Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket

Transkript

1 sregionens kommunalförbund LPA-nätverket 8 december Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket Tid: Fredag 8 december Plats för mötet: Hällsnäs konferens, Mölnlycke Ledamöter Staffan Lindroos, Ordförande Awas Karin Bengt Bohm Börje Carlsson Laila Gordon von Hacht Gunhild Karlsson Jens Kultje Jessica Thompson Christina Sandström Martin Frejinger Tommy Johansson Bonny Wernersson Carl Egeberg Avichai Arbiv Lars Andersson Rickard Hagerberg Ronny Olausson Susanne Krook Anna Engström Pär Holmertz Margaretha Allen, Sekreterare Tjörn Alingsås Härryda Härryda Kungsbacka Kungsbacka Kungälv Lerum Lerum Mölndal Partille Partille Stenungsund Stenungsund GR Ärendelista 1. Presentationsrunda och föregående anteckningar Presentationsrunda genomfördes och nätverket hälsade Rickard Hagerberg välkommen in i nätverket. Föregående mötes anteckningar lades till handlingarna. 2. En förändrad yrkeslärarroll Björn Gudmundson, Bräckegymnasiet, berättade på ett inspirerande sätt om sin forskning om yrkeslärarrollen. Vad är en yrkeslärares yrkesidentitet egentligen? Är det som lärare eller t ex snickare? Spelar det någon roll hur personer ser på sin yrkesidentitet? Björn genomförde en enkätstide med 91 stycken yrkeslärare i delregionerna Skaraborg och sregionen inom Västra Götalandsregionen. Av

2 sregionens kommunalförbund dessa svarade 73 %. En anmärkningsvärd siffra i sammanhanget är att behörighetsgraden bland yrkeslärarna var 56 % och bland lärare i gymnasiegemensamma ämnen 90 %. Om jag inte är lärare så kanske jag inte tillägnar mig det professionella språket. Å andra sidan kanske yrkesidentiteten för sig en törn vid apl-besök. Den förändrade lärarrollen bör också ses i förhållande till lärare i GG-ämnen. Är det viktigt att föra ett samtal om pedagogik? Nej, kanske inte bland hantverkarna. Där anser man att det krävs mycket skicklighet inom t ex byggämnen enligt devisen Jag visar, ni härmar. Lärlingsutbildningen (med mera apl) medför att den del som förläggs till skolan innehåller mera yrkesteori än tidigare. Då blir det problem om yrkesläraren inte prioriterar pedagogiken. För då är jag ju plötsligt lärare. Hur blir det då med det demokratiska uppdraget? Blir det svårare? Det är nödvändigt för läraren att få känna stolthet över det gamla yrket. Annars kan man inte förmedla kunskap till eleverna. När man ska utbilda på plats, hur går det då om man har för låg identifiering med läraryrkesrollen? Björns text och bildspel skickas ut till deltagarna: Kommentarer från deltagarna visade att man kände igen sig. Yrkesläraren rör sig i två kontexter. Det är inte lätt att använda skolspråket ute på apl. En lärare kommenterade att yrkeslärarna ofta sitter tillsammans och tycker att det är för akademiskt där GGlärarna befinner sig. De blir tokiga om någon använder ordet kontext t ex. Detta gäller inte lärare inom vård och omsorg då de oftast har gått en akademisk utbildning. En skolledare ställde frågan hur detta får fortsätta utan att det uppmärksammas. Björn menade att det måste vara en del i styrkedjan. Rektorer och politiker måste uppmärksammas på problematiken och vara tydliga i att det är tjänstemannarollen som gäller. Kan det vara så att ledningarna inte känner till denna komplexa situation? En del av svaret är att i princip alla är yrkeslärare för då har man något att starta i. I en kommun organiseras yrkesutbildningen så att både yrkeslärare och GG-lärare delar lokaler och ingår i lärarlag. På samma sätt organiseras arbetslagen i en skola med vård och omsorgsutbildning. De tvingas då föra andra samtal. Detta är en relativt stor skola med blandade program. En annan skola, som har färre och endast yrkesprogram, ser att det där blir mera diskussioner om yrkesteori. Orsaken sägs vara att GG-lärarna undervisar på flera olika program och inte kan knytas till ett arbetslag för ett program. Nätverket konstaterade att det behövs arenor för att föra dessa samtal! Kulturen på skolan avgör hur det blir. Skolledaren har möjlighet att förstärka det man gärna vill se genom t ex att bekräfta lönemässigt och på andra sätt. Att vara med och utveckla skolan borde premieras. Det finns lärare som helst ser att de har en skolledare med bakgrund i branschen för att det ska bli bra. En skolledare sa att vi måste organisera så att eleverna får helhet i sin utbildning. Det ingår i rektors pedagogiska ledarskap att lyfta fram examensmålen och jobba utifrån dessa och inte enskilda kurser. Schemaläggningen kan t ex underlätta samverkan. Hur används kompetensutvecklingsdagarna egentligen? Kan fokus flyttas från allt det praktiska? Skolinspektionen har granskat undervisningen på 34 gymnasieskolor på programmen BF, BA och VO. Fem skolor angav att de arbetade med samverkan mellan GG-ämnen och yrkesämnen. Se under punkt 4 på dagordningen.

3 sregionens kommunalförbund Ett exempel på hur man kan närma sig varandra är att be yrkeslärare titta på innehållet i svenska 1 och se vad som ingår. Det är inte alltid man känner till varandras kursinnehåll. Några framgångsfaktorer för samverkan är: Flexibilitet, särskild tid för samverkan, långsiktigt utvecklingsarbete, välplanerad apl och att utvecklingsarbetet har ett tydligt elevfokus. Som en hjälp i arbetet kan t ex Skolverkets Lärarlyft användas och med särskilt fokus på språkutvecklande arbetssätt. Diskussionen ledde in på spåret att det är svårt att rekrytera yrkeslärare. Det är också få sökande till utbildningarna. Kan det bli aktuellt att betala en del av utbildningen för att stimulera fler att söka? Finns det ett intresse av att på något sätt göra gemensam sak inom GR? Går det att ta fram strategier för att öka rekryteringen och undersöka varför man väljer att utbilda sig? Det skulle också vara intressanta att veta om yrkeslärare går tillbaka till yrket efter en tid. Skolorna behöver förbereda branscherna på att det behövs yrkeslärare. Kan de genomföra kampanjer? Frågan lyfts upp som tema inför nästa möte. 3. Reflektioner från inspektion om utbildningskontrakt för lärlingar Lars A, Lerum, berättade om erfarenheter från Skolinspektionens besök i kommunens gymnasieskola. Det som påpekades är att det måste vara mycket tydligt vilka delar som ska genomföras som skolförlagda och vilka delar som ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande. Detta ska synas i poängplanen och skolan ska förtydliga detta i lärlingarnas poängplaner. Även i Partille har stickprov gjorts. Eftersom lärandeinnehållet skiftar mellan företagen så varierar det. Skolan tar fram bilagor till lärlingskontrakten med utdrag ur centralt innehåll. På Bräckegymnasiet har man inte hunnit ta fram detta för alla lärlingar ännu. Kartläggningen av varje företag ska ligga till grund för detta arbete. Studieplanen är en preliminär planering. Den bör stämmas av under vägs gång. Margaretha berättade om hur man gör i Norge för att få med alla moment i lärlingarnas utbildning. Ett antal företag slår sig samman i utbildningsringar för att lärlingarna ska få möta hela det innehåll som de behöver. Tommy J kan skicka ut ett digitalt exempel på hur man har gjort i Kungsbacka för att beskriva lärandet. Förslag: Att lära av varandra i nätverket när alla har fått svar från Skolinspektionen. 4. Aktuell rapport från Skolinspektionen Helhet i utbildningen Rapporten behandlades under punkt Nära examen Aktuell rapport från Skolverket I Skolverkets rapport beskrivs att ett stort antal elever endas saknar ett fåtal kurser när de lämnar gymnasieskolan utan examensbevis. Vad som kan göras för att ändra detta?

4 sregionens kommunalförbund Rapporten skickas ut för genomläsning. Dessutom skickas en länk till Skolverkets databas Siris där det finns aktuell statistik om hur det har gått för de elever som gick ut som första årskull enligt Gy Aktuellt från ESF-projektet College Väst Anita Attestål berättade om aktiviteter och resultat i ESF-projektet College Väst. Fokus har varit på att vidareutveckla Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege och att undersöka hur samverkan kan förstärkas inom Gröna näringar. I VO-Collegedelen har jämställdhet och jämlikhet varit ledord när det gäller handledarutbildning, validering och språkombudsutbildning. Slutkonferensen är den 8 februari. Då kommer bland annat Troed Troedsson att medverka. Bilderna skickas ut 7. Inför årets rapport om gymnasialt utbud 2017 Inspel inför den kommande rapporten gavs från nätverket. Trender och tendenser kring respektive program delgavs ur individers perspektiv. BA Branschen är inte odelat positiv till gymnasial lärlingsutbildning då man anser att Skolan får styra innehållet för mycket. Engagemanget kring utbildningen är större. Söktrycket högre och eleverna som söker har högre poäng. BF Hulebäcksgymnasiet erbjuder en ny yrkesutgång på inriktningen Fritid och hälsa i form av badvärd för en pilotgrupp elever. Ett tecken är att allt fler annonser dyker upp där man söker barnskötare och vill anställa igen. Det sägs vara en mycket heterogen grupp elever som går på programmet. En del har svårigheter att hänga med i utbildningen på grund av diagnoser av olika slag. EE Bra söktryck till programmet. På Hulebäck har man ansökt på Skolverket om att få bli branschskola inom låssmedsområdet i samverkan med Låssmedernas riksförbund som finns i kommunen. Tanken är att det ska vara en mera digital utbildning framöver. FT I Partille har programmet bara erbjudit som skolförlagt tidigare. Numera går det att anordna många olika yrkesutgångar som maskinmekaniker, lastbilsmekaniker, reservdelar och inom bilskadedelen på grund av att utbildningen genomförs i lärlingsformat. Hulebäck pausar programmet och inväntar nästkommande år. Nu genomför yrkeslärare informationskampanjer för elever i år 8 och 9. På Niornas dag besökte 20 elever varav 4 flickor programmet. Önskan är att nå föräldrarna. Inom yrkesvuxutbildningen kommer det att anordnas personbilsmekanikerutbildning (med inriktning på nyanlända). HA Det är stora utmaningar med att få till möten med branschföreträdare vid programråd trots att näringslivsenheten i Härryda är inkopplad. Hur ska man hitta målgruppen? Det händer mycket i branschen med byggnationen på Landvetter t ex. Söktrycket är högt och det finns numera reserver som inte kommer in på HA. Samma situation råder i Kungsbacka. HT Få elever går på programmet HV I Stenungsund går nu 4 elever som lärlingar inom båtbyggeri. IN Söktrycket till programmet är högt i Kungsbacka med 37 sökande. Tio elever har fått anställning enligt Svenska gymnasielärling. RL På Nösnäsgymnasiet i Stenungsund finns lärlingar på programmet. VO Det är bra tryck till programmet. På Katrinelund hade man en dipp till lärlingsutbildningen och 8 sökte till 10 platser. Samverkan sker med Äldreomsorgen och

5 sregionens kommunalförbund verksamheten Tre stiftelser. På skolan erbjuds också Svensk gymnasielärling med anställning. 4 elever är anställda. 40 elever besökte programmet vid Öppet hus. 8. Regionala branschråd rapport från två branscher (Installatörsföretagen och Visita) Anita A berättade om ett projekt som bekostas av Skolverket via statsbidrag till Installatörsföretagen. Projektet berör gymnasieskolan, vuxenutbildning och YHutbildning. Frågan är vad vi kan göra gemensamt. Under året har relationer byggts upp och kunskap har utvecklats för regional branschsamverkan. Konferenser och dialogmöten har genomförts. Bland annat har man identifierat en brist på utbildning av elisntallatörer för vuxna. Nu genomför s tekniska college (GTC) utbildning inom regionalt yrkesvux. Projektet har också ökat förståelsen för hur viktig samverkan är för kompetensförsörjningen och för information till målgrupper i grundskola och till syv. Det kan vara svårt för en studie- och yrkesvägledare att känna till vad som ingår i utbildningen. Eftersom det i förordningen om regionalt yrkesvux anges som krav att det ska finnas regionala yrkesråd ser Installatörsföretagen positivt på en fortsättning. Frågan är hur det ska finansieras och om det ska finnas regional processledare. Branscher och organisationer kan även fortsättningsvis söka medel från Skolverket. Ett liknande upplägg har genomförts i samverkan med Visita. Andra organisationer som har kontaktats är BYN, Handelsrådet (Svensk handel) och TYA. Tema inför mötet Digitalisering 9. Tematisk diskussion Erfarenhetsutbyte mellan skolledare och yrkeslärare i nätverket. Frågan tas upp vid kommande möten och samband med den nya digitaliseringsstrategin. 10. Övriga frågor Future skills kommer att genomföras även Mera info kommer. 11. Statistik från reservantagning Margaretha skickar ut statistiken till nätverket. 12. Förslag till vårens mötestider skickas ut. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från LPA-nätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare