Minnesanteckningar. Lärande på arbetsplatsnätverket. 1. Föregående mötes anteckningar NÄRVARANDE:

Transkript

1 NÄRVARANDE: Börje Carlsson, Göteborg Bengt Bohm, Göteborg Gunhild Karlsson, Göteborg Anita Attestål, Göteborg/Skolverket Kristina Sandström, Härryda Tommy Johansson, Sari Jehkonen, Kungälv Lars Andersson, Lerum Avichai Arbiv, Lerum Susanne?, Lerum Ronny Forsgren, Partille Ingemar Johansson, Stenungsund Christoffer Rigdahl, Öckerö Margaretha Allen, GR Del av mötet: Sabina Svahn, GR Lena Sjöstrand, GR EJ NÄRVARANDE: Awas Karim, Alingsås Marie Ekberg, Göteborg Lena Jangvik/Viktor Tyrberg, Göteborg Laila Gordon von Hacht, Göteborg Jens Kultje, Göteborg Jessica Thompson/Torbjörn Broomé, Göteborg Martin Frejinger, Härryda Bonny Wernersson, Carl Egeberg, Kungälv Joakim Ryttsén, Mölndal (Campus Mölndal) Björn Winblad, Mölndal Susanne Krook, Partille Pär Holmertz, Stenungsund Minnesanteckningar 1. Föregående mötes anteckningar Anteckningarna lades till handlingarna. Återrapportering från föregående möte kring elev som saknades i personalliggaren på restaurang. 1 (11)

2 Tips: -Var noga med att eleverna antecknar även personnummer i personalliggaren. I annat fall kan det bli böter. -Skolverkets lärlingscentrum hänvisar till Skatteverkets information på webben angående vem som ska skrivas in i personalliggare. -Småföretagarnas föreningen kan vara en väg att driva frågan om vem som är ersättningsskyldig. 2. Erfarenhetsutbyte om samverkan mellan gymnasieskolans yrkesutbildning på nationella program, IM och vuxenutbildningen Lars Andersson Lerum introducerade och därefter delades erfarenheter laget runt. Exempel på hinder och möjligheter, språkstöd, individuella studieplaner över skolformerna och prioritering av elever som blir behöriga under året i förhållande till elever som redan var behöriga men inte antogs mm. Söktrycket ökar och då måste vi i fundera på om vi ska vika platser för obehöriga elever framöver. Lars visade ett exempel på hur Lerums gymnasium organiserar sig i förhållande till IM, där obehöriga elever går. Det har funnits vissa brister i kartläggningen av elevernas kapacitet att klara programmen. En nyinrättad lärartjänst är på gång i form av en samordnare som ska jobba över gränserna mellan IM och yrkesprogrammen. Samordnaren kopplas till IM:s rektor. Den har ansvar för kartläggningen av eleverna och kontakt med yrkesprogrammen för att se vilka möjligheter det finns att helt eller delvis komma ut på programmen. Hur gör man för att få delar av yrkesprogrammet? Är det olika svar för de olika programmen t ex HA och EE? Även vuxenutbildningen är med. En del elever är över 20 år och kanske inte passar bäst på ungdomsgymnasiet. Detta tips kom från ett möte som SKL ordnade om att riva bort gränserna mellan gymnasiet och vuxenutbildningen. Skolformerna kan fakturera varandra. Lerum erbjuder den flexibla verksamheten inom vuxenutbildningens lärlingsutbildning. En del elever behöver förberedelser. En del klarar inte upplägget. En del behöver mera språkutbildning. Vux kommer att rekrytera en språklärare med yrkessvenska (lite som modellen). Tanken är att se arbetslivet som en språngbräda in. Hur kan vi hjälpa arbetsgivarna med att arbeta tillsammans med skolan? Även gymnasieskolan kommer att få det lättare att slussa över. Ungefär 15 elever har kommit över till vuxenutbildningen sedan hösten Härryda Fordon och transportprogrammet har språkstöd inne i skolan. Det har fungerat bra. IM ska försöka koppla ihop sig med programmet. 2 (11)

3 Öckerö Har inga obehöriga elever på programmen. Försök att integrera IM och program har gjorts tidigare, men det har inte lyckats. Elever på IM vill inte bli sjömän. Det mesta av IM köps av Göteborg. Språkstöd finns inte i kommunen. Stenungsund På Bygg och anläggning och Fordon och transport finns IM-elever. På BA får de gå med och sedan får de hoppa in när de är mogna. Partille Tre elever går i lärlingsliknande former inom IM. Ett 20-tal elever går Fordon och Transportprogrammet och en del är inte behöriga. Även Bygg och anläggning ska utveckla detta. Även vuxna ska kunna gå som lärling. Har inte kommit så långt med detta. En del handlar om förutsättningarna. Alla lärlingar är behöriga. Göteborg Hvitfeldtska Har IA mot handel, men de går inte med det skolförlagda programmet. Språklärarna är med ute på apl. Katrinelund Har på det skolförlagda Vård och omsorgsprogrammet ett antal obehöriga elever som är inplacerade på programmet. Bräcke Ett tjugotal går integrerat och kompletterar med matematik t ex. De går in när de blir klara. Ester Mosesson Har en programnära klass som går in när de blir behöriga. Det finns också 30 elever som går yrkespaket och som då blir lärlingar år 2. De koder som ska användas för IM finns på följande länk: utbildning/administrera-utbildning/koder-for-studievagar-yrkespaket-och- sprak#h-studievagskoder 3. Ungdomarnas val till gymnasieskolan (februari) Sabina Svahn, GR Det är fler sökande i år (190 behöriga). Grundskolekullarna ökar framöver. 306 fler elever i år. Äldresökande från IM eller som söker om minskar med 106 elever. De som kom som nyanlända minskar. Vi har en ny kommunal skola i Mölndal 3 (11)

4 (Franklins gymnasieskola). Planen var att det skulle bli fler fristående platser, men Waldorf och Folkuniversitetet har beslutat att inte starta hösten Det finns 360 fler platser i förhållande till förra året, vilket är en liten minskning. 220 fler finns på kommunala och 140 fler på fristående skolor. Ungefär samma nivå när det gäller söktrycket 72 % (70 %). För fristående skolor är det 71 % (föregående år 76 %). Minskningen till fristående har inte skett på många år så detta är ett trendbrott elever sökte totalt grundskoleelever från GR. Äldresökande var 688. Fördelningen är 83 % till högskoleförberedande program och 17 % till yrkesprogram. Det gäller behöriga sökande utifrån deras förstahandsval. En grupp med obehöriga elever kommer att bli behöriga under våren. 38 % går i hemkommun (+250), 20 % i annan kommun (+20) och 42 % fristående skola (-107). Från förra antagningsåret har det börjat kännas att det blir färre tillgängliga platser platser finns på högskoleförberedande program platser finns på yrkesprogram. Flest sökande till yrkesprogrammen finns till EE, HA, BA, FT, HA. Ökar mest i år gör BF med 34 sökande, RL, FT, Sjöfart. Behörigheten är viktig. Flest behöriga finns på HU, NA, TE, EK och SA Flest obehöriga på VO, FT, BF, BA och HT. Ungefär 30 % blir behöriga till programmet under våren. Förra året blev det lite tight i organisationerna. IMV 10 platser finns på IMV mot högskoleförberedande för grupp. 348 platser finns på IMV mot yrkesprogram för grupp. Individuella platser finns också. IMV finns på t ex: BF 37, BA 36, EE 26, FT 33, HA 37, HV 35 Förra året var det 427 gruppbaserade platser mot IMYRK I år 491 platser mot yrkesprogrammen med några få mot högskoleförberedande program i summan. 348 är gruppbaserade och 143 är enskilda. 4 (11)

5 Den största avvikelsen är att IMPREP inte finns kvar. Det var 367 platser förra året och antalet placerade var 261. IMYrkesintroduktion mot nationella program för grupp. Flest på VO 122, IN 74, HV 42, RL 38 Reserver fanns på BA, HA med flera program förra året. Totalt finns behöriga sökande, 638 grundskoleelever som ej sökt, 300 externa sökande, obehöriga nationella program. Bilderna bifogas med anteckningarna. 4. Insatser från Skolverket Skolverkets uppdrag inom apl 2019 Anita Attestål. Apl-utvecklare, Skolverket Utbudet har breddats något. Översyn av yrkesutgångarna är på gång och ska vara klar våren Det kommer inte att finnas krav på att alla skolor ska ha alla yrkesutgångar. Remiss har skett kring HA-programmet och en inriktning på EK. Revidering av ämnesplanerna ska ske De ämnesplaner som ingår i denna första omgång är engelska, fordonsämnen, handels- och administrationsämnen, matematik, moderna språk och vård- och omsorgsämnen. Angående ämnesbetyg ska ett betänkande för gymnasieskolan lämnas senast 30 november Vuxenutbildningsutredningen har föreslagit en förenkling av betygsstegen för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare samt för särskild utbildning för vuxna. Den webbaserade handledarutbildningen flyttas till en annan plattform den 27 mars personer är registrerade i det nuvarande systemet. Det kommer ett mail till alla om förändringen. Konferenser 21 mars Apl-utveckling för rektorer i Stockholm 2-3 april Att starta lärlingsutbildning Helsingborg Det finns fortfarande möjlighet att anlita en apl-utvecklare. Nyheter är t ex trepartssamtal och ämnesintegration. 5 (11)

6 Regional handledarutbildare är för den här regionen Filippa Blom Apl-utvecklarutbildning mot yrkeslärare kommer att ges via Universitet hösten Annat handlar om Stärka studie- och yrkesvägledning i undervisningen-hela skolans ansvar Lärlingscentrum fortsätter sitt stödjande och utvecklande arbete. Stöd ges också till kommunerna när det gäller det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Här finns ett fint kartläggningsmaterial som kan användas även för andra ändamål. Statsbidragskalendern 2019 innehåller aktuella statsbidrag som kan sökas. Bilderna bifogas med anteckningarna. 5. Information inför 2019 års Gymnasiemässa och Future Skills Lena Sjöstrand, GR Det kommer att vara nya lokaler i år. Hur kan vi då skruva och tänka nytt? Mässan vänder sig till dem som ska göra studie- och yrkesval och dem som arbetar med kompetensförsörjning. En idé är att ta med sig elever från gymnasieprogrammen. Det kan vara bra att visa vilka olika yrkesinriktningar som finns inför valet till år 2. Hur kan vi jobba med mötesplatserna tillsammans? Hallskissen visades. Det blir samma entré men nu en stor fyrkantig lokal på bottenplan. Future skills kommer att ligga först. Yrkesprogramseleverna kan gå bara dit om de inte vill gå in på gymnasiemässan. Årskurs åttaelever kan gå in där och fundera vad de vill bli. De olika delarna kommer att delas upp med färger. Ett 40-talet branscher vill delta. Nu är det totalt 3000 kvadratmeter större yta. Innan, under och efter mässan. 26 april bjuds alla skolor och branscher in för att se lokalerna. En form av speeddating för syv kommer att genomföras i september. Fokus 2019 Nya lokaler Kvalitativa besök genom lärarhandledning och klassrum Nytt entrékoncept incheckning Yrkeskampen för år 8 Målgruppsanpassade paketeringar/aktiviteter Fokus på elever i riskzonen och nyanlända Arbetssökande vuxna Informationsmöten för föräldrar 6 (11)

7 Kanske behövs mera information om IM-programmen? Kanske mera info om de program som är regionalt sökbara? Information om Yrkespaket kommer att ges. Teknikcollege kommer att ha ett omfattande inslag. VO, besöksnäringen, handeln och e-handeln är andra exempel på branscher som medverkar. Tips: Den 13 mars har vuxgruppen möte med Ulrika Krabbe på GR. Då borde det finnas möjlighet att komma med förslag från dem om hur övergången till vuxenutbildning kan illustreras. Den 15 mars kl öppnar anmälan. Det kommer att ske digitalt och alla montrar kommer att finnas tillgängliga. Det kan bli lite av en huggsexa, men 140 platser kommer att finnas mot 100 platser förra året. Priset blir det samma som förra året. Det enda som tillkommer är matta på betonggolvet. Nästa år måste det göras en upphandling eftersom det finns nya mässor. Det finns en positivism och vi ska vara stolta över detta. Utbildningscheferna är intresserade av att fokusera på riskgrupperna. Hur får vi de arbetslösa att bli arbetssökande? Bilderna bifogas med anteckningarna. 6. IM med lärlingsliknande former Hur ser utvecklingsarbetet ut i kommunerna när det gäller lärlingsliknande former på IM? Finns det undanträngningseffekter när det gäller lärling på program och inom vuxenutbildningen? Finns det exempel på hur IM med lärlingsliknande former kvalitetssäkras? Laget runt. Partille I två år har skolan erbjudit lärlingsutbildning. Nu vill fler vara med och ordna detta. Inom Bygg och anläggning är eleverna nästan lärlingar redan och med bara lite mera apl når de över 50 % av utbildningen. Det kan finnas olika synsätt bland lärare och rektorer när det gäller lärlingsformen. Fordonsutbildningen tjänar mycket på att vara ute för då får eleverna tillgång till mycket nyare utrustning. Skolan skulle annars behöva göra miljoninvesteringar. Vi måste göra uppföljningar så att de får med sig alla delar. Läraren besöker därför eleverna varje vecka. Det finns andra skolor där man bara skickar ut eleverna och besöker i slutet. Studievägen innebär ett år inne för eleverna och sedan är de ute. Lärarna känner till företagen och vet vad de kan erbjuda. Eleverna är inne i skolan måndag och tisdag och sedan ute på företag. Företagens lärmiljöer kan vara en kvalitetsfaktor. Den första lärlingsutbildningen var mera lös i kanten även om man kunde välja att använda de nationella kurserna i stället. Hur upplever arbetslivet detta? De första lärlingarna har varit ute i kanske 10 år. Arbetsgivarna är mycket positiva. 7 (11)

8 Eleverna är inne och gör de kurser som de inte kan få ute. Lärlingsutbildningen har skolförlagda delar också och kan ge de kompetenser som man inte kan få ute. Eleverna går in när tvåorna gör en viss kurs. Härryda Skolan har inga lärlingar, men det ska komma lärlingar på IMY. De 15 veckorna apl innehåller också mycket kartläggning. Bräcke Tillgång till verkstäder och behöriga lärare är väldigt viktigt. Förberedelse görs med apl under första året. Lerum Problemet med en del yrkeslärare är att de har gått som lärling. En del har då kritik mot lärlingsutbildningen. Har yrket ändrat sig? Nej. Det är viktigt att ha tillgång till verkstäder. Arbetsplatserna vill gärna ha vuxna lärlingar. Alla elever har inte kompetensen att vara lärlingar. Yrkeslärarna var mycket emot lärlingsutbildning i början. Vi lät dem därefter ta teoriundervisningen för dessa elever. Det har vänt deras syn på lärlingsutbildningen. Hvitfeldtska En del yrken har lärlingsutbildning efter skoldelen. Kan det bli en sammanblandning? Det är dumt att det är samma begrepp. Bräcke Vi talar om likvärdig bedömning. Det är olika mellan olika företag. Eller så ska vi ha en likvärdig bedömning med skolan i basen? Lerum A Modellerna som finns i Europa låg kanske till grund för den svenska lärlingsutbildningen. Där är det företagen som söker lärlingar. Det finns en rädsla i det svenska skolväsendet. Vi tror på den skolförlagda och har haft resurser tillräckligt. Men skolan behövs även för den socialisering som barn behöver. Det handlar inte bara om att göra dem anställningsbara. Lerum L Kan man se att de som läser som lärlingar klarar övriga ämnen bättre eller sämre? 8 (11)

9 Kungälv En risk är att vi glömmer att ge lärlingseleverna vissa delar av undervisningen t ex sex och samlevnad. Stenungsund 60 års utbildningssystem har förändrats väldigt mycket. En utrustning är gammal efter två år. De som skor hästar har kanske inte ändrats så mycket. Uppföljningen är jätteviktig. Att byta företag snabbt är en process. Ett år inne kanske inte är en så dum modell. Då känner företag sig trygga att ta emot dessa elever. Det ska fungera. Kungälv Det kan vara en ledarskapsfråga om man får göra uppföljningar. Sari har 38 elever på IM som hon är ute hos kontinuerligt. Det är viktigt att arbetsgivarna nu kan se skillnad på lärlingselever och elever som går IM som lärlingsliknande form. Även grundskoleeleverna som ska ut på prao kommer att ta en del platser. Det finns en risk att arbetsplatser kanske drar öronen åt sig. IM-programmet ligger helt separat borta från resterande gymnasieprogram. 7. Försteläraruppdraget Exempel på förstelärarstrategier. Laget runt med exempel från olika skolor. Bräcke Utvecklingsuppdrag formuleras och därefter utses förstelärare. Just nu är det ämnesintegration i fokus. Det finns 3 yrkeslärare och 3 allmänlärare som är förstelärare. Nu kommer det att bli fler som kan få uppdraget. Skolorna har olika strategier för vem som kan vara förstelärare. Härryda Nätverksdeltagaren är förstelärare. Först var det inga specificerade uppdrag men sedan blev det riktning mot apl-utveckling respektive estetisk verksamhet. Uppdraget är att vara sammankallande för de olika yrkesprogrammen. Rektorn är med men delegerar vissa delar. Partille Nätverksdeltagaren har också fått ett uppdrag efter att ha blivit utsedd till förstelärare. Uppdraget var att starta lärlingsutbildning. Kollegor kan vara kritiska mot att lärlingsutbildningen ökar, vilket kan bero på att man är rädd om sin tjänst. Göteborg, Ester Mosessons Försteläraren har också uppdraget att arbeta med detta. 9 (11)

10 Kungälv vill gärna ha Härrydas beskrivning. Hon kan i gengäld bistå med uppgifter kring ämnesintegration. Öckerö Skolan har börjat prata om att eventuellt starta lärlingsutbildning. Vilka fallgropar finns? Vad är det som är bättre med lärling än skolförlagt? Öckerö skickar ut ettorna i 8 veckor ensamma på ett fartyg. Det blir en del avhopp då. Några svar: -Det är en gradskillnad mot apl som kan ha olika omfattning. -Positivt är att de går in i vuxenvärlden tidigare och växer som människor när de är ute i arbetslivet. Fortsätt diskussionen under nästa möte. 8. På gång -Skolinspektionens inspektioner. Erfarenhetsutbyte om tidigare granskningar. Göteborg, Katrinelundsgymnasiet Skolan har haft en så kallad regelbunden kvalitetsgranskning som omfattade betyg och bedömning, rektors ledarskap och trygghet och studiero samt undervisningens kvalitet. Inspektörerna intervjuar och besöker lektioner. Skolan hade en riktad granskning mot lärling förra gången. De intervjuade lärarna, eleverna och gick igenom bedömningsmatriserna. De ville också besöka fyra elever på arbetsplatser. Skolan fick uppge adresserna men fick inte följa med ut. De kontrollerade vilka kursmoment som förlades ute och att och hur de följdes upp. Kontaktpärm finns. I den saknades skolans likabehandlingsplan. Det var vad man kritiserade. Kungälvs Mimers hus Skolan ska få besök. Göteborg, Hvitfeldtska kommer också att få besök men det är den allmänna granskningen. Annat på gång Stockholms universitet kommer hit. De ska göra en studie av hur elever lär sig och var de lär sig bäst. Forskaren följer elever på FT och två lärlingselever. Denna studie görs på uppdrag av Skolverket. Enni Paul gör rapporten. Frågor till nästa möte: 10 (11)

11 -Lärling kontra skolförlagd. Hur säkerställer vi detta? Yrkesprov? -Rektorsrollen när det gäller att styra upp t ex lärlingsutbildning. Vem ska kontrollera att detta blir gjort? -Arbetsmiljöverket talar om vilka riskbedömningar som ska göras. -Vilka delar ska finnas i en lärlingspärm? Checklista för vad som ska finnas med. -Lärlingsnätverket Väst Vad händer där? -Hur många är involverade i GLA? Anteckningar Margaretha Allen (sekreterare) 11 (11)