % 5% 31 94% 6% 12,05 7,61 63% 1 Industriell logistik, magister ämnesbredd % 100% 0,38 Hållbara energisystem, magister ämnesdjup % 67% 6 33% 67% 3,20 2,43 76% Träteknik, magister ämnesdjup % 73% 22 27% 73% 12,36 5,66 46% Datateknik, magister ämnesdjup % 100% 1 0% 100% 0,13 0,00 0% Summa övr teknik % 60% % 64% 115,90 77,79 67%

57 NYBÖRJARE 2004 RESULTAT :a tot andel andel tot andel andel antal antal prest yrkes Gen.examina Poäng sök sök reg kv män reg kv män håst håpr grad exam. högsk kand mag SAMHÄLLSVET, BETEENDEVET Systemvetenskap, P-å (inkl data o systemvet) ingen antagning 40 25% 75% 20,35 22,85 112% 5 4 Ekonomprogrammet, LKF# 120 ingen antagning 25 84% 16% 21,80 16,87 77% Ekonomprog, inr tjänstesektorn, Ske-å 120 ingen antagning 55 65% 35% 34,45 36,98 107% Företagsekonomi och management 80 ingen antagning 1 100% 0% 0,30 1,28 427% 1 1 Företagsekonomi o fritidsvetenskap 120 ingen antagning 2 100% 0% 1,05 2,39 228% 12 Psykologiprogrammet % 22% % 17% 123,68 101,76 82% 7 10 Systemvetenskap % 93% % 76% 126,77 119,92 95% Systemvetenskap, internationell % 67% 3 33% 67% 1,50 0,20 13% Ekonomprogrammet, Luleå % 49% % 46% 304,23 272,94 90% Ekonomprogrammet, Skellefteå % 50% 44 48% 52% 21,63 15,42 71% Ekonomutbildning internationell inr % 47% % 44% 145,61 114,48 79% Ekonomprog, inr fek o musikindustri, Ske-å % 50% 59 39% 61% 39,23 31,69 81% Statsvetenskapliga programmet % 55% 95 44% 56% 70,68 57,23 81% 6 9 Nationalekonomiska programmet ant vt % 40% 82 49% 51% 61,23 46,25 76% 9 12 Nationalekonomiska programmet ant ht % 71% Sociologiprogrammet % 81% % 13% 128,73 120,73 94% 3 14 Rättsvetenskapsprogrammet % 28% % 22% 117,70 96,22 82% 6 13 Pol mag, öppen ingång % 32% 34 50% 50% 24,08 13,40 56% Data o-systemvetenskap, magister ämnesdjup % 83% 28 14% 86% 16,54 3,58 22% Elektronisk handel, magister ämnesbredd % 71% 41 27% 73% 29,68 19,58 66% 1 5 Elektronisk handel, magister ämnesdjup 60 se ovan se ovan 7 29% 71% 24 29% 71% 20,93 25,50 122% 15 Pedagogiskt ledarskap magister ämnesbredd % 18% 33 82% 18% 4,13 0,00 0% YH Upplevelsetursim % 22% 8 75% 25% 4,75 1,13 24% YH Finansiell ekonomi % 48% 20 55% 45% 9,50 3,30 35% Summa samhälls-beteendevetenskap % 49% % 43% 1 328, ,70 85% #=decentraliserad utbildning LÄRARUTBILDNING Fritidspedagog 120 ingen antagning 0,25 6 Förskollärare 120 ingen antagning 1 100% 0% 0,13 0,87 669% Grundskollärare 1-7 Sv/Shv ingen antagning 0,53 4,09 772% 29 Grundskollärare 1-7 Ma/Nv 140 ingen antagning 1 100% 0% 0,48 2,68 558% 13 1 Grundskollärare 4-9 Ma/Nv 180 ingen antagning 20 60% 40% 19,79 21,30 108% 31 1 Grundskollärare 4-9 Ma/Nv HÖN # 180 ingen antagning 2 100% 0% 1,43 8,30 580% Grundskolärare 4-9 nv/idrott o hälsa 180 ingen antagning 8 38% 63% 6,90 8,47 123% Grundskollärare 4-9 Sv/Shv, Ak Norr # 180 ingen antagning 23 87% 13% 23,65 20,56 87% 12 Grundskollärare 4-9 Sv/En, Ak Norr # 180 ingen antagning 15 93% 7% 12,94 8,73 67% Grundskollärare 4-9 Sv/ Spr (Ty alt Fr) 180 ingen antagning 2 100% 0% 2,93 2,09 71% 2 Grundskollärare 4-9 Sv/En 180 ingen antagning 22 86% 14% 21,98 25,45 116% 8 # =decentraliserade utbildningsplatser på program Ämnesdidatik, magister ämnesbredd 40 inställd Lärare. svenska o samhällskunskap, LKF# ingen antagning 39 85% 15% 32,63 36,65 112% Lärare, fritidsvetenskap ungdomar, Ske-å ingen antagning 46 74% 26% 39,05 33,90 87% Lärare, fysik och matematik ingen antagning 5 40% 60% 4,65 5,39 116% Lärare, kemi och matematik ingen antagning 9 44% 56% 6,20 6,51 105% Lärare, matematik o data för gy ingen antagning 10 50% 50% 8,63 8,45 98% Lärare, svenska som andraspråk ingen antagning % 0% 8,43 8,95 106% Lärare, geografi ingen antagning 12 25% 75% 10,08 8,36 83% Lärare, historia ingen antagning 43 53% 47% 34,48 29,83 87% Lärare, människan i samhället för tidigare år ingen antagning 38 76% 24% 29,63 29,13 98% Gymnasielärare, PPU, vt03 40 ingen antagning 4 50% 50% 2,25 5,01 223% Grundskollärare 4-9, PPU, vt03 40 ingen antagning 0,20 0,88 440% 14 Lärare, öppen ingång, vt % 21% se nedan Lärare, öppen ingång, ht % 28% % 29% 240,40 214,38 89% Lärare, engelska % 36% 76 76% 24% 54,63 49,00 90% 2 Lärare, barn, lek och lärande % 4% % 9% 114,73 108,65 95% 2 1 Lärare, dans % 0% 20 90% 10% 14,55 12,28 84% Lärare, fritidsvetenskap barn (6-13 år) % 58% 31 68% 32% 18,83 15,11 80% Lärare, idrott och hälsa med friluftsprofil % 57% 86 41% 59% 58,45 52,90 91% 3 Lärare, företagsekonomi inställd 2 50% 50% 1,00 0,53 53% Lärare, mat f gy/senare år, ant vt+ht % 33% 29 59% 41% 21,67 19,64 91% Lärare, mat f tidigare år, ant ht % 18% 44 80% 20% 26,40 22,36 85% Lärare, samhällskunskap/sh-ingång % 57% 80 53% 48% 56,56 45,95 81% Lärare, svenska för tidigare år % 0% % 6% 68,90 59,24 86% Lärare, svenska för senare år % 21% 56 84% 16% 42,29 33,52 79% Lärare, människa och natur för tidigare år,vt+ht % 38% 35 89% 11% 28,18 26,25 93% Lärare, naturvetenskap för senare år % 0% 26 65% 35% 17,83 13,73 77% Lärare, kultur, estetik och lärande ant vt+ht % 85% 43 88% 12% 27,28 24,13 88% Lärare, musik, Piteå % 57% % 54% 153,61 130,08 85% Professionsinriktat lärande % 51% 64 58% 42% 36,53 23,03 63% Summa lärarutb % 36% % 30% 1 248, ,63 90% ÅRSREDOVISNING

58 NYBÖRJARE 2004 RESULTAT :a tot andel andel tot andel andel antal antal prest yrkes Gen.examina Poäng sök sök reg kv män reg kv män håst håpr grad exam. högsk kand mag UTBILDNING INOM MUSIK, MEDIA OCH TEATER Musiklärarutbildning 160 ingen antagning 33 61% 39% 21,67 30,54 141% 12 Grundskollärare Musik o annat ämne, Piteå ingen antagning 1 0% 100% 0,13 0,28 215% Körledare 40 ingen antagning 1 0% 100% 0,46 0,78 170% Mediautbildning ingen antagning 29 72% 28% 18,18 20,99 115% 4 Skådespelarutbildning, Luleå 160 ingen antagning 16 50% 50% 15,90 16,29 102% Ljudingenjör % 69% 47 26% 74% 30,34 25,99 86% 6 Kyrkomusiker % 75% 14 36% 64% 12,26 10,08 82% 2 Radioproduktion % 55% 50 48% 52% 29,66 23,68 80% 4 Konsertorganist % 33% 8 50% 50% 6,60 4,45 67% Komposition % 100% 2 0% 100% 2,86 3,60 126% Arrangering/komposition % 75% 13 38% 62% 10,14 9,95 98% Studiomusiker % 80% 17 12% 88% 11,23 12,13 108% Mediadesign % 73% 59 44% 56% 35,18 33,08 94% Media- och komm vetenskap/journalistik % 41% 59 78% 22% 32,95 33,60 102% Media- och komm vetenskap/produktion % 48% 49 57% 43% 29,09 23,08 79% Upplevelseproduktion % 73% 50 70% 30% 25,21 24,00 95% Summa mu/me/te utb % 61% % 47% 281,86 272,52 97% VÅRDUTBILDNINGAR Sjuksköterska ant vt03, Akademi Norr ingen antagning se nedan se nedan Sjuksköterska ant ht03, LKF# 120 ingen antagning se nedan se nedan Sjuksköterska ant vt04 (inkl nätuniversitet) % 16% se nedan se nedan Sjuksköterska ant ht04 (inkl nätuniversitet) % 18% % 11% 386,58 370,24 96% Sjukgymnast ant vt % 36% se nedan se nedan Sjukgymnast ant ht % 40% % 29% 159,88 148,11 93% Arbetsterapeut (inkl nätuniversitet) % 6% % 7% 94,08 79,84 85% Social omsorg % 0% % 6% 98,70 90,80 92% Sjuksk -spec akutsjukvård/anestesi % 38% 9 78% 22% 3,73 1,70 46% 1 Sjuksk -spec distriktssvård % 0% % 0% 40,28 38,05 94% 29 1 Sjuksk -spec akutsjukvård/ intensivvård % 29% 20 75% 25% 8,83 3,94 45% Sjuksk -spec akutsjukvård/ambulans % 54% 13 46% 54% 5,33 2,56 48% Sjuksk -spec barn och ungdom % 0% % 0% 7,10 3,43 48% Sjuksk -spec akutsjukvård/operation % 22% 9 78% 22% 3,73 1,85 50% Sjuksk -spec vård av äldre 40 inställd % 0% 4,01 3,70 92% Receptarie (inkl nätuniversitet) % 2% % 5% 82,28 64,18 78% Röntgensjuksköterska % 33% 80 79% 21% 56,28 51,85 92% 17 YH Pedagogisk vägledning vid funk.hinder % 0% 7 100% 0% 3,15 1,88 60% Summa hälsovetenskapl utb % 17% % 13% 953,96 862,13 90% Summa program % 51% % 49% % *) ant andel andel individer kv män FRISTÅENDE KURSER **) % 47% % Totalt program o fristående kurser % 48% % *) anger totala antalet registeringar av program- och arenastudenter, ej antalet individer. **)I fristående kurs ingår: studenter som läst helfartskurser, fort- och vidareutbildning enligt utbud i kurskatalog samt studenter som läst programkurser som fristående kurs (=ej varit registrerade på programmet) 68 ÅRSREDOVISNING 2004

59 Bilaga 3 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev, regeringsbeslut och högskoleförordning i årsredovisningen 2004 REGLERINGSBREV 2004 UTBILDNINGSPOLITIK Gemensamt för verksamhetsgrenarna Mål 1 Kvalitet...sid 11, 31, 34 Mål 3 Jämställdhet...17, 29-31, Mål 4 Långsiktig och god personalförsörjning Övrigt Främjande av studenternas lika rättigheter...34 VERKSAMHETSGREN Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Mål 1 Stimulera till högre utbildning Mål 2 Internationaliseringsarbete Mål 3 Aktivt främja och bredda rekrytering...5, 15-16,20-22 Mål 4 Tillgänglighet och omfattning av IT-stödd distansutbildning Övrigt Förändringar i utbildningsutbud Efterfrågan på högskolans utbildningar ,17-20 Avvägning mellan kurser och program...12 Vägledning för lärarutbildningens studenter...20 Aktiviteter vid regionalt centrum...36 Uppdragsutbildning Basårsutbildning Högskoleintroducerande utbildning...21 Kompletterande utbildningar riktade till utländska akademiker...21 Specifika uppdrag Examinationsmål...28 Forskarskola i rymdteknik Rekryteringsmål för professorer...29 Ekonomisk redovisning Intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenar...8, 12, 22-23, 26-27, 31 Förändringar i förhållande till prognos i delårsrapport Redovisning av myndighetskapital...60 Redovisning av avgifts belagd verksamhet...10 Anslagsbelastning...56 Organisationsstyrning Reell kompetens och alternativt urval...22 REGERINGSBESLUT Pedagogik för högpresterande elever...29 HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Studentinflytande FÖRORDNING OM ÅRSREDOVISNING OCH BUDGETUNDERLAG Redovisning av sjukfrånvaro Specifika uppdrag Helårsstudenter och helårsprestationer...13 Helårsstudenter inom konstnärliga utbildningsområden...13 Examinationsmål...14 Lärarutbildning m inriktn samiska, tornedalsfinska och finska...14 Decentraliserad utbildning Kortare yrkesutbildningar...16, 20 Kiruna rymd- och miljöcampus...16 VERKSAMHETSGREN Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner eller konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner Mål 1 Internationella kontakter...38 Mål 1 EU-projekt...27 Mål 2 Effektivitet i forskarutbildningen Mål 2 Främja mång- och tvärvetenskap...25, Övrigt Förändring av antalet anställda professorer...40 Innehavare av utbildningsuppdrag...31 Forskning i nära anslutning till lärarutbildning...25 Omfördelning av resurser mellan vetenskapsområden...27 ÅRSREDOVISNING

60 Bilaga 4 Tabellindex TABELL 01 Resulträkning Jämförelse budget, prognos och bokslut Kapitalförändring per verksamhetsgren Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per verksamhetsgren för Balansräkning per 31 dec Avgifter från avgiftsbelagd verksamhet Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom grundutbildning, inkl uppdragsverksamhet Grundläggande högskoleutbildning, exkl uppdragsverksamhet Ersättning grundutbildning Ersättning nätbaserad utbildning Helårsstudenter, totalt Helårsprestationer, totalt Helårsstudenter, exkl särskilt åtagande Helårsstudenter, särskilt åtagande Examensmål för grundutbildningen Förstahandssökande och registrerade nybörjare Andelen kvinnor och män bland registrerade studenter i årskurs Nyckeltal, arenor Nyckeltal, civilingenjörsutbildning Nyckeltal, högskoleingenjörsutbildning Nyckeltal, övrig teknisk utbildning Nyckeltal, samhällsvet/beteendevet Nyckeltal, vårdutbildning Nyckeltal, lärarutbildning Nyckeltal, musik, media- & teaterutbildning Utvecklingskostnader för nätuniversitetskurser Kurser inom nätuniversitetet Redovisning av kostnader och intäkter för grundläggande högskoleutbildning Intäkter, kostnader och kapitalförändring för uppdragsverksamhet inom grundutbildning Uppdragsverksamhet inom grundutbildning Vetenskapliga publikationer Forskning/forskarutbildning exkl uppdragsforskning Tekniska vetenskapsområdet inom forskning/forskarutbildning Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet inom forskning/forskarutbildning Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom forskning/forskarutbildning inkl uppdragsforskning Antal pågående EU-projekt EU-finansiering Examina per vetenskapsområde inom forskarutbildningen Examensmål för forskarutbildningen Antal examina inom forskarutbildningen Kvinnliga professorer Nyckeltal, forskning/forskarutbildning, humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde Nyckeltal, forskning/forskarutbildning, tekniskt vetenskapsområde Nyckeltal, forskning/forskarutbildning, totalt Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom uppdragsforskning Högskolepedagogiska kurser, antal deltagare Biblioteksverksamhetens kostnader Studentutbyte, Internationellt utbyte för lärare, forskare och doktorander, Forskningsämnen och ämnesföreträdare, Personalstatistik, lärare Sjukfrånvaro, totalt, år Sjukfrånvaro, långtidssjukfrånvaro, år ÅRSREDOVISNING 2004

61 Luleå tekniska universitet Luleå Telefon: Fax: Produktion: PLAN SJU AB Foto: LARS FORSSTEDT Tryck: UNIVERSITETSTRYCKERIET, LULEÅ 2005