Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket

Transkript

1 sregionens kommunalförbund LPA-nätverket 15 oktober Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket Tid: Onsdag 4 oktober kl Plats: Anders Personsgatan 8, Ledamöter Staffan Lindroos, Ordförande Awas Karim Bengt Bohm Börje Carlsson Marie Ekberg Laila Gordon von Hacht Gunhild Karlsson Jens Kultje Jessica Thompson Christina Sandström Martin Frejinger Tommy Johansson Bonny Wernersson Ragnar Hartelius Avichai Arbiv Lars Andersson Ronny Forsgren Susanne Krook Anna Engström Pär Holmertz Margaretha Allen, Sekreterare Tjörn Alingsås Härryda Härryda Kungsbacka Kungsbacka Kungälv GR Ärendelista 1. Presentationsrunda och föregående anteckningar 2. YRK-IN Ett nytt ESF-projekt på GR Lisa Sipari GR Det omfattande ESF-projektet Plug-In har gått i mål. I projektet YRK-IN vill man jobba vidare med de erfarenheter som har tagits fram via PLUG-IN. Yrkesutbildningarnas attraktivitet är i centrum. SKL sökte medel från ESF mot inriktningen IM. Rent praktiskt är GR igång i en analysfas. Det är dags att se vilka som vill vara med. I genomförandet kan vi börja jobba med delprojekt. Vi kan starta i max fyra kommuner. Projektet är inte lika omfattande som Plug-IN. Utöver GR ingår Region Gävleborg, Region Jämtland- Härjedalen och X.

2 sregionens kommunalförbund Vad skulle vara ett bra fokus? Samarbetet mellan IM och yrkesutbildningen har varit väldigt positivt inom PLUG-IN. Fokus ska vara på att det blir mera motiverande att vara i skolan. T ex att utbildningen innehåller mer än bara språk för utlandsfödda elever. Det har varit mycket arbete med IMSPRINT i PLUG-IN för att öppna upp fler vägar genom systemet. Vad fungerar? Individcentrerat arbetssätt med samverkan, flexibilitet, bemötande, koll och uppföljning. Och ett holistiskt förhållningssätt. Formerna är fyra delprojekt omfattande ett år var. Högsta möjliga ersättning är kr. Det ska finansiera 1,1 tjänst fördelat på två personer. Det förutsätter medfinansiering med medarbetares tid; ca 85 % medarbetare och 20 % administration på ett ungefär. Det bygger på en schablonersättning om kr från ESF. räknas som resten av landet medan Stockholm har en annan schablon. Se dessa medel som en extra skjuts. Det handlar mera om arbetade timmar. Fler detaljer kommer. Det kan vara en hävstång för kvalitetsutveckling även inom IM. Ansökan kommer att ligga öppen från oktober. Information skickas ut inom kort. Google Forms. Ganska snabbt går vi vidare med intresset. Fråga: Har man lyckats få fler igenom systemet genom Plug-In? Svar: I andra vändan jobbades det mycket med de nyanlända och där är det svårt att se resultat. I Plug-In har det varit över 100 kommuner så det är svårt att ge generella svar. Det har ingått både förebyggande arbete och efter avhopp. Diskussion: Katrinelund har 40 IM YRK elever på VO. De läser svenska, engelska, matte, Grundläggande vård och omsorg samt 8 veckor apl. De läser de flesta ämnen och även språk. Deras Individuella val är planerat. De blir ofta behöriga under det året. Nu finns det 25 platser på IMPRO med inkluderade elever. Där är det kö. har tre kategorier elever som skulle kunna samläsa i vissa ämnen; IMYRK, IMPRO och behöriga elever. Det är inte så stor skillnad mellan eleverna. Men det finns väldigt duktiga elever som inte är behöriga. IM-elever på VO går bredvid och ska inte göra någon syssla. Det finns en IMSPRINT variant där det finns en intresseinriktning som är vård. De går ut samtidigt. De söker sedan till IMYRK och då kan man inte ha kvar samma upplägg. Staten fördelar ut 500 miljoner till kommunerna för att öka behörigheten samt 150 miljoner till IM under hösten Se Skolverkets sida om vilket stöd som man kan använda sig av. Elever hoppar också av skolan för att de måste jobba. 3. Regional gymnasiesamverkan -Ansökningsläget för gymnasieprogrammen vid reservantagningen med särskilt fokus på yrkesprogrammen. Presentation av aktuell statistik och reflektioner på det.

3 sregionens kommunalförbund Skolan har en större andel yrkeselever än tidigare år. BA ökar med 10 elever. EE ökar med 10 elever. Katrinelund har fyllt alla platser med mera stabilt underlag. Fler förstahandsval. 80 elever går på skolförlagd utbildning och 25 elever som lärling. Lindholmen har ökat söktryck på alla program. IN har två fulla klasser samt IMYRK. VF har en hel klass som inte kommer in på grund av platsbrist. EE har inte ökat lika mycket (100 elever). Teknik går som tåget och öppnade en klass till. Fyra inriktningar. Härryda Skolan har på HA preparand 20 i förstahand i kö. Det fanns inte plats på skolan. FT startade inte i år. BF har gått från 16 till 22 elever. FT kommer att starta lärling. EE har inte lika många men det fanns reserver. Antagningspoängen har höjts. BA går som tåget och kanske startar lärling nästa år. Eventuellt startar en parallell nästa år. EE har en liten ökning. FT har ökat kanske för att man har satsat på lärling. IMY levererar också. Lärling har inneburit fler inriktningar. 13 är ute på lärlingsutbildning. Lärlingselever på VO har gått upp från 4 till 10. Nu är det 21 elever totalt. Fler elever går som lärling på alla program. Lägst söktryck är det på RL. Svårast för elever på HA. Fyra elever från går finsnickeri, kanske mot båt. Skolan får lärare från Uddevalla. Lärlingsklassen har en högre nivå. 4. Rapport om gymnasial yrkesutbildning 2017 inom GR -När ska vi samla in uppgifter om yrkesutgångar och hur? -Hur kan vi förbättra reflektionerna inför nästa år i samverkan med lokala programråd m fl? Margaretha skickar ut förfrågan i november om yrkesutgångar samt om vad de lokala programråden anser om sina program. Härryda EE företagen ringer och frågar efter eleverna. HAs programråd är inte så aktivt. Lars var med på regionalt möte för Installatörsföretagen på GR förra veckan. Lars kan föredra regionala programråd. Aktuellt tema till nästa gång: Ta upp fråga till lokala programråd. Det ska finnas en plan för digital kompetens fram till sommaren 2018 anpassat efter vad yrket kräver, alltså en digital kompetensutvecklingsplan. Denna ska utgå från den nationella IT-strategin. Vad är det eleverna förväntas lära sig? När lärarna besöker eleverna kunde den frågan ställas. Kan frågan också tas upp i de lokala programråden? De unga kan detta rätt så bra. Men de har en ganska låg it-kompetens i en vanlig hederlig programvara. Kan vi få lite inspiration vid näsa möte? T ex av Carl Heath som arbetar med digitalisering.

4 sregionens kommunalförbund -Analys av orsakerna till att elever inte väljer yrkesutbildning, initiativ från Tjörn Eventuell återkoppling om detta uppdrag. En trend var att fler högutbildade flyttar till Tjörn och det kan påverka elevers val till att öka mot högskoleförberedande program. -Kort rapport från College Väst Margaretha lämnade kort rapport från ESF-projektet College Väst. 5. Aktuella insatser för nyanlända med koppling till yrkesutbildning Skolan har elever som inte är behöriga ännu. Lindholmen har fem killar som har varit här max 2 år. De har klarat sin behörighet på kort tid. Det finns också IMSPRINT med koppling till NA. De tänker sig ofta en fortsättning med yrken inom vård. Ibland är det en smartare väg att gå via VO. Lindholmen har oftast eleverna på IN. Det kan vara jobbigt för dem under det första året. Det är så mycket utanför skolan som de har fullt upp med. T ex paniken över att kunna försörja dem som är kvar i hemlandet. De har extrajobb. VVS har inte så många nyanlända. Migrationsverket förstår inte hur studieplanerna ser ut. Tänk på att skriva tydligt hur lång studieplanen är, då myndigheten fattar beslut utifrån denna. Skolan har nyanlända på IMSPRINT, IMYBA och IMYFT. Ett arbetslag arbetar numera kring eleverna. IMY läste tidigare både grundskolekurser och gymnasiekurser. Nu är det bara grundskolekurser. Eleverna läser i en studiehall. BA är ute i arbetslivet under två veckor och inne en vecka. De andra nationella programmen har tagit emot dem som bedömdes klara programmen men som inte hade språket. Ett trettiotal elever går integrerat. En del får gå tillbaka till SPRINT. Cirka 90 SPRINT-elever går på skolan nu. 6. Hur går det för Svensk Gymnasielärling reflektioner från anordnare av denna form. Sköts upp till nästa möte 7. Future Skills Lena Sjöstrand, GR Lena lämnade en uppdatering om hur det ska se ut på mässan. Det är jättesvårt att genomföra en sådan här aktivitet för första gången. Redan börjar tankarna snurra inför 2018 och Nästan 100 gymnasieskolor är med på Gymnasiedagarna. Två vägledarmontrar blir det. En i börja och en i slutet. Språkguiderna finns med även i år. Nu kan man boka in grupper i förväg. Kartor över vad ett program kan leda till kommer att finnas. Dessa trycks nu upp. Det är sjuttonde året som vi erbjuder Gymnasiemässa på Svenska mässan. Regionens största föräldramöte ska genomföras. 44 utställare är med i Future skills på ett eller annat sätt. Vi började med planeringen i maj. De stora viktiga branscherna finns med. Vård, Bygg, Fordon, Måleri, m fl. Det finns också ett utbildningstorg med vuxenutbildning och YH-utbildningar samt

5 sregionens kommunalförbund Chalmers. Vad händer efter gymnasiet? Skola arbetslivstorget finns med mest för målgruppen skolpersonal. Generationsmötet genomförs för pensionärer. På onsdagen finns det fem hungriga företag som erbjuder sommarjobb och extrajobb samt för arbetssökande. Scandic, Max, s stad, Idrott utan gränser samt ett företag till elever är anmälda. Sfi-elever är också inbjudna. Var finns jobbmöjligheterna? Föräldrar får veta vad som kan hända sedan. Samhällsutmaningarna kring kompetensförsörjning är stora. Vi bidrar till att synliggöra yrkena. Hur ska de kunna välja när de inte vet vad det finns? Det finns en handledning för att förbereda eleverna framförallt i år 8. Övningar under mässan och efter mässan. Vem är jag och hur ser det ut? Nyheter: Föräldramötet Tisdag och onsdag kväll. Kunskap om arbetsmarknaden. Micke Gunnarsson. En syv som informerar om vilka möjligheter det finns. Skolverket medverkar. Arbetsförmedlingen kommer också att vara där. IMSPRINT för en introduktion till arbetslivet. Nästa år kommer det nog att vara två ingångar, så att alla inte kommer in via Gymnasiemässan. Det räcker inte att jobba med elever i år 8 eller 9. Svensk gymnasielärling kommer att finnas i Skola-Arbetslivets yta. Skolverkets broschyr Gymnasiemytologin delades ut. Den kommer också att delas ut under mässan. 8. Tematisk diskussion Tema inför mötet Stöd, attityder och handledning (lärarrollen framöver) Hur möter vi ungdomarna framöver via en ny yrkeslärarroll och digitalisering? Det kanske börjar med psykisk ohälsa. Många mår dåligt idag och då orkar man inte med skolan. Stressnivån bland flickor är hög även om pojkarna kan ha ångest. Livet utanför skolan påverkar. Det kanske inte är skolsituationen som påverkar. Det handlar inte bara om vad skolan gör. Om man går tillbaka till grundskolan, har de då fått den hjälp de behöver? Kan det handla om lärarutbildningen? Lärarlönerna kan ha påverkat vilka som utbildar. Föräldrainflytandet är också viktigt. Hur bör ledarrollen i skolan ut numera? Vi har motvilligt accepterat individuella löner. När det kommer till fackliga diskussioner då är lärarna eniga. Alla är bra och ska ha lika löner. Det sitter i väggarna. Lärarbristen är stor. Hur kan vi stötta dem som ska bli lärare? Budgetproblem finns eftersom lärarlönerna har ökat. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från LPA-nätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Margaretha Allen Sekreterare

6 sregionens kommunalförbund